Kulturhistorisk inventering i Östergötlands skärgård

Transkript

1 Kulturhistorisk inventering i Östergötlands skärgård

2 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Dnr: Ansvarig för inventering och rapportarbete har Clas Ternström varit. POSTADRESS: BESÖKSADRESS: TELEFON: TELEFAX: E-POST: WWW: LINKÖPING Östgötagatan lansstyrelsen@e.lst.se e.lst.se Rapport nr: 2006:39 ISBN:

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 4 1 INLEDNING 5 Östergötlands skärgård 5 2 SYFTE 6 3 METOD & DOKUMENTATION 7 4 RESULTAT 8 Övergripande resultat 8 Arkö 10 Djursö 13 Äspholm 15 Vänsö 17 Kråkmarö 19 5 BILAGOR 21 Nyregistreringar i Fornminnesregistret 21 Översiktskartor Lunchrast i en skyddad vik vid Melskär i september

4 SAMMANFATTNING Under hösten 2005 och hösten 2006 har Kulturmiljöenheten vid Länsstyrelsen i Östergötlands län utfört en kulturhistorisk inventering i Östergötlands skärgård. Inventeringen har ingått som en del i Life-projektet Skogen vid kusten, vilket drivs av Skogsvårdsstyrelsen. Berörda socknar har varit Jonsberg, Sankt Anna och Gryt. Inventeringen har gjorts av Clas Ternström, Kulturmiljöenheten. Östergötlands skärgård har i en naturgeografisk karaktär format av den sista istiden. Det utgörs av ett flikigt, sammanvävt landskap av hav och land. Sprickdalar bildar vikar in i landet, varav de största är Bråviken, Slätbaken och Valdemarsviken. Landhöjningen ger ett föränderligt landskap och i kombination med det säregna klimatet som kusten har bildas speciella förutsättningar och en speciell vegetation. Inventeringen har syftat till att lokalisera kulturhistoriskt intressanta lokaler och lämningar, samt öka kunskapsunderlaget hos redan kända lokaler och lämningar. Målsättningen har varit att göra en så bred kulturhistorisk inventering som möjligt. Tyngdpunkten har legat på fältarbete och att registrera lämningar i Fornminnesregistret. Vidare har ett antal utvalda öar besökts, dels för inventering, men även för fotodokumentation och beskrivning av kulturhistoriska värden. Dokumentationen av lämningar har gjorts med handdator och GPS i Riksantikvarieämbetets fältgis system, vilket sedan registrerats i FMIS. Vid inventeringen framkom 161 lämningar vilket genererade 147 nya nummer i Fornminnesregistret. Samtliga lämningar kan även sökas fram här: ( ). Clas Ternström Inventerare Linköping i oktober 2006 Vid inventeringen framkom en mängd gravar i form av stensättningar. På bilden ovan ses ett exempel från Arkö. 4

5 1. INLEDNING Under hösten 2005 och hösten 2006 har Kulturmiljöenheten vid Länsstyrelsen i Östergötlands län utfört en kulturhistorisk inventering i Östergötlands skärgård. Inventeringen har ingått som en del i Life-projektet Skogen vid kusten, vilket drivs av Skogsvårdsstyrelsen. Berörda socknar har varit Jonsberg, Sankt Anna och Gryt. Ett par lämningar har även registrerats i Skällviks socken. Inventeringen har gjorts av Clas Ternström under perioderna och Utöver detta har även förarbete i form av planering och excerpering, samt rapportarbete utförts. Samtliga foton i rapporten och under inventeringsarbetet har tagits av Clas Ternström, Kulturmiljöenheten. Östergötlands skärgård Östergötlands skärgård har en naturgeografisk karaktär format av den sista istiden. Det utgörs av ett flikigt, sammanvävt landskap av hav och land. Sprickdalar bildar vikar in i landet, varav de största är Bråviken, Slätbaken och Valdemarsviken. Landhöjningen ger ett föränderligt landskap och i kombination med det säregna klimatet som kusten har bildas speciella förutsättningar och en speciell vegetation. Mycket förenklat kan man dela in skärgården i tre regioner: inner-, mellan- och ytterskärgård. Innerskärgården präglas av skog och jordbruk. Åkrarna ligger på uppgrundat land som ger bördiga jordar. Mellanskärgården utgörs av skogklädda, bergiga öar. De större öarna har bebyggelse och flera har aktivt jord- och skogsbruk. Ytterskärgården domineras av karga skär och kala klippor. Gemensamt för alla regionerna är kulturspåren, från de stora jordbruken på fastlandet till lämningarna efter fiskelägena i yttersta skärgården. Kulturspåren är knutna till de resurser som skärgården har att erbjuda. Bilderna nedan visar Marskärs fiskeläge i Sankt Anna skärgård till vänster (RAÄ 89, Sankt Anna) och ett aktivt lantbruk på Arkö till höger. Bilderna ovan visar två exempel på skärgårdens variationsrikedom. Fiskeläget Marskär till vänster och aktivt lantbruk på Arkö till höger. Skärgården är idag ett levande kulturlandskap. Jordbruk, skogsbruk och fiske är näringar som trots hårda villkor lever kvar. Att lyfta fram de historiska perspektiven på dessa näringar ger en förståelse för dess vikt för att hålla skärgården öppen och levande. Vissa näringar, som t ex gruvdrift och kommersiell säljakt, har övergivits. Här har vi bara lämningarna och de skriftliga källorna kvar som berättar om skärgårdslivet. 5

6 Gryts skärgård utgör riksintresse för kulturmiljövården nr 77-82, Valdemarsviks kommun, Östergötlands län. 2. SYFTE Inventeringen har syftat till att lokalisera kulturhistoriskt intressanta lokaler och lämningar, samt öka kunskapsunderlaget hos redan kända lokaler och lämningar. Målsättningen har varit att göra en så bred kulturhistorisk inventering som möjligt. Det övergripande syftet med projektet Skogen vid kusten är att skapa ett bra kunskapsunderlag för förvaltning av skogen vid kusten. Det officiella syftet för projektet Skogen vid kusten lyder: Projektet Skogen vid kusten ska visa på nya och innovativa sätt att integrera de kustnära skogarna i kustområdesförvaltningen (ICZM). Vi ska utveckla rekommendationer för en strategi för skogsbruk och naturvård inom ICZM, i linje med EU:s miljöpolicy. Inom projektet ska vi också etablera samarbete med liknande initiativ i östersjöområdet. ( ) För mer information om Life se: ( ) 6

7 3. METOD & DOKUMENTATION Under arbetets gång har det framgått att det kunskapsunderlag som finns tillgängligt över skärgården är relativt dåligt. Fornminnesinventeringen genomfördes under talet och har inte reviderats. En begränsad inventering gjordes i samband med projektet Kung Valdemars segelled Detta har gjort att tyngdpunkten har legat på fältarbete och att registrera lämningar i Fornminnesregistret. Lämningar har framförallt framkommit genom tips och genom excerpering. Det historiska kartmaterial som nyttjats är det som varit tillgängligt över internet. Även länsstyrelsens Ängs- och betesmarksinventering har använts som underlag inför inventeringen. Handdatorn förvaras i ett skydd mot väder och sjö (bild till vänster). Registrering av stensättning på Vässlingsö (bild till höger). Vidare har ett antal utvalda öar besökts, dels för inventering, men även för fotodokumentation och beskrivning av kulturhistoriska värden. Dokumentationen av lämningar har gjorts med handdator och GPS i Riksantikvarieämbetets fältgis system, vilket sedan registrerats i FMIS (Fornminnesinformationssystemet, det digitala fornminnesregistret) på adress ( ). Vidare har dokumentation genomförts genom fotografering och anteckningar i excerptmaterialet. Bilderna ovan visar handdatorn i sitt väderskydd till vänster och registrering av en stensättning på Vässlingsö, Gryt, till höger. Lämningar som inte registrerats är hägnader (t ex stenmurar) eller skårar/jaktvärn utom i de fall då det varit uppenbart att dessa inte längre är i bruk. Skårar används och byggs än idag, varför de inte kan anses uppfylla kriterier om varaktigt övergivna och äldre tiders bruk. Vidare har fossil åkermark, vilken brukats på ekonomiska kartan från 1940-talet, endast undantagsvis registrerats. På bilderna nedan ser vi ett sjömärke på Viskär till vänster och en stensättning på Arkö till höger. Till vänster ses ett sjömärke på Viskär och till höger en stensättning på Arkö. 7

8 4. RESULTAT Övergripande resultat Vid inventeringen berördes i huvudsak tre socknar och tre kommuner. Dessa är Gryts socken i Valdemarsviks kommun, Jonsbergs socken i Norrköpings kommun samt Sankt Anna socken i Söderköpings kommun. Vidare gjordes två registreringar i Skällviks socken. Antalet lämningar som registrerades per socken visas i tabellen nedan. Socken Antal Gryt 38 Jonsberg 48 Sankt Anna 59 Skällvik 2 Vid inventeringen framkom 161 lämningar vilket genererade 147 nya nummer i Fornminnesregistret. Anledningen till detta är att vissa så kallade sammansatta lämningstyper, t ex område med fossil åkermark eller gruvområde, kan innehålla flera lämningstyper, så som röjningsröse, hägnad med flera. Exempel på lämningar som påträffades är stensättningar (gravar), lägenhetsbebyggelse (torp och backstugor), sjömärken, fiskelägen och gränsmärken. Antal lämningar per lämningstyp visas i tabellen nedan. Samtliga nyregistreringar presenteras i tabell längst bak i rapporten. Samtliga lämningar kan även sökas fram här: ( ). Lämningstyp Antal Gränsmärke 23 Husgrund, historisk tid 20 Stensättning 18 Sjömärke 17 Lägenhetsbebyggelse 12 Stridsvärn 10 Hägnad 6 Fossil åker 5 Hamnanläggning 5 Förtöjningsanordning 4 Bytomt/gårdstomt 3 Område med fossil åkermark 3 Röjningsröse 3 Skåre/jaktvärn 3 Brott/täkt 2 Fiskeläge 2 Färdväg 2 Vägmärke 2 Bro 1 8

9 Båtlänning 1 Gruvområde 1 Kvarn 1 Livsmedelsindustri 1 Textilindustri 1 Träindustri 1 Status Antal 100 Fast fornlämning 29 Bevakningsobjekt 15 Uppgift om 3 Nedan visas ett urval av de lämningstyper som framkom vid inventeringsarbetet. Fiskeläge Fossil åker Stensättning Sjömärke Hamnanläggning, strandskoning Hamnanläggning, brygga Bott/täkt, kalksten 9

10 Vid planeringsarbetet inför excerpering och inventeringen valdes ett antal större öar med bofast befolkning och/eller aktivt lantbruk. Nedan följer en översiktlig genomgång av dessa öar. Arkö Regionalt intresse för kulturmiljövården nr 121 och 122, Norrköpings kommun. Socken: Kommun: Äldsta belägg: Kartmaterial: Jonsberg Norrköping 1357? (Sofi, Språk- och folkminnesinstitutet) Häradskartan Stora Blacken Avmätning D43-2:1, 1774 Storskifte D43-2:2, Terrängförhållanden Arkö är en kuperad ö med omväxlande natur. Ön domineras av skog, men även berg, f d ängsmark, åker- och hagmark finns på ön. I de centrala områdena av ön finns ett flertal våtmarker. Arkös östra sida vetter mot havet och är karg och kustpräglad (bild nedan till vänster), medan den västra sidan vetter mot Arkösund och är hårdare exploaterad med en fastlandskaraktär (bild nedan till höger). Åkermarken är koncentrerad till öns låglänta områden, under 5 m ö h, på öns södra del. Lotsutkiken och fyren på Viskär på Arkös utsida till vänster, samt Arkösund på Arkös insida till höger. Bebyggelse Arkö by ligger väl samlad på öns södra del. Vid byn ligger även åkermarken och dessa kringgärdas av kustpräglad, bergig skogsmark. Det historiska kartmaterialet avslöjar att åkermark även funnits centralt och på de östra och nordvästra delarna av ön. På ekonomiska kartan från 1940-talet finns mer än dubbelt så mycket åkermark som idag. Byn skiftades med storskifte ca Vid denna tid fanns sju gårdar i byn. Tomternas placering kan ses på utsnitt ur storskifteskartan nedan. Tomterna är markerade med rosa i nordöstra delen. 10

11 Utdrag ur storskifteskartan över Arkö från år Den nuvarande bebyggelsen ligger dock fortfarande väl samlad och ger känslan av en by. Majoriteten av husen hus är faluröda med vita knutar. Den äldsta bebyggelsen utgörs av ryggåsstugor från 1700-talet och mangårdsbyggnader från 1800-talets andra hälft. Bland de mest ursprungliga kan Bergmangården nämnas. Exempel på byggnader på Arkö ses på bilder nedan. Bilden nedan till höger är från intilliggande Hästö. Ovan ses exempel på bebyggelse på Arkö och Hästö. Vad som tillkommit i byggnadsväg är fritidshusbebyggelse. Främst har Arkös västsida, in mot Arkösund, tagits i anspråk. Merparten av fritidshusen har etablerats kring förra sekelskiftet, samtidigt som järnvägen var i bruk och exploateringen på fastlandet tog fart. 11

12 En jämförelse mellan häradskartan från och ekonomiska kartan från 1940-talet visar på en enorm ökning av småhus längs Arkös västra sida. Forn- och kulturlämningar Då inventeringen inleddes fanns ett antal registrerade lämningar på Arkö, t ex RAÄ 83 och 84. Den förstnämnda utgörs av sjömärket Arkö båk och den senare utgörs av två stensättningar. Vidare fanns RAÄ 105, en minnessten, och RAÄ 85, en ristning. Arkö båk är ett 20 m högt sjömärke som står på sydöstra Arkö. År 1813 byggdes den första kända båken, en spirbåk, vilken flera gånger byggts om. År 1891 förhöjdes båken och år 1927 täcktes den med eternitplattor. Arkö båk, tillsammans med Viskärs fyr, Svarta Utterklabbens båk och lotsutkiken på Viskär utgör en maritim miljö som skildrar sjöfart genom historien. Miljön har således ett mycket stort kulturhistoriskt värde och fråga har väckts om byggnadsminnesförklaring. Bilderna nedan visar, från vänster till höger, Arkö båk, lotsutkiken på Viskär och Viskärs fyr. Från vänster till höger ses Arkö båk, lotsutkiken på Viskär och fyren på Viskär. Arkö båk har nyligen genomgått en restaurering med medel från Sjöfartsverket, EU Mål 2 och Länsstyrelsen Östergötland och återinvigdes sommaren Även Viskär har restaurerats med bidrag från Länsstyrelsen. Vid inventeringen tillkom 37 nya lämningar så som stensättningar, husgrund, historisk tid, gränsmärken, sjömärken med flera. Vad som var utmärkande på Arkö var den stora mängden gränsmärken. Exempel på sådana ses på bilderna nedan. Gränsmärkena består oftast av en rest stenflisa som står i ett kallmurat postament eller röse av sten. Märket härstammar vanligtvis från storskiftet eller laga skiftet, men marketar inte sällan gränser som gäller än idag. Två exempel på gränsstenar på Arkö. 12

13 Djursö Socken: Kommun: Äldsta belägg: Kartmaterial: Sankt Anna Söderköping 1305? (Sofi) Häradskartan Gottenvik Geometrisk avmätning D89-11:1, 1697 Terrängförhållanden Djursö är en ö som idag har broförbindelse med Yxnö i söder (se bild nedan till höger). Ön är kuperad och har en omväxlande natur. Ön domineras av skog, men även berg, f d ängsmark, åker- och hagmark finns på ön. Åkermarken är koncentrerad till öns låglänta områden, vilka kringgärdas av skog och hagmark. Stora områden är kraftigt igenväxta. Brukaren, tillika arrendatorn, bor på Djursö gård. Bebyggelse Fastigheten Djursö heter Djursö Gloholmen och bestod tidigare av två byar, Djursö och Gloholmen. I kartmaterialet från 1697 framgår det att Djursö var ett säteri med det underliggande hemmanet Gloholmen, båda om 2 hela mantal vardera. Gloholmen finns med i kartmaterialet fram till Djursö gård ses på bilden till vänster. Till höger ses den något udda träbron över till Djursö. Vid inventeringen registrerades Gloholmens gamla bytomt med de lämningar som fanns kvar efter dess två gårdar (RAÄ 96, Sankt Anna). Vidare registrerades Djursös äldre gårdslägen (RAÄ 135 och 136, Sankt Anna). Djursö gård består idag av en faluröd mangårdsbyggnad med tillhörande flyglar (se bild ovan till vänster). Byggnaden ligger på markant höjd i terrängen och har kraftigt byggd stenkällare. Enligt uppgift från arrendatorn skulle gården ha bränts vid rysshärjningarna runt Forn- och kulturlämningar Då inventeringen inleddes fanns två registrerade lämningar på Djursö, RAÄ 21 och 27. Den förstnämnda utgörs av en kolerakyrkogård (uppgift om) och den senare utgörs av en minnessten, vilken kan ses på bilden nedan till höger. Vid inventeringen framkom 14 lämningar, som t ex bytomt/gårdstomt, husgrund, färdväg, lägenhetsbebyggelse och röjningsröse. En källare inom bytomten/gårdstomten ses på bilden nedan till vänster. 13

14 Till vänster ses en källargrund inom Gloholmens gamla tomt på Djursö. Till höger ses den sedan tidigare registrerade minnesstenen på Djursö. På Djursö registrerades även en lägenhetsbebyggelse, ett fisketorp, med belägg från 1600-tal som fast fornlämning. Torpet är försvunnet på kartor från 1700-talets början. Inga förhistoriska lämningar påträffades på Djursö. 14

15 Äspholm Regionalt intresse för kulturmiljövården nr 57, Söderköpings kommun Socken: Kommun: Äldsta belägg: Kartmaterial: Sankt Anna Söderköping 1684? (Sofi) Häradskartan Gottenvik Ägomätning D89-69:1, år 1700 Terrängförhållanden Äspholm har en omväxlande natur. Ön domineras av barrskog, men även berg, f d ängsmark samt hagmark finns på ön. Det utmärkande för Äspholm är den stora mängden hamlade träd. Hamlade träd på Äspholm Bebyggelse Äspholm utgjorde år 1700 ett kronoskärhemman om ¾ mantal. Gården låg vid denna tidpunkt på samma plats på norra sidan som idag. Äspholm skiftas med laga skifte år Den skifteskartan har inte varit tillgänglig under projektet, men av häradskartan från tiden strax efter skiftet framgår att tre nya enheter tillkommit på ön, samt en enhet på den tidigare egna ön Edholm. Äspholm har en förhållandevis utspridd bebyggelse och inte den sammanhållna bykänslan som på exempelvis Arkö och Kråkmarö. Bebyggelsen präglas av faluröda hus med vita knutar och stammar företrädesvis från sent 1800-tal eller tidigt 1900-tal. Exempel på byggnader ses på bilderna nedan. På Äspholm har viss bebyggelse av fritidshus tillkommit, vilket domineras av hus från och 80-tal. 15

16 Exempel på bebyggelse på Äspholm Forn- och kulturlämningar Då inventeringen inleddes fanns inga registrerade lämningar på Äspholm. Vid inventeringen framkom nio lämningar av bl a fossil åker, gränsmärke, stensättning samt husgrund, historisk tid (källargrund). Den fossila åkermarken i väster har en speciell karaktär. Den ligger på det som tidigare var en egen ö som hette Edholm och har inte utgjort åkermark efter år 1700 enligt kartmaterialet. Området är mycket kuperat och röjningsrösena varierade. Ett par av röjningsrösena syns på bilden nedan till vänster. Till höger ses en nyregistrerad stensättning. Till vänster ses röjningsrösen i den fossila åkermarken på Äspholm. Till höger ses en stensättning. De vid inventeringen påträffade lämningarna visar på mänsklig aktivitet på Äspholm under lång tid. Stensättningarna är sannolikt från järnålder, den fossila åkermarken från medeltid och de senaste fyra århundradenas landskap kan vi se i dagens landskap. 16

17 Vänsö Riksintresse för kulturmiljövården nr 70, Söderköpings kommun Regionalt intresse för kulturmiljövården nr 55, Söderköpings kommun Socken: Kommun: Äldsta belägg: Kartmaterial: Socken Söderköping 1501? (Sofi) Häradskartan Yxnön Ägomätning D89-65:1, år 1700 Storskifte D89-65:2, år 1808 Terrängförhållanden Vänsö har en omväxlande natur. Ön domineras av barrskog, men även berg, f d ängsmark, hagmark och åkermark finns på ön. Djuren som betar på Vänsö kommer från grannön Kallsö. På Vänsö bor idag sju personer året runt. Bebyggelse År 1700 utgör Vänsö ett kronoskärhemman om 1 mantal. I detta ingår även ett båtsmanstorp. Vänsö har skiftats i två omgångar. Vid storskifte år 1808 fanns sex gårdar på ön. Av handlingarna framgår att man vid detta skifte var överens om att någon husrubbning inte skulle ske. Man flyttade helt enkelt inte några hus. Däremot så justerades tomternas storlek. Kartan nedan visar gårdstomternas läge i byn vid tiden för storskiftet, markerade A, B, C, D, E och F. Utdrag ur storskifteskartan över Vänsö från år På häradskartan från år kan man dock se att byn har splittrats och fyra gårdar har flyttats ut. Detta skedde sannolikt i samband med laga skiftet år Vid detta skifte försvann även en gård i byn eller gick upp i en annan gård, då det av de ursprungliga sex gårdarna nu bara finns fem kvar. Huvuddelen av bebyggelsen är från 1800-talets mitt och andra hälft. På Vänsö finns två äldre torp bevarade, vilka sannolikt är från början av 1700-talet. Vidare finns en välbevarad loftbod. Ett av de äldre torpen och loftboden ses på bilderna nedan. 17

18 Till vänster loftbod och till höger 1700-tals torp på Vänsö. Forn- och kulturlämningar Då inventeringen inleddes fanns inga registrerade lämningar på Vänsö eller Vänsö- Bastholm. Vid inventeringen framkom 23 lämningar, så som torp, gränsmärken, textilindustri (lingrop), sjömärken m fl. Även lämningstypen livsmedelsindustri finns representerad i form av ett priggkokeri. En anläggning där man kokade olja på prigg (dialekt för spigg). På Vänsö finns även ett båtbyggeri från 1940-talet bevarat med maskiner och verktyg. På Vänsö byggdes den lokala sumpekan, vilken ses på bilden nedan till vänster. Till vänster ses sumpekan byggd på Vänsö. På bilden ses även Mats Emilsson från Vänsö. Till höger syns en moring i berget vid Vänsö. De lämningar som framkom på Vänsö är samtliga från historisk tid. En lägenhetsbebyggelse, i form av ett båtsmanstorp med belägg från 1600-tal, registrerades som fast fornlämning. Inga förhistoriska lämningar påträffades. 18

19 Kråkmarö Socken: Kommun: Äldsta belägg: Kartmaterial: Gryt Valdemarsvik 1596? (Sofi) Häradskartan Gubbö kupa Ägomätning D29-40:1, 1702 Terrängförhållanden Kråkmarö har en omväxlande natur. Ön domineras av barrskog, men även berg, f d ängsmark och hagmark finns på ön. Den f d ängsmarken samt hagmarken finns på den sydvästra delen av ön. Marken arrenderas av brukaren på Kättilö och betas. Kråkmarö har idag landförbindelse med Stora Skällö i öst. Bebyggelse Kråkmarö by, som omfattar ca 500 hektar, hör även Stora Skällö, Armnö, Grönsö, Lökskär och ytterligare något 100-tal små öar och skär. Byn skiftades vid laga skifte ca Genom kartmaterialet kan man se att flera gårdar flyttades ut. Bland annat flyttades en gård till Grönsö och en till Armnö. Den nuvarande bebyggelsen ligger dock fortfarande väl samlad och ger känslan av en by, vilket illustreras av bilderna nedan. Samtliga hus är faluröda med vita knutar. Kråkmarö har idag ingen bofast befolkning utan enbart sommargäster. Utsikt över Kråkmarö by. Forn- och kulturlämningar Vid inventeringens början fanns inga lämningar registrerade på Kråkmarö eller på Stora Skällö. Vid den begränsade inventeringen påträffades fyra lämningar, vilka utgjordes av sjömärke, husgrund och fossil åker. Den fossila åkern utgjordes av två mindre bassängformade åkerytor av ålderdomlig karaktär. Sjömärket är sentida, men står som inseglingsmärke högt ovanför hamnen på Kråkmarö. Se bilden nedan till vänster. 19

20 På bilden till vänster ses sjömärket ovanför hamnen på Kråkmarö. Till höger rester av hägnader i form av mindre stenansamlingar som fungerat som postament till hägnadsstörar. Vid inventeringen avsöktes bara området kring bebyggelsen i väster, varför det sannolikt finns mycket mer att finna på ön. En särskild insats beträffande stenmurarna kan vara lämplig. Något som finns i rikliga mängder i skärgården i allmänhet och på Kråkmarö i synnerhet är lämningar efter gärdesgårdar på hällmark. Dessa ses vanligen som små rösen eller stenansamlingar med jämna mellanrum på hällen och dessa har hållit en stängselstör. På Kråkmarö fanns ett stort antal dylika med även rester av stängselstören bevarad, vilket kan ses på bilden ovan till höger. 20

21 5. BILAGOR Nyregistreringar i Fornminnesregistret (FMIS) efter utförd inventering inom projektet Skogen vid kusten RAÄ-nr Lämningstyp Antikvarisk status Gryt 211 Stensättning Fast fornlämning Gryt 212 Förtöjningsanordning Gryt 213 Hamnanläggning Gryt 214 Sjömärke Gryt 215 Hamnanläggning Gryt 216 Sjömärke Gryt 217 Lägenhetsbebyggelse Gryt 218 Sjömärke Gryt 219 Omr med fossil åkermark Gryt 220 Hägnad Gryt 221 Sjömärke Gryt 222 Husgrund, historisk tid Gryt 223 Fiskeläge Uppgift om Gryt 224 Sjömärke Gryt 225 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Gryt 226 Fossil åker Fast fornlämning Gryt 227 Fossil åker Fast fornlämning Gryt 228 Lägenhetsbebyggelse Fast fornlämning Gryt 229 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Gryt 230 Sjömärke Gryt 231 Lägenhetsbebyggelse Fast fornlämning Gryt 232 Vägmärke Gryt 234 Husgrund, historisk tid Gryt 235 Lägenhetsbebyggelse Gryt 236 Gruvområde Bevakningsobjekt Gryt 237 Husgrund, historisk tid Bevakningsobjekt Gryt 238 Stensättning Fast fornlämning Gryt 239 Fossil åker Gryt 240 Stensättning Fast fornlämning Gryt 241 Sjömärke Gryt 242 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Gryt 243 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Gryt 244 Stensättning Fast fornlämning Gryt 245 Sjömärke Gryt 246 Stensättning Fast fornlämning Gryt 247 Sjömärke 21

22 Gryt 248 Gränsmärke Gryt 249 Sjömärke Jonsberg 146 Stridsvärn Jonsberg 147 Stridsvärn Jonsberg 148 Stridsvärn Jonsberg 149 Stridsvärn Jonsberg 150 Stridsvärn Jonsberg 151 Sjömärke Jonsberg 152 Stridsvärn Jonsberg 153 Stridsvärn Jonsberg 154 Bro Fast fornlämning Jonsberg 155 Träindustri Jonsberg 156 Gränsmärke Jonsberg 157 Gränsmärke Jonsberg 158 Gränsmärke Jonsberg 159 Gränsmärke Jonsberg 160 Skåre/jaktvärn Jonsberg 161 Gränsmärke Jonsberg 162 Stridsvärn Jonsberg 163 Gränsmärke Jonsberg 164 Sjömärke Jonsberg 165 Gränsmärke Jonsberg 166 Stridsvärn Jonsberg 167 Gränsmärke Jonsberg 168 Gränsmärke Jonsberg 169 Gränsmärke Jonsberg 170 Stensättning Fast fornlämning Jonsberg 171 Husgrund, historisk tid Jonsberg 172 Gränsmärke Jonsberg 173 Gränsmärke Jonsberg 174 Gränsmärke Jonsberg 175 Stensättning Fast fornlämning Jonsberg 176 Husgrund, historisk tid Jonsberg 177 Gränsmärke Jonsberg 178 Skåre/jaktvärn Jonsberg 179 Gränsmärke Jonsberg 180 Stensättning Fast fornlämning Jonsberg 181 Hamnanläggning Jonsberg 182 Stensättning Fast fornlämning Jonsberg 183 Gränsmärke Jonsberg 184 Stensättning Fast fornlämning Jonsberg 185 Stensättning Fast fornlämning Jonsberg 186 Röjningsröse Jonsberg 187 Gränsmärke 22

23 Jonsberg 188 Gränsmärke Jonsberg 189 Sjömärke Jonsberg 190 Husgrund, historisk tid Jonsberg 191 Husgrund, historisk tid Bevakningsobjekt Jonsberg 192 Husgrund, historisk tid Jonsberg 193 Husgrund, historisk tid Sankt Anna 84 Stensättning Bevakningsobjekt Sankt Anna 85 Färdväg Fast fornlämning Sankt Anna 86 Förtöjningsanordning Sankt Anna 87 Stensättning Fast fornlämning Sankt Anna 88 Fossil åker Fast fornlämning Sankt Anna 89 Fiskeläge Bevakningsobjekt Sankt Anna 90 Omr med fossil åkermark Sankt Anna 91 Stensättning Fast fornlämning Sankt Anna 92 Färdväg Fast fornlämning Sankt Anna 93 Stensättning Fast fornlämning Sankt Anna 94 Röjningsröse Sankt Anna 95 Förtöjningsanordning Sankt Anna 96 Bytomt/gårdstomt Fast fornlämning Sankt Anna 97 Röjningsröse Sankt Anna 98 Stensättning Bevakningsobjekt Sankt Anna 99 Husgrund, historisk tid Fast fornlämning Sankt Anna 100 Husgrund, historisk tid Sankt Anna 101 Fossil åker Sankt Anna 102 Brott/täkt Sankt Anna 103 Textilindustri Sankt Anna 104 Skåre/jaktvärn Sankt Anna 105 Hamnanläggning Bevakningsobjekt Sankt Anna 106 Gränsmärke Sankt Anna 107 Sjömärke Sankt Anna 108 Hägnad Sankt Anna 109 Husgrund, historisk tid Bevakningsobjekt Sankt Anna 110 Lägenhetsbebyggelse Bevakningsobjekt Sankt Anna 111 Livsmedelsindustri Sankt Anna 112 Sjömärke Sankt Anna 113 Gränsmärke Sankt Anna 114 Brott/täkt Sankt Anna 115 Sjömärke Sankt Anna 116 Husgrund, historisk tid Sankt Anna 117 Husgrund, historisk tid Sankt Anna 118 Hägnad Sankt Anna 119 Lägenhetsbebyggelse Uppgift om Sankt Anna 120 Förtöjningsanordning Sankt Anna 121 Båtlänning Fast fornlämning 23

24 Sankt Anna 122 Hägnad Sankt Anna 123 Stridsvärn Sankt Anna 124 Lägenhetsbebyggelse Fast fornlämning Sankt Anna 125 Sjömärke Sankt Anna 126 Hägnad Sankt Anna 127 Husgrund, historisk tid Sankt Anna 128 Husgrund, historisk tid Sankt Anna 129 Husgrund, historisk tid Sankt Anna 130 Lägenhetsbebyggelse Fast fornlämning Sankt Anna 131 Hamnanläggning Sankt Anna 132 Husgrund, historisk tid Sankt Anna 133 Hägnad Bevakningsobjekt Sankt Anna 134 Omr med fossil åkermark Sankt Anna 135 Bytomt/gårdstomt Uppgift om Sankt Anna 136 Bytomt/gårdstomt Fast fornlämning Sankt Anna 137 Husgrund, historisk tid Sankt Anna 138 Gränsmärke Sankt Anna 139 Stensättning Bevakningsobjekt Sankt Anna 140 Stensättning Fast fornlämning Sankt Anna 141 Gränsmärke Sankt Anna 142 Husgrund, historisk tid Skällvik 266 Vägmärke Skällvik 267 Kvarn Samtliga lämningar kan sökas fram här: 24

25 Karta över lämningar registrerade REG_ORG REG_ORG REG_ORG Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen Östergötland Sockengräns Jonsbergs socken Arkö Djursö Äspholm Sankt Anna socken Vänsö Gryts socken 1:

26 Karta över lämningar registrerade REG_ORG REG_ORG REG_ORG Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen Östergötland Länsstyrelsen Östergötland Sockengräns Sankt Anna socken Kråkmarö Fångö Gryts socken Bokö 1: