Grupp Nedan följer en kort uppsummering och slutsatser från respektive grupp.
|
|
- Magnus Christoffer Åström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Arbetspapper 05 Delges: Sammanfattning - gruppdiskussioner Grupperna ombads att identifiera och diskutera biståndets utmaningar, hot och möjligheter för en hållbar utveckling på kort och lång sikt. Inför mötet delades deltagarna in i tio grupper (se deltagarförteckning). Nedan följer en kort uppsummering och slutsatser från respektive grupp. Grupp 1 Det går inte att identifiera några enstaka faktorer som leder till hållbar utveckling. Saker och ting hänger ihop. Samtidigt är ju frågor som jämställdhet, SRHR, demokrati och MR viktiga frågor för svensk del. Inkluderande utveckling/tillväxt viktigt. Frågan är hur detta rent konkret ska hanteras. Noteras att makt, val och resurser utgör viktiga dimensioner i sammanhanget. Viktigt att det nya policyramverket blir kontextspecifikt och har en tydlig koppling till de hållbara utvecklingsmål som ska beslutas i FN:s generalförsamling i september Det är hela 17 mål se upp så vi inte skapar stuprör! Kopplingen mellan biståndet och andra områden behöver stärkas för ökad samstämmighet. I samstämmighetsarbetet bör aktörssamverkan utvecklas. Vikten av rätten att organisera sig och bygga demokratier lyftes fram av några i gruppen. Utbildning, inte minst läskunskap, särskilt viktigt eftersom det bygger förutsättningar för att kunna agera. Svårt men viktigt: Hur för man dialog med ledare som inte representerar sitt folk? Och där korruptionen flödar. Hur ändrar
2 Utrikesdepartementet Arbetspapper 2(12) man på sakernas tillstånd där det finns grupper med stor makt som inte tjänar på förändring? Engagemang med civilsamhällets aktörer viktigt. Inte bara en biståndsfråga hänger exempelvis ihop med vad svenska företag ställer för krav. Kopplat till ovan hur kan man verka för långsiktighet där det råder aktiva konflikter? En utmaning är att skapa bättre synergier mellan partistöd och övrigt utvecklingssamarbete. Biståndet har en katalytisk roll, men denna behöver förtydligas. Avslutningsvis rådde oklarhet om huruvida det nya policyramverket skulle vara en skrivelse eller proposition. Vikten av att sända rätt styrsignaler betonades. Grupp 2 Rätten till organisering och civilsamhällets kapacitet och utrymme att verka Sverige måste fortsätta att vara unika i världen med sin syn på att ett levande pluralistiskt samhälle har ett värde i sig. Viktigt att inte instrumentalisera civilsamhället genom att enbart stödja dem för att uppnå ett specifikt resultat. Demokrati och rättstrygghet/rättssäkerhet Stöd till rättsväsendet för att garantera människors rättstrygghet och rättssäkerhet är centralt för demokrati och hållbar utveckling. Biståndet bör i högre utsträckning än idag inriktas på stöd till lokala demokratiska förvaltningar. Privatsektorutveckling/hållbart företagande/inhemsk resursmobilisering Den privata sektorn har en viktig roll i att skapa sysselsättning/ egna inkomster och motverka social oro och radikalisering. Tillgång till globala marknader centralt. Särskilt viktigt att stödja småföretag i arbetet för ekonomiskt, socialt and miljömässigt hållbara investeringar eftersom de sällan har samma resurser för detta arbete som storföretagen som verkar i utvecklingsländer. Strategier från regeringen att motverka skatteflykt efterlyses.
3 Utrikesdepartementet Arbetspapper 3(12) Religionsfrihet Det talas för lite om religionsfrihetens roll för utveckling. Religiös utveckling kan både vara drivkraft och hinder. Diasporans roll En stor del av de globala finansiella flödena består av remitteringar. Diasporans kunskap, t ex på kulturområdet och som metod för att nå ungdomar, bör tas tillvara. Högre utbildning Stöd till akademisk utbildning är en långsiktig investering. Viktigt i många länder att utbilda morgondagens ledare. PGU Bra att analyser av målkonflikter inom svensk utrikespolitik görs på landnivå. Ibland går stöd till investeringar och MRsituationen i olika riktningar. Bra att sammanföra olika aktörer i det svenska samhället, företrädare för myndigheter, näringsliv och politiker, t ex i en gemensam fältresa. Det ökar kunskap om olika samhällsperspektiv och lägger grunden för ökad samstämmigt agerande gentemot utvecklingsländer. Övrigt Viktigt att knyta an till biståndseffektivitetsagendan. Lokala planer och behov ska vara startpunkten. Långsiktighet i alla åtaganden en kortsiktig resultatagenda kan vara i konflikt till detta. Grupp 3 Urbanisering Korruption Svaga stater Påverkar i sin tur hälsa och klimat. Ställer större krav på jordbruket. Viktigt med en dialog mellan stad och landsbygd. Är kopplat till svaga institutioner. Viktigt därför med institutionsbyggande, långsiktighet och landrättigheter.
4 Utrikesdepartementet Arbetspapper 4(12) Måste kopplas till FN:s ökade inflytande och fördelningen av naturresurser. Miljö/klimat Globalisering Är inte ett område i sig vilket innebär att det måste integreras i andra områden. Därför behov av ett mer generellt fokus på koherens. Gynnsamt för hållbar utveckling och informationsspridning. Finansiera hållbar utveckling Nya kanaler krävs för biståndet. PGU Mer ambitioner krävs för samordning. Sveriges interna arbete förbättras. Resurser krävs av myndigheter. Grupp 4 Viktigt att notera att svenska universitet och högskolor är en resurs som kan användas i högre utsträckning i syfte att utveckla biståndet. Universitet och dess forskning kan användas för att utvärdera biståndet men också för empirisk forskning och utveckling. Biståndsförvaltningen har krav på sig att redovisa resultat av biståndet, genom att använda forskare för att genomföra effektutvärderingar kan kvaliteten på Sidas utvärderingar stärkas. Det krävs institutionsstärkande på hemmaplan, av UD och Sida, för att skapa en bättre dialog med forskarsamhället. Den framtida biståndspolitiken bör på ett tydligare sätt inkludera ungdomar som en viktig målgrupp. Stödet till stipendier behöver ses över och utvecklas. Idag läggs mycket tid på administration. Sveriges universitet har stor erfarenhet av kapacitetsutveckling inte minst med afrikanska universitet. Det gäller såväl individuellt som institutionellt. Sverige har en internationellt uppskattad modell. Gruppen var ense om att detta borde slås
5 Utrikesdepartementet Arbetspapper 5(12) vakt om men också utvecklas när det gäller hur forskningsresultat kan användas för mer evidensbaserade reformer nationellt. Grupp 5 Hur biståndet är riggat behöver ses över då dagens uppdelning mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbetet är alltför fyrkantig. Synergier och samverkan mellan de två behöver stärkas. I dag finns ett mellanrum där vi saknar instrument/finansiering. Instrument är inboxade och staten resp. civilsamhällets roll är inlåsta. Civilsamhället kan i vissa fall vara en partner för staten i dess utveckling. Nuvarande regelverk utgår från att organisationers roll är att utkräva ansvar från stater. En större flexibilitet behövs i hur utvecklingssamarbetet ser på olika aktörer. Utvecklingssamarbetet bör även tänka in andra aktörer såsom diasporagrupper. Organisationer kan också vara en partner och ha ett mer proaktivt förhållningssätt till företagsaktörer, en flexibilitet i instrumenten kan här få stora effekter. Utvecklingssamarbetet bör arbeta mer integrerat med de tre perspektiven. Regeringen bör avsätta resurser för att aktörer från civilsamhället ska kunna träffas. Dialog mellan organisationer berikar utveckling av modeller och lärdomar kring hur verksamheten bäst kan utformas. Ansträngningar för att bibehålla svenskarnas höga biståndsvilja behövs. Den utgör bas för det svenska utvecklingssamarbetet. Att bygga sociala kontrakt och tillit mellan olika aktörer och sektorer i samhällen är prioriterat. Arbete på den regionala nivån, t.ex. med regionala skyddsmekanismer, ger möjligheter om stater brister. Även här behövs ett mer flexibelt regelverk, med regionala mekanismer för att aktörer ska kunna arbeta regionalt och/eller över gränserna i regioner med s.k. cross-border conflicts".
6 Utrikesdepartementet Arbetspapper 6(12) Intressant länka upp till nya aktörer och hitta lösningar utanför Europa, hos samarbetspartners i Syd som till exempel Brasilien och Indien, för att dra lärdomar till andra regioner i syd. Grupp 6 Företag har relevant kunskap och gemensamma intressen med biståndet I likhet med biståndet har företag långsiktiga intressen i länder samt stor kunskap, inte minst om lokala förutsättningar och behov. Viktigt att tillvarata företagens kunskap och bygga ömsesidig respekt kring respektive aktörs uppdrag och dialog när behov konkretiseras, t.ex. i samband med konkreta projekt. Viktigt att ta fram goda exempel och hållbara affärsmodeller. Kunskapsutbyte sker bäst genom konkreta projekt/samarbeten. Biståndet har en viktig roll att fylla vad gäller att utveckla fungerande institutioner och stabila samhällen för att underlätta investeringar. Samarbete näringsliv-civilsamhälle, fackliga organisationer Näringslivet centralt för att skapa hållbar tillväxt. Civilsamhället, konsumentorganisationer och fackliga organisationer har haft en viktig roll för att förflytta svenska företag från CSR och hållbar utveckling som en kommunikations- och sponsorfråga till en fråga om att initiera och utveckla nya affärsmöjligheter. Viktigt att stärka möjligheten för civilsamhället och näringslivet att samverka, att visa på möjligheter med samverkan och sprida goda exempel. Viktigt att stärka möjlighet för fackliga organisationer att samverka och föra dialog med näringslivet samt att visa på fördelarna med detta. Offentlig upphandling Offentlig upphandling har haft en central roll i att skapa hållbart företagande i Sverige. En offentlig upphandling av hög kvalitet är viktig för ett kostnadseffektivt bistånd och för att biståndet verkligen ska bidra till hållbar utveckling. Krav måste ställas på och förutsättningar stärkas för att upphandling sker transparent (den som förlorar upphandlingen
7 Utrikesdepartementet Arbetspapper 7(12) måste kunna förstå varför) och med en livscykelsyn på produkten/tjänsten och dess kostander. Inköp av produkter måste också kopplas till möjlighet att använda och underhålla dem (kunskap/utbildning). Viktigt tänka i system. Viktigt att stärka kunderna/göra dem kapabla. Viktigt med regelverk i FN och multilaterala banker. Immateriella rättigheter Många mindre företag vågar inte göra affärer med/investera i utvecklingsländer eftersom de är osäkra på länders skydd av immateriella rättigheter. En funktion per land som tydliggjorde vilka skydd som finns för immateriella rättigheter skulle underlätta handel och gynna ländernas tillväxt. Yrkesutbildning Yrkesutbildning är ett tydligt exempel på gemensamma intressen mellan företag och biståndet. Hållbarhet utgör här en central del av affärsplanerna. Bristande yrkesutbildning är en central utmaning för utvecklingsländer. Företag är både i behov av anställningsbara individer och av att de produkter företaget tillhandahåller kan underhållas och användas. Hållbarheten stärks om kunskap finns om underhåll och användning, om en systemansats används. Slutligen är svenska företag bra på att ta fram yrkesutbildningar. Stöd till små och stora företag att agera rätt i utmanande miljöer Företag som verkar i svåra miljöer kan behöva hjälp att hitta samarbetspartners. I konfliktländer behövs hjälp med kunskap för att bli en hjälpande och inte en stjälpande part. Viktigt sprida goda exempel, framförallt finns ett behov av detta hos mindre företag. Viktigt att MR-handlingsplanen omsätts i praktiken och att det ansvar företag har blir känt. Viktigt att förhålla sig till att olika företag kommit olika långt vad gäller att bidra till hållbar utveckling.
8 Utrikesdepartementet Arbetspapper 8(12) Medan ett antal multilaterala företag kommit långt och är pådrivande, finns fortfarande företag - särskild små- och medelstora som inte kommit lika långt. En anledning till detta kan vara att mindre företag saknar resurser och medel för att utveckla hållbarhetsarbetet. Ex. vad avser uppföljning av de investeringar som görs. Viktigt att skapa ett regelverk som gäller globalt för att åstadkomma en långsiktig förändring på svåra markander. Ett exempel är anti-korruptionsfrågan där svenska företag som investerar på svåra marknader i många fall har ett striktare regelverk att förhålla sig till där mutor ej accepteras medan andra konkurrerande företag från andra länder inte har en lika strikt syn i frågan vilket påverkar möjligheterna för svenska företag att t.ex. delta i och vinna en upphandling. Grupp 7 Vi är överens om målet men hur kan vi prioritera och i vilken tågordning? [utmaning] Viktigt att säkerställa att det civila samhället fortsatt är med och agerar tillsammans. Hur kan vi göra skillnad? [utmaning] Skuggrapportering har en viktig funktion [utmaning + möjlighet] Nystarten av PGU en möjlighet att få in andra/nya myndigheter, diaspora, m.fl. [utmaning + möjlighet] Inkludering är centralt men ofta svårt i verkligheten. Detta gäller inte minst olika delar av det civila samhället, inkl. grupper såsom HBTQ-personer, utgör inte en homogen inte grupp med samstämmiga åsikter [utmaning] Sverige ska här stå upp för en bred inkludering av aktörer, som bör identifieras och definieras, och också omfatta fattiga/förmånstagare i utvecklingsländer [utmaning] Angeläget att också få med andra aktörer, t.ex. näringslivet som tenderar att agera enskilt, och hitta bra former för detta [utmaning] Bör så långt som möjligt länka upp med och dra nytta existerande, relevanta ramverk [utmaning + möjlighet]
9 Utrikesdepartementet Arbetspapper 9(12) Bör lägga ökat fokus på områden där Sverige har komparativa fördelar såsom antibiotikaresistens och sociala trygghetssystem [möjlighet] Vi har svårigheter att tänka nytt [hot] Globala hot såsom Ebola skapar rädsla för globalisering och leder till att det återigen blir vår agenda, vår rädsla [hot] Urbanisering vs landsbygden [hot eller möjlighet] Grupp 8 Konstruktivt samarbete mellan myndigheter och det civila samhället. Viktigt att stärka samarbetet/relationen med myndigheter och civilsamhällsorganisationer. Välkomnar ökat samarbete med det civila samhällhet. Civila samhällhet har en viktig och betydande roll att spela, speciellt i det arbete som sker i fält. Utmaningar är att hitta effektiva arbetsmetoder som gör det enklare att utföra ett bra samarbete i praktiken. Förbättra myndighetsstrukturen. Det behövs en förbättrad dialog mellan myndigheter och utrikesdepartementet. Finns en viss osäkerhet kring regeringens prioriteringar, där Regeringskansliet behöver vara mer tydliga i vad varje enskild myndighet har för ansvar i t.ex. frågor rörande PGU. Svårt för myndigheterna att själva göra den avvägningen. Här är det extra viktigt med stöd från UD och Sida vad det gäller styrning av myndigheter. Pekar också på vikten av förbättrad samordningen mellan myndigheter. Kunskap och resursutnyttjande. Kompetens behöver stärkas bland de som genomför Sveriges utvecklingssamarbete för att öka förståelse och kunskap om inkluderande utveckling. En ökad kunskap behövs också kring katastrofriskreducering (bredare än bara miljö-och klimat) och institutionsbygge. Här nämns vikten av Sendai ramverket (Sendai Framework for Disaster Risk Reduction ) som ofta saknas i dessa samanhang. Svenska myndigheter har stor erfarenhet och deras resurser borde användas mer. Mer vägledning i vad svenska myndigheter faktiskt kan göra så att all kompetens och resurs användas till fullo.
10 Utrikesdepartementet Arbetspapper 10(12) Svårigheter i att se hur den svenska agendan kommer att kopplas till EU. Vill se en tydligare koppling mellan svensk biståndspolitik och EU. Grupp 9 Hållbar utveckling. En viktig utmaning är att hitta former för utvecklingsagendan och hållbarhetsagendan att samverka och stärka varandra. Rättighetsperspektivet. Bristande mänskliga och fackliga rättigheter utgör ett hot mot utveckling. Utrymmet för det civila samhället att agera som oberoende aktörer minskar, fackliga rättigheter begränsas. Demokratisk samhällsstyrning och institutionsbyggande. Svenska myndigheter har stor erfarenhet av styrning och förvaltning och kan bidra till att främja demokratisk samhällsstyrning och bygga upp transparenta och hållbara system och institutioner. Arbetsmarknad. Viktigt att skapa stabila och fungerande arbetsmarknader. Kunskap och förståelse. Stärk civila samhällets betydelse och roll. Hitta kunskap lokalt och identifiera förändringsaktörer. Kompetens behöver stärkas bland de som genomför Sveriges utvecklingssamarbete för att öka förståelse och kunskap om inkluderande utveckling. En ökad kunskap behövs kring fattigdomens bakomliggande orsaker. En ökad lyhördhet till lokala aktörer och diskurser, problembeskrivningar, och lösningar. Kultur och folkbildning är fundament i demokratin. Kan gälla såväl främjande av individens möjlighet att uttrycka sig som bibliotek och läsfrämjande. Ett stärkande av kultursektorernas infrastruktur, så att en kreativ industri kan uppstå, bör inkluderas i biståndsmålen. Här har Sverige har en styrka i sin långa erfarenhet av oberoende förändringsaktörer, folkbildning, tekniskt kunnande och institutionsbyggande. Mångfald och multikulturalism. Diasporagrupper och civilsamhälle innehar stor kunskap. Engagemanget och
11 Utrikesdepartementet Arbetspapper 11(12) mångfalden i samhället bör tillvaratas. Antidemokratiska strömningar i samhället hotar utvecklingssamarbetet. Det är viktigt upprätthålla vilja att bidra till hållbar och inkluderande tillväxt. Migration som utmaning och möjlighet. Migrationsfrågor behöver problematiseras. Arbetskraftsmigration är en viktig drivkraft för utveckling. Byråkrati. Undvik individbaserat bistånd som fokuserar på kortsiktiga resultat. Krångliga system och höga rapporteringskrav i genomförandet av utvecklingsprojekt utgör ett hinder för organisationer och andra aktörer att verka. Svenska utlandsmyndigheter ägnar mycket tid åt att koordinera med andra givare, istället för att stödja och koordinera lokala aktörer. 1 % målet är för lätt att urholka med avskrivningar och andra kostnader såsom flyktingmottagande på hemmaplan som inkluderas i biståndet. Grupp 10 Gruppen fokuserade framförallt på möjligheter framåt då utmaningar och hot var relativt väl beskrivna i inledningen och den efterföljande paneldiskussionen. Sammanfattningsvis fördes följande fram: En förhoppning var att Sidas roll gentemot övriga svenska myndigheter kunde tydliggöras i ett nytt ramverk. Möjligheten till en direkt finansiering från biståndsanslaget där myndigheternas internationella verksamhet inte behövde finansieras via Sida efterfrågades. Långa handläggningstider och ibland oklara prioriteringar och avvägningar nämndes i sammanhanget. Det skulle innebära effektivitetsvinster och ökat ägarskap hos myndigheterna. Styrningen via landstrategier finns redan idag och ytterligare regelverk skulle kunna utarbetas (t.ex. där samråd med ambassad på plats ingår). Myndigheterna framhölls som en outnyttjad resurs som kunde användas bättre. Den svenska förvaltningsmodellen hade mycket att bidra med och en hel del myndigheter med sina specifika
12 Utrikesdepartementet Arbetspapper 12(12) mandat och verksamhetsområden var mycket efterfrågade internationellt. Även myndigheternas roll behövde förtydligas, avseende bl.a. på vilket sätt det internationella samarbetet är viktigt i relation till det nationella uppdraget? Detta gällde även möjligheterna till myndighetssamverkan inom EU-biståndet, där rådande regelverk är problematiskt för svenska myndigheter. T.ex. kunde inte regeln om full kostnadstäckning nås inom EU-twinning, men även kopplingar till de nya hållbarhetsmålen och politiken för global utveckling framhölls. Flexibilitetet när det gällde myndigheternas relation till Sida efterfrågades, bland annat möjligheten att kunna genomföra mindre projekt. Det var ofta fokus på stora volymer inom det svenska biståndet vilket medförde att myndighetssamverkan ibland sågs som mindre intressant eftersom dessa projekt ofta hade en mindre budget. Även samarbete mellan sektorer kunde vara en möjlighet. En väg framåt kunde också vara samarbeten mellan olika myndigheter i s.k. kluster. Myndigheterna hade själva tagit fram intressanta idéer med en sådan inriktning. Behovet att många gånger förbättra styrningen av tjänsteexporten genom instruktioner och regleringsbrev lyftes fram. Bland annat noterades att en ökad flexibilitet i uppstarten av ny verksamhet ibland var nödvändig I svårare sammanhang, t.ex. i konfliktmiljöer var det viktigt att myndigheter som genomförare utrustades med rätt verktyg. Om regeringens ambition var att myndigheter i större utstäckning ska vara aktiva i sådana sammanhang med nya och innovativa metoder behövde detta också framgå i styrningen av svenska myndigheters roll och medverkan i svenskt utvecklingssamarbete.
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merBilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet
Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan
Läs merStrategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 1
Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling Strategi för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling
Läs merCONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet
CONCORD SVERIGES STRATEGI - Antagna av årsmötet 2018-04-26 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merStrategi för Sveriges utvecklingssamarbete. de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer Strategi MR DEMO RÄTTSS 1
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete avseende arbetet med de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer 2018 2022 Strategi MR DEMO RÄTTSS 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt
Läs merSammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna
Arbetspapper 2015-10-08 Utrikesdepartementet Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna Gruppen PEOPLE Förståelse för integrering av jämställdhet, miljö-klimat och fredsperspektivet finns -
Läs merCONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29
CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och
Läs merResultatstrategi för Bangladesh
Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 Resultatstrategi för Bangladesh 2014-2020 1 1. Förväntade resultat Denna resultatstrategi styr användningen av medel som anslås under anslagsposten 6 Asien i regleringsbrev
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merKommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Europakorrespondentenheten Kommenterad dagordning (reviderad version) Ministerrådet Kommenterad dagordning för rådet för utrikesfrågor (utveckling) den 12 maj 2016
Läs merPolicyramverk för det svenska utvecklingsarbetet
1(5) 2016-07-01 Utrikesdepartementet Anna Gustafsson 072-525 7464 anna.gustafsson@tco.se Policyramverk för det svenska utvecklingsarbetet UD2016/09273/IU TCO välkomnar att ramverket framhåller att Sveriges
Läs merYTTRANDE 1(5) Utrikesdepartementet (U-STYR) Stockholm
YTTRANDE 1(5) 2014-02-12 Ärendenummer: 2014-000015 Utrikesdepartementet (U-STYR) 103 39 Stockholm Remissvar: Biståndspolitisk plattform Sammanfattning Sida anser att regeringens ambition att öka tydligheten
Läs merStrategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden
Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt
Läs mer10997/19 em/mhe 1 RELEX.1.B
Bryssel den 8 juli 2019 (OR. en) 10997/19 LÄGESRAPPORT från: av den: 8 juli 2019 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 9233/19 Ärende: DEVGEN 142 SUSTDEV 103 ACP 88 RELEX 683 Främjandet
Läs mer2015 Europaåret för utvecklingssamarbete
2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål
Läs mer1. Övergripande synpunkter
ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Leif Isaksson/MS 2016-06-27 20160228 ERT DATUM ER REFERENS 2016-05-20 UD2016/09273/IU Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm LOs yttrande över
Läs merResultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet
Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som
Läs merVår rödgröna biståndspolitik
2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,
Läs merStrategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia 2018-2022 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Zambia 2018-2022 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar
Läs merRiktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet
Riktlinjer för dialog och samverkan mellan Utrikesdepartementet samt utlandsmyndigheterna och civilsamhällesorganisationer inom utvecklingssamarbetet Förord Syftet med dessa riktlinjer är att ge vägledning
Läs merHur tar vi till vara miljömålen i Agenda 2030-arbetet?
MILJÖMÅLSDAGARNA 2017 Hur tar vi till vara miljömålen i Agenda 2030-arbetet? Parul Sharma, ordförande Agenda 2030-delegationen Agenda 2030 delegationen Parul Sharma Arbetet i Sverige Regeringens ambition
Läs merStrategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014
Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och
Läs merSAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN
SAMVERKANSÖVERENSKOMMELSE MELLAN IDÉBUREN SEKTOR OCH SÖDERTÄLJE KOMMUN Samhällsutveckling börjar med den enskilda människans engagemang. Den idéburna sektorn bidrar till ett aktivt medborgarskap som utvecklar
Läs merCSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region
Bilaga 1 CSR-strategi Koncernen Stockholm Business Region Sammanfattning För att systematiskt styra det sociala hållbarhetsarbetet inom Stockholms Stadshus AB och dotterbolagen har kommunfullmäktige i
Läs merRemissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
Läs merRemissvar Regeringens skrivelse: Policyramverket för det svenska utvecklingssamarbetet
Remissvar 2016-07-01 Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Regeringens skrivelse: Policyramverket för det svenska utvecklingssamarbetet Diarienr UD2016/09273/IU Forum Syd och medlemsorganisationers remissvar
Läs merKommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)
REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas
Läs merSverige och Agenda 2030
Sverige och Agenda 2030 - i riktning mot en hållbar välfärd ReVäst 1 november 2017 Ambitionsnivån: Sverige ska vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030. Men Det är skillnad på att vara bäst i
Läs mervid regeringssammanträde UF2009/39553/UP 1 bilaga
Protokoll III:3 vid regeringssammanträde 2009-06-11 UF2009/39553/UP Utrikesdepartementet Inrättande av ett råd för Näringsliv och Utveckling 1 bilaga Ärendet Sverige ska bli bättre på att ta tillvara det
Läs merResultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr
Läs mer1. Allmänna synpunkter och slutsatser
2016-06-27 Svar på remiss av regeringens skrivelsen Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Ambassaden i har mottagit förslaget till nytt Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet
Läs merRyssland. Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i
Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service
Läs merStrategi hållbar fred
Strategi hållbar fred 2017 2022 Strategi Hållbar fred 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt bistånd är att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom
Läs merStrategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken
Strategi för Sveriges samarbete med Afrikanska utvecklingsbanken 2016 2018 Protokoll II:5 vid regeringssammanträde 2016-01-21 UD2016/01034/MU Utrikesdepartementet Organisationsstrategi för Sveriges samarbete
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merZambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Zambia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.014
Läs merExtremism och lägesbilder
Extremism och lägesbilder Kongressbeslut 2015 Inriktningsmål nummer fem för kongressperioden 2016-2019 anger att: SKL ska verka för att medlemmarna har tillgång till goda exempel på lokala och regionala
Läs merIdéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne
Idéprogram NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne NÄTVERKET Idéburen sektor Skåne är en partipolitiskt och religiöst obunden intresseorganisation för den idéburna sektorn i Skåne. Föreningen verkar genom kunskapsutveckling,
Läs merMoçambique. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med
Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Moçambique 2015 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.019 Regeringsbeslut
Läs merAgenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.
Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer
Läs merUtvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning
Utvecklingspolitisk resultatrapport 2018 Sammanfattning Finlands utvecklingspolitik och utvecklingssamarbete ger resultat Resultatrapporten om Finlands utvecklingspolitik 2018 presenterar resultat av Finlands
Läs merAgenda I riktning mot en hållbar välfärd. Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan
Agenda 2030 I riktning mot en hållbar välfärd Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan Agenda 2030 kräver en samhällsomställning där hållbar utveckling är ett övergripande mål för
Läs merKommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016
Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet
Läs merinom hållbar social utveckling
Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar social utveckling 2018 2022 Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete 2018-2022 1 1. Inriktning Målet för svenskt internationellt
Läs merProgram för social hållbarhet
Program Policy Handlingsplan Riktlinje Program för social hållbarhet Antaget av kommunfullmäktige 6 september 2018 DNR: 2016/01180 Program Policy Handlingsplan Riktlinje uttrycker värdegrunder och förhållningssätt
Läs meridentifiera www.iuc.se
Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare
Läs merVerksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.
Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.
Läs merForum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling
Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)
Läs merExpertgruppens verksamhetsstrategi
EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.
Läs merPolicyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet. 2. Utvecklingsdagordningen i en föränderlig värld
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2016-06-30 /IU Internationella sektionen Gabriel Werner Utrikesdepartementet 103 39Stockholm Policyramverk för det svenska utvecklingssamarbetet Generella synpunkter Sveriges Kommuner
Läs merDenna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.
Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:
Läs merYttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet
Datum Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet (dnr ) Länsstyrelsen i Jönköpings län yttrar sig över Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Agenda 2030 och Sverige: Världens
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merRegional överenskommelse
Regional överenskommelse om samverkan mellan Region Östergötland och idéburen sektor i Östergötland Avsiktsförklaring Det offentliga och civilsamhället/sociala ekonomin/idéburen sektor* har olika roller
Läs merAgenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13
1(5) Miljödepartementet m.remissvar@regeringskansliet.se Gunilla.Blomquist@regeringskansliet.se Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning världens möjlighet SOU 2019:13 (Er beteckning: M2019/00661/S)
Läs merVägen till Addis Financing for Development juli 2015
Vägen till Addis Financing for Development 13-16 juli 2015 Per Bolund, bitr. finansminister, finansmarknadsminister Isabella Lövin, biståndsminister 2015 Möjligheternas år Financing for Development 13-16
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,
Läs merHaninge kommuns internationella program
Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från
Läs merAfghanistan. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.030
Läs merStrategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet
Bilaga till regeringsbeslut 2014-12-18 (UF2014/80398/UD/USTYR) Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015 2021 1. Förväntade resultat Denna strategi styr användningen
Läs merRegeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merFör delegationerna bifogas rådets slutsatser om EU:s strategi för Centralasien som antogs av rådet den 19 juni 2017.
Europeiska unionens råd Bryssel den 19 juni 2017 (OR. en) 10387/17 COEST 142 CFSP/PESC 556 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 19 juni 2017 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 9911/17
Läs merKommunikations- och informationsarbetet ska omfatta såväl det bilaterala som det multilaterala svenska utvecklingssamarbetet.
Bilaga till regeringsbeslut 2009-09-10 UD2008/35922/USTYR 2009-09-10 Strategi för informations- och kommunikationsverksamhet, inklusive genom organisationer i det civila samhället, 2010-2014 Sammanfattning
Läs merSomalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi
Läs merSammanhållningspolitiken
SAMMANHÅLLNINGSPOLITIKEN 2014 2020 Sammanhållningspolitiken - Utgångspunkter framtida ETS Generella utgångspunkter Lokalt och regionalt inflytande Förstärkt strategisk inriktning Fokusering på ett fåtal
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och civilsamhällets organisationer
Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och Arbetet med överenskommelsen Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och i Göteborg Överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad
Läs merStrategi för Agenda 2030 i Väst,
Partnerskap för genomförande av de Globala målen i Västsverige Detta dokument tar sin utgångspunkt i visionen om ett Västsverige som är i framkant i partnerskap för genomförande av de Globala målen, och
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merKommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015
Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang
Läs merAgenda 2030 vid TEM/CSR Skåne 28/2, 2017
Agenda 2030 vid TEM/CSR Skåne 28/2, 2017 Lars Bryntesson Departementsråd Enheten för statlig förvaltning Vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen. Och förmodligen den sista som kan stoppa
Läs meroch civila samhället SKL Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur
och civila samhället Region Norrbotten och civila samhället SKL 20181108 Kristina Nilsson Avdelningen för regional utveckling/kultur Hur har vi arbetat fram till nu? Vad pågår? Var ska vi? Organisationer
Läs merTanzania. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Tanzania 2013 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.015
Läs merUNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE
UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att
Läs merFörord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!
Svensk unescostrategi 2008 2013 Förord Genom den svenska Unescostrategin finns ett verktyg för en tydlig och samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco. Unesco har en nyckelroll i arbetet
Läs mer)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK
Läs merGR:s uppdrag
GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs merUNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER
UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER De globala målen INGEN FATTIGDOM Avskaffa all form av fattigdom överallt. MINSKAD OJÄMLIKHET Minska ojämlikheten inom och mellan länder. INGEN
Läs merBistånd för hållbar utveckling
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3082 av Kerstin Lundgren m.fl. (C) Bistånd för hållbar utveckling Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merÖverenskommelsen Värmland
Överenskommelsen Värmland för samverkan inom det sociala området mellan Region Värmland och den idéburna sektorn i Värmland 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Vision... 4 Syfte och Mål... 4 Värdegrund...
Läs merYttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN
Näringsdepartementet 103 33 Stockholm 2010-12-22 Maria Sandqvist maria.sandqvist@teknikforetagen.se 08-782 09 30 Yttrande över Innovationsupphandling (SOU 2010:56) (Ert Dnr: N2010/6152/FIN Sammanfattning
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Läs merVerksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.
Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning
Läs merJämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken
Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt
Läs merSamverkan och dialog. PROJEKTil. Styrande dokument Måldokument Direktiv. Sida 1 (7)
Styrande dokument Måldokument Direktiv PROJEKTil Sida 1 (7) Samverkan och dialog Sida 2 (7) Samverkan och dialog... 1 1. Grundläggande information... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Verksamhetsstrategi... 4 2
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas
Läs merStrategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer
Strategi för särskilt demokratistöd genom svenska partianknutna organisationer 2016 2020 Strategi fo r sa rskilt demokratisto d genom svenska partianknutna organisationer 2016 2020 1. Inriktning Demokratistödet
Läs mer12255/17 lym/cjs/np 1 DGB 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 25 september 2017 (OR. en) 12255/17 AGRI 481 DEVGEN 199 ENV 752 ONU 115 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Särskilda jordbrukskommittén/rådet Genomförandet
Läs merKommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
Läs merDatum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne
Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop
Läs merFolkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18
1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser
Läs merSamtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender
Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll
Läs merPolicy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete
SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen
Läs merÖverenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade
Läs merAgenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd
Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd Ambitionsnivån: Sverige ska vara världsledande i genomförandet av Agenda 2030. Men Det är skillnad på att vara bäst i världen och göra det som
Läs merUganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i
Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut
Läs mer