Mätmetoder. Inneklimatmätningar. Bilaga 4 1(9) Långtidsmätning. Rumsluftens temperatur och vertikal temperaturdifferens

Transkript

1 Mätmetoder Bilaga 4 1(9) Inneklimatmätningar Långtidsmätning Rumsluftens temperatur och vertikal temperaturdifferens Att bedöma variationer av rumsluftens temperatur i det enskilda rummet, på olika nivåer och mellan olika rum samt om uppställda skallkrav på lufttemperatur 22 C +/- 2 C uppfylls.. Lufttemperaturer har uppmätts i tre rum per lägenhet under ca 14 dagar med varierande och låg utetemperatur samt i frånluft under en längre period upp till ca två tre månader. Totalt har fyra till fem temperaturgivare installerats per lägenhet. Temperaturgivare har installerats i sovrum, vardagsrum och våtutrymme i anslutning till vistelsezon 1,7 m från golv och 0,6 m från yttervägg. I vardagsrum har dessutom en givare installerats 0,1 m från golv under givaren på 1,7 m för mätning av vertikal temperaturdifferens. En temperaturgivare har installerats i en för byggnaden representativ frånluftskanal. Utetemperatur har mätts på byggnadens norrsida minst 0,1 m från fasad. Mätvärden har insamlats som timmedelvärden vid utetemperaturer mellan 17 C och + 14 C. Givare har kontrollerats mot varandra i samma mätpunkt under minst fyra timmar före och efter mätperiod. Max- och minvärden på 1,7 m i vardagsrum och på 1.7 m i sov- och badrum jämförs med medelvärden under mätperioden och redovisas i tabellform. Max vertikal temperaturdifferens redovisas i tabellform per rum och byggnad. Temperaturgivare av klass 2/10 DIN med onoggrannhet understigande +/- 0.2 C och försedda med skydd för påverkan av strålningsvärme.

2 2(9) Luftfuktighet i badrum Att bedöma ventilationssystemets kapacitet att bortföra fukt från badrum och om uppställt skallkrav att 70 % relativ fukthalt understigs inom 12 timmar. Mätningarna har utförs i två lägenheter per byggnad under ett till tio dygn vid sommarfall med hög relativ fukthalt utomhus och känd fuktbelastning. Under mätperiodens första dygn har en känd fuktmängd tillförts motsvarande duschning i 5 minuter och torkning av 2 kg (torrvikt) tvätt. Före torkning har tvätten centrifugerats vid 1000 varv/min. Badrumsdörren och eventuellt fönster har varit stängda. Under de följande dygnen efter provet har badrummet används normalt av de boende. Relativ fuktighet och lufttemperatur har uppmätts i badrum och vardagsrum som 12/15 minutersmedelvärden. Givarna har kontrollerats mot varandra före montage på mätplatsen. Relativ fukthalt i enheten % presenteras som linjediagram. Relativ luftfuktighet mäts med kapacitiva givare av fabrikat Orion Components. Tryckdifferens ute-inne Att jämföra tryckdifferens över fasad mellan olika plan vid olika väderleksförhållanden samt att bedöma om uppställda skallkrav på max 15 Pa har uppfyllts. Tryckdifferens har registrerats kontinuerligt ute-inne som 15 minutersmedelvärden under 14 dagar vid vinterfall i två punkter per byggnad. Mätpunkterna har i huvudsak fördelats på botten- och översta plan i två väderstreck. Håltagning har ej behövt utföras i fönsterkarm då slang till yttre sond klämts fast mellan karm och fönsterbåge. Detta har varit möjligt då slangen varit försedd med invändig metalltråd. Absolutvärden under perioden presenteras som linjediagram i förhållande till tid. Differenstryck mellan lägenheter och ytterfasad har uppmätts med förkalibrerade givare av fabrikat MODUS med utsignal 0-10 V och upplösning under 1 Pa.

3 Totalhalt flyktiga organiska ämnen -TVOC Bilaga 4 3(9) Att bestämma skillnaden mellan total halt flyktiga organiska ämnen inne och ute och jämföra koncentrationer mellan de olika byggnaderna i undersökningen före och efter åtgärd. Stickprovsmätningar är vanskliga eftersom resultaten i stort kan påverkas av enskilda lägenheters möbelval, fönstervädring, rökvanor mm. Mätningen har därför utförts med diffusionsprovtagning under 14 dagar i en av varje byggnads gemensamma frånluftskanal för att erhålla representativa genomsnittsvärden. Totalhalten flyktiga organiska ämnen har analyserats med hjälp av gaskromotagrafi GC. TVOC-koncentration redovisas i hexanekvivalenter (mg/m3). Rör med adsorbent TENAX TA i aluminium hållare. Radonhalt Att bestämma och jämföra radonhalt i olika lägenheter och i de byggnader som ingår i undersökningen före och efter åtgärd av ventilation. Mätningarna har utförts med passiv spårfilm under ca 14 dagar i två rum i totalt 30 lägenheter uppvärmningsperioder före och efter åtgärd Insamlade prov har analyseras av Gamma Data i och resultaten redovisas som medelvärde under mätperioden med enheten bequrel/m3. Spårfilm med filter

4 4(9) Momentanmätningar Luftväxling och läckage i lägenheter Att bedöma hur mycket luft ventilationssystemets transporterar genom lägenheten i förhållande till läckage och om skallkravet på minsta uteluftsflöde 0.35 l/s,m2 uppfylls. Vid likartade yttre temperaturförhållanden under uppvärmningsperiod har specifikt uteluftsluftflöde beräknats med hjälp av spårgas enligt Nordiska ventilationsgruppens rekommendationer (metod 8). Samtidigt har luftflöde över don uppmätts med stos och varmtrådsanemometer. Spårgasmätningarna har utförts i vardagsrum, sovrum, kök och badrum med och utan ventilationssystemet i drift. Resultaten redovisas som l/s,m 2 som för lägenheten och per rum. Luftväxling som specifikt luftflöde redovisas som omsättning per timme med och utan ventilationssystemet i drift. Spårgasanalysator MIRAN 203 med spårgas N 2 O (Lustgas) samt stosförsedd anemometer SWEMA Air 300. Lufthastighet i vistelsezon Att bestämma om lufthastigheten överstiger 0.2 m/s i vistelsezoner vid vinterperiod vid max utetemperatur +/- 0 C. Lufthastigheter har uppmätts med röktest i vardagsrum på 0.1 m och 1.7 m över golv och 0.6 m från yttervägg. Testresultat har dokumenterat i tabell. Dragprovare, måttstock och tidur.

5 Luftubyteseffektivitet i vistelsezon Bilaga 4 5(9) Att bedöma hur effektivt ventilationssystemet ventilerar olika rum i lägenheterna och ge underlag för bedömning om skallkravet på luftubyteseffektivitet > 45% i vardagsrum och > 49 % i badrum uppfylls. Luftutbyteseffektiviteten beräknas genom att jämföra avklingningsförlopp av spårgas vid fullständig omblandning och normal omblandning med ventilationssystemet. Mätningarna har utförts vardagsrum, sovrum, kök och badrum i 28 testlägenheter. Mätningar hat utförts under uppvärmningssäsongen 1998/1999 vid likartade yttre temperaturförhållanden för de olika byggnaderna. Analys och dokumention Resultaten redovisas i tabellform Spårgasanalysator MIRAN 203 med spårgas N 2 O (Lustgas) Ljudnivå Att fastställa ljudnivå från ventilationsinstallationer före och efter åtgärd samt att jämföra ljudnivåer med angivna skallkrav. Ljudtrycksnivå har uppmätts i specificerade positioner enligt standard i kök, vardagsrum, sovrum och utanför fönster från installationer i två till fyra lägenheter per byggnad. Mätning har utförts under vid normal drift och vid köksfläktens max/minfart om detta förekommit. Mätningen har utförts momentant med kontroll på andra ljudkällor än från ventilationssystemet. Mätperioden har bestämts beroende på fluktuationer av ljudnivå vid mättillfället. Avvägd ljudnivå redovisas som genomsnittsvärden under mätperioden och som maxvärden. i tabellform. Bruel&Kjaer 2209 med tersbandsanalysator Osuppfångningsförmåga

6 6(9) Att bedöma om fabrikanternas angivna värden på osuppfångningsförmåga innehålls och att utreda om de yttre förutsättningarna för en väl fungerande funktion uppfyllts vid projekteringen. Osuppfångningsförmågan har uppmätts med spårgasteknik med placering av dosering och värmebelastning baserat på tillämpbara delar i SS Förutsättningarna för funktionen med avseende på flöde och temperatur i kåpa har mätts med spårgasteknik i enlighet med avsnittet Lufthastighet ovan och med momentan temperaturmätning. Resultaten redovisas i tabellform. Spårgasanalysator MIRAN 203 med spårgas N 2 O (Lustgas) samt stosförsedd anemometer SWEMA Air 300. Mätning av SFP SFP (Specific Fan Power) avser den eleffekt som åtgår för fläktdrift vid transport av 1 m 3 luft per sekund via byggnadens fläktaggregat och anges i enheten kw/( m 3 /s). SFP beräknas enligt: SFP = P Q Där: P är aktiv eleffekt till fläkten (kw) Q är luftflödet (m 3 /s) För att beräkna SFP mäts det luftflöde som transporteras via fläktaggregatet, aktiv effekt till fläkten, luftens temperatur och temperatur utomhus. Luftflödesmätningen har utförts enligt NVG:s (Nordiska VentilationsGruppens) anvisningar och bygger på att ett känt spårgasflöde injiceras uppströms i ventilationskanalen. När spårgasen längre nedströms i kanalen har blandat sig väl med ventilationsluften bestäms gasens koncentration, varvid luftflödet kan bestämmas. Spårgasmätningens onoggrannhet understiger normalt ± 7 %. Mätutrustningen har utgjorts av spårgasanalysator fabrikat MIRAN 203 och massflödesmätare BRONKHURST F111C för dosering av spårgas N 2 O (lustgas). Mätning av aktiv effekt, ström, spänning har gjorts före reglerutrustning med tånginstrument FLUKE 41 (True RMS). Onoggrannheten understiger normalt ± 3% för mätning av aktiv effekt. Den totala onoggrannheten för SFP-värdet bedöms understiga ± 10 %.

7 7(9) Enkätundersökningen Fältarbetet Förvaltarna har svarat för den praktiska delen av undersökningen dvs. för fältarbetet i såväl före- som efterundersökningen. Inför fältarbetet utarbetade USK en skriftlig instruktion och informerade förvaltarna vid ett personligt besök. Instruktionen innehöll också exempel på följebrev och påminnelsebrev. Instruktionen som förvaltarna ombads följa, överensstämmer i stort med USK s egna rutiner för fältarbete. I korthet ser arbetsgången ut enligt följande. vecka 1 vecka 2 vecka 3 vecka 4-5 vecka 6 Enkäterna numreras löpande och skickas ut tillsammans med följebrev och svarskuvert. Numrering möjliggör avprickning av de som svarat. Genom avprickning undviker man onödiga påminnelser. Skriftlig påminnelse efter ca en vecka. Skriftlig påminnelse skickas till intervjupersonen (ip) som inte svarat inom två veckor. Tillsammans med påminnelsebrev bifogas enkäten. Skriftlig påminnelse som mynnar ut i att ip telefonkontaktas om svar inte erhålls. Telefonintervju. Det bifogade följebrevet ska på ett kärnfullt och neutralt sätt motivera hyresgästen att lägga ner tid på att besvara enkäten. Vikten av att få in svar från samtliga lägenheter kan inte nog betonas. För att resultatet ska vara tillförlitligt är det viktigt att svarsprocenten i varje hus/fastighet blir tillräckligt hög, minst ca 80%. Med tanke på att undersökningen är en före- efterundersökning kan inte vikten av hög svarsprocent nog betonas. I hus med få lägenheter bör i princip alla svara. I efterundersökningen vände vi oss till hyresgäster i de lägenheter som var med i förundersökningen. Det innebär att nyinflyttade hushåll deltar i efterundersökningen. I efterundersökningen kompletterades enkäten med fläktfrågor, som placerades sist i enkäten.

8 8(9) Tabell B4.1 Svarsprocent på enkäterna Resultat av fältarbetet 1998 och 1999 Antal tillfrågade Forsbacka Vårfrugillet Våldö Spårö Portugisen Före upprustningen 1998 Antal utskickade enkäter Därav antal svar Svarsprocent 100% 94% 94% 81% 80% Efter upprustningen Antal möjliga lägenheter därav med perforerade kanaler avflyttade från huset Antal utskickade enkäter (ingen) (4 nyinf) (ingen) (4 nyinfl) (2 nyinfl) Därav antal svar Svarsprocent 100% 87% 94% 90% 82%

9 9(9) Energimätningar Energimätningar och till mätningarna kopplade temperaturmätningar har utförts på följande sätt, för Forsbacka och Våldö: För att bestämma vätskeflöden, effektuttag och värmemängder har vätskeflödesmätare, av typen Panametric PT 868, använts. Denna flödesmätare mäter vätskeflöden i olika medier genom att skicka kodade ultraljudsignaler mellan skilda givare. Dessa givare appliceras direkt utanpå röret vilket innebär att inga ingrepp behöver göras i systemet. Genom att samtidigt mäta tillopp- och returtemperaturer beräknar instrumentet effektuttag och energimängder som medelvärden under den valda tidsperioden. Dessa värden lagras i instrumentets minne för att sedan tömmas till en dator för bearbetning. Temperaturmätningar under längre tidsperioder har utförts med en datalagrare, av typen Mitec AT30. Loggern mäter medelvärden av temperaturer under en vald tidsperiod och lagrar detta värde i ett minne. Mätvärdena tömmes sedan till en dator där diagram skapas. Därutöver har driftstatistik samlats in av driftpersonal från de andra tre objekten. Felkällor i värmemängdsmätningarna Soltillskottets betydelse i respektive mätning: Solen ger dels ett momentant tillskott och dels en lagringseffekt. Storleken av dessa beror av ett stort antal faktorer såsom persienners läge, gardiner, yttäckning på solbelysta byggnadsdelar, ventilationsluftflöde, vädring etc. Normalt tillförs 4-5 % av årets solvärmetillskott under februari, ca 7 % under mars och oktober. Sannolikt är därför den uppmätta skillnaden i energianvändningen en övre gräns. Skillnaden på årsbasis kan vara lägre. Mätinstrumentens mätonoggrannhet: I absoluta värden visar flödesmätaren maximalt 6 % fel inklusive metodfel. Eftersom mätningarna före och efter är utförda med samma typ av mätutrustning och samma utförande bör de ge samma systematiska fel. Vattenhastigheten var ca 0,17 m/s i Farsta respektive 0,39 m/s i Forsbacka. Hastigheten varierade ca 5 % under mätperioderna beräknat som halvtimmesmedelvärden.