Grupp Nedan följer en kort uppsummering och slutsatser från respektive grupp.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grupp 1 2015-06-05. Nedan följer en kort uppsummering och slutsatser från respektive grupp."

Transkript

1 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Arbetspapper 05 Delges: Sammanfattning - gruppdiskussioner Grupperna ombads att identifiera och diskutera biståndets utmaningar, hot och möjligheter för en hållbar utveckling på kort och lång sikt. Inför mötet delades deltagarna in i tio grupper (se deltagarförteckning). Nedan följer en kort uppsummering och slutsatser från respektive grupp. Grupp 1 Det går inte att identifiera några enstaka faktorer som leder till hållbar utveckling. Saker och ting hänger ihop. Samtidigt är ju frågor som jämställdhet, SRHR, demokrati och MR viktiga frågor för svensk del. Inkluderande utveckling/tillväxt viktigt. Frågan är hur detta rent konkret ska hanteras. Noteras att makt, val och resurser utgör viktiga dimensioner i sammanhanget. Viktigt att det nya policyramverket blir kontextspecifikt och har en tydlig koppling till de hållbara utvecklingsmål som ska beslutas i FN:s generalförsamling i september Det är hela 17 mål se upp så vi inte skapar stuprör! Kopplingen mellan biståndet och andra områden behöver stärkas för ökad samstämmighet. I samstämmighetsarbetet bör aktörssamverkan utvecklas. Vikten av rätten att organisera sig och bygga demokratier lyftes fram av några i gruppen. Utbildning, inte minst läskunskap, särskilt viktigt eftersom det bygger förutsättningar för att kunna agera. Svårt men viktigt: Hur för man dialog med ledare som inte representerar sitt folk? Och där korruptionen flödar. Hur ändrar

2 Utrikesdepartementet Arbetspapper 2(12) man på sakernas tillstånd där det finns grupper med stor makt som inte tjänar på förändring? Engagemang med civilsamhällets aktörer viktigt. Inte bara en biståndsfråga hänger exempelvis ihop med vad svenska företag ställer för krav. Kopplat till ovan hur kan man verka för långsiktighet där det råder aktiva konflikter? En utmaning är att skapa bättre synergier mellan partistöd och övrigt utvecklingssamarbete. Biståndet har en katalytisk roll, men denna behöver förtydligas. Avslutningsvis rådde oklarhet om huruvida det nya policyramverket skulle vara en skrivelse eller proposition. Vikten av att sända rätt styrsignaler betonades. Grupp 2 Rätten till organisering och civilsamhällets kapacitet och utrymme att verka Sverige måste fortsätta att vara unika i världen med sin syn på att ett levande pluralistiskt samhälle har ett värde i sig. Viktigt att inte instrumentalisera civilsamhället genom att enbart stödja dem för att uppnå ett specifikt resultat. Demokrati och rättstrygghet/rättssäkerhet Stöd till rättsväsendet för att garantera människors rättstrygghet och rättssäkerhet är centralt för demokrati och hållbar utveckling. Biståndet bör i högre utsträckning än idag inriktas på stöd till lokala demokratiska förvaltningar. Privatsektorutveckling/hållbart företagande/inhemsk resursmobilisering Den privata sektorn har en viktig roll i att skapa sysselsättning/ egna inkomster och motverka social oro och radikalisering. Tillgång till globala marknader centralt. Särskilt viktigt att stödja småföretag i arbetet för ekonomiskt, socialt and miljömässigt hållbara investeringar eftersom de sällan har samma resurser för detta arbete som storföretagen som verkar i utvecklingsländer. Strategier från regeringen att motverka skatteflykt efterlyses.

3 Utrikesdepartementet Arbetspapper 3(12) Religionsfrihet Det talas för lite om religionsfrihetens roll för utveckling. Religiös utveckling kan både vara drivkraft och hinder. Diasporans roll En stor del av de globala finansiella flödena består av remitteringar. Diasporans kunskap, t ex på kulturområdet och som metod för att nå ungdomar, bör tas tillvara. Högre utbildning Stöd till akademisk utbildning är en långsiktig investering. Viktigt i många länder att utbilda morgondagens ledare. PGU Bra att analyser av målkonflikter inom svensk utrikespolitik görs på landnivå. Ibland går stöd till investeringar och MRsituationen i olika riktningar. Bra att sammanföra olika aktörer i det svenska samhället, företrädare för myndigheter, näringsliv och politiker, t ex i en gemensam fältresa. Det ökar kunskap om olika samhällsperspektiv och lägger grunden för ökad samstämmigt agerande gentemot utvecklingsländer. Övrigt Viktigt att knyta an till biståndseffektivitetsagendan. Lokala planer och behov ska vara startpunkten. Långsiktighet i alla åtaganden en kortsiktig resultatagenda kan vara i konflikt till detta. Grupp 3 Urbanisering Korruption Svaga stater Påverkar i sin tur hälsa och klimat. Ställer större krav på jordbruket. Viktigt med en dialog mellan stad och landsbygd. Är kopplat till svaga institutioner. Viktigt därför med institutionsbyggande, långsiktighet och landrättigheter.

4 Utrikesdepartementet Arbetspapper 4(12) Måste kopplas till FN:s ökade inflytande och fördelningen av naturresurser. Miljö/klimat Globalisering Är inte ett område i sig vilket innebär att det måste integreras i andra områden. Därför behov av ett mer generellt fokus på koherens. Gynnsamt för hållbar utveckling och informationsspridning. Finansiera hållbar utveckling Nya kanaler krävs för biståndet. PGU Mer ambitioner krävs för samordning. Sveriges interna arbete förbättras. Resurser krävs av myndigheter. Grupp 4 Viktigt att notera att svenska universitet och högskolor är en resurs som kan användas i högre utsträckning i syfte att utveckla biståndet. Universitet och dess forskning kan användas för att utvärdera biståndet men också för empirisk forskning och utveckling. Biståndsförvaltningen har krav på sig att redovisa resultat av biståndet, genom att använda forskare för att genomföra effektutvärderingar kan kvaliteten på Sidas utvärderingar stärkas. Det krävs institutionsstärkande på hemmaplan, av UD och Sida, för att skapa en bättre dialog med forskarsamhället. Den framtida biståndspolitiken bör på ett tydligare sätt inkludera ungdomar som en viktig målgrupp. Stödet till stipendier behöver ses över och utvecklas. Idag läggs mycket tid på administration. Sveriges universitet har stor erfarenhet av kapacitetsutveckling inte minst med afrikanska universitet. Det gäller såväl individuellt som institutionellt. Sverige har en internationellt uppskattad modell. Gruppen var ense om att detta borde slås

5 Utrikesdepartementet Arbetspapper 5(12) vakt om men också utvecklas när det gäller hur forskningsresultat kan användas för mer evidensbaserade reformer nationellt. Grupp 5 Hur biståndet är riggat behöver ses över då dagens uppdelning mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbetet är alltför fyrkantig. Synergier och samverkan mellan de två behöver stärkas. I dag finns ett mellanrum där vi saknar instrument/finansiering. Instrument är inboxade och staten resp. civilsamhällets roll är inlåsta. Civilsamhället kan i vissa fall vara en partner för staten i dess utveckling. Nuvarande regelverk utgår från att organisationers roll är att utkräva ansvar från stater. En större flexibilitet behövs i hur utvecklingssamarbetet ser på olika aktörer. Utvecklingssamarbetet bör även tänka in andra aktörer såsom diasporagrupper. Organisationer kan också vara en partner och ha ett mer proaktivt förhållningssätt till företagsaktörer, en flexibilitet i instrumenten kan här få stora effekter. Utvecklingssamarbetet bör arbeta mer integrerat med de tre perspektiven. Regeringen bör avsätta resurser för att aktörer från civilsamhället ska kunna träffas. Dialog mellan organisationer berikar utveckling av modeller och lärdomar kring hur verksamheten bäst kan utformas. Ansträngningar för att bibehålla svenskarnas höga biståndsvilja behövs. Den utgör bas för det svenska utvecklingssamarbetet. Att bygga sociala kontrakt och tillit mellan olika aktörer och sektorer i samhällen är prioriterat. Arbete på den regionala nivån, t.ex. med regionala skyddsmekanismer, ger möjligheter om stater brister. Även här behövs ett mer flexibelt regelverk, med regionala mekanismer för att aktörer ska kunna arbeta regionalt och/eller över gränserna i regioner med s.k. cross-border conflicts".

6 Utrikesdepartementet Arbetspapper 6(12) Intressant länka upp till nya aktörer och hitta lösningar utanför Europa, hos samarbetspartners i Syd som till exempel Brasilien och Indien, för att dra lärdomar till andra regioner i syd. Grupp 6 Företag har relevant kunskap och gemensamma intressen med biståndet I likhet med biståndet har företag långsiktiga intressen i länder samt stor kunskap, inte minst om lokala förutsättningar och behov. Viktigt att tillvarata företagens kunskap och bygga ömsesidig respekt kring respektive aktörs uppdrag och dialog när behov konkretiseras, t.ex. i samband med konkreta projekt. Viktigt att ta fram goda exempel och hållbara affärsmodeller. Kunskapsutbyte sker bäst genom konkreta projekt/samarbeten. Biståndet har en viktig roll att fylla vad gäller att utveckla fungerande institutioner och stabila samhällen för att underlätta investeringar. Samarbete näringsliv-civilsamhälle, fackliga organisationer Näringslivet centralt för att skapa hållbar tillväxt. Civilsamhället, konsumentorganisationer och fackliga organisationer har haft en viktig roll för att förflytta svenska företag från CSR och hållbar utveckling som en kommunikations- och sponsorfråga till en fråga om att initiera och utveckla nya affärsmöjligheter. Viktigt att stärka möjligheten för civilsamhället och näringslivet att samverka, att visa på möjligheter med samverkan och sprida goda exempel. Viktigt att stärka möjlighet för fackliga organisationer att samverka och föra dialog med näringslivet samt att visa på fördelarna med detta. Offentlig upphandling Offentlig upphandling har haft en central roll i att skapa hållbart företagande i Sverige. En offentlig upphandling av hög kvalitet är viktig för ett kostnadseffektivt bistånd och för att biståndet verkligen ska bidra till hållbar utveckling. Krav måste ställas på och förutsättningar stärkas för att upphandling sker transparent (den som förlorar upphandlingen

7 Utrikesdepartementet Arbetspapper 7(12) måste kunna förstå varför) och med en livscykelsyn på produkten/tjänsten och dess kostander. Inköp av produkter måste också kopplas till möjlighet att använda och underhålla dem (kunskap/utbildning). Viktigt tänka i system. Viktigt att stärka kunderna/göra dem kapabla. Viktigt med regelverk i FN och multilaterala banker. Immateriella rättigheter Många mindre företag vågar inte göra affärer med/investera i utvecklingsländer eftersom de är osäkra på länders skydd av immateriella rättigheter. En funktion per land som tydliggjorde vilka skydd som finns för immateriella rättigheter skulle underlätta handel och gynna ländernas tillväxt. Yrkesutbildning Yrkesutbildning är ett tydligt exempel på gemensamma intressen mellan företag och biståndet. Hållbarhet utgör här en central del av affärsplanerna. Bristande yrkesutbildning är en central utmaning för utvecklingsländer. Företag är både i behov av anställningsbara individer och av att de produkter företaget tillhandahåller kan underhållas och användas. Hållbarheten stärks om kunskap finns om underhåll och användning, om en systemansats används. Slutligen är svenska företag bra på att ta fram yrkesutbildningar. Stöd till små och stora företag att agera rätt i utmanande miljöer Företag som verkar i svåra miljöer kan behöva hjälp att hitta samarbetspartners. I konfliktländer behövs hjälp med kunskap för att bli en hjälpande och inte en stjälpande part. Viktigt sprida goda exempel, framförallt finns ett behov av detta hos mindre företag. Viktigt att MR-handlingsplanen omsätts i praktiken och att det ansvar företag har blir känt. Viktigt att förhålla sig till att olika företag kommit olika långt vad gäller att bidra till hållbar utveckling.

8 Utrikesdepartementet Arbetspapper 8(12) Medan ett antal multilaterala företag kommit långt och är pådrivande, finns fortfarande företag - särskild små- och medelstora som inte kommit lika långt. En anledning till detta kan vara att mindre företag saknar resurser och medel för att utveckla hållbarhetsarbetet. Ex. vad avser uppföljning av de investeringar som görs. Viktigt att skapa ett regelverk som gäller globalt för att åstadkomma en långsiktig förändring på svåra markander. Ett exempel är anti-korruptionsfrågan där svenska företag som investerar på svåra marknader i många fall har ett striktare regelverk att förhålla sig till där mutor ej accepteras medan andra konkurrerande företag från andra länder inte har en lika strikt syn i frågan vilket påverkar möjligheterna för svenska företag att t.ex. delta i och vinna en upphandling. Grupp 7 Vi är överens om målet men hur kan vi prioritera och i vilken tågordning? [utmaning] Viktigt att säkerställa att det civila samhället fortsatt är med och agerar tillsammans. Hur kan vi göra skillnad? [utmaning] Skuggrapportering har en viktig funktion [utmaning + möjlighet] Nystarten av PGU en möjlighet att få in andra/nya myndigheter, diaspora, m.fl. [utmaning + möjlighet] Inkludering är centralt men ofta svårt i verkligheten. Detta gäller inte minst olika delar av det civila samhället, inkl. grupper såsom HBTQ-personer, utgör inte en homogen inte grupp med samstämmiga åsikter [utmaning] Sverige ska här stå upp för en bred inkludering av aktörer, som bör identifieras och definieras, och också omfatta fattiga/förmånstagare i utvecklingsländer [utmaning] Angeläget att också få med andra aktörer, t.ex. näringslivet som tenderar att agera enskilt, och hitta bra former för detta [utmaning] Bör så långt som möjligt länka upp med och dra nytta existerande, relevanta ramverk [utmaning + möjlighet]

9 Utrikesdepartementet Arbetspapper 9(12) Bör lägga ökat fokus på områden där Sverige har komparativa fördelar såsom antibiotikaresistens och sociala trygghetssystem [möjlighet] Vi har svårigheter att tänka nytt [hot] Globala hot såsom Ebola skapar rädsla för globalisering och leder till att det återigen blir vår agenda, vår rädsla [hot] Urbanisering vs landsbygden [hot eller möjlighet] Grupp 8 Konstruktivt samarbete mellan myndigheter och det civila samhället. Viktigt att stärka samarbetet/relationen med myndigheter och civilsamhällsorganisationer. Välkomnar ökat samarbete med det civila samhällhet. Civila samhällhet har en viktig och betydande roll att spela, speciellt i det arbete som sker i fält. Utmaningar är att hitta effektiva arbetsmetoder som gör det enklare att utföra ett bra samarbete i praktiken. Förbättra myndighetsstrukturen. Det behövs en förbättrad dialog mellan myndigheter och utrikesdepartementet. Finns en viss osäkerhet kring regeringens prioriteringar, där Regeringskansliet behöver vara mer tydliga i vad varje enskild myndighet har för ansvar i t.ex. frågor rörande PGU. Svårt för myndigheterna att själva göra den avvägningen. Här är det extra viktigt med stöd från UD och Sida vad det gäller styrning av myndigheter. Pekar också på vikten av förbättrad samordningen mellan myndigheter. Kunskap och resursutnyttjande. Kompetens behöver stärkas bland de som genomför Sveriges utvecklingssamarbete för att öka förståelse och kunskap om inkluderande utveckling. En ökad kunskap behövs också kring katastrofriskreducering (bredare än bara miljö-och klimat) och institutionsbygge. Här nämns vikten av Sendai ramverket (Sendai Framework for Disaster Risk Reduction ) som ofta saknas i dessa samanhang. Svenska myndigheter har stor erfarenhet och deras resurser borde användas mer. Mer vägledning i vad svenska myndigheter faktiskt kan göra så att all kompetens och resurs användas till fullo.

10 Utrikesdepartementet Arbetspapper 10(12) Svårigheter i att se hur den svenska agendan kommer att kopplas till EU. Vill se en tydligare koppling mellan svensk biståndspolitik och EU. Grupp 9 Hållbar utveckling. En viktig utmaning är att hitta former för utvecklingsagendan och hållbarhetsagendan att samverka och stärka varandra. Rättighetsperspektivet. Bristande mänskliga och fackliga rättigheter utgör ett hot mot utveckling. Utrymmet för det civila samhället att agera som oberoende aktörer minskar, fackliga rättigheter begränsas. Demokratisk samhällsstyrning och institutionsbyggande. Svenska myndigheter har stor erfarenhet av styrning och förvaltning och kan bidra till att främja demokratisk samhällsstyrning och bygga upp transparenta och hållbara system och institutioner. Arbetsmarknad. Viktigt att skapa stabila och fungerande arbetsmarknader. Kunskap och förståelse. Stärk civila samhällets betydelse och roll. Hitta kunskap lokalt och identifiera förändringsaktörer. Kompetens behöver stärkas bland de som genomför Sveriges utvecklingssamarbete för att öka förståelse och kunskap om inkluderande utveckling. En ökad kunskap behövs kring fattigdomens bakomliggande orsaker. En ökad lyhördhet till lokala aktörer och diskurser, problembeskrivningar, och lösningar. Kultur och folkbildning är fundament i demokratin. Kan gälla såväl främjande av individens möjlighet att uttrycka sig som bibliotek och läsfrämjande. Ett stärkande av kultursektorernas infrastruktur, så att en kreativ industri kan uppstå, bör inkluderas i biståndsmålen. Här har Sverige har en styrka i sin långa erfarenhet av oberoende förändringsaktörer, folkbildning, tekniskt kunnande och institutionsbyggande. Mångfald och multikulturalism. Diasporagrupper och civilsamhälle innehar stor kunskap. Engagemanget och

11 Utrikesdepartementet Arbetspapper 11(12) mångfalden i samhället bör tillvaratas. Antidemokratiska strömningar i samhället hotar utvecklingssamarbetet. Det är viktigt upprätthålla vilja att bidra till hållbar och inkluderande tillväxt. Migration som utmaning och möjlighet. Migrationsfrågor behöver problematiseras. Arbetskraftsmigration är en viktig drivkraft för utveckling. Byråkrati. Undvik individbaserat bistånd som fokuserar på kortsiktiga resultat. Krångliga system och höga rapporteringskrav i genomförandet av utvecklingsprojekt utgör ett hinder för organisationer och andra aktörer att verka. Svenska utlandsmyndigheter ägnar mycket tid åt att koordinera med andra givare, istället för att stödja och koordinera lokala aktörer. 1 % målet är för lätt att urholka med avskrivningar och andra kostnader såsom flyktingmottagande på hemmaplan som inkluderas i biståndet. Grupp 10 Gruppen fokuserade framförallt på möjligheter framåt då utmaningar och hot var relativt väl beskrivna i inledningen och den efterföljande paneldiskussionen. Sammanfattningsvis fördes följande fram: En förhoppning var att Sidas roll gentemot övriga svenska myndigheter kunde tydliggöras i ett nytt ramverk. Möjligheten till en direkt finansiering från biståndsanslaget där myndigheternas internationella verksamhet inte behövde finansieras via Sida efterfrågades. Långa handläggningstider och ibland oklara prioriteringar och avvägningar nämndes i sammanhanget. Det skulle innebära effektivitetsvinster och ökat ägarskap hos myndigheterna. Styrningen via landstrategier finns redan idag och ytterligare regelverk skulle kunna utarbetas (t.ex. där samråd med ambassad på plats ingår). Myndigheterna framhölls som en outnyttjad resurs som kunde användas bättre. Den svenska förvaltningsmodellen hade mycket att bidra med och en hel del myndigheter med sina specifika

12 Utrikesdepartementet Arbetspapper 12(12) mandat och verksamhetsområden var mycket efterfrågade internationellt. Även myndigheternas roll behövde förtydligas, avseende bl.a. på vilket sätt det internationella samarbetet är viktigt i relation till det nationella uppdraget? Detta gällde även möjligheterna till myndighetssamverkan inom EU-biståndet, där rådande regelverk är problematiskt för svenska myndigheter. T.ex. kunde inte regeln om full kostnadstäckning nås inom EU-twinning, men även kopplingar till de nya hållbarhetsmålen och politiken för global utveckling framhölls. Flexibilitetet när det gällde myndigheternas relation till Sida efterfrågades, bland annat möjligheten att kunna genomföra mindre projekt. Det var ofta fokus på stora volymer inom det svenska biståndet vilket medförde att myndighetssamverkan ibland sågs som mindre intressant eftersom dessa projekt ofta hade en mindre budget. Även samarbete mellan sektorer kunde vara en möjlighet. En väg framåt kunde också vara samarbeten mellan olika myndigheter i s.k. kluster. Myndigheterna hade själva tagit fram intressanta idéer med en sådan inriktning. Behovet att många gånger förbättra styrningen av tjänsteexporten genom instruktioner och regleringsbrev lyftes fram. Bland annat noterades att en ökad flexibilitet i uppstarten av ny verksamhet ibland var nödvändig I svårare sammanhang, t.ex. i konfliktmiljöer var det viktigt att myndigheter som genomförare utrustades med rätt verktyg. Om regeringens ambition var att myndigheter i större utstäckning ska vara aktiva i sådana sammanhang med nya och innovativa metoder behövde detta också framgå i styrningen av svenska myndigheters roll och medverkan i svenskt utvecklingssamarbete.

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna

Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna Arbetspapper 2015-10-08 Utrikesdepartementet Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna Gruppen PEOPLE Förståelse för integrering av jämställdhet, miljö-klimat och fredsperspektivet finns -

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Kambodja januari 2012 december 2013 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet 2012-03-08 Enheten för Asien och Oceanien Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan.

10420 Stockholm. Uppdraget ska utföras i enlighet med bilagan. 2 2 Regeringsbeslut 11:2 REG ER! N G EN 20 15-07-09 UD2015/1620/USTYR Utrikesdepartementet STATSKONTORET Statskontoret Box 8810 10420 Stockholm Dnr Avd 2015-08- 12 Sign: Uppdrag till Statskontoret att

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda 2015 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.029 Regeringsbeslut

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Demokratiska republiken Kongo

Demokratiska republiken Kongo Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Demokratiska republiken Kongo 2015 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr:

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering

Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Februari 2015 Sveriges möjligheter att bidra till en hållbar utvecklingsfinansiering Svenska civilsamhällesorganisationers rekommendationer inför Addis Abeba År 2015 är ett avgörande år vad det gäller

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete.

Ända sedan Erikshjälpens grundare Erik Nilssons dagar står barnen i centrum för allt vårt arbete. 1. Värdegrund Erikshjälpen tar sin utgångspunkt i en kristen värdegrund som betonar att: Alla människor är skapade av Gud med lika och okränkbart värde. Alla människor har rätt till ett värdigt liv. Vår

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

52 MSEK Årligt allokerat 75 MSEK. 54 Strategiperiod 2009 2013. Bedömning av strategigenomförande och resultat

52 MSEK Årligt allokerat 75 MSEK. 54 Strategiperiod 2009 2013. Bedömning av strategigenomförande och resultat September 2012 september 2013 Del 1: Rapportering av strategigenomförande och resultat Vietnam Utbetalt belopp 2013 Antal avtalade insatser 52 MSEK Årligt allokerat 75 MSEK belopp 54 Strategiperiod 2009

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat.

Valkompassen. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 7 riksdagspartier och F! har svarat. 5 teman: Utvecklingssamarbete / bistånd Handelsavtal Klimat och miljö Globala rättvisefrågor Mänskliga rättigheter Är partierna överens om någonting? Sverige bör arbeta

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Handel och hållbar utveckling

Handel och hållbar utveckling Handel och hållbar utveckling Lärarfortbildning 2010 Marianne Jönsson marianne.jonsson@kommers.se Vad är hållbar utveckling? 1987 Brundtlandkommissionen 1992 Rio de Janeiro Agenda 21 1998 OECD tre dimensioner

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

InItIatIvet för. socialt ansvar

InItIatIvet för. socialt ansvar InItIatIvet för socialt ansvar Initiativet för socialt ansvar Initiativet för Socialt ansvar är ett av CSR Västsveriges handlingsprogram för ökat ansvarstagande, lokalt som globalt. Det är tänkt att kunna

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT

BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT BISTÅNDSBAROMETERN MILJÖ OCH KLIMAT Miljö- och klimatbiståndet syftar till bättre miljö, hållbart nyttjande av naturresurser, begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot miljö- och klimatförändringar.

Läs mer

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan?

Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen. Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? Europeisk kod för idéburna organisationers medverkan i beslutsprocessen Forum för det civila samhället hur formas samhällsagendan? 2012-06-14/15 Ramverket - civil dialog i Europa National överenskommelser

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun

2013-02-20 Ks 848/2011. Internationell policy Örebro kommun 2013-02-20 Ks 848/2011 Internationell policy Örebro kommun Innehållsförteckning Internationell policy för Örebro kommun... 3 Varför internationellt arbete?...3 Syfte... 3 Mål... 3 Beslutsnivåer... 4 Policy

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

ÅTGÄRDSPLAN 2009-2010 - FÖR ETT KOORDINERAT SVENSKT FRÄMJARAGERANDE MED AFRIKANSKA UTVECKLINGSBANKEN (AFDB) I SYFTE ATT ÖKA DET SVENSKA DELTAGANDET

ÅTGÄRDSPLAN 2009-2010 - FÖR ETT KOORDINERAT SVENSKT FRÄMJARAGERANDE MED AFRIKANSKA UTVECKLINGSBANKEN (AFDB) I SYFTE ATT ÖKA DET SVENSKA DELTAGANDET Tunis/Stockholm februari 2009 ÅTGÄRDSPLAN 2009-2010 - FÖR ETT KOORDINERAT SVENSKT FRÄMJARAGERANDE MED AFRIKANSKA UTVECKLINGSBANKEN (AFDB) I SYFTE ATT ÖKA DET SVENSKA DELTAGANDET BAKGRUND Den afrikanska

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete

Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Vår gemensamma målbild

Vår gemensamma målbild Vår gemensamma målbild från nu till 2017 Foto: Leif Samuelsson Kultur- och fritidsförvaltningen Till dig som arbetar inom kultur- och fritidsförvaltningen För att veta vart vi ska styra måste vi veta vart

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM

KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM KARTLÄGGNING OCH ANALYS TILLVÄXTCHECKEN I NORRBOTTENS LÄN FRANCISCA HERODES MARCUS HOLMSTRÖM RAMBÖLL MANAGEMENT CONSULTING (RMC) RMC är ett internationellt managementkonsult-företag med ca 500 konsulter,

Läs mer

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013

Reviderad 2010-05-25. Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 Reviderad 2010-05-25 Näringslivsprogram i Sala 2010-2013 1. Bakgrund Detta program är den gemensamma plattform som näringslivet och Sala kommun antagit för att stimulera näringslivets tillväxt och utveckling

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Politik för global utveckling

Politik för global utveckling 2014:1 Politik för global utveckling Regeringens gemensamma ansvar? MISSIV DATUM DIARIENR 2014-01-21 2013/170-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2013-06-27 UF2013/38842/UD/USTYR Regeringen Utrikesdepartementet

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin och miljöteknikstrategin Uppströms teknik i kretslopp KTH 20 mars 2013 Anna Carin Thomér Marie Ivarsson Den nationella innovationsstrategin

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg

Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling. SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg Idéburen sektor, social hänsyn och lokal utveckling genom upphandling SOI:s årskonferens 2015 Helsingborg THEOPPORTUNITYISNOWHERE Några samhällsutmaningar 2015 Ungas arbetslöshet Urbanisering vs levande

Läs mer

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt

Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Nya vägar till innovation Trender, Teorier, Tillväxt Stockholm, 19 mars 2013 Malin Lindbergforskare vid Luleå tekniska universitet Vad är innovation? Nya varor, tjänster, metoder, relationer... som kommit

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Indexator Rotator Systems AB

Indexator Rotator Systems AB Indexators filosofi Indexators filosofi Indexator Rotator Systems har alltid jobbat med visioner och strategier. Dessa finns nedskrivna och ska verka som ett stöd i verksamhetens beslutsfattande på alla

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet

Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet Hans Abrahamsson Docent i fred- och utvecklingsforskning, institutionen för globala studier, Göteborgs universitet Vår tids stora samhällsomdaning Städer som motor för hållbar utveckling eller slagfält

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH Regeringens innovationsstrategi Delmål: Använda potentialen i social innovation och samhällsentreprenörskap för att bidra till att möta samhällsutmaningar. 1 Regeringens innovationsstrategi Det handlar

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m. Regeringsbeslut 1:12 REGERINGEN 2010-11-25 U2010/7180/F Utbildningsdepartementet Se sändlista Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Samarbete och utveckling

Samarbete och utveckling Samarbete och utveckling Sex kommuner; Norrköping, Uppsala, Eskilstuna, Västerås, Örebro och Karlstad samt Arbetsförmedlingen. Finansieras av de sex samverkande kommunerna och Arbetsförmedlingen samt europeiska

Läs mer

gott samhälle Hur utvecklar man ett P för att undvika korruption?

gott samhälle Hur utvecklar man ett P för att undvika korruption? Hur utvecklar man ett gott samhälle P för att undvika korruption? Korruptionen är - trots att vi internationellt står oss rätt bra - utbredd i Sverige, åtminstone enligt 40 procent av de tillfrågade i

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun

VÄRLDEN I LUND. om internationalisering och mänskliga rättigheter. Integrationspolitiskt program för Lunds kommun VÄRLDEN I LUND om internationalisering och mänskliga rättigheter Integrationspolitiskt program för Lunds kommun 1. Inledning och syfte Idéernas Lund har sin öppenhet mot omvärlden att tacka för framgång

Läs mer

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det

www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det www.sida.se Svenskt bistånd och utvecklingssamarbete Så fungerar det Vad är svenskt bistånd och utvecklingssamarbete? Sverige arbetar med både kortsiktigt humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete.

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

Verksamhetsplan för 2012

Verksamhetsplan för 2012 Verksamhetsplan för 2012 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att ge enskilda människor

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant

Göteborgs stad. Social ekonomi = sant Göteborgs stad Social ekonomi = sant Anneli Assmundson och Ingela Andersson Stöd till social ekonomi, Social resursförvaltning Oktober 2013 Social ekonomi kort definition Organiserade verksamheter som

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Yttrande över Betänkande Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Stockholms Stadsmission har inbjudits att yttra sig över rubricerad utredningen, och lämnar därför följande

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform

Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform Sida 1 av 5 Till Biståndsminister Gunilla Carlsson angående en ny biståndspolitisk plattform 14 augusti 2012 Vi välkomnar att regeringen tagit initiativ till en biståndspolitisk plattform och skriver detta

Läs mer

internationell strategi 1

internationell strategi 1 Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Globalt utvecklingssamarbete ska finansiera strategiska insatser på global nivå som uppfyller följande kriterier:

Globalt utvecklingssamarbete ska finansiera strategiska insatser på global nivå som uppfyller följande kriterier: 2007 12 19 Utrikesdepartementet Strategi för globala utvecklingsinsatser 2008-2010 1. Inledning Globalt utvecklingssamarbete ska finansiera strategiska insatser på global nivå som uppfyller följande kriterier:

Läs mer

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018

Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Majoritetsprogram för Landstinget i Norrbottens län 2015-2018 Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet de Gröna kommer att ta majoritetsansvar för landstingets samtliga verksamheter under mandatperioden

Läs mer

Ang: Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges

Ang: Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges Till: Utrikesdepartementet ud.cso-dialog@gov.se Stockholm 9 oktober 2014 Ang: Remissyttrande från LO-TCO Biståndsnämnd avseende Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer

Läs mer

Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet

Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet Resultatstrategi för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014

Läs mer

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet

Vision 2010. Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Vision 2010 Timrå - kommunen med livskvalitet, det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla medborgarna förstklassig service genom en effektiv förvaltning och

Läs mer