4/2010 I DETTA NUMMER: Utgiven av Vuxendöva i Sverige. Resan på Inlandsbanan. Småprat - på gott och ont. Tysta skolan 150 år. och mycket mer...

Transkript

1 VIStidningen Utgiven av Vuxendöva i Sverige I DETTA NUMMER: Resan på Inlandsbanan Småprat - på gott och ont Tysta skolan 150 år och mycket mer... 4/2010 besök oss gärna på internet: OMSLAGSBILD: VIS höll sitt årliga Riksting i Stockholm i november. Omkring 50 medlemmar deltog. En av dem, Gudrun Jonsson Delin från VIS Jämtland var prydd med detta CI-smycke designat av hennes audiolog. Läs mer om Rikstinget på sidan 13.

2 VIStidningen Tidningen för vuxendöva utkommer fyra gånger per år och ingår i medlemsavgiften för fullbetalande medlemmar i riksförbundet VIS, Vuxendöva i Sverige. Redaktör Lisa Wadin Jäder Pettersburg Eskilstuna tel: mobil: vistidningen@live.se Ansvarig utgivare Maggan Eriksson Övriga medarbetare 4/2010 Monica Wolf Bert Fahller Krister Gustafsson Gunilla Weidenmark Elsie Johansson Sven Ankar Lis Persson Pia Thulin Ingegerd Fahller Stieg Vennström Barbro Möller Gith Holmgren Göran Möller Bo Andersson Lena Munck Mikael Gustavsson Tryck Vidamus Grafiska, Umeå Material till VIS 1/2011 ska ha inkommit senast den 2 februari Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera i inkommet material. För prenumeration: VIS Sandsborgsvägen Enskede e-post: kansli@visriks.nu mobil/sms: För annonsering: Bert Fahller, tel e-post: bert@fahller.se INNEHÅLL Men inom projektet presenteras även skillnaderna mellan förr och idag för teckenspråkiga. Det var inte självskrivet förr att alla skulle ingå i folkhemmet på lika villkor. Ledaren 3 Ledaren - Det händer saker i VIS 4 VIS Skåne - Höstting och måbrahelg 5 VIS Gävleborg - TSShelg på Wiks folkhögskola 6 VIS Dalarna - Kulturen kom till Dalarna 7 VIS Riksförbunds styrelsemöte augusti - oktober 8 Tysta skolan 150 år 10 De nordiska sommarveckorna 12 Bland björnar och helvetesfall 13 VIS Riksting Nya mål för SVTs undertextare 18 Småprat - på gott och ont 20 Kryssa med 26 Insändare 27 Near Deaf Experience - Den skyddande sektorn Psst! Skicka gärna in material till VIStidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och redigera inkommet material. e-post: vistidningen@live.se 2

3 ledaren: Det händer saker i VIS Vi har aldrig varit så många medlemmar som nu! Ni är verkligen duktiga på att värva. Den 12 november var vi 916 betalande medlemmar. Tävlingen som VIS haft i samband med värvningskampanjen slutar nästa sommar men vi måste fortsätta värva nya kompisar. Vi i förbundsstyrelsen hoppas hitta några som är intresserade av att starta upp VIS Västra Götaland och vi planerar att ha en träff där i slutet av november eller början av december. Är det någon som vet av någon som kan passa i en styrelse så hör av er. VIS årliga TSSvecka anordnades i början av augusti. Många deltagare var mycket nöjda men tyvärr så har deltagarantalet minskat under några år. Hör gärna av er till kansliet om ni har tips på hur vi ska göra den mer attraktiv för er. Vi i förbundsstyrelsen har funderat kring om den ligger fel i tid eller om priset avskräcker. Eller är det så att ni redan kan nog mycket TSS (tecken som stöd)? Jag kan det i alla fall inte och hoppas kunna åka dit nästa år. Mina bristande kunskaper i TSS Redaktörens ruta Så var det jul igen... eller åtminstone nästan. Nummer fyra av VIStidningen har liksom kommit att bli nästan en del av julförberedelserna hemma hos mig. Här skrivs det önskelistor, planeras julbord och äts pepparkakor medan tågbiljetter till Riksting och anteckningar om undertextning samsas med glöggmuggar och inslagspapper på köksbordet. Med precis som alla nummer av tidningen så sitter jag här, ganska förvånad över att den faktiskt blev klar. Under arbetets gång sliter jag mitt hår och biter mina naglar och tänker hur ska detta gå? och då tidningen är klar för korrektur så konstaterar jag det gick ju bra, trots allt. För visst finns det en del trots allt. En utgivning på fyra nummer per år innebär ju per automatik ganska lång pressläggning. Med det kommer ordet deadline lite i skymundan och det är sällan jag har ens hälften av texterna vid utsatt deadline. Ändå måste jag börja planera och strukturera upp sidorna. Idéer och texter tas fram från landets alla hörn och när man tror att man har koll så ramlar det in flera texter som bara måste vara med. Helt plötsligt står man med för märkte jag av tydligt då vi var i Almedalen i somras. En mycket bra vecka då vi pratade med både politiker och ortsbor. Förhoppningsvis så ska vi nog få till någon verksamhet just på Gotland. Men veckan hade även andra syften. Bland annat att vi måste knyta starkare band till andra hörselorganisationer. Ett mycket viktigt syfte då vi tillsammans blir så mycket slagkraftigare. Vi kan även lära av varandra. Det finns mycket som förenar oss. I Almedalen träffade vi också många som var intresserade av att lära sig TSS. Dels de med hörselskada men också anhöriga och personer som jobbar inom vården. Våra tröjor blev populära och många ville köpa en tröja. På Rikstinget i år fanns en motion om en önskan att VIS ska sälja dessa tröjor. Även om detta inte var möjligt så ska vi ta till oss varför just dessa T-shirts hade sådan genomslagskraft. Birgitta Samuelsson, som skrev denna motion, har även skrivit en motion om att vi behöver fler TSSlärare ute i länen. I den frågan arbetar vi tillsammans med ABF för att lösa det och jag hoppas på positiva resultat. Här i Jämtland har i vi stora problem med att hitta lärare och det vet jag ser likadant ut på fler håll i landet. När VIS Jämtland stod på mässa så var det en av de vanligaste frågorna, om vi skulle starta någon kurs i TSS. VIS har också fått medlemmar som är barndomsdöva eller använder mest svenska teckenspråket och då behöver vi ett större teckenförråd för att att kunna prata även med dessa. För även om vi pratar och tecknar på svenska så förstår även många teckenspråkiga oss. Alla är välkomna i vår gemenskap! Är ni intresserade av handikapphistoriska saker så titta in på Där har ett projekt om handikapphistoria i kulturarvet påbörjats. Det handlar bland annat om att göra museerna mer tillgängliga. Men inom projektet presenteras även skillnaderna mellan förr och idag för teckenspråkiga. Det var inte självskrivet förr att alla skulle ingå i folkhemmet på lika villkor. Vilket får mig att undra... Är det verkligen en självklarhet idag? mycket material. Eller som till det här numret, med en halv blank sida och en text på två sidor över. Det pusslet är inte alltid så lätt att lägga. Ett annat pussel jag försökt lägga på sistone är TSSpusslet. För även om jag försöker att teckna de få tecken jag kan när jag träffar VISare vid olika tillfällen så verkar handalfabetet vara det svårtaste att banka in i skallen. Alla bokstäver sitter där utom fem och just de fem försvinner så fort jag tror att jag lärt mig dem. Kanske inte bara ett problem jag upplever, men nu kan jag öva varje dag med sidan sex uppslagen på skrivbordet. Trägen vinner heter det ju och till nästa nummer kanske de fastnat? God helg önskar jag Er alla och en förhoppning att ni delar min entusiasm över tidningens temanummer om TSS nästa år... Lisa Wadin vistidningen@live.se tel: mobiltel: Text: Krister Gustafsson 3

4 VIS skåne Höstting och Måbrahelg Vi var ett 20-tal medlemmar i VIS Skåne, som på förmiddagen lördagen den 16 oktober strålade samman i Valjevikens folkhögskola i Sölvesborg. Styrelsen och ordföranden Krister Weidenmark hade förlagt föreningens höstting till denna utomordentligt naturskönt belägna skola, som är inriktad på neurologiskt handikappade elever samt att utbilda vårdpersonal. Valjeviken driver samtidigt i renoverade lokaler ett modernt välutrustat konferenscenter och tar även emot tillfälliga enskilda gäster såväl för övernattning som enstaka måltider t.ex. i samband med privata utflykter i traktens kust- och skogslandskap. Utflykt på småvägar Efter en kaffestund inleddes hösttinget med genomgång av styrelsens förslag till verksamhetsplan för år 2011 och därtill hörande aktivitetsplan samt förslag till budget 2011, varpå dessa fastställdes av de närvarande medlemmarna. Efter lunch på skolan deltog de flesta av hösttingets deltagare i en utfärd till Mörrum. Dit for vi med buss - ut genom Sölvesborg och sedan huvudsakligen via småvägar genom Västblekinge - och under färden berättade vår guide Bosse Thörnlöf, lärare vid Valjeviken, om naturen och kulturen i det höstfagra landskapet som vi passerade. I Mörrum hälsades vi välkomna av Ulf Sill(!), en av de fyra föreståndarna och året-runt-arbetarna i Laxens hus. I samband med rundvandring på denna anläggning vid Mörrumsåns strömmar kring stenblock och -hällar bjöd Ulf oss på en mängd information om laxavel samt fångst av lax och annan fisk i ån, och han berättade hur de naturliga förutsättningarna för allt detta under tidens gång har fluktuerat och på senare år kraftigt försämrats i takt med den allmänna miljö- och klimatförstöringen. Vi fick alltså en fin upplevelse av Laxens hus, som än så länge drivs av det statliga bolaget Svea skog på uppdrag av Sveriges regering. Vi som nu var med rekommenderar alla som har möjlighet att så snart som möjligt göra ett besök här, eftersom det inte är lätt att förutse hur länge Laxens hus får finnas kvar i dess nuvarande form. Kulinariskt fyrvereri På återvägen tog vi en eftermiddagsfika i Sölvesborg, och när vi hade kommit tillbaka till Valjeviken efter utflykten blev vi av läraren Bosse Thörnlöf översiktligt informerade om folkhögskolans anläggningar samt kurser och utbildningar. Huvudman för Valjevikens folkhögskola är Neurologiskt handikappades riksförbund. Valjevikens kök excellerade vid lördagskvällens gemensamma supé med att bjuda oss ett formligt kulinariskt fyrverkeri, som överträffade mycket av det vi har upplevt på andra restauranger och värdshus. Fram till sängdags tillbringade vi sedan aftonen i angenäm samvaro med ost, frukt och dryck i ett av skolans sällskapsrum. Vi som stannat efter lördagens höstting sov gott i Valjevikens fräscha gästrum, och på söndagsmorgonen dök våra kära TSSlärare Gullan och Kristina upp för att handleda oss under koncentrerad TSSträning i fyra pass om vardera 1½ timme. De mellankommande kafferasterna och lunchpausen kändes välbehövliga. Avslutningsvis tackade vi, deltagarna, VIS Skånes ordförande och styrelse samt övriga som bidragit med att planera och genomföra årets höstting och alla de anslutande aktiviteterna, vilket allt hade gjort detta veckoslut nyttigt, glatt och festligt. AvslutningsVIS kan vi konstatera att det var ett lustigt sammanträffande att föreningen VISans vänner festade samtidigt som VI(S) i Valjeviken på lördagskvällen! Text: Gunilla Weidenmark Visste du att du kan ringa sjukvårdsupplysningen direkt från din texttelefon? Slå så kommer du till en sjuksköterska. OBS! Om det är akut, ring ALLTID 112! Nödnumret nås direkt från din texttelefon. För mer information se välj funktionshinder i menyn, eller är en sida värd ett besök! Här kan du läsa om allt som rör tjänsten. Få nyheter, tips och information... 4

5 VIS Gävleborg TSShelg på Wiks folkhögskola Carina Karlsson, TSSlärare, i samspråk med deltagaren Gustaf Söderlund. Den september samlades ca 25 personer på Wiks Folkhögskola för att träna TSS över helgen. Det var premiär för samverkan med VIS Örebro, något som varit på tal i nästan 1 år. Övriga föreningar som deltog var VIS Stockholm, VIS Gävleborg och Vuxendövföreningen i Uppsala. Planeringen av helgen sköttes till största delen av Eva Gyllensvärd, VIS Stockholm. Att komma till Wik är varje gång lika trevligt, igenkännande och välkomnande, vilken årstid det än är. Anders Nordström ser från skolans håll till att vi blir väl omhändertagna, och efter inledande presentation av praktiska saker, tog våra eminenta lärare, Carina Karlsson, Västerås och Anders Nyman, Stockholm, hand om oss. Efter gruppindelning satte TSSandet igång. Katrin Petersson tog stundtals hand om en nybörjare under lördagen och efter den introduktionen var denne man redo att sättas i Carinas grupp. I den gruppen handlade det mycket om att samarbeta. Vi delades upp i smågrupper och skulle göra upp om arbetsfördelning och framförande av uppgifterna vi fått. Kreativiteten flödade och timmarna flög iväg! Vi fick en stunds vila innan kvällens festmiddag (trerätters) skulle avnjutas. Och som vi njöt av denna mat! Underhållning blev det helt spontant av flera kursdeltagare; diktläsning med tecken och vi sjöng med tecken. Tiden rann snabbt iväg till sängdags. Söndag morgon vaknade vi snabbt av en tipspromenad i den hårda blåsten. Vi skulle lösa Kiki Svedbergs kluriga frågor om stenar i alla dess former, i litteraturen och naturen. Prisutdelning följde med många fina priser till glädje för dom som varit duktigast. Tack Kiki! Söndagens TSSträning fortgick till eftermiddagskaffet som blev slutpunkt på en mycket bra helg. Tack till alla som jobbat för den och för samverkan mellan föreningarna! Vi hoppas på fortsättning! Text: Elsie Johansson Foto: Sven Ankar 5

6 VIS dalarna Kulturen kom till Dalarnas VISare för en kväll! VIStidningen rättar I förra numret av VIStidningen (3/2010) står i rapporten från Vuxendövtolkarnas årsmöte att anpassningskurserna på Wiks folkhögskola läggs ner. Detta stämmer inte. Däremot försvann anpassningskurser som begrepp i juli i år. Skolan fortsätter dock med sina TSS-kurser och kommer även att utöka kursutbudet, mer om detta i VIStidningen framöver. Vi ber om ursäkt för de felaktiga uppgifterna. /Lisa Wadin, redaktör DET SVENSKA HANDALFABETET Dalateatern gav tillsammans med riksteatern Hedda Gabler. Riksteatern driver ett projekt med textad föreställning och vi 20 VISare, som var där, fick var sin Ipod där vi kunde följa aktörernas repliker.för mig var det en fantastisk upplevelse! Och jag tror att alla var nöjda. Jag har inte kunnat tillgodogöra mig en teaterföreställning på 30 år. Och nu hörde jag allt!! Vi gjorde de entusiastiska ungdomarna som höll i projektet, varav en faktiskt tecknade lite, mycket glada. Vi visade hur nöjda vi var och jag pratade med en av de ansvariga på vår teater och påpekade hur värdefullt det vore om de anskaffade Ipoder till teatern. Han höll med men det är naturligtvis en ekonomisk fråga. Jag undrar om det finns textade föreställningar någon annanstans i vårt land mer än i Stockholm? Jag tror emellertid att vi kommer förvånas över detta om 10 år. Då har säkert alla teatrar möjlighet att även bjuda döva och hörselskadade kultur. Text: Lis Persson Assistans på resan? Den 3 december träder en ny förordning i kraft, som bland annat säger att alla resenärer som är i behov av ledsagning ska kunna få assistans på startioner. Beställning ska göras i samband med biljettköp, eller senast 24 timmar före avresa. Hjälp kan fås på 124 stationer i Sverige. Mer information finns på A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X 6 Y Z Å Ä Ö Copyright: Europeiskt Teckenspråkscenter

7 sammandrag: VIS Riksförbunds Styrelsemöte Plats: VIS kansli, Stockholm augusti 2010 Efter alla semestrar och en härlig sommar har nu VIS förbundsstyrelse haft sitt sjätte sammanträde för i år. Telia har planer på att all fast telefoni eventuellt skall läggas ned eftersom den inte är lönsam. Då kommer texttelefoni att försvinna som vi känner till den idag. VIS har varit i kontakt med dem för förfrågan om vad som skall ersätta dagens texttelefoni. Staten har flera projekt på gång för detta ändamål så vi får se framtiden an. VIStidningen planerar ett temanummer om TSS, ett nummer som skall bland annat ska beskriva TSS historia, skillnader mellan TSS och teckenspråk, forskning om TSS och hur det är att vara anhörig till en hörselskadad. VIS har planer på att kunna lämna VIStidningen till audionomer och företag som arbetar med hörselskadade. Värvningsgruppen meddelar att det nu finns värvningsmaterial att beställa från kansliet. Pris på detta material är: kundvagnsmynt: 2.50, tandborstar 6.00 och plåsterfodral fraktkostnad tillkommer. Sommarveckan i Skellefteå var väldigt uppskattad av de som deltog. Mer information och reportage kommer i VIStidningen. CI-gruppen fortsätter sitt arbete med policyn. VIS vill arbeta för att alla skall få bra information både före och efter en implantatoperation och att alla skall ha samma förutsättningar och regler i hela Sverige. Dessutom vore det bra om CI-team kunde finnas på fler platser. VIS har träffat Anna Hein, Södertörns rektor, som är bekymrad över att ingen vet hur man lär ut TSS. Någon från VIS kommer att besöka utbildningen för att berätta om vuxendövhet, TSS och om vuxendövtolkar. Almedalsgruppen har haft en väldigt lyckad vecka på Gotland. VIS blå broschyr väckte mycket intresse. Gruppen blev utnämnd till Almedarlingar och var med i Rapport på SVT. De fick dessutom pris för sina fina t- shirts. Denna vecka gav VIS många nya fina kontakter och gemensamma frågor som vi med andra hörselorganisationer kommer arbeta vidare med. Reportage kommer att finnas med i VIStidningen nr 3/2010. Detta var allt för denna gång och förbundsstyrelsen hoppas att alla har haft en underbar sommar. Och med det tackar vi för oss och återkommer efter nästa förbundssammanträde som sker den 9-10 oktober Text: Pia Thulin Plats: VIS kansli, Stockholm oktober 2010 VIS förbundsstyrelse har haft sitt sjunde sammanträde för i år. Styrelsen vill passa på att önska alla välkomna till Rikstinget den november. Det kommer att förläggas till kansliet i Enskede. VIS har tagit fram en ny traktamenteblankett som kommer att finnas på hemsidan. Dessutom kommer resebidragsblanketten att finnas där också. Kansliet skall byta leverantör av de stora batterierna till Möllerströms eftersom de ger 20 procent i rabatt. Kansliet kommer att flytta till andra våningen de två första veckorna i januari Adress, besöksadress och telefonnummer kommer att vara samma som tidigare. VIS Riks kommer på Rikstinget att presentera en pluggannons som alla länsföreningar kan använda för att skicka in till tidningar. CI-gruppen kommer att träffa CIteamet i Huddinge den 12 november. Teamet de skall träffa består av en läkare, en pedagog, en tekniker och en logoped. CI-gruppen har arbetat fram frågor som skall ställas. Gruppen jobbar med fem områden: organisation, statistik, psykosocialt, teknik och pedagogik. VIS planerar också att genomföra en CI-konferens Värvningskampanjen som den ser ut idag kommer att avslutas under Värvningsmaterial finns kvar att beställa från kansliet. I VIStidningen nummer 4/2010 kommer det vara ett reportage från Rikstinget. Dessutom kommer vi att få ett reportage från resan med Inlandsbanan som gick av stapeln i augusti. Styrelsen vill vädja till alla våra länsföreningar att de skall skicka in mer material till vår fina hemsida. Det är alltid trevligt för våra medlemmar att få läsa om vad som sker runt om i landet. På detta sätt kan vi ge tips och råd till varandra ute i länen och sprida lite glädje och stöd. VIS har startat upp ett samarbete med ABF för att kunna ha cirkelledarutbildningar i TSS. Detta ska förhoppningsvis bli till en stor fördel för alla våra länsföreningar så att vi kan få fram fler kompetenta cirkelledare, eftersom det är just TSS som är ryggraden i VIS. VDNR Vuxendövas Nordiska Råd har fått ny hemsideadress. Den nya adressen är Text: Pia Thulin 7

8 Tysta skolan firar 150 år Jag fick förmånen av VIS, Vuxendöva i Sverige, att vara med på Tysta skolans 150 årssymposium. Symposiet började med att stiftelsens ordförande PG Kårström berättade om skolans historia. Först ut av föreläsarna var Mats Ulfendahls. Han är professor i experimentell audiologi och otologi. Hans forskning omfattar grundläggande egenskaper hos hörselorganet och hörselcellerna. Han berättade om att behandla hörselskador nu och i framtiden. Därefter var det Barbara Canions tur, hon samverkar i flera nationella och internationella nätverk, både inom den akademiska och den industriella världen, för att förstå de underliggande mekanismerna bakom hörselnedsättning och för att hitta nya sätt att förebygga denna skada. Hon pratade om hörsel, stress och livskvalitet. Erik Berninger var den tredje talaren. Han är civilingenjör och medicinsk doktor. Han är verksam vid Karolinska Universitetssjukhusets hörsel och balansteknikavdelning. Hans forskning har främst varit inriktad mot humanexperimentella studier, läkemedelsbehandling mot tinitus, hörapparaters elektroakustiska egenskaper och dylikt. Han berättade om hörselscreening, tidig diagnostik och intervention aktuell audiologisk forskning. Elsa Foisack var den fjärde talaren. Hon är fil dr och universitetslektor i utbildningsvetenskap med inriktning mot specialpedagogik vid Malmö Högskola. Hon har varit dövlärare vid Östervångssskolan i Lund. Hon berättade om lärande och kunskapsutveckling i matematik för döva och hörselskadade elever. Sedan var det Gunnel Backenroths tur. Hon är professor i psykologi vid Karolinska institutet. Backenroth finns med i HRF:s, Hörselskadades Riksförbunds tidning Auris som expert och svarar på läsarfrågor avseende hörselskador och psykologi. Hennes forskningsområden är bland annat hörselnedsättning i arbetslivet, hälsa, livskvalitet och arbetsmiljö. Hon berättade om hörselskadade på arbetslivets arena, gav exempel på utmaningar och hur de kan hanteras. Sista talare var Ulf Rosenhall, överläkare vid hörsel- och balanskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset och professor emeritus i klinisk audiologi vid Karolinska Institutet. Han har bedrivit forskning inom flera områden; hörselnedsättning vid stigande ålder, hörselskadors epidemiologi och bullerskador. Tidigare även med barnaudiologi. Han berättade om Beethovens dövhet. Det var mycket intressant att lyssna på föreläsarna, eller närmare bestämt läsa vad de sa. Något som fungerade bra med skrivtolk. Föreningen Tysta skolan har gett mig ett ansikte, förut var det bara kommunikation med e-post. Tack för att jag fick vara med. Tysta skolan är en av VIS större bidragsgivare. Text: Ingegerd Fahller FAKTA/TYSTA SKOLAN Stiftelsen Tysta Skolan har till ändamål att med anslag och stipendier stödja habiliterande och rehabiliterande verksamhet för döva och hörselskadade samt audiologisk forskning. Stiftelsen Tysta skolan anslår årligen medel till audiologisk forskning och till habiliterande och rehabiliterande verksamhet för personer som är döva eller har en hörselnedsättning samt för personal verksam inom området. Anslag kan utgå för utgifter i samband med utbildning, studieresor, kurser, läger, skolresor med mera, aktiviteter anordnade av föreningar, organisationer eller motsvarande, viss teknisk utrustning samt projekt inom döv/hörselområdet inkl. studieresor. Anslag från stiftelsen får i allmänhet inte användas för att täcka lönekostnader. Ansökningar om bidrag får endast avse studier, resor eller andra aktiviteter som genomförs efter den 1 juni ansökningsåret (undantag: skolresor för avgångsklasser). Reserapport skall insändas i ett exemplar. Styrelsen beslutar om fördelning av tillgängliga medel i början av juni. Det bästa sättet att söka bidrag är att ladda ner en blankett och sedan fylla i den och skicka den till Stiftelsen Tysta skolan. Ansökningar ska vara stiftelsen tillhanda senast 28 februari. Ansökan (inklusive eventuella bilagor) som avser audiologisk forskning eller resebidrag ska inges i fem exemplar. Ansökan (inklusive eventuella bilagor) som avser habilitering/rehabilitering inges i ett exemplar. Kontakt: Stiftelsen Tysta skolan Brahegatan Stockholm Tel/fax: E-post: tysta.skolan@swipnet.se Stiftelsen har som regel öppet tisdagar och torsdagar mellan kl 10 och 12. Fakta hämtad från där du även kan läsa mer om stiftelsen. 8

9 TSSveckan 2011 Hej alla VISare i vårt avlånga land! Nu är det dags att planera för sommarveckan år Då årets TSSvecka blev så uppskattad av såväl deltagare som lärare, har vi beslutat att förlägga även 2011 års TSSvecka till Medlefors folkhögskola i Skellefteå. Själva inbjudan kommer i VIStidningen nr 1/2011. Regler för att söka SPSMbidrag vid samverkan har ändrats. Det betyder att VIS behöver få Era ansökningar till sommarveckan redan i mars Kontakta Anita Nilsson för preliminärbokning, anita.vis@telia.com, texttel: Ni som vill söka individuellt bidrag från Tysta skolan måste göra det före den 28 februari Kostnaderna är i dagsläget inte klara, men ni kan göra en preliminär ansökan på cirka kronor. Hälsningar från sommarveckans team Annika Willberg, annika.willberg@telia.com Pia Thulin, piathulin@hotmail.com Anita Nilsson, anita.vis@telia.com En riktigt God Jul och ett Gott Nytt År! önskar Hjördis Bengtsson, Stockholm Gunilla och Krister Weidenmark, Visseltofta Elisabeth Brorsson, Färgelanda Siw och Yngve Johansson, Norrköping Monica Rickne, Norrköping VIS Gävleborg Krister Gustafsson, Handöl 9

10 De nordiska sommarveckorna Till sommaren anordnas den Nordiska sommarveckan i Finland, trettio år efter den första sommarveckan som hölls i Danmark Här deltagare vid sommarveckan i Kristiansand i Norge 2007 framför Lindesnes fyr, Norges äldsta fyr, byggd I början av juli nästa år anordnar Finland den traditionella Nordiska sommarveckan för vuxendöva. Första gången den här typen av träffar ordnades var 1981 i Fredricia i Danmark. Arrangemanget har sedan haft ett rullande schema mellan de nordiska länderna, till en början varje år men sedan 1989 vart annat år. Programmen har naturligtvis varierat beroende på arrangörslandet men i stort omfattat allt från utflykter till föreläsningar och gemytlig samvaro. De här träffarna, som 2011 äger rum för 21:a gången, har under alla år lockat ett stort antal deltagare. Till träffen 2009 fick varje deltagare en sammanställning över alla årens sommarveckor. Så här skriver en person i ett reportage från en sommarvecka. Har man en gång börjat delta i dessa sommarveckor så vill man fortsätta. Under dessa veckor upplever man så mycket glädje och gemenskap att man känner sig som en ny människa efteråt. Att man sedan efter alla sena nätter behöver en semestervecka för att återhämta sig är en annan sak. Tycker dessa ord är en bra sammanfattning av de här traditionella sommarveckorna. Att de här träffarna ger så mycket inspiration och glädje hör också samman med att allt tolkas av de närvarande tolkarna. Det är fjärde gången Finland ansvarar för programmet och platsen för arrangemanget är Åbo under tiden 4 till 10 juli. Jag själv har varit med i Jyväskylä 1995 och Tammerfors Programmet i Jyväskylä omfattade förläsningar om medberoende, identitet och teknik men också promenader på en naturstig och besök på ett konstmuseum och en ånglokspark. Dessutom även om det var en varm och solig vecka bastu på kvällarna. De som ville fick lära sig binda bastukvastar av björkris. I Tammerfors var det en båtkryssning, besök i trästaden Rauma och föreläsningar om bland annat våra sinnen och tillgänglig miljö. Dessutom presenterades vårt datorprojekt VIS-IT. Det skall också nämnas att det alltid vid de här träffarna finns en stående punkt där varje land framför sketcher eller andra roliga saker. Finnarna är speciellt duktiga på det och vi som var med i Tammerfors minns med glädje det ordlösa framförandet av Shakespeares `Romeo och Julia. Jag är helt övertygad om att träffen 2011 kommer att bli lika intressant och spännande som deras tidigare arrangemang. Den senaste Nordiska sommarveckan hölls i Härnösand mellan den 28 juni och 3 juli Ansvarig för arrangemanget var Vuxendöva i Sverige (VIS). Ett 70-tal delta-

11 gare, ganska jämt fördelade på de nordiska länderna Sverige, Finland, Norge och Danmark, hade uppmärksammat inbjudan. Dessutom fanns två personer från Holland med bland deltagarna och åtminstone en av dem har varit med alla åren sedan starten. Monica Wolf och undertecknad hade utsetts till ansvariga och vi hade utarbetat ett intensivt program med föreläsningar på temat kommunikation och utflykter med båt och buss i det naturfagra Höga- Kustenområdet. Deltagarna inkvarterades på Härnösands folkhögskola. Dess centrala läge uppskattades av många deltagare i och med att det gavs tillfälle till shopping och enskilda strövtåg. Vi planerade utflykterna tillsammans med två lokala rese- och naturguider. De här båda personerna blev mycket uppskattade, inte minst socialt, men också för att de alltid såg till att ALLA skulle kunna hänga med på allt som gjordes och berättades. Dessutom hade vi engagerat en rad resurspersoner från VIS Västernorrland. Veckan finansierades av deltagaravgifter, bidrag från landstinget, kommunen, folkhögskolan och ett antal fonder. Förbundet VIS fanns i bakgrunden som ekonomisk garant och bidrog mestadels administrativt. För oss var det ett hårt jobb med alla ansökningar men det var det värt. Veckan blev mycket uppskattad. Vi höll oss inom ramarna för vår framlagda budget. Ansvaret för den kommande sommarveckan ligger på det Finska Hörselförbundet och är förlagd till en plats som åtminstone för de flesta svenskar är väldigt tillgänglig. Åbo har goda färjeförbindelser med Stockholm och Kapellskär men har också flygförbindelse med bland annat Göteborg och Stockholm. Program och information kommer förmodligen att finnas tillgängliga kring årsskiftet. Text och foto: Stieg Vennström Vuxendövas Nordiska Råd Sedan ett antal år tillbaka har representanter för de nordiska vuxendövorganisationerna av tradition träffats en gång per år - vanligtvis på Nordiska folkhögskolan i Kungälv. De här träffarna har oftast haft något aktuellt tema men också möjliggjort utbyte av erfarenheter och diskussion om gemensamma spörsmål. För tre år sedan började man fundera på bildandet av ett Nordiskt råd för vuxendöva. Vid årsmötet i maj 2008 skedde den formella bildningen av Vuxendövas Nordiska Råd (VDNR). I rådet ingår två representanter från Døvblevne Forum i Danmark, Finska Hörselförbundet i Finland, Hørselshemmedes landsforbund (HLF) i Norge och Vuxendöva i Sverige (VIS). Rådets grundläggande uppgifter är att utbyta information om utveckling och förändringar, bevaka och styra utvecklingen inom olika områden, arrangera seminarier, initiera och skapa resurser för gemensamma projekt, utse arrangörsland för de Nordiska sommarveckorna och om möjligt involvera andra organisationer i rådet. Rådet leds av en samordnare, utsedd på fyra år. Rådet utgav till en början ett digitalt informationsblad under namnet VDNR-bladet. För att nå ut till en större allmänhet har detta blad numera ersatts av en egen hemsida www. vdnr.org. Med hemsidan hoppas rådet kunna få ut aktuell information om vad som händer inte bara i rådet utan även nationellt i de olika länderna. Text: Stieg Vennström, samordnare Skicka in material till VIStidningen och Det är DU som bestämmer hur tidningen du håller i handen ska se ut! Det är du som bestämmer om politikerna ska sättas på pottkanten när de inte lever upp till kraven om tillgänglighet! Det är du som bestämmer om fler människor ska lockas att gå med i din länsförening! VIStidningen är ett utmärkt sätt att nå ut till VISmedlemmar, men också en viktigt kanal för att nå framtidens medlemmar. VIS hemsida har genomgått stora förändringar de senaste åren. Vi har nu alla möjligheter att utveckla ännu en viktig informationskanal. Men även här är det upp till DIG! VIS är sina medlemmar! Det är vi medlemmar tillsammans som måste arbeta för att utveckla förbundet samt förbättra förutsättningarna för vuxendöva! 11

12 Bland björnar och helvetesfall som låg nära järnvägsstationen. Nästa dag startade vi med en ordentlig hotellfrukost, varefter vi hämtades med bil för transport till Jamtli. Levande teater Jamtli är Jämtlands läns hembygdsmuseum. Här finns ett antal byggnader från olika tidsepoker, samt museum. Två tolkar mötte oss och som gjorde ett bra arbete med TSStolkning. Skådespelarna spelade sina roller från hur man levde förr i tiden och de hade inte varit utanför vår tidsepok. Rundvandringen där leddes av en trevlig guide, som lotsade oss runt och berättade om de olika byggnadernas historia, vilket var mycket intressant. 12 Längs Inlandsbanan besöktes bland annat Helvetesfallet i Dalarna. Till höger resenärer: Torsten Holgersson, Vera Holgersson, Barbro Möller, Göran Möller, Kerstin Kjellberg och Åke Rosell. Sex VISare gav sig i somras ut på en resa längs Inlandsbanan. Besök i ett björnide, fantastiska utsikter och gemensam grillkväll var några av aktiviteterna som bjöds längs vägen. Vi var fyra förväntansfulla deltagare från Dalarna som reste upp till Mora varifrån resan skulle starta. På järnvägsstationen träffade vi de övriga två från VIS Gävleborg som skulle deltaga. Den förväntade stora anstormningen av intresserade deltagare hade reducerats till 6 personer. Varierande rutter Inlandsbanan trafikeras av renoverade motorvagnar, som även kallas rälsbussar. Möjlighet fanns att starta resan från Kristinehamn med buss till Mora och fortsätta med tåget som slutar i Gällivare, men vi åkte enbart Mora Östersund. Resenärerna ges möjlighet att komponera sin egen resrutt, då man kan stiga av och på enligt eget önskemål. Foto: Barbro Möller och Gith Holmgren Tågvärden fungerade som guide och berättade om olika platser som vi passerade. Ibland stannade vi för att kunna njuta av fin utsikt och kunna fotografera. Banans högsta punkt Första riktiga stoppet efter Orsa, var vid banans högsta punkt, där de som ville kunde gå och titta på ett björnide, som säkert är ett av Sveriges mest besökta. Vi stannade även mitt ovanför Storstupet och Helvetesfallet, som är gamla flottningsleder. Vi och säkert många med oss saknade att det inte fanns någon form av servering ombord på tåget. Vi gjorde även stopp i Sveg och i Åsarna där en mycket efterlängtad måltid kunde intagas. När vi anlände till Östersund möttes vi av Gith som lotsade oss till hotellet Lunch intogs och sedan fick vi gå runt och titta i museet och bland annat se den omtalade Överhogdalsbonaden. Sedan tog vi en biltur till Frösö kyrka som verkligen låg fint, med en underbar utsikt. På kvällen hade sedan VIS Jämtland anordnat en grillfest för oss. Det var tipspromenad både för vuxna och barn och det blev en mycket trevlig avslutning på dagen med god mat och samvaro med några av deras medlemmar. Skönsång på räls Dagen efter fick vi gå upp tidigt då tåget skulle gå redan klockan I Hackås steg Hackåskören på och vi fick höra många vackra sånger och till och med tågvärden sjöng med. Kaffepaus med jättegoda hembakta bullar serverades vid spåret i Svenstavik där kören hoppade av för att kunna vara åter i Mora vid tiden, då tåget ska gå åter till Östersund igen vid 15-tiden. Deltagarna var nöjda med resan, men vi skulle dock ha haft tolk med även på tåget, så hade det varit lättare att tillgodogöra sig all information som gavs. Text: Göran Möller

13 VIS Riksting 2010 I mitten av november samlades omkring 50 VISare för årets riksting, som hölls i Stockholm. Tinget inleddes med en tyst minut för bortgångna VISare under året. Därefter klubbades budget och verksamhetsplan för Lokalen kände många igen, en konferenslokal i samma hus som VIS kansli. Även matsalen, där både lunch och middag intogs, var för många bekant och maten föll de flesta bra i smaken. Framåt kvällen på lördagen valde en del att promenera, andra att ta buss, till Mauds Hotell där långväga deltagare sov under natten. Ett litet hotell med hemkänsla som även det fick bra betyg av många. En lyckad helg helt enkelt som du kan läsa mer om på kommande sidor 13

14 fortsvis Riksting 2010 Till vänster: Birgitta Samuelsson lade, genom VIS Gävleborg, fram två motioner till rikstinget. Mitten: Lina Egeberg från SVT Undertext informerade om deras arbete med såväl översättningar som direkttextningar. Till höger: Ett femtiotal medlemmar hade hörsammat inbjudan. Här Erzebet Nilsson, VIS Jämtland. Verksamhetsplanen VIS verksamhetsplan som presenterades på rikstinget klubbades efter några förtydliganden från styrelsen. Verksamhetsplanen är indelad i sju rubriker. Under rubriken medlemsvård underströk styrelsen att det finns pengar för länsföreningarna att söka för regionalt samarbete. Syftet är bland annat att öka kontakterna mellan närliggande länsföreningar. Dessutom presenterades tydligt det ekonomiska stöd som utgår till länsföreningarna. Från och med januari utgår 3000 kronor i grundbidrag per år till samtliga länsföreningar från riksförbundet. Därefter tillkommer 100 kronor per medlem. Utöver detta finns det möjlighet att söka ytterligare ekonomiskt stöd. Nytt är även att riksförbundet betalar deltagandet för en medlem från varje länsförening vid riksting samt årsmöte. En andra deltagare ersätts för alla kostnader över 750 kronor. Diskussioner följde även om hur VIS ska arbeta för att motivera medlemmar ute i länsföreningarna. Krister Gustafsson, en av styrelsens två kontaktpersoner i länen, tog till sig diskussionen och lovade att de ska arbeta fram konkreta förslag på hur arbetet ska skötas från riksnivå. Under rubriken Arrangemang påtalades att utvecklingskonferensen i år kommer att ha tema TSS och mänskliga rättigheter. Styrelsen efterfrågade önskemål om gemensamma resor men inga förslag uppkom. Arbetet med att arrangera en CI- (Cochleaimplantat) konferens 2012 kommer även att påbörjas under nästa år. Under rubriken information och kultur informerade undertecknad om arbetet med hemsidan. Intresset är stort för en levande hemsida men tyvärr inkommer fortfarande inte särskilt mycket material. Förhoppningen är att medlemmarna tillsammans ska arbeta för att öka informationsflödet på Diskussionerna under Kurser och fortbildning koncentrerades främst kring TSSveckan som troligtvis kommer att utvecklas och förnyas från och med nästa år. En särskild arbetsgrupp är tillsatt. Dessutom kommer länsföreningarnas kassörer att utbildas. Syftet är främst att få igång arbetet med det datorprogram som är avsett att användas av länsföreningarnas kassörer. Inom Rehabilitering och habilitering har VIS målsättningarna att under nästa år följa upp den kartläggning som tidigare gjorts av hörselvårdens TSSutbildningar. VIS har mycket i görningen gällande samarbeten med andra organisationer. Det arbetet kommer att fortsätta, för mer information se Verksamhetsplan Inom Teknik och forskning framgick att mycket arbete sker inom VIS CI-grupp. Den kommer även att arbeta med skillnader kring försäkringar av CI beroende på var i landet man bor. Flera medlemmar kunde redogöra för olika svar från både hörselvård och försäkringsbolag. Dessutom finns förhoppningar nu att teknisk information bättre ska spridas via tidning och hemsida då en av tingets deltagare erbjöd sig att sköta detta. Hela verksamhetsplanen går att beställa via VIS kansli. Text och foto: Lisa Wadin

15 Riksförbundets budget 2011 VIS budget för 2011 omfattar knappa två miljoner kronor. Något minskat statsbidrag, samt något mindre avkastning från penningsmarknadsfonden gör en minskning från 2010 med knappt kronor. När VIS budget för 2011 presenterades framkom missnöje att budgeten inte sänts ut före rikstinget vilket deltagare i tinget menade minskar möjligheterna att ifrågasätta den. En miss enligt ordföranden, som uppgav att avsikten är att budgeten skall skickas ut till tingets deltagare i samband med programmet i fortsättningen. En av förändringarna i budgeten som diskuterades var att inga pengar avsatts för medlemsvärvning för Orsaken är att värvningskampanjen skall avslutas och informationsmaterial redan finns i den utsträckning som behövs för nästkommande år. Det finns dock möjlighet att skjuta till pengar till medlemsvärvning från bland annat fonder. VIS Stockholm tog här upp att de tidigare önskat en KORT FRÅN TINGET... projektor för att använda då de är ute och informerar om förbundet. Styrelsen meddelade att de sökt pengar för att köpa in en sådan till kansliet och påtalade också att det finns möjlighet för länsföreningarna själva att söka pengar till sådant från Tysta skolan. En idé från en deltagare lades fram angående att senast färdiga bokslut bör presenteras i samband med budgeten för att lättare kunna se de faktiska kostnaderna i varje post. Kassör Ingegerd Fahller var positiv till förslaget och berättar att 2010 års bokslut kommer att finnas på hemsidan före årsmötet. För ytterligare information går budgeten att få tillsänd sig via kansliet. Text: Lisa Wadin - Medlemsavgiften kommer att vara densamma som under Det vill säga 150 kronor per år. - Under 2012 kommer regionsutbildningar i TSS att finnas på flera platser i landet. Detta i samarbete mellan VIS och ABF. - VIS kansli kommer från och med årsskiftet att flytta till plan två i samma hus. Detta kommer inte att innebära några adressförändringar men arkiv och kontor kommer nu att ligga i anslutning till varandra istället för på olika plan. - Liisa Sammalpenger, VISmedlem och boende i Finland, berättade kort om internationellt arbete för vuxendöva. Hon passade även på att varmt välkomna alla VISare till Nordiska sommarveckan i Åbo i juli Årets riksting TSStolkades inte. Dels på grund av ekonomiska skäl men ordförande Kerstin Kjellberg uppmanade även till att alla inom VIS alltid själva ska använda TSS och då är behovet av social TSStolkning inte lika stort. - Utdelning av Toremedaljen sköts fram till årsmötet i vår. Detta eftersom mottagaren, Annika Elfstedt, inte kunde närvara vid rikstinget. - VIS kommer att dyka upp på Facebook, ett slags mötesplats på internet. Det önskemålet framkom av deltagare på rikstinget efter kort information av Lisa Wadin, ansvarig för VIS hemsida. Styrelsen fattar beslut om ansvarig för facebooksidan. - VIS har efter inbjudan besökt Hjälpmedelsinstitutet och fått information om Skype, ett internetbaserat alternativ till texttelefonen. Eftersom Telia valt att lägga ner delar av det fasta telefonnätet i landet växer kraven på alternativ till just texttelefonen. Skype erbjuder såväl chatt, textmeddelanden samt bild och ljud. - I ett utskick till länsföreningarna om kommande jubileum 2011 missades att även VIS Stockholm fyller tio år i december Hipp hipp hurra! - Det är inte ofta men uppenbarligen händer det. VIS Riksting avslutades i år innan utsatt tid. 15

16 Rikstingets två motioner Till rikstinget hade inkommit två motioner. Den ena handlade om en önskan att VIS skulle köpa in de populära T-tröjorna som bars vid Almedalsveckan Förbundsstyrelsen besvarade motionen och förklarade att t-shirten tagits fram gemensamt med flera hörselskadeorganisationer och inte var något som VIS ägde rättigheterna till. Medverkande organisationer vid Almedalsveckan arbetar tillsammans i Almedalsgruppen som sedan sagt nej till ytterligare framtagande av tröjan. Dock finns de informationsblad som även användes under Almedalsveckan, att beställa från kansliet. Tinget ansåg med detta motionen vara besvarad. Motion 2 gällde en önskan att VIS på riksnivå behöver arbeta mer aktivt för att få till stånd fler cirkelledare i TSS. Förbundsstyrelsen hänvisar till kommande cirkelledarutbildning som går av stapeln under nästa år. (OBS! Felaktigt angivet antal kurser i motionen, antalet kurser är en). Nedan: Annika Willberg och Pia Thulin, som arrangerat VIS Riksting 2011, hade även ordnat ett lotteri där dessa handgjorda ljus utgjorde vinsten. Behållningen från lotteriet tillfaller en kassa för föreläsningar och nöjen under Riksting och årsmöten. Vissa gick hem riktigt upplysta och när en av deltagarna vann sitt tredje ljuspaket överlämnade han det genast till skrivtolkarna, som tack för ett bra arbete under helgen. Nya mål för SV - gruppchef Lina Egeberg berättad SVTs avdelning Undertext står inför stora prövningar. Med nya målsättningar i det nya sändningstillstånd som trädde i kraft vid årsskiftet är målet att alla program skall textas, i alla kanaler. 16 Lina Egeberg är gruppchef för SVT Undertext. Hon besökte VIS Riksting för att informera om hur de arbetar och de förändringar som nu skett i villkoren för deras sändningstillstånd. SVT Undertext är den avdelning på Sveriges television som arbetar både med översättning och den svenska textning som återfinns på text-tvsidan 199 och 299. Totalt arbetar 52 personer på avdelningen varav 18 översättare och 21 svensktextare. Av de sistnämnda är 16 direkttextare, som alltså behärskar att texta program i realtid. Förutom avdelningens egna översättare och svensktextare så köper de även in textning externt. Tidigare har kraven i sändningstillståndet varit att 65 procent av de program som sänds första gången (alltså inte repriser) med svenskt ursprung skall vara textade i SVT1 och SVT2. När det förra sändningstillståndet gick ut (år 2009) visade verkligheten på att 75 procent var textade. Statistik att glädjas åt för SVT Undertext alltså. Men från årsskiftet, då det nya sändningstillståndet trädde i kraft, ska alla program textas i alla SVTs kanaler. Men nu är det ett mål och inte ett krav. Det här gör ju att vi enligt statistiken helt plötsligt ligger långt under målet även om vi fortfarande utför samma arbete, säger Lina Egeberg. Ja för nu när kraven är 100 procent textade program så är verklighetens

17 Ts undertextare e på Rikstinget om arbetet i dag och framöver statistik betydligt lägre. Med de nya målen så textas endast 45 procent av de program som åsyftas. Stora utmaningar för avdelningen alltså, för resurserna är desamma. Men detta innebär en del förändringar i arbetet framöver. Bland annat arbetar systemvetare nu med att ta fram ett eget undertextningssystem, Smash, som ska göra det möjligt att spara direkttextningar, något som inte går idag. Då kommer alltså repriser på direktsända program att automatiskt textas även de, något som skulle förbättra statistiken. Att textningen av tvprogram ibland kan vara minst sagt dålig har nog många VISare fått erfara. Efter att ha hört Lina Egeberg kan åtminstone undertecknad få en viss förståelse för detta dock. En textare gör cirka 20 minuter förinspelat program per dag, direkttextare orkar texta mellan 10 och 15 minuter i stöten. Dessa siffror ger en tydlig bild av vilket personalkrä- vande arbete de utför. Varför, framförallt direkttextningen, är så dålig är även en av de vanligaste frågor Lina Egeberg får när hon möter tittare. Det finns ju flera skäl till detta. Skillnaderna mellan direkttextning och till exempel skrivtolkning är stora. I vårt jobb kan du aldrig avbryta den som talar om du inte riktigt hörde vad personen sa. Dessutom anpassar ju inte till exempel Peter Settman, under Dansbandskampen, sitt tal efter direkttextarna utan tempot är ofta väldigt högt, berättar Egeberg och fortsätter: Dessutom ligger två rader på 37 tecken på varje rad kvar i sex sekunder vilket innebär att vi måste förkorta mycket. Lina Egeberg har själv provat att jobba som skrivtolk. Ja, när vi från SVT Undertext varit ute och skrivtolkat har det hänt att folk sagt Men du som är så duktig borde jobba på SVT, för där är de ju så dåliga, säger hon och skrattar. Under 2011 hoppas man börja texta Morgonsoffan samt utöka textningen på SVT Play. Under hösten 2010 har SVT Undertext för första gången översatt i direktsändning. Detta under avsnitt av Här är ditt liv. Totalt tolkade och textade då fyra personer, samtidigt. Först lyssnade en simultantolk på det direktsända programmet, detta 30 sekunder innan vi i tvsofforna såg det då sändningen förskjutits med just en halv minut. Denna tolk översatte då från engelska till svenska i tal. Därefter direkttextade en person från svenskt tal till svensk text. Ytterliga en direkttolk korrekturläste textremsorna innan en fjärde person tryckte ut remsorna på rätt plats i programmet. Ingen barnlek alltså Text och foto: Lisa Wadin 17

18 Småprat - på go Det finns en förening, som heter Liv i Sverige. Den har funnits ganska länge och vill på olika sätt stimulera det självbiografiska berättandet i landet, både skriftligt och muntligt, det senare främst i form av berättarkaféer, där alla som kommer dit är välkomna att ta ordet. Det här vet minnesgoda läsare av VIStidningen redan. Siv Hågård har i ett tidigare nummer av tidningen (2/2005) berättat om föreningen och dess verksamhet. Föreningen har också en tidskrift med samma namn och de dikter och korta berättelser man kan läsa där ger tillsammans en intressant bild av ett liv bortom de stora rubrikerna. Jag läser den alltid med stort intresse och har några gånger haft nöje av en skribent, som heter Marina Sundberg och bor i Huskvarna. För några år sedan skrev hon en berättelse, som jag vill citera några rader ur eftersom jag tror att de kan roa eller oroa fler än mig: Jag satt och ritade med ett av barnbarnen, som envisades med att ha en fruktansvärt skrällig leksaksbandspelare på. Så här lät det: Du får allt stänga av den där, annars går jag. Vaffedå? Jo, för det låter så illa i mina hörapparater. Men stäng av dom då! Nej, för då hör jag inte vad du säger. Jag lovar att inte säga nåt. Det finns lösningar på allt! En del är bättre, andra sämre. Det tog sin tid innan forskare och andra på allvar började intressera sig för de mera djupgående psykologiska effekterna av en hörselförlust. Fokus låg till att börja med ofta på de tunga decibelförlusterna, till exempel att inte kunna höra larm och varningssignaler. Efter hand förstod man att också annat, på mycket lägre ljudnivåer, kan vara lika viktigt eller rentav viktigare för välbefinnandet. Två svenska forskare, Soly Erlandsson och Maud Eriksson- Mangold, framhöll i början på 1980-talet att många viktiga ljud försvinner redan vid en bilateral hörselnedsättning på db och att försökspersonerna i deras undersökning kände sig kraftigt psykologiskt påverkade av detta. Det stämde bra med vad jag själv tyckte mig ha förstått. Jag hade mött vuxendöva, som sagt att de inte längre hade något nöje av sina höstpromenader i parken eftersom de nu inte kunde höra prasslet av torra löv under fötterna. Ditt och datt, väder och vind Och det samma gäller förstås de låga nivåerna i vårt vanliga verbala umgänge med andra människor, det dagliga pratet om ditt och datt, om väder och vind, artighetsfraser vi byter med varann, lite skvaller om vänner och bekanta. Innehållet är väl inte alltid så viktigt eller nödvändigt men det har definitivt sin stora betydelse för vår känsla av delaktighet i världen omkring oss. Småpratet är viktigt för vårt välbefinnande, för vår mentala hälsa. Det finns människor, som haft svårt att förstå eller medge det här. Till dem hör Jan Myrdal, som i en bok på 1960-talet talade om sin olust när han ibland tvingades delta i innehållslösa samtal, detta att sitta vid ett bord och gemen- Att som döv och hörselskadad uteslutas från det dagliga småpratet kan bidra till ett socialt utanförskap som kan ge 18

19 tt och ont samhetstugga och surra med rösten. Av detta kände sig samtalsforskaren Viveka Adelswärd till sist så provocerad att hon förra året (2009) gav ut en motskrift med titeln Till struntpratets lov. Det är inte alltid så viktigt vad vi säger, hävdade hon, men det är viktigt att vi pratar med varandra. Lätt att hamna utanför Det är när andra pratar som människor med dålig eller ingen hörsel så lätt hamnar utanför. Kanske frågar vi varför andra plötsligt såg så allvarliga ut eller vad de skrattade åt och vi vet ju vad svaret alltför ofta blir: Nä, det var inget särskilt eller Jag berättar när vi kommer hem. Men när vi kommer hem är det redan glömt. Samtal med hörselskadade blir lätt frustrerande för båda parter och det kan bli extra problematiskt och pinsamt när det som sagts är så banalt att det faktiskt inte mår särskilt bra av att upprepas. Då står löjet på lur. I skönlitteratur, i romaner och noveller, kan den som vill hitta många roande och tänkvärda exempel. En grym komik präglar en scen i den brittiska författaren Katherine Mansfields novell Den hädangångne överstens döttrar. Översten, gravt hörselskadad, har fått besök av släktingar och barnbarnet Cyril försöker på sin fasters enträgna uppmaning berätta något för farfar Pinner. Översten kupar handen bakom örat men hör inget. Unge Cyril, alltmera olycklig, försöker igen utan framgång. Översten blir alltmer irriterad. Han bultar med käppen i golvet och vill veta vad det är som är så viktigt. Cyril är gråtfärdig och ber att få slippa men fastern är omutlig och försäkrar att översten kommer att bli glad. Och till sist har budskapet gått fram: Cyrils pappa tycker fortfarande om maränger. Högst egendomligt, muttrar översten, Komma hela den långa vägen för att tala om det för mig! En snarlik historia berättas om den brittiska författarinnan Harriet Martineau, också hon gravt hörselskadad. Vid en stor tillställning fanns en skotsk poet, Alexander Smith, bland gästerna. Han råkade säga något banalt om vädret, att det var vackert eller något i den stilen, och fröken Martineau ville prompt veta vad han sagt. Röd om kinderna av skam och blygsel skrek han gång på gång i hennes öra men inget hjälpte. De andra gästerna blev alltmer roade av det befängda i situationen och till sist hämtades hennes hörlur och poeten tog i så att han nästan blåste skallen av fröken Martineau. Sådant här kan vi i dag läsa som roande underhållning men också som nyttiga påminnelser om tider som varit. Harriet Martineau dog 1876 och Katherine Mansfield, född på Nya Zeeland, Mycket positivt har hänt sedan dess men att många vuxendöva och deras anhöriga fortfarande har svårigheter med kommunikationen är ett välkänt faktum. Men i dag finns ju också bättre utvägar ur det problem, som barnbarnet i Marina Sundbergs berättelse ville lösa genom att lova vara tyst. Om såväl hörande som döva inser att de har ett gemensamt problem, då finns också en lösning som alla i VIS är väl medvetna om. Man går på kurs tillsammans och lär sig TSS. Det gör livet lättare för alla parter. Om detta har vår tidning skrivit många gånger förr och om jag förstått rätt finns planer på ett stort temanummer någon gång efter nyår. Text: Bo Andersson Illustration: Lisa Wadin stora psykologiska effekter. Att kunna delta i vardagliga samtal är viktigt för vår känsla av delaktighet. 19

20 S M S A V I G S I D A N E T N E N I S I E S T A R O T L Ö S Kryssa med vis 4/ Vågrätt 18. Dyrt i element Rätt lösning på krysset i VIS 3/2010:! " # $ % & ' " # $ % # % (! " # ) % * ' " + + *, - # % ) " - * &. / 0 " ) / # % $ & 1 $ 2 ( - 2 * %, # # % - # & ' # 3 - %, & 2 % / % - *! %. /, 1 / &, # % ) # 4 & "! & * " ), 3 3 ' -. *. $ " / " #, (, " # $ $ / 2, #, 2 %! % - % 2 * : ; < Vinnare av VISkryss nr 3/2010 = 5> är Siri Höglund, Härnösand 59 Grattis! 5: 5; Trisslott 5< kommer 5= med 6> posten : 6; 6< 6= 7> Vässas gärna 77 på soffa Gör stukad 4. Gör trång sko 8. Går bra i kassan 10. Karlssons produkt 11. Innehållslös 12. I tzatziki 14. Tunn färg 15. Trasslig barnkammare 16. Gåta Lös och skicka in! Trissmiljonerna väntar! Skicka in lösningen senast den 1 februari till: VIS Sandsborgsvägen Enskede. Märk lösningen VISKRYSS 20. Tät 21. Budskap i kort form 22. Den vänder man inåt 24. Lur 25. Är kanske vilsen Lodrätt 1. Finns i pocketformat 2. Ung i Östersjön 3. Äts med fördel skalade Insänt av: 6. Är ofta bankrånaren 7. Gör man skinka och på paket 9. Behövs mot sorgkanter 13. På kort besök en afton 15. Matrest 16. Farao 17. Borgs specialitet 19. Kan vara och innehålla öl 23. Norrländsk negation Adress: Krysset är gjort av Lena Munck