Vi ser enkelhet och service som de viktigaste verktygen för att skapa långsiktig tillväxt och värde för kunder och aktieägare.

Transkript

1 Årsredovisning 2004 Detta är TeliaSoneras Årsredovisning, vilken inkluderar reviderade finansiella rapporter. Papperskopia av Årsredovisningen kan beställas på avsnittet Rapporter eller på telefon Vi publicerar även en Årsöversikt som är en kort sammanfattning av det gångna året och även innehåller en beskrivning av TeliaSoneras inriktning samt koncernchefens kommentar. Årsöversikten publiceras på TeliaSoneras hemsida avsnittet Rapporter.

2

3 TeliaSonera är det ledande telekommunikationsföretaget i Norden och Baltikum. Vi har också en stark ställning inom mobil kommunikation i Ryssland, Eurasien och Turkiet. Vi erbjuder pålitliga, innovativa och användarvänliga tjänster för överföring och paketering av ljud, bild, data, information, transaktioner och underhållning. Vi erbjuder även internationella carriertjänster på grossistbas i Europa och över Atlanten. I slutet av 2004 hade TeliaSonera 26 miljoner kunder och ytterligare 37 miljoner kunder i intressebolag. Nettoomsättningen uppgick till MSEK och rörelseresultatet till MSEK under Vi ser enkelhet och service som de viktigaste verktygen för att skapa långsiktig tillväxt och värde för kunder och aktieägare. TeliaSoneraaktien är noterad på Stockholmsbörsen och Helsingfors Börs. Innehåll Framtidsinriktad information 2 Året i korthet 3 Verksamheten 4 Aktieägarinformation 11 Corporate Governance 13 Förvaltningsberättelse 18 Koncernredovisning IFRS 30 Revisors rapport IFRS 73 Koncernredovisning ÅRL 74 Moderbolagets årsredovisning 88 Förslag till vinstdisposition 101 Revisionsberättelse 102 Tio år i sammandrag 103 Riskfaktorer 106 TeliaSonera AB är ett publikt aktiebolag som har bildats i enlighet med svensk lag. TeliaSonera bildades till följd av samgåendet mellan Telia AB och Sonera Oyj i december I denna årsredovisning avses med koncernen, bolaget, vi, vår, TeliaSonera och oss TeliaSonera AB eller TeliaSonera AB tillsammans med dess dotterbolag, beroende på sammanhanget. TELIASONERA ÅRSREDOVISNING

4 Framtidsinriktad information Framtidsinriktad information Denna årsredovisning innehåller framtidsinriktad information. Information som inte är historiska fakta, inklusive information om våra övertygelser och förväntningar, är framtidsinriktad information och kan identifieras genom sitt sammanhang, inklusive användningen av framtidsinriktad terminologi som orden anse, förvänta, söka, planera, ha för avsikt, förutse, bedöma eller förutspå. Denna information grundar sig på befintliga planer, bedömningar och prognoser. Framtidsinriktad information omfattar inneboende risker och osäkerhetsfaktorer. Ett antal faktorer, däribland faktorer som ligger utanför TeliaSoneras kontroll eller kännedom, kan orsaka att faktiska resultat avviker i väsentlig grad från dem som uttrycks i den framtidsinriktade informationen. Bland dessa faktorer återfinns bland andra följande: nivån på efterfrågan på telekommunikationstjänster generellt och på särskilda tjänster, exempelvis mobila tjänster, regulatoriska utvecklingar och förändringar, däribland beträffande taxor, villkoren för samtrafik, kundtillgång och nationell roaming, utgången av rättsliga och regulatoriska förfaranden där vi är involverade, kan bli involverade i eller som vi påverkas av, effekterna av konkurrens från befintliga och framtida konkurrenter, produkter och tjänster, teknologiska innovationer, inklusive kostnaden för utveckling av nya produkter och behovet att öka utgifterna för att förbättra kvaliteten, prestandan hos UMTS-nät (Universal Mobile Telecommunications System) och andra nya, förbättrade eller uppgraderade nät, system, produkter och tjänster, framgången med våra internationella investeringar, förändringar inom telekommunikationsmarknaden som helhet, inklusive till följd av samgåenden och konsolideringar, förändringar i räntor, växelkurser, valutadevalveringar och andra makroekonomiska faktorer, inklusive regeringsåtgärder som devalveringar och andra faktorer, däribland dem som beskrivs i avsnittet Riskfaktorer. Vi påtar oss ingen skyldighet att uppdatera eller ändra vår framtidsinriktade information, varken till följd av ny information, framtida händelser eller annat. 2 TELIASONERA ÅRSREDOVISNING 2004

5 Året i korthet Året i korthet TeliaSonera tillämpar IFRS 3 från och med den 1 januari 2004, vilket innebär att avskrivning på goodwill har upphört. Nettoomsättningen uppgick till MSEK ( MSEK 2003) Rörelseresultatet ökade till MSEK (13 140) Nettoresultatet ökade till MSEK (7 671) och resultatet per aktie steg till 2,77 SEK (1,64) Synergimålen från samgåendet uppnådda Stark kundökning: 1,5 miljoner nya kunder i Norden och Baltikum 13 miljoner nya kunder i Eurasien, Ryssland och Turkiet Förvärv av Orange i Danmark, 100 procents ägande i Omnitel och konsolidering av Eesti Telekom För att öka framtida konkurrenskraft och göra en anpassning till rådande marknadsförutsättningar har åtgärder identifierats för att sänka de årliga kostnaderna med cirka 5 6 GSEK med full effekt inom tre år. Föreslagen utdelning 1,20 SEK per aktie (totalt 1,00 SEK för 2003) Återköp av aktier för cirka 10 GSEK genom ett publikt erbjudande kommer som tidigare meddelats att föreslås bolagsstämman i april Nyckeltal 1) MSEK förutom procenttal och aktiedata Nettoomsättning EBITDA före engångsposter 2) Marginal (%) 36,9 37,5 31,4 Resultat från intressebolag Rörelseresultat Rörelseresultat före engångsposter och goodwillavskrivningar Resultat efter finansiella poster Nettoresultatet Resultat per aktie (SEK) 2,77 1,64 7,03 Investeringar i produktionsanläggningar (CAPEX) Fritt kassaflöde ) Resultaten pro forma presenteras för åren 2003 och 2002, som om samgåendet mellan Telia och Sonera hade genomförts den 1 januari ) För information om engångsposter, se Förvaltningsberättelse Resultat Koncernens och segmentens resultat pro forma 2004 och 2003 Engångsposter. TELIASONERA ÅRSREDOVISNING

6 Verksamheten Verksamheten Innehåll Översikt 4 Bolagets historia och utveckling 4 Strategisk inriktning 4 Verksamhetsstruktur 4 Marknader och verksamheter 6 Marknadsföring och distribution 8 Licenser och nät 8 Regelverk 9 Översikt Vi är den ledande leverantören av telekommunikationstjänster i Norden och Baltikum. Vi är också en ledande leverantör av mobila tjänster i Eurasien och har betydande innehav i ledande mobiloperatörer i Turkiet och Ryssland. År 2004 uppgick vår nettoomsättning till MSEK och vi hade i genomsnitt cirka anställda. Detaljerad information om våra anställda finns i not 34 i Koncernens noter IFRS. Sedan Telias och Soneras samgående i december 2002 har vi slutfört integrationen av de två verksamheterna, infört en ny ledningsmodell och samtidigt sänkt våra kostnader och investeringar i produktionsanläggningar (CAPEX) och förbättrat vår lönsamhet väsentligt. Vårt arbete för att uppnå förväntade synergieffekter till följd av samgåendet har också utvecklats snabbare än vad vi beräknade vid samgåendets tillkännagivande. Se Förvaltningsberättelse Telias och Soneras samgående Synergier från samgåendet. Bolagets historia och utveckling TeliaSonera AB är ett publikt aktiebolag som har bildats i enlighet med svensk lag. TeliaSonera bildades till följd av samgåendet mellan Telia AB och Sonera Oyj i december Telias historia börjar som ett affärsverk, Televerket, som inrättades av svenska staten i början av 1850-talet. Sonera började som en statlig enhet, Telegrafverket, som bildades år Genom Telias och Soneras samgående fördes två av de ledande telekommunikationsföretagen i Norden samman och bildade den ledande telekommunikationskoncernen i Norden och Baltikum. Bildandet av TeliaSonera i december 2002 baserades på en gemensam strategisk vision hos Telia och Sonera om att skapa ett ledande telekommunikationsföretag i Norden. Vår nuvarande organisation infördes den 1 januari Från och med den 1 januari 2003 presenterar vi segmentinformation på grundval av främst följande länderbaserade resultatenheter: (1) Sverige, (2) Finland, (3) Norge, (4) Danmark, (5) Baltikum, (6) Eurasien, (7) Ryssland, (8) Turkiet, (9) TeliaSonera International Carrier, som omfattar vår internationella telekommunikationsverksamhet på grossistbas och (10) TeliaSonera Holding, som förvaltar verksamheter utanför kärnaffärerna som ska omstruktureras, avvecklas eller säljas. TeliaSonera-aktierna är noterade på Stockholmsbörsen och Helsingfors Börs. Den 6 augusti 2004 slutförde vi avnoteringen av våra amerikanska depåbevis från Nasdaq National Market. Vårt huvudkontor finns på Sturegatan 1, Stockholm, och vårt telefonnummer i Sverige är Vår agent i Förenta staterna är TeliaSonera International Carrier, Inc., 2201 Cooperative Way, Suite 302, Herndon, Virginia, 20171, och dess telefonnummer är Vår webbplats är Information på vår webbplats utgör inte en del av detta dokument. Strategisk inriktning Vårt övergripande fokus är att på bästa sätt betjäna våra kunder inom vår kärnverksamhet och skapa värde för våra aktieägare genom starka vinster och kassaflöden. Vi strävar efter att erbjuda våra kunder pålitliga, innovativa och lättanvända telekommunikationstjänster. Vi strävar efter att stärka och förbättra vår marknadsposition på våra hemmamarknader som består av de nordiska och baltiska marknaderna. På våra hemmamarknader siktar vi också på att ta ledningen i att stödja den kunddrivna övergången från det nuvarande breda utbudet av tjänster till ett mer fokuserat utbud av tjänster med betoning på möjligheterna inom Internet och mobilitet. Den mer fokuserade tjänsteportföljen har till syfte att fungera som plattform för framtida tillväxt och även att minska komplexitet och kostnader. Vi kommer att fortsätta att ta tillvara stordriftsfördelar i hela koncernen genom ökad koncentration av ledning, utveckling och produktion inom olika verksamhetsområden. Vi har för avsikt att söka tillväxt och skapa värde i våra delägda mobilverksamheter i Turkiet, Ryssland, och i vissa länder i Eurasien. Vi har generellt ett intresse att öka vår ägarandel i Turkcell. Så snart den pågående tvisten mellan vissa aktieägare i MegaFon är löst är vår ambition att genomföra en börsnotering av MegaFon. Vi siktar också på att öka vårt operativa engagemang i dessa verksamheter. Genomförande av någon potentiell transaktion förutsätter att vi kan erhålla skäliga avtalsvillkor samt att de lokala marknadsvillkoren är tillfredsställande. Vi har för avsikt att utveckla vår verksamhet och skapa värde inom våra nuvarande geografiska marknader i syfte att upprätthålla en finansiell styrka som gör att vi kan delta i den potentiella konsolideringen av den europeiska telekomindustrin. Verksamhetsstruktur Vi arbetar som ett integrerat företag med självstyrande länderbaserade resultatenheter och med stark central styrning och kontroll i koncernfrågor. Resultatenheternas självstyre begränsas av huvudkontorets styrning, främst för att ta tillvara synergier och skalfördelar. Resultatenheternas och koncernens beslutsfattande utgår från kundperspektivet. De länderbaserade resultatenheterna har fullt resultatansvar för sin verksamhet och är operativt ansvariga för marknadsföring, försäljning, utveckling av produkter och tjänster samt nätverksamhet, om inte beslut tas för att tillvarata synergier och skalfördelar. 4 TELIASONERA ÅRSREDOVISNING 2004

7 Verksamheten I det senare fallet delas viss verksamhet upp mellan resultatenheter och kostnaderna fördelas utifrån detta. Resultatenheterna fattar självständiga verksamhetsbeslut inom ramarna för centralt fastställda koncernriktlinjer och inriktningsbeslut (så kallade road maps). Huvudkontor Länderbaserade resultatenheter Koncernfunktioner VD och koncernchef Finans- och ekonomidirektör Internationella funktioner Marknad, Produkter och Tjänster Nät och Teknik Sverige Finland Norge, Danmark och Baltikum Norge Danmark mobilt Danmark fast Danmark kabel-tv Litauen mobilt Litauen fast Lettland mobilt Lettland fast Estland mobilt Estland fast Turkiet Eurasien Ryssland International Carrier Holding Resultatenheterna TeliaSonera Sverige och TeliaSonera Finland har liknande organisationer. På dessa marknader har vi skapat tre separata kundsegment: Privat, Företag och Storföretag. Kundsegmenten är ansvariga för kunderbjudandena som helhet och deras uppgift är att säkerställa både lönsamhet och kundnöjdhet inom sina egna segment. Inom andra länderbaserade resultatenheter är vår verksamhet organiserad på grundval av våra erbjudanden på varje marknad och varierar utifrån efterfrågan på den lokala marknaden. Huvudkontoret agerar på uppdrag av koncernchefen, genom att utfärda policies och riktlinjer, koordinera övergripande TeliaSonerafrågor och genom att med en stark, central styrning ta tillvara skalfördelar och synergier. Som en del av huvudkontoret har vi också inrättat två koncernövergripande enheter: (1) Marknad, Produkter och Tjänster (MPS) och (2) Nät och Teknik (NT). De är operativa enheter med betydande beslutsbefogenheter och övergripande ansvar för tillvaratagande av skalfördelar och synergier. Övergripande riktlinjer och inriktningsbeslut används för att skapa ramverket för beslutsfattandet inom resultatenheterna. Vår MPS-enhet ansvarar för gemensamma produkter och tjänster, användning av varumärken, riktlinjer för prissättning, övergripande marknadsföring och initiativ i segmenten, global account management, gemensam forskning och utveckling och gemensam lobbying. Vår NT-enhet ansvarar för nätstrategi, övergripande nätarkitektur och gemensamma nätsystem, IT-strategi, övergripande arkitektur och gemensamma IT-system samt gemensamma inköp och viktiga leverantörsrelationer och leverantörskontrakt. Norge, Danmark och Baltikum (NDB) är en operativ enhet med samma ansvar som resultatenheterna, men tillhör huvudkontoret. De sköter på koncernchefens uppdrag ett stort antal länderbaserade resultatenheter. Dessutom har vi skapat flera kompetenscentra som fokuserar på högprioriterade områden för vår verksamhet och tar hand om våra gemensamma resurser. Dessa kompetenscentra finns utplacerade i de geografiska resultatenheterna, och består av specialister med expertis inom en viss teknologi eller ett visst produkt- eller tjänsteområde. MPS och NT leder de kompetenscenter som behövs för att klara deras ansvar. Andra kompetenscenter och gemensamma resurser leds av respektive resultatenhet för andras räkning. TELIASONERA ÅRSREDOVISNING

8 Verksamheten Marknader och verksamheter I följande tabeller sammanfattas våra verksamheter, vår marknadsposition och våra huvudkonkurrenter inom var och en av våra marknader per den Mobilkunder och konkurrens per marknad Folk- Pene- Vårt Marknads- Abonne- Varav mängd tration 1) främsta Ägande 2) andel 3) mang 4) kontant- Tillväxt 5) Huvud- Land (miljoner) (%) varumärke (%) (%) (tusental) kort (%) (%) konkurrenter 6) Konsoliderat Sverige 9,0 105 Telia 100, ,6 Tele2, Vodafone Finland 5,2 95 Sonera 100, ,4 Elisa, DNA, Saunalahti Norge 4,6 96 NetCom 100, ,5 Telenor, Chess Danmark 5,4 96 Telia 100, ,2 TDC, Sonofon Litauen 3,5 83 Omnitel 100, ,2 Bite, Tele2 Lettland 2,4 61 Latvijas Mobi- 60, ,5 Tele2, Zetcom lais Telefons Estland 1,4 90 EMT 50, ,9 Tele2, Elisa Kazakstan 15,0 17 KCell 51, ,3 K-mobile, Altel, Dalacom Azerbajdzjan 8,0 19 Azercell 51, ,6 Bakcell Georgien 4,5 21 Geocell 83, ,7 Magticom Moldavien 3,4 17 Moldcell 100, ,9 Voxtel Summa 62, ,3 Intressebolag Ryssland 143,8 51 MegaFon 43, ,0 MTS, Vimpelcom Turkiet 72,0 49 Turkcell 37, ) 78 22,5 Telsim, Avea Total 215, ,5 1) Beräknad penetration, mätt som antalet SIM-kort dividerat med folkmängden. Andelen mellan olika länder är eventuellt inte direkt jämförbara, särskilt på grund av att många kontantkortskunder har mer än ett förutbetalt SIM-kort åt gången. Ju högre andelen kontantkortkunder på marknaden är desto högre är sannolikt penetrationen av SIM-kort. 2) För Kazakstan, Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien anger talet Fintur Holding B.V:s ägande i de fyra bolagen. Vårt direkta och indirekta innehav i Fintur Holdings uppgår till 74,0 procent. För andra bolag anger talet vår andel av bolagets nettoresultat, inklusive både direkt och indirekt ägande. 3) Baserat på antalet abonnemang på marknaden, utom för Sverige där marknadsandelen baseras på beräknad nettoomsättning för marknadens aktörer. Källa: TeliaSoneras beräkningar. 4) Exklusive kunder genom tjänsteleverantörer med verksamhet på våra nät. Antalet kunder per den 2004, utom för Turkcell per den 30 september ) Tillväxt i antalet abonnemang mellan 2003 och 2004, utom för Turkcell mellan 30 september 2003 och 30 september ) Konkurrenter med en marknadsandel på minst fem procent. 7) Per den 30 september Vi redovisar vårt innehav i Turkcell med ett kvartals fördröjning. Per den 2004 hade Turkcell 23,4 miljoner kunder. Fasttelefonikunder och konkurrens per marknad Folk- Pene- Marknads- Abonnemängd tration 1) Vårt främsta Ägande andel 2) mang Tillväxt 3) Huvud- Land (miljoner) (%) varumärke (%) (%) (tusental) (%) konkurrenter 4) Konsoliderat Sverige 9,0 72 Telia 100, ,7 Tele2 Finland 5,2 49 Sonera 100, ,0 Elisa, Finnet Danmark 5,4 64 Telia 100, ,3 TDC, Tele2 Litauen 3,5 23 Lietuvos Telekomas 60, ,1 Estland 1,4 32 Elion 50, ,3 Tele2, Uninet Summa 24, ,6 Intressebolag Lettland 2,4 28 Lattelekom 49, ,5 1) Beräknad penetration, mätt som antalet abonnemang dividerat med folkmängden. 2) Baserat på antalet abonnemang på marknaden, utom för Sverige där marknadsandelen baseras på beräknad nettoomsättning för marknadens aktörer. Källa: TeliaSoneras beräkningar. 3) Tillväxt i antalet abonnemang mellan 31december 2003 och ) Konkurrenter med en marknadsandel på minst fem procent. 6 TELIASONERA ÅRSREDOVISNING 2004

9 Verksamheten Internet- och bredbandskunder och konkurrens per marknad Folk- Pene- Vårt Marknads- Abonne- Varav mängd tration 1) främsta Ägande andel 2) mang 3) bredband Tillväxt 4) Huvud- Land (miljoner) (%) varumärke (%) (%) (tusental) (%) (%) konkurrenter 5) Konsoliderat Sverige 9,0 14 Telia 100, ,5 Bredbandsbolaget, Tele2, Com Hem, Telenor Finland 5,2 14 Sonera 100, ,1 Elisa, Finnet, Saunalahti, HTV, MTV3 Danmark 5,4 17 Telia 100, ,2 TDC, Tele2, Cybercity Litauen 3,5 4 Lietuvos 60, ,0 Omnitel, Bite GSM Telekomas Estland 1,4 8 Elion 50, ,8 Tele2, Uninet Summa 24, ,8 Intressebolag Lettland 2,4 2 Lattelekom 49, ,3 Vita, Microlink 1) Beräknad bredbandspenetration för konsumenter, mätt som antalet konsumentabonnemang dividerat med folkmängden. 2) Baserat på antalet abonnemang på marknaden, utom för Sverige, Litauen och Lettland, där marknadsandelen baseras på beräknad nettoomsättning för marknadens aktörer. I Danmark, Estland och Lettland, beräknad marknadsandel inom bredband. Källa: TeliaSoneras beräkningar. 3) Inklusive uppringt Internet och bredbandsaccess. I Danmark och Lettland endast bredbandsaccess. 4) Tillväxt i antalet abonnemang mellan 31december 2003 och ) Konkurrenter med en marknadsandel på minst fem procent. Vi är föremål för betydande och historiskt sett ökande konkurrens. I princip alla våra marknader kännetecknas av direkt och indirekt konkurrens. Den ökande konkurrensens omfattning och möjliga ekonomiska effekter diskuteras vidare i Riskfaktorer. Sverige I Sverige har vi ett brett utbud av tjänster inom mobil kommunikation, fast telefoni, Internet- och bredbandstjänster till företag, konsumenter och organisationer och erbjuder även tjänster till operatörer och tjänsteleverantörer på grossistbas. På slutkundsmarknaden agerar vi under varumärkena Telia och Halebop medan grossistprodukterna marknadsförs under varumärkena Skanova och Telia. Vi är ledande i Sverige inom samtliga produktområden. Den svenska marknaden stod för cirka 48 procent av vår konsoliderade nettoomsättning Finland I Finland erbjuder vi ett brett spektrum av mobila tjänster, fast telefoni, Internet- och bredbandstjänster till företag, konsumenter och organisationer och erbjuder också tjänster till operatörer och tjänsteleverantörer på grossistbas. Vi agerar på den finska marknaden under varumärkena Sonera, Auria och Tele Finland. Vi är den ledande leverantören i Finland av mobil kommunikation, bredbandstjänster och datakommunikationstjänster till företag och en av de tre största operatörerna inom fast telefoni. Den finska marknaden stod för cirka 22 procent av vår konsoliderade nettoomsättning Norge Vi är den näst största mobiloperatören på den norska marknaden, där vi erbjuder mobila tjänster under varumärket NetCom. Den norska marknaden stod för cirka 7 procent av vår konsoliderade nettoomsättning Danmark Vi erbjuder mobila och fasta tjänster, kabel-tv-tjänster och bredbandsaccess till Internet i Danmark. Vi marknadsför mobila och fasta tjänster under varumärket Telia och kabel-tv och bredbandstjänster under varumärket Telia Stofa. År 2004 förvärvade vi Orange Danmarks verksamhet och vi håller på att integrera den i vår befintliga mobilverksamhet i Danmark. Vi är den tredje största leverantören av fast telefoni till slutanvändare och den näst största kabel-tv-operatören i Danmark. Den danska marknaden stod för cirka 5 procent av vår konsoliderade nettoomsättning Baltikum Vi erbjuder mobila tjänster, fast telefoni, Internet- och bredbandstjänster i vart och ett av de tre baltiska länderna. I Litauen erbjuder vi mobila tjänster under varumärket Omnitel och fastnätstjänster genom Lietuvos Telekomas, vårt dotterbolag som vi äger till 60 procent, och som är noterat på Vilnius- och Londonbörserna. I Lettland erbjuder vi mobila tjänster genom vårt dotterbolag Latvijas Mobilais Telefons som vi äger till 60,3 procent, och fasta kommunikationstjänster genom Lattelekom, ett intressebolag som vi äger till 49 procent. I Estland erbjuder vi mobila tjänster genom EMT och fasta tjänster genom Elion, som båda är dotterbolag som vi äger till 50,3 procent. Eesti Telekom, holdingbolaget till EMT och Elion, är noterat på Tallinn- och Londonbörserna. De baltiska marknaderna stod för cirka 7 procent av vår konsoliderade nettoomsättning Eurasien Vi erbjuder mobila tjänster i fyra länder i Eurasien genom Fintur, som vi direkt och indirekt äger till 74 procent. Finturs andra aktieägare är Turkcell, vårt intressebolag i Turkiet. I Kazakstan äger Fintur 51 procent av landets ledande mobiloperatör, KCell. I Azerbajdzjan äger Fintur 51,3 procent av landets ledande mobiloperatör, Azercell. I Georgien äger Fintur 83,2 procent av Geocell, landets näst största mobiloperatör. I Moldavien äger Fintur 100 procent av Moldcell, landets näst största mobiloperatör. De eurasiska marknaderna stod för cirka 5 procent av vår konsoliderade nettoomsättning Ryssland Vi äger direkt och indirekt 43,8 procent av MegaFon, den tredje största mobiloperatören i Ryssland. MegaFon är en panrysk operatör som erbjuder mobila tjänster i 71 av de 89 federala regionerna. De övriga huvudaktieägarna i MegaFon är OJSC Telecominvest, LLC CT-Mobile och IPOC International Growth Fund Limited. Turkiet Vi har ett totalt direkt och indirekt ägande på 37,3 procent i TELIASONERA ÅRSREDOVISNING

10 Verksamheten Turkcell, den största mobiloperatören i Turkiet. Den andra huvudägaren är Cukurova Group, ett industrikonglomerat i Turkiet, som äger 40,5 procent. I mars 2005 kom vi överens med Cukurova om att öka vårt direkta och indirekta ägande i Turkcell till 64,3 procent. Affärens genomförande är villkorad av slutlig dokumentation, due diligence samt nödvändiga godkännanden från myndigheter och andra berörda parter. Turkcell är noterat på Istanbul- och New Yorkbörserna. Turkcell har även bildat ett dotterbolag i Ukraina med en lokal partner, som har lanserat mobil verksamhet med en landstäckande licens för GSM År 2004 vann ett konsortium lett av Turkcell ett rikstäckande anbudsförfarande för GSM 900/1800-licens i Iran. Licensavtalet och Turkcells majoritetsägande i konsortiet har dock ännu inte godkänts av det iranska parlamentet. International Carrier Vi erbjuder grossisttjänster på den europeiska marknaden, med internationell IP, kapacitet och telefoni på grossistbas till större operatörer, tjänsteleverantörer och systemintegratörer. Vi är den största leverantören av grossisttjänster i Norden och Baltikum samt västra Ryssland. Vi har även en stark position på grossistmarknaden för telekommunikationstjänster i de centrala och västra delarna av Europa och över Atlanten. International Carrier stod för cirka 3 procent av vår konsoliderade nettoomsättning TeliaSonera Holding TeliaSonera Holding ansvarar för förvaltningen av vår verksamhet utanför kärnaffärerna. För närvarande förvaltar TeliaSonera Holding cirka 125 investeringar, däribland investeringar i dotterbolag, intressebolag och andra minoritetsinnehav. Vårt övergripande mål är att omstrukturera, avveckla, likvidera eller sälja hela eller delar av vårt ägande i de verksamheter som förvaltas av TeliaSonera Holding. Dessutom kan vi från tid till annan överföra verksamheter utanför kärnaffärerna från våra resultatenheter till förvaltning av TeliaSonera Holding. TeliaSonera Holding stod för mindre än 2 procent av vår konsoliderade nettoomsättning Marknadsföring och distribution Vi är den största teleoperatören i Norden och Baltikum. För att behålla och förbättra vår marknadsposition i Norden och Baltikum marknadsför vi våra tjänster till privatkunder och företag genom den egna säljkåren, våra egna butiker i Sverige och Finland, oberoende distributörer och återförsäljare i alla länder, och på Internet via våra lokala webbplatser. Vi anser att våra Internetkanaler ger ett billigare sätt att marknadsföra våra produkter och tjänster än mer traditionella distributions- och servicekanaler. I vart och ett av de nordiska och baltiska länderna arbetar vi med lokala varumärken. Vart och ett av våra dotterbolag i Kazakstan, Azerbajdzjan, Georgien och Moldavien, och våra intressebolag i Ryssland och Turkiet, arbetar med sitt eget lokala varumärke och säljer sina tjänster genom både egna butiker och externa återförsäljare. Vi erbjuder carriertjänster på grossistbas under varumärket TeliaSonera International Carrier, och säljer våra tjänster främst genom vår egen säljkår. Licenser och nät I följande tabell presenteras de viktiga licenser för mobila nät som innehas av våra dotterbolag och intressebolag samt information om den relaterade nätinfrastrukturen: Licens- Dag för licensens Nätets täckning Datum då kommersiella Land typ upphörande Nättyp (% av befolkning) tjänster inleddes Konsoliderad verksamhet Sverige 2G december 2010 GSM 900/ november G 1) december 2015 UMTS 90 mars 2004 Finland 2G november 2017 GSM 900/ mars G mars 2019 UMTS 20 oktober 2004 Norge 2G oktober 2005 GSM ) september G mars 2010 GSM ) 3G december 2012 UMTS 76 mars 2005 Danmark 2G februari 2011 GSM ) 2G juni 2007 GSM ) februari G oktober 2021 UMTS 32 Inget datum fastställt Litauen 2G oktober 2007 GSM ) mars G september 2008 GSM ) Lettland 2G januari 2016 GSM 900/ ) januari G december 2017 UMTS 1 december 2004 Estland 2G december 2010 GSM 900/ januari G juli 2013 UMTS Inget datum fastställt Kazakstan 2G juni 2013 GSM februari 1999 Azerbajdzjan 2G december 2016 GSM december 1996 Georgien 2G augusti 2006 GSM ) mars G augusti 2007 GSM ) Moldavien 2G november 2014 GSM maj 2000 Intressebolag Ryssland 2G ) GSM 900/1800 n/a 4) december 1994 Turkiet 2G april 2023 GSM ) februari ) Vårt nätdelningsavtal i Sverige, som slöts 2001, ger oss tillgång till den UMTS-licens som innehas av vårt svenska intressebolag Svenska UMTS-nät AB, i vilket vi äger 50 procent. Den andra aktieägaren är Tele2. 2) Summa täckning GSM 900/ ) Flera regionala licenser. 4) Information ej tillgänglig. 5) 99 procent av befolkningen bor i städer med mer än invånare. 8 TELIASONERA ÅRSREDOVISNING 2004

11 Verksamheten Vi har UMTS-licenser i Finland, Norge och Danmark, och tillgång till en UMTS-licens i Sverige genom vårt nätdelningsavtal med Tele2. I Baltikum har vi en UMTS-licens i Lettland och Estland. Inga UMTSlicenser har hittills utfärdats i Litauen, Kazakstan, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ryssland eller Turkiet. I Norge presenterade transportministeriet i november 2004 villkoren för en förlängning av NetComs GSM 900-licens. Licensen kommer att förlängas med 12 år efter en betalning av en förskottsavgift på 100 MNOK och en årlig avgift på 9,6 MNOK, och under förutsättning att ingen annan part visar intresse för frekvenserna. Om en part visar intresse kommer licensen att auktioneras ut för bud som överstiger 100 MNOK. NetCom har godtagit de erbjudna licensvillkoren. I november 2004 fastställde transportministeriet också straffavgifter för NetCom på grund av den försenade utbyggnaden av UMTS. I januari 2005 bekräftade den norska regeringen skyldigheten att betala dessa staffavgifter. Det totala bötesbeloppet har ännu inte fastställts av myndigheterna. Vi lanserade den tredje generationen tjänster i Norge den 1 mars I Danmark återlämnade vi efter vårt förvärv av Orange Danmark en av våra två UMTS-licenser till den danska regleringsmyndigheten i januari Vi har ännu inte fastställt tidplanen för lanseringen av vår tredje generation tjänster i Danmark. I Lettland har vi ett test-umts-nät och vi öppnade nätet för kommersiell användning i december 2004, i enlighet med licensvillkoren. Den offentliga kommersiella lanseringen förväntas ske i slutet av Infrastruktur för fasta nät Våra svenska och finska fasta nät innehåller helt digital transmission, helt digitala växlar för lokal-, riks- och utrikessamtal med utbredd access till ISDN, IP/Ethernet-nät, utbredd bredbandsaccess samt ATM och Frame Relay. Våra danska fasta nät innehåller helt digital transmission, helt digitala växlar för lokal-, riks- och utrikessamtal med utbredd access till ISDN, IP/Ethernet-nät, utbredd bredbandsaccess samt ATM. Våra baltiska bolags fasta nät innehåller helt digital transmission, i huvudsak digitala växlar för lokalsamtal, helt digitala växlar för riks- och utrikessamtal med utbredd access till ISDN, IP/Ethernetnät, utbredd bredbandsaccess samt ATM och Frame Relay. Internationellt nät Vi har skapat ett internationellt fiberoptiskt transportnät av hög kvalitet baserat på fiberoptik och våglängdsteknik. Vårt nät är baserat på ett fullt operativt kilometer långt kanal-/kabelnät med förstärkarstationer i Europa. Vårt nät är kopplat till New York via det transatlantiska kabelsystemet TAT 14. Dessutom är vårt IP-nät ett globalt nät med flera höghastighetskopplingar och omfattande sammankopplingar med andra Internetoperatörer över hela Europa och USA. Regelverk Europeiska unionen Som medlemsstater i Europeiska unionen (EU) måste Sverige, Finland, Danmark, Litauen, Lettland och Estland följa EU:s regler och införa nationell lagstiftning för att införliva EU-direktiven. Norge har liknande förpliktelser som part i avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. År 2002 antog Europaparlamentet och Rådet ett nytt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och tjänster (nedan kallat EU:s kommunikationsregler), vilket gäller för de typer av telekommunikationstjänster som vi erbjuder. Det har till syfte att anpassa de sektorspecifika reglerna för elektroniska kommunikationer mer till de allmänna konkurrensreglerna. Enligt det relaterade Ramdirektivet grundar sig definitionen av betydande marknadsinflytande på begreppet dominerande ställning, som används i EU:s konkurrensrätt. Det omfattar dominans av ett enda företag och gemensam dominans, och regleringsåtgärder i förväg (ex ante) syftar till att lösa identifierade konkurrensproblem. De nationella regleringsmyndigheterna, även de som finns i de länder där vi har verksamhet, förväntas utgå från de marknader som anges i den så kallade rekommendationen om relevanta marknader som har fastställts av Europeiska kommissionen vid sina egna marknadsanalyser. De nationella regleringsmyndigheterna fastställer sedan och anger vilka företag som har betydande marknadsinflytande (SMP). De kan också införa eller behålla sektorspecifika skyldigheter ex ante när avhjälpanden ex post inom konkurrensrätten inte är tillräckliga för att lösa de marknadsproblem som identifieras. Tänkbara skyldigheter kan bland annat avse insyn, särredovisning, tillträde till nät och priskontroll. Om det bedöms vara effektiv konkurrens på en marknad ska befintliga skyldigheter dras tillbaka, enligt regelverket. Andra tillämpliga EU-direktiv som ingår i EU:s kommunikationsregler omfattar områden som auktorisation av nät och tjänster, access och samtrafik (inklusive LLUB-tillträde), samhällsomfattande tjänster samt integritets- och säkerhetsfrågor. Det finns också speciella direktiv för elektronisk handel och ett antal andra områden som berör oss. Regelsystemen i vart och ett av de nämnda länderna där vi har verksamhet grundar sig generellt på kraven i EU:s kommunikationsregler och andra direktiv. Införande av EU:s kommunikationsregler Sverige I Sverige genomför lagen om elektronisk kommunikation lagstiftningen i EU:s kommunikationsregler, och ersätter den tidigare telelagen. Vissa bestämmelser i telelagen gäller under en övergångsperiod. I enlighet med den nya lagen publicerade under 2004 den svenska regleringsmyndigheten (PTS) slutliga beslut på sex marknader på grossistnivå de tre marknaderna för samtrafik i det fasta telenätet (originering, terminering och transit) och marknaderna för terminering i enskilda mobiltelenät, tillträde i grossistledet (LLUB) och bredbandsaccess (bitströmstillträde). På alla dessa marknader införde PTS skyldigheter för TeliaSonera och på några marknader även för andra operatörer. Det slutliga avgörandet på marknaden för bitströmstillträde har skjutits upp efter överklagan av TeliaSonera. På vissa andra marknader publicerades bedömningar inklusive preliminära skyldigheter för konsultation. TeliaSonera bedömdes ha SMP-status på ett flertal av men inte alla dessa marknader, och slutliga beslut väntas under Lagen ökade PTS befogenheter att reglera marknaderna när en teleoperatör har ett betydande marknadsinflytande på den aktuella grossist- eller slutkundsmarknaden. Det omfattar befogenheten att reglera priser på en detaljhandelsmarknad vilka tillämpas av en operatör, exempelvis då andra åtgärder på en grossistmarknad, exempelvis samtrafikskyldigheter, inte är tillräckliga för att säkerställa effektiv konkurrens och uppfylla allmänhetens intresse på slutkundsmarknaden. Den 15 december 2004 förelade PTS TeliaSonera, Tele2 och Vodafone att sänka sina avgifter för mobil samtrafik till den reglerade prisnivån 0,80 SEK per minut. Beslutet överklagades och den 9 februari 2005 biföll kammarrätten inhibition i förhållande till Tele2 och Vodafone. Finland I Finland omfattas vi av den finska lagen om kommunikationsmarknaden 393/2003, i dess ändrade ordalydelse ( kommunikationsmarknadslagen ), och relaterade förordningar, dekret och förvaltningsbeslut, genom vilka EU:s kommunikationsregler införlivas. TELIASONERA ÅRSREDOVISNING

12 Verksamheten Under 2004 publicerade den finska regleringsmyndigheten slutliga beslut på de flesta av de relevanta marknaderna, vilka ålade Telia- Sonera och andra operatörer skyldigheter. I det slutliga beslutet på marknaden för tillträde till mobila telenät och samtalsoriginering ansåg regleringsmyndigheten att ingen operatör hade SMP-status. I ett annat beslut 2004 ansåg regleringsmyndigheten att TeliaSonera Finland eller dess dotterbolag har betydande marknadsinflytande på marknaden för samtrafik i det fasta telenätet (originering och terminering), tillträde i grossistledet och i enskilda mobiltelenät (terminering). TeliaSonera Finland och dess dotterbolag omfattas även av ett flertal andra skyldigheter som dem som avser samtrafik, publicering av leveransvillkor och information om avgifter, priser, redovisningsförfaranden, förval och särredovisning. SMP-processen i Finland fortsätter under Ett alternativt samtrafiksförfarande för samtal från fasta till mobila telefoner infördes i Finland på marknaden för terminering av röstsamtal i enskilda mobiltelenät, efter kommentarer från Europeiska kommissionen. I december 2004 godkände det finska parlamentet en ändring av kommunikationsmarknadslagen i enlighet med detta och lagen trädde i kraft den 1 mars Övriga I Danmark presenterade den danska regleringsmyndigheten flera utkast till marknadsanalyser och flera SMP-beslut under Telia utsågs till SMP-operatör inom marknaderna för fast och mobil terminering. I Norge fortsatte SMP-processen med att den norska regleringsmyndigheten i maj 2004 presenterade ett utkast till marknadsanalys och en SMP-bedömning inom marknaden för mobil terminering, varvid NetCom utsågs till SMP-operatör. I Lettland och Litauen trädde lagstiftning för att genomföra EU:s kommunikationsregler i kraft under 2004, medan genomförandet i Estland sköts upp till den 1 januari Regleringsmyndigheternas införande av prisbegränsningar för oss, exempelvis fast eller kostnadsbaserad prissättning eller andra skyldigheter, i ett område där vi har verksamhet kan ha en negativ effekt på vår verksamhet, vårt ekonomiska tillstånd och resultaten av verksamheten. Konkurrenslagar Vi omfattas av konkurrensrätten i de länder där vi har verksamhet, särskilt Sveriges, Finlands och EU:s konkurrensrätt. Europeiska unionen EU:s konkurrensregler som föreskrivs i EG-fördraget och EU:s lagstiftning är bindande för EU:s medlemsstater och därför tillämpliga på vår verksamhet inom EU. Om dessa regler inte följs får Europeiska kommissionen utdöma böter på upp till tio procent av ett företags konsoliderade intäkter för föregående räkenskapsår. Förordning 1/2003 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget, vilket trädde i kraft den 1 maj 2004, kan leda till en strängare tillämpning av EU:s konkurrensregler på nationell nivå. Europeiska kommissionen har utfärdat meddelanden och riktlinjer för införandet av förordning 1/2003. EU:s konkurrensregler kommer att fortsätta att gälla för konkurrensbegränsningar som kan ha en mätbar effekt på handeln mellan medlemsstaterna. Så länge som svenska staten har ett betydande inflytande över vårt bolag kommer Europeiska kommissionen att ha befogenhet att rikta enskilda beslut mot svenska staten för att säkerställa att vi uppfyller EU:s konkurrensregler. Europeiska kommissionen skulle kunna väcka talan mot oss direkt, enligt artiklarna 81 och 82 i EGfördraget, eller mot svenska staten enligt artikel 86 i EG-fördraget. Det innebär att vi kan ställas inför två olika förfaranden, och i det sistnämnda skulle vi inte ha något direkt inflytande och inte vara part. Mot bakgrund av att den svenska och den finska staten äger 45,3 procent respektive 13,73 procent av våra aktier finns det alltid en risk för att våra konkurrenter kan göra gällande att våra transaktioner med den finska eller svenska staten innehåller ett element av statligt stöd, eller att Europeiska kommissionen på eget initiativ kan inleda en formell utredning av en sådan transaktion. Europeiska kommissionen har befogenhet att besluta om inställande av stödutbetalningar och kräva återbetalning av stöd som redan har beviljats, inklusive upplupen ränta. Dessa regler gäller inte när en stat bidrar med kapital under omständigheter som skulle vara godtagbara för en privat investerare som agerar under normala marknadsekonomiska villkor. Sverige Konkurrenslagen är harmoniserad med förordning 1/2003 och ändringarna trädde i kraft i juli Det svenska konkurrensverket har befogenhet att utfärda förelägganden och att ålägga en part att omedelbart upphöra med metoder som inte är tillåtna enligt konkurrenslagen. Konkurrensverket och PTS samarbetar för att underlätta utredningar av konkurrensbegränsande beteende i telekommunikationssektorn. Finland Lagen om konkurrensbegränsningar är harmoniserad med förordning 1/2003 och ändringarna trädde i kraft i maj Den finska konkurrensmyndigheten har befogenhet att utfärda förelägganden och att ålägga en part att omedelbart upphöra med metoder som inte är tillåtna enligt lagen om konkurrensbegränsningar. Internationella skyldigheter Mer än 70 medlemsländer i Världshandelsorganisationen (WTO) har ingått ett grundläggande avtal om telekommunikationer, för att ge tillträde till marknaden för en del av eller alla deras grundläggande telekommunikationstjänster. Avtalet trädde i kraft i februari De avtalsslutande parterna har gjort utfästelser om att ge tillträde till marknaden, vilket innebär att de måste avstå från att införa vissa kvoter eller andra kvantitativa restriktioner inom angivna telekommunikationssektorer, och att ge nationell behandling genom att säkerställa att utländska leverantörer av telekommunikationer får samma behandling som inhemska. Dessutom har ett antal avtalsslutande parter, däribland Sverige och Finland, enats om att följa vissa konkurrensfrämjande principer som anges i ett referensdokument som avser förhindrande av konkurrensbegränsande beteende, samtrafik, samhällsomfattande tjänster, insyn i licenskriterier, oberoende regleringsmyndigheter och icke diskriminerande fördelning av knappa resurser. Miljöfrågor Den huvudsakliga miljöeffekten av vår verksamhet uppstår till följd av fordonsanvändning, resor, transport, energiförbrukning samt förbrukning och användning av material. Enligt EU:s lagstiftning kan vi vara ansvariga för återvinningskostnaderna för kasserade telefonstolpar och uppröjning av impregneringsplatser i flera av de områden där vi har verksamhet. 10 TELIASONERA ÅRSREDOVISNING 2004

13 Aktieägarinformation Aktieägarinformation TeliaSoneras uppdrag är att betjäna sina kunder på bästa sätt och skapa värde för sina aktieägare. På senare år har vi arbetat hårt för att nå detta mål. Våra ansträngningar har gett resultat. Kundnöjdheten ökar och vi har stärkt vår lönsamhet. Resultatet per aktie gick upp för tredje året i rad, och vi har ökat utdelningen med i genomsnitt 73 procent de senaste två åren *). För 2004 föreslår styrelsen en utdelning om 1,20 SEK per aktie, vilket är en ökning med 20 procent jämfört med Den föreslagna utdelningen uppgår till totalt MSEK, vilket är i linje med vår utdelningspolitik om att dela ut procent av nettoresultatet varje år. Våra åtgärder har också gett oss en stark finansiell ställning. Styrelsen föreslår därför att ytterligare 10 GSEK återförs till aktieägarna genom ett återköpsprogram under För perioden är avsikten att totalt 30 GSEK ska återföras till aktieägarna utöver utdelningen. Beloppet kan emellertid justeras om attraktiva investeringsmöjligheter uppstår utöver den nuvarande planen. Antalet aktieägare minskade under året från till Den finska staten minskade sitt ägande från 19,1 procent till 13,7 procent, medan den svenska statens innehav var oförändrat på 45,3 procent. Det utländska ägandet utanför Sverige och Finland ökade från 5,9 till 12 procent. Vid årets slut ägde svenska privatpersoner 3,5 procent jämfört med 3,6 procent föregående år. Finska privatpersoner ägde 2,4 procent, vilket var detsamma som föregående år. Svenska institutioner ägde 19 procent av aktiekapitalet medan finska institutioner ägde 3,9 procent. Resultat och utdelning per aktie TeliaSonera har under de senaste två åren ökat utdelningen till aktieägarna med i genomsnitt 73 procent. 2,58 0,40 1,95 1,00 2, Resultat per aktie, SEK 1,20 Utdelning per aktie, SEK *) Om bolagsstämman godkänner styrelsens föreslagna utdelning för TeliaSoneraaktien Notering: Stockholmsbörsen och Helsingfors Börs Stockholmsbörsen Kortnamn Högsta kurs 2004 Lägsta kurs 2004 Vid årets slut 2004 Omsatta aktier 2004, volym Omsatta aktier 2004, värde Börsvärde 31 dec 2004 Helsingfors Börs Kortnamn Omsatta aktier 2004, volym Omsatta aktier 2004, värde TLSN 42,20 SEK 29,50 SEK 39,80 SEK miljoner 141 GSEK 186 GSEK TLS1V 444 miljoner 1,7 GEUR Nasdaq TeliaSonera beslutade under året att på grund av den låga omsättningsnivån och de höga kostnaderna avnotera bolagets ADS:er (American Depository Shares) från Nasdaq, från och med den 6 augusti TELIASONERA ÅRSREDOVISNING

14 Aktieägarinformation Aktiens kursutveckling TeliaSoneras aktiekurs ökade under 2004 från 38,70 SEK till 39,80 SEK. I genomsnitt omsattes 15,5 miljoner aktier per handelsdag, vilket motsvarar ett värde på 559 MSEK. Aktiens utveckling 2004 SEK jan 1 feb 1 mars 1 april 1 maj 1 juni 1 juli 1 aug 1 sep 1 okt 1 nov 1 dec 31 dec TeliaSonera Affärsvärldens generalindex DJ Euro Stoxx Fixed Line Communications Index De största aktieägarna 2004 Utestående Aktieägare Antal aktier 1) aktier/röster i % Svenska staten 2) ,31 Finska staten 2) ,73 Robur fonder ,30 SEB fonder ,74 Nordea fonder ,56 SHB/SPP fonder ,52 Alecta ,10 Skandia Liv ,04 SEB Trygg Försäkring ,01 AMF Pension ,80 Ägare utanför Sverige och Finland 3) ,05 Summa övriga ,84 Summa Källa: SIS Ägarservice AB 1) Varje aktie i TeliaSonera ger en röst vid bolagsstämman och ingen aktieägare har någon särskild rösträtt. 2) I samband med samgåendet mellan Telia och Sonera ingick svenska staten och finska staten ett aktieägaravtal med avseende på deras aktieinnehav i TeliaSonera, och de konsulterar varandra från tid till annan om vissa frågor som rör deras aktieinnehav. 3) Varav som förvaltare: State Street Bank and Trust aktier, SIS Segaintersettle AG aktier och JP Morgan Chase Bank W aktier. De största länderna efter kapital/röster 2004 Land Kapital/röster i % Antal aktier Sverige 67, Finland 20, USA 3, Storbritannien 3, Luxemburg 1, Schweiz 1, Tyskland 0, Nederländerna 0, Norge 0, Frankrike 0, Summa övriga 1, Summa Källa: Svenska värdepapperscentralen (VPC) Förändring av aktiekapital Nom. värde Aktiekapital, Antal aktier SEK/aktie ksek Aktiekapital, 31 dec , Fondemission, 20 maj , Split 324:1, 20 maj ,20 Nyemission, 16 juni , Aktiekapital, 31 dec , Aktiekapital, 31 dec , Nyemission, 3 dec , Aktiekapital, 31 dec , Nyemission, 10 feb , Aktiekapital, 31 dec , Aktiekapital, 31 dec , TELIASONERA ÅRSREDOVISNING 2004

15 Corporate governance Corporate governance TeliaSonera är ett svenskt publikt aktiebolag med bolagsstämman som högsta beslutande organ. Styrelsens sammansättning TeliaSoneras styrelse består av nio ledamöter som väljs av bolagsstämman, för ett år i taget. De ledamöter som väljs av bolagsstämman betraktas som oberoende i förhållande till bolaget och aktieägarna. Styrelsen har också tre arbetstagarrepresentanter och ytterligare en arbetstagarrepresentant är närvarande utan rösträtt. Arbetstagarrepresentanterna är inte att betrakta som oberoende ledamöter. Styrelsens sammansättning och ledamöternas aktieinnehav och biografier presenteras nedan: Antal aktier Namn Född år den 28 februari 2005 Post Ordinarie ledamöter: Tom von Weymarn ordförande Carl Bennet ) vice ordförande Eva Liljeblom ledamot Lennart Låftman ledamot Sven-Christer Nilsson ledamot Timo Peltola ledamot Paul Smits ledamot Caroline Sundewall ) ledamot Roger Talermo ledamot Yvonne Karlsson ledamot 2) Berith Westman ledamot 2) Elof Isaksson ) ledamot 2) Suppleanter: Magnus Brattström suppleant 2) Stefan Carlsson suppleant 2) Arja Kovin suppleant 2) 1) Inklusive aktieinnehav av make/maka och/eller närstående personer. 2) Arbetstagarledamöter utses av de fackliga organisationerna. Nedan följer en kortfattad biografi över TeliaSoneras styrelseledamöter: Tom von Weymarn är TeliaSoneras styrelseordförande. Tom von Weymarn valdes in i TeliaSoneras styrelse Förutom att vara styrelseledamot i TeliaSonera är Tom von Weymarn styrelseordförande i Lännen Tehtaat Plc, styrelseledamot i Oy Telko Ab, CPS Color Group Oy, Hydrios Biotechnology Oy och Summa Capital samt ledamot i Industri Kapitals Supervisory Board. Tom von Weymarn var verkställande direktör och koncernchef i Oy Rettig Ab mellan 1997 och 2004, verkställande direktör i Cultor Plc mellan 1991 och 1997 och styrelseledamot i Oy Karl Fazer Ab mellan 1983 och 1991 de sista två åren som verkställande direktör och koncernchef i Oy Karl Fazer Ab. Carl Bennet är vice styrelseordförande i TeliaSonera. Carl Bennet valdes in i TeliaSoneras styrelse Förutom att vara styrelseledamot i TeliaSonera är Carl Bennet styrelseordförande i Elanders AB, Getinge AB, Lifco AB och Sorb Industri AB samt vice styrelseordförande i Boliden AB och SNS (Studieförbundet Näringsliv & Samhälle). Carl Bennet är styrelseledamot i AMS (Arbetsmarknadsstyrelsen) och SSAB samt ledamot i regeringens forskningsberedning. Carl Bennet var verkställande direktör och koncernchef i Getinge AB mellan 1989 och och ekonomisk statistik vid Svenska Handelshögskolan i Helsingfors, Finland. Vidare är Eva Liljeblom styrelseledamot i Stockmann Oyj, Försäkringsbolaget Fennia och Kuntarahoitus Oyj (Kommunfinans Abp). Eva Liljeblom är även officiell kontrollant hos HEX-indexen för HEX Integrated Markets Oy och ordförande i investeringskommittén i finska regeringens pensionsstiftelse. Lennart Låftman valdes in som ledamot i TeliaSoneras styrelse Förutom att vara styrelseledamot i TeliaSonera är Lennart Låftman styrelseordförande i Vattenfalls Pensionsstiftelse, Stiftelsen Framtidens Kultur, Hasseludden Konferens & Yasuragi AB, Stadshagen Fastighets AB, Intervalor AB och Plena AB. Han är också vice ordförande i Stiftelsen för Strategisk Forskning, styrelseledamot i Centrum för Molekylär Medicin och styrelseledamot i flera icke börsnoterade bolag. Sven-Christer Nilsson valdes in som ledamot i TeliaSoneras styrelse Sven-Christer Nilsson var verkställande direktör och koncernchef i Telefonaktiebolaget LM Ericsson 1998 och Han är grundare av, delägare i och styrelseledamot i Startupfactory BV, styrelseledamot i Assa Abloy AB och CEVA, Inc. Sven-Christer Nilsson är också styrelseordförande i Förvaltningsstiftelsen för Sveriges Radio, Sveriges Television och Utbildningsradion och Institutet för Kvalitetsutveckling (SIQ). Eva Liljeblom valdes in som ledamot i TeliaSoneras styrelse Förutom att vara styrelseledamot i TeliaSonera är Eva Liljeblom professor i finansiering och chef för institutionen för finansiell ekonomi Timo Peltola valdes in som ledamot i TeliaSoneras styrelse Förutom att vara styrelseledamot i TeliaSonera har Timo Peltola varit verkställande direktör och koncernchef för förpackningsföre- TELIASONERA ÅRSREDOVISNING

16 Corporate governance taget Huhtamäki Oyj fram till 2004, där han fortfarande är styrelseledamot. Han är också styrelseordförande i AW-Energy Oy, vice styrelseordförande i Nordea Bank AB, förvaltningsrådets ordförande i Ömsesidiga Pensionsförsäkringsbolaget Ilmarinen samt ledamot i förvaltningsrådet för Andelslaget Finlands mässa. Timo Peltola är också ledamot i Advisory Board of CVC Capital Partners. Paul Smits valdes in som ledamot i TeliaSoneras styrelse Paul Smits var styrelseordförande och verkställande direktör i Royal KPN N.V. mellan 2000 och Förutom att vara styrelseledamot i TeliaSonera är Paul Smits ordförande i Supervisory Board i Telfort N.V. (Amsterdam) samt ledamot i Supervisory Boards i Enertel BV Rotterdam, Unit 4 Agresso, Byelex B.V. Rotterdam och Fevenoord Rotterdam N.V. Ordförande i Advisory Board i Media Plaza och styrelseordförande i Stichting Centrale Discotheek Rotterdam. Caroline Sundewall valdes in som ledamot i TeliaSoneras styrelse Förutom att vara styrelseledamot i TeliaSonera är Caroline Sundewall styrelseledamot i Lifco AB, Strålfors AB, Haldex AB och Aktiemarknadsbolagens Förening. Caroline Sundewall har tidigare varit affärsredaktör på Finanstidningen och ekonomisk kommentator och affärsredaktör på Sydsvenska Dagbladet. Caroline Sundewall har också varit business controller på Ratos AB. Roger Talermo valdes in som ledamot i TeliaSoneras styrelse Förutom att vara styrelseledamot i TeliaSonera är Roger Talermo verkställande direktör och koncernchef samt styrelseledamot i Amer Group Plc. Yvonne Karlsson, arbetstagarledamot, valdes av fackförbundet in i TeliaSoneras styrelse Förutom att vara styrelseledamot i TeliaSonera är Yvonne Karlsson vice ordförande i Industritjänstemannaförbundet, telekommunikationssektionen (SIF-TELE). Berith Westman, arbetstagarledamot, valdes av fackförbundet in i TeliaSoneras styrelse Förutom att vara styrelseledamot i TeliaSonera är Berith Westman ordförande i SIF-TELE och styrelseledamot i Telia Pensionsstiftelse. Elof Isaksson, arbetstagarledamot, valdes av fackförbundet in i TeliaSoneras styrelse Förutom att vara styrelseledamot i TeliaSonera är Elof Isaksson ordförande i Fackförbundet för Service och Kommunikation (SEKO) inom TeliaSonera och styrelseledamot i Telia Pensionsstiftelse. Nedan följer en kortfattad biografi över suppleanterna i TeliaSoneras styrelse: Magnus Brattström, arbetstagarledamot, valdes av fackförbundet till suppleant i TeliaSoneras styrelse Stefan Carlsson, arbetstagarledamot, valdes av fackförbundet till suppleant i TeliaSoneras styrelse Arja Kovin, arbetstagarledamot, valdes av fackförbundet till suppleant i TeliaSoneras styrelse Ingen ledamot eller suppleant i styrelsen har någon ledande befattning i TeliaSonera. Ingen ledamot eller suppleant i styrelsen har ett familjeförhållande till någon annan styrelseledamot eller någon medlem i Executive Management. Ingen styrelseledamot har valts till följd av ett arrangemang eller en överenskommelse mellan oss och någon större aktieägare, kund, leverantör eller annan person. Styrelsens ansvar och åligganden Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter, vilket innebär att styrelsen fastställer koncernens övergripande strategi och fattar strategiska beslut. Styrelsen utser verkställande direktör, tillika koncernchef, och utfärdar riktlinjer för dennes förvaltning av koncernen. Styrelsen utser inom sig ordföranden och vice ordföranden. Alternativt kan ordföranden och vice ordföranden utses av bolagsstämman. Riktlinjerna för styrelsens arbete anges i en arbetsordning. Arbetsordningen innehåller regler om antalet ordinarie styrelsemöten (minst fem ordinarie sammanträden per kalenderår), vilka ärenden som ska behandlas på ordinarie styrelsemöten, arbetsfördelningen inom styrelsen, inklusive styrelseordförandens åligganden, arbetsfördelningen mellan styrelsen och koncernchefen samt hur kommittéernas arbete ska bedrivas. För att fördela arbetet har styrelsen tillsatt två kommittéer med speciella uppgifter. Dessa kommittéer handlägger ärenden inom sina respektive områden och presenterar rekommendationer och rapporter som underlag för styrelsens agerande. Alla styrelseledamöter har dock samma ansvar för beslut som fattas, oavsett om den aktuella frågan har beretts av en kommitté eller ej. Följande kommittéer har tillsatts: Kompensationskommitté. Behandlar frågor rörande lön och annan ersättning till koncernchefen, Executive Management och ansvariga för koncernstaber samt incitamentsprogram för en vidare krets av anställda. Kommittén består av Tom von Weymarn (ordförande), Carl Bennet, Lennart Låftman och Roger Talermo. Revisionskommitté. Granskar koncernens finansiella rapporter och interna rapporterings- och kontrollsystem. Kommittén består av Caroline Sundewall (ordförande), Eva Liljeblom, Sven-Christer Nilsson, Timo Peltola och Tom von Weymarn. Alla ledamöter i kommittén betraktas som oberoende och uppfyller kraven som finansiella experter. Styrelsens arbete 2004 Styrelsen höll åtta ordinarie sammanträden under året samt därutöver ett antal extra sammanträden. I genomsnitt har mer än elva av de tolv ordinarie ledamöterna deltagit vid mötena. Utöver uppföljningen av koncernens löpande verksamhet har styrelsen under 2004 ägnat uppmärksamhet åt bland annat: Intern kontroll och riskhantering Koncernens kapitalstruktur Finansiell rapportering Tillväxtstrategi Investeringar och avyttringar De delägda verksamheterna i Ryssland och Turkiet Ersättningsfrågor TeliaSoneras chefsjurist Jan Henrik Ahrnell var sekreterare vid sammanträdena. Utvärdering av styrelsens arbete Styrelsen har anlitat externa konsulter för att utvärdera styrelsens arbete. Styrelsen har diskuterat resultaten av utvärderingen. Externa revisorer TeliaSoneras externa revisorer utses av bolagsstämman och deras 14 TELIASONERA ÅRSREDOVISNING 2004

17 Corporate governance uppgift är att granska koncernens finansiella rapporter samt styrelsens och koncernchefens förvaltning av koncernen. Revisorerna rapporterar till aktieägarna på bolagsstämman. Vid bolagsstämman 2004 valdes PricewaterhouseCoopers AB till revisor för TeliaSonera. Samtidigt beslutades att revisorns ersättning skulle utgå på grundval av räkning. Revisionsarvoden redovisas i not 36 i Koncernens noter IFRS. Revisorn väljs för en period på fyra år. Nominering av styrelseledamöter Vid bolagsstämman 2001 beslutades att en nomineringskommitté skulle inrättas som agerar på aktieägarnas uppdrag och vars uppgift är att nominera styrelseledamöter och framlägga förslag till styrelsearvoden. Vid den extra bolagsstämman hösten 2002 beslutades att nomineringskommittén skulle bestå av styrelsens ordförande och vice ordförande. Nomineringen av styrelseledamöter som förberedelse inför 2005 års bolagsstämma har föregåtts av överläggningar med de fem största aktieägarna. Styrelsearvoden Vid bolagsstämman 2004 fastställdes det årliga arvodet till SEK till styrelsens ordförande och SEK till vice ordföranden, medan övriga styrelseledamöter som utses av bolagsstämman får ett årligt arvode om SEK. Bolagsstämman beslutade också att ett årligt arvode ska utgå till ordföranden i styrelsens revisionskommitté till ett belopp av SEK och till övriga ledamöter i revisionskommittén till ett belopp av SEK. Arvodet betalas månadsvis. Inget arvode betalas till ledamöter som är anställda i TeliaSonera-koncernen. Ledande befattningshavare Våra ledande befattningshavare och deras aktieinnehav presenteras nedan: Antal aktier den Namn Född år 28 februari 2005 Huvudbefattning Anders Igel VD och koncernchef Kim Ignatius Vice VD och Ekonomi- och finansdirektör Marie Ehrling Chef TeliaSonera Sverige Anni Vepsäläinen Chef TeliaSonera Finland Kenneth Karlberg ) Chef TeliaSonera Norge, Danmark och Baltikum Terje Christoffersen Ansvarig för den koncernövergripande enheten Marknad, Produkter och Tjänster Lars-Gunnar Johansson ) Ansvarig för den koncernövergripande enheten Nät och Teknik Rune Nyberg Personaldirektör Michael Kongstad Kommunikationsdirektör Jan Henrik Ahrnell Chefsjurist 1) Inklusive aktieinnehav av make/maka och/eller minderåriga barn. Nedan följer en kortfattad biografi över de ledande befattningshavarna: Anders Igel är VD och koncernchef i TeliaSonera. Anders Igel har tidigare varit koncernchef för Esselte AB och dessförinnan vice VD i Telefonaktiebolaget LM Ericsson. Under sin karriär hos Ericsson var Anders Igel chef för Infocom Systems, ett av Ericssons tre globala affärsområden som omfattade fasta nät, Internet och IP-kommunikation, chef för Ericssons affärsområde Public Networks, chef för Ericsson UK, och verksamhetschef för Ericsson i Mellanöstern, Sydostasien och Latinamerika. Anders Igel lämnade Ericsson för att bli koncernchef för Esselte Kim Ignatius Vice VD samt ekonomi- och finansdirektör. Kim Ignatius utnämndes till vice VD och ekonomi- och finansdirektör i Sonera Innan han kom till Sonera var Kim Ignatius ekonomioch finansdirektör och ledamot i direktionen i Tamro Corporation. Kim Ignatius har också innehaft olika ledande befattningar inom Amer Group Plc. Marie Ehrling är chef för TeliaSonera Sverige. Marie Ehrling anställdes av TeliaSonera 2003 och hade tidigare befattningen vice koncernchef i SAS AB och chef för SAS Airline. Marie Ehrling har även varit informationssekreterare vid finans- respektive utrikesdepartementet och finansanalytiker i Fjärde AP-fonden. Anni Vepsäläinen är chef för TeliaSonera Finland. Anni Vepsäläinen har varit anställd i Sonera sedan Anni Vepsäläinen har innehaft ett antal ledande befattningar inom Sonera, bland annat som chef för Produkter och tjänster, Personal och kompetensutveckling samt Soneras mobilverksamhet i Finland. Kenneth Karlberg är chef för TeliaSonera Norge, Danmark och de baltiska länderna. Kenneth Karlberg har varit anställd i TeliaSonera sedan Kenneth Karlberg har tidigare innehaft ett antal ledande befattningar inom Telia, däribland vice VD i Telia och chef för affärsområde Telia Mobile. Terje Christoffersen är ansvarig för den koncernövergripande enheten Marknad, Produkter och Tjänster. Terje Christoffersen har varit anställd i TeliaSonera sedan Terje Christoffersen har tidigare varit VD för Telia Danmark, landsansvarig för Hewlett-Packards verksamhet i Norge och Sverige samt koncernchef för NetCom i Norge. Lars-Gunnar Johansson är ansvarig för den koncernövergripande enheten Nät och Teknik. Lars-Gunnar Johansson har varit anställd i TeliaSonera sedan 1969 och var tidigare chef för TeliaSoneras grossistverksamhet Skanova, chef för affärsområde Carrier och Networks, ansvarig för nätverksplanering inom Telia Region Väst och chef för nätverksplanering inom Göteborgs teleområde. Lars-Gunnar TELIASONERA ÅRSREDOVISNING

18 Corporate governance Johansson kommer att avgå i juni 2005 och Håkan Dahlström har utsetts till ny ansvarig för den koncernövergripande enheten Nät och Teknik. Rune Nyberg är personaldirektör. Rune Nyberg anställdes av TeliaSonera Innan han kom till TeliaSonera var Rune Nyberg personaldirektör i Sandvik AB, VD för Pair Ltd. och personalchef i Sandvik Coromant, JS Saba och Distributions AB DAGAB. Michael Kongstad är kommunikationsdirektör. Michael Kongstad kom till TeliaSonera Han har varit VD för Burson Marstellers svenska verksamhet och informationsdirektör i Posten AB, WASA Försäkring och OM Gruppen. Jan Henrik Ahrnell är chefsjurist för TeliaSonera. Jan Henrik Ahrnell har varit anställd i TeliaSonera sedan 1989 och chefsjurist sedan Innan han blev chefsjurist var Jan Henrik Ahrnell ansvarig för olika juridiska enheter inom TeliaSonera-koncernen samt verkat som bolagsjurist i olika bolag inom TeliaSonera-koncernen. Postadressen till var och en av TeliaSoneras styrelseledamöter, TeliaSoneras koncernchef och varje övrig medlem i TeliaSoneras Executive Management är c/o TeliaSonera AB, Sturegatan 1, Stockholm, telefon Ingen medlem i Executive Management har något familjeförhållande till någon annan medlem i Executive Management eller någon styrelseledamot. Lönestruktur inom TeliaSonera Enligt den ersättningspolicy som har fastställts av styrelsen ska TeliaSonera erbjuda konkurrenskraftiga belönings- och ersättningspaket till chefer och medarbetare utan att vara marknadsledande på området. Ersättningen består av en grundlön och en rörlig ersättning som är prestationsbaserad. Grundlönen följer lönestrukturen i varje land där koncernen har verksamhet, medan den rörliga ersättningen fastställs i en plan för varje kalenderår och består av en koncernrelaterad del och en landsrelaterad del. Nivån på den rörliga ersättningen är kopplad till den anställdes position i bolaget. Modellen för rörliga ersättning har godkänts av styrelsen. Koncernchefens rörliga ersättning kan maximalt uppgå till 50 procent av grundlönen, medan andra i Executive Management kan få rörlig ersättning som uppgår till högst procent av grundlönen. För andra chefer och nyckelpersoner som omfattas av den rörliga lönemodellen för chefer kan den rörliga ersättningen med vissa undantag uppgå till högst procent av den fasta årslönen. Länderspecifika planer gäller för övriga medarbetare där den rörliga ersättningen högst kan uppgå till 6,25 16,6 procent av den fasta årslönen. För medarbetare som arbetar med direktförsäljning används ett provisionsbaserat lönesystem. För mer information om ersättning, se not 34 i Koncernens noter IFRS. Pensioner Koncernchefen är garanterad pensionsavgång vid 60 års ålder, då hans totala årliga pension ska motsvara 70 procent av den pensionsmedförande lönen. Från 65 års ålder ska pensionen utgå enligt ITP- Tele-planen med utfyllnad av pensionen för den del av lönen som överstiger 20 inkomstbasbelopp, så att pensionen sammanlagt uppgår till 50 procent av den pensionsmedförande lönen. Den pensionsmedförande lönen överensstämmer med grundlönen. För andra medlemmar i Executive Management varierar pensionsåldern mellan 60 och 62 år. I det närmaste samtliga medarbetare i Sverige, Finland och Norge omfattas av förmånsbaserade pensionsplaner, som ger en pension som motsvarar en procentuell andel av den anställdes slutlön. Pensionsplanerna omfattar i huvudsak ålderspension, sjukpension och familjepension. Pensionsförpliktelserna tryggas främst i pensionsstiftelser, men också genom avsättningar i balansräkningen och genom försäkringspremier. Den svenska förpliktelse som redovisas som en avsättning tryggas också genom en extern kreditgaranti. TeliaSoneras anställda utanför Sverige, Finland och Norge omfattas normalt av avgiftsbaserade pensionsplaner. Avgifterna till dessa planer utgör normalt en procentuell andel av den anställdes lön. För mer information om våra pensioner, se not 22 i Koncernens noter IFRS. Avgångsvederlag Mellan TeliaSonera och koncernchefen gäller en ömsesidig uppsägningstid på 6 månader. Vid uppsägning från bolagets sida erhålls ett avgångsvederlag som uppgår till grundlönen utbetald under 24 månader. Avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster. Vid uppsägning från koncernchefens sida utgår inget avgångsvederlag. Mellan TeliaSonera och övriga medlemmar i Executive Management gäller en uppsägningstid på 6 månader från den anställdes sida och 12 månader från bolagets sida. Vid uppsägning från Telia- Soneras sida erhålls ett avgångsvederlag som motsvarar grundlönen utbetald under 12 månader. Lön under uppsägningstiden och avgångsvederlaget avräknas mot andra inkomster. När någon medlem i Executive Management själv säger upp sig utgår inget avgångsvederlag. Personaloptionsprogram Våra aktieägare godkände vid 2001 års bolagsstämma ett personaloptionsprogram som innefattade emission av skuldebrev med optionsrätter till teckning av aktier i TeliaSonera. Totalt tilldelades Telias anställda aktieoptioner utan vederlag. Av juridiska och/eller administrativa skäl kunde aktieoptioner inte erbjudas till anställda i vissa länder och i vissa delstater i USA. Programmet omfattar emission av högst optioner, som berättigar till förvärv av lika många aktier i TeliaSonera. Optionerna kan mellan den 31 maj 2003 och den 31 maj 2005 utnyttjas för teckning av aktier. Därtill ska högst optionsrätter kunna utfärdas och säljas på den öppna marknaden som kompensation för eventuella sociala avgifter som uppkommer till följd av optionsprogrammet. Aktiekapitalökningen kommer vid fullt utnyttjande av utestående optioner att uppgå till 38 MSEK eller 0,2 procent av det totala antalet aktier i TeliaSonera. Den nuvarande teckningskursen har fastställts till 69 SEK per aktie i TeliaSonera. I utbyte mot optioner i Sonera av serie 1999A beslutade den extra bolagsstämma som hölls den 4 november 2002 att emittera högst optioner av serie 2002/2005:A. Varje option av serie A berättigar innehavaren att teckna 1,5 nyemitterad aktie i TeliaSonera. Den nuvarande teckningskursen har fastställts till 70,62 SEK per aktie i TeliaSonera mot optioner av serie A. Optionerna kan utnyttjas för teckning av aktier fram till den 30 juni Aktiekapitalökningen kommer vid fullt utnyttjande av optionerna av serie A att uppgå till 29 MSEK, eller 0,2 procent av det totala antalet aktier i TeliaSonera. 16 TELIASONERA ÅRSREDOVISNING 2004

19 Corporate governance Organisation och ledningsprinciper Se Verksamheten Verksamhetsstruktur. Planering och uppföljning Planering och uppföljning sker i rullande 7-kvartalsplaner. Koncernchefen ställer upp mål för verksamheten utifrån styrelsens riktlinjer. För att säkerställa planens verkställande använder ledarna vanligen styrkort med mål för just deras verksamhet. Intern kontroll och rutiner för finansiell redovisning Internrevisionen granskar bolagets olika verksamheter och föreslår åtgärder för bättre intern kontroll, effektiva styrningsprocesser och ökad intern effektivitet. Till följd av förändringar i svenska, amerikanska och andra regler genomför vi en större granskning av våra interna kontrollprocesser. Vi förväntar oss att resultatet av denna granskning blir att vi kan identifiera områden där vi tror att förändringar eller förbättringar är lämpliga eller nödvändiga. Etiknorm Vi har antagit en etiknorm som gäller för koncernchefen, ekonomioch finansdirektören och redovisningscheferna. Syftet med normen är att införa ett system för att förhindra oärligt beteende och främja affärsetik, i överensstämmelse med kraven i 2002 års Sarbanes- Oxley Act. En kopia av normen kan erhållas kostnadsfritt genom att en begäran skickas med e-post till: investor-relations@teliasonera.com. Personal och kompetensutveckling Telekommarknaden är kunskapsintensiv och starkt konkurrensutsatt. Effektiv tillgång till kompetenta anställda med goda utvecklingsmöjligheter är därför av yttersta vikt för TeliaSonera. För att dela resurser, göra utvecklingsmöjligheter tydliga för anställda och stärka känslan av samhörighet inom koncernen har en gemensam intern arbetsmarknad skapats för de helägda verksamheterna. Nya arbetstillfällen och stora projektuppdrag anslås normalt på en webbplats som alla anställda har tillgång till. På längre sikt är ambitionen att även involvera de delägda verksamheterna. För att öka kunskapen om TeliaSoneras verksamheter och hur de kan utvecklas har ett koncernövergripande utbildningsprogram, TeliaSonera Business School, skapats. Detta koncernövergripande program gör också att deltagarna kan utbyta erfarenheter och bygga upp nätverk. Ansvarsfullt företagande TeliaSonera vill stödja en hållbar utveckling och vara en god samhällsmedborgare. Därför har styrelsen antagit en policy om ansvarsfullt företagande. TeliaSonera har även förbundit sig att uppfylla ETNO:s (European Telecommunications Network Operators Association) hållbarhetsstadga och gått med i CSR Sweden, ett företagsdrivet nätverk som fokuserar på företagens samhällsansvar och samhällsengagemang. Koncernen har en miljöpolicy och utsågs till Årets klimatförbättrare i Folksams Klimatindex efter att ha minskat sina koldioxidutsläpp med mer än 20 procent under TELIASONERA ÅRSREDOVISNING

20 Förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelse Innehåll Inledning 18 Telias och Soneras samgående 19 Omstruktureringskostnader och nedskrivningar 19 Resultat 19 Likviditet och kapitalresurser 23 Finansiell riskhantering 25 Viktiga redovisningsprinciper, bedömningar och antaganden 26 Rättsliga och regulatoriska förfaranden 27 Forskning och utveckling 28 Miljö 28 Moderbolaget 28 Trender 29 Utsikter 29 Utdelning Kapitalåterföring till aktieägarna 29 Inledning Följande information är en sammanfattning av resultatet av Telia- Soneras verksamhet 2004, som visar att TeliaSonera uppnådde sitt synergimål från samgåendet och ökade rörelseresultatet till MSEK från MSEK och nettoresultatet till MSEK från MSEK. För information om styrelsens sammansättning och arbete under 2004, se Corporate governance. Vår koncernredovisning har upprättats med tillämpning av International Financial Reporting Standards (IFRS). I not 39 behandlas de huvudsakliga skillnaderna mellan IFRS och svenska redovisningsnormer. I likhet med föregående år har vi även upprättat en koncernredovisning med tillämpning av de gällande bestämmelserna i årsredovisningslagen (ÅRL). Vårt fria eget kapital fastställs på grundval av koncernredovisningen i enlighet med ÅRL. Kommentarerna i denna förvaltningsberättelse baseras på våra IFRSräkenskaper. År 2002 och 2003 var det inga skillnader mellan de resultaträkningar som framställdes enligt IFRS och årsredovisningslagen. År 2004 avsåg skillnaderna främst de nyligen antagna IFRS 3, där bland annat avskrivningar på goodwill hade upphört. Skillnaderna 2004 illustreras i tabellen till höger. Se not 39 i Koncernens noter IFRS för mer information. MSEK IFRS Skillnad ÅRL Nettoomsättning Produktionskostnader (1) Bruttoresultat Försäljnings-, administrationsoch FoU-kostnader (2) Övriga rörelseintäkter och rörelsekostnader (3) Resultat från intressebolag (4) Rörelseresultat Finansiella intäkter och kostnader Resultat efter finansiella poster Skatter (5) Minoritetsandelar Årets resultat (1) Avskrivning på goodwill och avskrivning på uppskrivna tillgångar (2) Avskrivning på goodwill och återföring av nedskrivning av UMTS-licens i Orange Danmark (3) Återföring av omstruktureringskostnader Orange Danmark (4) Avskrivning på goodwill (5) Skatter avseende avskrivning på uppskrivna tillgångar I not 41 i Koncernens noter IFRS finns en beskrivning av de huvudsakliga skillnaderna mellan IFRS och U.S. GAAP och en beskrivning av den förväntade effekten av antagandet av nyligen utfärdade redovisningsnormer i U.S. GAAP. TeliaSonera tillämpar IFRS 3 från och med den 1 januari 2004, vilket innebär att avskrivning på goodwill har upphört. 18 TELIASONERA ÅRSREDOVISNING 2004