Gotlands län Kön spelar roll. Statistik om kvinnor & män på Gotland

Transkript

1 Gotlands län 2007 Kön spelar roll Statistik om kvinnor & män på Gotland

2 Innehåll Jämställdhetsintegrering... 2 Nationell organisation... 3 Utvecklingen sedan 1970-talet... 4 Så långt har vi hunnit på Gotland... 5 Befolkning... 8 Barn och familj Utbildning Förvärvsarbete Ekonomi Hälsa Inflytande och makt Kriminalitet Producerad av SCB och Länsstyrelsen Kontaktperson: Kicki Scheller, Länsstyrelsen Layout: Ateljén, SCB Omslagsfoto: Annika Broms Länsstyrelsen Gotland Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro Förord Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Jämställdhet är i grunden en demokratifråga som handlar om att rättvist fördela formell och reell makt mellan kvinnor och män, att fördela resurser och att värdera kvinnors och mäns erfarenheter och kunskaper lika. I dag skiljer sig dock kvinnors och mäns villkor åt på en rad olika samhällsområden. Att synliggöra kvinnors och mäns förutsättningar bl.a. genom statistik är viktigt för att kunna arbeta för en varaktig förändring, dvs. minska ojämställdheten. Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att arbeta för att det nationella målet med jämställdheten uppnås och får genomslag i länet. Den här foldern om könsuppdelad statistik ska ses som en del i detta arbete. Statistik, som är kvantitativa data, måste dock analyseras och värderas och får inte stanna vid ett tekniskt inslag i jämställdhetsarbetet. Det kvalitativa arbetet, dvs. kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar måste också tas till vara för att nå jämställdhet. Att arbeta mot ett jämställt Gotland, för såväl pojkar, flickor, kvinnor och män ska ses i ljuset av att arbeta för en hållbar utveckling på Gotland. Kicki Scheller Särskilt sakkunnig i jämställdhet Länsstyrelsen Gotland

3 Jämställdhetsintegrering För att uppnå målet med jämställdhetspolitiken skall strategin jämställdhetsintegrering användas. Det innebär att ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i planeringsarbetet, utförandet och beslutsfattandet på alla nivåer i organisationen och inom alla samhällsområden. Andra viktiga faktorer för att nå jämställdhet är att: det finns tydliga mål med jämställdhetsarbetet, som följs upp och utvärderas i ordinarie verksamhetsprocesser det finns kunskap om vad jämställdhet innebär och på vilka grunder den vilar det används en eller flera metoder i organisationen för att analysera jämställdhet det finns en vilja att förändra, såväl hos ledning som hos medarbetare. Länsstyrelsen vill poängtera att Jämställdhetslagen som behandlar personal- och arbetsmiljöfrågor är viktiga, men har ett annat syfte än att jämställdhetsintegrera en verksamhet. Nationell organisation Jämställdhetsministern samordnar regeringens jämställdhetspolitik. Varje minister är jämställdhetsansvarig för sitt politikområde. På Integrations- och jämställdhetsdepartementet finns frågorna om jämställdhet. Varje Länsstyrelse har ett uppdrag att omsätta de nationella målen med jämställdhetspolitiken i länet. För detta finns en särskild sakkunnig i jämställdhetsfrågor på Länsstyrelsen som tillsammans med ledningen ska verka för arbetet med jämställdhetsintegrering såväl inom myndigheten som externt ut mot viktiga aktörer i länet. Jämställdhetsombudsmannen, JämO, är den centrala myndighet som tillser att jämställdhetslagen efterlevs. 2

4 Utvecklingen av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig som i privat sektor medan männen till största delen arbetar i privat sektor. Kvinnor kombinerar ett betalt arbete med vård av barn och hem. Män kombinerar ett betalt arbete med ekonomiskt, politiskt och fackligt engagemang. De direktvalda politiska församlingarna är idag jämställda de indirekta är det inte. Den könssegregerade gymnasie- och högskolan består. Den könssegregerade arbetsmarknaden består. Männen dominerar fortfarande starkt i alla typer av brott. Löneskillnaderna består: kvinnodominerade yrken har lägre värde än mansdominerade män har högre lön än kvinnor i de flesta yrken. Pensionärerna blir allt fler och lever längre: kvinnor lever ensamma i högre utsträckning än män män har högre pension än kvinnor. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2006 Så långt har vi hunnit på Gotland 1995 Damkraft ett regionalt resurscentrum, RRC för kvinnor startades bl.a. av Länsstyrelsen, ALMI och Hushållningssällskapet Länsstyrelsen fick i uppdrag av regeringen att ta fram en länsstrategi för jämställdhet. Strategin gällde för åren Humlorna, ett nätverk av kvinnor som är politiker, stöttades av Länsstyrelsen Arbetsplatsen Komhuset, inrättades av Länsstyrelsen. Syftet var att bedriva jämställdhetsarbete i projektform. Medfinansiär var Gotlands kommun Länsstyrelsen var stödjande aktör för de kvinnor och tjejer som ville starta en tjejjour. Tjejjouren blev sedermera en ideell förening. Länsstyrelsen arrangerade ett seminarium om jämställdhet för män, ca 250 deltagare deltog Länsstyrelsen erbjöd särskilda kurser och utbildningar om skogsbruk och skogsvård för kvinnor. Projektet Växthuset startade för att medverka till att fler kvinnor startar företag. Länsstyrelsen i samarbete med Barn- och utbildningsförvaltningen startade ett jämställdhetsprojekt Värdegrunden jämt ett av resultaten blev en metodhandbok Länsstyrelsen startade ett jämställdhetsprojektet för unga män, det s.k. Focus-projektet, med inriktning på utbildning och värderingar kring kön. Ett omfattande utbildningsprojekt i jämställdhet startade för medarbetare inom arbetsmarknad. Projektet fick namnet Janus. Ett av resultaten blev en metodhandbok.

5 2002 Länsstyrelsen som ordförande i partnerskapen för Regionala kompetensrådet samt partnerskapet för Växtkraft Mål 3 ställde kravet att både en kvinna och en man ska nomineras av de olika deltagarna i partnerskapet. Ett antal utbildningstillfällen rörande mäns våld mot kvinnor genomfördes av Länsstyrelsen tillsammans med Gotlands kommun Länsstyrelsen tog initiativ till ett nätverk för kvinnor som äger skog. Nätverket heter idag Skogskällingarna. Länsstyrelsen avslutade projektverksamheten i Komhuset, som en åtgärd för arbetet med jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen startade ett lokalt nätverk för jämställdhetshandläggare/-ansvariga i företag och organisationer, som är viktiga aktörer för regional utveckling På uppdrag av länets jämställdhetsråd genomfördes en konferens om jämställdhet för personal inom Gotlands kommun och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen avslutade projektet RRC, som en aktiv åtgärd för jämställdhetsintegrering och överlät ansvaret till Gotlands kommun. Länsstyrelsen genomförde en kartläggning av mäns våld mot kvinnor på Gotland. Projektet Gotland Jämt avslutades. Sammanlagt har 340 män och 736 kvinnor fått minst tre timmars utbildning i jämställdhet. Dessa personer var spridda på totalt 51 arbetsplatser i länet. En genuspedagog inrättas vid Gotlands kommun och Barn- och utbildningsförvaltningen En uppföljning av 2003 år rapport om makt och inflytande av kvinnor och män i näringslivets styrelser följdes upp under året. Resultat visar på en 16 % ökning av kvinnor i länets företagsstyrelser vars företag har mer än 25 anställda. En kvalitativ undersökning genomfördes av Länsstyrelsen på ett urval av de arbetsplatser som ingick i jämställdhetsprojektet Gotland Jämt. Resultatet visar att fyra av 15 intervjuade arbetsplatser har gjort strukturella förändringar i organisationen för att få en ökad jämställdhet. Länsstyrelsen stöttade Gotlands kommun med ett antal utbildningstillfällen i jämställdhet bl.a. för missbrukarvården inom socialtjänsten, gymnasieskolan samt ledningskontoret. Inom skogsfrågorna på Länsstyrelsen deltog sammanlagt 35 % kvinnor och 65 % män det kursutbud som fanns under Nätverket Aktivt jämställdhetsarbetet, som Länsstyrelsen bedriver som stöd mot viktiga aktörer i länet, har tagit fram ett värderingsmaterial om jämställdhet i form av en kortlek Leka jämt. En checklista har arbetats fram av Länsstyrelsen. Den har i viss mån använts som ett stöd i arbetet att ta fram ett Regionalt utvecklingsprogram inom ramen för arbetet Vision Gotland Tre av fyra sakområden inom Länsstyrelsen, som är utpekade i regleringsbrevet för 2006 har avslutat arbetet med analysmetoden Jämkas Bas. Ett kunskapsunderlag, kring den fysiska planeringen vid tre stora arbetsplatser har arbetats fram av Länsstyrelsen som kan användas som ett underlag för beslut vid stadsplanering. Ett jämställdhetsprojekt inom Gotland kommuns gymnasieskola, som Länsstyrelsen stöttar med handledning, har startats under året. Projektnamnet är Jämt gymnasium. Utbildning och metodstöd har getts under året till statliga myndigheter på ön. Försäkringskassan, Polismyndigheten och Högskolan Gotland är exempel på myndigheter som deltagit. Källa, Ett axplock av händelser i jämställdhetsarbetet, hämtat ur Länsstyrelsens årsredovisningar till regeringen. Fler resultat finns på 7

6 Befolkning Befolkning Folkmängd 31 dec 2006 Antal Kvinnor Män Totalt Visby tätort Övriga Gotland Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Marknadsprofiler Folkmängd efter ålder 31 dec 2006 Procentuell fördelning Kvinnor Män Visby tätort Övriga Gotland Länet Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Marknadsprofiler I Visby tätort bor det fler kvinnor än män. På övriga Gotland är det tvärtom; det finns fler män än kvinnor. På hela Gotland finns det, liksom i riket, fler kvinnor än män. Länet har en något äldre åldersfördelning än riket. Det gäller både kvinnor och män. I Visby är andelen av kvinnorna som är under 20 år lägre än andelen av männen som är under 20 år. Det omvända gäller bland de äldre. En mycket högre andel av kvinnorna är äldre. Även på övriga Gotland är en högre andel av kvinnorna över 65 år.

7 Befolkning Befolkning Befolkningen efter ålder 2004 och prognos för 2020 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Andel kvinnor är i regel mindre än andel män i de lägre åldrarna. Från 50 år är andel kvinnor däremot högre än andel män. År 2025 beräknas andelen av befolkningen i åldern 60 år och äldre öka både i länet och i riket. Utrikes födda 2004 Procentuell fördelning Norden EU25 utom Utanför EU Norden och Norden Kv M Kv M Kv M Visby tätort Övriga Gotland Länet Länet 2004 (EU15) Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik och Marknadsprofiler De flesta utrikes födda i länet, både kvinnor och män, kommer från ett land utanför EU och Norden. Det gäller särskilt bland dem som bor i Visby. På övriga Gotland finns även förhållandevis stor andel kvinnor födda i Norden och män födda inom övriga EU, jämfört med både Visby och riksgenomsnittet

8 Befolkning Barn och familj In - och utflyttningar 2006 Antal Inflyttade Utflyttade Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Visby tätort Övriga Gotland Länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Bland kvinnor var utflyttningen större än inflyttningen, särskilt från Visby. För män var inflyttningen något högre än utflyttningen både till Visby och till övriga Gotland. Familjehushåll efter hushållstyp Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående man utan barn Ensamstående kvinna med barn 4 4 Ensamstående man med barn 0 1 Övriga familjehushåll Summa, % Antal, tal Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman- Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn barn barn barn Summa, % Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) En eller båda av de sammanboende, den ensamstående resp. minst en i övriga familjehushåll är i åldern år. I undersökningen är antalet ensamstående män i länet för få för att kunna göra en fördelning

9 Barn och familj Barn och familj Födda barn per kvinna och man Källa: SCB, Befolkningsstatistik Antal barn som en generation kvinnor föder = summerad fruktsamhet Fruktsamheten låg på en hög nivå 1990 men sjönk sedan under 1990-talet. Länet hade den lägsta noteringen 1998 för både kvinnor och män. Under 2000-talet har fruktsamheten åter ökat och den ligger nu på 1,72 barn per kvinna i länet jämfört med 1,85 i riket. För män är värdena 1,59 i länet och 1,74 i riket. Medelålder vid första barnets födelse Kvinnor Män Gotland 28,4 30,0 Riket 28,9 31,3 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Kommunal barnomsorg 2005 Antal och andel (%) av alla i respektive åldersgrupp Länet Riket Inskrivna barn Antal % % Förskola, 1 5 år Fritidshem 6 12 år Familjedaghem 1 5 år år Förskoleklass 6 år Källa: Skolverket Förskolor som har enskild huvudman ingår om kommunen utövar tillsyn över verksamheten. Länet har högre andelar än riket för alla typer av barnomsorg, utom för skolbarn i familjedaghem. Statistiken redovisas inte uppdelad på flickor och pojkar

10 Barn och familj Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2005 respektive 2004 Personer som använt försäkringen samt uttagna nettodagar Personer Uttagna nettodagar Könsfördelning (%) Fördelning (%) Kvinnor Män Kvinnor Män FP 2005 Gotland Riket TFP 2004 Gotland Riket Källa: Försäkringskassan, Datalagret STORE Både i länet och i hela riket tar kvinnor ut en betydligt större andel av föräldrapenningen. Den tillfälliga föräldrapenningen används mer lika av kvinnor och män, särskilt i länet. FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP= tillfällig vård av barn. Kontaktdagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. Nettodagar. 2 halva dagar = 1 heldag. Ungdomar som bor kvar hos biologiska föräldrar* 2005 Källa: SCB, Befolkningsstatistik * biologiska eller som adopterade Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Tydliga skillnader märks från 19 år. Bland 21-åringarna bor 51 procent av flickorna och 66 procent av pojkarna i länet fortfarande hemma. Bland 28-åringarna bor en dubbelt så stor andel bland pojkarna kvar hemma jämfört med flickorna, 28 respektive 14 procent

11 Utbildning Utbildning Avgångna från gymnasieskolan Länet. Läsåret 2005/2006 Kursdeltagare i komvux våren 2006 Länet Riket Antal Könsförd. (%) Antal Könsförd.(%) Nivå Totalt Kv M Totalt Kv M Grundlägg. vuxenutbildn Gymnasial vuxenutbildn Påbyggnads- utbildning Totalt Totalt våren Källa: SCB, Skolstatistik Både i länet och i riket deltar betydligt fler kvinnor än män i kommunal vuxenutbildning. I Gotlands län är könsfördelningen på den grundläggande vuxenutbildningen mycket jämn, medan den gymnasiala vuxenutbildningen har en högre andel kvinnliga deltagare. Källa: SCB, Skolstatistik Gymnasieskolan är fortfarande starkt könsuppdelad

12 Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Visby tätort Övriga Gotland Länet Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret och Marknadsprofiler Befolkningens utbildningsnivå år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Visby tätort Övriga Gotland Länet Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret och Marknadsprofiler Andel med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Skillnaden är större på övriga Gotland än i Visby tätort. I åldrarna år är utbildningsnivån lägre än den är bland åringarna. Det gäller särskilt män men också kvinnor. I Visby finns en högre andel både kvinnor och män med eftergymnasial utbildning än på övriga Gotland

13 Utbildning Utbildning Högskolenybörjare Läsåret 2005/06 Antal Könsfördeln. Andel ( ) (%) av alla i resp. ålder Kv M Kv M Kv M år 1) Länet Länet 2003/ Riket 2) år 1) Länet Länet 2003/ Riket 2) Källa: SCB, Högskolestatistik 1 Ålder Endast högskolenybörjare som har rekryteringslän Könsfördelningen bland högskolenybörjarna är något jämnare i länet än i riket. Könsfördelningen i åldersgruppen år är jämnare än i åldersgruppen år. Andelen kvinnor är dock i majoritet i båda åldersgrupperna. Examinerade från högskolans grundutbildning och boende i länet 1 jan 2007 År för examen 2002/ / /05 Kv M Kv M Kv M Humaniora och teologi Juridik och samhällsvetenskap Undervisning Naturvetenskap Teknik, varav: Civilingenjörsexamen/motsv Högskoleingenjörsexamen/motsv Lant- och skogsbruk Medicin och odontologi, varav: Läkarexamen/motsv Vård och omsorg, varav: Sjuksköterskeexamen/motsv Konstnärligt område Totalt Källa: SCB, Högskolestatistik Bor (är skrivna) i samma län som då utbildningen påbörjades. Om en student avlagt mer än en examen under perioden medräknas bara en av dessa. Yrkesexamen (ex. läkare, lärare) prioriteras före generell examen (magister-, kandidat- och högskole-). Om mer än en yrkesexamen avlagts prioriteras den senaste. Detsamma gäller generell examen

14 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Förvärvsarbetande 2005 Andel (%) i respektive åldersgrupp Relativa arbetskraftstal Avser år år år år Kv M Kv M Kv M Visby tätort Övriga Gotland Länet Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) och Marknadsprofiler Andelen förvärvsarbetande på Gotland ligger på riksgenomsnittet i åldergruppen år. Bland yngre kvinnor och män har en lägre andel ett arbete i Visby och en högre andel ett arbete på övriga Gotland jämfört med riket. Relativa arbetskraftstalet = andel (%) av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) I länet fanns år 1990 knappt 82 procent av kvinnorna och 86 procent av männen i arbetskraften. År 1996 låg talen som lägst för kvinnor medan män nådde sin lägsta andel år De senaste åren har andelarna åter ökat och de ligger nu på 75 respektive 83 procent. Motsvarande tal i riket är 76 respektive 81 procent

15 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och 2006 Avser år Förvärvsarbetande efter sektor 2005 Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Bland kvinnor är andelen heltidsarbetande högre i länet än i riket år Det omvända gällde år Bland män arbetar en lägre andel heltid i länet jämfört med riket. Så var det även år Både i länet och i riket ökar andelen heltidsarbetande kvinnor medan den minskar för män. I länet är det en något högre andel kvinnor som arbetar i den offentliga sektorn än i näringslivet. Män arbetar i främst inom näringslivet. Andelen offentligt anställda är högre i länet jämfört med hela riket, både bland kvinnor och män

16 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2004 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta även i en annan kommun). Exklusive anställda med Yrke okänt. Antal Andel (%)* Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Övrig kontorspersonal Grundskollärare Städare m.fl Sjuksköterskor Köks- och restaurangbiträden Förskollärare och fritidspedagoger Bokförings- och redovisningsassistenter Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän Kundinformatörer Storhushålls- och restaurangpersonal Gymnasielärare m.fl Kontorssekreterare och dataregistrerare Säljare, inköpare, mäklare m.fl Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Administratörer i offentlig förvaltning Drift- och verksamhetschefer Företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2004 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda år. Avser nattbefolkning (bor i kommunen men kan arbeta även i en annan kommun). Exklusive anställda med Yrke okänt. Antal Andel (%)* Byggnadshantverkare Byggnads- och anläggningsarbetare Vård- och omsorgspersonal Fordonsförare Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl Ingenjörer och tekniker Militärer Maskin- och motorreparatörer Chefer för mindre företag och enheter Lager- och transportassistenter Säljare, inköpare, mäklare m.fl Drift- och verksamhetschefer Maskinförare Maskinoperatörer, gummi- och plastindustri Handpaketerare och andra fabriksarbetare Chefer för särskilda funktioner Dataspecialister Gymnasielärare m.fl Elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl Storhushålls- och restaurangpersonal Källa: SCB, Yrkesregistret * av alla yrkesverksamma 28 29

17 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 30 största yrkena i länet 2004 Källa: SCB, Yrkesregistret Avser yrkesverksamma anställda år med bostad i länet. Egna företagare i länet efter näringsgren 2005 Källa SCB: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Kvinnorna har oftast ett företag inom området personliga och kulturella tjänster. Männen har oftast ett jord-, skogs- eller fiskeföretag

18 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Nystartade företag efter form av ledning Antal i länet Pendling till arbetet 2005 Antal år som pendlar över länsgränsen Inpendlare Utpendlare Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Länet Länet Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Källa: SCB, Nyetableringsstatistik Fler män än kvinnor pendlar till arbete i annat län. För både kvinnor och män är utpendlingen större än inpendlingen. Antal nyföretagare 2005 Länet Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Antal Könsfördelning (%) 1) Andel ( ) 2) 4,7 10,1 5,3 10,1 Källa: Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS) 1) Exkl. bortfall 2) Befolkningen år I länet är en något lägre andel kvinnor nyföretagare jämfört med riket. Bland män ligger andelen på samma nivå i länet som i riket. Arbetssökande 2006 Andel (%) i åldern år. Årsmedeltal Öppet arbetslösa I konjunkturberoende program Kvinnor Män Kvinnor Män Länet 4,3 4,5 2,9 3,0 Riket 3,5 4,0 2,4 2,5 Källa: AMS En högre andel män än kvinnor är öppet arbetslösa eller deltagare i konjunkturberoende program

19 Ekonomi Ekonomi Sammanräknad förvärvsinkomst år. Antal kronor i tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Länet Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) För både kvinnor och män ligger inkomsterna på en lägre nivå i länet jämfört med riket. Skillnaden mellan könen är dock mindre i länet. Disponibel medelinkomst för familjer 2005 Antal kronor i 1000-tal Gifta/ Ensamstående Ensamstående sambo kvinnor män utan med utan med utan med barn barn* barn barn* barn barn* Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) * under 18 år Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår (för konsumtion och sparande) sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. Genomsnittlig månadslön i de 10 största yrkesgrupperna i länet 2004 Avser genomsnittlig månadslön i riket 2005 Källa: SCB och Medlingsinstitutet I de 10 största yrkesgrupperna i länet har män kr mer i genomsnittlig månadslön än kvinnor inom samma yrkesgrupp. Störst är löneskillnaden bland byggnads- och anläggningsarbetare; kr

20 Hälsa Hälsa Ohälsotalet Antal dagar per år och försäkrad i åldern år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Visby tätort Övriga Gotland Länet Länet* Riket* Källa: Försäkringskassan, Datalagret STORE, och SCB, Marknadsprofiler Kvinnors ohälsotal är högre än mäns. Det gäller både Gotland och i riket som helhet. Talen har sjunkit sedan 2002 både på Gotland och i riket. Antal utbetalade dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar. * Enligt Försäkringskassan Pågående långa* sjukfall efter ålder dec 2005 Andel (%) av pågående sjukfall i respektive ålder år år år år Kv M Kv M Kv M Kv M Länet Länet dec Riket Andel ( ) av alla i respektive ålder år år år år Kv M Kv M Kv M Kv M Länet Länet dec Riket Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun * 180-dagar Av alla pågående sjukfall ligger de långa sjukfallen på en lägre nivå i länet jämfört med hela riket. Det gäller både kvinnor och män i de olika åldrarna. Även andel långtidssjukskrivna i befolkningen är lägre i länet jämfört med hela riket

21 Hälsa Inflytande och makt Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2005 Antal med sjukpenning eller rehabiliteringspenning Antal personer 2005 Förändr. sedan 2000 i procent 30- dagar 180- dagar 180-dagar Kv M Kv M Kv M Länet Riket Källa: Försäkringskassan, Ohälsobasen kommun Antalet långa sjukfall har minskat både i länet och i riket de senaste åren. De är vanligare bland kvinnor än bland män. Avser sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec. Förtidspensionärer år dec 2006 Andel (%) Förändring år år år sedan 2000, år, procentenheter Kv M Kv M Kv M Kv M Länet Riket Källa: Försäkringskassan Har sjuk- eller rehabiliteringspenning. Ledamöter i statliga styrelser och nämnder 2007 Antal Könsför- Orddelning (%) förande Kv M Kv M Länsstyrelsen Gotland Kv Högskolan Gotland Kv Försäkringskassan Socialförsäkringsnämnder, Kv, 2 5 st M, 3 Polisstyrelsen M Ledamöter i kommunala bolag 2007 Antal Könsför- Orddelning (%) förande Kv M Kv M AB Gotlands Hem styrelse M Gotlands Energiverk AB M Gotlands Industrihus AB Kv Stiftelsen Gotlands musiken Kv Almi företagspartner Gotland M Källa: Länsstyrelsen 38 39

22 Inflytande och makt Inflytande och makt Kommunstyrelsen 2007 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Ordinarie ledamöter Ersättare Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning ordf. (%) (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Länet 15 Kv Källa: Gotlands kommun Könsfördelningen bland de ordinarie ledamöterna är inom ramen procent. Fördelningen bland ersättarna är mer ojämn. Kommunfullmäktigeledamöter 2002 och 2006 efter valet Antal Könsfördeln.(%) Antal Könsfördeln.(%) Kvinnor Män Kvinnor Män Länet Källa: SCB, Valstatistik Könsfördelningen ligger inom ramen procent och är helt oförändrad mellan 2002 och Chefer i offentlig sektor 2004 Länet Antal Könsförd. Procentuell (%) fördelning Kv M Kv M Kv M Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Chefer totalt, offentlig sektor Källa: SCB, Yrkesregistret Bland chefer i den offentliga sektorn är könsfördelningen År 2004 bytte statlig sektor yrkesnomenklatur. Det medförde stora förändringar i vissa yrkesgrupper mellan åren 2003 och Fler chefer redovisas nu i statlig sektor vilket ger en bättre bild av yrkesstrukturen i denna sektor. totalt sett helt jämn. Högst andel kvinnor, 67 procent, finns i gruppen verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Den vanligaste chefsgruppen i länet är drift- och verksamhetschefer, både bland kvinnor och män

23 Inflytande och makt Kriminalitet Chefer i näringslivet 2004 Länet Antal Könsförd. Procentuell (%) fördelning Kv M Kv M Kv M Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Chefer totalt, näringslivet Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor är i minoritet bland alla typer av chefer. Högst andel kvinnor, 25 procent, finns i grupperna chefstjänstemän i intresseorganisationer och chefer för mindre företag och enheter. Lägst är andelen bland verkställande direktörer, verkschefer m.fl., 18 procent. Oro för våld och faktiskt våld efter ålder Länet Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) Äldre kvinnor är de som är mest oroliga för att bli utsatta för våld, trots att det är de yngre männen som till störst andel har blivit utsatta för våld. Uppgift om kön på förövaren finns ej

24 Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott 2005 Antal per av medelfolkmängden Anmälda sexualbrott efter brottstyp Antal Antal per inv Länet Länet Riket Våldtäkt inkl. grov (se även våldsbrott) Sexuellt tvång, utnyttjande m.m Sexuellt ofredande (ej blottning) Blottning Koppleri inkl. grovt Förförelse av ungdom Barnpornografibrott inkl. grovt Sexköpsbrott Människohandel för sexuella ändamål (trafficking) Totalt Källa: BRÅ Misshandelsbrott mot kvinnor sker vanligtvis inomhus, av person som är bekant med offret. Män drabbas oftast av misshandel utomhus av en obekant person. Källa: BRÅ Ett av regeringens mål med jämställdhetspolitiken är frihet från könsrelaterat våld. Tabellen visar antal sexualbrott efter olika typ av brott men den visar vare sig vilket kön förövaren har eller vilket kön offret har. Med sexualbrott avses här brott mot BrB 6 kap samt barnpornografibrott, sexköpsbrott och människohandel för sexuella ändamål (trafficking). Sexualbrott är generellt sett brott med ett stort mörkertal. Brott som begås i det privata och där offret och förövaren är bekanta anmäls i mindre utsträckning. Mörkertalet är också större om offret är barn eller en ung person och speciellt om brotten begås inom familjen. Källa: BRÅ 44 45

25 Så långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts att arbeta inom hantverk och viss handel Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur.lic. och teologi) Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir jämställda i den nya giftermålsbalken De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster Statliga läroverk öppnas för flickor Moderskapsförsäkringen införs Lika folkpension för kvinnor och män införs Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs. Mödrahjälp till behövande införs. Moderskapspenning för alla införs Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader Kvinnor får rätt att bli präster SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras P-piller godkänns i Sverige Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbetsinkomst ersätter sambeskattning Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse FN:s kvinnoår. Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet inom den statliga sektorn. Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK Rätt till 6 timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen All kvinnomisshandel på enskild plats under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet

26 1982 Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag. Vid giftermål får både kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen. FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet Nordisk handlingsplan för jämställdhet Ny jämställdhetslag Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern resp. fadern. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik Sverige blir medlem i EU. FN:s fjärde kvinnokonferens. Den hålls i Peking. Lag om registrering av partnerskap Första kvinnliga biskopen Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner Kommitté för att följa upp och utvärdera Kvinnofridspropositionens myndighetsuppdrag ur ett könsmaktsperspektiv En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken. Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet Ny sexualbrottslagstiftning 2006 Riksdagsbeslut om nya mål för jämställdhetspolitiken. Europeiska rådet beslutar om en europeisk jämställdhetspakt. Inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst höjs till 80 procent av lönen. Ersättning för garantidagar i föräldraförsäkringen höjs till 180 kr per dag. En handlingsplan för jämställda löner har överlämnats till riksdagen. Vill du veta mera om länsstyrelsens jämställdhetsarbete? Gå in på: 48

27 Våren 2006 tog riksdagen nya mål för jämställdhetspolitiken utifrån propositionen Makt att forma samhället och sitt eget liv (2005/06:155). Huvudmålet är: Att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Där utöver finns ett antal delmål: En jämn fördelning av makt och inflytande. Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva samhällsmedborgare och forma villkoren för beslutsfattandet. Ekonomisk jämställdhet. Kvinnor och män ska ha samma möjlighet och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut. En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjlighet att ge och få omsorg på lika villkor. Mäns våld mot kvinnor skall upphöra. Kvinnor och män, flickor och pojkar ska ha samma möjlighet till kroppslig integritet. Vill du veta mera? Gå in på: