Beslut. efter tillsyn i Landskrona kommun

Transkript

1 Beslut Skoiinspektionen Landskrona kommun Beslut efter tillsyn i Landskrona kommun Skoiinspektionen, Postadress: Box 156, Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, Lund Telefon: , Fax:

2 B S il O t 2(16) Tillsyn i Landskrona kommun Skoiinspektionen genomför tillsyn i Landskrona kommun under våren Fakta om kommunen Landskrona kommun har invånare och befolkningstillväxten har de senaste åren varit högre än i omgivande kommuner. En tredjedel av kommunens invånare har utländsk bakgrund och av invånare i åldern år har en fjärdedel eftergymnasial utbildning. Ansvarig för utbildningsverksamheten i Landskrona kommun är utbildningsnämnden som består av 13 ordinarie ledamöter. Enligt uppgift från utbildningsnämnden har kommunens informationsansvar vad gäller sysselsättning för ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år under ett antal år legat under individ- och familjenämnden och kommer från och med sommaren 2014 att återgå till utbildningsnämnden. Utbildnmgsförvaltningen är organiserad i en linjeorganisation utifrån verksamhetsområden och leds av en tillförordnad förvaltningschef. Ny förvaltningschef tillträder i augusti Underställda förvaltningschefen finns tre så kallade verksamhetschefer med ansvar för förskola/pedagogisk omsorg, förskoleklass och grundskola/fritidshem och gymnasieskola/vuxenutbndnmg/kulturskola. Varje skolenhet leds av en rektor eller förskolechef. Vidare finns en central avdekiing för särskilt stöd som leds av en avdelningschef med verksamhetsansvar. Rektorn för grundsärskolan och gymnasiesärskolan är placerad under denna avdelningschef. Förvaltningen har även en projektorganisation som leder och stödjer utvecklingsarbetet i förvaltningen och ett förvaltningskontor med ansvar för stödprocesser så som ekonomi, personal och administration. Landskrona kommun erbjuder verksamhet för barn i åldern 1-5 år i form av förskola, annan pedagogisk omsorg och öppen förskola. Vid tiden för tillsynen finns 21 kommunala förskolor och 6 fristående förskolor. Förskolorna leds av förskolechefer. Hösten 2013 omfattar verksamheten totalt barn varav 17 procent är inskrivna vid en fristående förskola. I åldern 1 till 3 år är 56 procent av barnen i kommunen inskrivna i förskolan. Skolverkets statistik för år 2013 visar att 55 procent av personalen i kommunens förskolor har pedagogisk högskoleutbudmng som motsvarar en förskouärarutbudning. Samma statistik visar att antalet barn per årsarbetare är 5,8 vilket kan jämföras med föregående år då motsvarande siffra var 6,3 och med riksgenomsnittet som är 5,3. För förskolan ansvarig verksamhetschef genomför årligen eller vid behov tillsyn av fristående förskolor.

3 BesEöt 3(16) Grundskolan är organiserad i 19 skolenheter som leds av 17 rektorer. I de fall skolenheterna även omfattar ett fritidshem är rektor ansvarig för denna verksamhet. Landskrona kommuns kommunala grundskolor organiserar och använder sig av kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper, så kallade resursskolor. Vid tillsynenfinnstre sådana verksamheter. Hösten 2013 inrättades ett Resurscentrum för elever i behov av särskilt stöd och denna verksamhet ska ersätta de tidigare resursskolorna. Omorganisationen ska fullt ut vara klar inför hösten Elever som placeras vid resursskolorna har sin hemskolas rektor medan en tillförordnad enhetschef är chef och pedagogisk ledare för personalen på resursskoloma. Grundsärskolan utgör en egen skolenhet och leds av en rektor som även har ansvar för skolenheten för gymnasiesärskolan. Kommunens gymnasieutbildning bedrivs på två skolenheter och erbjuder fem högskoleförberedande program, åtta yrkesprogram, fem introduktionsprogram samt lärlingsutbildning. Vidare erbjuds, som en möjlig inriktning inom samtliga nationella program i Landskrona, en nationell idrottsutbildning i fotboll, innebandy och golf. Denna inriktning är benämnd Idrottsgymnasiet i Landskrona Stad och erbjuds elever i såväl Allvar Gullstrandgymnasiet som i Selma Lagerlöfgymnasiet. Vuxenutbildningen utgörs av två skolenheter och denna verksamhet bedrivs såväl i kommunal regi som på entreprenad. Kommunen har avtal med ett antal enskilda utbildningsanordnare. I Landskrona kommun finns fem fristående grundskolor och två fristående fritidshem. I kommunen finns även folkhögskola och yrkeshögskola. Av Skolverkets statistik för läsåret 2012/2013 framgår att drygt 90 procent av eleverna når minst betyget E i alla ämnen i årskurs 6 med undantag för ämnet svenska som andraspråk där motsvarande andel är 72 procent. Nationell statistik på skolnivå visar att elevernas kunskapsresultat varierar beroende på ämne men också beroende på vilken skola eleverna går på. Lägst genomsnittliga betygspoäng i årskurs 6 uppnår eleverna på Pilängskolan och Dammhagskolan och högst betygspoäng uppnår eleverna på Glumslövs skola. En jämförelse av den genomsnittliga betygspoängen mellan olika ämnen visar att lägst resultat generellt sett uppnås i ämnet svenska som andraspråk och högst resultat uppnår eleverna i ämnet bild. Jämförelsen visar att skillnaden uppgår till 5,4 betygspoäng. Nationell statistik på kommunnivå visar att flickor når högre genomsnittlig betygspoäng i samtliga ämnen utom i ämnet idrott och hälsa. Störst är skillnaden mellan flickors och pojkars betygsresultat i ämnet svenska där skillnaden uppgår till 2,5 betygspoäng. Av Skolverkets statistik för läsåret 2012/2013 framgår att 68 procent av eleverna i årskurs 9 når lriinst betyget E i alla ämnen och att det genomsnittliga

4 l33slllt 4(16) meritvärdet är 207 poäng. Samma statistik visar att 80 procent av eleverna är behöriga till gymnasieskolans yrkesförberedande program. Sett över en femårsperiod har de genomsnittliga meritvärdena förbättrats för alla elevgrupper och störst är förbättringen för elever med utländsk bakgrund där resultatökningen är drygt 40 poäng. Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat är år 2013 runt 20 meritpoäng. Det finns dock exempel på skolenheter där skillnaden mellan flickors och pojkars genomsnittliga meritpoäng något år är 70 poäng. Nationell statistik på skolnivå visar på stora skillnader i de resultat som skolenheterna uppnår såväl vad gäller elevernas genomsnittliga meritvärde som andelen elever som når minst betyget E i alla ämnen. Det genomsnittliga meritvärdet beroende på skola varierar mellan 194 poäng och 238 poäng och andelen elever med minst betyget E i alla ämnen varierar mellan 50 och 97 procent. Grundsärskolan i Landskrona kommun utgör en egen skolenhet. Det finns även elever som är integrerade i grundskoleklasser på andra skolenheter. Grundsärskolans rektor ansvarar även för gymnasiesärskolans skolenhet. Enligt uppgift från kommunen finns våren 2014 sammantaget 45 elever mottagna i grundsärskolan och ungefär hälften av eleverna läser ämnesområden i inriktningen träningsskola. Ar 2013 når, enligt kommunens egna uppgifter, samthga elever i årskurs 6 till 9 kunskapskraven i samtliga ämnen. Kommunen uppger även att en del elever når kunskapskraven för grundskolans kursplaner i några ämnen och att alla elever i inriktningen fräningsskola når kunskapskraven i samtliga ämnesområden. Våren 2014 finns 13 elever inskrivna i gymnasiesärskolan och huvuddelen av eleverna läser ett specialutformat program. Övriga elever läser individuella program yrkesfräning eller verksamhetstränrng. Samtliga elever når enligt kommunens uppgifter utbildningsmålen. Fritidshem finns i anslutning till 14 av kommunens grundskoleenheter och leds av respektive skolenhets rektor. Kommunen erbjuder även öppen fritidsverksamhet och pedagogisk omsorg på kvällar och nätter. I november 2013 fanns enligt uppgift från kommunen 1385 elever inskrivna i kommunens fritidshem och 229 elever i fristående fritidshem. Av Skolverkets statistik för år 2013 framgår att 62 procent av eleverna i åldrarna 6-9 år är inskrivna vid ett kornmunalt fritidshem medan motsvarande siffra för riket är 82 procent. Samma statistik visar att antalet inskrivna elever per anställd är 14,4 och att 62 procent av personalen har en pedagogisk högskoleutbuclning. Av Skolverkets statistik för läsåret 2012/2013 framgår att den genomsnittliga betygspoängen beroende på gymnasieprogram varierar mellan som lägst 9,8 på handels- och administrationsprogrammet och som högst 13,9 på teknikprogrammet.

5 B siut 5(16) Den genomsnittliga betygspoängen för samtliga program är samma år 12,7 poäng, en marginell förbättring jämfört med föregående år då den genomsnittliga betygspoängen är 12,4 poäng. Generellt sett är resultaten för gymnasieskolan i Landskrona kommun lägre jämfört med resultaten i riket för motsvarande program. Av de elever som år 2013 får slutbetyg är 68 procent behöriga till högskolestudier. Sett över tid har denna andel varierat mellan 64 och 78 procent. Det saknas nationell statistik avseende genomströmning, det vill säga andel elever med slutbetyg från gymnasieskolan inom fyra respektive fem år, för de kommunala gymnasieskolorna. Vuxenutbildningen i Landskrona kommun omfattar drygt 1200 elever och bedrivs dels i kommunens egen regi, dels på entreprenad och dels genom samverkansavtal med andra kommuner i Skåne. Vuxenutbildningen är organiserad i två skolenheter och leds av två rektorer. Ar 2013 finns enligt uppgift från huvudmannen 121 elever i vuxenutbildning på grundläggande nivå, 632 elever på gymnasial nivå, 461 elever i utbudning i svenska för invandrare och 30 elever i särskild utbildning för vuxna. Skolverkets statistik för år 2012 visar att 85 procent av eleverna i grundläggande vuxenutbildning slutför sin kurs och att motsvarande siffra för gymnasial vuxenutbildning är 76 procent. Enligt uppgift från huvudmannen avbryter elever sin utbildning främst på grund av att de får arbete. Inom utbildning i svenska för invandrare går 10 procent av eleverna studieväg 1, 45 procent går studieväg 2 och lika stor andel går studieväg 3. Andelen elever som uppnår godkända resultat visar en positiv trend och år 2012 uppnår 88 procent av eleverna målen i nationella prov kurs C och D. Av Skolverkets statistik för år 2012 framgår att elever i särskild utbudning för vuxna i genomsnitt erbjuds två undervisnmgstimmar per vecka. Enligt uppgift från kommunen är den genomsnittliga undervisningstiden något högre år 2013 och antalet undervisningstimmar per vecka och elev varierar beroende på den enskilda elevens intresse och behov. Kommunen anger att de flesta elever vill ha intyg istället för betyg och år 2013 utfärdades inom särskild undervisning för vuxna totalt sex kursbetyg. Tabell 1: Verksamhetsform Antal barn/elever/studerande Förskola 2025 Pedagogisk omsorg för barn i åldern 1-5 år 59 Fritidshem 1247

6 Besflut 6(16) Förskoleklass 461 Grundskola 3514 Grundsärskola 45 Gymnasieskola 627 Gymnasiesärskola 13 Kommunal vuxenutbildning 503 Särskild utbildning för vuxna 35 Utbildning i svenska för invandrare 459 Källa: Landskrona kommun Helhetsbedömning Vid Skolinspektionens tillsyn av Landskrona kornmun år 2009 uppmärksammades ett antal brister och förbättringsornråden för kommunens utbudningsverksamhet. Skoiinspektionen kan vid denna tillsyn konstatera att Landskrona kommun vidtagit åtgärder för att komma tillrätta med de påtalade bristerna i syfte att öka elevernas måluppfyllelse. Tillsynen visar att Landskrona kommun systematiskt utvecklat sitt kvalitetsarbete till att omfatta samtliga verksamheter och idag finns tydliga rutiner och system som innebär att uppföljning och analys av verksamheternas resultat sker kontinuerligt under året. Såväl förvaltning som politiskt ansvarig nämnd bedöms ha god kunskap om verksamhetemas resultat och därmed även tillförlitliga underlag för att kunna fördela tillgängliga resurser och vidta adekvata åtgärder för att ytterligare förbättra elevernas måluppfyllelse. Den modell som huvudmannen använder sig av för att fördela resurser tar hänsyn till ett antal bakgrundsfaktorer och fördelningssystemet är under omprövning för att ytterligare säkra det kompensatoriska uppdraget. Det pågår en diskussion bland politiker och tjänstemän om att även de kunskapsresultat som eleverna uppnår på en skola ska påverka hur resurserna fördelas. Skoiinspektionen har år 2012 granskat Landskrona kommuns arbete mot segregationens negativa effekter och då funnit att huvudmannen följer upp verksamheterna på ett sätt som ger förutsättningar för att genom olika åtgärder motverka sådana effekter. Skoiinspektionen bedömde då även att kommunen vidtar flera åtgärder för att förebygga och minska de negativa effekter som en segregering innebär. Pågående tillsyn visar att kunskapsresultaten i grundskolan fortsätter att förbättras och att de skolenheter där kunskapsresultaten är svagast omfattas av särskilda ut-

7 B 3 n fit 7(16) vecklingsmsatser. Ett sådant exempel är inrättandet av så kallade modellklasser i dessa skolor där elever i en sociokulturellt stödjande miljö ska ges förutsättningar att utveckla såväl sitt modersmål som svenska språket och där elevernas kunskapsutveckling noga följs upp. Ett annat exempel är de insatser som gjorts inom projektet Utsikter som omfattat barn och elever som av olika anledningar har sämre förutsättningar att nå goda skolresultat och som inneburit att fler elever än tidigare blivit behöriga till gymnasieskolan. Huvudmannen använder sig av olika system och metoder för att mäta resultat och kvalitet och verksamheternas årliga kvalitetsrapporter sammanfattas och analyseras i en kommunövergripande årlig kvalitetsrapport. Så kallade kvalitetsdialoger genomförs kontinuerligt och innebär att respektive verksamhets skouedning tillsammans med representanter för elever och vårdnadshavare, förvaltningsledning och utbildningsnämnd träffas för att granska och värdera de resultat som verksamheten ifråga uppvisar. Vid dessa möten initieras samtal kring viktiga förbättringsområden och adekvata förbättringsinsatser. På huvudmannanivå görs analyser som resulterar i övergripande kompetensutvecklingsområden och de insatser som huvudmannen vidtar utifrån de samlade resultaten utgår från aktuell forskning inom området. Det finns en projektorganisation som säkerställer att insatserna följs upp och utvärderas. I arbetet med att tillförsäkra alla barn och elever en trygg och säker skolmiljö har sedan föregående tillsyn kommunövergripande insatser gjorts och gemensamma underlag för dokumentation tagits fram. Alla verksamheter dokumenterar och redovisar regelbundet resultatet av sitt arbete till förvaltning och nämnd och av tillsynsbesöken på skolorna framgår att arbetet med barns och elevers trygghet och studiero är prioriterat inom de flesta skolenheter. De senaste fem åren har kunskapsresultaten i grundskolan konstant förbättrats och det genomsnittliga meritvärdet för elever med utländsk bakgrund har ökat med drygt 40 poäng. Trots detta saknar var tredje elev ett fullständigt betyg från grundskolan. I gymnasieskolan har resultaten försämrats något under samma period vilket av huvudmannen förklaras med att fler elever med goda resultat från grundskolan än tidigare söker sig till gymnasieutbildiiingar i andra kommuner. Kommunen måste därför med stor kraft, och på bred front fortsätta det kvalitetshöjande arbete som påbörjats så att fler elever når kunskapskraven i grundskolan och gymnasieskolan, oavsett vilken grundskoleenhet eller gymnasieprogram eleven går på. Skoiinspektionen kan med stöd i flera skolbeslut konstatera att alla elever inte får det stöd de har rätt till och att det bristande stödet i huvudsak handlar om att studiehandledning på modersmålet inte ges i tillräcklig omfattning. Ansvaret för detta vilar på rektor. I kommunen finns en central modersmålsenhet med uppdrag att samordna mo-

8 Beslut 8(16) dersmålsundervisningen i kommunen. Enligt ansvariga tjänstemän ska modersmålslärarna även, i mån av tid, arbeta med studiehandledning på de olika skolenheterna utifrån behov som rektor anmäler. Av Skolinspektionens tillsyn framgår att en del rektorer uppfattar att denna organisation är tänkt att fullt ut täcka de behov somfinnsav studiehandledning i kommunen medan andra rektorer ser studiehandledning på modersmålet som den stödinsats det är och fullt ut tar det ansvar som åligger rektorn vad gäller elevers rätt till särskilt stöd. Huvudmannen organiserar undervisning för vissa elever i behov av särskilt stöd i ett antal kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper. Att utveckla lösningar för att hantera elevers behov av särskilt stöd är ett ansvar som rektorer och huvudmän delar. De många omständigheter som är att beakta när en elev placeras i en undervisningsgrupp som är skild från elevens hemskola kräver noggranna överväganden och en öppen och tydlig dialog kring ett antal ansvarsfrågor. Skoiinspektionen bedömer att huvudmannen brister i sitt ansvar att säkerställa att elever som, under kortare eller längre tid är placerade vid en kommungemensam särskild undervisningsgrupp får den utbildning de har rätt till. Av tillsynen framkommer att beslut som rör elevens utbudning fattas på fel nivå och att befintliga resursskolors förutsättningar på olika sätt begränsar elevens utbildning och därmed även elevens möjligheter till vidare studier. Skoiinspektionen finner även brister i kommunens informations- och uppföljningsansvar för ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år. Det råder oklarheter kring vilken nämnd som har ansvaret för verksamheten. Skoiinspektionen kan konstatera att innevarande läsår har huvudmannen inte den information och de underlag som krävs för att kunna ta det ansvar som följer av författningarna. Ansvariga politiker vet inte hur många ungdomar i Landskrona kommun som saknar sysselsättning, vilka informationsinsatser som genomförts under året och vilka individuella åtgärder som vidtagits. Utan sådan kunskap kan huvudmannen inte säkerställa att ungdomar i Landskrona kommun får den information och den vägledning som de behöver för att de ska hitta tillbaka till studier alternativt få ett arbete eller en praktikplats. Slutligen visar tillsynen att mottagande av elever till grundsärskolan före införandet av nu gällande skollag inte gjordes i enlighet med kraven i författningarna. I flera fall saknas en social bedömning och utredningen som ligger till grund för beslut om mottagande i grundsärskolan är därmed inte att betrakta som fullständig. Huvudmannen behöver därför fortsätta det påbörjade arbetet med att komplettera tidigare utredningar med de bedöirmingar som saknas för att fullt ut säkerställa att eleverna går i rätt skolform.

9 B slut 9(16) Skolinspektionens ingripande Föreläggande Skoiinspektionen förelägger enligt 26 kap. 10 skollagen (2010:800) Landskrona kommun att vidta nedanstående åtgärder för att avhjälpa påtalade brister. De vidtagna åtgärderna ska senast den 29 oktober 2014 redovisas för Skoiinspektionen. Uppföljning och utveckling av utbildningen Bedömning Landskrona kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Uppföljning och utveckling av utbudningen. Huvudmannen ska ta ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skolförfattningarna. Motivering Enligt skollagen har huvudmannen ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och skolförfattningarna. Av skollagen framgår att ett åtgärdsprogram ska utarbetas för en elev som ska ges särskilt stöd. Åtgärdsprogram ska beslutas av rektor. Vidare framgår att om det särskilda stödet för en elev inte i rimlig grad kan anpassas efter elevens behov och förutsättiiingar, får rektor fatta beslut som innebär avvikelser från den timplan samt de ämnen och mål som annars gäller för utbildningen (anpassad studiegång). Rektor ansvarar för att en elev med anpassad studiegång får en utbildning som så långt som möjligt är likvärdig med övrig utbudning. Av skollagen framgår slutligen att för utbudningen ska de lokaler och den utrustning finnas som behövs för att syftet med utbildningen ska uppfyllas samt att elever i bland annat grundskolan ska ha tillgång till skolbibliotek. Med skolbibliotek avses enligt förarbetena (prop. 2009/2010:165 s. 238) en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevemas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevemas lärande. Vid tillsynen organiserar kommunen utbildning för vissa elever i behov av särskilt stöd i ett antal kornmungemensamma särskilda undervisningsgrupper. Dessa är sedan hösten 2013 organiserade i ett Resurscentrum för elever i behov av särskilt stöd och de tidigare så kallade resursskoloma håller på att avvecklas i takt med att eleverna går ut årskurs 9.1 samband med tillsynen i Landskrona

10 Beslut 10(16) kommun besöker Skoiinspektionen dessa verksamheter och intervjuar ansvarig enhetschef. Skoiinspektionen kan härav konstatera att utbildningen för några elever i dessa verksamheter i vissa delar inte genomförs i enlighet med bestämmelserna i skollagen och andra författningar. Det finns exempel på elever som har åtgärdsprogram som inte beslutats av elevens rektor och inte heller av person som denne delegerat beslutsrätten till. Alla elever får inte undervisning i alla de ämnen som ska ingå i utbildningen eftersom det enligt lärare och ansvarig enhetschef saknas tillgång till adekvat undervisningslokal. Beslut om anpassad studiegång för elever sker generellt utifrån vilka resurser som finns att tillgå och inte individuellt utifrån elevens behov. Detta innebär att elevens utbildning begränsas på felaktiga grunder. Alla elever har inte heller tillgång till ett skolbibliotek inom rimligt avstånd från sina undervisningslokaler. Detta är särskilt allvarligt för de elever som under längretid,ett eller flera läsår, varit placerade i en kornmungemensam särskild undervisningsgrupp. Intervjuer med ansvariga tjänstemän visar att det pågår en översyn och omstrukturering av de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna. Denna innebär att det framöver ska finnas färre sådana grupperingar och att olika kompetenser som exempelvis specialpedagoger, kuratorer och psykologer samlas i ett resursteam som ska arbeta med förebyggande åtgärder ute på de olika grundskoleenhetema. Ansvariga tjänstemän är medvetna om att det finns brister i nuvarande organisation och verksamhet. Den nya organisationen ska enhgt dem stödja möjligheten för elever i behov av särskilt stöd att i större utsträckning få detta stöd på den egna skolan. Intervju med ansvariga politiker bekräftar att det pågår en diskussion om hur det särskilda stödet ska organiseras i kommunen. Intervjuade politiker är dock av uppfattningen att den verksamhet som idag bedrivs vid kommunens resursskolor är välfungerande. De förklarar detta med att nämndens möten utgår från att ansvariga tjänstemän rapporterar avvikelser och att verksamheten vid resursskolorna inte varit föremål för sådan rapportering. Enligt uppgift från ansvarig enhetschef ska utbildningen vid de kommungemensamma särskilda undervisningsgrupperna med start läsåret 2014/2015 omfattas av samma kvalitetsuppföljning som övriga skolenheter i kommunen. Eftersom elever som, tillfälligt eller för en längretid,är placerade i en kornmungemensam särskild undervisningsgrupp organisatoriskt tillhör sin hemskola är det denna skolas rektor som har ansvaret för att elevens utbudning följs upp, utvärderas och omprövas. Dock omfattas inte den undervisning som bedrivs i de särskilda undervisningsgrupperna av kravet på ett eget systematiskt kvautetsarbete. Detta krav är enligt skollagen kopplat till skolenhet och rektor. Av denna anledning är det särskilt viktigt för huvudmannen att ha rutiner och processer som säkerställer att den utbildning som ges vid de kommun-

11 \'!i r l t 11 (16) gemensamma särskilda undervisningsgrupperna sker i enlighet med kraven i författnin garna. Huvudmannen ska ta ansvar för att utbildningen för elever som av olika anledningar placeras i kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper genomförs i enlighet med bestämmelserna i författningarna. Författning 2 kap. 8 skollagen 2 kap skollagen 3 kap. 9 och 12 skoilagen Erbjudande av utbildning Bedömning Landskrona kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Erbjudande av utbildning. Huvudmannen ska informera sig om hur ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år är sysselsatta. Motivering Enligt skollagen ska en hemkommun löpande hålla sig informerad om hur de ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Det framkommer av intervjuer med tjänstemän och politiker i Landskrona kommun att det råder delade meniiigar om vilken nämnd som vid tillfället för tillsynen är ansvarig för att kommunen håller sig informerad om hur de ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år är sysselsatta. I ett projekt kallat Navigatorcentrum har personal från flera förvaltningar tillsammans med personal från arbetsförmedlingen under två år arbetat med att söka upp dessa ungdomar för att kunna informera och vägleda dem. Av inhämtad dokumentation och av intervjuer med tjänstemän och politiker på utbildningsnämnden samt intervjuer med personal på Navigatorcentrum framgår att det finns utarbetade rutiner och strukturer för hur kartläggning av ungdomarnas sysselsättning ska genomföras. På grund av att det saknats personal och samordning har dock arbetet inte kunnat genomföras som planerat och ansvariga tjänstemän och politiker saknar kunskap om hur många ungdomar som berörs, vilka individuella åtgärder som genomförts och vilka effekter dessa haft. Det är viktigt att huvudmannen har underlag som möjliggör att åtgärder som genomförs för att erbjuda ungdomarna lämplig sysselsättning kan följas upp och utveck-

12 12(16) las. Det är vidare viktigt att huvudmannen säkerställer en tydlig ansvarsfördelning och tydliggör uppdragets innehåll för den personal som ska utföra arbetsuppgifterna. Av intervju med tjänstemän på utbudningsförvaltnmgen hamkommer att projektet Navigatorcentrum kommer att läggas ner och att utbildningsnämnden framöver ensamma kommer att ansvara för verksamheten. Ett förberedelsearbete inför detta pågår. Huvudmannen ska hålla sig informerad om hur de ungdomar som fullgjort sin skolplikt men inte fyllt 20 år är sysselsatta i syfte att kunna erbjuda dem lämpliga individuella åtgärder. Författning 29 kap. 9 skollagen Handläggningsrutiner Bedömning Landskrona kommun måste vidta följande åtgärd för att förbättra arbetet inom bedömningsområdet Handläggningsrutiner. Beslut om mottagande i grundsärskola ska föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Motivering Enligt skollagen ska beslut om mottagande i grundsärskola föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. Inför tillsynen redovisar Landskrona kommun en sammanställning över elever mottagna i grundsärskolan. Av denna sammanställning framgår att sociala bedömningar saknas för samtliga elever där beslut om mottagande gjorts före införandet av den nu gällande skollagen (2010:800). Kravet på en social bedömning fanns dock även enligt tidigare gällande skollag. Skolverket har i de allmänna råden (SKOLFS 2001:23) gett rekommendationer om hur en bedömning bör göras och vilka utredningar som bör ligga till grund för bedömning och beslut. För att utredningen, som ligger till grund för mottagande i grundsärskolan, ska uppfylla författningarnas krav måste Landskrona kommun komplettera utredningen med den sociala bedömningen. Intervjuer med ansvariga tjänstemän visar att förvaltningen och ansvarig rektor är medvetna om de brister som finns

13 BesEyfr 13(16) och anger att man är igång med att komplettera de utredningar där en social bedömning saknas. Huvudmannen ska säkerställa att, inför beslut om mottagande i grundsärskolan, utredningar som genomförs omfattar samtliga bedömningar som lagen kräver. För elever som är inskrivna i grundsärskolan ska utredningen kompletteras med de bedömningar som saknas. Författning 7 kap. 5 skollagen I ärendets slutliga handläggning har enhetschef Lotta Kårlind, utredare Viveka Berglund, avdelningsjurist Staffan Opitz, enhetschef Elizabeth Malmstedt, enhetschef Maria Kärrman och undervisningsråd Ebba Svartz deltagit. På Skolinspektionens vägnar Björn Persson Avdelningschef T*> Inger Börjesson Föredragande/ Utredare Bilaga: Bilaga 1 Allmänt om tillsynen Bilaga 2 Sanunanställning av Skolinspektionens beslut

14 Bilaga 1 14 (16) Allmänt om tillsynen Skoiinspektionen genomför regelbundet tillsyn i alla verksamheter och hos alla huvudmän. Tillsynen fokuserar på faktorer som har betydelse för en god lärandemiljö och för elevers möjligheter att nå målen för verksamheten. Tillsynen inriktas mot tre huvudområden: Elevernas utveckling mot målen, ledning och utveckling av utbildningen samt enskild elevs rätt. För enskilda huvudmän granskas även huvudmannaskap och godkännande. Tillsynen av förskola, fritidshem och vuxenutbudning i en kommun är inriktad på hur kommunen tar sitt ansvar för verksamheten. I de fall fritidshem finns vid fristående skolor ingår de i tillsynen av skolenheten. Förskolor som drivs av enskilda huvudmän har fått sitt tillstånd av kommunen och det är därmed kommunen som har ansvaret för tillsyn av dessa. Alla skolenheter besöks vid tillsynen. Vid den tredjedel av skolorna där Skoiinspektionen bedömer att det är lägre risk för problem och brister granskas färre delområden och besöken görs under en halv dag. Övriga skolenheter granskas inom samtliga bedöirmingspunkter och under flera dagar. Tillsynen grundar sig på dokument som exempelvis plan mot kränkande behandling, kunskapsresultat och annan information från Skolverkets nationella uppföljningssystem, besök i skolenheter och intervjuer. Oavsett tillsynsform ger Skolinspektionens granskning inte någon heltäckande bild av verksamheten utan ska ses som en bild vid det aktuella granskningstillfället inom de områden som ingår i tillsynen. Efter tillsynen redovisas Skolinspektionens bedömningar i ett beslut. Redovisningen görs i form av awikelserapportering vilket innebär att det endast är de bedömningspunkter där det förekommer brister som beskrivs i beslutet. För kommuner bedöms även ansvarstagandet som helhet för den utbudning kommunen bedriver. Innan ett beslut fastställs ges alltid huvudmännen möjlighet att ta del av och lämna synpunkter på sakuppgifter i besluten. I de fall Skoiinspektionen funnit brister har huvudmannen ansvar för att komma tillrätta med bristerna. Huvudmannen ska också redovisa de åtgärder som har vidtagits i för att åtgärda bristerna. För att följa upp huvudmännens arbete kan flera besök eller andra kontakter bli aktuella då Skoiinspektionen också vill se effekter av de åtgärder som vidtas. Mera information om den regelbundna tillsynen finns på Skolinspektionens webbplats under fliken Inspektion.

15 Bilaga 2 15(16) Sammanställning av Skolinspektionens beslut fattade i samband regelbunden tillsyn i Landskrona kommun Grundskolor: Albanoskolan Alléskolan Asmundtorps skola F-6 Asmundtorps skola 7-9 Dammhagskolan Emiliaskolan Glumslövs skola Härslövs skola Pilängskolan Sandåkerskolan 1 Sandåkerskolan 2 Seminarieskolan F-6 Seminarieskolan 7-9 Tallskolan Tusenskönan Uranienborgskolan Västervångskolan 1-6 Västervångskolan 7-9 Öresundsparken beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut beslut Grundsärskola: Grundsärskolan i Landskrona kommun beslut

16 Bilaga 2 16(16) Gymnasieskolor: Allvar Gullstrandsgymnasiet beslut Selma Lagerlöfgymnasiet beslut Gymnasiesärskola: Gymnasiesärskolan i Landskrona kommun beslut Förskolan i Landskrona kommun Fritidshemmen i Landskrona kommun Vuxenutbildningen i Landskrona kommun beslut beslut beslut