På tal om kvinnor och män i Blekinge

Transkript

1 På tal om kvinnor och män i Blekinge

2 Innehåll Befolkning...6 Barn och familj Utbildning Förvärvsarbete Inkomst Hälsa Inflytande och makt Kriminalitet Producerad av SCB, Länsstyrelsen och Region Blekinge Kontaktpersoner: Ylva Hallberg, Länsstyrelsen och Christer Nilsson, Region Blekinge Layout: Ateljén, SCB Omslagsfoto: Andersson Grafisk Form AB, Asarum Länsstyrelsen i Blekinge län Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro Förord Jämställdhet är en demokratifråga och handlar om kvinnors och mäns lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Även om de flesta formella hindren för jämställdhet är undanröjda, präglas ändå vårt samhälle av en stark uppdelning efter kön. Kvinnor och män återfinns inom olika verksamheter och på olika nivåer i samhället. Det handlar om inlärda könsmönster och en ojämn maktfördelning, vilket begränsar såväl demokratin som kvinnors och mäns möjligheter att utvecklas som individer. En medvetenhet om att det råder en könsmaktordning i samhället, att man pekar på den och vill förändra den, är förutsättningar för att nå jämställdhet. Jämställdhet mellan könen kan inte behandlas som en isolerad fråga vid sidan om, utan ett jämställdhetsperspektiv måste genomsyra allt arbete. Den som har ansvaret för ett område har också ansvaret för att integrera ett jämställdhetsperspektiv. För detta behövs kunskap. Könsuppdelad statistik är en bra kunskapskälla och en utgångspunkt för att synliggöra skillnader och likheter mellan kvinnors och mäns villkor i samhället. Med den här faktaboken vill vi visa hur förhållandena ser ut i Blekinge. Det är vår förhoppning att vi härigenom sprider kunskap som leder till åtgärder för ett mer jämställt samhälle. Ylva Hallberg Särskilt sakkunnig jämställdhet

3 Jämställdhet Innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter att: Ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende Vårda hem och barn Delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. Ordet jämställdhet brukar i Sverige avgränsas till förhållandet mellan kvinnor och män. Jämlikhet är däremot ett vidare begrepp. Det avser rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper i samhället och utgår ifrån att alla människor har lika värde oavsett kön, etnicitet, religion, social tillhörighet m.m. Jämställdhet är en av de viktigaste jämlikhetsfrågorna. Kvantitativ och kvalitativ jämställdhet Den kvantitativa aspekten avser en jämn fördelning mellan kvinnor och män inom alla områden i samhället såsom skola, arbetsliv, aktiviteter på fritiden och maktpositioner. Jämn könsfördelning i en grupp innebär att andel kvinnor respektive män ligger mellan 40 och 60 procent. En jämn könsfördelning är inte tillräcklig för att uppnå jämställdhet. Det krävs också att både kvinnors och mäns kunskaper, erfarenheter och värderingar tas tillvara den kvalitativa jämställdheten. Källa: SCB, På tal om kvinnor och män 2002 Så långt har vi hunnit 1845 Lika arvsrätt för kvinnor och män genomförs Änkor, frånskilda eller ogifta kvinnor tillåts att arbeta inom hantverk och viss handel Ogift kvinna över 25 år kan få bli myndig efter domstolsbeslut. Gifter hon sig blir hon åter omyndig Kvinnor får rätt att inneha vissa lärartjänster Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru Kvinnor får rätt att ta studenten som privatister Kvinnor får rätt att ta akademisk examen med några få undantag (jur.lic. och teologi) Gift kvinna får rätt att bestämma över sin egen inkomst Ogift kvinna blir myndig vid 21 års ålder Kvinnor får rätt till ledighet i fyra veckor utan lön vid barnsbörd Alla kvinnor får kommunal rösträtt och blir valbara till kommuner och landsting Kvinnor får allmän rösträtt och blir valbara till riksdagen. Gift kvinna blir myndig vid 21 års ålder. Kvinnan och mannen blir jämställda i den nya giftermålsbalken De fem första kvinnorna väljs in i riksdagen Kvinnor får, med vissa undantag, samma rätt som män till statliga tjänster Statliga läroverk öppnas för flickor Moderskapsförsäkringen införs Lika folkpension för kvinnor och män införs Preventivmedel tillåts. Bidragsförskott införs. Mödrahjälp till behövande införs. Moderskapspenning för alla införs Förvärvsarbetande kvinnor får inte avskedas på grund av havandeskap, förlossning eller giftermål Första kvinnan i regeringen, Karin Kock. Lika lön för samma tjänst införs för statligt anställda. Barnbidrag införs. 2 3

4 1950 Båda föräldrarna blir förmyndare för barnet Kvinnan får behålla sitt svenska medborgarskap även om hon gifter sig med en utländsk medborgare Lagstadgad betald ledighet för yrkesarbetande kvinnor vid barnsbörd, 3 månader Kvinnor får rätt att bli präster SAF och LO beslutar att inom en femårsperiod slopa de särskilda kvinnolönerna Våldtäkt inom äktenskapet kriminaliseras P-piller godkänns i Sverige Grundskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Gymnasieskolan får ny läroplan. Skolan bör verka för jämställdhet Särbeskattning, dvs. individuell beskattning av arbets inkomst, ersätter sambeskattning Föräldraförsäkring införs som ger föräldrar rätt att dela ledigheten vid barns födelse FN:s kvinnoår. Ny abortlag. I princip fri abort t.o.m. 18:e veckan FN:s internationella kvinnoårtionde inleds. Förordning om jämställdhet på den statliga sektorn. Steriliseringslag. Person som fyllt 25 år bestämmer själv Jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK Rätt till 6 timmars arbetsdag för småbarnsföräldrar utan inkomstkompensation Lag mot könsdiskriminering i arbetslivet införs. Äktamakeprövning för studiemedel avskaffas. Jämställdhetsavtal för kommuner och landsting. Grundskolan får ny läroplan. Skolan ska verka för jämställdhet. Ny lag om tronföljd. Förstfödda dottern eller sonen till monarken ska ärva tronen All kvinnomisshandel på enskild plats under allmänt åtal. Förbud mot pornografiska föreställningar på offentlig plats. ATP-poäng för vård av barn under 3 år i hemmet Statliga bidrag till kvinnoorganisationer. Ny namnlag. Vid giftermål får både kvinnan och mannen välja vems efternamn de vill ha Nytt jämställdhetsavtal mellan SAF och LO-PTK. Alla yrken öppna för kvinnor, även inom försvaret Jämställdhetsavtal inom den statliga sektorn Jämställdhetsavtal för de statliga bolagen. FN:s kvinnoårtionde avslutas. Strategier till år 2000 antas Ny särskild lag om sambors gemensamma hem, sambolagen Riksdagsbeslut om femårig nationell handlingsplan för jämställdhet Nordisk handlingsplan för jämställdhet Ny jämställdhetslag Reviderad jämställdhetslag. Riksdagsbeslut om ny nationell policy för jämställdhet. En månad av föräldraförsäkringen reserveras för modern resp. fadern. Jämställdhetsstatistiken blir officiell statistik Sverige blir medlem i EU. FN:s fjärde kvinnokonferens. Den hålls i Peking. Lag om registrering av partnerskap Första kvinnliga biskopen Lag om våld mot kvinnor. Ändring i brottsbalken. Lag med förbud mot könsstympning av kvinnor. Jämställdhetslagen skärps avseende sexuella trakasserier Lag om förbud mot köp av sexuella tjänster FN:s specialsession, Kvinnor 2000: jämställdhet, utveckling och fred inför 2000-talet. Nationellt råd för kvinnofrid inrättas Jämställdhetslagen skärps bl.a. vad avser jämställdhetsanalys av löner Kommitté för att följa upp och utvärdera Kvinnofridspropositionens myndighetsuppdrag ur ett könsmaktsperspektiv En utredning tillsätts om översyn av jämställdhetspolitiken. Regeringen beslutar om handlingsplan för jämställdhetsintegrering inom Regeringskansliet. 4 5

5 Befolkning Befolkning Folkmängd efter kommun 31 dec 2003 Antal Kvinnor Män Totalt Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik I Karlskrona och Sölvesborg bor det fler kvinnor än män, medan Karlshamn, Olofström och Ronneby har ett mansöverskott. Det finns något fler män än kvinnor i länet. Folkmängd i kommunerna efter ålder 2003 Procentuell fördelning Kvinnor Totalt Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Män Totalt Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik Andelen över 65 år är högre i länet än i riket, särskilt bland kvinnorna. 6 7

6 Befolkning Befolkning Befolkningen efter nationell bakgrund 2003 Procentuell fördelning Inrikes född Två inrikes En inrikes o Två utrikes födda en utrikes född födda föräldrar förälder föräldrar Utrikes född Kv M Kv M Kv M Kv M Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik Olofström har den högsta andelen utrikes födda, 18 respektive 17 procent för kvinnor och män, medan övriga kommuner har omkring 7 procent. Fördelningen mellan kvinnor och män är ganska jämn inom kommunerna. Utrikes födda 2003 Procentuell fördelning Norden EU15 utom Utanför EU Norden och Norden Kv M Kv M Kv M Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Befolkningsstatistik De flesta utrikes födda kommer från ett land utanför EU och Norden. I Olofström kommer 37 procent av kvinnorna och 43 procent av männen från något av de nordiska länderna medan 59 respektive 54 procent kommer från ett land utanför EU och Norden. 8 9

7 Befolkning Befolkning Flyttningsnetto 2003 Flyttningsnetto 2003 Kvinnors flyttnetto per 1000 av medelfolkmängden 4,0 7,9 0 3,9-4,0-0,1-8,0-4,1 Mäns flyttnetto per 1000 av medelfolkmängden 8,0 9,0 4,0 7,9 0 3,9-4,0-0,1-5,0-4,1 Flyttningsnetto = (inflyttade utflyttade)/1000 av medelfolkmängden Flyttningsnetto = (inflyttade utflyttade)/1000 av medelfolkmängden Källa: SCB, Befolkningsstatistik I relation till folkmängden hade länet ett flyttningsöverskott bland kvinnor. Störst var det i Karlshamn. Två kommuner hade underskott, det största fanns i Olofström. Källa: SCB, Befolkningsstatistik I länet var mäns motsvarande flyttningsöverskott något högre än kvinnors. Sölvesborg och Karlskrona hade det största överskottet och Ronneby det största underskottet

8 Befolkning Befolkning In - och utflyttningar 2003 Antal Inflyttade Utflyttade Netto Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik Det flyttade in fler kvinnor än män till Karlshamn, Olofström och Sölvesborg medan männen var något fler än kvinnorna bland inflyttarna till Karlskrona och Ronneby. Karlskrona, Karlshamn och Sölvesborg hade ett positivt netto både bland kvinnor och bland män. Flyttningsöverskott inom/utanför länet 2003 Antal inflyttningar utflyttningar Inom länet Till/från länet Till/från utlandet Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Källa: SCB, Befolkningsstatistik När det gäller flyttningar inom länet hade Karlshamn det största positiva nettot bland kvinnor och Sölvesborg det största nettot bland män. Det flyttade fler kvinnor och män från länet än till länet medan inflyttningen från utlandet var större än utflyttningen till utlandet

9 Befolkning Barn och familj Folkmängd efter ålder 2003 och prognos för 2030 Länet 2003 Källa: SCB, Befolkningsstatistik Riket 2003 Länet 2030 Riket % % Länets befolkning är något äldre jämfört med hela rikets. I alla åldrar under 45 år finns det fler män än kvinnor. I åldrar över 65 är det tvärtom kvinnorna är fler. År 2030 förväntas befolkningen vara äldre än den är nu % % Familjehushåll efter hushållstyp Procentuell fördelning samt antal Länet Riket Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Ensamstående kvinna utan barn Ensamstående man utan barn Ensamstående kvinna med barn 3 4 Ensamstående man med barn 1 1 Övriga familjehushåll Summa, % Antal, tal Familjehushåll efter hushållstyp och antal barn Procentuell fördelning Länet Riket Samman- Ensamstående Samman- Ensamstående boende kvinna man boende kvinna man Inga barn barn barn barn Summa, % Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) En eller båda av de sammanboende, den ensamstående resp. minst en i övriga familjehushåll är i åldern år

10 Barn och familj Barn och familj Ungdomar som bor kvar hos biologiska föräldrar 2002 Procent Födda barn per kvinna Antal barn/kvinna 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Riket Antal barn som en generation kvinnor föder = summerad fruktsamhet Länet 0, Källa: SCB, Befolkningsstatistik Flickor flyttar hemifrån tidigare än pojkar. Det märks tydligt bland 20-åringarna, där 55 procent av flickorna och 69 procent av pojkarna fortfarande bor hemma. Bland länets 30-åringar bor 4 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna fortfarande hemma. Länets flickor yngre än 21 år bor i något större utsträckning kvar hemma jämfört med rikets flickor i samma ålder. Källa: SCB, Befolkningsstatistik Sedan 1990 har länets fruktsamhetstal alla år utom tre varit högre än rikets. Toppen nåddes 1991 med 2,23 barn per kvinna. Under perioden 1992 till 1996 skilde mycket lite mellan länet och riket. Därefter har länets värden pendlat upp och ner jämfört med rikets. År 2003 föddes 1,77 barn per kvinna jämfört med 1,71 i riket

11 Barn och familj Barn och familj Användning av föräldraförsäkringen 2003 Personer som använt försäkringen Könsfördelning (%) FP TFP Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: Riksförsäkringsverket, Datalagret STORE FP = föräldrapenning vid barns födelse TFP= tillfällig vård av barn. Kontaktdagar samt pappornas 10 dagar ingår ej. En något högre andel av länets pappor använder föräldraförsäkringen jämfört med rikets pappor. Jämnast könsfördelning är det i Olofström, både för föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Användning av föräldraförsäkringen 2003 Fördelning (%) av nettodagar FP Kvinnor Män TFP Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: Riksförsäkringsverket, Datalagret STORE Nettodagar, ex. 2 halva dagar = 1 heldag. I övrigt se sid.18 Papporna i länet tar ut en mindre andel av dagarna jämfört med hela landet. Olofström visar även här den jämnaste fördelningen av mammornas och pappornas uttag

12 Barn och familj Utbildning Barn i kommunal barnomsorg 2003 Andel (%) i respektive åldersgrupp Förskola Fritidshem Familjedaghem 1 5 år 6 12 år 1 5 år 6 12 år Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: Skolverket Både förskolebarnen och skolbarnen har kommunal omsorg i högre utsträckning i länet än i hela landet. I Karlshamn har 89 procent av barnen kommunal omsorg varav 12 procent i familjedaghem. Motsvarande andelar i Sölvesborg är 83 procent respektive 13 procent. Bland skolbarnen skiljer sig andelarna mer mellan kommunerna. I Karlskrona har 54 procent en omsorgsplats jämfört med 38 procent i Olofström. Avgångna från gymnasieskolan i länet läsåret 2002/2003 Omvårdnad (OP) Int. baccalaureate (IB) Naturbruk (NP) Livsmedel (LP) Handels- och adm. (HP) Hotell- o. restaurang (HR) Bygg (BP) Fordon (FP) Energi (EN) Barn- och fritid (BF) Estetiska (ES) Samhällsvetenskap (SP) Medie (MP) Specialutformade program (SM) Naturvetenskap (NV) % % Teknikpgm (TE) Källa: SCB, Skolstatistik Gymnasieskolan är fortfarande starkt könsuppdelad. Industri (IP) El (EC) 20 21

13 Utbildning Utbildning Högskolenybörjare i åldern år* Läsåret 2002/03 Antal Könsförd. Andel ( ) (%) av alla i resp. ålder Kv M Kv M Kv M Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Högskolestatistik * Ålder Kvinnor i åldern år började i högskolan i större utsträckning än män i samma ålder. Den största skillnaden visade Karlshamn och Olofström, där drygt sex av tio högskolenybörjare var en kvinna och fyra av tio en man. Högskolenybörjare i åldern år* Läsåret 2002/03 Antal Könsförd. Andel ( ) (%) av alla i resp. ålder Kv M Kv M Kv M Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Högskolestatistik * Ålder Bland åringarna var det ännu vanligare jämfört med yngre åldrar att det var en kvinna som påbörjade sina högskolestudier. I Karlshamn var tre av fyra en kvinna och resten en man. Bland alla kvinnor som började sina högskolestudier var 17 procent i åldern år. Motsvarande jämförelse för män var 14 procent

14 Utbildning Utbildning Examinerade från högskolans grundutbildning och boende i länet 1 jan 2004 År för examen 1999/ / /2002 Kv M Kv M Kv M Humaniora och teologi Juridik och samhällsvet Undervisning Naturvetenskap Teknik, varav: Civilingenjörsexamen/motsv Högskoleingenj.- examen/motsv Lant- och skogsbr Medicin och odontologi Vård och omsorg, varav: Sjuksköterskeexamen/motsv Konstnärligt omr Totalt Examinerade från högskolans grundutbildning och ej boende i länet 1 jan 2004 År för examen 1999/ / /2002 Kv M Kv M Kv M Humaniora och teologi Juridik och samhällsvet Undervisning Naturvetenskap Teknik, varav: Civilingenjörs ex./motsv Högskoleingenj. examen/motsv Lant- och skogsbruk Medicin och odontologi Vård och omsorg, varav: Sjuksköterskeexamen/motsv Konstnärligt område Totalt Källa: SCB, Högskolestatistik Bor i samma län som då utbildningen påbörjades. Källa: SCB, Högskolestatistik Bor ej i samma län som då utbildningen påbörjades. Högutbildade inom undervisning och vård finns i Män har flyttat från länet i högre utsträckning än störst utsträckning kvar eller har återkommit till länet kvinnor efter högskoleexamen. Bland de nya civilingenjörerna efter examen. Det gäller särskilt kvinnor. och medicinutbildade har även de flesta kvin- norna lämnat länet

15 Utbildning Utbildning Befolkningens utbildningsnivå år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret Andel med eftergymnasial utbildning är högre bland kvinnor än bland män. Det gäller främst de yngre men även de äldre. Karlskrona har högst andel med eftergymnasial utbildning, både för kvinnor och för män. Nivåerna för övriga kommuner ligger under riksgenomsnittet. Befolkningens utbildningsnivå år Procentuell fördelning Förgymna- Gymna- Eftergymna- Uppgift sial utb sial utb sial utb saknas Kv M Kv M Kv M Kv M Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Utbildningsregistret I åldrarna år är utbildningsnivån lägre än den är bland åringarna. Det gäller både kvinnor och män. Karlskrona har även bland de äldre högst andel med eftergymnasial utbildning, både för kvinnor och för män. Nivåerna för övriga kommuner ligger under riksgenomsnittet

16 Utbildning Förvärvsarbete Kursdeltagare i komvux våren 2003 Länet Riket Antal Könsförd. (%) Antal Könsförd.(%) Nivå Totalt Kv M Totalt Kv M Grundlägg. vuxenutbildn Gymnasial vuxenutbildn Påbyggnadsutbildning Totalt Källa: SCB, Skolstatistik Betydligt fler kvinnor än män går i kommunal vuxenutbildning. Det gäller i länet såväl som i hela riket. I länet är kvinnodominansen tydligast i påbyggnadsutbildningar och i riket inom gymnasial vuxenutbildning. Förvärvsarbetande 2002 Andel (%) i respektive åldersgrupp år år år Kv M Kv M Kv M Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) I samtliga kommuner och åldersklasser är andelen förvärvsarbetare högre bland männen än bland kvinnorna. Länets siffror ligger nära rikets. Ojämnast könsfördelning har Olofström, medan Karlskrona har den jämnaste

17 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Relativa arbetskraftstal Avser år Procent 90 Sysselsatta efter vanligen arbetad tid 1990 och 2003 Avser år % % 85 Män riket Män länet tim tim Kvinnor riket Kvinnor länet Relativa arbetskraftstalet = andel (%) av befolkningen som finns i arbetskraften Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa tim Länet Riket Länet Riket Länet Riket Länet Riket Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) År 1990 fanns 79 procent av kvinnorna i länet i arbetskraften. Motsvarande andel för män var 86 procent. År 2003 har andelarna sjunkit till 71 respektive 76 procent. Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) År 1990 arbetade 54 procent av kvinnorna i länet heltid. År 2003 har andelen vuxit till 61 procent. I riket är motsvarande andel nu 66 procent. Andel heltidsarbetande män i länet sjönk under perioden från 92 till 87 procent. I riket sjönk andelen från 93 till 90 procent

18 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Förvärvsarbetande efter sektor 2002 De 30 största yrkena 2001 Kvinnor Män % % Olofström Sölvesborg Offentlig sektor Näringslivet vård- och omsorgspersonal Ronneby Karlshamn Karlskrona Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) % Kvinnor i hela landet arbetar till lika stor del i offentlig sektor som i näringslivet. I länet är arbete i offentlig sektor vanligare. Män arbetar till största delen i näringslivet. Andelen män i offentlig sektor är aningen större i länet jämfört med riket. grundskollärare städare m.fl. redovisningsek., adm. ass. m.fl. ingenjörer och tekniker montörer byggnadshantverkare maskin- och motorreparatörer byggnads- och anläggningsarbetare smeder, verktygsmakare m.fl. handpaketerare och andra fabriksarb. kundinformatörer lager- och transportass. processop., kemisk basind. Källa: SCB, Yrkesregistret försälj., detaljh.; demonstratörer m.fl. övrig kontorspersonal säljare, inköpare, mäklare m.fl. förskollärare och fritidspedagoger sjuksköterskor fordonsförare % % maskinop., metall- och mineralbehandl. civilingenjörer, arkitekter m.fl. gymnasielärare m.fl. köks- och restaurangbiträden bokförings- och redovisningsassistenter gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. chefer för mindre företag och enheter företagsek., marknadsf. o personaltj. drift- och verksamhetschefer militärer Avser yrkesverksamma anställda, år med bostad i länet

19 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De fem största yrkena* bland kvinnor 2001 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda, år De fem största yrkena* bland män 2001 Andel (%) av alla yrkesverksamma anställda, år Kommun Vård- o Försälj., Övrig Grund- Förskolomsorgs- detaljh.; kontors- skol- lärare personal demon- personal lärare o fritidsstratörer pedam.fl. goger Kommun Ingen- Bygg- Mon- Maskin- Byggnadsjörer nads- törer och och o tekn. hant- motor- anläggverkare repara- ningstörer arbetare Karlshamn Karlshamn Karlskrona Karlskrona Olofström Olofström Ronneby Ronneby Sölvesborg Sölvesborg Länet Länet Riket Riket Källa: SCB, Yrkesregistret * i länet Källa: SCB, Yrkesregistret * i länet Var fjärde anställd kvinna i länet har ett yrke inom vården. Denna andel är högre än rikets. Avståndet till näst största yrke är för länet 20 procentenheter. Skillnaderna mellan kommunerna är små. Åtta procent av de anställda männen i länet arbetar som ingenjörer eller tekniker. Denna andel är högre än rikets. Männen har inget dominerande yrke på samma sätt som kvinnorna, utan är mer jämnt fördelade inom olika yrken. Andelen ingenjörer och tekniker är tre gånger större i Sölvesborg än i riket

20 Förvärvsarbete Förvärvsarbete De 20 vanligaste yrkena för kvinnor i länet 2001 De 20 vanligaste yrkena för män i länet 2001 Antal Andel (%) 1) Antal Andel (%) 1) Vård- och omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel Övrig kontorspersonal Grundskollärare Förskollärare och fritidspedagoger Städare m.fl Sjuksköterskor Köks- och restaurangbiträden Bokförings- och redovisningsassistenter Kundinformatörer Kontorssekreterare och dataregistrerare Redovisningsekonomer, adm. assistenter m.fl Säljare, inköpare, mäklare m.fl Montörer Barnmorskor; sjuksk. med särsk. kompetens Storhushålls- och restaurangpersonal Gymnasielärare m.fl Ingenjörer och tekniker Företagsekonomer, marknadsförare m.fl Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Ingenjörer och tekniker Byggnadshantverkare Montörer Maskin- och motorreparatörer Byggnads- och anläggningsarbetare Fordonsförare Smeder, verktygsmakare m.fl Maskinoperatörer, metall- och mineralbeh Säljare, inköpare, mäklare m.fl Gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl Civilingenjörer, arkitekter m.fl Militärer Försäljare, detaljhandel Processoperatörer, kemisk basindustri Elmontörer, tele- och elektr.reparatörer m.fl Vård- och omsorgspersonal Drift- och verksamhetschefer Processoperatörer, trä- och pappersindustri Chefer för mindre företag och enheter Lager- och transportassistenter Källa: SCB, Yrkesregistret 1) av alla yrkesverksamma i länet Källa: SCB, Yrkesregistret 1) av alla yrkesverksamma i länet Yrkesverksamma anställda år med bostad i regionen (nattbefolkning) år

21 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Egna företagare i länet efter näringsgren 2002 Personliga och kulturella tjänster Handel och kommunikation Okänt Jordbruk, skogsbruk och fiske Finansiell verks. o företagstjänster Tillverkning och utvinning Vård och omsorg Byggverksamhet Utbildning och forskning Procentuell fördelning Kvinnor Män Eget Egen- Eget Egen- AB föret. AB föret Energiproduktion, vattenförsörjning o avfallshantering Offentlig förvaltning mm Antal Källa: Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) De flesta egna företagarna bland kvinnor finns inom området personliga och kulturella tjänster. Bland män är de vanligast inom jordbruk m.m. samt inom handeln. Egna företagare 2002 Antal i åldern 16 år och däröver. Avser dagbefolkningen Kvinnor Män Företagare Egen- Företagare Egeni eget AB företagare i eget AB företagare Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Bland kvinnliga egna företagare i länet återfinns var fjärde i eget aktiebolag. I hela landet är motsvarande andel 30 procent. Variationen mellan kommunerna är inte så stor. Det är vanligare bland män att vara företagare i eget aktiebolag men här är variationen mellan kommunerna stor. I Ronneby finns 35 procent av företagarna i eget AB och i Karlskrona 22 procent. I riket ligger andelen på 35 procent

22 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Nystartade företag efter form av ledning Antal i länet 500 Prel Färdsätt till/från arbetet Huvudsakligt färdmedel Kvinnor Länet Män Kollektivt Fot, cykel Övrigt Bil Källa: SCB, Nyetableringsstatistik Kvinnor Riket Män Antal nyföretagare 2002 Länet Riket Kvinnor Män Kvinnor Män Antal Könsfördeln. (%) 1) Andel ( ) 2) 2,8 5,9 4,2 8,7 Källa: ITPS 1) Exkl. bortfall 2) Befolkningen år Drygt 400 företag startades Av dessa hade 110 en kvinnlig och 265 en manlig ledning. Jämfört med riket är andelen nyföretagare i länet lägre både bland kvinnor och bland män. Källa: SIKA, RES-undersökningen Både kvinnor och män åker mer bil och mindre kollektivt till arbetet i länet jämfört med riket

23 Förvärvsarbete Förvärvsarbete Pendling till arbetet 2002 Antal år som pendlar över kommun-/länsgränsen Inpendlare Utpendlare Netto Kommun Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Källa: SCB, Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Män pendlar mer än kvinnor. Olofström är den enda kommun med högre inpendling än utpendling såväl bland kvinnor som bland män. I Karlskrona pendlar kvinnorna till och männen från kommunen. För länet som helhet är utpendlingen större än inpendlingen. Relativa arbetslöshetstal Avser år Procent Kvinnor riket Kvinnor länet Källa: SCB, Arbetskraftsundersökningarna (AKU) Män riket Män länet Relativa arbetslöshetstalet = andel (%) av arbetskraften som är arbetslös Arbetskraften = antal sysselsatta + antal arbetslösa Arbetslösheten steg kraftigt efter I länet nådde den sin topp 1994 med 11 procent för både män och kvinnor. Nu är kvinnornas arbetslöshet 5 procent och männens knappt 6 procent

24 Förvärvsarbete Inkomst Arbetslösa samt i konjunkturberoende program 2003 Andel (%) i åldern år. Årsmedeltal Arbetslösa I program Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn 2,1 3,1 0,9 1,4 Karlskrona 2,4 3,4 1,1 1,5 Olofström 2,6 2,1 1,2 0,8 Ronneby 3,1 3,7 1,6 2,0 Sölvesborg 2,4 2,9 1,2 1,3 Länet 2,5 3,2 1,2 1,5 Riket 2,0 2,8 0,9 1,1 Källa: AMS Kvinnor är arbetslösa i lägre utsträckning än män i alla kommuner utom i Olofström. I Olofström är det vanligare bland kvinnor än bland män att vara i konjunkturberoende program. I länet är värdena högre än i riket. Sammanräknad förvärvsinkomst år. Antal kronor i tal Medelinkomst Medianinkomst Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) Kvinnor har lägre medel- och medianinkomst än män. Jämfört med riket är skillnaden mellan könen något större i länet. Störst är skillnaden i Olofström och Sölvesborg. Sammanräknad inkomst består av inkomst av tjänst och av näringsverksamhet. Medelinkomst är inkomstsumman dividerad med antal inkomsttagare. Medianinkomst är det mittersta värdet när alla inkomsttagares inkomster sorteras i storleksordning. 0-inkomsttagare ingår

25 Inkomst Inkomst Disponibel medelinkomst för familjer 2002 Antal kronor i 1000-tal Gifta/ Ensamstående sambo Kvinnor Män utan minst utan minst utan minst barn 1 barn* barn 1 barn* barn 1 barn* Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: SCB, Inkomst- och taxeringsregistret (I o T) * under 18 år Hushåll med ekonomiskt bistånd 2002 Procentuell fördelning Gifta/sam- Ensamstående boende kvinnor män utan med utan med utan med barn barn barn barn barn barn Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: Socialstyrelsen Ensamstående kvinnor med eller utan barn har lägre disponibel inkomst än ensamstående män. Länets inkomster är lägre än rikets. Inkl. 0-inkomsttagare. Disponibel inkomst är vad som återstår för konsumtion och sparande sedan man från bruttoinkomsten dragit ifrån slutlig skatt och lagt till skattefria bidrag som t.ex. barnbidrag, bostadsbidrag m.m. Bland de ensamstående kan sambo utan gemensamma barn ingå. Ensamstående man utan barn är den vanligaste hushållstypen när det gäller hushåll med ekonomiskt bistånd. I länet är den andelen 40 procent, i riket 37 procent. Sölvesborg avviker något jämfört med riket och länets övriga kommuner

26 Hälsa Hälsa Ohälsotalet Antal dagar per år och försäkrad i åldern år Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: Riksförsäkringsverket, datalagret STORE Ohälsotalet är högre i länet än i riket och det har stigit under senare år, särskilt kraftigt för kvinnor. År 2003 är den procentuella skillnaden störst mellan könen i Ronneby, medan den är minst i Karlskrona. Antal utbetalade dagar med sjuk- penning, arbetsskadesjukpenning,rehabiliteringspenning, förtidspension och sjukbidrag från socialförsäkringen per registrerad försäkrad. Alla dagar är omräknade till heldagar. Pågående sjukfall efter antal dagar dec 2003 Antal personer Ökning sedan 2000 i procent 30- dagar 180- dagar 180- dagar Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: Riksförsäkringsverket, Ohälsobasen kommun Fler kvinnor än män är sjukskrivna. Antalet långa sjukfall har ökat de senaste åren. För länet totalt har ökningen varit kraftigare för kvinnor än för män, men i Olofström och Sölvesborg är det tvärtom; ökningen är kraftigare för män. Jämfört med riket har länet haft en större ökning sedan år Avser sjukpenning eller rehabiliteringspenning. Sjukskrivningstidens längd mäts från dag för sjukanmälan till arbetsgivare eller försäkringskassa fram till 31 dec

27 Hälsa Hälsa Pågående långa* sjukfall efter ålder dec 2003 Andel (%) av alla pågående sjukfall Pågående långa* sjukfall efter ålder dec 2003 Andel (%) i respektive åldersgrupp år år år år Kv M Kv M Kv M Kv M år år år år Kv M Kv M Kv M Kv M Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Riket Källa: Riksförsäkringsverket, Ohälsobasen kommun *180 dagar Källa: Riksförsäkringsverket, Ohälsobasen kommun samt SCB, Befolkningsstatistik *180 dagar Bland sjukskrivna ökar andelen långa sjukfall med personens ålder. Bland de över 35 år är kvinnorna långtidssjuka i större utsträckning än männen. För de som är yngre än 35 år ser det olika ut i länets kommuner, men för länet som helhet är männen långtidssjuka i större utsträckning än kvinnorna. I hela befolkningen är kvinnor långtidssjukskrivna i större utsträckning än män oavsett ålder. Variationen mellan kommunerna är dock ganska stor

28 Hälsa Hälsa Förtidspensionärer år dec 2003 samt förändring sedan dec 1998 Andel (%) Förändring procentenheter sedan 1998 Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: Riksförsäkringsverket Har sjuk- eller rehabiliteringspenning. I alla kommuner är en högre andel kvinnor än män förtidspensionerade. I samtliga kommuner utom Karlskrona har kvinnorna högre värden än riket. Män i Karlskrona är den enda grupp där en minskning av andelen förtidspensionerade skett sedan Förtidspensionärer efter ålder dec år år Karlskrona Ronneby Karlshamn Sölvesborg Olofström Länet Riket % % Källa: Riksförsäkringsverket Omkring var tredje kvinna i åldern år är förtidspensionerad. Högst är andelen i Olofström 42 procent, och lägst i Sölvesborg, 33 procent. Bland män i samma ålder är omkring var fjärde förtidspensionerad. Länets värden är ungefär som rikets

29 Inflytande och makt Inflytande och makt Ledamöter i statliga styrelser och nämnder 31 dec 2002 Antal Könsfördelning (%) Kv M Kvinnor M Försäkringskassan Länsarbetsnämnden Länsstyrelsen Polismyndigheten* Blekinge Tekniska Högskola Källa: Länsstyrelsen Ledamöter i riksdagen 2004 * exkl länspolismästaren Moderata samlingspartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Socialdemokraterna Totalt Källa: Länsstyrelsen I de statliga styrelserna är könsfördelningen inom ramen procent överallt utom inom polismyndigheten. Landstingsfullmäktige efter valet 2002 Antal ledamöter samt könsfördelning (%) Antal Könsfördelning (%) Kv M Kv M Moderata samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Miljöpartiet de gröna Socialdemokraterna Vänsterpartiet Totalt (ordf kvinna) Landstingsstyrelsen (ordf. man) Fullmäktigeledamöter* Region Blekinge 2004 Moderata samlingspartiet Centerpartiet Folkpartiet liberalerna Kristdemokraterna Miljöpartiet de gröna Socialdemokraterna Vänsterpartiet KPML(r) Totalt (ordf. man) Styrelsen (ordf. man) Källa: Länsstyrelsen * Ordinarie ledamöter 54 55

30 Inflytande och makt Inflytande och makt Kommunstyrelsen 2003 Ordinarie ledamöter Ersättare Antal Varav Könsfördelning Antal Könsfördelning ordf. (%) (%) Kvinnor Män Kvinnor Män Karlshamn 15 M Karlskrona 15 M Olofström 11 Kv Ronneby 15 M Sölvesborg 14 M Källa: SCB, Insamling från kommuner 2003 Endast i Karlskrona är könsfördelningen bland de ordinarie ledamöterna jämn. Mest skev är fördelningen i Ronneby, där var femte person är kvinna och fyra av fem är män. Kommunfullmäktigeledamöter Antal Könsfördeln.(%) Antal Kvinnor Män Könsfördeln.(%) Kvinnor Män Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Antal i länet Källa: SCB, Valstatistik Könsfördelningen ligger inom ramen procent i Karlskrona och Olofström. Andelen kvinnor har dock ökat eller legat still i alla kommuner sedan valet

31 Inflytande och makt Inflytande och makt Chefer i näringslivet 2001 Länet Antal Könsförd. Procentuell (%) fördeln. Kv M Kv M Kv M Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Chefer totalt Källa: SCB, Yrkesregistret Chefer i offentlig sektor 2001 Länet Antal Könsförd. Procentuell (%) fördeln. Kv M Kv M Kv M Högre ämbetsmän och politiker Chefstjänstemän i intresseorganisationer Verkställande direktörer, verkschefer m.fl Drift- och verksamhetschefer Chefer för särskilda funktioner Chefer för mindre företag och enheter Chefer totalt Källa: SCB, Yrkesregistret Kvinnor är i majoritet när det gäller de fåtal chefstjänstemännen i näringslivets intresseorganisationer. I alla andra fall har männen tydlig dominans. Kvinnor är i majoritet när det gäller chefer för mindre företag och enheter. I alla andra fall har männen tydlig dominans

32 Inflytande och makt Kriminalitet Chefer efter sektor 2001 Karlskrona Kvinnor Offentlig sektor Näringslivet Män Oro för våld och faktiskt våld efter ålder Länet % 50 Oro för våld Sölvesborg 40 Ronneby 30 Olofström Karlshamn Länet 0 % Faktiskt våld Riket % 30 Källa: SCB, Yrkesregistret De kvinnliga cheferna finns till lika stor del i offentlig sektor som i näringslivet medan de manliga cheferna oftast återfinns i näringslivet. Högst andel kvinnliga chefer i näringslivet jämfört med offentlig sektor har Karlskrona, 61 procent Källa: SCB, Undersökningen om levnadsförhållanden (ULF) De gamla kvinnorna är mest oroliga att bli utsatta för våld men det är de unga männen som faktiskt blir utsatta

33 Kriminalitet Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor Antal per av medelfolkmängden 2003 Förövaren bekant obekant utomhus inomhus utomhus inomhus Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: BRÅ Kvinnor löper störst risk att drabbas av brott inomhus och när förövaren är bekant. Denna risk är störst i Ronneby och minst i Karlskrona. Jämfört med riket är risken att drabbas av brott utomhus av obekant förövare mindre i alla länets kommuner, utom Sölvesborg. Anmälda misshandelsbrott mot män Antal per av medelfolkmängden 2003 Förövaren bekant obekant utomhus inomhus utomhus inomhus Karlshamn Karlskrona Olofström Ronneby Sölvesborg Länet Riket Källa: BRÅ Män löper störst risk att drabbas av brott utomhus och när förövaren är obekant. Denna risk är störst i Karlskrona och minst i Olofström. Risken att drabbas av brott inomhus av obekant förövare är något större i länet än i riket

34 Kriminalitet Anmälda misshandelsbrott 2003 Antal per av medelfolkmängden Av bekant inomhus utomhus Av obekant inomhus Länet JämIndex 2003 Kommunerna rangordnas efter en sammanvägning av följande variabler: eftergymnasial utbildning, förvärvs arbete, arbetslöshet, inkomst, näringsgrenar, föräldra penning, tillfällig föräldrapenning, unga vuxna, ohälsotal, kommunstyrelse, kommunfullmäktige, egna företagare. Se mer: eller Hitta rätt: A Ö Under J sök Jämställdhet utomhus Av bekant inomhus utomhus Riket mot mot kvinna man Olofström Karlshamn Ronneby Karlskrona Av obekant inomhus Sölvesborg utomhus Källa: BRÅ Antal Det är vanligast att kvinnor blir misshandlade inomhus av en bekant och män utomhus av en obekant person. Klasser Antal kommuner (13) Bästa gruppen (57) (113) (87) (19) Sämsta gruppen 64

35 En faktabok med könsuppdelad statistik för att synliggöra likheter och skillnader mellan kvinnor och män i Blekinge.