Grupp Nedan följer en kort uppsummering och slutsatser från respektive grupp.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grupp 1 2015-06-05. Nedan följer en kort uppsummering och slutsatser från respektive grupp."

Transkript

1 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Arbetspapper 05 Delges: Sammanfattning - gruppdiskussioner Grupperna ombads att identifiera och diskutera biståndets utmaningar, hot och möjligheter för en hållbar utveckling på kort och lång sikt. Inför mötet delades deltagarna in i tio grupper (se deltagarförteckning). Nedan följer en kort uppsummering och slutsatser från respektive grupp. Grupp 1 Det går inte att identifiera några enstaka faktorer som leder till hållbar utveckling. Saker och ting hänger ihop. Samtidigt är ju frågor som jämställdhet, SRHR, demokrati och MR viktiga frågor för svensk del. Inkluderande utveckling/tillväxt viktigt. Frågan är hur detta rent konkret ska hanteras. Noteras att makt, val och resurser utgör viktiga dimensioner i sammanhanget. Viktigt att det nya policyramverket blir kontextspecifikt och har en tydlig koppling till de hållbara utvecklingsmål som ska beslutas i FN:s generalförsamling i september Det är hela 17 mål se upp så vi inte skapar stuprör! Kopplingen mellan biståndet och andra områden behöver stärkas för ökad samstämmighet. I samstämmighetsarbetet bör aktörssamverkan utvecklas. Vikten av rätten att organisera sig och bygga demokratier lyftes fram av några i gruppen. Utbildning, inte minst läskunskap, särskilt viktigt eftersom det bygger förutsättningar för att kunna agera. Svårt men viktigt: Hur för man dialog med ledare som inte representerar sitt folk? Och där korruptionen flödar. Hur ändrar

2 Utrikesdepartementet Arbetspapper 2(12) man på sakernas tillstånd där det finns grupper med stor makt som inte tjänar på förändring? Engagemang med civilsamhällets aktörer viktigt. Inte bara en biståndsfråga hänger exempelvis ihop med vad svenska företag ställer för krav. Kopplat till ovan hur kan man verka för långsiktighet där det råder aktiva konflikter? En utmaning är att skapa bättre synergier mellan partistöd och övrigt utvecklingssamarbete. Biståndet har en katalytisk roll, men denna behöver förtydligas. Avslutningsvis rådde oklarhet om huruvida det nya policyramverket skulle vara en skrivelse eller proposition. Vikten av att sända rätt styrsignaler betonades. Grupp 2 Rätten till organisering och civilsamhällets kapacitet och utrymme att verka Sverige måste fortsätta att vara unika i världen med sin syn på att ett levande pluralistiskt samhälle har ett värde i sig. Viktigt att inte instrumentalisera civilsamhället genom att enbart stödja dem för att uppnå ett specifikt resultat. Demokrati och rättstrygghet/rättssäkerhet Stöd till rättsväsendet för att garantera människors rättstrygghet och rättssäkerhet är centralt för demokrati och hållbar utveckling. Biståndet bör i högre utsträckning än idag inriktas på stöd till lokala demokratiska förvaltningar. Privatsektorutveckling/hållbart företagande/inhemsk resursmobilisering Den privata sektorn har en viktig roll i att skapa sysselsättning/ egna inkomster och motverka social oro och radikalisering. Tillgång till globala marknader centralt. Särskilt viktigt att stödja småföretag i arbetet för ekonomiskt, socialt and miljömässigt hållbara investeringar eftersom de sällan har samma resurser för detta arbete som storföretagen som verkar i utvecklingsländer. Strategier från regeringen att motverka skatteflykt efterlyses.

3 Utrikesdepartementet Arbetspapper 3(12) Religionsfrihet Det talas för lite om religionsfrihetens roll för utveckling. Religiös utveckling kan både vara drivkraft och hinder. Diasporans roll En stor del av de globala finansiella flödena består av remitteringar. Diasporans kunskap, t ex på kulturområdet och som metod för att nå ungdomar, bör tas tillvara. Högre utbildning Stöd till akademisk utbildning är en långsiktig investering. Viktigt i många länder att utbilda morgondagens ledare. PGU Bra att analyser av målkonflikter inom svensk utrikespolitik görs på landnivå. Ibland går stöd till investeringar och MRsituationen i olika riktningar. Bra att sammanföra olika aktörer i det svenska samhället, företrädare för myndigheter, näringsliv och politiker, t ex i en gemensam fältresa. Det ökar kunskap om olika samhällsperspektiv och lägger grunden för ökad samstämmigt agerande gentemot utvecklingsländer. Övrigt Viktigt att knyta an till biståndseffektivitetsagendan. Lokala planer och behov ska vara startpunkten. Långsiktighet i alla åtaganden en kortsiktig resultatagenda kan vara i konflikt till detta. Grupp 3 Urbanisering Korruption Svaga stater Påverkar i sin tur hälsa och klimat. Ställer större krav på jordbruket. Viktigt med en dialog mellan stad och landsbygd. Är kopplat till svaga institutioner. Viktigt därför med institutionsbyggande, långsiktighet och landrättigheter.

4 Utrikesdepartementet Arbetspapper 4(12) Måste kopplas till FN:s ökade inflytande och fördelningen av naturresurser. Miljö/klimat Globalisering Är inte ett område i sig vilket innebär att det måste integreras i andra områden. Därför behov av ett mer generellt fokus på koherens. Gynnsamt för hållbar utveckling och informationsspridning. Finansiera hållbar utveckling Nya kanaler krävs för biståndet. PGU Mer ambitioner krävs för samordning. Sveriges interna arbete förbättras. Resurser krävs av myndigheter. Grupp 4 Viktigt att notera att svenska universitet och högskolor är en resurs som kan användas i högre utsträckning i syfte att utveckla biståndet. Universitet och dess forskning kan användas för att utvärdera biståndet men också för empirisk forskning och utveckling. Biståndsförvaltningen har krav på sig att redovisa resultat av biståndet, genom att använda forskare för att genomföra effektutvärderingar kan kvaliteten på Sidas utvärderingar stärkas. Det krävs institutionsstärkande på hemmaplan, av UD och Sida, för att skapa en bättre dialog med forskarsamhället. Den framtida biståndspolitiken bör på ett tydligare sätt inkludera ungdomar som en viktig målgrupp. Stödet till stipendier behöver ses över och utvecklas. Idag läggs mycket tid på administration. Sveriges universitet har stor erfarenhet av kapacitetsutveckling inte minst med afrikanska universitet. Det gäller såväl individuellt som institutionellt. Sverige har en internationellt uppskattad modell. Gruppen var ense om att detta borde slås

5 Utrikesdepartementet Arbetspapper 5(12) vakt om men också utvecklas när det gäller hur forskningsresultat kan användas för mer evidensbaserade reformer nationellt. Grupp 5 Hur biståndet är riggat behöver ses över då dagens uppdelning mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbetet är alltför fyrkantig. Synergier och samverkan mellan de två behöver stärkas. I dag finns ett mellanrum där vi saknar instrument/finansiering. Instrument är inboxade och staten resp. civilsamhällets roll är inlåsta. Civilsamhället kan i vissa fall vara en partner för staten i dess utveckling. Nuvarande regelverk utgår från att organisationers roll är att utkräva ansvar från stater. En större flexibilitet behövs i hur utvecklingssamarbetet ser på olika aktörer. Utvecklingssamarbetet bör även tänka in andra aktörer såsom diasporagrupper. Organisationer kan också vara en partner och ha ett mer proaktivt förhållningssätt till företagsaktörer, en flexibilitet i instrumenten kan här få stora effekter. Utvecklingssamarbetet bör arbeta mer integrerat med de tre perspektiven. Regeringen bör avsätta resurser för att aktörer från civilsamhället ska kunna träffas. Dialog mellan organisationer berikar utveckling av modeller och lärdomar kring hur verksamheten bäst kan utformas. Ansträngningar för att bibehålla svenskarnas höga biståndsvilja behövs. Den utgör bas för det svenska utvecklingssamarbetet. Att bygga sociala kontrakt och tillit mellan olika aktörer och sektorer i samhällen är prioriterat. Arbete på den regionala nivån, t.ex. med regionala skyddsmekanismer, ger möjligheter om stater brister. Även här behövs ett mer flexibelt regelverk, med regionala mekanismer för att aktörer ska kunna arbeta regionalt och/eller över gränserna i regioner med s.k. cross-border conflicts".

6 Utrikesdepartementet Arbetspapper 6(12) Intressant länka upp till nya aktörer och hitta lösningar utanför Europa, hos samarbetspartners i Syd som till exempel Brasilien och Indien, för att dra lärdomar till andra regioner i syd. Grupp 6 Företag har relevant kunskap och gemensamma intressen med biståndet I likhet med biståndet har företag långsiktiga intressen i länder samt stor kunskap, inte minst om lokala förutsättningar och behov. Viktigt att tillvarata företagens kunskap och bygga ömsesidig respekt kring respektive aktörs uppdrag och dialog när behov konkretiseras, t.ex. i samband med konkreta projekt. Viktigt att ta fram goda exempel och hållbara affärsmodeller. Kunskapsutbyte sker bäst genom konkreta projekt/samarbeten. Biståndet har en viktig roll att fylla vad gäller att utveckla fungerande institutioner och stabila samhällen för att underlätta investeringar. Samarbete näringsliv-civilsamhälle, fackliga organisationer Näringslivet centralt för att skapa hållbar tillväxt. Civilsamhället, konsumentorganisationer och fackliga organisationer har haft en viktig roll för att förflytta svenska företag från CSR och hållbar utveckling som en kommunikations- och sponsorfråga till en fråga om att initiera och utveckla nya affärsmöjligheter. Viktigt att stärka möjligheten för civilsamhället och näringslivet att samverka, att visa på möjligheter med samverkan och sprida goda exempel. Viktigt att stärka möjlighet för fackliga organisationer att samverka och föra dialog med näringslivet samt att visa på fördelarna med detta. Offentlig upphandling Offentlig upphandling har haft en central roll i att skapa hållbart företagande i Sverige. En offentlig upphandling av hög kvalitet är viktig för ett kostnadseffektivt bistånd och för att biståndet verkligen ska bidra till hållbar utveckling. Krav måste ställas på och förutsättningar stärkas för att upphandling sker transparent (den som förlorar upphandlingen

7 Utrikesdepartementet Arbetspapper 7(12) måste kunna förstå varför) och med en livscykelsyn på produkten/tjänsten och dess kostander. Inköp av produkter måste också kopplas till möjlighet att använda och underhålla dem (kunskap/utbildning). Viktigt tänka i system. Viktigt att stärka kunderna/göra dem kapabla. Viktigt med regelverk i FN och multilaterala banker. Immateriella rättigheter Många mindre företag vågar inte göra affärer med/investera i utvecklingsländer eftersom de är osäkra på länders skydd av immateriella rättigheter. En funktion per land som tydliggjorde vilka skydd som finns för immateriella rättigheter skulle underlätta handel och gynna ländernas tillväxt. Yrkesutbildning Yrkesutbildning är ett tydligt exempel på gemensamma intressen mellan företag och biståndet. Hållbarhet utgör här en central del av affärsplanerna. Bristande yrkesutbildning är en central utmaning för utvecklingsländer. Företag är både i behov av anställningsbara individer och av att de produkter företaget tillhandahåller kan underhållas och användas. Hållbarheten stärks om kunskap finns om underhåll och användning, om en systemansats används. Slutligen är svenska företag bra på att ta fram yrkesutbildningar. Stöd till små och stora företag att agera rätt i utmanande miljöer Företag som verkar i svåra miljöer kan behöva hjälp att hitta samarbetspartners. I konfliktländer behövs hjälp med kunskap för att bli en hjälpande och inte en stjälpande part. Viktigt sprida goda exempel, framförallt finns ett behov av detta hos mindre företag. Viktigt att MR-handlingsplanen omsätts i praktiken och att det ansvar företag har blir känt. Viktigt att förhålla sig till att olika företag kommit olika långt vad gäller att bidra till hållbar utveckling.

8 Utrikesdepartementet Arbetspapper 8(12) Medan ett antal multilaterala företag kommit långt och är pådrivande, finns fortfarande företag - särskild små- och medelstora som inte kommit lika långt. En anledning till detta kan vara att mindre företag saknar resurser och medel för att utveckla hållbarhetsarbetet. Ex. vad avser uppföljning av de investeringar som görs. Viktigt att skapa ett regelverk som gäller globalt för att åstadkomma en långsiktig förändring på svåra markander. Ett exempel är anti-korruptionsfrågan där svenska företag som investerar på svåra marknader i många fall har ett striktare regelverk att förhålla sig till där mutor ej accepteras medan andra konkurrerande företag från andra länder inte har en lika strikt syn i frågan vilket påverkar möjligheterna för svenska företag att t.ex. delta i och vinna en upphandling. Grupp 7 Vi är överens om målet men hur kan vi prioritera och i vilken tågordning? [utmaning] Viktigt att säkerställa att det civila samhället fortsatt är med och agerar tillsammans. Hur kan vi göra skillnad? [utmaning] Skuggrapportering har en viktig funktion [utmaning + möjlighet] Nystarten av PGU en möjlighet att få in andra/nya myndigheter, diaspora, m.fl. [utmaning + möjlighet] Inkludering är centralt men ofta svårt i verkligheten. Detta gäller inte minst olika delar av det civila samhället, inkl. grupper såsom HBTQ-personer, utgör inte en homogen inte grupp med samstämmiga åsikter [utmaning] Sverige ska här stå upp för en bred inkludering av aktörer, som bör identifieras och definieras, och också omfatta fattiga/förmånstagare i utvecklingsländer [utmaning] Angeläget att också få med andra aktörer, t.ex. näringslivet som tenderar att agera enskilt, och hitta bra former för detta [utmaning] Bör så långt som möjligt länka upp med och dra nytta existerande, relevanta ramverk [utmaning + möjlighet]

9 Utrikesdepartementet Arbetspapper 9(12) Bör lägga ökat fokus på områden där Sverige har komparativa fördelar såsom antibiotikaresistens och sociala trygghetssystem [möjlighet] Vi har svårigheter att tänka nytt [hot] Globala hot såsom Ebola skapar rädsla för globalisering och leder till att det återigen blir vår agenda, vår rädsla [hot] Urbanisering vs landsbygden [hot eller möjlighet] Grupp 8 Konstruktivt samarbete mellan myndigheter och det civila samhället. Viktigt att stärka samarbetet/relationen med myndigheter och civilsamhällsorganisationer. Välkomnar ökat samarbete med det civila samhällhet. Civila samhällhet har en viktig och betydande roll att spela, speciellt i det arbete som sker i fält. Utmaningar är att hitta effektiva arbetsmetoder som gör det enklare att utföra ett bra samarbete i praktiken. Förbättra myndighetsstrukturen. Det behövs en förbättrad dialog mellan myndigheter och utrikesdepartementet. Finns en viss osäkerhet kring regeringens prioriteringar, där Regeringskansliet behöver vara mer tydliga i vad varje enskild myndighet har för ansvar i t.ex. frågor rörande PGU. Svårt för myndigheterna att själva göra den avvägningen. Här är det extra viktigt med stöd från UD och Sida vad det gäller styrning av myndigheter. Pekar också på vikten av förbättrad samordningen mellan myndigheter. Kunskap och resursutnyttjande. Kompetens behöver stärkas bland de som genomför Sveriges utvecklingssamarbete för att öka förståelse och kunskap om inkluderande utveckling. En ökad kunskap behövs också kring katastrofriskreducering (bredare än bara miljö-och klimat) och institutionsbygge. Här nämns vikten av Sendai ramverket (Sendai Framework for Disaster Risk Reduction ) som ofta saknas i dessa samanhang. Svenska myndigheter har stor erfarenhet och deras resurser borde användas mer. Mer vägledning i vad svenska myndigheter faktiskt kan göra så att all kompetens och resurs användas till fullo.

10 Utrikesdepartementet Arbetspapper 10(12) Svårigheter i att se hur den svenska agendan kommer att kopplas till EU. Vill se en tydligare koppling mellan svensk biståndspolitik och EU. Grupp 9 Hållbar utveckling. En viktig utmaning är att hitta former för utvecklingsagendan och hållbarhetsagendan att samverka och stärka varandra. Rättighetsperspektivet. Bristande mänskliga och fackliga rättigheter utgör ett hot mot utveckling. Utrymmet för det civila samhället att agera som oberoende aktörer minskar, fackliga rättigheter begränsas. Demokratisk samhällsstyrning och institutionsbyggande. Svenska myndigheter har stor erfarenhet av styrning och förvaltning och kan bidra till att främja demokratisk samhällsstyrning och bygga upp transparenta och hållbara system och institutioner. Arbetsmarknad. Viktigt att skapa stabila och fungerande arbetsmarknader. Kunskap och förståelse. Stärk civila samhällets betydelse och roll. Hitta kunskap lokalt och identifiera förändringsaktörer. Kompetens behöver stärkas bland de som genomför Sveriges utvecklingssamarbete för att öka förståelse och kunskap om inkluderande utveckling. En ökad kunskap behövs kring fattigdomens bakomliggande orsaker. En ökad lyhördhet till lokala aktörer och diskurser, problembeskrivningar, och lösningar. Kultur och folkbildning är fundament i demokratin. Kan gälla såväl främjande av individens möjlighet att uttrycka sig som bibliotek och läsfrämjande. Ett stärkande av kultursektorernas infrastruktur, så att en kreativ industri kan uppstå, bör inkluderas i biståndsmålen. Här har Sverige har en styrka i sin långa erfarenhet av oberoende förändringsaktörer, folkbildning, tekniskt kunnande och institutionsbyggande. Mångfald och multikulturalism. Diasporagrupper och civilsamhälle innehar stor kunskap. Engagemanget och

11 Utrikesdepartementet Arbetspapper 11(12) mångfalden i samhället bör tillvaratas. Antidemokratiska strömningar i samhället hotar utvecklingssamarbetet. Det är viktigt upprätthålla vilja att bidra till hållbar och inkluderande tillväxt. Migration som utmaning och möjlighet. Migrationsfrågor behöver problematiseras. Arbetskraftsmigration är en viktig drivkraft för utveckling. Byråkrati. Undvik individbaserat bistånd som fokuserar på kortsiktiga resultat. Krångliga system och höga rapporteringskrav i genomförandet av utvecklingsprojekt utgör ett hinder för organisationer och andra aktörer att verka. Svenska utlandsmyndigheter ägnar mycket tid åt att koordinera med andra givare, istället för att stödja och koordinera lokala aktörer. 1 % målet är för lätt att urholka med avskrivningar och andra kostnader såsom flyktingmottagande på hemmaplan som inkluderas i biståndet. Grupp 10 Gruppen fokuserade framförallt på möjligheter framåt då utmaningar och hot var relativt väl beskrivna i inledningen och den efterföljande paneldiskussionen. Sammanfattningsvis fördes följande fram: En förhoppning var att Sidas roll gentemot övriga svenska myndigheter kunde tydliggöras i ett nytt ramverk. Möjligheten till en direkt finansiering från biståndsanslaget där myndigheternas internationella verksamhet inte behövde finansieras via Sida efterfrågades. Långa handläggningstider och ibland oklara prioriteringar och avvägningar nämndes i sammanhanget. Det skulle innebära effektivitetsvinster och ökat ägarskap hos myndigheterna. Styrningen via landstrategier finns redan idag och ytterligare regelverk skulle kunna utarbetas (t.ex. där samråd med ambassad på plats ingår). Myndigheterna framhölls som en outnyttjad resurs som kunde användas bättre. Den svenska förvaltningsmodellen hade mycket att bidra med och en hel del myndigheter med sina specifika

12 Utrikesdepartementet Arbetspapper 12(12) mandat och verksamhetsområden var mycket efterfrågade internationellt. Även myndigheternas roll behövde förtydligas, avseende bl.a. på vilket sätt det internationella samarbetet är viktigt i relation till det nationella uppdraget? Detta gällde även möjligheterna till myndighetssamverkan inom EU-biståndet, där rådande regelverk är problematiskt för svenska myndigheter. T.ex. kunde inte regeln om full kostnadstäckning nås inom EU-twinning, men även kopplingar till de nya hållbarhetsmålen och politiken för global utveckling framhölls. Flexibilitetet när det gällde myndigheternas relation till Sida efterfrågades, bland annat möjligheten att kunna genomföra mindre projekt. Det var ofta fokus på stora volymer inom det svenska biståndet vilket medförde att myndighetssamverkan ibland sågs som mindre intressant eftersom dessa projekt ofta hade en mindre budget. Även samarbete mellan sektorer kunde vara en möjlighet. En väg framåt kunde också vara samarbeten mellan olika myndigheter i s.k. kluster. Myndigheterna hade själva tagit fram intressanta idéer med en sådan inriktning. Behovet att många gånger förbättra styrningen av tjänsteexporten genom instruktioner och regleringsbrev lyftes fram. Bland annat noterades att en ökad flexibilitet i uppstarten av ny verksamhet ibland var nödvändig I svårare sammanhang, t.ex. i konfliktmiljöer var det viktigt att myndigheter som genomförare utrustades med rätt verktyg. Om regeringens ambition var att myndigheter i större utstäckning ska vara aktiva i sådana sammanhang med nya och innovativa metoder behövde detta också framgå i styrningen av svenska myndigheters roll och medverkan i svenskt utvecklingssamarbete.

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna

Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna Arbetspapper 2015-10-08 Utrikesdepartementet Sammanfattningar och medskick från gruppdiskussionerna Gruppen PEOPLE Förståelse för integrering av jämställdhet, miljö-klimat och fredsperspektivet finns -

Läs mer

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29

CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 CONCORD Sveriges strategi - Antagna av årsmötet 2014-04-29 1. Vår vision: Vår vision är en hållbar värld utan fattigdom och orättvisor, där politiken utformas för rättvisa, jämställdhet, jämlikhet och

Läs mer

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete

2015 Europaåret för utvecklingssamarbete 2015 Europaåret för utvecklingssamarbete vår värld vår värdighet vår framtid 1 2015 är ett avgörande år för det globala utvecklings samarbetet. Millenniemålen från 2000 ska uppnås och nya globala utvecklingsmål

Läs mer

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden

Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 Inriktning Syftet med verksamheten inom ramen för strategin är att arbeta för ett livskraftigt och pluralistiskt

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

1. Övergripande synpunkter

1. Övergripande synpunkter ENHET/HANDLÄGGARE DATUM DIARIENUMMER Internationella enheten/ Leif Isaksson/MS 2016-06-27 20160228 ERT DATUM ER REFERENS 2016-05-20 UD2016/09273/IU Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm LOs yttrande över

Läs mer

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling)

Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet Kommenterad dagordning Ministerrådet Enheten för Europeiska unionen Kommenterad dagordning för Rådet för Utrikes frågor (utveckling) den 26 oktober 2015 Biståndsministrarnas

Läs mer

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Zambia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Zambia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.014

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2012-2014 Regeringsbeslut III:5 2012-03-29 UF2012/21825/UD/UP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Strategi för särskilda insatser för demokratisering och

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef. Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer

Läs mer

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken

Strategi för Sveriges samarbete med. Afrikanska utvecklingsbanken Strategi för Sveriges samarbete med Afrikanska utvecklingsbanken 2016 2018 Protokoll II:5 vid regeringssammanträde 2016-01-21 UD2016/01034/MU Utrikesdepartementet Organisationsstrategi för Sveriges samarbete

Läs mer

Remissvar Regeringens skrivelse: Policyramverket för det svenska utvecklingssamarbetet

Remissvar Regeringens skrivelse: Policyramverket för det svenska utvecklingssamarbetet Remissvar 2016-07-01 Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Regeringens skrivelse: Policyramverket för det svenska utvecklingssamarbetet Diarienr UD2016/09273/IU Forum Syd och medlemsorganisationers remissvar

Läs mer

vid regeringssammanträde UF2009/39553/UP 1 bilaga

vid regeringssammanträde UF2009/39553/UP 1 bilaga Protokoll III:3 vid regeringssammanträde 2009-06-11 UF2009/39553/UP Utrikesdepartementet Inrättande av ett råd för Näringsliv och Utveckling 1 bilaga Ärendet Sverige ska bli bättre på att ta tillvara det

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2016-11-01 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning.

Läs mer

Ryssland. Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i

Ryssland. Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Resultatstrategi för Sveriges stöd till demokrati, mänskliga rättigheter och miljö i Ryssland 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan

Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i. Afghanistan Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 1. Förväntade resultat Resultatstrategin styr

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Expertgruppens verksamhetsstrategi

Expertgruppens verksamhetsstrategi EBA Expertgruppen för biståndsanalys 2013-11-06 Expertgruppens verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver den strategi beträffande verksamheten som expertgruppen har valt för att utföra det givna uppdraget.

Läs mer

Afghanistan. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Afghanistan. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Afghanistan 2014 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.030

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

identifiera www.iuc.se

identifiera www.iuc.se Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

GR:s uppdrag

GR:s uppdrag GR:s uppdrag Social hållbarhet på agendan i flera nätverk Samhällsbyggnadschefer Socialchefer Nätverket för EU-samordnare Mistra Urban Futures-nätverket Nätverket för hållbart resande Förslag på inriktning

Läs mer

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen

samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen ÖVERENSKOMMELSE OM samverkan i örebro mellan Det civila samhället och kommunen örebro kommun och det civila samhället presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund,

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken

Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Jämställdhetsperspektivet i den Regionala tillväxtpolitiken Anna Olofsson, Enhetschef Regional Tillväxt, Politikens inriktning Jämställdhetsperspektivet Aktörer och regeringens styrning Ansvaret för regionalt

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre!

Förord. Samverkan leder till ökad delaktighet och legitimitet som i sin tur leder till ökat engagemang och intresse. Tillsammans når vi längre! Svensk unescostrategi 2008 2013 Förord Genom den svenska Unescostrategin finns ett verktyg för en tydlig och samordnad politik för hela det svenska engagemanget i Unesco. Unesco har en nyckelroll i arbetet

Läs mer

Samverkan i Laxå kommun

Samverkan i Laxå kommun Överenskommelse om Samverkan i Laxå kommun MELLAN FÖRENINGSLIVET OCH KOMMUNEN Laxå kommun och föreningarna presenterar i denna broschyr, som grund för sin samverkan, en överenskommelse om värdegrund, principer

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Tanzania. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Tanzania. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Tanzania 2013 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK-INFO, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.015

Läs mer

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag.

Verksamhetsstrategi. Expertgruppen för biståndsanalys såväl utvärderingar som analyser och andra typer av kunskapsunderlag. Expertgruppen för biståndsanalys 2015-12-16 Verksamhetsstrategi Detta dokument beskriver verksamhetsstrategin för Expertgruppen för biståndsanalys (EBA). Strategin beskriver verksamhetens långsiktiga inriktning

Läs mer

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna? KSLA, 10:e december 2015 Nina Weitz, Research Associate Stockholm Environment Institute (SEI) SEI:s ARBETE MED MÅLEN Syfte? Att främja en

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov En framtidsspaning kring pågående trender Samtal om bistånd och utveckling - Från missionärsverksamhet till biståndindustri - Biståndets roll

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-05-15 UF2014/32089/UD/FMR Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2009-2011

Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2009-2011 Bilaga till regeringsbeslut UF2009/27888/UP Promemoria 2009-04-23 Strategi för särskilda insatser för demokratisering och yttrandefrihet 2009-2011 Sammanfattning Denna strategi styr Sidas genomförande

Läs mer

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform

Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform Remissvar - Regeringens skrivelse 2013/14: Bista ndspolitisk plattform 1. Processen... 2 2. Målformuleringar i plattformen... 2 2.1 Övergripande mål... 2 2.2 Delmål 2: Förbättrade möjligheter för människor

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn

Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn 2 Överenskommelse mellan Stockholms stad och den idéburna sektorn Bakgrund På hösten 2007 beslutade regeringen att föra en dialog om relationen

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Politik för hållbart företagande

Politik för hållbart företagande Utrikesutskottets yttrande 2015/16:UU4y Politik för hållbart företagande Till näringsutskottet Näringsutskottet beslutade den 21 januari 2016 att bereda utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över skrivelse

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

UNF:s arbetsplan 2014 2015

UNF:s arbetsplan 2014 2015 UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen

VERKSAMHETSPLAN 2015. Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen VERKSAMHETSPLAN 2015 Internationella Kvinnoföreningen Lokalt ResursCentrum för kvinnor i Öresundsregionen Inledning Internationella Kvinnoföreningen i Malmö, IKF i Malmö, är en väl etablerad ideell förening

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Somalia. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Somalia 2013 2017 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-PIK, Tryck: Elanders Grafisk Service 2013 Artikelnr: UD 13.018 Resultatstrategi

Läs mer

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013

Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med. Kambodja. januari 2012 december 2013 Samarbetsstrategi för utvecklingssamarbetet med Kambodja januari 2012 december 2013 REGERINGSKANSLIET Utrikesdepartementet 2012-03-08 Enheten för Asien och Oceanien Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete

Läs mer

Här står vi. Dit går vi.

Här står vi. Dit går vi. december 2006 Färdriktning för Sida Här står vi. Dit går vi. Tid för förändring Utvecklingssamarbetet omvandlas. FN har satt Millenniemål. Sverige har fått en Politik för Global Utveckling, PGU, som gäller

Läs mer

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE

FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE FRÅN HINDER TILL LÖSNINGAR REGIONAL SAMVERKAN KRING ETABLERING AV NYANLÄNDA INVANDRARE VI HOPPAS KUNNA INSPIRERA OCH VISA PÅ VÄGEN FRAMÅT Lyfta fram lärdomar kring hur samverkansbaserat regionalt utvecklingsarbete

Läs mer

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar

Läs mer

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete

Policy för KFUK-KFUMs internationella utvecklingssamarbete SAMMANFATTNING KFUK-KFUM bedriver internationellt utvecklingssamarbete med KFUK- och KFUM-partners runt om i världen. Det övergripande målet är att stärka KFUK- och KFUM-rörelsen globalt och inriktningen

Läs mer

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Bolivia Stockholm Tel: Webb: Artikelnr: UD

Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med. Bolivia Stockholm Tel: Webb:  Artikelnr: UD Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Bolivia 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00 Webb: www.ud.se Artikelnr: UD 16.051 Regeringsbeslut för Bolivia togs 2016-10-06. Strategi för Sveriges

Läs mer

POLICY. Internationell policy

POLICY. Internationell policy POLICY Internationell policy POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa

Folkhögskolornas arbete för global rättvisa FOLAC FOLKBILDNING LEARNING FOR ACTIVE CITIZENSHIP Folkhögskolornas arbete för global rättvisa 2013-02-26 Folkhögskolornas samverkansländer i världen (Gränsöverskridande folkbildning 2011) 2 Folkhögskolornas

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

SMRs syn på utvecklingssamarbete

SMRs syn på utvecklingssamarbete SMRs syn på utvecklingssamarbete SMR tror att utvecklingssamarbete bäst sker utifrån en stabil grund och en tydlig identitet. För SMR är det vår värdegrund som inspirerar och vägleder oss när vi försöker

Läs mer

Etiopien. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Etiopien. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Etiopien 2016 2020 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.regeringen.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2016 Artikelnr: UD 16.016 Regeringsbeslut

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN. Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 1 Värdegrund för samverkan mellan DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN 2 SAMVERKAN MELLAN DET CIVILA SAMHÄLLET OCH NORRKÖPINGS KOMMUN

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin. Regeringsbeslut III:1 2014-02-13 UF2014/9980/UD/SP Utrikesdepartementet Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 105 25 STOCKHOLM Resultatstrategi för globala insatser för mänsklig säkerhet

Läs mer

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008

Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Verksamhetsplan för verksamhetsåret 2007/2008 Nduguföreningens syftesparagraf Nduguföreningen vill tillsammans med invånare och lokala aktörer i byn Kizaga och omgivande byar i Tanzania, verka för att

Läs mer

Arbetet med Agenda 2030

Arbetet med Agenda 2030 YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 1 2016-12-16 Administration Vård och omsorg Tillväxt och samhällsbyggnad Ekonomi och styrning Arbetet med Agenda 2030 Sammanfattning Bakgrund Sveriges regering har åtagit sig

Läs mer

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål

Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål Kriterier vid fördelningen av medel till internationella ändamål 1. Utgångspunkter Kriterierna bygger på Stiftelsen Radiohjälpens internationella bistånd - riktlinjer för samverkan och ekonomiskt stöd,

Läs mer

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden

Denna strategi ska ligga till grund för svenskt samarbete med FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, för perioden Bilaga till regeringsbeslut 2014-07-17 nr 2 L2014/1042/EUI Landsbygdsdepartementet Resultatstrategi för Sveriges samarbete med FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) 2014 2017 1. Förväntade resultat

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016

Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 Promemoria Bilaga till regeringsbeslut 2014-08-21 UF2014/52305/UD/MU 2014-08-21 Resultatstrategi för Sveriges samarbete med Globala fonden mot aids, tuberkulos och malaria (GFATM) 2014-2016 1. Förväntade

Läs mer

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod

Strategisk plan. Inledning. Bakgrund. Metod Strategisk plan Inledning Den strategiska planen tar sikte på den kommande tolvårsperioden. Giltigheten ska prövas minst en gång per mandatperiod. Syftet med planen är att kommunen och gärna andra organisationer

Läs mer

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med

Rwanda. Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Rwanda 2015 2019 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2015 Artikelnr: UD 15.029 Regeringsbeslut

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Sida 2 (8) Hållbar upphandling

Sida 2 (8) Hållbar upphandling Sida 2 (8) Hållbar upphandling 1. Sammanfattning Sida verkar för att hållbarhetskriterier tillämpas i bilateral och multilateral biståndsfinansierad upphandling genom att belysa behovet av reformarbete

Läs mer

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86 Presentation av s betänkande 1 december 2015 Lenita Freidenvall Särskild utredare Cecilia Schelin Seidegård landshövding Länsstyrelsen

Läs mer

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i

Uganda. Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Resultatstrategi för Sveriges internationella bistånd i Uganda 2014 2018 103 39 Stockholm Tel: 08-405 10 00, Webb: www.ud.se Omslag: UD-KOM, Tryck: Elanders Grafisk Service 2014 Artikelnr: UD 14.039 Regeringsbeslut

Läs mer

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet

2012-02-29. Promemoria. Utrikesdepartementet Promemoria 2012-02-29 Utrikesdepartementet Strategi för regionalt arbete med hiv och aids och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt arbete för homo-, bi- och transsexuella personers

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne OMSLAGSBILD: GUSTAF EMANUELSSON/FOLIO Överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne 1 ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE ÖVERENSKOMMELSE OM SAMVERKAN Som första region i Sverige undertecknade

Läs mer

Strategi för internationellt arbete - remissvar

Strategi för internationellt arbete - remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-07-21 SN-2015/1199.109 1 (4) HANDLÄGGARE Johan Andersson 08-535 378 05 johan.andersson@huddinge.se Socialnämnden Strategi

Läs mer

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling?

Hur kan samarbetet med NÄRINGSLIVET användas som medel för lokal demokratiutveckling? Vilka luckor har kommuner som NÄRINGSLIVET kan fylla? Nätverkande mötesplatser med både näringsliv och partners Kommunen har ingen produktionskapacitet till skillnad från företagen Att få till verkstad

Läs mer

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling

Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling Sofia Östmark Kansliet för strategi- och framtidsfrågor Kristina Persson Minister för strategi- och framtidsfrågor Stärka de långsiktiga inslagen

Läs mer

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma

Centerkvinnornas internationella strategi. Antagen på 2009 års förbundsstämma Centerkvinnornas internationella strategi Antagen på 2009 års förbundsstämma Varför har Centerkvinnorna ett internationellt arbete? Det övergripande målet med Centerkvinnornas internationella arbete är

Läs mer