Förmöte Alliansen kl. 17:00 S-gruppen kl. 17:00

Transkript

1 MI LJÖ- OC H SAM HÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 1(5) KALLELSE DATUM: Staffanstorps kommun NÄMN DSEKRETERARE: Eva Palmqvist Sammanträde Sammanträdesda tum: Sammanträdestid: Klockan 18:00 Plats: Ordförande: Rådhuset, sammanträdesrum Uppåkra, plan 6 Eric Tabich (M) Övrig information: Förmöte Alliansen kl. 17:00 S-gruppen kl. 17:00 Dagordning 1. Godkännande av dagordning 2. Fastställande av tid och plats för justering av protokollet MOS-2 Förslag om förändrade parkeringstider i Staffanstorps centrum Föredragande: Trafik- och exploateringsingenjör Lisa Callreus Handlingar: T jänsteskrivelse förändrade parkeringstider i Staffanstorps centrum Förslag till: L TF Storgatan Parkering tid öster Valhalla v LTF Storgatan Parkering tid norr LTF Storgatan Parkering tid norra LTF Storgatan Parkering tid norra LTF Storgatan Parkering tid norra LTF Storgatan Parkering tid södra LTF Storgatan parallellgata Parkering tid LTF Torget Parkering tid LTF Bråhögsplatsen Parkering tid LTF Stannandeförbud Storgatan LTF Storgatan Parkering tid norra LTF Storgatan Parkeringsförbud pga last (ej 12-14) svar polisen svar polisen

2 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNAOSNÄMNDEN 2(5) Sta ffanstorps kommun KALLELSE DATUM: MOS-8 Förslag om huvudled Kyrkvägen Föredragande: Handlingar: Trafik- och exploateringsingenjör Lisa Callreus Tjänsteskrivelse förslag huvudled Kyrkvägen i Staffanstorp Förslag till LTF Kyrkvägen huvudled MOS-33 Förslag om enkelriktad trafik på södra Lundavägen Föredragande: Trafik- och exploateringsingenjör Lisa Callreus Handlingar: Tjänsteskrivelse förslag enkelriktad trafik på S Lundavägen Förslag till LTF Södra Lundavägen Enkelriktad trafik MOS-34 Förslag om parkeringsförbud Norregatan och Apoteksgatan Föredragande: Trafik- och exploateringsingenjör Lisa Callreus Handlingar: Tjänsteskrivelse förslag parkeringsförbud Norregatan och Apoteksgatan Förslag till: LTF Norregatan och Apoteksgatan stannaförbud LTF Norregatan Parkering tid MOS-19 Förslag till detaljplan för Gullåkra 1:159 m.fl, Norra skolan Föredragande: Handlingar: Planarkitekt Love Kisiel Tjänsteskrivelse Norra Skolan Norra Skolan Ortofoto planområde MOS-14 Förslag till detaljplan för Hjärup 4:2 m.fl, Banvallsvägen Föredragande: Handlingar: Planarkitekt Love Kisiel Tjänsteskrivelse Banvallsvägen Samrådsredogörelse Planbeskrivning Plankarta Illustra tionskarta

3 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN 3(5) Staffanstorps kommun KALLELSE DATUM: MOS-15 Förslag till detaljplan för Hjärup 4:2 m.fl, Stationsbron Föredragande: Handlingar: Planarkitekt Love Kisiel Tjänsteskrivelse Stationsbron Samrådsredogörelse Planbeskrivning Plankarta Illustrationsplan MOS-16 Förslag till detaljplan för Hjärup 4:2 m.fl, Vragerupsvägen Föredragande: Handlingar: Planarkitekt Love Kisiel Tjänsteskrivelse Vragerupsvägen Samrådsredogörelse Planbeskrivning Plankarta Illustrationsplan MOS-17 Förslag till ändring av detaljplan för Nordanå 8:23 m.fl, Nordanå by Föredragande: Handlingar: Planarkitekt Love Kisiel Tjänsteskrivelse Nordanå by Samrådsredogörelse Planbeskrivning MOS-18 Återkallande av planuppdrag för del av Hjärup 24:2 m.fl, Ängslyckan Föredragande: Handlingar: Planarkitekt Love Kisiel Tjänsteskrivelse Ängslyckan Ortofoto m planområdesgräns MOS-20 Brågarp 6:875, Överträdelse av plan- och bygglagen Föredragande: Handlingar: Byggnadsinspektör Alexander Jönsson Tjänsteskrivelse Brågarp 6:875

4 MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYG GNADSNÄMNDEN 4(5) Staffanstorps kommun KALLELSE DATUM: MOS-22 Stanstorp 6:6 förhandsbesked för nybyggnad av ett enbostadshus Föredragande: Handlingar: Bygglovarkitekt Jonas Bergenudd Tjänsteskrivelse Stanstorp 6:6 Ansökan Brev från sökande Översikt Situations plan Yttrande Miljöenheten Yttrande Tekniska enheten Yttrande Trafikverket Bullerutredning MOS-23 Grevie 3:4 och 3:30, förhandsbesked för nybyggnad av två enbostadshus Föredragande: Handlingar: Bygglovarkitekt Jonas Bergenudd Tjänsteskrivelse Grevie 3:4,3:30 Ansökan Situations plan Yttrande Miljöenheten Yttrande Tekniska enheten Yttrande sökande MOS-10 Delårsredovisning Plan Föredragande: Plan och exploateringschef Thomas Lexen Handlingar: Tjänsteskrivelse Delårsredovisning Plan MOS-11 Delårsredovisning Bygg Föredragande: Bygg och miljöchef Charlotte Leander Handlingar: Tjänsteskrivelse Delårsredovisning Bygg MOS-12 Delårsredovisning Miljö Föredragande: Bygg och miljöchef Charlotte Leander Handlingar: Tjänsteskrivelse Delårsredovisning M iljö

5 MILJÖ- OC H SAMHÄLLSBYGGNADSNÄM NDEN 5(5) Staffanstorps kommun KALLELSE DATUM: MOS-31 Ekonomisk uppföljning och Delårsrapport 2015 Föredragande: Statsbyggnadschef Pontus Borgstrand Ärendet avser tiden till och med den 31 augusti 2015 varför handlingar delas ut på nämnden samt kommer att finnas elektroniskt tillgängliga MOS-32 Internkontroll Föredragande: Statsbyggnadschef Pontus Borgstrand Ärendet avser tiden till och med den 31 augusti 2015 varför handlingar delas ut på nämnden samt kommer att finnas elektroniskt tillgängliga MOS-26 Redovisning av delegationsbeslut trafikärenden Handlingar: Tjänsteskrivelse - Redovisning av delegationsbeslut Trafik MOS-27 Redovisning av delegationsbeslut miljöärenden Handlingar: Tjänsteskrivelse Redovisning av delegationsbeslut Miljö Ärendelista miljöärenden MOS-28 Redovisning av delegationsbeslut byggärenden Handlingar: Tjänsteskrivelse - Redovisning av delegationsbeslut Bygg Ärendelista byggärenden MOS-29 Redovisning av delegationsbeslut lantmäteri Handlingar: Tjänsteskrivelse Redovisning av delegationsbeslut - Lantmäteriärenden MOS-30 Redovisning av delegationsbeslut ordföranden Handlingar: Tjänsteskrivelse Redovisning av delegationsbeslut - Ordföranden MOS-25 Redovisning av meddelanden Handlingar: Redovisning av meddelanden

6 1 (2) STAFFANSTORPS KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE ÄRENDENR: 2015-MOS-8 DATUM: VÅR REFERENS: Lisa Callreus lisa.callreus@staffanstorp.se Permanenta Lokala Trafikföreskrifter (L TF) - Beslut om förändrade parkeringstider i Staffanstorps centrum Förslag till beslut Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta att anta LTF nr , , , , , , , , och gällande förändring av parkeringstiden för parkeringsplatserna på Storgatan, vid Bråhögsbadet, på Bråghögsplatsen och på parkeringsplatsen söder om Rådhuset i Staffanstorp att anta LTF nr gällande stannandeförbud på Storgatan i Staffanstorp samt att anta LTF nr gällande lastzon på Storgatan i Staffanstorp Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige fattade den beslut om att införa kommunal parkeringsövervakning, KF Med anledning av detta beslut har önskemål om förlängda parkeringstider inkommit till kommunen från bland annat näringsidkare i Staffanstorps centrum. Parkeringstiden för parkeringsplatserna söder om Rådhuset och längs Storgatan har därför beslutats förlängas från en timme respektive 30 minuter till två timmar. Parkeringstiden för parkeringsplatserna på Bråhögsplatsen har beslutats ändras från två till åtta timmar. Lokala trafikföreskrifter har utarbetats i enlighet med Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens beslut 40/2015 om förändring av parkeringstiderna och dessa har skickats på remiss till Polisen. Remissinstansen har inget att erinra mot föreslagna lokala trafikföreskrifter. LTF nr gäller anpassning av befintlig placering av stannandeförbud. LTF nr gäller en anpassning av föreskiften till befintlig placering av lastzon på Storgatan. Övriga lokala trafikföreskrifter hanterar förändrade parkeringstider.

7 2(2) STAFFANSTORPS KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE ARENDENR: 2015-MOS-8 DATUM: Beslutsunderlag a) Förslag till L TF nr L TF nr L TF nr LTF nr L TF nr L TF nr L TF nr LTF nr LTF nr LTF nr LTF nr L TF nr b) Remissvar från Polisen

8 Staffanstorps kommun Dnr 2015-MOS-2 LTF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om tidsbegränsning av parkering på Storgatan öster om Valhallavägen i Staffanstorp; beslutade den 9 september Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 17 och första stycket trafikförordningen ( 1998: 1276) följande. 3 Parkeringsskiva eller motsvarande ska använd s. Lisa Callreus

9

10 Staffanstorps kommun Dnr 2015-MOS-2 LTF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om tidsbegränsning av parkering på norra sidan av Storgatan i Staffanstorp; beslutade den 9 september Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 17 och 10 kap. 3 första stycket trafikförordningen (1998: 1276) följande. 1 På markerad sträcka enligt kartbild nedan på Storgatans norra sida i Staffanstorp från 33 meter väster om Valhallavägen till Södra Lundavägen, på markerade platser, f'ar fordon parkeras högst 2 timmar i följd. Tillåtelsen ger inte rätt att stanna där det är llirbjudet att stanna och parkera enligt trafikförordningen (1998: 1276). 2 Tidsbegränsningen gäller vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan klockan 08 och 18 och dag före sön- och helgdag mellan klockan 08 och Parkeringsskiva eller motsvarande ska användas. Dessa föreskrifter träder i kraft den 12 oktober 2015 då Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter ( ) om parkering tillåten högst 30 minuter på Storgatan, beslutade den 9 juni 2010 skall upphöra att gälla. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich Lisa Callreus

11 Staffanstorps kommun Dnr 2015-MOS-2 LTF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om tidsbegränsning av parkering på norra sidan av Storgatan i Staffanstorp; beslutade den 9 september Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 17 och 10 kap. 3 första stycket trafikförordningen (1998: 1276) följande. 1 På markerad sträcka enligt kartbild nedan på Storgatans norra sida i Staffanstorp från 20 meter väster Södra Lundavägen till P H Lings väg, på markerade platser, får fordon parkeras högst 2 timmar i följd. Tillåtelsen ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna och parkera enligt trafikförordningen (1998: 1276). 2 Tidsbegränsningen gäller vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan klockan 08 och 18 och dag före sön- och helgdag mellan klockan 08 och Parkeringsskiva eller motsvarande ska användas. Dessa föreskrifter träder i kraft den 12 oktober 2015 då Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter ( ) om parkering tillåten högst 3 0 minuter på Storgatan, beslutade den 9 juni 2010 skall upphöra att gälla. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich Lisa Callreus Betaniav. 0 D

12 Staffanstorps kommun Dnr 2015-MOS-2 LTF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om tidbegränsning av parkering på norra sidan av Storgatan i Staffanstorp; beslutade den 9 september Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av I O kap. 1 andra stycket 17 och 10 kap. 3 första stycket trafikförordningen (1998: 1276) följande. 1 På markerad sträcka enligt kartbild nedan på Storgatans norra sida i Staffanstorp från 20 meter väster P H Lings till Mårtensgatan, på markerade platser, får fordon parkeras högst 2 timmar i följd. Tillåtelsen ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna och parkera enligt trafikförordningen (1998: 1276). 2 Tidsbegränsningen gäller vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan klockan 08 och 18 och dag före sön- och helgdag mellan klockan 08 och Parkeringsskiva eller motsvarande ska användas. Dessa föreskrifter träder i kraft den 12 oktober 2015 då Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter ( ) om parkering tillåten högst 3 0 minuter på Storgatan, beslutade den 9 juni 2010 skall upphöra att gälla. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich Lisa Callreus Betaniav.

13 Staffanstorps kommun Dnr 2015-MOS-2 LTF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om tidsbegränsning av parkering på norra sidan av Storgatan i Staffanstorp; beslutade den 9 september Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av l O kap. 1 andra stycket 17 och 10 kap. 3 första stycket trafikförordningen (1998: 1276) följande. l På markerad sträcka enligt kartbild nedan på Storgatans norra sida i Staffanstorp från Mårtensgatan till Apoteksgatan, på markerade platser, får fordon parkeras högst 2 timmar i följd. Tillåtelsen ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna och parkera enligt trafikförordningen ( 1998: 1276). 2 Tidsbegränsningen gäller vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan klockan 08 och 18 och dag före sön- och helgdag mellan klockan 08 och Parkeringsskiva eller motsvarande ska användas. Dessa föreskrifter träder i kraft den 12 oktober 2015 då Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter ( ) om parkering tillåten högst 30 minuter på Storgatan, beslutade den 9 juni 2010 skall upphöra att gälla. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich Lisa Callreus n

14 Staffanstorps kommun Dnr 2015-MOS-2 LTF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om tidsbegränsning av parkering på södra sidan av Storgatan i Staffanstorp; beslutade den 9 september Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 17 och I O kap. 3 första stycket trafikförordningen ( 1998: 1276) följande. 1 På markerad sträcka enligt kartbild nedan på Storgatans södra sida i Staffanstorp från Apoteksgatan till Valhallavägen, på markerade platser, får fordon parkeras ögst 2 timmar i följd. Tillåtelsen ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stann~ och parkera enligt trafikförordningen (1998: 1276). 2 Tidsbegränsningen gäller vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan klockan 08 och 18 och dag före sön- och helgdag mellan klockan 08 och Parkeringsskiva eller motsvarande ska användas. Dessa föreskrifter träder i kraft den 12 oktober 2015 då Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter ( ) om parkering tillåten högst 30 minuter på Storgatan, beslutade den 15 december 2008 skall upphöra att gälla. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich Lisa Callreus!» <... ~

15 Staffanstorps kommun Dnr 2015-MOS-2 LTF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om tidsbegränsning av parkering på parallellgata till Storgatan i Staffanstorp; beslutade den 9 september Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 17 och 10 kap. 3 första stycket trafikförordningen (1998: 1276) följande. I På markerad sträcka enligt kartbild nedan på parallellgata till Storgatan norr om Bråhögsbadet i Staffanstorp, på markerade platser, får fordon parkeras högst 2 timmar i följd. 2 Tidsbegränsningen gäller vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan klockan 08 och 18 och dag före sön- och helgdag mellan klockan 08 och Parkeringsskiva eller motsvarande ska användas. Dessa föreskrifter träder i kraft den 12 oktober 2015 då Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter ( ) om parkering tillåten högst 30 minuter på parallellgata till Storgatan, beslutade den 15 december 2008 skall upphöra att gälla. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich Lisa Callreus Betaniav_ di? Eifj g_ \ ~

16 Staffanstorps kommun Dnr 2015-MOS-2 LTF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om tidsbegränsning av parkering på Torget i Staffanstorp; beslutade den 9 september Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 17 och 10 kap. 3 första stycke trafikförordningen (1998:1276) följande. 1 På markerad sträcka enligt kartbild nedan på Torget söder om Rådhuset i Staffanstorp, på markerade platser, får fordon parkeras högst 2 timmar i följd. Tillåtelsen ger inte rijtt att stanna där det är förbjudet att stanna och parkera enligt trafikförordningen ( 1998: 1276). 2 Tidsbegränsningen gäller vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan klockan och vardag före sön- och helgdag mellan klockan Parkeringsskiva eller motsvarande skall användas. Dessa föreskrifter träder i kraft den 12 oktober 2015 då Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter ( ) om parkering tillåten högst 1 timme på Torget, beslutade den 18 december 2009 skall upphöra att gälla. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich Lisa Callreus

17 Staffanstorps kommun Dnr 2015-MOS-2 L TF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om parkering på Bråhögsplatsen i Staffanstorp; beslutade den 9 september Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av 10 kap. I andra stycket 17 och 10 kaj?. 3 första stycket trafikförordningen ( 1998: 1276) följande. I På markerade platser på Bråhögsplatsen i Staffanstorp får fordon parkeras mar i följd. 2 Tidsbegränsningen gäller vardagar utom dag före sön- och helgdag m~ljan klockan Q8 och Parkeringsskiva eller motsvarande ska användas. Dessa föreskrifter träder i kraft den 12 oktober 2015 då Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter ( ) om parkerin tillåten högst 2 titn}lle på Bråhögsplatsen, beslutade den 15 december 2008 skall upphöra att gälla. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich Lisa Callreus

18 Staffanstorps kommun Dnr 2015-MOS-2 L TF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att stanna och parkera på Storgatan i Staffanstorp; beslutade den 9 september Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av I O kap. 1 andra stycket 16 oc 3 första stycket trafikförordningen (1998: 1276) följande. 1 På Storgatans norra sida i Staffanstorp från Valhallavägen till 2J meter väster om Valhallavägen får fordon inte stannas eller parkeras. Dessa föreskrifter träder i kraft den I 2 oktober 2015 då Staffanstorps kotpmu lokala trafikföreskrifter ( ) om förbud att stanna och parkera på Storgatan i Staffanstorp beslutade den 15 december 2008 skall upphöra att gälla. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich psa Callreus

19 Staffanstorps kommun Dnr 2015-MOS-2 LTF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om tidsbegränsning av parkering på västra sidan av Storgatan i Staffanstorp; beslutade den 9 september Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av I O kap. l andra stycket 17 och 10 kap. 3 första stycket trafikförordningen ( 1998: 1276) följande. l På markerad sträcka enligt kartbild nedan på Storgatans västra sida från Södergatan till Skånegatan i Staffanstorp, på markerade platser, får fordon parkeras högst 2 timm~r i följd. Tillåtelsen ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna och parkera enligt trafikförordningen ( 1 998: 1276). 2 Tidsbegränsningen gäller vardagar utom dag före sön- och helgdag mellan l<:lockan 08 och 18 och dag före sön- och helgdag mellan klockan 08 och Parkeringsskiva eller motsvarande ska användas. Dessa föreskrifter träder i kraft den 12 oktober 2015 då Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter ( ) om parkering tillåten högst 30 minuter på Storgatan, beslutade den 15 december 2008 skall upphöra att gälla. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich Lisa Callreus Skånev. M ETER. D ldrottsv L.::==--

20 Staffanstorps kommun Dnr 2015-MOS-2 LTF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att parkera fordon på Storgatan i Staffanstorp; beslutade den 9 september Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av 10 kap. I andra stycket 16 och 10 kap. 3 första stycket trafikförordningen ( 1998: 1276) följande. 1 På markerad sträcka enligt kartbild nedan på Storgatans norra sida i Staffanstorp från 25 meter väster om Valhallavägen till 33 meter väster om Valhallavägen får fordon inte parkeras. Förbudet ger inte rätt att stanna där det är förbjudet att stanna och parkera enligt trafikförordningen (1998: 1276). 2 Förbudet gäller inte fordon för på- och avlastning av gods i uppställningsficka. Dessa föreskrifter träder i kraft den 12 oktober 2015 då Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter ( ) om förbud att parkera fordon på Storgatan, beslutade den 9 juni 2010 skall upphöra att gälla. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich Lisa Callreus t

21 ~-- olise \ ~ Polismyndighet~n ' Närpolisområde Oresund/Staffanstorp Datum (2) Från miljö-och Samhällsbyggnadsnämnden, Staffanstorps kommun har till Polismyndigheten inkommit begäran om remissvar gällande förändringar i de lokala trafikföreskrifterna (L TF:er). Ärendena gäller: L TF nr: , Tidsbegränsning av parkering på Storgatan öster om Valhallavägen i Staffanstorp. L TF nr: , Tidsbegränsning av parkering på norra sidan av Storgatan i Staffanstorp. LTF nr: , Tidsbegränsning av parkering på norra sidan av Storgatan i Staffanstorp. L TF nr: , Tidsbegränsning av parkering på norra sidan av Storgatan i Staffanstorp. L TF nr: , Tidsbegränsning av parkering på norra sidan av Storgatan i Staffanstorp. LTF nr: , Parkering på Bråhögsplatsen i Staffanstorp. L TF nr: , Upphävande om förbud att stanna och parkera på Storgatan i Staffanstorp. LTF nr: , Tidsbegränsning av parkering på västra sidan av Storgatan i Staffanstorp. LTF nr: , Förbud att parkera fordon på Storgatan i Staffanstorp.

22 2 Polismyndigheten i Skåne Polismyndigheten har tagit del av de inkomna handlingarna gällande samtliga LTF:er samt de förbud och begränsningar som utfärdats i dessa. Utifrån detta har polismyndigheten ingen erinran i ärendet. Carina Roth Tf Kommunpolis/gruppchef Staffanstorp

23 Remissvar 1 (I). Polisen Datum Dianenr (åberopas) Saknr Er referens A / Lisa Callreus Polismyndigheten Michael Rydberg Staffanstorps kommun Miljö-samhällsbyggnadsnämnden Remissvar gällande tidsbegränsning av parkering Till polismyndigheten har från Staffanstorps kommun, miljösamhällsbyggnadsnämnden inkommit begäran ang remissvar gällande L TF i tre fall. L TF , tidsbegränsning av parkering på södra sidan av Storgatan. L TF , tidsbegränsning av parkering på parallellgata till Storgatan. L TF , tidsbegränsning av parkering på Torget. Myndigheten har tagit del av handlingarna. Myndigheten har ingen erinran i ärendet. / f;c {~}= , Michael Rydberg ~ - Polisinspektör Tel: , Fax: michael.rydberg@polisen.se Post adress Polismyndigheten M almö Besöksadress Hamngatan 3 Lomma Telefon Webbplats polisen.se E-post registrator.syd@polisen.se

24 1(1) STAFFANSTORPS KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE ARENDENR: 2015-MOS-8 DATUM: VÅR REFERENS: Lisa Callreus Permanenta Lokala Trafikföreskrifter (L TF) - Förslag huvudled Kyrkvägen i Staffanstorp Förslag till beslut Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta att skicka LTF nr gällande huvudled på Kyrkvägen i Staffanstorp till Polismyndigheten för yttrande samt att om ej erinran finns från remissinstansen uppdra till ordföranden att besluta om antagande av LTF nr gällande huvudled på Kyrkvägen i Staffanstorp. Ärendebeskrivning Kyrkvägen är en huvudgata i Staffanstorp med separerade gång- och cykelvägar på ömse sidor av gatan. Det är parkeringsförbud på den norra sidan av gatan. Kyrkvägen föreslås bli huvudled då framkomligheten är viktig för trafiken till Staffanstorps centrum. Det innebär även att trafiksäkerheten ökar på gång- och cykelvägarna längs Kyrkvägen då fordonstrafiken från anslutande gator därmed får väjningsplikt. Förslag på lokal trafikföreskrift nr gällande huvudled på Kyrkvägen i Staffanstorp har utarbetats och föreslås skickas till polisen på remiss. Beslutsunderlag Förslag till LTF nr

25 Staffanstorps kommun Dnr 2015-MOS-8 L TF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafik.föreskrifter om huvudled på Kyrkvägen i Staffanstorp; beslutade den datum månad Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 1 och 10 kap. 3 första stycket trafikförordningen (1998: 1276) följande. 1 Kyrkvägen i Staffanstorp ska vara huvudled. Dessa föreskrifter träder i kraft den datum månad 2015 då Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter L TF nr beslutade den 13 maj 2010, om förbud att parkera på Kyrkvägen ska upphöra att gälla Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich Lisa Callreus

26 1 ( 1) STAFFANSTORPS KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE ÄRENDENR: 2015-MOS-8 DATUM: VAR REFERENS: Lisa Callreus lisa.callreus@staffanstorp.se Permanenta Lokala Trafikföreskrifter (L TF) - Förslag enkelriktad trafik på Södra Lundavägen Förslag till beslut Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta att skicka LTF nr gällande enkelriktad trafik på Södra Lundavägen i Staffanstorp till Polismyndigheten för yttrande samt att om ej erinran finns från remissinstansen uppdra till ordföranden att besluta om antagande av LTF nr gällande enkelriktad trafik på Södra Lundavägen i Staffanstorp. Ärendebeskrivning Det är idag skyltat påbjuden infart till Södra Lundavägen från Storgatan. Den nu gällande lokala trafikföreskriften nr tillåter fordon att föras endast i nordvästlig färdriktning. Den föreslagna lokala trafikföreskriften nr är anpassad till befintliga vägmärken samt tillåter dubbelriktad cykeltrafik. Beslutsunderlag Förslag till L TF nr

27 Staffanstorps kommun Dnr 20 I 5-MOS-33 LTF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om enkelriktad trafik på Södra Lundavägen i Staffanstorp; beslutade den X månad Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av 10 kap. l andra stycket l O och 10 kap. 3 första stycket trafikförordningen ( 1998: 1276) följande. l På Södra Lundavägen i Staffanstorp från 15 meter söder om Storgatan till Storgatan får fordon föras endast i sydostlig färdriktning. 2 Påbudet gäller ej cykel. Dessa föreskrifter träder i kraft den X månad då Staffanstorps lokala trafikföreskrifter L TF nr beslutade den 13 maj 2010, om förbud mot infa11 med fordon på Södra Lundavägen skall upphöra att gälla. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich Lisa Callreus Betaniav

28 1(1) STAFFANSTORPS KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE ÄRENDENR: 2015-MOS-8 DATUM: VÅR REFERENS: Lisa Callreus Permanenta Lokala Trafikföreskrifter (L TF) - Förslag parkeringsförbud Norregatan och Apoteksgatan Förslag till beslut Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslås besluta att skicka LTF nr gällande parkeringsförbud på Norregatan och Apoteksgatan samt gällande tidsbegränsning av parkering på Norregatan i Staffanstorp till Polismyndigheten för yttrande samt att om ej erinran finns från remissinstansen uppdra till ordföranden att besluta om antagande av L TF nr gällande parkeringsförbud på Norregatan och Apoteksgatan samt gällande tidsbegränsning av parkering på Norregatan i Staffanstorp. Ärendebeskrivning Norregatan mellan Biblioteksgatan och Apoteksgatan samt Apoteksgatan mellan Norregatan och Storgatan är enkelriktade och gatan svänger på denna sträcka med liten radie. Längs sträckan finns lastintag till ICA samt garageinfart till Magnoliagården. Det är inte lämpligt att varken tillåta stannade eller parkering på ovan nämna gatusträcka då framförallt stora fordon har svårt att passera med tanke på att gatan svänger med liten radie. Det är inte heller lämpligt att tillåta stannande på Norregatans norra sida mellan Mårtensgatan och Biblioteksgatan då parkering är tillåten på gatan på den södra sidan med hänvisning till framkomlighet för stora fordon. Lokal trafikföreskrift nr har utarbetats för ovanstående. Förslagen lokal trafikföreskrift nr gällande tidsbegränsning av parkering på Norregatans norra sida är en anpassning av gällande föreskrift med anledning av föreslaget parkeringsförbud. Beslutsunderlag Förslag till LTF nr L TF nr

29 Staffanstorps kommun Dnr 20 I 5-MOS-34 LTF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om förbud att stanna och parkera fordon på Norregatan och Apoteksgatan i Staffanstorp; beslutade den X månad Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av l O kap. 1 andra stycket 16 och l O kap. 3 första stycket trafikförordningen ( 1998: 1276) följande. l På Norregatans norra sida i Staffanstorp från Mårtensgatan till Biblioteksgatan får fordon inte stannas eller parkeras 2 På Norregatan i Staffanstorp från Biblioteksgatan till Apoteksgatan får fordon inte stannas eller parkeras. 3 På Apoteksgatan i Staffanstorp från Norregatan till Storgatan får fordon inte stannas eller parkeras. Dessa föreskrifter träder i kraft den månad 2015 då Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter L TF nr och L TF nr l om förbud att stanna fordon på Norregatan och Apoteksgatan samt LTF nr om tidsbegränsning av parkering på Norregatan, beslutade 13 maj 2010 skall upphöra att gälla. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich n

30 Staffanstorps kommun Dnr 20 I 5-MOS-34 L TF nr: Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter om tidsbegränsning av parkering på norra sidan av Norregatan i Staffanstorp; beslutade den X månad Staffanstorps kommun föreskriver med stöd av 10 kap. 1 andra stycket 17 och 10 kap. 3 första stycket trafikförordningen ( 1998: 1276) följande. 1 På särskild anordnad parkeringsficka på Norregatans norra sida i Staffanstorp från Biblioteksgatan till Mårtensgatan får fordon parkeras högst l timme i följd. 2 Tidsbegränsningen gäller vardagar utom vardag före sön- och helgdag mellan klockan och vardag före sön- och helgdag mellan klockan Parkeringsskiva eller motsvarande ska användas. Dessa föreskrifter träder i kraft den X månad 2015 då Staffanstorps kommuns lokala trafikföreskrifter L TF nr , om parkering tillåten högst 1 timma på Norregatan, beslutade den 13 maj 2010 skall upphöra att gälla. Miljö och samhällsbyggnadsnämnden Eric Tabich M E TER n

31 1 ( 1) STAFFANSTORPS KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE ÄRENDENR: 2015-MOS-19 DATUM: { } VÅR REFERENS: Love Kisiel Love.Kisiel@staffanstorp.se Förslag till detaljplan för Gullåkra 1 :159 m.fl, Norra skolan Förslag till beslut Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden föreslås: att uppdra åt Stadsbyggnadskontoret att upprätta förslag till detaljplan för Gullåkra 1:159 m.fl, Norra Skolan. Ärendebeskrivning Syftet med detaljplanen är att upprätta en F-6 skola. Planområdet utgörs av tomten för nuvarande Trekantens förskola som ligger fristående i ett mindre grönområde. Området gränsar till Trekantens bostadsområde i väster, Genvägen i söder samt Ingvarshems bostadsområde i öster. Planområdet är ca 1.35 ha (13500 kvm). Marken ägs av Staffanstorps kommunfastigheter. Detaljplanen handläggs med ett standardförfarande. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse (denna).

32

33 STAFFANSTORPS KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE ÄRENDENR: 1(2) 2015-MOS-14 DATUM: { } VAR REFERENS: Love Kisiel Love.Kisiel@staffanstorp.se Förslag till detaljplan för Hjärup 4:2 m.fl, Banvallsvägen Förslag till beslut Miljö och samhällsbyggnadsnämnden föreslås att uppdra åt stadsbyggnadskontoret att sända ut förslag till detaljplan för Hjärup 4:2 m.fl, Banvallsvägen på granskning i enlighet med 5 kap. plan- och bygglagen. Ärendebeskrivning I syfte att öka kapaciteten på järnvägsnätet planerar Trafikverket en utbyggnad av Södra stambanan på sträckan Flackarp - Arlöv, från två till fyra spår. I samband med utbyggnaden kommer stationerna i Hjärup, Åkarp och Arlöv att förnyas. För Hjärup innebär järnvägsutbyggnaden en breddning och nedsänkning av järnvägen med cirka 4 meter, ombyggnad av stationen samt ändring av korsande förbindelser. Detaljplanen reglerar området från Stationsbron söderut längs med Banvallsvägen och dess närområde, ner till Lommavägen. Tidigare beslut: Kommunstyrelsen beslutade att godkänna i ärendet föreliggande planprogram och programsamrådsredogörelse. Kommunstyrelsen beslutade samtidigt att uppdra till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att utarbeta detaljplaner för stambanans utbyggnad till fyra spår. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslöt att uppdra till stadsbyggnadskontoret att upprätta förslag till detaljplaner för stambanans utbyggnad. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden beslöt att uppdra åt stadsbyggnadskontoret att sända ut förslag till detaljplaner på samråd.

34 2(2) STAFFANSTORPS KOMMUN T JÄNSTESKRIVELSE ÄRENDENR: 2015-MOS-14 DATUM: { } Beslutsunderlag Sarnrådsredogörelse Planbeskrivning Plan- och illustrationskarta

35 ~ STAFFANSTORPS KOMMUN Redogörelse efter samråd Detaljplan för del av Hjärup 4:2 m fl - LOMMAVÄGEN och BANVALLSVÄGEN Staffanstorps kommun Detaljplanen har varit föremål för samråd under tiden Handlingarna har funnits tillgängliga på Rådhuset i Staffanstorp, på biblioteken i Staffanstorp och Hjärup samt på kommunens hemsida. Handlingarna har enligt sändlista sänts på remiss till länsstyrelsen, berörda nämnder, statliga och kommunala organ, sakägare och andra som kan ha ett väsentligt intresse av förslaget. Kungörelse har varit införd i Lokaltidningen Staffanstorp , i Spegeln och i Sydsvenska Dagbladet Samrådsmöte har hållits i Hjärups skolas matsal. En förprojektering av utbyggnadsområdet har genomförts under perioden april till augusti Förändringar av planförslaget till följd av förprojekteringen redovisas under särskild rubrik i slutet av redogörelsen.

36 Inkomna yttranden utan erinran Tele2 Sverige AB Sydvatten Försvarsmakten Inkomna yttranden med synpunkter Länsstyrelsen Skåne Lantmäteriet Landsantikvarien i Skåne, Regionmuseet Kristianstad Trafikverket Region Skåne Tekniska nämnden, Staffanstorps kommun Lomma kommun Malmö Stad Burlövs kommun Lunds kommun E.ON Gas Sverige AB Telia Sonera Skanova Access AB Svenska Kraftnät Kraftringen Nät AB E.ON Elnät Sverige AB Hjärups Byalag Stallvägens samfällighetsförening genom ordförande Per Engström, Stallvägen 19 Fastighetsägare på Stallvägen 1, 3, 7, 17, 19 och 35 (gemensamt yttrande) Kenth Larsson, Stallvägen 3 Henric och Hanna Bergsbjörk, Stallvägen 15 Josetine Marklund Engström, Stallvagen '19 Niklas och Jenny Rystedt, Stallvägen 21 Familjen Bolltoft, Stallvägen 37 Anders Adolvsson, Stallvägen 45 Fastighetsägare längs Malenas väg, företrädda av Ingegerd Höglund (Malenas väg 17) Rickard och Gisela Nilsson, Lommavägen 8 Theresia och Martin Holm, Stallvägen 41 Tomas Nordblad med familj, Stallvägen 25 Redovisning av yttranden med synpunkter Inkomna yttranden från berörda myndigheter/ organisationer: Lam, tyrdscn Länsstyrelsen bedömer att föreslagen bebyggelse kan bli olämplig med hänsyn till människors hälsa och säkerhet, buller varför Länsstyrelsen kan komma att ingripa vid sin tillsyn enligt 11 kap I 0-11 PBL. Hållbar markanvändning - en mellankommunal fråga Länsstyrelsen har i sitt granskningsyttrande till Staffanstorps kommuns översiktsplan Framtidens kommun - perspektiv 2038 skrivit att det är angeläget att kommunen i den fysiska planeringen tar ett stort ansvar för miljö- och klimatfrågor och planerar så att man begränsar bilburen pendling. Staffanstorps kommun utgör en viktig pusselbit i det regionala kollektivtrafik-nätverket. Det är därför extra viktigt att infrastrukturens och bebyggelsens utveckling samordnas med grannkommunerna. Länsstyrelsen vidhåller sina synpunkter i sitt yttrande om Ätgärdsvalsstudie Västra Hjärups framtida transportbehov. I det yttrandet påpekar Länsstyrelsen att åtgärdsvalsstudien måste även sätta Hjärup i sitt sammanhang och ta hänsyn till relevanta omvärldsfaktorer såsom nationella och europeiska miljö- och klimatmål, omgivande kommuners arbete med att begränsa biltrafiken m.m. Länsstyrelsen håller inte med om problembeskrivningen att västra Hjärup har dålig tillgänglighet till det övergripande vägnätet, större städer och järnvägsnätet. Länsstyrelsen menar att åtgärdsvalsscudien inte kan användas för att motivera en utbyggnad av vägar för biltrafik. Länsstyrelsen ifrågasätter att kommunen planerar för ökad biltrafik, enligt trafikprognosen i Program till detaljplan för (yrspårsuibyggnad genom H järup, i ett läge med så pass bra kollektivtrafi k. Flytten av Lommavägen har inte stöd i översiktsplanen. I kommunens översiktsplan redovisas en omfattande utbyggnad av väg mellan väg E6 och väg E22. Den utbyggnaden av väg har Länsstyrelsen i sitt granskningsyttrande av kommunens översiktsplan ställt sig tveksam till med anledning av att Sveriges bästa jordbruksmark tas i anspråk. Behovet av en väg mellan väg E6 och väg E22 i det läget är inte beskrivet i översiktsplanen. Behovs bedömning Länsstyrelsen har tidigare yttrat sig i det här ärendet om behovsbedömning enligt 6 kap MB och 5 kap PBL. Länsstyrelsen vidhåller bedömningen att detaljplanen för Lomma vägen och Banvallsvägen innebär betydande miljöpåverkan.,;f!.. Ai ~+ '[), '8.,:s._

37 MKN luft Länsstyrelsen vill poängtera vikten av att planera för att minimera bilberoendet med anledning av de konsekvenser bilkörning får dels i den egna kommunen och dels i grannkommunerna i form av koldioxidutsläpp, buller, trängsel och dålig luft. I förlängningen riskerar miljökvalitetsnormerna för luft att påverkas negativt. Länsstyrelsen vill betona att bilanvändningens miljöpåverkan är en viktig mellankommunal angelägenhet. Buller Länsstyrelsen menar att handlingarna måste kompletteras i fråga om bullersituationen. Nödvändiga skyddsåtgärder måste säkerställas genom planbestämmelser på plankartan som syftar till att säkra att gällande riktvärden för buller innehålls. Länsstyrelsen bedömer att det inte är möjligt att pröva områdets lämplighet för föreslagen bebyggelse utan en sådan redovisning och nödvändiga bestämmelser. Kommentar: Hållbar markanvändning- en mellankommunal fråga De övergripande förutsättningarna för fyrspårsutbyggnaden redovisas i kommunens översiktsplan, Framtidens kommun. Översiktsplanen är det avtal mellan stat och kommun som gäller för den fortsatta detaljplaneringen. De tvärgående förbindelser som syftar till att binda samman västra och östra Hjärup, är en grundläggande förutsättning för kommunens behandling av fyrspårsutbyggnaden som riksintresse. Kommunens planering är helt inriktad på att stödja ett ökat resande med kollektivtrafik. Trots detta ökar bi/trafiken enligt kommunens och Trafikverkets gemensamma prognos. Bedömningarna av trafikutvecklingen utgår från planerad utbyggnad av bostäder och de trafikuppräkningstal (Trafikverkets publikation Modellanpassade indata- och omvärldsförutsättningar 2012) som staten har tagit fram. Den föreslagna vägen in mot södra delen av Lund ger förutom ökad tillgänglighet med bil och ökad trygghet för cyklister, även möjlighet för framtida busslinjetrafik. Att skapa flera anslutningar till det överordnade trafiksystemet kan bidra till ett minskat trafikarbete mot må/punkter som inte är tillgängliga via persontågstrafiken. Den i översiktsplanen redovisade förbindelsen mot Lund via väg 108 är en viktig mellankommunal fråga. Staffanstorps och Lunds kommuner har i sina respektive översiktsplaner redovisat överensstämmande reservat för utbyggnad av en ny vägförbindelse väster om järnvägen med anslutning till väg 108. Utbyggnaden har inte ifrågasatts i Länsstyrelsens granskningsyttrande över Lunds respektive Staffanstorps översiktsplaner. Staffanstorps kommun har tagit initiativ till en fördjupad studie av vägförbindelsen (Ätgärdsvalsstudie. Västra Hjärups framtida transportbehov. Sweco ). I studien ingår en analys av alternativa åtgärder enligt Fyrstegsprincipen. Enligt studien bedöms utbyggnaden av vägen vara samhällsekonomiskt motiverad. En möjlig anslutningspunkt av vägen till Vragerupsvägen redovisas men vägen ingår inte i övrigt i detaljplanen. Bi/trafiken över Stationsbron kommer enligt förslaget att begränsas till förmån för gång-, cykel- och nyttotrafik. En förutsättning för detta är att bi/trafiken kan ledas över broarna vid Vragerupsvägen och Lommavägen. Broarna har även en stor betydelse för sammanlänkning av gång- och cykelvägsnätet mellan västra och östra Hjärup. I ett alternativ utan Vragerupsbron kan bi/trafiken över Stationsbron och bron vid Lommavägen förväntas öka samtidigt som det totala trafikarbetet inom Hjärup förväntas öka till följd av ökade körsträckor. Under utbyggnadsskedet ingår bron vid Vragerupsvägen som en viktig förutsättning vid omledningen av trafiken i samband med avstängningen av Lommavägen för utbyggnad av den nya bron. En mindre omläggning av Lommavägen i ny sträckning sker i samband med järnvvägsuthyggnaden. Sträckningen mellan Ynglingavägen och Banvalfsllägen Öllerensstämmer i stort med översiktsplanens redovisning. En eventuell framtida omläggning av Lommavägen i ny sträckning för anslutning till motorvägsnätet behandlas inte i detaljplanen. Behovsbedömning Utbyggnaden av Lommavägen är en direkt följd av fyrspårutbyggnaden av järnvägen. Länsstyrelsen har i yttrande över förstudien för Lommavägens korsning med Södra stambanan bedömt att den planskilda korsningen med järnvägen inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Genom att utbyggnaden ingår i järnvägsplanen kommer konsekvenserna av genomförandet att redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen till planen. MKN luft Kommunen instämmer i de framförda synpunkterna. Buller Detaljplanen syftar till att skapa de formella förutsättningarna för genomförande av järnvägsplanen. Planen omfattar ingen ny bostadsbebyggelse. Behovet av bullerdämpande åtgärder för befintlig bostadsbebyggelse prövas enligt miljöbalken inom ramen för järnvägsplanen. Tillämpade riktvärden för buller samt konsekvenserna av utbyggnaden redovisas i den miljökonsekvensbeskrivning som är gemensam för detaljplanerna och järnvägsplanen. Planerade bullerskyddsåtgärder föreslås, i första hand genom bullerval /ar och skärmar inom trafikområde eller inom allmänplatsmark. I ett begränsat antal fall föreslås fastighetsnära åtgärder. För att närboende och andra berörda ska kunna bedöma 41.. ~3' ~ ~ t:!r '7+ +

38 konsekvenserna har åtgärderna tydligt redovisats på illustrationsplanen och i planbeskrivningen. Planbestämmelserna anger att "Bullerskydd ska finnas längs järnvägen." För att undvika dubbelreglering och avvikelser mellan planerna har inga bullerriktvärden redovisats i planbestämmelserna. Lantn1atcnt.:t Lantmäteriet påpekar att det under rubriken Fastighetskonsekvensbeskrivning - Inlösen av mark också bör framgå att kommunen inte bara har en rätt att lösa in marken utan också är skyldig att förvärva den allmänna platsmarken om fastighetsägaren begär det. Det bör också framgå att den allmänna platsmarken kan lösas in utan att avtal föreligger med fastighetsägaren. Även de ekonomiska konsekvenserna av inlösen bör belysas i planhandlingarna, att ersättningen för marken bestäms enligt reglerna i expropriationslagen om inte annan överenskommelse träffas. Under rubriken Fastighetbildning, servitut, ledningsrätt kan det läggas till att kommunen ansöker om fastighetsbildning för fastighetsreglering av den allmänna platsmarken som ska lösas in. Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras enligt Lantmäteriets synpunl?.ter. Land ~antikvaricn 1 '->kåne. Rc.:gionmmeet Kn,c1amcad Regionmuseet framför att H järup, tillsammans med Bomhög och Uppåkra, är utpekat i Skånes regionala kulturmiljöprogram och Södra stambanan är utpekat som ett kulturmi ljöstråk i samma program, detta bör framgå i planhandlingen. I anslutning till Lommavägen finns ett antal boplatsområden som eventuellt berörs av planen. Samråd bör därför ske med länsstyrelsen. I övrigt har Regionmuseet inget att erinra på planen. Kommentar: Planbeskrivningen kompletteras med berörda kulturmiljöintressen enligt Skånes regionala kulturmiljöprogram. Samråd angående berörda fornlämningsområden sker inom ramen för Trafikverkets arbete med järnvägsplanen. f~,+ :.-- ~ Trafikverket Eftersom Lommavägens nya sträckning och vägbro över järnvägen byggs enligt järnvägs- och vägplanen som har tagits fram i Flackarp-Arlövs projektet tycker Trafikverket att det är viktigt att detaljplanen och Järnvägsplanen inte strider mot varandra. För de delar som ingår i Trafikverkets anläggning kommer byggnation göras enligt vad som står i järn vägsplanen, i övrigt gäller detaljplanen. Det ska tecknas ett genomförandeavtal som reglerar kostnads- och ansvarsfördelning. Trafikverket meddelar att detta kommer göras inom projektet Flackarp - Arlöv. I planen står det att " befintlig bullerskyddmur höjs från 1,3 m till 2,2 m" vilket, enligt Trafikverket, inte stämmer med vad som står i bullerutredningen (2,0 m). I övrigt har Trafikverket inga syn punkter. Kommentar: Den prognostiserade hastigheten på Lommavägen har sänkts från 70 till 60 km/h i bullerutredningen vilket innebär att den erforderliga skärmhöjden nu kan minskas. H öjdangivelsen för bullerskyddet längs Lommavägen ändras från 2,2 till 2 meter. Se i övrigt gemensamt bemötande av skrivelser på sidan 13. Region Skåne Region Skåne har valt att lämna ett samlat yttrande på de fyra detaljplaner kring järnvägsutbyggnaden i Hjärup som nyligen varit på samrådsutställning. Detaljplanen för Lommavägen och Banvallsvägen är en av dessa fyra planer. Övergripande Region Skåne ser positivt på att detaljplaner för utbyggnaden av Södra stambanan till fyra spår genom Hjärup nu tas fram, då dessa är viktiga i planeringsprocessen för fyrspårsutbyggnaden. Generellt sätt innebär planförslagen att en god tillgänglighet skapas från den nya stationen till omkringliggande bebyggelse i Hjärup och att tillgängligheten för gång- och cykeltrafikanter prioriteras. Därigenom skapas också möjlighet att skapa en mer levande stationsmiljö med centrumfunktioner samt att binda ihop den östra och den västra delen av Hjärup på ett bättre sätt. Inom arbetet med strukturbild för Skåne har strategier för Det flerkärniga Skåne tagits fram. Region Skåne ser att planförslaget stämmer väl överens med dessa strategier. Ett av strategiområdena är att skapa socialt hållbara, attraktiva orter och miljöer som erbjuder hög livskvalitet och utvecklandet av mötesplatser kan bidra till detta. En utbyggnad av centrumverksamheter i samband med stationen kan öka möjligheterna att utveckla

39 fungerande mötesplatser i Hjärup. Region Skåne ser det som viktigt att binda samman Hjärup och skapa ett attraktivt stationssamhälle. Snabbcykelstråket Planförslaget har på ett bra sätt tagit det planerade snabbcykelstråket mellan Lund och Malmö i beaktande och olika alternativ har lämnats öppna for utbyggnad både på den västra och östra sidan om järnvägen. Region Skåne ser gärna att det fortydligas hur kommunen avser att snabbcykelstråket ska dras på den västra sidan om järnvägen, norr om Jakriborg. Region Skåne anser också att det är viktigt att inte låsa fast sig vid kraftiga lutningar på stationens västra sida för snabbcykelstråket. Region Skåne vill lyfta frågeställningen om planerad totalbredd på 2,5 meter för snabbcykelstråket möjligen inte är tillräckligt. Eftersom detta är en ny typ av stråk kan vidare utredning behövas innan bredden läggs fast i detaljplan. Här kan Trafikverkets ideskrift Snabba cykelstråk - ideer och inspiration vara till hjälp och inspiration. Som information rill den pågående planeringen kan tilläggas att det pågår en åtgärdsvalsstudie i stråket Malmö - Lund med syfte att säkra en långsiktig hållbar tillgänglighet i stråket och att nyckelaktörer som är kopplade dit ska kunna enas om åtgärder som är anpassade till den övergripande målbilden. Alla trafikslag tas upp i åtgärdsvalsstudien, även ett eventuellt snabbcykelstråk. Bredband Med anledning av omfattande grävningsarbeten kan det vara tillfälle att fundera på om bredband behövs i området och om sådana i så fall kan samförläggas. Stationen Region Skåne anser att detaljutformningen av stationen behöver fortydligas i den fortsatta dialogen mellan berörda parter i planeringsprocessen. Exempel på detaljer som behöver specificeras är cykelparkeringar, utformningen av stationsbron och stationsbyggnaden. Utformningen av stationsområdet bör utgå från kvaliteter som orienterbarhet, tydlighet, överskådlighet och god belysning. Det är också av stor vikt att det finns möjlighet att på ett enkelt sätt komma till stationsområdet med tågersättande buss, eftersom det vid situationer med stopp i tågtrafiken kan kräva en stor kapacitet. Detaljutformningen för dessa delar bör fortydligas i tidigt skede i samråd mellan Skånetrafiken, Staffanstorps kommun och Trafikverket. Kommentar: Trafikverket utreder för närvarande snabbcykelstråket mellan Lund och Malmö. Stråkets framtida sträckning och standard kommer att klargöras i denna utredning. I de nu aktuella detaljplanerna redovisas en möjlig sträckning öster om järnvägen. Kommunen har i detta fallet prioriterat en likvärdig standard inom hela tätortsavsnittet med anpassning till tillgängligt utrymme inom den centrala delen av samhället. I enlighet med den tidigare genomförda trafikutredningen (Sweco ) föreslås att cykelbanan ska vara dimensionerad för dubbelriktad trafik med en bredd av 2,5 meter med en separat gångbana på 2,0 meter. I Trafikverkets skrift "Snabba cykelstråk - Ideer och inspiration" anges 2,5 meter som en acceptabel minimibredd för snabbcykelstråk inom tätort. Vid passage av anslutande gator ges cyklisterna företräde genom upphöjda passager. En framtida sträckning väster om järnvägen ger inom obebyggda delar möjlighet för en högre standard. Framkomligheten inom avsnittet vid Jakriborgsområdet är begränsad vilket kan innebära att stråket måste byta sida vid Stationsbron, alternativt att åtgärder vidtas för att förbättra framkomligheten längs den västra sidan. Tckn i!o,ka nämndt:n, ~taffamtorp~ kommun Tekniska nämnden föreslår justeringar av planförslaget enligt följande. Gång- och cykelvägar Cykelväg längs Lomma vägen planeras mellan järnvägsbron och Gamla Lundavägen och är en del i projektet för snabbcykelstråket Malmö - Lund, då det är en viktig länk för anslutande cykeltrafik. En del av sträckan ligger inom aktuell detaljplan. För att underlätta planeringen och byggnationen av återstående cykelvägen längs Lommavägen bör detaljplanen förlängas till att omfatta den bit mark som inte är detaljplanelagd, karta bifogas yttrandet. Park I plankartan finns en egenskapsgräns som markerar gräns mellan vall och hundrastplats. Eftersom vallen kan komma att nyttjas som en del av hundrastplatsen bör denna egenskapsgräns tas bort. Bullerskydd Man bör undvika absoluta mått i plankartan för höjd på bullerskydd, vilket anges för muren vid Hästhagen. Istället bör anges att skyddet ska klara bullerriktvärdena. På illustrationen beskrivs vallen väster om Hjärups boställe som en befintlig bullerskyddsvall. Vallen är dock inte anlagd som formellt bullerskydd varför texten bör ändras till endast "vall". Atervinningsstationer Den nuvarande återvinningsstationen vid stationsparkeringen kommer att flyttas och ersättas av två nya stationer utmed Banvallsvägen, en norr och en söder om stationsområdet. Det är viktigt att det kommer att finnas en återvinningsstation vid Banvallsvägen ~~,~ t ' /

40 som är öppen under hela byggtiden. Denna kan eventuellt ha en eller flera tillfälliga placeringar under byggtiden. Huvudmannaskap och väghållaransvar Plankartan bör kompletteras med att Trafikverket är väghållare för Lomma vägen under administrativa uppgifter. Dagvattendammen söder om Lommavägen kommer att fördröja dagvattnet från Lommavägen, vilket innebär att Trafikverket har skötselansvaret för dammen. Huvudmannaskap under kapitel 10 - Genomförande bör kompletteras med uppgift om skötselansvar för dammen. Här bör texten även kompletteras med att bullerskyddet vid Hästhagen ligger på en gemensamhetsanläggn1ng. Finansiering och avtal Ett separat avtal finns för snabbcykelstråket mellan Malmö och Lund som även innefattar stråket längs Lommavägen. Planbeskrivningen bör kompletteras med avtalet för snabbcykelstråket. Kommentar: I gemensamt bemötande av skrivelser på sidan 13 föreslås att Lommavägens utbyggnad ska utgå ur förslaget till detaljplan. Detta innebär att frågor angående huvudmannaskap m.m. inte längre är aktuella. Plankartan kompletteras med egenskapsgräns och beteckning så att vallen kan nyttjas som hundrastplats på sätt som redovisats i illustrationsplanen. Bullervallen väster om Hjärups boställe har numera ersatts av en f astighetsnära åtgärd (berör fastigheten Hjärup 7:197.) Tillfälliga Lösningar under utbyggnadsskedet som tex beträffande återvinningsstationens placering, behandlas av Trafikverket inom ramen för järnvägsplanen. Planbeskrivningen kompletteras med avtal för snabbcykelstråket. i omm<l komm un Lomma kommun har lämnat ett samlat yttrande på detaljplanerna för stationsbron, Lommavägen/Banvallsvägen och Vragerupsvägen. Lomma kommun anser att dagvattenfrågan är otydligt beskriven samt otillräckligt konsekvensbedömd i alla tre detaljplanerna. Man tycker att det saknas information om vilka vattenförekomster som påverkas, i vilken utsträckning eventuella dagvattenåtgärder är tillräckliga ur flödeshänseende och ur kvalitetshänseende samt om MKN för vat- M /f f? ~ :;:.:,. ' ten kan påverkas. I detaljplanen för Stationsbron ter sig den beskrivna lösningen förvärra dagens ansträngda situation för avrinningsområdet, då vattnet inte längre ska ledas till en utjämningsdamm, utan kopplas direkt på ett dikningsföretag. Vilket dikningsföretag man i planförslagen syftar på tycker Lomma kommun dock är oklart. I de två andra detaljplanerna är det otydligt hur de beskrivna åtgärderna är relaterade till dagens belastning. Det är Lomma kommuns bestämda uppfattning att det i Höje å avrinningsområde är mycket viktigt att alla nya detaljplaner bidrar till att minska dagens belastning på vattendragen, både ur kvantitets- och kvalitetshänseende. Lomma kommun efterlyser därför en tydligare lösning för de tre områdenas dagvattenhantering som även inkluderar en lösning för att hantera höga flöden och eventuella ökande halter av ämnen som bidrar till att god status inte kan nås i vattenförekomsterna. Det är önskvärt att det finns ett tydligt ställningstagande att Höje å inte ska utsättas för en högre belastning än vad som sker idag, varken flödesmässigt eller ur vattenkvalitetssynpunkt. Tvärtom måste belastningen minska. Kommentar: Avvattning av järnvägsområdet och Lommavägen utreds av Trafikverket i järnvägsplanen och redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen till planen. Utbyggnaden av järnvägen i nedsänkt läge innebär att dagvattnet från Skanskaområdet väster om järnvägen som idag avleds mot Alnarpsdiket överförs till dikningsföretag (Vinstorp-Lomma 1943, akt 12-LN-768) som leder vattnet västerut mot Lomma för anslutning till Höje å..\1almö Stad Malmö Stad anser att det redovisade cykelstråket längs Banvallsvägen med 2,5 meters bredd ime uppfyller en rimlig standard för snabbcykelstråk. Trafikverkets tidigare förstudie har angivit en bredd mellan 3-5 meter. Det vore önskvärt att detaljplanen redovisade hur järnvägsutbyggnaden kan kopplas ihop med ett eventuellt framtida yttre godstågspår. Kommentar: Angående snabbcykelstråket, se kommentar under Region Skåne. Enligt uppgift från Trafikverket kommer den planerade fyrspårsutbyggnaden inte att påverka förutsättningarna för en eventuell framtida utbyggnad av ett Yttre godstågspår enligt reservatet i kommunens översiktsplan. " 7

41 BurlöY~ kommun Burlövs kommun har inget att erinra mot detaljplaneförslagen men vill ändå framföra ett antal synpunkter. Staffansrorps kommun och Burlövs kommun står inför liknande utmaningar och möjligheter i och med att Södra stambanans utbyggnad förutsätter stora ombyggnationer i båda kommunerna. Burlövs kommun är mycket positiv till att Staffanstorps kommun tagit fram förslag till detaljplaner som möjliggör en utbyggnad av Södra stambanan. Det möjliggör för att resande och transporter flyttas över från vägtrafik till järnvägstrafik. Det är positivt för både Arlöv, Åkarp och Hjärup om genomfartsbiltrafiken i orterna minskar. Kommunerna kan därför gemensamt gentemot Skånetrafiken arbeta för en utökning av turtätheten på Pågatågstrafiken i Åkarp och Hjärup när spårutbyggnaden är färdig. Det är särskilt viktigt med goda kollektiva kommunikationer när båda orterna, enligt respektive kommuns översiktsplan, står inför en betydande framtida expansion. Det vore även positivt om framtida genomfartstrafik, som nämns i planbeskrivningen, hänvisas till E22 och E6/E20 via nya av- och påfarter till Lomma vägen i Hjärup istället för Lundavägen genom Åkarp och Kronerorp. Oavsett en framtida snabbcykelvägs sträckning mellan Åkarp och Hjärup kommer Trafikverket att anlägga en serviceväg på den nordvästra sidan om spåren mellan de båda orterna. Servicevägen kan enligt Trafikverket även användas som gång- och cykelväg. Burlövs kommun vill informera om att kommunens ambition är att koppla Åkarps lokala cykelvägnät till servicevägen. Det skulle möjliggöra en ny gen cykelväg mellan Åkarps och Hjärups mer centrala delar. Burlövs kommun vill även möjliggöra för en rekreativ gång- och cykelstig längs Alnarpsån mellan de båda orterna. För Burlövs kommun är det av yttersta vikt att Alnarpsån ej belastas med ökande vattenmängder, även vid större regn, då ån redan idag tidvis har problematiska vattennivåer. Burlövs kommun ser därför positivt på alla åtgärder som minskar avrinningen till ån. Kommentar: Staffanstorps kommun redovisar i översiktsplanen en framtida koppling av Lommavägen till motorvägsnätet. Behovet av att genomföra den redovisade utbyggnaden är beronede av den framtida trafikutvecklingen. Kommunen ser positivt på att utnyttja servicevägen väster om järnvägen för cykeltrafik mellan Åkarp och Hjärup, samt tankarna på ett rekreativt stråk längs Alnarpsån. ]ärnvägsutbyggnaden innebär att Alnarpsån avlastas genom att dagvattnet från Skanskaområdet kopplas mot dikningsföretag väster om järnvägen. Vid all bebyggelseplanering strävar kommunen efter största möjliga fördröjning av dagvattnet lokalt. 1.unds kommun De detaljplaner som Staffanstorp nu skickar ut för synpunkter är ett viktigt steg i genomförandet en utbyggnad av fyra spår på Södra stambanan mellan Arlöv och Högevall Det är av stor betydelse för regionens utveckling och möjligheten till hållbart och effektivt resande. En utökad tågtrafik stärker särskilt förutsättningarna för utveckling i orterna i Malmölund-stråket. En stadsutveckling i stråkets stationslägen som drar nytta av den höga tillgängligheten och det centrala läget i regionen lyfts i arbetet strukturbild Malmölund som Lunds kommun och Malmö stad arbetat fram i samarbete med Staffanstorp, Lomma och Burlöv. Lunds kommun ser positivt på att Staffantorp lyft in arbetet med Strukturbild Malmölund i de aktuella detaljplanerna. Lunds kommun anser att det är angeläget att inte förhindra möjligheterna att anlägga ett snabbcykelstråk intill järnvägen mellan Malmö och Lund. De nu aktuella detaljplanerna redovisar en sträckning av snabbcykelstråket längs Banvallsvägen på östra sidan av järnvägen. För att ge handlingsfrihet i framtidens planering bör det vara möjligt att förlägga en sträckning såväl väster som öster om järnvägen. Detta framfördes även i planprogramskedet. Enligt Trafikverkets förstudie (remisshandling) förväntas cykelstråket ha en bredd mellan 3-5 meter. I de nu aktuella detaljplanerna har snabbcykelstråket genom Hjärup utformats för dubbelriktad trafik med en totalbredd på 2,5 meter. Lunds kommun anser att utformingen avseende bredden i de aktuella detaljplanerna inte motsvarar de ideer som lyfts för vad ett snabbcykelstråk innebär och önskar att Staffanstorp ser över möjligheterna att skapa bredare reservat. Kommentar: Angående snabbcykelstråket, se kommentar under Region Skåne. t..o.:-,_ (,a\ ~verigc AH E.ON Gas Sverige AB har lämnat ett samlat yttrande över de fyra detaljplaner som berör järnvägsutbyggnaden i Hjärup. Detaljplanen för Lommavägen och Banvallsvägen är en av dessa fyra planer. Inom planområdena har E.ON Gas distributionsledningar för natur- och biogas. Kartor som visar ledningarna har bifogats yttrandet. Innan arbetet påbörjas i närheten av ledningarna anser E.ON att kontakt bör tas med E.ON Gas för ledningsvisning. Man meddelar också att distributionsledningar är underkastade Energigasnormens regler (EGN 2011) som bland annat innebär ett minsta skyddsavstånd mellan ledning och byggnad på två meter. ~ M.? ~:" ~.. i ~ ~.ii..,.., v.,, ~ ~.. i }// tlt+,cft ~ i ~

42 Vidare bör plantering av träd ej ske närmare gasledning än 2,5 meter. För att minska risken för skador på träd i samband med eventuella arbeten med ledning, rekommenderas att träd i närheten förses med rorskydd. Genomförandet av planen kommer att medföra att gasledningen måste flyttas eller omges med särskilda försiktighetsåtgärder. E.ON Gas förutsätter att exploatören bekostar sådana åtgärder, vilket bör framgå i genomförandebeskrivningen. Innan planen antas måste kontakt tas med E.ON's områdeshandläggare för att utreda vart den nya sträckningen kan ske samt måste kostnadsfördelningen för ledningsflytten vara klar och förankrad med E.ON. När den nya sträckningen för gasledningen är fastställd så kommer den troligtvis beröra planområdet varav E.ON kommer att hemställa om ett 4 meter brett u-område för den nya gasledningen. Kommentar: Befintliga ledningar kommer vid behov att läggas om och korsa järnvägen vid Stationsbron eller broarna vid Vragerupsvägen och Lommavägen. Möjligheten att förlägga ledningarna i broarna är säkerställd genom planbestämmelse angående allmännyttiga ledningar. Trafikverket avser att träffa avtal med berörda ledningsägare före genomförandet. ::>vcmka Kraftnät Gällande detaljplanen som berör Lommavägen/Banvallsvägen vill Svenska kraftnät upplysa om att det på ett avstånd om ca 85 meter till närmaste planerade parkmark finns en 400 kv-ledning. För att säkerställa att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy uppfylls ska ny bebyggelse där människor vistas varaktigt placeras minst 130 meter från en 400 kv-ledning. Dessa avstånd är baserade på maximerat årsmedelströmvärde och är att anse som en rekommendation till beslutande myndighet. För avstånd utifrån en lednings faktiska årsmedelströmvärde menar Svenska kraftnät att det krävs en magnetfälrsberäkning. Svenska kraftnät utför beräkningar för sina egna ledningar utifrån magnetfältspolicyn. Svenska kraftnät förutsätter att ingen bebyggelse uppförs (på parkmarken) där människor vistas varaktigt inom ett område på 130 meter. För ytterligare information rörande Svenska kraftnäts framtida planer för stamnätet för el hänvisar man till Perspektivplan 2025 som finns publicerat på Svenska kraftnäts hemsida. Kommentar: Detaljplanen medger ingen ny bebyggelse där människor varaktigt vistas inom 130 meter från kraftledningen. I samband med den pågående planeringen av ny bostadsbebyggelse väster om järnvägen utreds möjligheten att ändra ledningens sträckning. fd1a \ ont.:ra.\kanoya.\cc-:~., AB Telia Sonera Skanova Access AB låter framföra att de har flera markförlagda teleanläggningar inom detaljplaneområdet, karta bifogas yttrandet. På västra sidan av Lommavägen ligger ett kanalisationsstråk, i samband med projektering av Lommavägen anser Skanova att det bör utredas om detta stråk kommer art kunna användas efter ombyggnationen av vägen eller om det finns möjlighet att lägga ert nytt stråk som ersättning. Vid planering av trädplacering efter Banvallsvägen menar Skanova att hänsyn bör ras till den serviskabel som försörjer fastigheterna Hjärup 4: 105 och 4: 106. Kommentar: Trafikverket avser att träffa avtal med berörda ledningsägare före genomförandet. Kraftringen ~ar AB Kraftringen Nät AB har kablar och transformatorstation inom eller bredvid detaljplansomrader. Om detta behöver flyttas menar Kraftringen att kostnaderna belastar exploatören som även ombesörjer nytt område för det berörda. Kommentar: Tra fikverket avser att träffa avtal med berörda ledningsägare före genomförandet. E.0.:-S: Elnät \,-crigl A_B E.ON har inom planområdet befintliga elledningar enligt karta som bifogas yttrandet. Under förutsättning att överenskommelse träffas för de åtgärder som eventuellt behöver vidtas på dessa elledningar, och att den part som föranleder åtgärderna står för samtliga kostnader i samband med detta, har E.ON ingen erinran mot förslaget i denna del. +~ +T-' -, +

43 E.ON påpekar att planområdet även berör en annan nätägares närområde, Kraftringen Nät AB. I det närmaste ligger E.ON's nätområde öster om järnvägen och söder om Väståkravägen. Kraftringens nätområde ligger väster om järnvägen och norr om Väståkravägen. Generellt för samtliga detaljplaner som berör järnvägsutbyggnaden i Hjärup noterar E.ON att föl jande gäller. Enligt planhandlingarna ska "Dag- och grundvatten från den nedsänkta järnvägen pumpas upp och avledas mot Höjeå." vidare i planhandlingarna redovisas "Nära brofästet (avser bron vid Lommavägen) anläggs en pumpstation som trycker spillvatten över till östra sidan av järnvägen." och "Dricksvattennätet (avser nätet i jakriborg) är redan trycksatt, men en kompletterande tryckstregringsstation kan komma att behövas.". Befintligt elnät inom E.ON's nätområde är dimensionerat efter nuvarande verksamheters behov av el. Det befintliga elnätet har, enligt E.ON, inte tillräcklig kapacitet att i någon större omfattning försörja några nya pumpstationer eller andra anläggningar med el. Om det längre fram presenteras önskemål för E.ON om att få en elanslutning från deras nät, inom nu aktuella planområden, kan det bli nödvändigt att förstärka elnätet. Eventuellt behöver E.ON placera ut nya nätstationer. E.ON vill ge denna information nu eftersom de ser att det på några av plankartorna redovisats byggrätter för tekniska anläggningar inklusive transformatorstationer. Dessa byggrätter är dock bara redovisade väster om järnvägen. Eftersom gränsen för de båda nätområdena går vid järnvägen kan en nätstation väster om järnvägen inte försörja en elanläggning öster om järnvägen. Kommentar: Trafikverket avser att träffa avtal med berörda ledningsägare före genomförandet. Trafikverkets tekniska byggnader försörjs via järnvägens elkraftssystem. Pumpstationens elförsörjning kommer att klargöras i samband med utbyggnaden av området väster om järnvägen. H1arup, B"alag Hjärups Byalag har skickat ett samlat yttrande för samtliga fyra detaljplaner för Södra stambanans utbyggnad. Detaljplanen för Lommavägen och Banvallsvägen är en av dessa fyra planer. De delar av yttrandet som berör denna detaljplan återges och kommenteras här. De delar av yttrandet som berör övriga detaljplaner inom området återges och kommenteras i samrådsredogörelse för respektive detaljplan. Byalaget framför önskemål om att man i detaljplanen för Banvallsvägen anlägger P platser längs den västra sidan av vägen längs större delen bort till Lommavägen, då det tillsynes är ytterst få parkeringmöjligheter kring Pågatågsstationen. Vidare anser byalaget att vägtrafikbuller längs Banvallsvägen bör beräknas utifrån de nya och framtida förutsättningarna. Uppfy lls inte riktvärdena, ska bullerskyddsåtgärder vidtas för fastigheter där så behövs. Byalaget undrar hur man redan idag kan utesluta skyddsåtgärder på vissa delar då det väl är verkligheten som gäller? Nuvarande grön- och parkområdet kommer att kraftigt decimeras genom borttagande av busk och trädbevuxna kullar som bildat barriär mot Banvallsvägen. Detta anser byalaget ska återställas i görligaste mån med tanke på aktivitetsytor, djurliv och trafiksäkerhet. Vissa löften gavs om pulkabacken och hundrastplatsen. Hastighetsbegränsningar ska dessutom övervägas. Gång/cykelstråket bör utformas i ett helhetsperspektiv för den sk. Ringvägen, dvs Väståkravägen och Banvallsvägen, samt dess aktuella anslutning till stråken längs Lommavägen som Trafikverket planerat. I detta sammanhang tycker byalaget att det även bör utredas om snabbcykelspårer mellan Ma lmö och Lund behöver B reserverad mark i detta skede. Alla sparade grönytor är av värde. Information beträffande skyddsåtgärder under byggtiden efterlyses. Byggarbetsplatsen åsamkar olägenheter för många i Hjärup, inte bara för de närboende. Det gäller främst trafiksäkerhet, damm/nedsmutsning och arbetstider samt mätbara störningar av buller, elektronik och vibrationer, eftersom ljud studsar. En förbesiktning avseende vibrationer bör göras i god tid för alla utsatta fastigheter. De provisoriska spårens sträckning och eventuell nedsänkning av dessa efterlyses och därmed även den provisoriska sträckningen av Banvallsvägen. Byalaget menar att skyddsåtgärder längs denna ska göras i likhet med tidigare framförda synpunkter. Trafikdämpande åtgärder bör belysas ytterligare. Det finns en synlig avsmalning, vilket är bra. Vad mer behövs med tanke på att det är en plats där många kommer att röra sig? Mycket arbete bör läggas ner på trafiksituationen vid stationen både under byggtiden och senare. Hjärup kommer inom de närmaste åren att se tre skilda byggnationer utförda längs Lommavägen: fyrspårsutbyggnad, Äppelhagen och Åkerslundshusen. Hjärups Byalag anser att kommunen saknar en helhetslösning av bil-, gång- och cykelvägar på Lommavägen. Från T-korsningen på Lundavägen/Lommavägen till den framtida bron vid järnvägen på Lommavägen. Hjärups Byalag kräver att kommunen tillsammans med Trafikverket omgående presenterar en plan för denna sträcka av Lommavägen. ~ ~,:s..,;,,, H, _ ;+ 1-..::

44 l/ Kommentar: Sammanlagt planeras 53 parkeringsplatser för bilar samt 310 platser för cyklar i anslutning till stationen. Detaljplanerna bereder plats för funktionella cykelparkeringar i direkt anslutning till stationsområdet. Planeringen syftar till att göra det mer attraktivt att cykla än att ta bilen till stationen. Ett finmaskigt cykelnät utvecklas i övriga Hjärup som kopplas samman med gång- och cykelstråken mot stationen, för att ytterligare höja attraktiviteten för cykeln framför bilen. Ombyggnaden av Banvallsvägen är en direkt följd av fyrspårsutbyggnaden. Konsekvenserna av utbyggnaden redovisas i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning. I de trafik bullerutredningar som genomförts av Trafikverket tas hänsyn till framtida trafikökningar. Beräkningarna visar att gällande riktvärden inte överskrids med de åtgärder som vidtas (nedsänkning av spåren samt bullerskärmar) längs järnvägen. Som konstateras kommer nuvarande funktioner inom park<;>mrådet att i möjlig utsträckning återskapas. Förslagets intentioner redovisas i planbeskrivning och på llustrationsplanen. Inga hastighetsdämpande åtgärder har bedömts nödvändiga inom södra delen av Banvallsvägen. Om behov uppstår i framtiden så kan dessa genomföras inom ramen för detaljplanen. Planering pågår för att bygga ut felande länkar i det övergripande gång- och cykelvägnätet. Kommunen har valt att utforma cykelvägen längs Banvallsvägen med så god standard som möjligt med hänsyn till det tillgängliga utrymmet. Avsikten är att cykelvägen ska kunna ingå i ett framtida snabbcykelstråk, om en sträckning längs västra sidan av iärnvägen blir aktuell. Synpunkterna angående befarade störningar, behov av förbesiktning och åtgärder under byggskedet behandlas av Trafikverket inom ramen för järnvägsplanen. Inkomna yttranden från sakägare \ callvagu1',,amfallighctsförening genom ordförande Per Eng'>tröm, Scallvageu 19 Stallvägens samfällighetsförening äger och har underhållsansvar av bullermuren längs med Lomma vägen. Samfällighetens synpunkter är att ingen åverkan på muren får göras, inga ökade kostnader eller ökat underhåll på grund av ombyggnaden. I övrigt tycker de att en lämplig hastighetsdämpande åtgärd bör utföras på Stallvägens anslutning till Banvallsvägen. Kommentar: Se gemensamt bemötande på sidan 13. Fa\tighet~agarc på Stallvägen 1 (Hjärup 7:21S ), 3 (Hjarup 7:214 ), 7 (.Hjärup 7:212:, 1 : (Hjärup - :207), 19 \Hjarup - :206) och 35 (Hjarup 7:l 98 )(gcrm:mamt Yttrande) De fastighetsägare som skrivit yttrandet bor alla ut mot muren som går längs Lommavägen. Att kunna bo på landet där man kan följa bondens arbete på åkern, andas frisk luft och njuta av vacker utsikt är en av anledningarna att de valde att bosätta sig på Stallvägen. Muren sägs vara byggd av tegel från det gamla stallet och den är vacker både inifrån trädgården och utifrån gatan. De boende menar att den är en av få vackra detaljer i Hjärup och ger karaktär åt området längs Lommavägen. I yttrandet ges följande synpunkter vilka, enligt fastighetsägarna, samtliga är i lin je med Staffanstorps kommuns vision om en rogivande "hembygd och livsoas". Sänkt hastighet på Lommavägen mellan Banvallsvägen och Fredriks väg Fastighetsägarna anser att hastigheten bör sänkas till max 40 km/h. Detta bör genomföras direkt och inte vänta på att Lommavägen byggs om. De skrivande menar att förslaget skulle innebära en för bättrad luftkvalitet och en sänkt bullernivå, vilket i sin tur leder till att behovet av föreslagen bullerskärm försvinner. Därmed menar man att kostnaden för ombyggnationen och löpande underhåll dessutom kan hållas nere. Fartkamera längs med Lommavägen Idag är hastighetsbegränsningen på Lomma vägen mellan Banvallsvägen och Fredriks väg km/h. Fastighetsägarna upplever att många trafikanter inte håller hastighetsbegränsningen. De föreslår därför att fartkamera eller hastighetsdisplay monteras längs med Lommavägen för att säkerställa att den nya hastighetsbegränsningen efterföljs. Man menar att förslaget dessutom skulle leda till en säkrare korsning mellan Lommavägen och Banvallsvägen, samt korsningen mellan Lommavägen och Fredriks väg. Ingen bullerdämpande skärm på muren längs med Lommavägen 1 detaljplanen föreslås montage av en bullerdämpande skärm på samfällighetens mur längs Lommavägen. Fastighetsägarna anser att det inte är lämpligt att göra åverkan på den vackra muren för att montera en skärm. Det skulle kräva underhåll samt regelbunden rengöring. Man menar att trädgården skulle förvandlas till ett skyltfönster om skärmen görs genomskinlig. Framförallt om en gång- och cykelbana ska anläggas precis utanför muren och vägbanan höjs.

45 Fastighetsägarna föreslår istället att hastigheten sänks enligt ovan och att bullerdämpande vägbeläggning används ("tyst asfalt"). Om dessa åtgärder inte är tillräckliga för att komma under gränserna för buller, önskar man vara med och utforma en bullerdämpande vall med växter istället för en skärm. Ingen gång- och cykelbana längs muren på Lommavägen 1 detaljplanen föreslås en gång och cykelbana mellan Lommavägen och samfällighetens mur. Detta trots att det redan finns en gång/cykelbana längs Stallvägen som fungerar utmärkt istället för den föreslagna sträckningen. Cykelbanan längs Stallvägen kan på ett naturligt sätt kunna anslutas från Lommavägen genom att lägga cykelbanan diagonalt över grönområdet öster om Fredriks väg. Slutligen framförs att gatubelysning längs gång och cykelbanan skulle ta utsikten och lysa in i trädgårdar. Där gång och cykelbanan är föreslagen finns då möjlighet att istället anlägga en bullervall (se förslag ovan). Kommentar: Se gemensamt bemötande på sidan 13. K~ nrh Lar" on, ~calivägcn 3, Hj,irup - :214 Kenth Larsson påtalar i sitt yttrande att det först och främst skulle vara lämpligt att redan i dag sänka hastigheten till 40 km/h mellan Fredriks väg och Banvallsvägen. Bara med denna enkla åtgärd menar han att luftkvaliteten kommer att förbättras och bullret sänkas radikalt. Som det är idag så är det bara 3 av 10 som håller 50 km/h. I samband med ombyggnaden så föreslås i yttrandet att man kan vidta åtgärder så bilisterna inte blir inbjudna att köra för fort utan hålla den hastighet som gäller på sträckan, t ex göra vägen smalare, bygga gupp, chikaner eller rondeller. En fartkamera önskas på sträckan. Kenth Larsson anser att man ska använda sig av redan befintlig cykel/gångbana som går längs Stallvägen och slopa den, i planen, föreslagna cykel/gångbana längs Lommavägen helt. Skulle man, fastän att där redan finns en cykel/gångbana anlägga en ny cykel/gångbana bör den, enligt Kenth Larsson, anläggas intill vägen och inte intill muren, låt diket vara kvar mellan muren och eventuell ny cykel/gångbana. Kenth Larsson befarar att inbrottsrisken ökar då det blir ganska enkelt att hoppa över muren och tillgripa sig saker som är deras samt att det inte är så trevligt med fri insyn. Kenth Larsson anser att man kan flytta vägen lite om det skulle behövas. Man skulle kunna flytta vägen en bit efter Hjärups gård mot Banvallsvägen och söderut. Kommentar: Se gemensamt bemötande på sidan 13. He1mc och Hanna lkrl!~b:ofk. \ tall\ agen l.;:. Hiarur 7: 201' Henric och Hanna Bergsbjörk tycker att projektet som helhet är positivt och tror slutresultatet blir bra. Men det finns detaljer i projektet som de hoppas kan ändras. Som boende på Stallvägen 15 oroar de sig för planerna av en gång- och cykelväg precis jämte deras mur ur mot Lommavägen. Med den planerade utökningen av trafiken på Lommavägen är de dels rädda för ökat buller och dels oroade för störande ljus in i trädgården från vad man antar kommer vara en upplyst gång- och cykelväg. Man menar att det är svårt att se på skisserna om/hur belysning kommer att placeras, men om vägen är tänkt som gång- och cykelväg krävs det belysning för att skapa trygghet, särskilt för de gående som inte har egna lampor. Om inte, så menar man att det snabbt kommer att krävas av dem som nyttjar vägen. Vidare påpekas att bilarna redan kör på tok för fort på den 70-sträcka som är och framför allt på den bit som är 50-väg. Det är många boende som har klagat och vill ha en hastighetssänkning här. Utökad trafik kommer knappast minska hastigheterna utan bara utöka bullret och tyvärr antagligen farten också då folk tenderar att "hänga på" de framför. Henric och Hanna Bergsbjörks försbg på förbättring av detaljplanen tar upp tre aspekter: Minskat buller, minskad hastighet samt undvika störande belysning in i trädgårdarna. En bonus med förslaget menar man även är bättre skydd/bevarande av den mur som finns idag. Minskat buller Henric och Hanna Bergsbjörk anser att man bör göra en mindre vall mellan Lommavägen och dagens befintliga mur, som går över hjulhöjd, men inte högre än muren (där vägen är i marknivå. Undantag är där vägen kommer ner från järnvägsöverfarten, då kanske det blir svårt precis i början att den lilla vallen inte går högre än den redan befintliga muren. Denna vall skulle minska bullret, eftersom det mesta bullret kommer från däcken mot underlaget. Bäst vore så klart om man även kunde använda så kallad "tyst asfalt" på den här sträckan eftersom det är så nära bostadshusen och beräkningarna för vägen är att den kommer att vara väl trafikerad. Man menar att de planerade träden kan planteras på denna upphöjning (vallen). Förhoppningsvis hjälper även de till att minska buller, men de bör inte ta all den vackra utsikt man har idag. Däremot tror man att de kan vara hjälp mot att skingra lite av ljuset från gång- och cykelbanan, samt från billyktorna. Minskad hastighet (=automatiskt även minskat buller) Där gång- och cykelvägen knyter an till Lommavägen från Fredriks väg föreslår man i yttrandet en upphöjd överfart till fortsatt gång- och cykelbana på motsatta sidan Lommavägen. Den upphöjda cykelöverfarten kan då fungera som en trygg överfart för gående och cyklister samtidigt som det blir en naturlig fartbegränsning för bilarna. Minskad fart är redan efterfrågat. Med planerna på utökad trafik skulle minskad hastighet även minska risken för utökat störande buller. I ~~ ba!1d med järnvägsöv.w. e a~ten (på väs~ra,.~ ~ ~+..,7 ~ w.t;. + M + "' ".....,.. W.+ ~..,. ""-:'... ~...:.-;:... ~... ~,.+:.,..: fatt, ~ 7.1 rg~ ~"-t

46 eller östra sidan som det lämpar sig bäst) skulle ytterligare en upphöjd överfart kunna göras för att knyta an till den befintliga cykelvägen till Lomma. Detta skulle enligt Henric och Hanna Bergsbjörk minska bilarnas hastighet i båda riktningarna. Undvik störande belysning in i trädgårdarna Genom att ha gång- och cykelvägen placerad bortanför bilvägen så hamnar ju automatiskt även belysningen där. Det placerar den längre bort från trädgårdarna längs Stallvägen och minskar därmed störande ljus direkt in i trädgården och huset, tack vare både avstånd och träd som delvis skymmer. Om ljuslyktorna då placeras närmast bilvägen men riktat mot gång- och cykelvägen (ut över fälten mot Åkarp), så menar Henric och Hanna Bergsbjörk att det bör ha minimal inverkan i deras trädgård och i deras hem. Man räknar vidare naturligtvis med "milda" lampor som ger trygghet för dem som använder vägen men som inte ger störande ljus för de boende och inte bildar en "ljusvägg" ut mot resten av landskapet. Bonus: bevara den vackra mur vi har idag och minska risken för klotter och "sönderfrätande" från urinerande hundar. Husen på stallvägen är miljömärkta och det tänket gäller även muren som löper längs Lommavägen. Den är uppbyggd av de stenar som det tidigare stallet var byggt av. I yttrandet påpekas att en gångväg längs muren lockar till klotter och hundkiss vilket vore synd på den fina muren (och så klart en kostnad för de boende som ansvarar för underhåll av muren). Med den planerade vallen närmast muren samt gång- och cykelvägen placerad på andra sidan bilvägen minskar man risken för att folk rör sig på området precis utanför muren. (Gäller både potentiella inbrottstjuvar och klottrare.) Kommentar: Se gemensamt bemötande på sidan 13. Josd1ne Marklund Eng\tri:im, Srallvägt:n 19. Hjarup 7:206 Josefine Marklund Engström vill att man sänker hastigheten till så låg hastighet över järnvägen samt på Lommavägen att inga andra bullerdämpande åtgärder behövs längs Lomma vägen. Vidare anser hon att man ska göra en bullerdämpande vall längs muren på Lommavägen för att inte behöva sätta bullerdämpande plexiglas på muren. Kommentar: Se gemensamt bemötande på sidan ~ M- -~+ ':)\-.;; :;. ;'siikla~ och Jenny Ry~tcdt, 'ltallvägcn 21. Hjärup 7:205 Niklas och Jenny Rystedt anser att frågan om buller från Lomma vägen måste lösas. De tycker att den bästa, enklaste och billigaste lösningen vore att sänka hastigheten på Lommavägen till 40 km/h hela vägen från Fredriks väg till Banvallsvägen. De ser inte poängen med att skapa ett bullerproblem, för alla boende på Stallvägen längs Lommavägen, för att ha 60 km/h de 100 meter det gäller. Det är en tidsvinst på 3 sekunder för de som fårdas på sträckan. För denna vi nst menar N iklas och Jenny Rystedt att man skapar ett bullerproblem och en trafikfarlig korsning, förutom de miljöproblem som högre hastighet ger. För att säkerställa att trafikanterna håller 40 km/h, föreslås i yttrandet att man bygger korsningen Lommavägen - Banvallsvägen som en rondell. Man menar att detta också kan vara värt att göra för Lommavägen - Fredriks väg. Dessa två korsningar är idag olycksdrabbade och behöver förbättras ur trafiksäkerhetssynpunkt. Niklas och Jenny Rystedt påpekar att det inte framgår av detaljplaneförslaget om det kommer att vara belysning på Lommavägen. Sådan belysning skulle lysa in i deras hem och vara direkt störande, så de motsätter sig detta. Kommentar: Se gemensamt bemötande på sidan 13. Familjen Bolltoit. 'ital!yagcn 3 7, Hjarup 7:197 Familjen Bolltoft framför följande synpunkter på planförslaget som angränsar till deras tomt på Stallvägen 37: Bullerskärm på befintlig mur är ingen önskvärd lösning för att hantera bu ller (kräver underhåll och försämrar utblickarna); Hastigheten på Lommavägen sänks till 40 km/h alt 50 km/h i syfte att dämpa buller; GC-väg längs med Lommavägen an.ser man vara en onödig lösning, då det finns en utmärkt GC-väg längs med Stallvägen (ingen större omväg att dra in cykeltrafiken här istället). Familjen Bolltoft värdesätter de fria utblickarna söderut och vill genom ovanstående förslag undvika trädplantering och belysningsstolpar i nära anslutning till tomten. Genom att dra in GC-väg till befintlig GC-väg längs Stallvägen skapas utrymme for antingen en låg bullervall (som bibehåller utblickarna) alt att Lommavägen får en delvis ny sträckning längre söderut som i kombination med sänkt hastighet ger acceptabla bullernivåer. Man vill även att planförslaget innefattar en trafik- och hastighetsdämpande åtgärd i den

47 västra delen av Stallvägen. Stallvägen används idag frekvent av biltrafik från Banvallsvägen till Fredriks väg, som likaväl kan använda Lommavägen som genomfartsväg. Då Stallvägen passeras av barnen på väg till och från skolan menar familjen Bolltoft att det är rimligt att Stallvägen antingen avgränsas för genomgående trafik alt att hastighetsdämpande åtgärder genomförs. Kommentar: Ett f'-ertal likartade skrivelser har inkommit från boende på Stallvägen. Synpunkterna berör föreslagna förändringar i anslutning till Lommavägen. Bland annat följande frågor tas upp: 1. Flertalet fastighetsägare motsätter sig den föreslagna bullerskärmen på befintlig mur då den riskerar att förfula muren och begränsa sikten mot det omgivande landskapet. Istället önskas andra typer av åtgärder som tex hastighetsbegränsning, fartkamera, rondeller vid anslutande vägar, tyst asfalt, alternativt bullervall längs vägen i stället för cykelbana. 2. Ett flertal fastighetsägare motsätter sig också den föreslagna ge-vägen längs Lommavägen på grund av risken för störningar, t ex störande belysning, ökad inbrottsrisk, risk för klotter, och anser att ge-vägen istället bör följa Stallvägen. 3. Genomfartstrafiken längs Stallvägen anser fl-ertalet fastighetsägare vara ett stort problem. Planerade bullerskydd mot Lommavägen redovisas i järnvägsplanens miljökonsekvensbeskrivning och i Trafikverkets trafik bullerutredning. Den föreslagna bullerskärmen (0, 7 meter hög) på befintlig mur är en sk "fastighetsnära åtgärd" vilket innebär att överenskommelse måste träffas mellan Trafikverket och varje enskild fastighetsägare för att åtgärden ska komma till stånd. För att bullerskärmen ska få avsedd effekt förutsätts också en sammanhängande skärm längs vägen. Då fl-ertalet berörda fastighetsägare motsatt sig bullerskyddsåtgärden saknas i nuläget förutsättningar för genomförande. Erbjudandet om bullerskydd är enligt Trafikverket kopplat till ombyggnadstillfället för vägen. Lommavägen är en allmän väg där staten är väghållare. Utbyggnaden av Lommavägen i ny sträckning med bro över järnvägen prövas genom den vägplan som upprättats av Trafikverket i samband med järnvägsutbyggnaden. Kommunen har i samråd med Trafikverket beslutat att Lommavägens ombyggnad i ny sträckning därför utgår ur förslaget till detaljplan. And..:r~ A.dol\',WHl, Scallvag<.:n 45. Hjarup 7:88 Lommavägens placering Anders Adolvsson påpekar att placeringen som är föreslagen i det nya förslaget, skiljer sig avsevärt från initialt förslag. Han anser att den tidigare lösningen upplevs som avsevärt mer lämplig, både ut buller- och säkerhetsynpunkt. Om bron flyttas 1 OOm söderut, finns dessutom möjligheten att på längre sikt kunna bygga en större cirkulationsplats, något som ändå kommer att vara nödvändigt när en eventuell anslutning till E22 och E6/E20 blir aktuell. Anders Adolvsson menar att med nuvarande förslag finns ej plats till detta och kommunen låser sig till att tvingas bygga ytterligare en vägbro i framtiden. I yttrandet föreslås att den nya bron flyttas söderut med resultatet att alla invändningar ang. buller från Lommavägen elimineras samt att infrastrukturen blir framtidsäkrad. Banvallsvägen/Stallvägen Eftersom de boende på Stallvägen är otroligt trötta på all genomgående trafik på den gamla 70-vägen (många glömmer att det nu är begränsat till 30km/h), föreslås att Stallvägens anslutning till Banvallsvägen stängs för all motortrafik. Eftersom denna är Hjärups enda genomfartsväg, tvärtemot byns mål med enbart kringleder och matarvägar, framstår detta som ett självklart steg. Påverkningarna på nuvarande trafik blir, enligt Anders Adolvsson, minimal vid en stängning, eftersom Lommavägen kan användas för motsvarande syfte. Med en ny återvinningssrarion på södra delen :iv R:i nv:i llsviigen påpekas vidare att trafiken riskerar att öka ytterligare från dagens redan höga påfrestningar. En stängning av Stallvägen medför att fler behöver köra runt området, ner på Lommavägen för att komma till tex Hjärups skola, vilket innebär att anslutningen Banvallsvägen/Lommavägen måste bli betydligt säkrare, något som Anders Adolvsson anser att en större rondell förmodligen skulle lösa på bästa sätt. En rondell kräver givetvis mer plats, ytterligare ett argument för att flytta Lommavägen söderut. Anders Adolvsson menar att flytt av vägen och överfarten 100 m söderut skulle lösa både bullerproblematiken och säkerhetsaspekterna. En vändplats för arbetsfordon kan enkel anläggas vid stallvägens västra del. Återvinningsstationen vid Banvallsvägen/Stallvägen. Anders Adolvsson anser att återvinningsstationen ändrar förutsättningarna för de boende i anslutning och behöver bullerskyddas kraftigt, eftersom framförallt glasåtervinningen är ett mycket störande inslag för omgivningen. Tyvärr används dessa ofta dygnet runt (egen, dyrköpt erfarenhet), utan respekt för närboende. Anders Adolvsson menar att nuvarande förslag är helt öppet, helt utan skyddsåtgärd, vilket inte är acceptabelt. Anders Adolvsson skriver avslutande: "Som en av de fastighetsägare som drabbas hårdast? En 4 meter hög vall som skymmer precis all fantastisk vy söderut, utsikten i sydvästlig riktning skymd av en ny vägbro, ökad insyn i trädgården, ökat oväsen från återvinningsstationen? Förändringar i närmiljön som drastiskt minskar värdet på vår fastighet. Dessutom ska vi leva med den tillfälliga stationen placerad intill trädgården under flera år. Vi förväntar oss ett förslag på skälig ersättning från Staffanstorps kommun/ Trafikverket för detta oväntade och ytterst ovälkomna värdefall och f ehag.",;5,"... ~.. ~.. ~"tl-1:,....,; ;,,,. ~ ~ "'" ~ + ~A _:- " "._.,.,_ +1& _, +- < I~?te,\ ~ < ~ _/ ~,. ~ f. 1/l '"" ~ JJ -

48 +~ '7--~ Kommentar: Lommavägens sträckning mellan Ynglingavägen och Banvallsvägen stämmer i stort med kommunens översiktsplan, Framtidens kommun. Ett av motiven för sträckningen är att minimera ianspråktagandet av jordbruksmark. Avståndet mellan återvinningsstationen och närmaste bostad är cirka 80 meter. Lokaliseringen är en sammanvägning mellan behovet av tillgänglighet från bostäderna och risken för störningar. I övrigt se gemensamt bemötande av skrivelser på sidan 13. f a,cigh.:t, a l:?.an : lang,.\ l.aiena, vag, t,1ri.:crädda av in~u;..:rd H ii~lund (l\ 1alcna, väg 1,..,\ Samtliga fastigheter på Malenas väg i Hjärup som ligger intill det nuvarande grönområdet vid Banvallsvägen kommer miljömässigt starkt beröras av utbyggnaden med fyra spår mellan Flackarp - Arlöv, dels i ett framtida perspektiv, och dels under genomförandetiden. Fastighetsägarna påtalar att grönområdet med en busk- och trädbevuxen kulle som i dag avgränsar mot Banvallsvägen kommer att försvinna och därmed dess avskärmande effekt mot en mycket trafikerad väg. Grönområdet kommer att starkt decimeras ytmässigt, och en lummig kulle försvinner som gör att även ett rikt djurliv får ändrade betingelser. man menar att detta och trafiksituationen för de närliggande fastigheterna med framtida trafik- och bullerpåverkan än en gång måste sättas under lupp. Boende på Karnas väg berörs på liknande sätt. Det anses positivt att pulkabacken i denna del av grönområdet sparas. Likaså att en hundrastgård finns kvar vid Lommavägen. Framtidsperspektiv Att tågen kommer att gå i nedschaktat läge tycker man är bra liksom att bullervallen längs spårområdet blir obruten. Fastighetsägarna menar att bullret från järnvägen tycks vara säkrat enligt gällande normer men att miljöpåverkan dock måste ses i ett helhetsperspektiv. Därmed vill de som bor i berörda fastigheter på Malenas väg att även övrig trafikpåverkan utreds för de närboende i ett framtidsperspektiv. Bullerskyddsåtgärder avseende trafik Fastighetsägarna ifrågasätter noteringen "Samtliga fastigheter bedöms klara riktvärden för vägtrafikbuller" (Konsekvenser sid 23). De menar att de vid byggen av ny väg i detta fall kan ställa miljökrav på Staffanstorps kommun som har ansvar för denna huvudgata, tillika ringväg. Man påpekar att de nybyggda fastigheterna i Trädgårdslunden, vid Väståkravägen har fått och ska få plank längs tomtgränserna, och hänvisar till Detaljplan Hjärup NO. Trafikv, ket avser, enligt fastig~j:ägarna, dessutom att bullerskydda berörda --~.. ~ + ~.. ~ 'l'f~+ +;#',. ":P. ~ +~ "--. 'fl'..-:;: 't' i -~ ~. ~ / 1/1. ~ \..,:;,. N+.,..,. ~ '. M,.,,. """ ~ ~ ~~ \ ~~... fastigheter vid ny sträckning av Lommavägen. Om riktvärdena överstigs anser fastighetsägarna att bullerskydd ska placeras fastighetsnära, för att klara framtagna riktvärden för uteplats till berörda fastigheter. Fastighetsnära trafik Fastighetsägarna längs Malenas väg anser att nya Banvallsvägen ska anläggas så långt ut från tomtgränserna som möjligt. De tre överfarterna med broar vid Lommavägen, stationsläget och Vragerupsvägen som byggs i upphöjt läge kan skapa lite av en berg- och dalbana. Marknivån på Banvallsvägens delavsnitt framgår inte i detaljplanen. Ett klargörande efterlyses. Vidare tycker fastighetsägarna att bredden på nu planerad gång- respektive cykeiväg kan minskas genom att vara gemensam. Gångtrafikanter väljer dessutom i dag företrädesvis lokalgatorna. Detta är ett förslag i avvaktan på beslut om snabbcykelspåret (figur 6:2 sid 10). Man menar att varje inbesparad meter blir till fördel för de nya grön- och parkområdena. Väståkravägen har gemensam g/c väg som märkligt nog slutar vid Ämnesvägen. Beträffande g/c vägar vill man se en helhetslösning för Väståkravägen, Banvallsvägen samt Lommavägen. Med ovan nämnda synsätt vill fastighetsägarna att man överväger att öka lutningen på bullervallen för att vinna markyta till att lägga Banvallsvägen närmare spårområdet. Man kan även se över bredden på ytan för tänkt alle med träd på en sida, t.ex. längs spårområdet. Fastighetsägarna anser att det minimerade grön- och parkområdet ska planeras ur ett barnperspektiv med tydlig gräns mot trafikstråken och ge möjlighet för ol ika aktiviteter. Uppvuxna träd ska bevaras om möjligt. Snabbväxande träd och buskar bör planteras enligt principen att det som tas bort ska ersättas. Man vill att hastighetsbegränsande åtgärder på Banvallsvägen ska vidtas. Prognosen pekar på dubblerad trafikmängd. Många bilar kör mer än 50 km/tim. Sänkning av hastigheten till 40 km/tim och avsmalning vid någon del bör kunna skapa sådan effekt. Fastighetsägarna anser att parkytan, mellan fastigheterna Hjärup 4:112 (nr 19) och Hjärup 4: 105 (nr 21 ) inte ska ge möjlighet till genomfart. Enligt befintlig plan fi nns staket mot Malenas väg. Den skymda sikten och närhet till fastigheter gör att cykel- och mopedtrafik ska undvikas och därmed skapande av en uppenbar trafikfälla. Detta är ett mycket viktigt observandum för parkmark i anslutning till aktuellt planområde.

49 Genomförandetid Vidare framförs att det är ytterst angeläget att närboende störs så lite som möjligt av byggarbetsplatsen. En redogörelse för hur kringmiljön påverkas under byggtiden emotses. Det gäller främst trafiksäkerhet, tunga fordon, schaktmassor, damm/nedsmutsning, arbetstider samt mätbara störningar av buller, vibrationer och elektronik. Man anser t.ex. att Trafikverket ska göra en förbesiktning avseende vibrationsskador för utsatta fastigheter och att kontakt ska tas med ägarna snarast. Fastighetsägarna tycker att bredden på den tillfälliga Banvallsvägen måste minskas, om möj ligt enkelriktas och i vilket fa ll hastighetsbegränsas. Sträckningen av denna väg och spåren (nedsänkt läge?) ska redovisas med hänsyn tagen till tidigare skrivelse ( ) där man föreslår att trafiken från Banvallsvägen kan ledas via lokalgatorna Botildas och Jöns väg. Man efterlyser en planritning för den tillfälliga Banvallsvägen, järnvägsspåren och stationsläget med tillhörande parkering. Buller- och trafiksäkerhetskydd längs denna tillfälliga väg och spårområde ska, enligt fastighetsägarna, göras utifrån tidigare nämnda synpunkter. Slutligen vill man veta var man kan ta del av "Konsekvenserna under byggskedet behandlas i Trafikverkets MKB för järnvägsplanen" (Konsekvenser sid 23). Fastighetsägarna vill få reell information snarast möjligt och inte vänta tills utvald huvudentreprenör sagt sitt. Vid samrådsmötet den 3 september efterlystes tidig information av många deltagare. Det är inte bara "Under byggskedet som information till berörda är mycket viktig". Kommentar: Banvallsvägens nya sträckning är en direkt följd av den planerade fyrspårsutbyggnaden. Trafikverket har genomfört trafikbullerutredningar för såväl järnvägstrafiken som bi/ trafiken på Banvallsvägen. Slutsatsen av beräkningarna är att samtliga fastigheter med prognostiserade trafikmängder klarar gällande riktvärden. Konsekvenserna för fastigheterna redovisas närmare i miljökonsekvensbeskrivningen till järnvägsplanen. Ambitionen har varit att Banvallsvägens sträckning ska följa så nära järnvägen som möjligt. Planerade stödmurar mot järnvägen är en åtgärd som föreslås i detta syfte. Behovet av bullerskyddsåtgärder och dagvattensystem har resulterat i den nu föreslagna sträckningen. Gatuhöjder anges på plankartan i höjd med anslutande gator eller i brytningspunkter. Gatuhöjden förändras i princip rätlinjigt mellan dessa höjder. Kommunen strävar efter en bra helhets/ösning för ge-vägnätet. Ge-vägen längs Banvallsvägen får i framtiden en stor betydelse för att boende på ett trafiksäkert sätt ska kunna ta sig till stationen. Den bredd som föreslagits för ge-vägen bedöms nödvändig även om snabbcykelstråket kommer att anläggas väster om järnvägen. Bullerval/ens släntlutningar bedöms endast marginellt kunna påverka Banvallsvägens sträckning. Som framgår av illustrationsplanen, sektion c-c, planeras en låg stödmur mot gatan inom den trånga sektion mot bebyggelsen för att få plats med planteringsåtgärder mot planerade bullerskyddsskärmar. Kommunen kommer att återkomma beträffande detaljutformningen av parkområdet och hur återställningen av parken ska genomföras. I nuläget planeras inte någon hastighetsdämpande åtgärd längs vägen, men möjligheter finns att vid behov genomföra åtgärder inom detaljplanens ramar. Parkytan mellan Hjärup 4:112 och Hjärup 4:105 har ursprungligen tillkommit för att möjliggöra ge-kontakt med Banvallsvägen. I//ustrerad ge-väg mellan nämnda fastigheter stämmer överens med bestämmelserna i gällande detaljplan (antagen av kommunfullmäktige ). Gällande plan för denna yta anger att där ska finnas ge-väg och park, men saknar bestämmelser om att staket ska finnas mot Malenas väg. Genom att den nuvarande ge-vägen följer parkstråket österut fyller förbindelsen en viktig funktion i önskan att skapa en trafiksäker kontakt mellan bostäderna och stationsområdet. Eventuellt kan åtgärder behöva vidtas för att få en trafiksäkrare koppling över Magdalenas väg. Synpunkterna angående befarade störningar och behov av åtgärder under byggskedet behandlas av Trafikverket inom ramen för järnvägsplanen. Konsekvenserna av järnvägens utbyggnad och konsekvenser under utbyggnadsskedet redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen till järnvägsplanen. Inkomn a yttranden fran övriga Rickard och Gi~da :"-. il, ~on. Lomma, a;:,;t:n ~- Hiarup S: - 5 Rickard och Gisela Nilsson framför att de tycker det är kortsiktigt att göra vid en så lång sträcka av Lommavägen här, en rejäl bit vid anläggandet av Åkerslundshusen utan att flytta vägen. De menar att när sedan trafiken ökar efter anläggandet av 750 bostäder på Skanskas område är skadan skedd. Man menar att detta framförts tidigare, när ge-väg anlades norr om Uniq-husen, och nu säger man det igen. Rickard och Gisela Nilsson tycker inte att Lommavägens sträckning är något problem idag (bristen på hastighetsdämpande åtgärder är det däremot), men de menar att det kommer att bli! Kommentar:,~ Kommunen följer trafikutvecklingen och kommer vid behov att ta upp frågan med Trafikverket som är väghållare för Lommavägen.

50 rhcrc~ia och.vlartin Holm, ~talivägcn 41. Hjarur 7:195 Theresia och Martin Holm skriver att i Hjärup har byn och kommunen ett uppsatt mål att enbart ringleder och matarväger ska finnas. Man tycker-det är fantastiskt och planeringen av Hjärup fungerar bra för de som bor i Hjärup och miljön är trygg för barn som går eller cyklar hem från skola eller förskola. T heresia och Martin Holm påpekar att det tyvärr finns ett undantag, Stallvägen, som blivit en genomfartsled. Även om hastigheten är begränsad km/h så kör flertalet bilister mycket snabbare och vägen som barnen behöver korsa för att nå skola och förskola trafikeras av många bilar som kör för fort. Theresia och Martin Holm föreslår att man i samband med ombyggnationen av Banvallsvägen enbart tillåter gående och cyklister i korsningen mellan Banvallsvägen och Stallvägen. Bilister använder istället Lommavägen som ringled för att nå Hjärups skola och Ängslyckans förskola från Banvallsvägen. Om detta ej är möjligt att genomföra föreslås att man bygger hastighetsdämpande hinder, vägbulor eller liknande, samt övergångställen på Stallvägen. Kommentar: Se gemensamt bemötande på sidan 13. I o m a~ i\.ordblad m..:d famtlj, '>tallvägcn 25. Hjärup 7:203 Tomas Nordblad med familj kräver att det görs en sammanfattande bullerutredning för Hästhagen där både tågtrafiken samt biltrafiken på Lommavägen räknas samman i en utredning ( där bullervärdena högst sannolikt kommer att bli högre än var för sig) istället för som idag där man inte tar hänsyn till att båda sammantaget påverkar bullermiljön i nämnda område. - byggandet av en rondell i korsningen mellan Lommavägen och Banvallsvägen för att göra denna korsning säkrare (se erfarenheterna från Staffanstorps tätort) samt som ett led i att bilisterna på Lommavägen skall följa de föreskrivna hastighetsbestämmelserna. - att hastigheten på Lommavägen sänks till 50 km/h eller lägre för att minska buller samt att öka säkerheten i ovan nämnda korsningar. Kommentar: Se gemensamt bemötande på sidan 13. Övrigt Statiom ornrådct Detaljutformningen av stationsområdet pågår. Utformningen av stödmurar, ramper och slänter kan komma att påverka detaljplanens slutliga utformning. Frågorna kommer att studeras vidare i samråd med Trafikverket. Dag, attcn Under samrådsskedet har konstaterats att risk kan finnas för instängningseffekter av dagvatten vid tillfällen med stora nederbördsmängder. Problemen uppstår i samband med de uppfyllnader av marken som sker i anslutning till järnvägen, dels vid Lommavägen och dels vid Banvallsvägen. Möjliga åtgärder för att minimera riskerna bör utredas i det fortsatta arbetet. ;-~ :.~... Eftersom trafiken på Stallvägen kommer att öka i och med och under ombyggnaden av järnvägen och Lommavägen kräver man vidare följande av Staffanstorps kommun samt Trafikverket att ta i beaktande i detaljplansarbetet: - att Stallvägen görs till en återvändsgata eller att det görs farthindrande åtgärder på denna väg. Detta för att de cirka 33 st barn och skolungdomar som bor på Stallvägen måste ta sig över Hjärups enda genomfartsväg för att kunna ta sig tilll skolor och daghem utan att det finns något säkert sätt att ta sig över Stallvägen. - byggandet av en rondell i korsningen mellan Lommavägen och Fredriksväg, för att göra denna olyckdrabbade (förvisso inga dödsfall ännu) korsning säkrare (se erfarenheterna från Staffanstorps tätort) samt som ett led i att bilisterna på Lommavägen skall följa de fö~eskrivna hast~~etsbestammelserna.,.m,,-,"a ~ f. -1-~,,M -~ ~!f - M ~ ': '-17".f I ~ ~ ~ _..:(, I -i-~., -~,,. ~

51 Ändringar/ Justeringar efter samråd Ändringar efter förprojektering Staffanstorps kommun har tillsammans med Trafikverket genomfört en förprojektering för Hjärups station och de områden som gränsar till järnvägen. Förprojekteringen har medfört följande ändringar av planförslaget: Mindre justeringar av gränsen mot järn vägsområdet har genomförts för att uppnå samstämmighet med järnvägsplanen. Dagvattenmagasinens utformning och storlek har ändrats liksom illustrerade planteringsförslag inom parkmark. Höjningen av befintlig vall väster om Hjärups boställe (Hjärup 7:88) har utgått och ersatts av fastighetsnära åtgärd inom Hjärup 7:197. Gatuhöjderna har ändrats från Trafikverkets höjdsystem RH70 till kommunens höjdsystem RH2000 (+0,093 meter). I övrigt har redaktionella ändringar genomförts av förslaget. Kvarstående synpunkter på detaljplanen Synpunkter som berör järnvägsplanen överlämnas till Trafikverket för vidare behandling. Avtal angående omläggning av befintliga ledningar förutsätts träffas mellan Trafikverket och ledningsägarna före planens genomförande. Risken för instängningseffekter av dagvatten vid stora nederbördsmängder till följd av Lommavägens utbyggnad ska utredas vidare i det fortsatta planeringsarbetet. Inga kvarstående synpunkter bedöms i övrigt finnas mot planförslaget. Staffanstorp xxxx-xx-xx Ändringar med hänsyn till framförda synpunkter under samrådet Följande ändringar av planförslaget har genomförts: Lowe Kisiel Planarkitekt Staffanstorps kommun Torsten Jonsson Arkitekt SAR/MSA Sweco Architect l'lankana Lommavägens utbyggnad i ny sträckning utgår ur detaljplanen. lllu,cranomplan Lommavägens sträckning utgår ur detaljplanen. Bullervall väster om Hjärups boställe utgår och ersätts av fastighetsnära åtgärd inom fastigheten Hjärup 7:197. Pla,bc,krn nio;:: Utbyggnadens förenlighet med miljöbalkens kap 5 har förtydligats angående miljökvalitetsnormer. Genomförandebeskrivningen kompletteras med beskrivning av anläggningsdelar som säkerställs genom servitut. Planförutsättningarna har kompletteras med information om kulturmiljöintressen enligt Skånes regionala kulturmiljöprogram (kulturmiljöstråket Södra stambanan samt kulturmiljön Hjärup, Bomhög - Uppåkra). Planbeskrivningen ändras beträffande tidpunkten när avtal ska träffas mellan Trafikverket och ledningsägarna. Planbeskrivningen kompletteras beträffande avtal kring snabbcykelstråket. ~. l

52 X I X X ( ' 0 t"',j t...:j z J LJ z er E N.. ~ Q. :J ~ :ro I > ro QJ z "'O UJ ~ l'.j :Q :<( '+- > c V) ro _J - _J.~ <( ro > +-' z QJ <( O en f t () V v 0 \ 0 I V\ (,fo f- 1.) +-' '" n, \.. ru 1,,

53 Medverkande tjänstemän Planförslaget har utarbetats i samverkan mellan Staffanstorps kommun och Trafikverket. Planhandlingarna har framtagits av Sweco Architects i Malmö. Följande personer har medverkat: Staffanstorp kommun Thomas Lexen Lowe Kisiel Lisa Callreus Staffanstorp 2015-xx-xx Torsten Jonsson arkitekt SAR/MSA Sweco Architects Lowe Kisiel Planarkitekt Staffanstorps kommun Trafikverket Marie Minör Åke Holm SWECO Architects U ppdragsansvarig Torsten Jonsson Susanna Z inkernagel ~f f +f '? i,s ys ~ ~ - """ I-

54 Innehåll Planens bakgrund, syfte och huvuddrag 2 Planeringsprocessen 5 6 Tiiigängiighet Bullerskyddsåtgärder Tekniska byggnader 3 Planprogram 4 Förutsättningar 6 6 Gestaltning Teknisk försörjning, ledningar Risk och säkerhet Tidigare ställningstaganden Mark och vegetation Geotekniska förhållanden Fornlämningar och kulturhistoria 5 Förenlighet med 3, 4 och 5 kap i miljöbalken 9 10 Genomförande Tidplan Genomförandetid Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Avtal 19 6 Pågående p lanering 10 Fastighetsrättsliga frågor Strukturbild Malmölund Snabbcykelstråket Pågående detaljplanering 11 Konsekvenser 12 Källhänvisn ing Område söder om Jakriborg 7 Mål och Vision 14 Framtidens kommun 8 Planområdet 15 9 Förslag till detaljplan 16 Planens huvuddrag Trafik Park //. ~+ *+ ~ ~ ~ $ ij,, " / ~ ~f,~ f+ $~ ~~?t,++ +,

55 Detaljplanen omfattar: Denna planbeskrivning Plankarta med bestämmelser Illustrationskarta Samrådsredogörelse Granskningsutlåtande (tillkommer efter granskning) redovisar de överväganden som ligger till grund för planens utformning med hänsyn till motstående intressen och planens konsekvenser. Den redovisar även vilka organisatoriska, tekniska, ekonomiska och fastighetsrättsliga åtgärder som behöver vidtas för genomförande av planen. Beträffande konsekvenserna av Södra stambanans utbyggnad hänvisas till den miljökonsekvensbeskrivning som Trafikverket upprättat för järnvägsplanen. De synpunkter på ett förslag till detaljplan som kommit fram under samrådet ska redovisas i en samrådsredogörelse. Där dokumenterar kommunen alla förslag och synpunkter och redovisar i vilken utsträckning kommunen avser att tillgodose dem i detaljplanen. Samrådsredogörelsen ligger till grund för och motiverar planförslaget och ska sedan finnas tillgänglig tillsammans med planförslaget vid granskningen av detaljplanen. Skriftliga synpunkter som kommit in under granskningstiden ska sammanställas och besvaras i ett granskningsutlåtande. I undantagsfall kan planen ändras efter granskningen. Är det en mindre ändring kan det göras som en revidering, vid en större förändring krävs en ny granskningstid. Granskningsutlåtandet och det eventuellt reviderade förslaget är kommunens beslutsunderlag inför ett godkännande. redovisar hur markanvändningen inom planområdet delas upp för olika ändamål och vilka bestämmelser som gäller för olika områden. Plankartan har juridiskt bindande verkan. syftar till att underlätta allmänhetens förståelse av planen. För att förtydliga konsekvenserna av den nedsänkta järnvägen kopplas ett antal sektioner till illustrationskartan. Illustrationerna på kartan har ingen rättsverkan utan redovisar endast hur området är tänkt att utformas. Fyrspårsutbyggnaden av järnvägen prövas enligt miljöbalken genom upprättande och fastställande av järnvägsplan. Konsekvenserna av fyrspårsutbyggnaden redovisas i den miljökonsekvensbeskrivning som upprättats av Trafikverket (Miljökonsekvensbeskrivning Flackar[J-Arlöv. Trafikverket ).,., ~t it+ rb jj ~\,...,. t /f,/"~ flt+ / ' ~... ~,:,,s ;z a Vy längs Södra stambanan från söder.

56 1. Planens bakgrund, syfte och huvuddrag Järnvägen mellan Lund och Malmö är av stor nationell, regional och lokal betydelse och är samtidigt en av Sveriges hårdast trafikerade järnvägssträckor. Idag uppgår trafiken till cirka 460 tåg per dygn. Sträckan har under lång tid varit en flaskhals för tågtrafiken då den maximala kapaciteten på banan i princip har uppnåtts. Detta har inneburit att trafiken under rusningstid är extremt störningskänslig. Trafiken förväntas att öka till cirka 650 tåg per dygn till år I syfte att öka kapaciteten planerar Trafikverket därför en utbyggnad av Södra stambanan på sträckan Flackarp - Arlöv, från två till fyra spår. I samband med utbyggnaden kommer stationerna i Hjärup, Åkarp och Arlöv att förnyas. För Hjärup innebär järnvägsutbyggnaden en breddning och nedsänkning av järnvägen med cirka 4 meter, ombyggnad av stationen samt ändring av korsande väg-, gång- och cykelförbindelser. Den planerade järnvägsutbyggnaden kommer att påverka ett flertal detaljplaner i Hjärup. Då en järnvägsutbyggnad inte får ske i strid mot gällande detaljplaner förutsätts en ändring av planerna. I det planprogram som framtagits och godkänts av kommunen föreslås detaljplaneändringarna för järnvägsutbyggnaden genomföras i etapper uppdelat på fyra olika detaljplaner. Planernas omfattning beskrivs närmare i avsnitt 6. Den nu aktuella detaljplanen omfattar Banvallsvägens nya sträckning från stationsområdet i norr, till Lommavägen i söder. Banvallsvägen förutsätts flyttad mot öster för att ge plats för bullerskyddsvall närmast järnvägen. Parkområdet närmast bostadsbebyggelsen kommer att ges en ny utformning i samband med utbyggnaden..:;;,.... ~ ~-~ "i.~.,,. Utbyggnaden av Lommavägen i ny sträckning med bro över järnvägen prövas genom den vägplan som upprättas av Trafikverket i samband med järnvägsplanen. Då ombyggnad prövas i tillräcklig omfattning enligt vägplanen har kommunen i samråd med Trafikverket beslutat att Lommavägens ombyggnad i ny sträckning utgår ur förslaget till detaljplan. Utbyggnaden av järnvägen kommer som tidigast att påbörjas 2017 och bedöms vara klar i slutet av Utbyggnaden av Södra stambanan är av sådan art att tillåtligheten ska prövas av regeringen enligt miljöbalken. Banverket lämnade in en första begäran om tillåtlighet I juni 2009 skrev Banverket (nuvarande Trafikverket), Staffanstorps kommun och Region Skåne under ett avtal om hur utbyggnaden genom Hjärup ska utformas. I mars 2010 skickade Banverket in en ny begäran om tillåtlighet till miljödepartementet för utbyggnaden mellan Flackarp och Arlöv. Ansökan hade då reviderats utifrån de avtal som skrivits med kommunerna om nedsänkta lägen genom Åkarp och Hjärup. I november 2011 träffades ett tilläggsavtal mellan parterna kring utformningen av den nu aktuella utbyggnaden. Regeringen har beslutat om tillåtlighet för utbyggnaden. Figur 1.1 Översikt, avgränsning av detaljplanen. f..\{ 't-tp M /.JJ i..,_'"'\ /P f\..:'.ft "?.l-+i1k+ ~ t + +'"'<! :a./.$ ~ ~~ +-

57 2. Planeringsprocessen I planeringsprocessen för järnvägsutbyggnaden finns det ett behov av samverkan mellan järnvägs- väg- och markanvändningsplanering. Trafikverket ansvarar för planeringen av järnväg och allmänna vägar medan kommunen ansvarar för planeringen av markanvändningen. Planeringsprocessen för järnvägar regleras i Lagen om byggande av järnväg (SFS 1995:1649) och planeringen av allmänna vägar regleras i Väglagen (1971:948). Planeringsprocessens olika skeden redovisas i figur 2.1. Detaljplaneprocessen regleras i Plan- och Bygglagens femte kapitel. Detaljplanen kommer att handläggas med normalt planförfarande, se figur 2.2. Övergripande mål - Visioner - ldestudier I Järnvägs- Vag- Markanvändnings - planering planering planering (PBL) I 3. Planprogram Då utbyggnaden är av större omfattning har kommunen beslutat upprätta ett program för kommande detaljplaner. Programmet har godkänts av kommunstyrelsen I planprogrammet redovisas kommunens riktlinjer för den fortsatta planeringen. Kommunens målsättning är att ett "grönt" samordnat gestaltningskoncept som omfattar järnvägsområdet i sin helhet, ska genomföras. På den västra sidan av järnvägen kommer genomförandet att ske etappvis i takt med att bostadsutbyggnaden genomförs. Längs järnvägens östra sida är marken i huvudsak kommunägd vilket gör det möjligt att genomföra planprogrammets intentioner i nu aktuella detaljplaner. 4. Förutsättningar En fördjupning av översiktsplanen för Hjärup har antagits av kommunfullmäktige Totalt redovisa r planen en utbyggnad av Hjärup med cirka nya bostäder samt en utbyggnad av trafiknätet där västra och östra Hjärup sammanbinds genom tre planskilda korsningar av järnvägen. Planen redovisar även förslag till utbyggnad av en ny väg mellan Vragerupsvägen och väg 108. Järnvägen är av staten utpekad som riksintresse för kommunikation enligt MB 3 kap. 8. En utbyggnad av Södra stambanan från två till fyra spår förutsätts i översiktsplanen. Kommunen har genom översiktsplanen accepterat utbyggnaden av Södra stambanan med fyra spår under förutsättning att järnvägen byggs i tunnel alternativt i nedsänkt läge och att tre planskilda korsningar anordnas i Hjärup. Länsstyrelsen har i granskningsyttrande för Föp Hjärup förklarat att översiktsplanen är förenlig med riksintresset för kommunikation. M ~ (i) Jarnvägs utredning Vägu tredning Översiktsplan Fördjupning avöp -. J ö I \ _,,, B - - ~ Cl) Jårnvagsplan ++ Vogplan K I I E Detalj Detalj Bygglov I N@ projektering projektering bygghandling EJ OB LIGATORISKT PBL 5:10 PBL 5: :::åd / Inriktning Samrådsredogörelse Prel. plan rorslag PBL 5:12 16 \ ) Samråd I H ar a r vt n u! Bearbetat plan rörslag Sarnråds redogörelse PSL 5:17 Sluthg l plan förslag ransknings utlåtande PBL 5:23 PBL 5:27 32, \ } ntagand~' Ny detaljplan Normalt planförfarande PBL 5 kap ~t Figur 2.1 Samverkan mellan järnvägs- väg- och markanvändningsplanering. / '1!',, ~, jtl,;' f/:c; +"'~ ;- - [,$ -~,$ ~ Figur 2.2 Processchema för utarbetande av detaljplan, normalt planförfarande.

58 Kommunens översiktsplan "Framtidens kommun - perspektiv 2038", är antagen av kommunfullmäktige Fördjupningen av översiktsplanen för Hjärup har inarbetats i den nya översiktsplanen, Framtidens kommun. Översiktsplanen har aktualitetsförklarats av kommunfullmäktige Framtidens kommun - perspektiv 2038, är ett visionsdokument som till stor del handlat om att bygga identitet som grundat sig på fem identitetsbärare - hembygd, livsoas, tidskvalitet, stadsliv och inspiration. Visionen redovisas närmare i avsnitt 7, Mål och Vision. Utvecklingen av de spårbundna kommunikationerna är utgångspunkten för kommunens planering. Många människor som verkar i Malmö, Lund eller Köpenhamn söker sig en livsoas nära arbetet, men ändå utanför storstaden. Framtida markanvändning a:j m Blandad centrummiljö, bostäder/hektar Varierad boendemiljö, bostäder/hektar Villamiljö, färre än 15 bostäder/hektar Karaktärsområde I ;: Fördjupning för Hjärup Fornlämningsområde Uppåkra Verksamhet D. I Så ser det ut 2038! I 53 I ~ fördjupning Hjärup... Nya bostads- arbetsplats- och verksamhetsområden ska darför placeras i kollektivtrafiknära lägen. För Hjärup redovisar översiktsplanen en tätare blandad centrummiljö nära stationen och en mer varierad boendemiljö I villamiljö på större avstånd. Totalt redovisar översiktsplanen en utbyggnad av Hjärup med cirka nya bostäder och nya arbetstillfällen under perioden fram till år Huvuddelen av bostadsutbyggnaden planeras ske väster om järnvägen. Nya verksamhetsområden föreslås söder om Hjärup. Västra och östra Hjärup ska vid utbyggnaden sammanbindas genom en bred bro I "humanpassage" ; i i ~,.,. r c :tl)l).11..:io.-... ',..,,,... -,- ~,,,,. ~',rt' "~,:,.. ot"ficj 't/>'f;> u,,,'t,r 1.~ J ).'l.,h "",Ol~ lt,0\t!,wn ~- [111mti,IL 11~lu111mum,.,., l I l' C.00 1A~ r't'r:o-jjt"l.11;,,~qjs Figur 4.1 Översiktsplan, Framtidens kommun, planerad markanvändning. fk+ I -' ~~+ t+ 1(:,.... '$ St ~~

59 över järnvägen. Kontakterna med det omgivande vägnätet ska förbättras. Översiktsplanen föreslår därför ett antal nya vägförbindelser. En ny vägförbindelse föreslås mot Lund längs norra sidan av järnvägen med anslutning till väg 108 genom planerad ny trafikplats. En ny vägförbindelse föreslås norrut som ansluter till planerad trafikplats vid väg 103. Ny vägförbindelse föreslås söder om Hjärup från ny trafikplats vid E22 till framtida trafikplats vid väg E6/E20 (ersätter Lommavägen). Reservat för framtida yttre godstågsspår redovisas söder om Hjärup. Bostadsutbyggnaden inom västra Hjärup förutsätter en omläggning av nuvarande 400 kv-ledning. Översiktsplanen redovisar nytt läge väster om bebyggelsen. I avsnittet, Utblick efter 2038, redovisas en skisserad spårvägslinje som korsar järnvägen vid stationsområdet. Länsstyrelsen har i sitt granskningsyttrande ifrågasatt behovet av den nya anslutningen mellan E6 och E22 bl.a med hänsyn till att stora områden värdefull jordbruksma rk tas i ansprilk. redovisas i figur 4.2. Detaljplan (H14), antagen av kommunfullmäktige , gäller för stationsområdet och delar av järnvägsområdet, delar av Banvallsvägen, samt viss angränsande bostadsbebyggelse i söder. För Jakriområdet och delar av Stenvägen gäller detaljplan (H18) antagen av kommunfullmäktige För angränsande bostadsbebyggelse öster om järnvägen gäller följande detaljplaner: (H5) antagen , (H6) antagen och (H20) antagen Grönplan för Staffanstorp och Hjärup har upprättats Grönplanen syftar till att ge en helhetsbild över grönstrukturen där befintliga värden säkras och nya skapas. För H järup föreslås ett centralt sammanbindande parkstråk genom västra och östra delarna av samhället med förgreningar i mindre stråk mot norr och söder. Längs parkstråket finns Hjärups viktiga målpunkter och aktivitetsskapande verksamheter som ska göra stråket tryggt att röra sig längs. Tekniska nämnden beslutade den 7 december 2010 att godkänna Grönplan för Staffanstorp och Hjärup som ett vägledande dokument för grönstrukturutvecklingen. En prognos för kommunens tillväxt redovisas i Projektkatalog, Tillväxt , antagen av kommunstyrelsen Under perioden beräknas Hjärup få en tillväxt med cirka bostäder. Tillväxten planeras huvudsakligen ske väster om järnvägen. Järnvägsutbyggnaden berör ett flertal detaljplaner inom Hjärup. En översikt av gällande detaljplaner ~.:s.~~ 1-~ -~ ""-!/$ -~ ~. +f / ""-.,_ ;- Figur 4.2 Översikt, gällande detaljplaner. Figur 4.3 Princip for grönstrukturuppbyggnad {Grönplan 2010).

60 I samband med fördjupningen av översiktsplanen för Hjärup upprättades en crafikplan 2007 (Trafikplan for Hjärup. WSP , rev ). Syftet med trafikplanen var att principiellt föreslå hur gatu- och vägnätet samt gång- och cykeltrafiknätet inom samhället kan förbättras och byggas ut på såväl kortare som längre sikt. Det redovisade förslaget har legat till grund för redovisningen i kommunens översiktsplan. I trafikplanen förutsattes dock att järnvägen låg kvar i markplanet och att tvärförbindelser anordnas via portar under järnvägen. - - adlolhy., GC '..)g.:1 futål~c;:::::jt,. ~ ~iomoc.virtud~irt fioreil~ iomtts,inl.,~mn1~ tl.anddud1 n::ro'io::llttlnu,g rlj:;j.f,1ch ld'>'k.c pi.wt"".,<! ;M,,._.~,,n::;1,an iius,t.:tllpl;w, Berört område utgörs i huvudsak av parkmark, vägområde, järnvägsområde, och skyddsområden kring väg och järnväg. Inom nuvarande parkmark finns värdefull vegetation som berörs av den planerade utbyggnaden av tillfälliga spår. Marken kring Hjärup utgörs normalt av mäktiga lager av lermorän där kalkstenen ställvis överlagras av intermoräna sediment. Förekommande jordarter är fasta och ej sättningsbenägna. Skånes regionala kulturmiljöprogram pekar ut området Bomhög-Hjärup-Uppåkra som särskillt värdefull kulturmiljö. Programmet pekar även ut Södra stambanan som ett kulturmiljöstråk. Förekomsten av fornlämningar har undersökts av Wallin kulturlandskap och arkeologi, 2011 och Ett område med en boplats från yngre järnåldern och gravar från äldre ålder finns vid Lommavägens korsning med Stambanan, på järnvägens sydöstra sida. Endast enstaka dåligt bevarade anläggningar påträffades vid utredningen och bedömningen är att ingen ytterligare undersökning erfordras. 5. Förenlighet med 3, 4 och 5 kap i miljöbalken Södra stambanan är av staten utpekad som ett riksintresse för kommunikation. I miljöbalken (MB 3 kap. 8 ) anges grunderna för riksintresset. Områden som är av riksintresse för anläggningar som avses i första stycket skall skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra tillkomsten och utnyttjandet av anläggningarna. Kommunen har genom översiktsplanen (fördjupning av översiktsplanen för Hjärup antagen av kommunfu llmäktige ) accepterat utbyggn::iden ::iv Södra stambanan med fyra spår under förutsättning att järnvägen byggs i tunnel alternativt i nedsänkt läge och att tre planskilda korsningar anordnas i H järup. Länsstyrelsen har i granskningsyttrande för Föp Hjärup förklarat att översiktsplanen är förenlig med riksintresset för kommunikation. Den nu aktuella detaljplanen bedöms bidra till att säkerställa riksintresset Södra stambanan. Det finns idag miljökvalitetsnormer för buller, luft och vattenkvalitet. Den omläggning av Banvallsvägen som sker till följd av planerad fyrspårsutbyggnad av järnvägen bedöms inte bidra till överskridande av gällande miljökvalitetsnormer. De åtgärder som planen medger bedöms sammantaget vara förenliga med en ur allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurserna enligt bestämmelserna i MB 3, 4 och 5 kapitel. Figur 4.4 Principskiss t1ll framtida väg- o ge-nät {Trafikplan 2007). 1'-r+ ~+...'!!... ~ "!,.~ +~ + -W + ~ ~ Jt~ ~ t ft+ ~ $i /- -

61 6. Pågående planering Region Skåne påbörjade år 2005 projektet Strukturhild Skåne och har sedan dess i ett flertal rapporter redovisat olika strategier för den regionala planeringen. Målet är att tillsammans med kommunerna skapa gemensamma strategier för Skåne med koppling till den fysiska strukturen. God tillgänglighet i regionen är en förutsättning för att Skåne ska bli en sammanhållen arbetsmarknadsregion. Målsättningen är att i samverkan planera för och utveckla energieffektiva och hållbara fysiska strukturer. Att bygga längs redan etablerade stråk och att förtäta är en viktig del av den regionala utbyggnadsstrategin. Storstadsregionen Malmö Lund är en av tre tillväxtmotorer i länet som bedöms kunna driva utvecklingen framåt. Malmö och Lund har tillsammans med grannkommunerna Burlöv, Staffanstorp och Lomma under 2012 påbörjat ett gemensamt strukturbildsarbete där syftet är att stärka den regionala kärnan. Fråga har väckts om utbyggnad av ett "snabbcykelstråk" längs järnvägen. Cykelvägen skulle kunna dra nytta av järnvägens genhet och prioritet, vilket skulle innebära ett högklassigt cykelstråk, ett snabbcykelstråk. Möjligheter att utnyttja servicevägar, temporära spår och eventuellt befintlig gång- och cykelväg till denna utbyggnad kan innebära att ett högkvalitativt cykelstråk kommer till stånd till en betydligt lägre kostnad än om Flackarp-Arlöv projektet inte hade genomförts. Sc2r;2ric:. 2 - er~~a,, :-"~ y;:~c..:rc:c..! ~v:('p.1;;-.. :. :a.._,'.~ _._.--::: : -::..;"I., ~21--1;:,. :...:~,... ~ ~.. ;~t-1~;~;- )~:1-3 ::... _,-. : _. :;:,,JJ.~.~ :E..... "' :! 0. V /.> I~,-- Figur 6.1 MalmöLund, Vision 2030 och strategi (arb. matr. dec 2012)..\1., "<#. M.. ~ "Il ~.....,, )', ~... ;-"'.:>.._ g $:_ \ g ~~ //,,_ "':'+.'"... ~~ r,, 0 ;...;... - Figur 6.2 Alternativa sträckningar fö r Snabbcykelstråket. /

62 En förstudie har utförts av Trafikverket (remisshandling). Det huvudsakliga syftet är att ge underlag för ställningstagande om projektet ska dr.ivas vidare eller inte samr definiera utredningsområder för kommande skede. Förstudieområdet täcker in Malmö, Burlöv, Staffanstorp, Lomma och Lunds kommun. Förstudien har studerat problem, klargjort förutsättningar samt översiktligt redovisat effekter och konsekvenser av de tänkbara alternativen. Förstudien har utrett följande alternativ: 1. Nollalternativet 2. Nollplusalternativet - upprustning av befintlig cykel väg. 3. Järnvägsalternativ öster - anlägga ett snabbcykelstråk öster om järnvägen. 4. Järn vägsalternativ väster - anlägga ett snabbcykelstråk väster om järnvägel}. Cykelstråket förväntas enligt förstudien ha en bredd mellan 3-5 meter. Samråd med allmänheten i Hjärup har ägt rum En avsiktsförklaring för förbättrade cykelförbindelser på stråket Malmö-Ariöv-Åkarp-Hjärup-Lund har träffats under våren 2013 mellan Trafikverket, Region Skåne, Malmö Stad, Burlövs kommun, Staffanstorps kommun och Lunds kommun. ~~ / ~ o---~ l, g,;_i ' Figur 6.3 Framtida Snabbcykelväg, passage vid Burlöv Center (ideskiss Sweco Architects). ti-t.i.!$~ -,;::: ~j / ~?. ~+ f+.~ "~' ;1;._ +.-~ f:..4- '"fl'+.. ~ ""!,. + :r. _.,t ~ ~ + - /~/; ~- >:?t i.

63 Parallellt med detaljplanen för Banvallsvägen pågår upprättandet av: Detaljplan för Spårområdet Detaljplan för Stationsbron Detaljplan för Vragerupsvägen Planprogram till detaljplan för Västerstad Detaljplanen omfattar järnvägens spårområde på en sträcka av cirka 1,4 km, mellan de planerade korsningarna med Lommavägen och Vragerupsvägen. Järnvägsområdet utvidgas mot väster för att möjliggöra utbyggnad från två till fyra spår. Läget för den nya Stationsbron samt föreslagna bullerskyddsåtgärder fastläggs i detaljplanen. Detaljplanen omfattar Stationsbrons anslutningar till befintligt trafiknät på ömse sidor av järnvägen. Planen omfattar även parkeringsområden för bil och cykel i anslutning till järnvägen. Det av Trafikverket och kommunen framtagna förslaget till stationsbro kommer att bilda underlag för detaljplanen. Den nuvarande vägporten kommer att ersättas av en ny bro över järnvägen. På den östra sidan av järnvägen redovisar planen Vragerupsvägens anslutning till Väståkravägen och Banvallsvägen. På den västra sidan av järnvägen redovisas Vragerupsvägens sträckning fram till planerad väganslutning mot Jakriborg respektive framtida väg mellan Hjärup och väg 108. \ \ \ \ \ \ -, '. \ \ - J. Planprogram för \. \ \ \ \. \/ästerstad \\- --, ' \..- \:."'.i.. \ ~r r..,... ::::=:==:,::,,:.._ L -""." J _l-. -:-i - -L Dp5påromiaaet Dp;;sj5'aiömraaet \, \-...,_..., , _,-- -, ' \ \ L -- -, ~ '-..-'.L.'---.-\ \ - ' \ ,.,..--" ~r,../, '-_r - --., r , '\ ) r.l Dp Banvallsvägen Dp Stöt,onsbron Dp Vragerupsvägen \ \ \, r \. \... I \ \ '... \ >. I.,_. \,._.l Figur 6.4 Preliminär avgränsning av planerade detaljplaneändringar. ~ \ ~f ~i W:+ :!? g ~ ~\ /

64 Skanska Sverige AB har träffat avtal (godkänt av kommunstyrelsen ) med Staffanstorps kommun om utbyggnad av området väster om järnvägen. Program till detaljplan har påbörjats. Planeringen syftar till en utbyggnad av cirka 850 bostäder samt handels- och servicefunktioner. Detaljplanen för en första utbyggnadsetapp förväntas vara klar under Utbyggnaden är tänkt att ske etappvis under perioden ,..,, I.3,, ,.,.... ~-~ ; ~.;cf-- ~-~-.:<;:. ;. ~... '/" ~ _, '" ~-:"~ ":r. -~ "" /,,,...~ /..,, / ~.., -~~..~..'.../ / I/<;, _,,'...:.:_ / ~.. f.-,_.. ',,y :~ -',J.. / Figur 6.5 Skisserad utbyggnad av Västerstad (Gehls ark.). Figur 6.6 Vy över Hjärup längs Södra stambanan. ~ -I'~ 'r~ :_~ f ft_,._, fqf i-i' if:! - "'-:'. + "-, +"Jt $ ~ -. ~ ~ ;;...,~ ~ ~ >:il><

65 /j //~ '.},.. ~.. ~... ~ ~ ~"- 7. Mål och Vision l Framtidens kommun - perspektiv 2038, är ett visionsdokument, som också utgör kommunens översiktsplan. Arbetet med översiktsplanen har till stor del handlat om att bygga en identitet och grundar sig på fem identitetsbärare - hembygd, livsoas, tidskvalitet, stadsliv och inspiration. En ansvarsfull och hållbar tillväxt är medlet för att nå målen. Markanvändningen styrs framförallt av närheten till spårburen kollektivtrafik och att stationsnärheten ska utnyttjas effektivt. De befintliga tätorterna utvecklas kraftigt. Framtidens kommun - perspektiv 2038, anger att huvuddelen av planområdet ska utvecklas till en varierad boendemiljö. Det goda kommunikationsläget är en viktig attraktivitetsfaktor för Hjärup som bostadsort. Järnvägen utgör ryggraden för kollektivtrafiken och ger möjlighet för boende i Hjärup att på kort tid nå stora delar av Öresundsregionen. Stationen blir på nytt ett viktigt nav i sarnhäl!cl och en viktig utgångspunkt för den nya bebyggelsestruktur som växer fram inom västra Hjärup. Ett ökat kollektivresande ger även möjlighet till utbyggnad av nya servicefunktioner i stationens närhet. Den tidigare koncentrationen av service ersätts av en spridd servicestruktur längs huvudstråken mot stationen. Utvecklingen av servicestrukturen ska göra det lätt att ta sig till och från jobbet, lätt att handla mat och annat som behövs och lätt att kunna lämna och hämta barnen. Resan med tåg ska inte bara vara en förflyttning utan även skapa mervärde för resenären genom bästa möjliga utnyttjande av restiden...,.,t i it. it~ / Med bättre kommunikationer till storstadsområdena ökar betydelsen av närhet till stationer och hållplatser. De blir viktiga delar i människors vardagsliv och kommer att vara drivkrafter i utvecklingen av bostadsområden. För Hjärup planeras en tätare blandad centrummiljö nära stationen och en mer varierad boendemiljö /villamiljö på större avstånd. En hög tillgänglighet för gående och cyklande prioriteras. Sammanhängande huvudstråk knyts samman genom mer finmaskiga nät med bostadsbebyggelsen. Den nya bebyggelsen planeras inom ett attraktivt avstånd till Hjärups station. Centrummiljön kan bestå av en blandning av bostäder och verksamheter med målpunkter som butiker, arbetsplatser och offentlig service. Centrummiljön skapar liv, rörelse och trygghet och stärker därigenom resandet. Utvecklingen kring stationsområdet möjliggör platser, torg och stadsliv. Stationsområdet ska kännas tryggt och inspirerande och ge plats för möten. Hjärup ska uppfattas som ett Hjärup, detta trots att en utbyggnad sker på båda sidor om järnvägen. Förbindelserna tvärs järnvägen ska utformas så att de västra och östra delarna av Hjärup upplevs som en sammanhängande tätort. Den planerade järnvägsutbyggnaden kommer under lång tid att bli styrande för Hjärups framtida utveckling. Stationsmiljön ska tåla att åldras. De skyddsåtgärder som planeras mot bostadsbebyggelsen ska dimensioneras för att klara kraven för en god boendemiljö med framtida trafikökningar. Den planerade järnvägsutbyggnaden ställer därför stora krav på långsiktig hållbarhet vid utformningen av järnvägsanläggningen och dess närområde. 0 S ~~ tadsliv "~111 I idskvalitet :? ft~ 1.r-.,~vsoas Figur 7.1 Identitetsbärare i Framtidens kommun. "'O 0 E rn s::::: ro E a.; rn rn rn s:::: Q) /

66 8. Planområdet Planområdet omfattar Banvallsvägens nya sträckning från stationsområdet i norr, till Lommavägen i söder. Banvallsvägen gränsar i öster mot småhusbebyggelse. Inom Banvallsvägen södra del finns idag ett parkområde med en tät sammanhängade buskplantering som avgränsar bebyggelsen från vägen. Närmast bebyggelsen finns ett öppet gräsbevuxet område med inslag av träddungar och solitärt stående träd. Inom parkområdet finns en uppskattad pulkabacke. Den angränsande småhusbebyggelsen har sina uteplatser mot parkområdet i viister, se figur 8.1. Närmast Banvallsvägens anslutning till Lommavägen ligger H järups boställe som är en äldre gård omgiven av höga träd. Bebyggelsen avskärmas i denna del från Banvallsvägen och Lomma vågen av en cirka 2,5 meter hög vall belägen inom parkmark. En cykelväg korsar Banvallsvägen vid Stallvägen och följer sedan Lommavägens norra sida västerut mot Lomma. Inom planområdets södra del, mellan Banvallsvägen och järnvägen, ligger en hundrastplats och ett dagvattenmagasin. Inom denna delen av området avgränsas järnvägen av en bullervall. Figur 8.1 Vy över södra delen av Banvallsvägen. }~, ft+ -''"+ 1 *+ ~ ~+ ~? ~!!It "-:.. +'!!!. +,,o;c,r t ~..s. *

67 9. Förslag till detaljplan Förslaget innebär att Banvallsvägen byggs om i ny sträckning anpassad till den planerade fyrspårsutbyggnaden av järnvägen. I samband med vägens omläggning förutsätts en omgestaltning av det angränsande parkområdet samt anläggande av bullervallar, skärmar och planteringar inom skyddszonen närmast järnvägen. Lommavägens nya sträckning prövas och fastställs genom den vägplan som Trafikverket upprättar i samband med järnvägsutbyggnaden. Då ombyggnaden prövas i tillräcklig omfattning enligt vägplanen har kommunen i samråd med Trafikverket beslutat att Lommavägen ska utgå ur förslaget till detaljplan. Banvallsvägen flyttas mot öster för att ge plats för ny bullervall längs järnvägen. Banvallsvägen får i detalj planen funktion som huvudgata och byggs ut med en kombinerad gång- och cykelväg längs östra sidan. Under utbyggnadstiden kommer provisoriska järnvägspår att behövas anläggas genom området. De provisoriska spåren och erforderliga bullerskydd under utbyggnaden redovisas i järnvägsplanen. Snabbcykelstråkets sträckning mellan Malmö och Lund kommer att studeras i en separat utredning av Trafikverket i samarbete med berörda kommuner. Sträckningar, såväl väster som öster om järnvägen kommer att utredas. De nu aktuella detaljplanerna berör huvudsakligen den östra sidan av järnvägen varför det inte har varit möjligt att göra någon bedömning av vilken sida av järnvägen som bäst svarar mot de krav som ställs för snabbcykelstråket. De nu aktuella detaljplanerna redovisar en möjlig sträckning av snabbcykelstråket längs såväl den östra som den västra sidan av järnvägen. Detalj planen möjliggör att snabbcykelvägen korsar järnvägen vid Lommavägen, om det blir aktuellt. Det tillgängliga utrymmet på den östra sidan av järnvägen är inom ett a vsnitt stark t begränsat. I förslaget prioriteras en likvärdig standard längs hela sträckningen genom Hjärup. Snabbcykelstråket har utformats för dubbelriktad cykeltrafik (totalbredd 2,5 m) med separerat bana för gångrrafik(2 rn). I Trafikverkets skrift "Snabba cykelstråk - ldeer och inspiration" anges 2,5 meter som en acceptabel minimibredd för snabbcykelstråk inom tätort. Vid korsning med anslutande gator ges cyklisterna företräde genom upphöjda cykelöverfarter. Snabbcykelstråket är i första hand avsett för arbetspendling men kommer också att få en stor betydelse för den interna cykeltrafiken. Snabbcykelstråket kommer med stor säkerhet att även bli attraktivt för motionscykling, inlines och rullskidor. Cykelbanan och gångbanan föreslås vara uppdelade bl a för att öka trafiksäke rheten och underlätta för synskadade. I det fall som snabbcykelvägen inte kommer till genomförande kommer standarden att anpassas till att klara den interna cykeltrafiken i Hjärup. Figur 9.1 Sektion vid l'.oti!jas v~p;,.j~rnvägcn - B:rnvallsv~p;cn - befintlig bebyggelse. $!,,~1 fj.: /,..,... ''!: - $ $ ~"";1 Banvallsvägen ffiil~..,.,.. grans to, )AmYagsonv.1ck: /

68 Befintlig pulkabacken föreslås återskapas i nytt läge. Pulkabacken höjd kommer att anpassas till vad som är möjligt med hänsyn till det relativt smala parkområdet. På den norra respektive södra sidan av Stallvägen planeras fördröjningsområden för dagvatten inom parkmark. Banvallsvägen ges grön karaktär med mjuka övergångar mot angränsande svackdiken. Gatan föreslås kantad med alleträd. Genom att körbana och ge-väg är av:;kil<la från varandra känn~ gaturummet smalare vilket medverkar till att sänka hastighetena för biltrafiken. På den öscra sidan avskärmas vägen från bebyggelsen av låga kullar, delvis träd- och buskplanterade, delvis gräsbevuxna. Norr om Botildas väg där grönområdet smalnar av föreslås en mer öppen gräsyta med träd i grupper och solitärt placerade träd. Närmast bebyggelsen föreslås lägre träd och öppna gräsytor för att undvika skuggning av trädgårdarnas uteplatser. Plantering av flerstammiga blommande träd och färgmässiga årstidsvariationer kan berika boendemiljön. Hundrastplatsen föreslås ligga kvar i sitt nuvarande läge, dock med en annorlunda utformning. Den nuvarande anläggningen vid stationsparkeringen kommer att flyttas och ersättas av två nya stationer utmed Banvallsvägen, en norr och en söder om Stationsområdet. Den södra återvinningsstationen planeras ligga i höjd med Stallvägens anslutning. En angöringsficka för bilar föreslås i anslutning till stationen som också blir tillgänglig för gång- och cykcltrafik. Nya typer av behållare gör att områdets storlek begränsas i jämförelse med den nuvarande anläggningen. Under utbyggnadsskedet kommer tillfällig återvinningsstation att anordnas på lämplig plats. Plankartan anger att bullerskyddsåtgärder ska anordnas längs järnvägen. På illustrationsplanen redovisas den föreslagna banprofilen genom höjder för spårens rälsöverkam (rök). Bullervallarnas och bullerskyddsskärmarnas ungefärliga höjd anges i meter över mark respektive rälsöverkam. Banverket och Naturvårdsverket har gemensamt publicerat riktlinjer och tillämpningar för "Buller och vibrationer från spårburen linjetrafik" (Dnr.S /SA06). För utbyggnaden tillämpas riktvärde för väsentlig ombyggnad. Järnvägen passerar genom samhället i ett nedsänkt läge vilket begränsar behovet av bullerskyddsåtgärder. Behovet av kompletterande bullerskyddsåtgärder redovisas i järnvägsplanens MKB (Miljökonsekvensbeskrivning Flackarp - Arlöv. Trafikverket ). Bullerskydden utformas som vallar och/eller skärmar i nära anslutning till spåren. Banvallsvägen kommer enligt trafikprognosen för år 2030 att få en trafik omfattande bilar I årsmedeldygn år Gällande riktvärden för vägbuller bedöms kunna uppnås utan bullerskyddsåtgärder. Den södra delen av planområdet gränsar till Lommavägen där trafiken enligt prognosen kommer att uppgå till bilar I årsmedeldygn. I gräns mot fastigheten Hjärup 7:197 föreslås en 0,7 meter hög bullerskärm på befintlig mur som en fastighetsnära åtgärd. ~ Oiit11 Y I Banvallsvägen I grätt, lö, Jårrwägsomr.tOe Figur 9.1 Sektion vid Hjärup 4: 112 (visar minsta avståndet mellan bostadsbebyggelse och järnväg). Kommunala dagvatten-, spillvatten- och dricksvattenledningar korsar planområdet i höjd med Botildas väg. I samband med järnvägsutbyggnaden förutsätts ~~~. ~ ~ ~ ~ /$~~ ~ + "'

69 /,#. omläggning av ledningarna. På den västra sidan av järnvägen, nära Lommavägens västra brofäste, anläggs en pumpstation som trycker spillvattnet över till östra sidan av järnvägen. Bron vid Lommavägen förbereds för att möjliggöra ledningsdragningen. Efter bropassagen ansluts spillvattenledningarna till befintligt system. Vattenledningen kommer att läggas om i samma sträckning som spillvattenledningen. Dagvatten från Banvallsvägens körbana och omgivande parkmark kommer att avledas via brunnar och svackdiken och fördröjningsområden till befintlig dagvattenledning. Föreslagna fördröjningsområden utformas som gräsbevuxna lågpartier i parken och utan en permanent vattenyta. Släntlutningar mot omgivande mark bör ur säkerhetssynpunkt och för att underlätta gräsklippning inte göra brantare än 1 :6. I normalfallet kan fördröjningsområdet utnyttjas för parkaktiviteter. Möjligheterna att fördröja dagvattnet inom området är begränsad och kan inte till fullo klara beräknade dagvattenvolymer vid stora nederbördsmängder. Den upphöjda delen av Lommavägen innebär risk för instängningseffekter vid tillfällen med ovanligt scora nederbördsmängder. Möjligheterna an anordna nödavrinning från området utreds för närvarande av kommunen. Trafikdagvatten från Lommavägen avleds via diken till planerat fördröj ningsmagasin, söder om Lommavägen. ~t M ~i!+ \ ~, // f/ t ~ _$~~~~ i.~$ / $ _~ ~ ;~ En 400 kv högspänningsledning korsar järnvägen söder om Hjärup. Utbyggnaden av Lommavägen förutsätts kunna ske utan omläggning av ledningen. Skanova har fiber- och kopparnätskablar inom planområdet. Kabeln kommer att läggas om och korsa järnvägen vid den nya bropassagen vid Lommavägen. E:ON Gas Sverige AB har en gasledning som korsar järnvägsområdet cirka 250 meter söder om den nuvarande gångtunneln. Ledningen kommer att läggas om och korsa järnvägen vid Stationsbron. En risk- och säkerhetsanalys har genomförts vid framtagningen av järnvägsplanen. Generellt sätt minskar riskerna inom den aktuella sträckan av järnvägen, huvudsakligen beroende av att järnvägen förläggs i nedsänkt läge. En kort sammanfattning av analysen redovisas i avsnitt 11, Konsekvenser. Räddningstjänstens tillgänglighet till spårområdet säkras, dels genom de servicevägar som kommer att byggas Ul längs banan och dels genom det kommunala trafiknätet. Där bullerskärmar eller andra skärmar saknas anordnas stängsel för att försvåra olagligt korsande av spåren. Trafikverket arbetar med trädsäkring längs järnvägsnätet. Inom 14 meter från närmaste spårmitt bör inga träd växa. Inom avsnitt där järnvägen, som i Hjärup, går i kraftig skärning behövs en individuell bedömning för att undvika problem för järnvägstrafiken. Vid nyplantering av parkträd och större buskar/buskträd ska hänsyn tas till växtens storlek och utbredning när de är fullt utvecklade efter år. Mindre träd kan planteras närmast spårområdet medan större träd planteras på större avstånd. /

70 10. Genomförande Detaljplanen beräknas kunna antas av Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden under fjärde kvartalet Utbyggnaden av järnvägen och vägarna kommer som tidigast att påbörjas 2017 och bedöms vara klara i sluter av Trafikverket uppskattar att den totala byggtiden för Hjärups del kommer att bli cirka 3 år. Detaljplanens genomförandetid är 5 år. Under genomförandetiden har fastighetsägaren en garanterad rätt att bygga i enlighet med planen och detaljplanen får inte ändras utan att synnerliga skäl föreligger. Efter genomförandetidens utgång fortsätter planen att gälla, men den kan då ändras eller upphävas utan att fastighetsägaren har rätt till ersättning. ~,-.. """ Kommunen är huvudman för allmän platsmark, vilket innebär att kommunen ansvarar för utbyggnad och framtida drift och underhåll av allmän plats inom planområdet. Trafikverket ansvarar för genomförande och drift av trafikområdet och de anläggningar som tillhör Järnvägen. I detta ingår de bullerskyddsskärmar som uppförs i kvartersgräns. rande Banverket, Staffanstorps kommun och Region Skåne juni 2009 samt tilläggsavtal Enligt avtalet förutsätts ett särskilt genomförandeavtal träffas mellan parterna innan järnvägsplanen fastställs. Innan genomförandet påbörjas ska avtal avseende omläggningar av ledningar tecknas mellan respektive ledningsägare och Trafikverket för att säkerställa åtaganden vad gäller kostnader, utförande samt ansökan om ledningsrätt. Vidare bör ledningsavtal upprättas för nya ledningslägen inom kvartersmark avsedd för järnvägstrafik, detta avtal kan sedan ligga till grund för eventuell ledningsrätt. ~ -'c;:jqhe-tsr attshg Trafikverket kan med stöd av en fastställd järnvägsplan/vägplan lösa in den mark som behövs för järnvägens och Lommavägens utbyggnad. Fastigheterna Hjärup 3:2 och Hjärup 21:36 berörs. Järnvägsplanen/ vägplanen ger även rätt att genom tillfällig nyttjanderätt ta i anspråk mark som behövs för genomförandet av utbyggnaden. Kommunen har rätt och skyldighet att med stöd av en antagen detaljplan lösa in mark som ska användas för allmänna platser. Ersättning för marken bestäms enligt reglerna i expropriationslagen om inte annan överenskommelse träffas. Kommunen är ägare till fastigheten Hjärup 4:2 vilken avses nyttjas som allmän plats. Kommunen avser att lösa in del av fastigheten Hjärup 21:36. som behövs för att säkerställa järnvägsanläggningens konstruktion, tex underjordiska stag, säkerställs genom servitut. Även tillgänglighet för skötsel av bullerskärmar säkerställs genom servitut. Ett antal allmänna ledningar korsar järnvägen. I samband med järnvägsutbyggnaden kommer ledningarna att läggas om och säkerställas i nya sträckningar. Kommunen ansöker om fastighetsbildning för fastighetsreglering av den allmänna platsmarken som ska lösas in. För järnvägsutbyggnaden gäller avtal mellan dåva- Trafikverket kommer att ansöka om ändrad fastighetsbildning för att säkerställa den mark som behövs permanent för järnvägsanläggningen. Markanspråk ~, t+ - -1'~. ~ g~ -I'_/ N + "?"+- +

71 11. Konsekvenser ~~ j, c Genom nedsänkningen av järnvägen ges möjligheter till att skapa en attraktiv centrummiljö i anslutning till stationen då bullernivåer och risker minskar. Därigenom kan Hjärups stationssamhälle utökas och en attraktivare boendemiljö skapas, vilket lockar nya kommuninvånare och ett utökat näringsliv. Ombyggnaden kräver dock samtidigt stora investeringar i såväl spårområdet som omkringliggande infrastruktur. Denna kostnad ligger delvis på staten och regionen, delvis på kommunen. Sammantaget bedöms utbyggnaden positiv för samhällsekonomin genom förbättrad kollektivtrafik och därigenom minskad belastning på miljön, samtidigt som ortens attraktionskraft för boende och näringsliv ökar, vilket i sin tur ger ökade skatteintäkter. De ekonomiska frågorna mellan kommunen och Trafikverket regleras via avtal. Ett antal fastigheter utsätts för bullernivåer över riktvärdet för nybyggnad av järnväg. Trafikverket utför och bckosrar åtgärder för att åstadkomma acceptabla bullerförhållanden för angränsande bebyggelse och utemiljö. Genom omvandlingen av miljön kring Hjärups station ges möjligheter till att skapa en levande stationsmiljö och binda ihop östra och västra Hjärup på ett bättre sätt än idag. Stationsmiljön ska utformas för att erbjuda enkla byten mellan olika trafikslag som tåg, cykel, bil och i framtiden buss. Stationsbron utformas för att fungera som både ett funktionellt stråk ~i +* t +.,'$ i i ' ll L '-..,.._ I ~ och som en mötesplats på väg till och från Hjärup. Genom de mer övergripande visionerna för Hjärup med ett starkare servicestråk genom östra och västra H järup kopplas stationen och centrumfunktionerna tydligare samman. Detta underlättar i vardagen för pendlaren som kan handla i anslutning till stationen på väg hem. En väl utvecklad kollektivtrafik med direkt koppling till kommersiell och offentlig service som dagis och livsmedelsbutik kan vardagen för såväl män som kvinnor underlättas. Den nya stationsmiljön bör utformas med en hög ambition vad gäller trygghet och tillgänglighet. Alla, oavsett ålder och funktionell förmåga, ska enkelt kunna nyttja stationen. Utformningen bör därför utgå från kvaliteter som hög orienterbarhet, tydlighet, överskådlighet, god belysning etc. Genom att erbjuda plats för vila kan stationsmiljön underlätta för äldre att resa kollektivt och vara mera rörliga. För barn och ungdomar kan det istället handla om trygga och säkra gång- och cykelvägar som kopplar samman skolan, lekplatser, station och andra viktiga målpunkter. Den planerade utbyggnaden kan även förbättra förutsättningar för människor att vara fysiskt aktiva i sin vardag genom att välja cykeln framför bilen. Detaljplanerna bereder plats för funktionella cykelparkeringar i direkt anslutning till stationsområdet. Det bör vara mer attraktivt att cykla än att ta bilen till stationen. Ett finmaskigt cykelnät i övriga Hjärup utvecklas och kopplas samman med gång- och cykelstråken mot stationen, för att ytterligare höja attraktiviteten för cykeln framför bilen. Utbyggnaden av gång- och cykelvägen längs Banvallsvägen utgör en viktig del i utvecklingen av ge-vägnätet. Nuvarande grönområden längs Banvallsvägen är betydelsefu lla park- och rekreationsområden för den angränsande bostadsbebyggelsen. Parkstråket kommer enligt detaljplanen att bli smalare. Det är viktigt att bevara I återskapa områdets nuvarande värden. "' Länsstyrelsen har i enlighet med 6 kap 4 mi ljöbalken fattat beslut att utbyggnaden av järnvägen kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslut fattades för delen Flackarp-Arlöv. Enligt Planoch bygglagen 5 kap och Miljöbalken 6 kap ska kommuner för alla detaljplaner göra en behovsbedömning för att avgöra om planens genomförande kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Om en verksamhet enligt 7 kap. 28 a miljöbalken kräver tillstånd eller om planen förutsätter verksamhet enligt förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar bilaga 1 eller 3 antas planen alltid medföra betydande miljöpåverkan. Programmet till detaljplan för Fyrspårutbyggnaden genom Hjärup (godkänd av kommunstyrelsen ) omfattar en behovsbcdörnning enligt 6 kap MB och 5 kap PBL. Kommunens bedömning är att detaljplanen för Banvallsvägen inte kan medföra risk för betydande miljöpåverkan. Samråd med Länsstyrelsen angående behovsbedömningen har genomförts i samband med r,emissen av programhandlingen. Länsstyrelsens d~lar kommunens uppfattning om miljöbedömningen. Beträffande konsekvenserna av Södra stambanans och Lommavägens utbyggnad hänvisas till den miljökonsekvensbeskrivning som Trafikverket upprättat för järnvägsplanen (Miljökonsekvensbeskrivn ing Flackarp - Arlöv. Trafikverket ).

72 Sammanfattning av Trafikverkets miljökonsekvensbeskrivning för järnvägsplanen. Följande frågor bör belysas i planarbetet: Påverkan på landskapsbilden till följd av ny vägdragning, bullerskydd mm. Buller Barriäreffekter till följd av utbyggnaden Grönstrukturfrågor Konsekvenserna under byggskedet behandlas i Trafikverkets miljökonsekvensbeskrivning för järnvägsplanen. Bullerskyddsåtgärder kommer att utformas med vallar och/eller bullerskyddsskärmar. Detta kommer att innebära en visuell barriär och begränsa utblickarna i öst-västlig riktning, vilket får vägas mot de minskade bullerstörningar som uppnås för bebyggelsen. Området kring Banvallsvägen kommer att fyllas upp för att undvika att den får en rampliknande effekt i anslutningspunkten mot Lommavägen. Den nedsänkta järnvägen minskar behovet av bullerskyddsåtgärder. Kompletterande bullerskyddsåtgärder behövs dock längs järnvägen. Den nuvarande bullervallen närmast Lommavägen återskapas till samma höjd. Utbyggnaden av järnvägen innebär att Banvallsvägen måste flyttas närmare bostäderna jämfört med idag. Dagens trafik på Banvallsvägen uppgår till cirka fordon/dygn. Enligt genomförda prognoser bedöms trafiken, inom här aktuellt avsnitt, öka till fordon/dygn år Samtliga fastigheter utmed vägen bedöms klara riktvärdena för vägtrafikbuller. Den södra delen av planområdet gränsar till Lommavägen där trafiken enligt prognosen kommer att uppgå till bilar I årsmedeldygn. I gräns mot fastigheten Hjärup 7:197 föreslås en 0,7 meter hö~ bullerski:irm på befintlig m ur :som en fastighet:snära åtgärd. De genomförda åtgärderna bedöms enligt miljökonsekvensbeskrivningen innebära betydande förbätt ringar för bullersituationen. Järnvägens nuvarande barriäreffekt kommer inte att förändras nämnvärt. I samband med järnvägsutbyggnaden ersätts den nuvarande vägporten vid Lommavägen av en ny bro i nära anslutning av den nuvarande korsningen. Utbyggnaden innebär att även gång- och cykelpassagen sker över järnvägen vilket är possitivt ur trygghetssynpunkt. Det nuvarande parkområdet öster om Banvallsvägen kommer till stor del att tas i anspråk under byggskedet. Vegetationsytor kommer att återskapas och träd planteras på båda sidor om Banvallsvägen. Det kvarvarande området kommer dock att bli smalare jämfört med nuläget. När det gäller luftkvaliteten antas utbyggnadsförslaget innebära att en del av vägtrafiken flyttas över till järnväg. Detta förväntas medföra en viss förbättring av luftkvaliteten jämfört med nuläget/nollalternativet. Ombyggnaderna av Lommavägen bedöms inte innebära några förändringar avseende luftkvalitet. Inga miljökvalitetsnormer för luft bedöms överskridas på grund av utbyggnadsförslaget.

73

74 12. Källhänvisning,...,, Ke Järnvägsucrcdning Södra stambanan Håstad - Arlöv, Trafikverket Förstudie Flackarp - Arlöv, fyra spår. Lommavägc:n - Korsning med Södra stambanan. Trafikverket. Granskningshandling Förstudie Väg 882, Vragerupsvägen, Staffanstorps kommun, Skäne län. Trafikverket. Samrådshandling Förstudie Supercykelväg Malmö - Lund, Malmö, Burlöv, Staffanstorp och Lunds kommun. Trafikverket. Rernisshandling Järn vägsplan Flackarp - Arlöv, fyra spår. Plan- och genomförandebeskrivning. Trafikverket. Utställningshandling 20] 3 (utkast) Gestaltningsprogram Flackarp - Arlöv, fyra spår. Trafikverket/\VSP, Miljökonsekvensbeskrivning Flackarp - Arlöv, fyra spår - Miljökonsekvensbeskrivning. Trafikverket 'lckniskt PM Miljöteknik. Projekt Flackarp-Arlöv. Oversiktliga undersökningar, sträcka Koncept Ver 1.0 Hjärups starionsbro. Anslutning mot Jakriborg. Skiss 20l Trafikverket I Metro Arkitekter. Framtidens kommun - Perspektiv Staffanstorps kommun. Underlag till Framtidens kommun - Perspektiv Fördjupad översiktsplan för H järup -06. Grönplan för Staffanstorp och Hjärup Staffanstorps kommun. Trafikpion för Hji:irup. Staffanstorps kommun, , Rev Planförslag för Hjärup Västra. Skanska Nya Hem genom Gehl Architects i september Detaljplan för Jakriborg, del av Hjärup 4:276, 4:282 m fl. Staffanstorps kommun. Antagen PM. Mark- och trafikutformning. Sweco , reviderad PM. Dagvattenhantering och ledningsfrågor i anslutning till 4-spårsutbyggnad. Sweco Gestaltning och förprojektering av Hjärups station samt angränsande områden. Sweco Granskningshandling. ') Bytespunkten som mötesplats i Skåne. Attraktiva bytespunkter med människan i centrum. Region Skåne genom Gehl Architects, maj Flygfoto över Hjärup, Trafikverket. c Fig 4.1 Översiktsplan, Framtidens kommun, Staffanstorp kommun. Fig 4.2 Gällande detaljplaner, Staffanstorp kommun. Fig 4.3 Grönplan 2010, Staffanstorp kommun. Fig 4.4 Trafikplan 2007, Staffanstorp kommun. Fig 6.1 Malmölund, Vision 2030 och strategi, Region Skåne. Fig 6.2 Förstudie snabbcykelstråk, Trafikverket Fig 6.3 Ideskiss snabbcykelstråk, Sweco arkitekter. Fig 6.5 Planförslag för Hjärup västra, Gehl Architects Fig 8.1 Visualisering av H järups stationsbro, Metro Arkitekter. Fig 8.2 Visualisering av Hjärups stationsbro, Metro Arkitekter. Trafikstudie Hjärups stationsbro. Trafikverket /p ~+ f+ _.lt ~.,._, ~ / $i" ~,,.f #?...,, $ 'W, 1-" z I...:t. / "->r~,. ti-t+ -t-."1-f+.., ~ +,.,. 1 :. ~ ~

75 FÖRHANDSKOPIA I I t.:$~,(/, ~ /;/ / 20,~ / y / / /,~ / /,. ~// '/ //., ; /./. 'l ' / /J /// /,//../..// L,Y / -~Y:7 / /,/';/./~/,1;0 - ~-~/ / J / ~/.,,/? / / / /./. I /_y / / // //'../ Il I I / p '~// / l, //' / i.. / /,.{/. frarkl/ /,,j/ #.7. / ~ -../,ff. '//:~~ ~ LOKAL~ATA /fa/ '//.~ -./ :0..:s. ' :0() / / ~. ~f... /f ' / ~ / /I,-., I.7 / / //. I., # / / 1!. i -' ' [( I / ;;-..,.,,, /7 1 1 I /f' //,J I I 1 PARK /:. / rw r-!! v:. it ",'.. # 1,, I " ", # ",. L t?.., ~/~ PARK ;., / ~ )J :.,,_, '-"-, ~ -... ". Vall.;i/i 'v -, I-_,,.,:-:;;. ~-. I! /!.... I /...-,. ~'.....,. J/ J! /. ' "'' ---'.il. LOKALGATA. / -> ;>< '', : ~.:~- ;''. I.i 1,----<~.'6. :. l. J ; :. ~.,,. p ARK )/ /!.,'., --.; _. / dagvatten I I ~ /i ~ - \~ -~ ~- ~,~ ~~-. "~7 -...:., I // : "'1.., / /.1 '.. :"-,.; -~,_ :...;,,. ', /.,. I // " -.. ' <;""- '. I I I I ~Y ~ I I I I /l / ' ~ -~--., '"" "''<, -;:.,,. /...., I',..,,.,, /,,..., - I I /. I I... '" / t,' \.Jj /,,, 't. " \' ~,~ "" """'' ~lrlw,tl1lllcllenllöl)e!'r'*5)'116fflrh10 RH 70 ol#.1 Sttff..,,wp 0.093,,, RH 2000 /~, ' ' '\.,_ ' I.',: '; I I. I ' I I " i I I I I ' j. ',, ' -- ' -, GRUNDKARTANS ~ Sl,,II _ BElECK/IIINGAFt..., ,, --- """""' C8l E3 ~ - -~ e t~ ~Jl -...-,-.,,,w1),c. -,~.. lbi~.. ~ e-s ,u!m>t,i) PLANBESTÄMMELSER Följande gåller inom områden med nedanstående beteckningar. Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planomradel. Endast angiven användning och utformning år tillåten Linje ritad 3 meter utanför planområdets gräns Användningsgräns Egenskapsgräns ANVANDNING AV MARK OCH VATIEN Allmänna platser IHUVUOGATA. j Huvudgata ~LOkaltra,,k ~ Park.maf11 UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER d.agvatton F6r<Sr6jni,\g$0tnr&de fll,r dagvatten.,,,~ Plats för atennnlngs.statlon.o.o FOl'eskltvet1 gatul'löjd 6Yer ~ I ST0RNINGSSKYDD BullM.kydd ska finnas IAngs: jamvs'tgen val Bulol'$k)'Od$11IIII $1,.3 ftnn.as ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER ~f&erioelkleo & 5 ar tran def1 dag planen Wlner 1398 ltraft. Kommur\en Ar f'lul!udman f(x allmån pfatsmark. DETALJ PLAN =,,:,... J =-~DLING R9gl9r ~-~~P8l PLAN KARTA MED PLAN BEST ÅMMELSER ~ Del av HJirup 4:2 m. n. - Banvallavägan ~w~ Hj ärup. Stllfhanstor ps kommun Upprättad 2015-XX-XX - -- MlllildSAA,t,ISA SWECO-AQ... 1'(1(.. ~ V MLOo,;i,,s.tMW.l..fllY~...,_,,_ - - "'"""' -. /&> ([))([))..,... ;,o JO ' ' ~,oo,.@ \hljl!j}

76 FÖRHANDSKOPIA ILLUSTRATIONSKARTANS BETECKNINGAR -, -. - Ptanomrade eunernkyddssk3rm ~ Grans för redovisning Jv sl(3f1tlhöio. 0,0 Jämvågshåjd an9nen som rälsöverkant (rök) över oollpl&no:. I I ".. B Onlll9 bul..,..ky0d v1n omformas oen :i1ers~ns tlll l>tlf!ntl~ höjd c a 4.5 m«er o..., m.al"k (ca7,3mövo-rr6k) ~ ~f\(. i(, ~~.-.../ ~ -...r ~. ~ 's..~ ' ~ ""~~----- ~ ~~ 'l,.;., ~.:,~..1 I A-A PRINCIPSEKTION, 1:500 (A1).., Fastighetsnltaatgåro ~ ~ ~:~~4 I',., a...:.!.._:;: h I -~ ~ ~.#.... I ~ JJ #:., "" ~ 4(... ~~ J ORIENTERINGSKARTA.,., ,.,.,... ~... ~,... ~ DET ALJPLAN """"'' GRANSKNINGSHANOLING ~()l,lf,o"ianof.~'11'~ '# ~..., ~... :.=--- ILLUSTRATIONSKARTA =--- ~ ' "" i!jar. ~ D l.av HJärup 4:2 m. n. B anvallsväg41n ~ Hj åru p, Staffanstorps kommun -- Upprättad 201>XX X.X: =.o_~ ~...,c;,,_., I :::::=.. ~ ;;' I ~~"'"""""'"~ I SWECO~AB B-B PRINCIP S Et<TION.1:SOO(Al) Si.ff~ "'000 ~ l[bl[b rmrm