Gotlands län Kön spelar roll. Statistik om kvinnor & män på Gotland

Transkript

1 Gotlands län 2005 Kön spelar roll Statistik om kvinnor & män på Gotland

2 Innehåll Jämställdhetsintegrering... 2 Nationell organisation... 3 Utvecklingen sedan 1970-talet... 4 Så långt har vi hunnit på Gotland... 5 Befolkning... 7 Barn och familj Utbildning Förvärvsarbete Ekonomi Hälsa Inflytande och makt Kriminalitet Producerad av SCB och Länsstyrelsen Kontaktperson: Kicki Scheller, Länsstyrelsen Layout: Ateljén, SCB Omslagsfoto: Lars Bäckman Länsstyrelsen Gotland Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro Förord Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Jämställdhet är i grunden en demokratifråga som handlar om att rättvist fördela formell och reell makt mellan kvinnor och män, att fördela resurser och att värdera kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper lika. I dag skiljer sig dock kvinnors och mäns villkor åt på en rad olika samhällsområden. Att synliggöra kvinnors och mäns förutsättningar bl.a. genom statistik är viktigt i arbetet för att uppnå en varaktig förändring, dvs. minska ojämställdheten. Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att de nationella målen med jämställdhetspolitiken uppnås och får genomslag i länet. Den här foldern om könsuppdelad statistik ska ses som en del i detta arbete. Statistik, som är kvantitativ data, måste dock analyseras och värderas och får inte stanna vid ett tekniskt inslag i jämställdhetsarbetet. Det kvalitativa arbetet, dvs. kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar måste också tas till vara för att nå jämställdhet. Att arbeta för ett jämställt Gotland, såväl för flickor, pojkar, kvinnor och män ska ses i ljuset av arbetet för en hållbar utveckling på Gotland. Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Länsstyrelsen Gotland

3 Jämställdhetsintegrering För att uppnå målet med jämställdhetspolitiken skall strategin jämställdhetsintegrering användas. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i planerings, utförandet och beslutsfattandet på alla nivåer i organisationen och inom alla samhällsområden. Andra viktiga faktorer för att nå jämställdhet är att: det finns tydliga mål med jämställdhetsarbetet, som följs upp och utvärderas i ordinarie verksamhets processer det finns kunskap om jämställdhet det används en eller flera metoder i organisationen för att analysera jämställdhet det finns en vilja att förändra, såväl hos ledning som hos medarbetare. Länsstyrelsen vill poängtera att Jämställdhetslagen som behandlar personal- och arbetsmiljöfrågor är viktiga, men har ett annat syfte än att jämställdhetsintegrera en verksamhet. Nationell organisation Jämställdhetsministern samordnar regeringens jämställdhetspolitik. Varje minister är jämställdhetsansvarig för sitt politikområde. Jämställdhetsenheten på Näringsdepartementet svarar under jämställdhetsministern för samordning av regeringens jämställdhetsarbete. Under 2005 och 2006 finns en särskild kommitté (Dir nr 2005: 7) Jämstöd, som ska stötta jämställdhetsintegrering hos statliga myndigheter och departement. Varje Länsstyrelse har ett uppdrag att omsätta de nationella målen med jämställdhetspolitiken i länet. För detta finns en särskild sakkunnig i jämställdhetsfrågor på Länsstyrelsen som tillsammans med ledningen ska verka för arbetet med jämställdhetsintegrering såväl inom myndigheten som externt ut mot viktiga aktörer i länet. Jämställdhetsombudsmannen, JämO, är den centrala myndighet som tillser att jämställdhetslagen efterlevs. 2 3

4 Utvecklingen av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig som i privat sektor medan männen till största delen arbetar i privat sektor. Kvinnor kombinerar ett betalt arbete med vård av barn och hem. Män kombinerar ett betalt arbete med ekonomisk, politisk och facklig makt. De direktvalda politiska församlingarna är idag jämställda de indirekta är det inte. Den könssegregerade gymnasie- och högskolan består. Den könssegregerade arbetsmarknaden består. Löneskillnaderna består: kvinnodominerade yrken har lägre värde än mansdominerade män har högre lön än kvinnor i de flesta yrken. Pensionärerna blir allt fler och lever längre: kvinnor lever ensamma i högre utsträckning än män män har högre pension än kvinnor. Männen dominerar fortfarande starkt i brottets värld. Så långt har vi hunnit på Gotland 1995 Damkraft - ett regionalt resurscentrum, RRC för kvinnor startas b.la. av Länsstyrelsen, ALMI och Hushållningssällskapet Länsstyrelsen får i uppdrag av regeringen att ta fram en länsstrategi för jämställdhet. Strategin gäller för åren Humlorna, ett nätverk av kvinnor som är politiker, stöttas av Länsstyrelsen Arbetsplatsen Komhuset inrättas av Länsstyrelsen. Syftet är att bedriva jämställdhetsarbete i projektform. Medfinansiär är Gotlands kommun Länsstyrelsen är stödjande aktör för de kvinnor och tjejer som vill starta en tjejjour. Tjejjouren blir sedermera en ideell förening. Länsstyrelsen arrangerar ett seminarium om jämställdhet för män, ca 250 deltagare deltar Länsstyrelsen erbjuder särskilda kurser och utbildningar om skogsbruk och skogsvård för kvinnor. Projektet Växthuset startar för att medverka till att fler kvinnor startar företag. Länsstyrelsen i samarbete med Barn- och utbildningsförvaltningen startar ett jämställdhetsprojekt Värdegrunden jämt ett av resultaten blir en metodhandbok Länsstyrelsen startar ett jämställdhetsprojektet för unga män, det s.k. Focus-projektet, med inriktning på utbildning och värderingar kring kön. Ett omfattande utbildningsprojekt i jämställdhet startar för medarbetare inom arbetsmarknad. Projektet får namnet Janus. Ett av resultaten blir en metodhandbok. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män

5 Befolkning 2002 Länsstyrelsen, som ordförande i partnerskapet för Regionala kompetensrådet samt partnerskapet för Växtkraft Mål 3, ställer kravet att både en kvinna och en man ska nomineras av de olika deltagarna i partnerskapet. Ett antal utbildningstillfällen rörande mäns våld mot kvinnor genomförs av Länsstyrelsen tillsammans med Gotlands kommun Länsstyrelsen tar initiativ till ett nätverk för kvinnor som äger skog. Nätverket heter idag Skogskällingarna. Länsstyrelsen avslutar projektverksamheten i Komhuset, som en åtgärd för arbetet med jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen startar ett lokalt nätverk för jämställdhetshandläggare/-ansvariga i företag och organisationer, som är viktiga aktörer för regional utveckling På uppdrag av länets jämställdhetsråd genomförs en konferens om jämställdhet för personal inom Gotlands kommun och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen avslutar projektet RRC, som en aktiv åtgärd för jämställdhetsintegrering och överlåter ansvaret till Gotlands kommun. Länsstyrelsen genomför en kartläggning av mäns våld mot kvinnor på Gotland. Projektet Gotland Jämt avslutas. Sammanlagt har 736 kvinnor och 340 män fått minst tre timmars utbildning i jämställdhet på totalt 51 arbetsplatser i länet. En genuspedagog inrättas vid Gotlands kommun och Barn och utbildningsförvaltningen. Källa, Ett axplock av händelser i jämställdhetsarbetet, hämtat ur Länsstyrelsens årsredovisningar till regeringen. Fler resultat finns på Folkmängd 31 dec 2004 Antal Kvinnor Män Totalt Visby tätort Övriga Gotland Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Marknadsprofiler I Visby tätort bor det fler kvinnor än män, medan det på övriga Gotland är tvärtom. På Gotland som helhet finns det fler kvinnor än män. 6 7

6 Befolkning Befolkning Folkmängd efter ålder 31 dec 2004 Procentuell fördelning Kvinnor Män Visby tätort Övriga Gotland Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Marknadsprofiler Länet har nästan samma köns- och ålders fördelning som riket. I Visby är andelen kvinnor n under 20 år lägre än andelen män under 20 år, medan andelen äldre kvin- nor är avsevärt högre än andelen äldre män. Övriga Gotland har lika stor andel kvinnor som män under 20 år, medan andelen äldre kvinnor är större än andelen äldre män. Utrikes födda 2004 Procentuell fördelning Norden EU15 utom Utanför EU Norden och Norden Kv M Kv M Kv M Visby tätort Övriga Gotland Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Marknadsprofiler De flesta utrikes födda i länet, både kvinnor och män, kommer från ett land utanför EU och Norden. Det gäller särskilt bland dem som bor i Visby. På övriga Gotland finns även förhållandevis stor andel kvinnor födda i Norden och män födda inom övriga EU, jämfört med både Visby och riksgenomsnittet. 8 9

7 Befolkning Befolkning In - och utflyttningar 2004 Antal Inflyttade Utflyttade Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Visby tätort Övriga Gotland Länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2004 Antal inflyttningar utflyttningar Inom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Visby tätort Övriga Gotland Länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Marknadsprofiler Alla tre redovisade områdena har positivt flyttnings - netto. Män har högre positivt flyttningsnetto än kvinnor i Visby medan förhållandet är det omvända på övriga Gotland. Bland gotlänningarna är det fler som flyttar in till Visby än ut därifrån. Men övriga Gotland har ett högre positivt netto jämfört med Visby både när det gäller flyttningar till och från övriga landet samt till och från utlandet

8 Befolkning Barn och familj Befolkningen efter ålder 2004 och prognos för 2020 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Länets befolkning är något äldre jämfört med hela rikets. I åldrarna under 30 år finns det fler män än kvinnor. I åldrarna över 65 år är det tvärtom kvinnorna är fler. År 2020 förväntas befolkningen vara äldre än nu. Familjehushåll efter hushållstyp Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående man utan barn Ensamstående kvinna med barn 4 4 Ensamstående man med barn 0 1 Övriga familjehushåll Summa, % Antal, tal Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman- Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn barn barn barn Summa, % Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) En eller båda av de sammanboende, den ensamstående resp. minst en i övriga familjehushåll är i åldern år. I undersökningen är antalet ensamstående män i länet för få för att kunna göra en fördelning

9 Barn och familj Barn och familj Ungdomar som bor kvar hos biologiska föräldrar 2003 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Tydliga skillnader märks från 19 år. Bland 21-åringarna bor 48 procent av flickorna och 67 procent av pojkarna i länet fortfarande hemma. Över 28 år ökar skillnaden än mer. Särskilt bland männen ligger andelarna högre i länet jämfört med riket Födda barn per kvinna Antal barn som en generation kvinnor föder = summerad fruktsamhet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Från att ha legat på en hög nivå 1990 sjönk fruktsamheten både i länet och i riket ända fram till slutet av 1990-talet. Länet hade den lägsta noteringen 1998 med 1,35 barn per kvinna. Under 2000-talet har fruktsamheten ökat och den ligger nu på 1,5 barn per kvinna i länet jämfört med drygt 1,7 i riket

10 Barn och familj Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2004 Personer som använt försäkringen samt uttagna nettodagar FP Personer Uttagna nettodagar Könsfördelning (%) Fördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Gotland Riket TFP Gotland Riket Källa: Försäkringskassan, Datalagret STORE Kommunal barnomsorg 2004 Andel (%) av alla i respektive åldersgrupp Inskrivna barn Länet Riket Antal % % Förskola, 1 5 år Fritidshem, 6 12 år Familjedaghem, 1 5 år år Förskoleklass, 6 år Källa: Skolverket Män i länet använder föräldraförsäkringen i något högre utsträckning än män i riket. Det gäller särskilt tillfällig förädrapenning. Men det är stor skillnad jämfört med kvinnornas uttag. Länet har högre andelar än riket för alla typer av barnomsorg utom för skolbarn i familjedaghem. Statistiken redovisas inte uppdelad på flickor och pojkar. FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP= tillfällig vård av barn. Kontaktdagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. Nettodagar. 2 halva dagar = 1 heldag

11 Utbildning Utbildning Avgångna från gymnasieskolan Länet. Läsåret 2003/2004 Högskolenybörjare Läsåret 2003/ år* Antal Könsfördeln. Andel ( ) (%) av alla i resp. ålder Kv M Kv M Kv M Länet Riket år* Länet Riket Källa: SCB, Högskolestatistik * Ålder Fler kvinnor än män börjar i högskolan, både i åldrarna och år. En högre andel av länets befolkning, utom män i åldern år, börjar på högskola jämfört med riket. Källa: SCB, Skolstatistik Gymnasieskolan är fortfarande starkt könsuppdelad

12 Utbildning Utbildning Examinerade från högskolans grund- utbildning och boende i länet 1 jan 2005 Examinerade från högskolans grund- utbildning ej boende i länet 1 jan 2005 År för examen 2000/ / /03 Kv M Kv M Kv M År för examen 2000/ / /03 Kv M Kv M Kv M Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Undervisning Naturvetenskap Teknik, varav: Civilingenjörsexamen/motsv Högskoleingenjörsexamen/motsv Lant- och skogsbruk Medicin och odontologi, varav: Läkarexamen/motsv Tandläkarexamen/motsv Vård och omsorg, varav: Sjuksköterskeexamen/motsv Konstnärligt område Totalt Källa: SCB, Högskolestatistik Bor (är skrivna) i samma län som då utbildningen påbörjades. Om en student avlagt mer än en examen under perioden medräknas bara en av dessa. Yrkesexamen (ex. läkare, lärare) prioriteras före generell examen (magister-, kandidat- och högskole-). Om mer än en yrkesexamen avlagts prioriteras den senaste. Detsamma gäller generell examen. Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Undervisning Naturvetenskap Teknik, varav: Civilingenjörsexamen/motsv Högskoleingenjörsexamen/motsv Lant- och skogsbruk Medicin och odontologi, varav: Läkarexamen/motsv Tandläkarexamen/motsv Vård och omsorg, varav: Sjuksköterskeexamen/motsv Konstnärligt område Totalt Källa: SCB, Högskolestatistik Bor ej i samma län som då utbildningen påbörjades Knappt 60 procent av de kvinnor som examinerades från en högskoleutbildning läsåret 2000/2001 och som bodde i länet på den tiden har flyttat från länet nu. Andelen är något högre bland män, 67 procent. Bland dem som examinerades under senare år har en betydligt högre andel av kvinnorna flyttat från länet

13 Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Visby tätort Övriga Gotland Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret och Marknadsprofiler Befolkningens utbildningsnivå år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Visby tätort Övriga Gotland Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret och Marknadsprofiler Andel med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Skillnaden är större på övriga Gotland än i Visby tätort. I åldrarna år är utbildningsnivån lägre än den är bland åringarna. Det gäller särskilt män men också kvinnor. I Visby finns en högre andel både kvinnor och män med eftergymnasial utbildning än på övriga Gotland

14 Utbildning Förvärvsarbete Kursdeltagare i komvux hösten 2004 Länet Riket Antal Könsförd. (%) Antal Könsförd.(%) Nivå Totalt Kv M Totalt Kv M Grundläggande vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Påbyggnadsutbildning Totalt Källa: SCB, Skolstatistik Betydligt fler kvinnor än män går i kommunal vuxenutbildning, både i länet och i riket. Förvärvsarbetande 2003 Andel (%) i respektive åldersgrupp år år år Kv M Kv M Kv M Visby tätort Övriga Gotland Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Marknadsprofiler Andelen förvärvsarbetande på Gotland ligger nära riksgenomsnittet. Tittar man på Visby är andelen dock lägre i alla kategorier utom för kvinnor i åldern år. På övriga Gotland är däremot andelen förvärvsarbetande högre än riksgenomsnittet i alla kategorier utom för män år

15 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Relativa arbetskraftstal Avser år Relativa arbetskraftstalet = andel (%) av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) År 1990 fanns 82 procent av kvinnorna i länet i arbetskraften. Motsvarande andel för män var 86 procent. År 2004 hade andelarna sjunkit till 73 respektive 76 procent. I riket finns nu 76 procent av kvinnorna och 80 procent av männen i arbetskraften. Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och 2004 Avser år Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Bland kvinnor är andelen heltidsarbetande högre i länet än i riket år Det omvända gällde år Bland män arbetar en lägre andel heltid i länet jämfört med riket. Så var det även år Både i länet och i riket ökar andelen heltidsarbetande kvinnor medan den minskar för män

16 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Förvärvsarbetande efter sektor 2003 De 30 största yrkena i länet 2003 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Kvinnor arbetar i nästan lika hög utsträckning i offentlig sektor som i näringslivet. Män arbetar till största delen i näringslivet. Men arbeten i offentlig sektor är lite vanligare i länet jämfört med riket. Källa: SCB, Yrkesregistret Avser yrkesverksamma anställda år med bostad i länet

17 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2003 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta även i en annan kommun). De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2003 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta även i en annan kommun). Antal Andel (%)* Antal Andel (%)* Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Grundskollärare Bokförings- och redovisningsassistenter Städare m.fl Köks- och restaurangbiträden Övrig kontorspersonal Sjuksköterskor Förskollärare och fritidspedagoger Redovisningsekonomer, adm. assistenter m.fl Kundinformatörer Kontorssekreterare och dataregistrerare Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän Storhushålls- och restaurangpersonal Gymnasielärare m.fl Säljare, inköpare, mäklare m.fl Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Psykologer, socialsekreterare m.fl Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma Byggnadshantverkare Byggnads- och anläggningsarbetare Fordonsförare Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Maskin- och motorreparatörer Ingenjörer och tekniker Militärer Chefer för mindre företag och enheter Lager- och transportassistenter Säljare, inköpare, mäklare m.fl Maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling Drifts- och verksamhetschefer Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri Maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m Gymnasielärare m.fl Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl Maskinförare Chefer för särskilda funktioner Handpaketerare och andra fabriksarbetare Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma 30 31

18 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Egna företagare i länet efter näringsgren 2003 Källa SCB: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) De flesta egenföretagare finns inom jordbruk, skogsbruk och fiske både bland kvinnor och bland män. Kvinnorna är jämnare fördelade mellan näringsgrenarna än vad männen är. Nystartade företag efter form av ledning Antal i länet Källa: SCB, Nyetableringsstatistik Antal nyföretagare 2003 Länet Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Antal Könsfördelning (%) 1) Andel ( ) 2) 5,1 7,3 4,1 8,4 Källa: Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) 1) Exkl. bortfall 2) Befolkningen år Andelen nystartade företag som leds av en kvinna har ökat under tidsperioden. I länet är andelen kvinnliga nyföretagare högre än i riket

19 Förvärvsarbete Ekonomi Pendling till arbetet 2002 och 2003 Antal år som pendlar över länsgränsen Inpendlare Utpendlare Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Fler män än kvinnor pendlar till arbetet. För både kvinnor och män är utpendlingen större än inpendlingen. Arbetssökande 2004 Andel (%) i åldern år. Årsmedeltal Öppet arbetslösa I konjunkturberoende program Kvinnor Män Kvinnor Män Länet 4,4 5,4 2,0 2,6 Riket 3,8 4,9 1,8 2,1 Källa: AMS Jämfört med riket har länet en större andel öppet arbetslösa kvinnor och män. Detsamma gäller dem i konjunkturberoende program. Sammanräknad förvärvsinkomst år. Antal kronor i tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Inkomsterna ligger på en lägre nivå i länet jämfört med riket. Det gäller både kvinnor och män. Skillnaden mellan könen är mindre i länet än i riket. Disponibel medelinkomst för familjer 2003 Antal kronor i 1000-tal Gifta/ Ensamstående Ensamstående sambo kvinnor män utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn* Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) * under 18 år Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå

20 Hälsa Hälsa Ohälsotalet Antal dagar per år och försäkrad i åldern år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Visby tätort Övriga Gotland Länet Riket Källa: Försäkringskassan, Datalagret STORE, och SCB, Marknadsprofiler Kvinnors ohälsotal är högre än mäns. Det gäller både Gotland och i riket som helhet. Talen ligger dock på en lägre nivå i länet jämfört med riket. Mellan åren 2003 och 2004 sjönk Gotlands ohälsotal. Pågående långa* sjukfall efter ålder dec 2004 Andel (%) av pågående sjukfall i respektive ålder år år år år Kv M Kv M Kv M Kv M Länet Riket Andel ( ) av alla i respektive ålder år år år år Kv M Kv M Kv M Kv M Länet Riket Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun * 180-dagar Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar. Av alla pågående sjukfall ligger de långa sjukfallen på en lägre nivå i länet jämfört med hela riket. Det gäller både kvinnor och män i de olika åldrarna. Även andel långtidssjukskrivna i befolkningen är lägre i länet än i hela riket

21 Hälsa Inflytande och makt Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2004 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Antal personer 2004 Förändr. sedan 2000 i procent 30- dagar 180- dagar 180-dagar Kv M Kv M Kv M Länet Riket Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun Antalet långa sjukfall har minskat i länet medan de ökat i riket de senaste åren. Långtidssjuktalen är högre bland kvinnor än bland män. Avser sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec. Förtidspensionärer år dec 2004 Andel (%) Förändring år år år sedan 2000, år, procentenheter Kv M Kv M Kv M Kv M Länet Riket Ledamöter i statliga styrelser och nämnder 2005 Antal Könsför- Orddelning (%) förande Kv M Kv M Länsstyrelsen Gotland Kv Högskolan Gotland Kv Försäkringskassan: Socialförsäkringsnämnder, 4 st Kv, 1 Arbetsmarknadsnämnden M Polisstyrelsen M Ledamöter i Strukturfonder och partnerskap 2005 Referensgrupp Mål 2 öarna M ESF rådet växtkraft mål M Leader + Gotland M Partnerskapet för tillväxtarbetet M Partnerskapet f. regionala Kompetensrådet M Källa: Länsstyrelsen M, 3 Källa: Försäkringskassan Har sjuk- eller rehabiliteringspenning

22 Inflytande och makt Inflytande och makt Kommunstyrelsen 2003 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Ordinarie ledamöter Ersättare Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning ordf. (%) (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Länet 15 M Källa: SCB, Insamling från kommuner 2003 Könsfördelningen bland de ordinarie ledamöterna i kommunstyrelsen är inom ramen procent, liksom för ersättarna. Kommunfullmäktigeledamöter 1998 och 2002 efter valet Antal Könsfördeln.(%) Antal Könsfördeln.(%) Kvinnor Män Kvinnor Män Länet Källa: SCB, Valstatistik Könsfördelningen ligger inom ramen procent och är i stort sett oförändrad mellan 1998 och Chefer i näringslivet 2003 Länet Antal Könsförd. Procentuell (%) fördelning Kv M Kv M Kv M Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drifts- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Chefer totalt, näringslivet Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor är i minoritet bland alla typer av chefer. Högst andel kvinnor, 39 procent, finns i gruppen chefer för mindre företag och enheter. Lägst är andelen bland chefstjänstemän i intresseorganisationer, 14 procent. Bland kvinnor är det vanligast att vara chef för mindre företag och enheter och bland män är det vanligast att vara chef för särskilda funktioner

23 Inflytande och makt Kriminalitet Chefer i offentlig sektor 2003 Länet Antal Könsförd. Procentuell (%) fördelning Kv M Kv M Kv M Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drifts- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Chefer totalt, offentlig sektor Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor är i minoritet bland alla typer av chefer. Högst andel kvinnor, 40 procent, finns i gruppen drifts- och verksamhetschefer. Lägst är andelen bland verkställande direktörer, 17 procent. Bland kvinnor är det vanligast att vara drifts- och verksamhetschef och bland män är det vanligast att vara chef för mindre företag och enheter. Oro för våld och faktiskt våld efter ålder Länet Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) De gamla kvinnorna är mest oroliga att bli utsatta för våld men det är de unga männen som drabbas av våld. Resultaten följer mönstret från hela riket men är osäkra för länet när det gäller åldrarna år samt 65 år p.g.a. få intervjuer. Uppgift om kön på förövaren finns ej

24 Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott 2004 Antal per av medelfolkmängden Anmälda sexualbrott efter brottstyp Antal Antal per inv Länet Länet Riket Våldtäkt inkl. grov Sexuellt tvång, utnyttjande m.m Sexuellt ofredande (ej blottning) Blottning Koppleri inkl. grovt Förförelse av ungdom Barnpornografibrott inkl. grovt Sexköpsbrott Människohandel för sexuella ändamål (trafficking) Totalt Källa: BRÅ Källa: BRÅ Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inomhus av en bekant och att män blir det utomhus av en obekant. Uppgift om kön på förövaren saknas. Ett av regeringens mål med jämställdhetspolitiken är frihet från könsrelaterat våld. Tabellen visar antal sexualbrott efter olika typ av brott men den visar vare sig vilket kön förövaren har eller vilket kön offret har. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barnpornografibrott, sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking). Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom familjen. Källa: BRÅ 44 45

25 Så långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts att arbeta inom hantverk och viss handel Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur.lic. och teologi) Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir jämställda i den nya giftermålsbalken De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster Statliga läroverk öppnas för flickor Moderskapsförsäkringen införs Lika folkpension för kvinnor och män införs Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs. Mödrahjälp till behövande införs. Moderskapspenning för alla införs Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader Kvinnor får rätt att bli präster SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras P-piller godkänns i Sverige Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbets inkomst ersätter sambeskattning Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse FN:s kvinnoår. Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet inom den statliga sektorn. Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK Rätt till 6 timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen All kvinnomisshandel på enskild plats under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet

26 1982 Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag. Vid giftermål får både kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen. FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet Nordisk handlingsplan för jämställdhet Ny jämställdhetslag Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern resp. fadern. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik Sverige blir medlem i EU. FN:s fjärde kvinnokonferens. Den hålls i Peking. Lag om registrering av partnerskap Första kvinnliga biskopen Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner Kommitté för att följa upp och utvärdera Kvinnofridspropositionens myndighetsuppdrag ur ett könsmaktsperspektiv En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken. Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. Vill du veta mera om svensk jämställdhetspolitik? Utredningar/Skrivelser som påverkat eller påverkar jämställdhetsarbetet nationellt och regionalt. Dessa finns att ladda ner på regeringens hemsida oftast i en sammanfattning. Makt att forma samhället och sitt eget liv SOU 2005:66 Slag i luften en utredning om myndighet, mansvåld och makt. SOU 2004:121 Mansdominans i förändring om ledningsgrupper och styrelser SOU 2003:16 Jämt och ständigt Regeringens jämställdhetspolitik med handlingsplan för mandatperioden. Regeringens skrivelse 2002/ 03:140 Ändrad ordning, Strategisk utveckling för jämställdhet. Departementsskrivelse 2001:64 Vill du veta mera om länsstyrelsens jämställdhetsarbete gå in på 48

27 I augusti 2005 presenterades för regeringen ett förslag om en ny jämställdhetspolitik samt ny organisation för denna. Utredningen, SOU 2005: 66 kom att heta Makt att forma samhället och sitt eget liv. Det nya över gripande målet för jämställdhetspolitiken föreslås vara att: kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Därutöver föreslås ett antal nya delmål: Kvinnor och män skall ha samma rätt och möjlighet att utöva ett aktivt medborgarskap och att forma villkoren för beslutsfattandet. Kvinnor och män skall ha samma möjligheter till avlönat arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. Kvinnor och män skall ha samma möjlighet att ge och få omsorg utan att underordnas. Det obetalda arbetet skall delas lika. Kvinnor och män skall ha samma möjlighet till kroppslig integritet. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Vill du veta mera? Gå in på