Följsamhet till basala hygienrutiner på en vårdavdelning

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Följsamhet till basala hygienrutiner på en vårdavdelning Författare Sara Ek Charlotta Eriksson Handledare Berit Thoudal Examinator Mariann Hedström Examensarbete i Vårdvetenskap 15 hp Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Ht 2010

2 SAMMANFATTNING Syftet med detta arbete var att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner hos personal på en vårdavdelning samt undersöka eventuella skillnader i följsamhet mellan olika yrkeskategorier. Syftet med studien var också att undersöka hur personalen skattar sin egen följsamhet till gällande riktlinjer. Data till studien insamlades genom observationer och enkäter. Totalt observerades 35 personer och enkäten besvarades av 15 personer. Högst observerad följsamhet fanns i kategorin handdesinfektion efter patientkontakt med ett resultat på 96 %. Observationsmomentet korrekt användning av skyddsförkläde visade en total följsamhet på 86 %. Observationerna i kategorin handdesinfektion före patientkontakt visade en följsamhet på 74 %. I observationsmomentet korrekt användning av handskar fanns en total följsamhet på 52 %. Störst skillnad mellan personalkategorierna sågs i observationskategorin korrekt användning av handskar där läkarnas observerade följsamhet var 100 % och undersköterskornas observerade följsamhet var 48 %. I observationsmomentet korrekt användning av skyddsförkläde varierade följsamheten mellan %. Personalens observerade följsamhet till handdesinfektion före patientkontakt är lägre i jämförelse med den observerade följsamheten till handdesinfektion efter patientkontakt. En medvetenhet om detta syns i enkätsvaren där flertalet anger att deras egen rutin brister i just detta moment. I övrigt visar sammanställningen av enkätsvaren att personalen skattar sin följsamhet lägre än den observerade följsamheten. Vi anser att vår närvaro kan ha påverkat personalen vid observationerna med konsekvensen att följsamheten till de basala hygienrutinerna påverkats i positiv riktning. Nyckelord: vårdrelaterad infektion, följsamhet, hygienrutiner. 2

3 ABSTRACT The purpose of this work was to investigate the adherence to basic hygiene routines among staff and to investigate if there is any difference between the adherences in diverse professions. The purpose was also to study how staff rates their own adherence to current guidelines. Data for the study were collected through observations and questionnaires. Altogether 35 people were observed and 15 answered the questionnaire. Maximum adherence was found in the category of "hand disinfection after patient contact" with a score of 96%. In the observation task proper use of protective apron a total adherence of 86 % was found. The observations in the category of "hand disinfection before patient contact" showed an adherence of 74 %. In the observation category "proper use of gloves" a total adherence of 52% was found. The greatest difference between professions was seen in the observation category of "proper use of gloves", where physicians observed adherence was 100% and the nurses observed adherence was 48%. In the observation category "proper use of apron adherence varied between 76-91%. Adherence to hand disinfection before patient contact are lower in comparison with adherence to hand disinfection after patient contact. An awareness of this is seen in the responses also, with the majority indicating that their own routine deficiencies in this particular moment. Otherwise the compilation of the responses shows that staff rates their adherence lower than the observed adherence. We believe that our presence may have affected the staff during the observations with the consequence that adherence to the basic hygiene routines influenced in a positive direction. Keyword: Healthcare associated infection, compliance, hygiene routines 3

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning Abstract 1. INTRODUKTION Vårdhygien på 1800-talet 5 Begreppsförklaringar 5 Regelverk 5 Vår tid 6 Följsamhet 7 Multiresistenta bakterier 8 Sverige 9 Lokala projekt 9 Problemformulering 10 Syfte 11 Frågeställning 11 METOD 11 Design 11 Urval 11 Datainsamlingsmetod 11 Tillvägagångssätt 13 Etiska överväganden 13 Bearbetning och analys 14 RESULTAT 15 Resultat- observationer 16 Resultat- enkät 20 DISKUSSION 23 Resultatdiskussion 23 Metoddiskussion 26 Slutsats 27 REFERENSER 29 Bilagor 32 4

5 INTRODUKTION Vårdhygien på 1800-talet Vetskapen om vårdrelaterade infektioner (VRI) fanns redan på 1800-talet och läkaren Ignaz Semmelweis arbete bidrog starkt till att öka kunskapen om vikten av renlighet i vården (Andreassen, Haegeland & Wilhelmsen, 2002). Semmelweis verkade i Wien och hans införande av handtvätt år 1847 reducerade kraftigt dödligheten på förlossningsavdelningar (Libell, 2008). Precis som Semmelweis var även Florence Nightingale en pionjär i ämnet vårdhygien. Nightingale skriver i sin berömda bok Notes on nursing (1860) att Det torde inte vara nödvändigt att säga till en sjuksköterska att hon skall hålla både sig själv och patienten ren eftersom största delen av sjukvården består i att bevara renlighet (Svensk sjuksköterskeförening, i.d., kap.10,s ). Nightingale betonade också vikten av regelbunden handtvätt och angav i detalj hur detta skulle genomföras för bästa resultat långt innan den vetenskapliga expertisen gjort några fynd inom smittspridning eller anade mikroorganismernas existens (Svensk sjuksköterskeförening, i.d.) Begreppsförklaring Socialstyrelsen har definierat vårdrelaterade infektioner: Varje infektionstillstånd som drabbar patient till följd av vård, undersökning eller behandling inom hälso- och sjukvård eller tandvård oavsett om det sjukdomsalstrande ämnet tillförs i samband med vården eller härrör från patienten själv samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vårdtillfället. Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personal ådragit sig till följd av arbetet (Socialstyrelsen, 2006). Regelverk I Socialstyrelsens föreskrift (SOSFS 2007:19) regleras vårdpersonalens ansvar och skyldigheter. Föreskriften gäller all verksam personal inom hälso- och sjukvård. Syftet med lagen är att förhindra smittspridning via direkt eller indirekt kontaktsmitta. Lokala basala hygienrutiner skall enligt stadgarna grunda sig på detta: Hälso- och sjukvårdpersonalens ansvar 2 Hälso- och sjukvårdspersonalen ska vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter iaktta följande för att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner: 5

6 1. Arbetskläderna ska ha korta ärmar. 2. Arbetskläderna ska bytas dagligen, eller vid behov oftare. 3. Händerna och underarmarna ska vara fria från armbandsur och smycken. 4. Händerna ska desinfekteras med ett alkoholbaserat handdesinfektionsmedel, eller något annat medel med motsvarande effekt, omedelbart före och efter varje direktkontakt med en patient. 5. Händerna ska desinfekteras både före och efter användning av handskar. 6. Händerna ska, om de är synligt smutsiga, tvättas med vatten och flytande tvål innan de desinfekteras. 7. Vid vård av en patient med gastroenterit ska händerna alltid tvättas med vatten och flytande tvål före desinfektion. 8. Händer som har tvättats ska vara torra innan de desinfekteras. 9. Ett engångsförkläde av plast eller en skyddsrock ska användas, om det finns en risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. 10. Skyddshandskar för engångsbruk ska användas vid kontakt med eller risk för kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. 11. Skyddshandskarna ska tas av direkt efter ett arbetsmoment och bytas ut mellan olika arbetsmoment (Socialstyrelsen, 2007). Vår tid Världshälsoorganisationen (WHO) bedriver sedan 2009 en global kampanj som heter SAVE LIVES: Clean your hands i syfte att öka följsamheten till hygienrutiner hos vårdpersonal. I oktober 2010 hade olika sjukvårdinrättningar i 124 länder anslutit till kampanjen för att arbeta för en reducering av vårdrelaterade sjukdomar och för att öka patientsäkerheten (WHO, 2010a). VRI förekommer oftare i u-länder än i i-länder och WHO uppskattar att 5-19% av inneliggande patienter drabbas av VRI. Skillnader ses också i fördelningen av olika VRI, lunginflammation förekommer upp till 17 gånger oftare i i-länderna och dödligheten kopplat till denna infektion uppskattas kunna vara så mycket som upp till 27 %. Postoperativa sår är i u-länder den vanligaste förekommande VRI med en prevalens på 1-25 % på 100 kirurgiska ingrepp, detta kan jämföras med siffror från i-länder på 2-3 % på 100 kirurgiska ingrepp. VRI berör mer än fyra miljoner människor varje år och bara i Europa bedöms vårdrelaterade infektioner skörda människors liv varje år (WHO, 2010b). 6

7 Studier från USA visar att även personalens kompetens påverkar de vårdrelaterade infektionerna. Patienter som vårdats av sjuksköterskor visar en lägre förekomst av trycksår, pneumoni och urinvägsinfektioner jämfört med de som vårdats av personal med lägre utbildningsnivå. Curtis (2008) redovisade också lägre mortalitet hos de patienter som vårdats av personal med högre utbildningsnivå. En studie gjord i Argentina 2002 visade dock motsatt resultat gällande följsamhet hos vårdpersonal kopplat till utbildningsnivå. Sjuksköterskor hade högst följsamhet (59,6 %), läkare 30,8 % och hos övrig vårdpersonal var följsamheten 37,1 % (Rosenthal, Guzman & Safdar, 2002). En kvalitativ studie som grundades på semi-strukturerade intervjuer visar i sitt resultat att framförallt läkare, men även sjuksköterskor, inte rengjorde sina händer mellan patienter och anledningar till detta angavs vara bland annat tidsbrist och brist på rengöringsmöjligheter. Slutsatsen i studien var att ökad kunskap i vårdhygien också ökar personalens följsamhet till hygienrutiner (Samuel, Almedom, Hagos, Albin & Mutungi, 2008). Curtis (2008) menar i en studie att antalet dödsfall på grund av vårdrelaterade infektioner troligen är högre än vad man tidigare uppskattat eftersom de inte alltid anges som dödsorsak hos multisjuka patienter, och att det faktiska dödsantalet därför troligen är högre. Fabro-Peray med medarbetare delar uppfattningen om ett samband mellan VRI och dödsfall. De genomförde en studie på franska patienter för att se om ett eventuellt samband mellan VRI och dödsfall gick att fastställa. Studien visade i sitt resultat att samband fanns mellan patienter som avlidit inom 60 dagar och hade en konstaterad förekomst av VRI. Studiens slutsats var att VRI ökar mortaliteten (Fabbro-Peray et al., 2007). Följsamhet Maskerine och Loeb (2006) har studerat vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Att personalen känner att de har gott stöd från ledningen, att det finns goda förebilder på arbetsplatsen och att kommunikationen är god är några av faktorerna som ökar följsamheten. Med korrekt handhygien kan antalet vårdrelaterade infektioner reduceras upp till 30 %. Studien visar att vid genomförda förändringar på arbetsplatsen är det också verkningsfullt att återkoppla resultat tillbaka till personalen (Maskerine & Loeb, 2006). 7

8 Genom att registrera antalet fall av VRI och informera såväl personal som patienter om problemet samt rikta effektiva åtgärder mot detta kan infektioner förebyggas. Den minst resurskrävande registreringen är prevalensregistrering vilken vid upprepning ger god översikt över infektionsproblemet. Prevalensregistrering i Sverige är en av sex nationella kvalitetsindikationer för sjukhus och vårdhem (Kirkevold et al., 2010). En riksomfattande genomgång av VRI i Norge visar att ca 36 % är urinvägsinfektioner, 28 % är postoperativa sårinfektioner och 25 % är infektioner i nedre luftvägarna (Andreassen et al., 2002). Studier fokuserar ofta på vårdpersonalens följsamhet till handdesinfektion (Beggs et al., 2006). Ofta kan det enligt Beggs et al. finnas andra bidragande faktorer som påverkar förekomsten av VRI bland inneliggande patienter. Riskfaktorer som överbeläggningar eller för liten personalstyrka anses medverka till spridning av VRI även om följsamheten till just handdesinfektion är oförändrad. Vid minskad personalstyrka eller överbeläggningar ökar antalet patientkontakter och möjligheten att bedriva cohort-vård försämras, vilket ger till följd att VRI ökar (Beggs et al., 2006). Följsamheten till hygienrutiner kan förbättras av flera faktorer, bland annat genom utbildning, att desinfektionsmedel placeras ut där den behövs och att läkare föregår med gott exempel (Kampf, Löffler & Gastmeier, 2009). Att utbildning reducerar VRI stöds även av Rosenthal med medarbetare som under sin 21 månader långa studie såg att följsamheten till basala hygienrutiner ökade från 23,1 % till 73,8 %. Detta gav även resultat på antalet VRI på de berörda intensivvårdsavdelningarna och antalet patientdagar sjönk från 47,55/1000 patientdagar till 27,93/1000 patientdagar under denna period (Rosenthal, Guzman & Safdar, 2005). En studie från Hong Kong kommer också fram till resultatet att utbildning ökar följsamheten men betonar att det ofta visat sig i studier att följsamheten ofta blir sämre igen med tiden. För att bevara förbättrade resultat krävs kontinuerlig återkoppling och utbildning (Lam, Lee & Lau, 2004). En studie studerade vilken effekt utbildning, återkoppling och ökad medvetenhet hos personalen hade på förekomsten av VRI. Resultatet visade att tillgängligheten av handdesinfektionsmedel nära patienterna i allra högsta grad påverkade följsamheten och fördelarna med hög tillgänglighet av dessa medel på vårdavdelningar betonas i studien (Thomas, Berg-Copas, Vasques, Jackson & Wetta-Hall, 2009). 8

9 Multiresistenta bakterier VRI är ett känt problem även vid antibiotikabehandling, medicinen påverkar personens egen bakterieflora och ger ett sämre infektionsförsvar (Socialstyrelsen, 2006). I en studie där antibiotikans betydelse som skydd mot VRI kartlades utvärderades även effekterna av förbättrad hygien, användning av handskar och skyddsförkläde. Studiens slutsats var att barriärvård/hygien är den viktigaste strategin mot resistenta bakterier som Vancomycinresistenta bakterier (VRE) som är ett stort problem inom hälso- och sjukvården (Boldina, Bontenb & Diekmanna, 2007). I vårdarbetet finns moment som innebär en förhöjd smittrisk och risken för kontaminering ökar då. För att minska risken för kontamination bör handskar och skyddsförkläde användas som barriär. Snyder et al. (2008) visar i sin studie att 17 % av vårdpersonal som vårdar en patient med Methicillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) eller VRE förvärvar smittämnen på handskar och/eller arbetsdräkt. Patogener som orsakar VRI sprids i vårdmiljön på flera olika sätt och medför att smittämnen kan finnas både på patienten samt i dennes omgivning. Spridningsvägar är exempelvis kontaktsmitta, endogen smitta, droppsmitta och genom aerosol spridning. Vissa patogener kan överleva utanför den bärande patienten under en avsevärd tid och kan på så sätt överföras till annan person (Ericson & Ericson, 2009 ). Sverige I Sverige beräknas vårdrelaterade infektioner innebära ungefär extra vårddagar per år och Socialstyrelsen uppskattar kostnaden för dessa infektioner till cirka 3.7 miljarder kronor per år. VRI leder till uppskattade 3-4 vårddygn extra för den drabbade patienten (Kirkevold, Brodtkor & Hylen - Ranhoff 2010). Utöver denna extra kostnad för samhället orsakar VRI onödigt lidande för den patient som drabbas. I vissa fall avlider patienten av den vårdrelaterade infektionen som direkt orsak, i andra fall bedöms infektionen varit en medverkande faktor till dödsorsaken. I Sverige drabbas cirka var tionde patient av VRI och smittan sprids främst genom kontaktsmitta via händerna samt via personalens arbetskläder. VRI drabbar i hög grad människor som har ett nedsatt immunförsvar exempelvis äldre eller för tidigt födda barn och en ökad risk ses även vid sjukdomar som exempelvis diabetes eller blodsjukdomar. Faktorer som personalbrist, stress och överbeläggning ökar risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Socialstyrelsen menar att dessa faktorer starkt bidrar till att följsamheten till de basala hygienrutinerna försämras (Socialstyrelsen, 2006). 9

10 Då handsprit har bättre antimikrobiell effekt än tvål och vatten bör handdesinfektion alltid utföras i anknytning till patientkontakt. Händerna skall tvättas med tvål och vatten endast när de är synligt smutsiga. Hudirritation är vanligt förekommande hos vårdpersonal och de främsta orsakerna är tvål, vatten och långvarigt användande av handskar (Socialstyrelsen, 2006). Lokala projekt På Akademiska sjukhuset i Uppsala arbetar man aktivt med projektet Vårdrelaterade infektioner ska stoppas, förkortat VRISS. Landstinget i Uppsala län och Örebro Landsting samarbetar i detta projekt med målet att minska VRI. Det sammanställda resultatet från VRISS-projektet har visat en ökad följsamhet till klädrutiner och gällande basala hygienrutiner (Akademiska sjukhuset, 2009). Akademiska sjukhuset uppskattar att vårdrelaterade sjukdomar kostar sjukhuset ca 110 miljoner per år (Akademiska sjukhuset, 2009). Problemformulering Trots stora satsningar inom vården orsakar vårdrelaterade infektioner fortfarande stort lidande hos den enskilda individen. VRI är även en stor belastning ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Att arbeta enligt gällande rutiner är en skyldighet vårdpersonal har och att förhindra samt förebygga smittspridning ingår i en sjuksköterskas ansvar. Författarna anser att det är viktigt och värdefullt att studera basala hygienrutiner på en utvald vårdavdelning då tidigare undersökningar visat att vårdrelaterade infektioner är ett faktum, samtidigt som projekt som exempelvis VRISS visar resultat på förbättringar i följsamhet till vissa basala hygienrutiner. 10

11 Syfte Syftet med detta arbete var att undersöka följsamhet till basala hygienrutiner hos personal på en vårdavdelning samt undersöka eventuella skillnader i följsamhet mellan olika yrkeskategorier. Syftet med arbetet var också att undersöka hur personalen skattar sin egen följsamhet till gällande riktlinjer. Frågeställning 1. Vilken följsamhet till basala hygienrutiner finns det på en vårdavdelning? 2. Finns skillnader i följsamhet till basala hygienrutiner mellan sjuksköterskor, undersköterskor och läkare? 3. Hur skattar personalen på en vårdavdelning att de själva följer gällande basala hygienrutiner? METOD Design Kvantitativ icke-experimentell tvärsnittsstudie som grundar sig på observationer och enkätsvar. Urval Författarna valde att göra ett bekvämt urval och utföra observationer på avdelningsbunden personal som givit sitt samtycke. Antalet observerade personer var 35 varav 14 var undersköterskor, 15 sjuksköterskor och sex var läkare. Alla observationer utfördes på avdelningen. Personal som inte var schemalagda under observationsperioden exkluderades ur observationerna. Inklusionskriterier för att tillfrågas om medverkan i enkätdelen var att personen blivit observerad. Enkäten delades ut till samtlig personal som uppfyllde dessa inklusionskriterier, totalt 35 personer och besvarades av 15 personer. Datainsamlingsmetod Observationsprotokoll konstruerades specifikt för denna studie utifrån gällande riktlinjer samt relevant litteratur i syfte att besvara frågeställning ett och två. Observationerna genomfördes utifrån författarnas utarbetade observationsprotokoll som grundades på Socialstyrelsens gällande föreskrifter (SOSFS 2007:19). Observationsprotokollet bestod av tre områden som berörde följande: Korrekt användande av handsprit, handskar samt 11

12 skyddsförkläde (bilaga 1). Det som var tänkt att observeras enligt observationsprotokollet var: handdesinfektion före patientkontakt, handdesinfektion efter patientkontakt, handdesinfektion in till köket, handdesinfektion vid kaffeautomat, korrekt användning av handskar vid insättning av perifer venkateter (PVK), korrekt användning av handskar vid venprovtagning, korrekt användning av skyddsförkläde i patientnära situationer samt korrekt användning av handskar vid direkt/risk för kontakt med kroppsvätskor (bilaga 1). Observatören markerade med Ja eller Nej i kolumnerna vid varje observationstillfälle på observationsprotokollet. Vid korrekt utfört moment enligt Socialstyrelsens riktlinjer (2007) noterades ett Ja i kolumnen. Om momentet ej utfördes enligt Socialstyrelsens riktlinjer noterades ett Nej i kolumnen. När personalen använde handskar korrekt noterades det som ett Ja och när handskar inte användes korrekt noterades det som ett Nej. I kategorin korrekt användning av handskar vid direkt/risk för kontakt med kroppsvätskor utökades observationen till att även innefatta anledning till ej korrekt utfört moment. Moment som exkluderades ur studien var handdesinfektion av händerna vid kaffeautomat och handdesinfektion av händerna in till köket då dessa ej var möjliga att observera tillfredställande. Då observatören på grund av calici-utbrott ej följde med deltagande vårdpersonal överallt på avdelningen gjordes bedömningen att dessa moment ej kunde observeras korrekt. Momentet korrekt användning av handskar vid venprovtagning observerades ej vid något tillfälle under observationstiden och exkluderades ur studien. Enkäten konstruerades specifikt för denna studie utifrån gällande riktlinjer samt relevant litteratur i syfte att besvara frågeställning tre. Enkäten innehöll nio huvudfrågor vilka berörde samma områden som observationerna samt en fråga gällande antal yrkesverksamma år. Författarna genomförde ett pilottest av enkäten på tre utomstående personer som var verksamma inom vården i syfte att tidigt reducera eventuella missförstånd i frågornas utförande. Enkäten bedömdes som lätt att förstå av testpersonerna och inga ändringar gjordes från originalet. Pilottestet genomfördes före utdelandet av enkät till deltagande vårdpersonal. Personalen självskattade sin följsamhet till basala hygienrutiner anonymt (bilaga 2). Svarsalternativen på frågorna var aldrig, sällan, ibland, ofta, alltid och ibland också utför ej. Om svarspersonen inte svarade alltid ombads denne att ange skäl till svaret, svarsalternativen skiftade då beroende på huvudfrågan. Svarspersonen gavs också möjlighet att själv ange skäl med egen text om något av svarsalternativen ej bedömdes som passande. 12

13 Tillvägagångssätt Information om studien och dess syfte gavs muntligen på ett avdelningsmöte. Avdelningschef och verksamhetschef ansvarade för inhämtande av personalens samtycke till observationsstudien. Observationerna ägde rum under åtta dagar och genomsnittsobservationen varade i 103 minuter. Genomsnittsobservationen för läkare pågick i 100 minuter, för sjuksköterskor i 94 minuter samt för undersköterskor 106 minuter. Totalt deltog 35 stycken i observationsstudien som totalt observerades vid 1284 moment. Vid varje observationstillfälle följdes personalen och observerades utifrån observationsprotokollet. De olika momenten i observationsprotokollet observerades flera gånger under ett och samma observationstillfälle. Varje observationsprotokoll numrerades med nummer 1-35 och gällde en person. Båda författarna observerade personalen på avdelningen och tog tid vid varje observationstillfälle i syfte att få en mer effektiv observationstid. När observationerna på avdelningen avslutats rekryterades deltagare från observationerna till enkäten. Personalen erhöll skriftlig information där enkätens syfte tydligt framgick och avsikten med informationen var att inhämta samtycke till deltagande (bilaga 3). Personalen fick även muntlig information av avdelningschef vid avdelningsmöte i syfte att minska bortfall. Enkäten delades ut till samtliga anställda som uppfyllde inklusionskriterierna. Enkäterna delades ut i personalens postlådor och insamling skedde genom att personalen lämnade sitt enkätsvar i anvisad låda. Enkäten överräcktes direkt till alla medverkande läkare då de saknade postfack på avdelningen och vanligtvis ej närvarar vid avdelningsmöten. I samband med överlämnandet erhöll läkarna även muntlig information om enkätens syfte. Enkäten besvarades under en vecka och därefter skedde insamling av enkätsvaren. Etiska överväganden Det etiska övervägandet som gjorts inför detta arbete är grundat på gällande lagstiftning och författarna valde utifrån dessa lagar att söka tillstånd för forskningen hos vårdavdelningen där undersökningen skulle komma att utföras (SFS 2003:460). Personalen fick före studiens start muntlig information om att resultaten från observationerna inte skulle komma att användas för enskilda individer. Information om att deltagande i observationerna var frivilligt och anonymt gavs. Studien är godkänd av berörd avdelningschef och verksamhetschef. I informationsbrevet till enkäten (bilaga 3) framgår att deltagandet är frivilligt och anonymt. All information har behandlats konfidentiellt. Endast studiens författare har haft tillgång till 13

14 materialet. Observatörerna har presenterat sig för patienterna och informerat om syftet med sin närvaro i de fall där det bedömdes lämpligt ur patientperspektiv. Dessa tillfällen har förekommit både före och efter att observationen ägt rum. Bearbetning och analys Insamlad data från observationer bearbetades i programmet SPSS. Signifikansnivån fastställdes till 0,05 och variablerna från observationerna mättes på nominalskalenivå. Frågeställning ett och tre besvarades med deskriptiv statistik. Frågeställning två besvarades med resultat av Chi 2 test vilken utfördes på alla tre grupperna. Resultatet är redovisat i löpande text och i figurer. 14

15 RESULTAT Observerad följsamhet till basala hygienrutiner på en vårdavdelning (se figur nr 1) I momentet använder handdesinfektion före patientkontakt (patientnära arbete) bedömdes 333 (74 %) observationer vara korrekt utförda. Vid 117 (26 %) observationer utfördes ingen handdesinfektion före patientkontakt (patientnära arbete). I momentet använder handdesinfektion efter patientkontakt (patientnära arbete) bedömdes 434 (96 %) observationer vara korrekt utförda. Vid 16 (4 %) observationer utfördes ingen handdesinfektion efter patientkontakt (patientnära arbete). I momentet använder handskar vid insättning av PVK bedömdes samtliga sex (100 %) observationer vara korrekt utförda. I momentet använder skyddsförkläde vid patientnära situationer bedömdes 165 (86 %) observationer vara korrekt utförda. Vid 26 (14 %) observationer användes inget skyddsförkläde vid patientnära situation. I momentet använder handskar vid direktkontakt/risk för kontakt med kroppsvätskor bedömdes 101 (52 %) observationer vara korrekt utförda. Vid åtta (4 %) observationer användes inga handskar vid direktkontakt/risk för kontakt med kroppsvätskor. Vid 84 (44 %) observationer användes handskar utan föregående handdesinfektion och bedömdes som ej korrekt utförda. 15

16 Procent% JA NEJ Använder handskar utan handdesinfektion före Figur nr 1. Observerad följsamhet till basala hygienrutiner på en vårdavdelning, samtliga yrkesgrupper. Skillnader i basala hygienrutiner på en vårdavdelning mellan sjuksköterskor, undersköterskor och läkare Använder desinfektionsmedel före patientkontakt (patientnära situationer) (se figur nr 2) Undersköterskor observerades i detta moment vid 190 tillfällen. Vid 136 (72 %) observationer bedömdes handdesinfektion före patientkontakt vara korrekt utfört. Vid 54 (28 %) observationer utfördes ingen handdesinfektion före patientkontakt. Sjuksköterskor observerades i detta moment vid 179 tillfällen. Vid 122 (68 %) observationer bedömdes handdesinfektion före patientkontakt vara korrekt utfört. Vid 57 (32 %) observationer utfördes ingen handdesinfektion före patientkontakt. Läkare observerades i detta moment vid 81 tillfällen. Vid 75 (93 %) observationer bedömdes handdesinfektion före patientkontakt vara korrekt utfört. Vid sex (7 %) observationer utfördes ingen handdesinfektion före patientkontakt.. Det fanns en signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna läkare och sjuksköterskor vad gäller det observerade momentet använder desinfektionsmedel före patientkontakt (patientnära situationer) [x 2 =2,16;P<0,5]. Signifikant skillnad fanns även mellan läkare och undersköterskor i detta moment [x 2 =2,16;P<0,5]. Ingen signifikant skillnad fanns mellan yrkesgrupperna sjuksköterskor och undersköterskor. 16

17 Figur nr 2. Observerad följsamhet i momentet handdesinfektion före patientkontakt (patientnära situationer). Använder desinfektionsmedel efter patientkontakt (patientnära situationer) (se figur nr 3) Undersköterskor observerades i detta moment vid 190 tillfällen. Vid 180 (95 %) observationer bedömdes momentet handdesinfektion efter patientkontakt vara korrekt utfört. Vid tio (5 %) observationer utfördes ingen handdesinfektion efter patientkontakt. Sjuksköterskor observerades i detta moment vid 179 tillfällen. Vid 177 (99 %) observationer bedömdes momentet handdesinfektion efter patientkontakt vara korrekt utfört. Vid två (1 %) observationer utfördes ingen handdesinfektion efter patientkontakt. Läkare observerades i detta moment vid 81 tillfällen. Vid 77 (95 %) observationer bedömdes momentet handdesinfektion efter patientkontakt vara korrekt utfört. Vid fyra (5 %) observationer utfördes ingen handdesinfektion efter patientkontakt. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna avseende detta moment. 17

18 Figur nr 3. Observerad följsamhet i momentet handdesinfektion efter patientkontakt (patientnära situationer). Använder handskar vid insättning av PVK Sjuksköterskor observerades i detta moment vid sex tillfällen och samtliga tillfällen (100 %) bedömdes korrekt utfört. Använder skyddsförkläde vid patientnära situationer (se figur nr 4) Undersköterskor observerades i detta moment vid 79 tillfällen. Vid 72 (91 %) observationer bedömdes momentet användning av skyddsförkläde vara korrekt utfört. Vid 7 (9 %) observationer användes inte skyddsförkläde vid patientnära situationer. Sjuksköterskor observerades i detta moment vid 79 tillfällen. Vid 68 (86 %) observationer bedömdes momentet användning av skyddsförkläde vara korrekt utfört. Vid 11 (14 %) observationer användes inte skyddsförkläde vid patientnära situationer. Läkare observerades i detta moment vid 33 tillfällen. Vid 25 (76 %) observationer bedömdes momentet användning av skyddsförkläde vara korrekt utfört. Vid 8 (24 %) observationer användes inte skyddsförkläde vid patientnära situationer. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan de olika yrkesgrupperna avseende detta moment. 18

19 Figur nr 4. Observerad följsamhet i momentet använder skyddsförkläde vid patientnära situationer. Använder handskar vid direktkontakt/risk för kontakt med kroppsvätskor (se figur nr 5) Undersköterskor observerades i detta moment vid 101 tillfällen. Vid 48 (48 %) observationer bedömdes momentet använder handskar vid direktkontakt/risk för kontakt med kroppsvätskor vara korrekt utfört. Vid två (2 %) observationer användes inga handskar vid direktkontakt/risk för kontakt med kroppsvätskor. Det framgick att undersköterskor använde handskar i korrekta situationer men ej handdesinfekterade händerna innan de tog handskar ur förpackningen. Bland undersköterskor noterades detta vid 51 (51 %) observationer. Sjuksköterskor observerades i detta moment vid 85 tillfällen. Vid 46 (54 %) observationer bedömdes momentet handskar vid direktkontakt/risk för kontakt med kroppsvätskor vara korrekt utfört. Vid sex (7 %) observationer användes inga handskar vid direktkontakt/risk för kontakt med kroppsvätskor. Det framgick att sjuksköterskor vid 33 (39 %) observationer använde handskar i korrekta situationer men ej handdesinfekterade händerna innan de tog handskar eller satte på sig handskar. Läkare observerades i detta moment vid sju tillfällen. Vid samtliga 7 (100 %) observationer bedömdes momentet handskar vid direktkontakt/risk för kontakt med kroppsvätskor vara korrekt utfört. Signifikant skillnad [x 2 =3,23;P<0,5] fanns mellan yrkesgruppen läkare och sjuksköterskor vad gäller det observerade momentet använder handskar vid direktkontakt/risk för kontakt med kroppsvätskor. Signifikant 19

20 skillnad [x 2 =3,27;P<0,5] fanns även mellan läkare och undersköterskor i detta moment. Ingen signifikant skillnad fanns mellan yrkesgrupperna sjuksköterskor och undersköterskor. Figur nr 5. Observerad följsamhet till moment handskar vid direktkontakt/risk för kontakt med kroppsvätskor. Personalens självskattning till följsamhet i basala hygienrutiner på en vårdavdelning Totalt 15 svarade på enkäten. Av dessa var fem undersköterskor, sju sjuksköterskor och tre läkare. Enkätsvaren presenteras i sin helhet i tabell nr 6. Handskar vid venprovtagning I yrkesgruppen undersköterskor uppgav två att de alltid använde handskar. En undersköterska uppgav att denne ofta använde handskar och angav tidsbrist som anledning till uteblivna handskar. En undersköterska uppgav att handskar användes ibland och orsaken var att det gick lättare utan handskar. I yrkesgruppen sjuksköterskor uppgav samtliga sjuksköterskor att de alltid använde handskar vid venprovtagning. I yrkesgruppen läkare uppgav en att momentet ej utfördes och övriga två uppgav att de alltid använde handskar vid venprovtagning. 20

21 Handskar vid inläggning av PVK I yrkesgruppen sjuksköterskor uppgav samtliga sjuksköterskor att de alltid använde handskar. I yrkesgruppen läkare uppgav en att momentet ej utfördes och övriga två läkare uppgav att de alltid använde handskar. Handdesinfektion före patientkontakt (med patientkontakt menas här patientnära arbete) I yrkesgruppen undersköterskor uppgav två att de ofta använde handdesinfektion före patientkontakt och angav egen dålig rutin som orsak till utebliven handdesinfektion. I yrkesgruppen sjuksköterskor uppgav sex sjuksköterskor att de ofta använde handdesinfektion före patientkontakt. En sjuksköterska svarade ibland. Skäl till utebliven handdesinfektion före patientkontakt uppges vara bland annat att det inte alltid var nödvändigt, tidsbrist samt egen dålig rutin. I yrkesgruppen läkare uppgav två läkare att de alltid använde handdesinfektion före patientkontakt. En läkare uppgav att handdesinfektion ofta användes och som orsak till utebliven handdesinfektion angavs tidsbrist som orsak. Handdesinfektion efter patientkontakt (med patientkontakt menas här patientnära arbete) I yrkesgruppen undersköterskor uppgav fyra undersköterskor att de alltid använde handdesinfektion efter patientkontakt. En undersköterska svarade ofta och som orsak till utebliven handdesinfektion angavs egen dålig rutin. I yrkesgruppen sjuksköterskor uppgav samtliga att handdesinfektion alltid utfördes efter patientkontakt. I yrkesgruppen läkare uppgav två läkare att handdesinfektion alltid utfördes efter patientkontakt. En läkare svarade ibland. Användning av skyddsförkläde vid patientnära arbete I yrkesgruppen undersköterskor uppgav fyra undersköterskor att de alltid använde skyddsförkläde vid patientnära arbete. En undersköterska svarade ofta och orsak till uteblivet skyddsförkläde var egen dålig rutin. I yrkesgruppen sjuksköterskor uppgav fyra sjuksköterskor att skyddsförkläde alltid användes vid patientnära arbete. Tre sjuksköterskor har svarat ofta och två av dem anger egen dålig rutin som orsak. I yrkesgruppen läkare uppgav två läkare att skyddsförkläde alltid användes vid patientnära arbete. En läkare uppgav ibland och angav att det inte alltid var nödvändigt som orsak. 21

22 Upplevelse av tillräcklig utbildning i basala hygienrutiner På frågan om man upplever tillräcklig utbildning i basala hygienrutiner svarade tio ja och fem svarade nej. I yrkesgruppen undersköterskor svarade två nej och tre svarade ja. I yrkesgruppen sjuksköterskor svarade tre nej och fyra svarade ja. I yrkesgruppen läkare svarade samtliga tre ja på frågan. Användning av handdesinfektion när man går in i köket I yrkesgruppen undersköterskor uppgav fyra undersköterskor att de alltid använder handdesinfektion innan de går in i köket. En undersköterska uppgav att denne ofta använder handdesinfektion in till köket och anger glömmer bort det som orsak. I yrkesgruppen sjuksköterskor uppgav fyra sjuksköterskor att de alltid använder handdesinfektion innan de går in i köket. Tre sjuksköterskor uppgav att de ofta använder handdesinfektion innan ingång till köket och anger glömmer bort det som orsak. En läkare uppgav att denne använder handdesinfektion innan ingång till köket ibland och anger glömmer bort det som orsak. Enkätsvar från alla yrkesgrupperna Tabell nr 6. Antal (n) Aldrig Sällan Ibland Ofta Alltid Utför ej 22

23 Använder handskar vid venprovtagning Sjuksköterska 7 Undersköterska Läkare 2 1 Använder handskar vid PVK Sjuksköterska 7 Undersköterska 5 Läkare 1 2 Handdesinfektion före patientkontakt Sjuksköterska 1 6 Undersköterska 2 3 Läkare 1 2 Handdesinfektion efter patientkontakt Sjuksköterska 7 Undersköterska 1 4 Läkare 1 2 Använder skyddsförkläde i patientnära situationer Sjuksköterska 3 4 Undersköterska 1 4 Läkare 1 2 Använder handdesinfektion in till köket Sjuksköterska 3 4 Undersköterska 1 4 Läkare 1 2 DISKUSSION Syftet med detta arbete var att observera följsamhet till basala hygienrutiner hos personal på en vårdavdelning. Syftet med arbetet var också att undersöka eventuella skillnader i observerad följsamhet mellan olika yrkeskategorier samt att undersöka hur personalen skattar sin egen följsamhet till gällande riktlinjer. Högst observerad följsamhet fanns i kategorin handdesinfektion efter patientkontakt där momentet utfördes korrekt i 96 % av 23

24 observationerna. I momentet korrekt användning av skyddsförkläde var den totala observerade följsamheten 86 %. Observationerna i kategorin handdesinfektion före patientkontakt visade en följsamhet på 74 %. Lägst följsamhet fanns i observationsmomentet korrekt användning av handskar där den totala följsamheten var 52 %. Mellan yrkesgrupperna sågs skillnader i observerad följsamhet, den största skillnaden sågs i observationskategorin korrekt användning av handskar där läkarnas observerade följsamhet var 100 % och undersköterskornas observerade följsamhet var 48 %. På enkätfrågan om man använder handdesinfektion efter patientkontakt samt patientnära arbete svarar n=14 alltid och n=1 svarar ofta. På frågan om man använder handdesinfektion före patientkontakt samt patientnära arbete svarar n=5 alltid, n=9 svarar ofta och n=1 svarar ibland. Resultatdiskussion Högst följsamhet fanns i kategorin handdesinfektion efter patientkontakt där resultaten var jämförliga i de tre yrkeskategorierna. Högsta observerade följsamheten sågs i gruppen sjuksköterskor (99 %). Den observerade följsamheten hos läkare och undersköterskor var 95 %. I enkäten hade alla utom en person svarat att de alltid desinfekterade händerna efter patientkontakt. Thomas et al. (2009) studerade vilken effekt utbildning, återkoppling och ökad medvetenhet hos personalen har på förekomsten av VRI. Resultatet visade att tillgängligheten av handdesinfektionsmedel nära patienterna i allra högsta grad påverkade följsamheten och fördelarna med hög tillgänglighet av dessa medel på vårdavdelningar betonas i studien av Thomas et al. Observerad följsamhet till att använda skyddsförkläde i korrekta situationer visar en följsamhet på 86 % för all observerad personal. Yrkeskategorin undersköterskor hade i denna kategori den högst uppmätta följsamheten på 91 %. Lägst följsamhet hade yrkeskategorin läkare (76 %) vilket kanske kan förklaras med att de under ronden inte planerat patientnära arbete. När detta ändå blev ett faktum valde läkarna i 24 % av observationerna att utföra patientnära arbete utan förkläde. Detta fenomen observerades även hos yrkeskategorin sjuksköterskor (14 %). Enligt Socialstyrelsen (2007) skall engångsförkläde av plast eller en skyddsrock användas, om det finns en risk för att arbetskläderna kommer i kontakt med kroppsvätskor eller annat biologiskt material. Fenomenet att utföra patientnära arbete utan skyddsförkläde kan kanske förklaras med bristande tid eller dålig rutin då vårdpersonalen tänkt sig ett kort besök hos patienten utan att utföra undersökning eller omvårdnadshandling. Korrekt användande av förkläde är betydande 24

25 då studier har visat att så många som 17 % förvärvar smittämnen på handskar och plastförkläde (Snyder et al., 2008). I enkätsvaren uppgavs egen dålig rutin och att det inte alltid anses nödvändigt med skyddsförkläde som orsaker till underlåtenhet att följa de basala hygienrutinerna. Observationerna i kategorin handdesinfektion före patientkontakt visade en följsamhet på 74 %. Här hade läkargruppen högst följsamhet på 93 % vilket är positivt då Kampf et al. (2009) anser att följsamheten till hygienrutiner kan förbättras av flera faktorer. Faktorer som uppges påverka positivt är utbildning, att handdesinfektionsmedel placeras ut där den behövs och att läkare föregår med gott exempel. Sjuksköterskornas följsamhet observerades till 68 %. Författarna anser att en möjlig orsak till detta resultat kan vara att sjuksköterskorna planerade att gå in till patienten utan att utföra patientnära arbete. Ett möjligt scenario kan tänkas vara att situationer uppstått som krävt ett mer direkt handlande av personalen som då inte tänkt på handdesinfektion. Då handsprit har bättre antimikrobiell effekt än tvål och vatten bör handdesinfektion alltid utföras i anknytning till patientkontakt, handtvätt utförs endast när händerna är synligt smutsiga. Hudirritation är vanligt förekommande hos vårdpersonal och de främsta orsakerna är tvål, vatten och långvarigt användande av handskar (Socialstyrelsen, 2006). Från detta drar författarna slutsatsen att personalens höga följsamhet till Handdesinfektion efter patientkontakt jämfört med den lägre följsamheten till Handdesinfektion före patientkontakt handlar om en medvetenhet till den egna säkerheten. I enkätsvar framgår att inte alla svarat att de alltid använder handdesinfektion före patientkontakt. Orsaker till detta uppges vara tidsbrist, dålig egen rutin och att det inte alltid anses nödvändigt. Studien av Samuel et al. (2008) visar att ökad kunskap i vårdhygien också ökar personalens följsamhet till gällande hygienrutiner. Resultatet i samma studie visar även att läkare och sjuksköterskor inte rengjorde sina händer mellan patienter. Utebliven rengöring berodde på tidsbrist och brist på rengöringsmöjligheter. I jämförelsen mellan grupper fann författarna en signifikant skillnad mellan läkare och sjuksköterskor/undersköterskor. Dock fanns ingen skillnad i jämförelse mellan sjuksköterskor och undersköterskor. Lägst observerad följsamhet sågs i observationskategorin korrekt användning av handskar, där den observerade följsamheten var 48 % hos undersköterskor. Den siffran kan förklaras med att 51 % använde handskar i korrekta situationer men utan att desinfektera händerna innan handskarna plockades ut ur förpackningen. Då basala hygienrutiner gör gällande att 25

26 handdesinfektion skall ske före man tar handskar noterades dessa observationer som ej korrekt utfört (Socialstyrelsen, 2007). Samma orsak medför att resultatet till korrekt följsamhet blev betydligt lägre även i yrkeskategorin sjuksköterskor (54 %). Läkarnas följsamhet i denna kategori var 100 %. Då läkarna inte utför omvårdnadshandlingar i samma utsträckning som de övriga yrkesgrupperna anser författarna att detta kan ha påverkat resultatet då läkare därför i högre grad har desinfekterade händerna vid händelse av behov av handskar. Antalet observerade läkare uppgick till sex personer, det låga antalet i denna yrkeskategori kan också påverkat resultatet. Jämförelsen mellan yrkeskategorierna visade signifikans mellan läkare och sjuksköterska/undersköterska där läkarnas följsamhet till att handdesinficera händerna före patientkontakt var högre. Även i observationsmomentet använder handskar vid direktkontakt med/risk för kroppsvätskor var läkarnas följsamhet högre än sjuksköterskor/undersköterskor. I dessa två observationsmoment fanns ingen signifikans mellan sjuksköterskor och undersköterskor. Författarna upplevde viss osäkerhet hos den observerade personalen vilken stöds av enkätens resultat där flera anger att de inte tycker de får tillräcklig utbildning i basala hygienrutiner. Osäkerheten noterades genom att personal använde handskar vid moment som inte kräver detta, att samma handskar användes under hela omvårdnadsarbetet och inte byttes när detta krävdes enligt basala hygienrutiner. Personal ställde även direkta frågor om basala hygienrutiner till författarna vid flera observationstillfällen. Jämförelsen mellan yrkeskategorierna visade signifikans mellan läkare och sjuksköterska/undersköterska, men ingen signifikans mellan sjuksköterska undersköterska. Maskerine och Loeb (2006) har studerat vilka faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner. Att personalen känner att de har gott stöd från ledningen, att det finns goda förebilder på arbetsplatsen och att kommunikationen är god är några faktorer som ökar följsamheten. Deras studie visar att korrekt handhygien kan reducera vårdrelaterade infektioner med upp till 30 %. Maskerine och Loebs studie visar även att vid genomförda förändringar på arbetsplatsen är det också verkningsfullt att återkoppla resultat tillbaka till personalen. Metoddiskussion Metoden för insamlande av data, observationer, valdes utifrån studiens syfte och frågeställningar, vilket författarna ansåg lämpligt. Urvalsmetoden som tillämpades var 26

27 bekvämt urval. Författarna valde observationsperson vid ankomst till avdelningen, vilket medförde att varje individ i populationen vårdgivare på avdelningen hade samma sannolikhet att inkluderas i studien. Observationerna utfördes av båda författarna vilket kan medföra skillnader i bedömningar. Författarna försökte undvika detta i möjligaste mån genom att diskutera de olika utfallen före observationsperioden påbörjades. Vid tveksamheter under observationsperioden diskuterades detta i relation till gällande regelverk. Författarna hade ingen tidigare erfarenhet av observationer och hade inte gjort pilotobservationer inför studien vilket kan ha påverkat resultatet. Innan observationsperioden beslutade författarna att 40 personer skulle följas, dock blev utfallet 35 personer. Författarna anser trots detta att mättnad uppnåtts då skillnaderna mellan observerad personal varit små, dock var gruppen läkare som tjänstgjorde på avdelningen och som ingick i studien liten vilket kan ha påverkat resultatet. Avdelningen var stängd fem dagar under de totalt åtta dagar som observationerna pågick på grund av Calici-utbrott. Detta medförde att patientantalet på avdelningen var förhållandevis lågt och att få inskrivningar, utskrivningar samt undersökningar skedde under perioden. De dagar avdelningen var öppen var aktiviteten på avdelningen mer intensiv och patientkontakten tätare vilket författarna bedömer kan ha påverkat resultatet. Författarna hade intentionen att observera utan att själva påverka vilket är utgångspunkten i en observationsstudie (Eilertsson, 2003). I alla yrkesgrupper noterades en viss påverkan i följsamhet till basala hygienrutiner när deltagande person blev observerad. Detta visade sig tydligt för författarna på olika sätt, exempelvis noterades det att observerad personal verbalt uttryckte sin egen följsamhet eller genom att felaktigheter korrigerades vid erinran om observatörens närvaro. Detta anser författarna påverkat resultatet och författarna gör antagandet att detta påverkat följsamheten till de basala hygienrutinerna i positiv riktning. Enligt Socialstyrelsen (2006) försämras följsamheten till basala hygienrutiner av faktorer som stress och överbeläggningar vilket alltså inte förelåg under observationstiden. Observationsmomenten Handdesinfektion in till kök och Handdesinfektion vid kaffeautomat observerades inte på grund av den komprimerade observationstiden som uppstått i samband med calici-utbrott. Avdelningen som observationerna gjordes på har slussar till alla vårdsalar. I alla slussarna finns behållare med handdesinfektionsmedel placerade precis utanför den inre dörren vilket underlättar följsamheten till handdesinfektion före och efter patientkontakt. Att dessa behållare är strategiskt placerade påverkar 27

28 följsamheten positivt (Thomas et al., 2009). Författarna upplevde att behållarna ibland var tomma vilket författarna anser kan ha haft en negativ påverkan på det observerade resultatet, då man gick in till patienten utan att desinfektera händerna i vissa fall. Sista dagen under observationsperioden delade författarna ut enkäter till de personer som ingått i studien. Svarsfrekvensen var 43 %. Författarna anser att om enkäterna personligen delats ut till personalen i direkt anslutning till avslutad observation istället för sista dagen under observationsperioden hade svarsfrekvensen kunnat vara högre. Författarna anser att en högre svarsfrekvens hade givit större tyngd till resultatet. Författarna tror att en högre närvaro av läkare och en högre frekvens av undersökningar kunde ha givit ett annat resultat. Om normal verksamhet hade bedrivits hade detta kunnat leda till fler patientnära möten mellan läkare och patienter som hade kunnat observeras utifrån studiens syfte, avsaknaden av dessa kontakter kan ha påverkat resultatet positivt. Antalet personer i yrkeskategorierna sjuksköterska och undersköterska fördelade sig jämt både i tid samt antal i de båda grupperna, vilket författarna anser ger tyngd åt jämförelsen i resultatet. Slutsats Denna studies resultat har visat en varierande följsamhet till de basala hygienrutinerna hos personal verksam vid en vårdavdelning på ett större sjukhus i Sverige. Resultatet av studien visar stora variationer i följsamhet till de basala hygienrutinerna mellan de olika observationsmomenten, högst följsamhet observerades i kategorin handdesinfektion efter patientkontakt med en följsamhet på 96 %. Den lägsta följsamheten observerades i kategorin korrekt användning av handskar där den totala observerade följsamheten mättes till 52 % i de tre olika yrkeskategorierna. Dock måste resultaten ifrågasättas då författarnas åsikt är att deras närvaro samt utbrott av calicivirus på ovan nämnda plats påverkat följsamheten att möjligen bli något högre än den annars skulle varit. Störst skillnad mellan personalkategorierna sågs i observationskategorin korrekt användning av handskar där läkarnas observerade följsamhet var 100 % och undersköterskornas observerade följsamhet var 48 %. I observationsmomentet korrekt användning av skyddsförkläde varierade följsamheten mellan %. I de två övriga observationsmomenten fanns inga signifikanta skillnader mellan de tre personalkategorierna. Sammanställningen av enkätsvaren visade att 28