Miljöprogram i byggprojekt Falkenbergs kommun

Transkript

1 Miljöprogram i byggprojekt Falkenbergs kommun Upprättat av: Arbetsgrupp: Övriga: Malena Andersson, Hifab AB Hans-Erik Wortmann, Lars-Erik Lundin, Jan-Olof Andersson, Ingmar Kärrsten, samtliga Falkenbergs kommun FaBo, Falkenbergs kommun Stadsbyggnadskontoret, Falkenberg Energi AB, FAVRAB Fastställt av kommunfullmäktige

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ORIENTERING SYFTE MED MILJÖPROGRAMMET BESKRIVNING AV PROJEKTET ORGANISATION OCH MILJÖANSVAR FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STYRANDE DOKUMENT BESTÄLLARENS MILJÖARBETE LAGAR OCH MILJÖMÅL BETYDANDE MILJÖASPEKTER PROJEKTETS MÅL OCH KRAV ÖVERGRIPANDE MÅL DETALJERADE MILJÖKRAV ÖVRIGA MILJÖKRAV KRAV PÅ ARBETSSÄTT PROJEKTLEDNINGEN PROJEKTÖRER ENTREPRENÖRER KRAV PÅ SLUTDOKUMENTATION BILAGOR TILL MILJÖPROGRAMMET (11)

3 1 ORIENTERING 1.1 Syfte med miljöprogrammet Miljöprogrammet skall tillsammans med gällande miljölagstiftning och miljömål ligga till grund för miljöarbetet i projektet. Miljöprogrammet utgör en del av underlagsmaterialet för projektet och skall successivt inarbetas i övriga projekthandlingar. Detta miljöprogram gäller Falkenberg kommuns samtliga byggprojekt. I miljöprogrammet delas projekten in i mindre och större projekt. Gränsen mellan dessa går vid 20 basbelopp. Vid de större projekten skall även framtagen miljöplan användas, se bilaga Beskrivning av projektet Kortfattad beskrivning om bakgrunden, nuläge och målsättning med projektet. Här kan även beslut i olika instanser redogöras. 1.3 Organisation och miljöansvar Miljöansvaret i projektet fördelas mellan projektchefen och samtliga projektörer och entreprenörer som var och en har ett miljöansvar för sin del av projekterings- samt byggskedet. Projektörerna och entreprenörerna ansvarar dessutom för att samråd beträffande miljöfrågorna sker med övriga berörda projektörer och entreprenörer samt Falkenbergs kommun. Projektchefen har det yttersta miljöansvaret under hela projektet samt samordningsansvar avseende miljöarbetet under projekterings- och byggskedet. I de större projekten kommer vid behov en särskild miljöreferensgrupp tillsättas under projektchefen samt projektledaren. Miljöreferensgruppen är rådgivande i miljöfrågor under hela projektets gång och ska medverka till att prioritering mellan olika miljökrav görs på ett optimalt sätt. Dessutom kan en miljöledare tillsättas som stöd till projektledaren och som kontaktlänk till miljöreferensgruppen. Miljöorganisation i projektet under program-, projekteringsskedet och entreprenadskede PROJEKTCHEF MILJÖANSVARIG PROJEKTLEDARE MILJÖLEDARE MILJÖANSVARIGA PROJEKTÖRER MILJÖANSVARIGA ENTREPRENÖRER MILJÖREFERENSGRUPP 3 (11)

4 2 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STYRANDE DOKUMENT 2.1 Beställarens miljöarbete Miljö- och kretsloppsprogram för Falkenbergs kommun antog kommunfullmäktige Falkenbergs kommuns första Miljö- och kretsloppsprogram blev kommunen medlem i Sveriges Ekokommuner. Under 1998 och 1999 fortsatte arbetet med programmet. Grunden för programmet består av miljökvalitetsmål på internationell, nationell och regional nivå. De regionala miljömålen bygger på de nationella som i sin tur bygger på de internationella målen. Regeringen har bestämt att Sverige internationellt sett skall vara en pådrivande kraft och ett föregångsland när det handlar om hållbar utveckling. Därför har många av de nationella miljökvalitetsmålen och delmålen blivit strängare än de internationella. De 15 nationella miljömålen som riksdagen antog 1999 är: 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans och levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonskift 15. Begränsad klimatpåverkan Till dessa övergripande mål har nationella mål tagits fram. Nedanstående tabell ger en översikt av de nationella miljömål som täcks in av miljö- och kretsloppsprogrammet. Det femtonde nationella miljömålet Begränsad klimatpåverkan, täcks in av alla avsnitt. Falkenberg Nationellt mål (enl ovan) Miljöengagemang 1-14 Samhällsplanering och byggande 5, 11, 13 Trafik och kommunikation 1, 7 Biologisk mångfald 3-9 Markanvändning i skogs- och jordbruk 6, 8, 9 Energi 1, 7 Vatten 2, 6, 12 Avfall och återvinning 11, 12 Kemiska produkter 12 Inköp 12 Internt miljöarbete (11)

5 Samhällsplanering och byggande (sid 8) Boende, service och arbetsplatser skall knytas ihop för att minimera negativ miljöpåverkan, till exempel transporter. Vid all fysisk planering (detaljplaneläggning och översiktsplanering) skall målsättningen vara att på alla sätt minska negativa miljöeffekter. Kommunen skall vid nybyggnation alltid söka lösningar, som säkerställer att den energi som vi förbrukar, minskas till en nivå motsvarande 100 kwh/m 2 /år* inklusive värme och fastighetsel. Detta skulle innebära en minskning med 42% från 1997 års nivåer. * Se projektets energimål på sid 9. Energivalet skall inriktas mot att kommunen, där så är möjligt, använder biobränslen. En miljödeklaration av kommunens fastigheter kommer att utföras vid all ny- och ombyggnation. Vid val av byggprodukter skall strävan vara att det bästa alternativet väljs utifrån miljökvalitets- och ekonomisynpunkt. Innemiljö är ett prioriterat område där kommunen står för att inomhusklimatet är det rätta samt att ett kontrollerat luftflöde garanteras. Vid nybyggnation utrustas anläggningen med energiåtervinning. Kommunen skall se över och förbättra utemiljön runt samtliga befintliga bostäder som kommunen äger. Även skötsel av grönytor, rabatter och övrig växtlighet är föremål för ett nytänkande där principen är att minimera borttransport av restmaterial. Övriga mål (sid 20) Kommunen skall arbeta för en ökad återvinning/återanvändning av bygg- och rivningsmaterial. Mängden deponerat bygg- och rivningsmaterial skall från minska med hälften. Minska avfallets innehåll av hälso- och miljöfarliga ämnen. Minska uppkomsten av farligt avfall. 2.2 Lagar och miljömål Miljöbalkens hänsynsregler (2 kap) gäller alltid för den som bedriver verksamhet eller vidtar en åtgärd som påverkar miljö eller hälsa. I projektet är framförallt följande hänsynsregler betydelsefulla: Kunskapskravet ( 2) Det är den som gör något som skall ha tillräcklig kunskap om hur miljön och människors hälsa påverkas och skyddas. Försiktighetsprincipen ( 3) Redan risken för skador och olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder. Hushållnings- och kretsloppsprincipen ( 5) Råvaror och energi skall användas så effektivt som möjligt. Möjligheterna till återanvändning och återvinning skall utnyttjas. Produktvalsprincipen ( 6) Om en produkt kan ersättas med en mindre farlig så skall man göra det. 5 (11)

6 Nedan presenteras ett urval av den övriga lagstiftning som ska följas: Avfallsförordningen Kemikalielagstiftningen Plan- och bygglagen Arbetsmiljöverkets författningar Fastställda miljömål som påverkar projektet: Sveriges miljömål Byggsektorns miljömål (Byggsektorns Miljöprogram 2003, antaget av Kretsloppsrådet) Hallands miljömål Miljö- och Kretsloppsprogram för Falkenbergs kommun Falkenbergs kommuns Planeringsförutsättningar I övrigt kommer målen i det EU-finansierade programmet Energy in minds att följas. Detta program redovisas separat. 2.3 Betydande miljöaspekter Miljöutredningen som togs fram av Byggsektorns Kretsloppsråd år 2000 och som ligger till grund för Byggsektorns miljöprogram 2003, redovisar en generell bedömning av projektets betydanden miljöaspekter. Enligt utredningen är följande miljöaspekter de mest betydelsefulla i ett byggprojekt: Energianvändningen vid drift Materialanvändningen inklusive avfallshantering Farliga ämnen under produktion och drift Luftkvalitet och bullernivå i byggnader 3 PROJEKTETS MÅL OCH KRAV 3.1 Övergripande mål För att uppnå miljömålen har detta miljöprogram arbetats fram. Avsikten är att med hjälp av detta säkerställa att projekt och byggnad miljöanpassas på ett optimalt sätt. Miljöprogrammet skall eftersträva en helhetssyn vad gäller miljöaspekter och byggtekniska åtgärder och skall på sikt höja kraven på miljöanpassning i de egna byggprojekten utan att oönskade negativa effekter uppstår. Avsikten är att detta miljöprogram ska utgöra bas för kommande byggprojekt inom kommunen. Projektets förutsättningar, styrande dokument och betydande miljöpåverkan skall vara vägledande för miljöarbetet i projektet och sammanfattas i följande övergripande miljömål som skall beaktas: 6 (11)

7 1. Att hushålla med material och minimera förekomsten av hälso- och miljöfarliga ämnen 2. Att uppnå en god innemiljö 3. Att hushålla med energi Om det vid en bedömning visar sig att det finns en konflikt mellan de övergripande miljömålen skall hänsyn tas enligt ovanstående rangordning. 3.2 Detaljerade miljökrav För att uppnå de övergripande miljömålen har en rad detaljerade miljökrav definierats. Miljökraven har delats upp i olika rubriker med utgångspunkt från vilka miljöaspekter som behandlas. Miljömål 1 Att hushålla med material och minimera förekomsten av hälso- och miljöfarliga ämnen Materialval M1. Material och produkter skall utvärderas systematiskt med avseende på miljöegenskaper. Följande riktlinjer gäller för utvärderingen: Material, varor och konstruktioner som går att reparera, sortera, återanvända och återvinna skall prioriteras. Miljömärkta material och produkter skall väljas då sådana finns och det är ekonomiskt försvarbart. Aktuell miljömärkning för byggvaror är Svanen, FSC och EU-blomman. Krossmaterial skall användas som ballast i betong. Material och produkter i inomhusmiljön skall vara lågemitterande av hälsofarliga ämnen. När tekniskt likvärdiga materialalternativ finns, skall det minst emitterande väljas. Material innehållande ämnen från Tyréns Undvikslista skall undvikas om andra alternativ finns. Guide för Materialval Falkenbergs kommun har abonnemang på Guide för Materialval (GFM) som tillhandahålls av Tyréns AB. GFM innehåller information och bedömning av byggvaror, anläggningsmaterial, konstruktioner och ämnen. Med byggvaror avses både material och produkter med eller utan en specifik funktion. Som en del i GFM ligger Tyréns Undvikslista vilken skall tillämpas i Falkenbergs kommuns samtliga byggprojekt, se bilaga 1. Avsteg från Undvikslistan samt val av material innehållande PVC skall alltid dokumenteras enligt bilaga 2 samt separat meddelas till projektchef för godkännande. 7 (11)

8 M2. Följande produkter och material som byggs in skall dokumenteras: VVS-, el-, kyl- och styrinstallationer Tak- och fasadplåt Träprodukter som är målade, impregnerade eller limmade. Plast- och gummiprodukter (isolering, rör, mattor etc) Kemiska produkter (lim, fogmassa, färg, lack, spackel etc) Byggvaror skall i första hand dokumenteras med byggvarudeklarationer. Kemiska produkter dokumenteras med varuinformationsblad (säkerhetsdatablad). Avfall och föroreningar A1. Utrymme för avfall och källsortering skall anordnas för den planerade verksamheten. A2. Restprodukter från byggnation och rivning skall minimeras och källsorteras enligt skriften Kretsloppsanpassad avfallshantering vid rivningar, ny- och ombyggnader som Region Halland sammanställt. A3. Miljö- och hälsofarliga ämnen i mark skall identifieras och åtgärdas. A4. Vid schaktning skall massor tas omhand m h t mark- och miljöanalys som redovisas i PM1, Geoteknik. Miljömål 2 Att uppnå en god innemiljö Fukt F1. Fuktdimensionering skall ske av kritiska konstruktioner, t ex bottenplatta och byggnadsdelar under mark. F2. Granskning och dokumentation avseende kritiska punkter i konstruktionen där risk för vatteninträning utifrån föreligger. F3. Ytskikt väljs med hänsyn till fukttillstånd i konstruktioner. Projektörer skall vid föreskrivet ytskikt, lim etc ange maximalt tillåten fukthalt enligt AMA i underliggande konstruktion. Fukthalten skall säkerställas i produktionsfasen. F4. Riskanalys vid val av ytskikt på fuktbelastade konstruktioner. F5. En kontrollplan för fukt skall upprättas i produktionsfasen. Denna skall beskriva hur verifiering sker av minst följande krav: Byggnadsmaterial och byggnadskonstruktioner skall skyddas mot fukt. Fuktkvot i virke som byggs in får ej överskrida 15%. Vid målning av träytor får fuktkvoten ej överstiga 12%. Gipsskivor skall ej monteras i direkt kontakt mot betongytor. Innan applicering av fuktkänsliga ytskikt på betong skall den relativa fuktigheten mätas enligt RBK:s anvisningar. 8 (11)

9 Elektriska och magnetiska fält EMF1. Övervakat femledarsystem skall installeras. EMF2. Användning av skärmade kablar samt potentialutjämning skall eftersträvas. EMF3. Placering av installationer som kan ge upphov till elektriska och magnetiska fält skall beaktas. EMF4. Yttre påverkan av elektriska och magnetiska fält, t ex vid närhet till kraftledning, telemaster etc, skall utredas och dokumenteras. Innemiljö I1. Utrustning och installationer utformas/anordnas så att åtkomlighet för städning underlättas (vägghängda toaletter och tvättställ, god städbarhet vid el- och VVS-installationer). I2. Riktvärde för ljudnivåer från byggnadens fasta installationer skall anges. I3. Utformning av tappvarmvattensystemet skall ske så att risken för legionella minimeras. Miljömål 3 Att hushålla med energi Energianvändning E1. Vid val av uppvärmningssystem skall förnyelsebara energikällor väljas i första hand. E2. Byggnad och installationssystem skall vara energieffektiva. Ett riktvärde för energiförbrukningen och elanvändningen är 90 kwh/m 2, år. E3. Vid val av fläktar eller andra energikrävande maskiner skall hänsyn tas till driftskostnaden under livslängden. Detta görs genom livscykelberäkningar av systemval och upphandling baserad på ENEU2000 eller liknande beräkningssystem. E4. Installationer och VVS-armaturer skall vara vattensnåla. E5. Belysningen skall vara energieffektiv. HF-don och T5-lysrör skall användas och belysningen skall förses med styrning där det är möjligt. E6. Eleffektiva vitvaror skall väljas (minst energiklass B). E7. El-, vatten och värme-/kylsystem utrustas med mätare för energiuppföljning med möjlighet till underavläsningar. E8. Planera för miljöanpassade transportmedel. 3.3 Övriga miljökrav Byggnaden skall utformas så att transport och buller minimeras med hänsyn till omgivning och pågående verksamhet. 9 (11)

10 4 KRAV PÅ ARBETSSÄTT 4.1 Projektledningen Arbetssätt för projektledningen: Projektledningen kan vid större projekt utse en miljöledare, vars arbete startar vid projekteringens start och som ansvarar för miljöarbetet i projektet. En miljöplan upprättas i de större samt av projektledningen utvalda projekt, som visar hur kraven i miljöprogrammet skall följas upp i projektet och hur detta arbete organiseras. Miljöplanen redovisas vid uppstartsmöten både vid projektering och vid produktion. Projektledningen tar eventuellt fram hjälpmedel och anvisningar för projektörer och entreprenörer, t ex mallar för miljöchecklistor och riktlinjer för miljöplaner. Om projektör eller entreprenör redovisar att material från Undvikslistan eller material innehållande PVC kommer att användas, skall detta redovisas med motivering till orsaken till varför det används för KSAU/bolagsstyrelse. 4.2 Projektörer Arbetssätt för projektörer: Samtliga projektörer utser miljöansvarig. Miljöfrågor tas upp som en stående punkt vid projekteringsmöten eller vid särskilda miljömöten. Miljöplan (större projekt), särskilda miljöchecklistor och andra hjälpmedel används enligt anvisningar. Dokumentationslistan i bilaga 2 fylls i och överlämnas till projektledningen. 4.3 Entreprenörer Arbetssätt för entreprenörer: Entreprenörer skall utse varsin miljöansvarig som ingår i platsorganisationen. Miljöfrågor tas upp som en stående punkt vid byggmöten eller vid särskilda miljömöten. Entreprenör skall redovisa Miljöplan för verksamheten/projektet. Falkenbergs kommuns Miljöplan (större projekt), särskilda miljöchecklistor och andra hjälpmedel används enligt anvisningar. Dokumentationslistan i bilaga 2 fylls i och överlämnas till projektledningen. 10 (11)

11 5 KRAV PÅ SLUTDOKUMENTATION En sammanställning, miljödokumentation, av miljöarbetet skall göras då projektet avslutas. Sammanställningen skall från projektörer överlämnas senast vid avslutad projektering och från entreprenörer i samband med slutbesiktning. Miljödokumentationen skall innehålla: Materialdata (byggvarudeklarationer och varuinformationsblad/säkerhetsdatablad) enligt anvisningar. Särskilda utredningar/mätningar Miljöplaner, miljöchecklistor Miljörelaterade avvikelser Dokumentation angående bygg- och rivningsavfall Instruktioner om vilka mätningar som skall göras i byggnaden, t ex fukt- och radonmätningar 6 BILAGOR TILL MILJÖPROGRAMMET Bilaga 1 Tyréns Undvikslista Bilaga 2 Dokumentationslista Bilaga 3 Miljöplan 11 (11)