Smörgåsbordet: lite av varje från åren

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smörgåsbordet: lite av varje från åren 1950-1998"

Transkript

1 Smörgåsbordet: lite av varje från åren Sverigehuset Mitt i storstaden Buenos Aires reser sig Sverigehuset, en sju våningars byggnad som utgör ett centrum för svenskheten i Argentina. Bara ett par kvarter från det legendariska kaféet Tortoni med sitt tango-universitet på andra våningen och ungefär halvvägs mellan Regeringspalatset och Kongressen, hänger den blågula fanan från en fasad som hör hemma i sextiotalets stadsplanering vid Sergels Torg i Stockholm. Att stiga in i Sverigehuset är att uppleva samma känsla man får när man kliver in i ett SAS-flyg från Nairobi eller ett IKEA-varuhus i Baltimore: plötsligt befinner man sig på svensk mark. Detta är bokstavligen fallet om man tar hissen upp till sjätte våningen, för då hamnar man på svenska ambassaden. Men det är också en känsla man får om man stiger av på femte våningen. Där ligger nämligen Svenska Föreningen. Efter klockan elva på förmiddagen kan man räkna med att få sällskap av någon landsman i baren. Annars kan man slå sig ner med en kopp kaffe i klubbens bibliotek och ta del av de senaste nyheterna hemifrån: ett exemplar av Svenska Dagbladets Internet-upplaga läggs fram varje morgon och den riktiga tidningen kommer fram några dagar senare. Vid lunchdags serveras äkta husmanskost i Svenska Föreningens restaurang: sill, ärtsoppa och köttbullar med lingon är självklara alternativ på menyn. På onsdagar dukas det fram ett smörgåsbord som beskrivits som världens bästa och som har uppmärksammats i flera reportage i argentinsk teve. Det är en imponerande buffet med gravad lax, senapssill, Janssons Frestelse och flera dussin andra typiska läckerheter. Många affärsresande har försäkrat att det inte går att hitta ett smörgåsbord med ett liknande utbud hemma i Sverige. Sätter man sig vid svenskbordet som markeras av en liten flagga får man sällskap av restaurangens stamgäster: ett lojalt gäng klubbmedlemmar, ambassadpersonal och representanter från Handelskammaren samt de olika svenska företag som har sina kontor i Sverigehuset. På fjärde våningen ligger till exempel den äldsta privata svenska firman i Argentina som heter just Compañía Sueco-Argentina. Till de andra hyresgästerna räknas Scania, Ericsson och Flygt. Ytterligare andra svenska företag har inte sina huvudkontor på samma adress men utnyttjar flitigt de två nya konferenslokalerna i Sverigehuset, Fritiof och Carmencita. Det finns planer på att inreda en typiskt nordisk bastu i källaren. Det är utan tvivel ett privilegium för svenska kolonin i Buenos Aires att ha tillgång till ett representativt Sverigehus. Nästan fyrtio år efter husets invigning har tillfället nu kommit att uppmärksamma dess upphovsmän. Bygg-gubbarna kavlar upp ärmarna

2 Det var en grupp visionära klubbmedlemmar som kom på och verkställde idén att resa ett Sverigehus. Med det menade de en byggnad som inte bara skulle tjäna som en fast punkt för Svenska Föreningen utan även skulle utgöra ett centrum för andra svenska institutioner och företag. Det bildades naturligtvis en kommitté för planeringsarbetet -- just svenskar verkar ha en speciell förkärlek för kommittéer -- och bland dess medlemmar förekom många bekanta namn: Olof Alm, Knut Beregård, Johan Bohman, Bengt Carlmarker, Hans Ekerén, Oscar Kraepelien, Bror Orstadius, Rune Pettersson Jorge Schenström, Rolf Schröder, Harry Wickström... Så småningom delegerades ansvaret till en enda person som blev ad honorem chef för projektet: Torsten Dalborg. Redan 1920 hade grundfonden för ett Eget Hem skapats efter flera års påtvingat nomadliv som beskrivs i Kapitel IV. Men det var vid mitten av femtiotalet som klubbens byggnadsplaner började komma igång på allvar. Dels hade det blivit realistiskt att tänka sig en investering: under krigsåren hade klubben lyckats sälja sin estancia och tagit emot ännu en generös donation från Axel Ax:son Johnson. Dels såg sig Svenska Föreningen helt enkelt tvungen att fatta ett beslut om sin framtid: ägaren till byggnaden på Hipólito Yrigoyen 673 där man hyrde en våning tillsammans med Det Norske La Plata Samfund ville riva kåken. Samtliga hyresgäster ombads 1955 att utrymma sina lägenheter. Skandinaverna bad om dispens men insåg att det var bråttom att finna en lösning. Den ursprungliga idén hade varit att bygga nya klubblokaler på tomten som föreningen ägde på Venezuela 540/44. Den gamla fastigheten på den adressen hade tjänat som skola men utrymdes i samband med att klubben köpte marken En känd svensk arkitekt hade redan förberett skisser på hur det nya huset skulle se ut. Det var bara det att under tiden hade rivningsobjektet ockuperats, ett vanligt fenomen i stadsdelen San Telmo. Ingen visste hur länge det skulle dröja innan man fick igenom ett dekret om utrymning, rivningstillstånd och byggnadslov... Den 5 mars 1956 fick man nys om att en annan tomt i närheten fanns till försäljning. Runt hörnet från Centro Escandinavo låg markplätten, som beskrevs som idealisk i klubbens böcker: den var inte bebyggd, dimensionerna passade precis och läget var perfekt. Svenska Föreningen slog till och köpte lotten på Tacuarí 147 exakt en månad efter upptäckten gjorts. Lika snabbt handlade man efter byggnadslov hade utverkats från stadens myndigheter i februari Vid det laget hade redan en arkitekt valts -- schweizaren Edmundo Klein, som hade ritat svenska kyrkan och flera kolonimedlemmars bostäder -- och hans ritningar hade godkänts av byggnadskommittén. Fast några medlemmar protesterade att det var alltför riskabelt, fattade klubbens ordförande Otto Kottmeier det djärva beslutet att påbörja bygget meddetsamma -- utan att veta hur alla kostnader skulle täckas. Den svensk-argentinske byggnadsingenjören Kjell Henrichsen fick uppdraget att utföra projektet som fortfarande kallades Edificio Suecia och en enkel invigningsceremoni för bygget utlystes till Svenska Flaggans Dag, den 6 juni Kort före ceremonin lade ambassaden fram förslaget att byggnaden skulle döpas Casa de Suecia, det vill säga Sverigehuset liksom dess motsvarigheter i andra länders huvudstäder (jfr Maison de Suède i Paris och La Casa di Svezia i Rom). Grundstenen lades under högtidliga

3 former på den svenska nationaldagen. Några symboliska spadhandtag togs av ordförande Kottmeier, generalkonsuln Fritz Brander, ambassadören Herbert Ribbing och generalsekreteraren för Buenos Aires stadsmyndighet Dr. Jorge Barilari. Ostadig mark... Under byggets första skede stötte ingenjören Henrichsen på vissa svårigheter. Det upptäcktes att marken på Tacuarí 147 var porös och genomborrad av sprickor och läckor. Ett dräneringsarbete fick utföras innan någon fast husgrund kunde läggas. Klubbens styrelse hade också gett sig in på ostadig mark på ett ekonomiskt plan: de hade dragit igång ett ambitiöst projekt som de omöjligen kunde finansiera själva. Ett viktigt tillskott i byggnadsfonden hade kommit i form av ett bidrag från Kungliga Kommerskollegium men i juli 1957 skrev klubbstyrelsen till den statliga myndigheten med förfrågan om bidraget kunde utökas. Samtidigt inledde Otto Kottmeier en kampanj för att samla in pengar från klubbens medlemmar och framför allt de svenska företagen. Han och Fritz Brander gjorde var sin Sverigeresa för att tigga hos olika moderbolag och banker. Deras aktiva engagemang gav resultat: Kottmeier lyckades bland annat få många företag att donera material och generalkonsul Brander befann sig lägligt i Stockholm i slutet av 1959 för att förhandla det statliga lån på 200,000 kronor som erbjöds istället för ett utökat bidrag. Slutet gott, allting gott -- på sin nationaldag 1961 kunde svenskarna med stolthet visa upp ett fullbordat Sverigehus och fira det med en galamiddag. Bottenplan och de fyra första våningarna reserverades åt företag -- Hillblads och Branders firmor hade redan flyttat in -- medan femte, sjätte och sjunde våningen upptogs av restaurang och klubblokaler. Inredningen i huset hade valts av en smakrådskommittée bestående av Gustavo Wahren, Märta Brander, Carina Ari, m.fl. Strömmen gick fem minuter före invigningsceremonin som viktiga argentinska och svenska dignitärer skulle närvara vid. Problemet åtgärdades i sista minuten och festen kunde börja. Det var fint som ögat minns en medlem som deltog, för både Johnsons fru och dotter var med. Det hölls både tal och bal. Klubben har bevarat en smalfilm från den högtidliga invigningen. Svenska Föreningen hade fått sitt Eget Hem. En önskan hade gått i uppfyllelse -- en önskan som hade hägrat sedan nästan sextio år tidigare, när klubben hade ställts på gatan och behövt sälja sina tillhörigheter på auktion... Nya grannar: ambassaden Ambassadör Håkan Granqvist trivdes inte på Corrientes. Det var hög tid att renovera de gamla ambassadlokalerna. Men det var inte bara det. Bullret och föroreningarna från gatan var ett ständigt problem. Corrientes korsar den 140 meter breda avenyn 9 de julio vid tandpetaren (obelisken) och är en av Buenos Aires mest trafikerade gator. Lokalerna hade dessutom begränsningar som förhindrade någon fantasifull ombyggnad: ambassaden var en enda lång

4 korridor med kontor efter kontor som låg på rad som tågkupéer. Man sökte olika lösningar under året : Skulle man flytta in i det forna Sjömanshemmet? Till det fashionabla kontorsdistriktet vid hamnen Puerto Madero? Eller in i Sverigehuset? Arkitekterna Henrik Östman och Javier Hernán Rojo fick i uppdrag att beräkna kostnaderna av att A) renovera den gamla ambassaden B) bygga om Svenska Föreningens festsalar och bar på 6:e och 7:e våningen i Sverigehuset, som ofta stod tomma. Kostnaderna visade sig ligga på samma nivå men det fanns en viktig arkitektonisk skillnad mellan de två alternativen: Östman & Rojos skisser visade att de två övre våningarna i Sverigehuset hade mycket större möjligheter. I början rådde det en viss tvekan från de svenska myndigheternas håll om kvarteren runt Tacuarí 147 var de rätta för en ambassad. Men sedan ställde sig Bengt Krantz på Fastighetsverket positiv till projektet -- och ambassadens kansliråd Ylva Gabrielsson och Svenska Föreningens ordförande Lennart Berglund var redan övertygade medarbetare. Sätt igång pojkar sade myndigheterna i Stockholm till svensk-argentinaren Henrik Östman och svensktalande Gustavo Helman på byggfirman Helman Estudio. Samarbetet med Utrikesdepartementets formella hyresvärdar, Fastighetsverket, sköttes per fax och inte en detalj lämnades åt slumpen: en gång tog arkitekterna i Buenos Aires emot ett fax som mätte 17 meter! Resultatet blev lyckat: en representativ, rymlig ambassad med gott om skandinaviskt blont trä invigdes i oktober Den smarta planeringen och smakfulla inredningen omskrevs bl.a. i den svenska designtidsskriften Form. Argentinska arkitekter, å andra sidan, brukar fascineras mest av svenskarnas superpraktiska läggning: bland annat att ambassadören är beredd att använda samma faciliteter som sina anställda! Huset och klubben har fått ett symboliskt lyft i och med att ambassaden har flyttat in. Tidsmässigt har händelsen inte hunnit bli historisk men i klubbens 200-årsskrift kommer man kanske att konstatera att Sverigehuset byggdes 1961 men fullbordades först Skål för klubbens traditioner! Någon detaljerad minnesskrift som redogör för Svenska Föreningens traditioner och fester under de senaste femtio åren är inte lätt att sammanställa. Det finns inget skriftligt bevis -- och av någon mystisk anledning är det många som har minnesluckor... På Svenska Föreningen skålar man gärna med varandra och sjunger både helan och halvan och tersen. Man blir så mycket svenskare i utlandet och den ovanligt höga frekvensen med vilken det sjungs snapsvisor på klubben är bara ett bland flera symptom av det. Acquaviten åker gärna fram oberoende av tillfället. Det kan vara frågan om den traditionsenliga månadslunchen, nationaldagen eller en Råbiffafton -- dessa tillfällen ungefär var sjätte vecka att utmana kroppens kolestorolbalans med högrött kött, äggula... och en nubbe.

5 Den kulinariska biten är minst lika viktig. Vid slutet av 1990-talet är det inte många svenskar i Argentina som ägnar sig åt folkdans eller deklamationer av Gustaf Frödings dikter. Man bevarar svenskheten främst genom språket och maten. De svenskättlingar i andra eller tredje generationen som bara talar spanska kan i varje fall ord som pepparkaka och lutfisk. På klubben dukas det fram ett julbord under hela december månad som verkar ha klippts ur Bergman-filmen Fanny och Alexander. Ett grishuvud dekorerat med kristyr blickar ut över rödkålen, prinskorvarna och doppegrytan. Det är tur att Sverigehuset har luftkonditionering eftersom det vid den tiden på året är sommar på södra halvklotet och över trettio grader varmt... Festen som många betraktar som årets höjdpunkt på klubben är en orgie av både mat och dryck: kräftskivan. I Buenos Aires invigs kräftsäsongen i september när alla som har varit på semester i Sverige har hunnit tillbaka. En argentinare som deltar för första gången glömmer aldrig den exotiska upplevelsen att se sina seriösa svenska affärsbekanta klä ut sig i färgglada partyhattar och haklappar, ljudligt suga i sig skaldjur och överge alla tecken på skandinavisk blyghet för att brista ut i sång. Blir han istället initierad vid Midsommar får han se Volvo-chefen och Alfa Laval-chefen hoppa omkring som små grodor runt en blomsterprydd fertilitetssymbol mitt i vintern på Tacuarí 147. Under årens lopp har klubben inte bara firat dessa typiska nationella högtider utan även skapat sina egna traditioner. Den som förenat alla medlemmar har varit månadslunchen. Men desto vanligare har det varit för mindre kamratkretsar att bilda särskilda undergrupper. Olof Arndt ( Kapten ), Rolf Schröder, Gustavo Wahren och Lauritz Winsnes har avslöjat vad några av dem gick ut på... Schröder: Den som var äldst och mest känd hette Stora Pojkarna och en som var liten och mycket exklusiv och fin hette Tisdagsklubben. Wahren: Tisdagsklubben, ja. Vi var sex stycken: Oskar Kraepelien (Stora Kopparbergschefen), Ernesto Elfgren (Johnsonchefen), Rune Jeppsson (från Elof Hansson), Bengt Carlmarker (Ekman & Co.), Rolf Schröder och jag. Vi träffades och åt lunch, eller rättare sagt, drack lunch. Sedan var det inte alltid att man lyckades ta sig tillbaka till kontoret. Men på den tiden (60- och 70-talet) var det en annan arbetsrytm som rådde... Kapten : En annan grupp hette 1906 års män. Konstigt nog fanns det nästan ett dussintal herrar som var födda det året. Nu är det bara en kvar -- Lauritz Winsnes. Gruppen bildades redan på fyrtiotalet. De träffades varje år och åt middag och firade allas födelsedagar på en gång. Detta pågick till sextio- eller sjuttiotalet. Winsnes: 1906 års män? Du menar Sexklubben?! Vi var elva från början och höll mycket eleganta luncher en gång i månaden, ibland på Jockeyklubben. Det var t.ex. Rune Petterson, Oskar Kraepelien, Lars Östman, Harry Wickström och ambassadören Östen Lundborg. Kapten : Kungliga Råbiffklubben var en grupp herrar som träffades en gång i månaden och åt råbiff och spelade Dudo (ett tärningsspel som går ut på att visa eller dölja vad man har kastat, gissa vad de andra har kastat, bluffa sig fram, o.s.v.). Exakt mitt på dagen, klockan tolv -- alla som kom fem över tolv fick straffpoäng -- och det pågick fram till klockan fyra på eftermiddagen. Sedan gick man direkt hem, naturligtvis -- på den tiden var det en clarito (Dry Martini) per spel som gällde och den som förlorade betalade för alla de andra. Det drogs in sedan, och vi gjorde poäng istället, och alla fick dricka hur mycket de ville -- lite mer civiliserat, alltså. Det fick inte vara fler än tolv personer som spelade så var det någon som avled eller avvek, så valdes en ny medlem under stora ceremoniella former. Han bjöds mycket högtidligt och vi betalade hans lunch, och sedan nästa gång han kom som medlem så fick

6 han betala för alla vi andra... Detta var chockerande för en del. Det fordrade en viss humor för att vara med. Men de där medlemmarna, de dog ut de med. Sjuttiofemårsfesten Rolf Schröder satt i spetsen för Svenska Föreningen i 24 år -- en rekordsträcka i klubbens historia. Han blev invald i styrelsen 1950 som klubbmästare (honorär intendent, partyfixare m.m.). Sexton år senare blev han ordförande men fortsatte att intressera sig för festernas detaljplanering, särskilt menyerna. Sjuttiofemårsjubiléet markerades till skillnad från 100-, 50- och 25-årsjubiléerna inte med någon minnesskrift men däremot firades det med glans: Det var en stor galamiddag med ungefär 160 personer precis på dagen den 29:e oktober Det tråkiga var att jag höll ett långt tal om klubben, som började 1898 och gick framåt, men jag skrev aldrig ner det. Det roliga var att vi firade i gammaldags stil: vi hade två härolder -- typiska långa ljushåriga svenska killar som stod utklädda och stötte med stavar i golvet. Och det gjordes därför att talet var ganska långt. Om man bara talar om den historiska utvecklingen av en klubb i tre kvart så är det ju risk för att folk somnar. Det har aldrig gått ur mig att jag har varit klubbmästare; jag tycker om och kan laga mat. Så menyn, det var en sparrissoppa, och sedan var det ripa (men gjorda på rapphöns, för ripa har vi inte här) som jag lärde kocken att tillaga efter att ha experimenterat hemma själv först. Till efterrätt, Glace au Four -- det var den enkla middagen, det. Sedan blev det dans med orkester. Sett från bardisken Svenska Föreningens bartender, Juan Carlos Rivero ( Carlos ), har hört och sett mycket under sina 37 år med svenskarna. Han anställdes av klubben som kypare 1961 och minns att hissarna i det nya Sverigehuset fungerade ganska sporadiskt den första tiden: det blev mycket springande i trapporna för att bära upp hundratals kilo potatis till femte våningens restaurangkök. Hans äldre arbetskamrat från Strangers Club, Rodolfo Sequeira, anställdes som bartender men så småningom skolades även Carlos in i det yrket. De fick uppleva en storhetstid då omkring 50 personer om dagen besökte baren, vissa affärsluncher höll på fram till klockan 18 och man inte fick bestiga restaurangen utan slips och kavaj: i baren förvarades tre extra slipsar som lånades ut till medlemmar i knipa. Det var också barmännens uppgift att i taxi frakta hem de herrar som drabbades av yrsel. Men Carlos är noga med att betona att han har trivts med sitt arbete -- att de flesta ambassadörer och företagschefer han har serverat genom åren har varit hyggliga prickar och att det var kul att få träffa bl.a. det svenska VM-laget i fotboll 1978 och tidigare de kvinnliga rallyförarna samt popgruppen Con s Combo (jfr porträtten). Med en gammaldags butlers diskretion undviker Carlos att skvallra om folk men han avslöjar att herrarna som fick för sig att anordna en kokkurs i klubbens kök på 1960-talet avverkade ett misstänkssamt högt antal flaskor vin. Vidare att damerna inte dröjde med att göra uppror mot regeln att bara män fick beträda baren. Gränsen utgjordes av en blomsterlåda och en skärm. En dag var det någon lustigkurre som hängde upp en teckning av en gylfknapp med texten For Gentlemen Only för att markera sitt territorium ännu tydligare. Damerna lyckades få igenom en ändring när de hotade med att sluta betala sina avgifter som (passiva) medlemmar. (jfr stycket En speciell undergrupp...). Carlos ber att få gratulera klubben på 100-årsdagen -- och klubben gratulerar honom tillbaka för nästan fyra årtiondens högklassig och lojal tjänstgöring Nils Odahl Svenska Föreningens Ordförande Under 100 År

7 Harald Mörtstedt Carl August Kihlberg August Dahlberg / Georg Broström (supl.) August Dahlberg Gustaf Wilhelm Goldkuhl August Orstadius Hilmer Dahlgren Anders Gustaf Elowson Abel Nordström Hilmer Dahlgren Gustaf Wilhelm Goldkuhl Curt Schenström Gustaf Wilhelm Goldkuhl Curt Schenström Fritz Brander Curt Schenström Gustaf Wilhelm Goldkuhl Curt Schenström Hadar Holmer Curt Schenström Fritz Brander Ernesto Ohlsson Curt Schenström Carl C:son Lindberg Stellan Goldkuhl Stig Näs Curt Schenström Otto Kottmeier Lars Östman Ernesto Hilding Ohlsson Rolf Schröder Lennart Berglund Olof Arndt En speciell undergrupp : damerna Det har framgått -- underförstått -- att Svenska Föreningen bildades som herrklubb 1898 och sedan förblev det rätt länge. Vad som är fascinerande att konstatera är just hur länge. I minnesskriften från 1923 hette det att Föreningen har konsekvent hållit kvinnan borta från valurnor och administrationsbekymmer. Endast när det gällt fester har det kvinnliga elementet i de flesta fall lämnats tillfälle att förljuva mannens trägna föreningsarbete, och med sin närvaro förhöja festens glans. Samma text beskriver klubblokalerna på Victoria 673 med att måla en kontrast mellan Det allvarliga sekretariatet och biblioteket, den något gladare (och naturligtvis spegelprydda) damsalongen, biljardrummet och baren. På den tiden skulle damer glänsa och spegla sig men inte bekymra sig över att behöva delta i några allvarliga beslut i föreningslivet. Den lasten befriades de ifrån även när de nästan fyrtio år senare tilläts bli s.k. passiva medlemmar utan rösträtt. De var välkomna vid fester och fick lov att använda klubblokalerna för sina damföreningsmöten -- men vid lunchtid dominerades restaurangen av kostymer och slipsar. Och egentligen var det inte många i svenska kolonin som

8 ifrågasatte denna status quo (med ett undantag -- jfr Sett från bardisken ). I Sverige inleddes en mångårig debatt om kvinnors inträde på arbetsmarknaden och tillgång till formella och informella kontaktnät. I svenska kolonin i Buenos Aires kommenterades ämnet kanske vid någon trädgårdsfest -- elller kanske inte. Det var oundvikligt att en kulturkrock skulle ske förr eller senare mellan sjuttiotalsfeminismens Sverige och de konservativa utlandssvenskarna vid dess antipod. Krocken ägde rum i oktober Svenska staten hade haft en representant med i klubbens styrelse sedan Sverigehuset hade byggts med hjälp av 800,000 skattekronor. Den representanten hade alltid varit ambassadens kanslist. Men så hette kanslisten plötsligt inte Christer Nilsson utan Lillemor Karlsson. Ambassadören Sven Hedin skickade ett telegram till UD i Stockholm som meddelade att han hade fått det bekräftat av Svenska Föreningen att klubbens stadgor förhindrade kvinnor från att bli medlemmar i styrelsen. Hedin föreslog istället att ambassadens andreman Hans Linton borde bli statens ombud. Men då bröt stormen ut på UD och i svensk massmedia. Klubben hamnade för första gången i sin historia på Dagens Nyheters förstasida medan Svenska Dagbladets rubrik löd UD läxar upp svenskar i Argentina. Klubben fick bråttom att utföra en stadgeändring som sades ha varit på väg men inte hunnits med tidigare. Eftersom det formella förslaget om ändring kunde läggas fram först vid nästa årsmöte och det enligt argentinsk lag måste gå två årsmöten före en ny stadga kunde antas var det först vid generalförsamlingen i oktober 1977 som damer fick inträde i klubben som fullvärdiga medlemmar. Samtidigt röstades Daisy Mellberg in som andra viceordförande och Britt Carlmarker som suppleant. Över tjugo år senare har antalet kvinnor i styrelsen dramatiskt utökats från två till tre... Ändå råder det ingen tvivlan om att en attitydförändring har skett: tjejer är välkomna på klubben och skandalen som inträffade 1974 verkar vid det här laget mest exotisk eller pittoresk. Kolonins primadonna När Carina Ari anlände i Argentina på 1940-talet som nygift med likörkungen Jan Moltzer var hon redan en hyllad balettdansös och koreograf med en lång karriär i Europa bakom sig. Men i Buenos Aires blev hon känd på flera andra sätt -- som skulptris, festvärdinna, filantrop och framför allt en oerhört färgstark personlighet. I Sverige minns folk Carina Ari som en danskonstens pionjär som deltog i Svenska Baletten i Paris och som den som stiftade ett balettstipendium i Stockholm. Men många svenskar i Buenos Aires minns henne för en helt annan dans: när hon som sjuttioåring och iförd leopardmönstrad dräkt dansade hambo med sångaren i svenska popgruppen Con s Combo på en av sina populära champagneluncher Den excentriska miljonärshustrun Carina var både insider och outsider i svenska kolonin. Alla ville bli bjudna till hennes storslagna fester på residenset La Monona ( la Casa Sueca ) i San Isidro. Social status hade hon både genom att vara gift med en av ägarna av den anrika

9 holländska likörfirman Bols och därför att hon själv hade varit internationell stjärna. Men det fanns också dem som log i mjugg åt hennes egenheter: hennes oändliga kärlek för katter, hennes jättesamling tomtar och troll och hennes ibland dramatiska framtoning. Efter en lovande debut på Operan i Stockholm dansade Carina i början av 1920-talet i Svenska Baletten i Paris. Därefter gick hon sin egen väg och gjorde en lysande karriär som koreograf. Dansandet fick hon lägga av med sedan hon drabbats av ledgångsreumatism. Det var just på kurorten Aix-les-Bains som hon 1938 träffade sin holländske prins som nyligen hade bosatt sig i Buenos Aires. De första åren i Argentina ägnade sig Carina främst åt att skulptera, en talang hon hade upptäckt tidigare men aldrig hade haft mycket tid att utveckla. Till hennes verk hör en byst av Dag Hammarskjöld som finns uppställd i närheten av Förenta Nationernas huvudkvarter i New York och en staty av Den Heliga Birgitta som står vid det svenska helgonets födelseplats. Efter sin makes död 1967 blev Carina mer utåtriktad. Hon umgicks mycket i argentinska societetskretsar och i svenska kolonin där hon fick många goda vänner. Inför sina egna fester lade hon ned hela sin konstnärssjäl i att komma på originella teman och dekorationer. En av de mest säregna tilställningarna var artonårskalaset hon ordnade för sin katt Pousse-Pousse. De inbjudna satt runt ett U-format bord. Herrarna hade blivit ombedda att bära smoking med någon skinnaccessoar för att hedra siamesen som presidierade vid bordet på en tronstol. Flera gäster höll tal i kattens ära. Ambassadör Östen Lundborg hade blivit inbjuden men fått förhinder -- och han erkände senare att det var den enda gången han var glad över att ha missat en tillställning hos Carina. Som ett annat smakprov på Carinas fester kan man nämna hennes sjuttionde födelsedag den 14 april För aftonen hade hon hyrt ett tält fodrat med siden och belyst med kristallkronor. När gästerna kommit gjorde Carina entré klädd i vitt med en röd cape och katten Pousse-Pousse på axeln. Hon gick runt och hälsade på var och en av gästerna som stod ordnade i led. Carina hade en passion för vackra smycken och föremål och hon älskade att klä upp sig och spela diva. Men det gjorde hon med en hög dos självironi. De som kände henne väl försäkrar att hon förblev en snäll och ödmjuk person livet igenom -- och hennes generositet tog klara uttryck i frikostiga donationer till Svenska Föreningen, kyrkan, Hjälpföreningen och en rad muséer och kulturella institutioner. Hennes liv hade nämligen inte alltid varit en dans på rosor. Karina Jansson, som hon ursprungligen hette, hade vuxit upp i en fattig familj i Gamla Stan i Stockholm och sålt blombuketter på gatan efter skolan. Miljonärsänkan som tyckte om att smutta på ett glas rosa champagne till frukost glömde aldrig sin bakgrund och det hårda arbete som hade krävts för att lyckas som balettdansös. När hon avled på julafton 1970 hade hon grundat både en stiftelse för att stödja utbildning och forskning inom danskonsten i Sverige och en minnesfond som än idag delar ut flera stipendier om året till unga dansare. Svenska Föreningen i Buenos Aires döpte en salong i hennes minne. Sala Carina försvann i och med sjätte våningens ombyggnad till ambassad 1996 men legenden Carina levde vidare.

10 Och när hon har levat uti hundrade år... Svenska Föreningen kan blicka tillbaka över hundra år av tradition men också anpassning och nyskapande. Klubben har förändrats därför att svenska kolonin har ändrat karaktär över åren. Den har gått från att ha varit en helskandinavisk herrklubb till en argentinsk-svensk förening som även välkomnar kvinnor. Den ligger lika centralt som tidigare men många företag har flyttat från norra San Telmo till andra stadsdelar eller ut till förorterna. Likaså bor större delen av klubbens medlemmar några kvarter från Libban nuförtiden (jfr gloslistan nedan). Föreningen spelar inte samma roll för svensk sammanslutning som den gjorde förr i tiden. Färre svenskar skickas utomlands av företagen och då på kortare kontrakt. Känner man hemlängtan går det att resa till Sverige på sexton timmar istället för att som tidigare tillbringa tre veckor ombord en Johnsonbåt. De som har råd åker hem på semester minst en gång om året och inte vart femte år, vilket var normen före flygets dagar. Har man Internet hemma kan man läsa svenska dagstidningar och chatta (som det heter på nysvenska) med en gotlänning, en same och en Stockholmare på samma gång i cyberrymden istället för att uppsöka landsmän på Tacuarí 147. Klubbens grundare, tandläkaren Nils Odahl, skulle sätta munvattnet i halsen om han fick träffa de unga svenskar som reser, studerar eller arbetar i Argentina vid detta sekelskifte. De är nämligen i allmänhet mer intresserade av att träffa argentinare och lära sig dricka maté än de är av att dagligen hylla sitt fädernesland -- och det var Odahl som 1898 hade ett och annat att säga om svenskar med pseudo-kosmopolitiska tendenser. Nuförtiden betraktas förstås en nyfikenhet för andra kulturer som någonting ganska hälsosamt och naturligt snarare än pseudokosmopolitiskt. Man behöver inte vara doktorand i social antropologi för att konstatera att dessa nya vanor och förhållanden inte befrämjar svensk sammanhållning i Argentina. Och ändå sökte sig fler nya medlemmar till klubben än på många år. Tydligen har en svensk förening en viktig funktion för dem. Det kommer den att fortsätta att ha så länge utlandssvenskar känner abstinensbesvär för dillkokt potatis, så länge svenskättlingar vill påminnas om sin bakgrund och så länge det finns argentinska Sverige-vänner som roas av att skåla med skrålande Vikingar. Vi som bor några kvarter från Libban För några år sedan skrev Basil Thomson en mycket uppskattad spalt i tidningen Buenos Aires Herald under rubriken Ramón Writes. Ramón var en fiktiv figur som uttryckte sig på en överdriven version av spanglish, det speciella blandspråk som talas av många angloargentinare. Svensko-argentinare har inte hittat på någon egentlig motpart men visst märks det om man har bott här i fyrtio år eller rentav aldrig bott i Sverige. De mer principfasta bland veteranerna i kolonin undviker blandspråk och finner en viss stolthet i att de har kunnat hålla svenskan ren, t.o.m. från interjektioner som Claro, Bueno, och no? som kommer ganska automatiskt. Men när de besöker Sverige får de utstå yngre

11 släktingars förtjusning över att de talar gammalsvenska. Deras ordförråd är intakt -- så intakt att det verkar ha stannat upp i tiden. (T.ex. Goddag, Jag for till... och vi är bundis.) Desto vanligare är det att låta sig contagieras av spanskan. Särskilt mellan syskon i utlandssvenska familjer består vardagssnacket av någon blandning av deras modersmål och lunfardo (Buenos Aires argot) -- och även engelska, om de går på Lincoln (den amerikanskainternationella skolan) eller St.-Någonting (någon av de brittisk-argentinska skolorna). Ett typiskt uttalande kan låta så här: Du, vi rollerblejdar härifrån, för jag bankar mig inte alla dessa fashionable och sportiga chetitos. För några år sedan var det två systrar i en ABB-familj som fann en speciell glädje i att då och då tala uteslutande lunfardo -- men med en utstuderat stark (och tillgjord) skånsk brytning. Även vuxna slarvar ibland. På Handelskammaren i Sverigehuset hördes för inte länge sedan repliken: de negocierade ett nytt avtal angående presupueston -- och det var ingen som rörde en min. Det berättas också att en svensk familjefar hade tröttnat på det lingvistiska kaoset som rådde vid middagsbordet och sade bestämt till sin hustru: Nu får det vara slut på det här. Antingen ska våra barn tala svenska eller spanska. De får välja språk. Men någon mezcla vill jag inte vara med om! Oroliga föräldrar i Buenos Aires tvingar sina barn att gå på svenskundervisning i Skolföreningens regi och det gör de rätt i. De tills nyligen statligt subventionerade språklektionerna har varit barnens enda chans att få någon rätsida på sin grammatik eftersom det aldrig har funnits en svensk skola i huvudstaden. Däremot drevs en liten svensk skola på 1970-talet för familjerna vid Scania-fabriken i Tucumán. Förutom lektioner brukar två andra omprövade metoder för att upprätthålla modersmålet nämnas: konfirmationsundervisning (för förr i tiden fanns det en svensk präst) -- och att prenumera på Kalle Anka... En kort svensk-argentinsk ordlista Inga av de följande uttrycken är påhittade, d.v.s. de förekommer eller har förekommit naturligt. En del är misstag, andra är avsiktliga påhitt. Libban : Avenida Libertador, en av huvudvägarna som binder ihop de norra pileta-förorterna (pileta = pool) Tandpetaren : Obelisken som står mitt i Buenos Aires Ute på campen : ute på landet (el campo = landsbygden) Jag har känt dem förut : jag har träffat dem förut (conocer = både träffa och känna) Kliat kött : köttfärs (carne picada, picar = både klia och hacka) Enchufera sladden! : koppla sladden (enchufar = koppla) Pasáme un apelsino : räck mig en apelsin Korvo varmo : (gissa)

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Kultur och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE. Kultur och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS B OCH C. ALKOHOL I SVERIGE Kultur och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Så startade Systembolaget Systembolaget startade 1955

Läs mer

Veronica s. Dikt bok 2

Veronica s. Dikt bok 2 Veronica s Dikt bok 2 Det är bra att ha en syster Min syster betyder så mycket för mig. Jag vet att hon betyder likadant för mig. Om jag vill henne något så vet jag att hon finns där för mig. Jag är glad

Läs mer

Hotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Hotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARTIN PALMQVIST ORD tvillingar (s 5, rad 1), syskon födda samtidigt änkor (s 5, rad 3), gifta kvinnor med döda män. (En änka) En gift man meden död fru är en änkling. pumpas

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Kultur och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Kultur och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Kultur och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Sverige förr i tiden. Så föddes Systembolaget. Systembolaget

Läs mer

Lektion 2, tisdag 4 februari, Svenska för internationella studenter, kurs 1

Lektion 2, tisdag 4 februari, Svenska för internationella studenter, kurs 1 Lektion 2, tisdag 4 februari, 2014 Svenska för internationella studenter, kurs 1 Hur man hälsar Hej! Hejsan! Tjenare! Tjena! Tja! God dag! God morgon! God middag! God afton! God natt! Hur man hälsar Hej!

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s Från kontor till modern funkis Luise Ljungby och Rasmus Kjær hade bott mitt emot det gamla kontoret som tillhörde Århus universitet i ett år när det blev till salu. Trots att de bara hade bott i sitt dåvarande

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Äppelpaj med extra vaniljsås

Äppelpaj med extra vaniljsås ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ANNELIE DREWSEN ORDLISTA äldreboende (s 5, rad 6), ett hem för gamla rutiner (s 6, rad 9), vanor, saker som en gör på samma sätt varje gång/dag sorgsen (s 8, rad 7), ledsen svajar

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text

NORDEN I BIO 2008/09 Film: Goðir gestir (Island 2006) Svensk text 1 Har du köpt tillräckligt med saker? 2 Tja... Jag vet inte. Vad tycker du? Borde jag handla mer saker? 3 Är det nån på ön som du inte har köpt nåt åt? 4 -Ja, en. -En? 5 -Dig. -Men jag bor inte på ön...

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

1 en familj 2 passet 3 en lägenhet 4 timmen 5 ett liv 6 sambon 7 en paus 8 pianot 9 ett program 10 gatan

1 en familj 2 passet 3 en lägenhet 4 timmen 5 ett liv 6 sambon 7 en paus 8 pianot 9 ett program 10 gatan FACIT Framstegstest a b c b a c b b 0 a Varifrån Hur Vad Hur Vilken Varför Hur Vad Hur 0 Vilken Vilket När Hur Var Vad kommer bor pluggar vaknar stiger dricker äter tränar tar 0 träffar fikar surfar lyssnar

Läs mer

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ÅSA ÖHNELL ORDLISTA otrogen (sida 6, rad 10) träffat andra kvinnor (eller män) efterlyste (sida 6, rad 16) sökte efter, frågade efter, kanske på teve och i tidningar inte råd

Läs mer

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga.

Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Slå folje Stig Claesson Han var på våg till sin flicka, och klockan kvart i sju skulle hon stå utanfor biografen Saga. Hon hette Karin det mindes han tydligt. Han skulle hinna precis. Klockan var bara

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Det nya hemmet ETT RUM OCH KÖK

Det nya hemmet ETT RUM OCH KÖK ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN Hans Peterson ORDLISTA avlopp (s 3, rad 7) som vatten rinner ut i, i badrum och kök kommit till världen (s 3, rad 13) var född värnplikt (s 5, rad 4) militärtjänst kakelugn (s

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

På kvällen underhöll Norwegian Breeze med musik från Norge som följdes av folkdans från Finland. Underbart! Och så var denna dag slut

På kvällen underhöll Norwegian Breeze med musik från Norge som följdes av folkdans från Finland. Underbart! Och så var denna dag slut Den 11 december började med att en klubbmedlem höll föredrag om Vikingarna. Först på spanska där spanska elever var inbjudna, sedan på norska för oss andra. En givande timme där vi fick utrett lite grann

Läs mer

Den försvunna diamanten

Den försvunna diamanten Den försvunna diamanten Jag sitter utanför museet i London, jag ser en man gå lite misstänksamt ut genom dörren. Jag går in på museet och hör att personalen skriker och säger att diamanten är borta. Diamanten

Läs mer

Gammal kärlek rostar aldrig

Gammal kärlek rostar aldrig Gammal kärlek rostar aldrig SammanTräffanden s. 4 YY Beskriv förhållandet mellan kvinnan och hennes man. Hur är deras förhållande? Hitta delar i texten som beskriver hur de lever med varandra. YY Vad tror

Läs mer

Lektion 2, måndagen den 1 februari, Svenska för internationella studenter, kurs 1

Lektion 2, måndagen den 1 februari, Svenska för internationella studenter, kurs 1 Lektion 2, måndagen den 1 februari, 2016 Svenska för internationella studenter, kurs 1 Hur man hälsar Hej! Hejsan! Tjenare! Tjena! Tja! God dag! God morgon! God middag! God afton! God natt! Hur man hälsar

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Pärlan vid Asundens strand

Pärlan vid Asundens strand Pärlan vid Asundens strand KO N F E R E N S L Å T D I G I N S P I R E R A S AV G O D M AT O C H VA C K R A V Y E R Där Östergötland är som skönast, vid sjön Åsunden, ligger Rimforsa Strand den perfekta

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Stolthet och fördom - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Projektet Eddies hemliga vän

Projektet Eddies hemliga vän Projektet Eddies hemliga vän Eddies hemliga vän Vårt bidrag är en pop upbok som handlar om att minska vår energiförbrukning. Det är en barnbok som ska få barn att bli medvetna om att energiförbrukningen

Läs mer

Katten i Ediths trädgård

Katten i Ediths trädgård Katten i Ediths trädgård Detta arbetsmaterial syftar till att ge läraren idéer och förslag på hur man i undervisningen kan jobba med den lättlästa boken Katten i Ediths trädgård. Materialet är utarbetat

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN KIRSTEN AHLBURG ORDLISTA pall (sida 10, rad 3) en liten stol utan ryggstöd och armstöd baguette (sida 14, rad 12) franskt, vitt bröd LÄSFÖRSTÅELSE Vid dagens slut sida 5 Vilken

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 19 november - torsdag 13 december

barnhemmet i muang mai måndag 19 november - torsdag 13 december barnhemmet i muang mai måndag 19 november - torsdag 13 december Under veckorna som har gått har vi med jämna mellanrum i vardagen firat thailändska högtider och framöver blir det dags för lite farang-högtider

Läs mer

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack

KAPITEL 6. Verb: preteritum. *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te. Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex: gå-gick, drick-drack KAPITEL 6 Verb: preteritum Imperativ Tala +de Ring +de Läs* +te Må +dde preteritum talade ringde läste mådde *imperativ som slutar på p, k, s, t eller x +te Special (it-verb och oregelbundna verb) T ex:

Läs mer

Järvstabladet tidningen för dig som bor i Järvsta Utgåva nr Utgiven av Järvsta byförening Gävle

Järvstabladet tidningen för dig som bor i Järvsta Utgåva nr Utgiven av Järvsta byförening Gävle J ÄRVST A B LADET Järvstabladet tidningen för dig som bor i Järvsta Utgåva nr 1 2009 Utgiven av Järvsta byförening Gävle 2010-10-11 NY ORDFÖRANDE i järvstabyförening Det var med viss tveksamhet medlemmarna

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

barnhemmet i muang mai onsdag 13 juni - måndag 2 juli

barnhemmet i muang mai onsdag 13 juni - måndag 2 juli barnhemmet i muang mai onsdag 13 juni - måndag 2 juli Vad gjorde ni på midsommar? Vi lekte och dansade runt årets vackraste midsommarstång, åt fantastisk lunch- och middagsbuffé och hade kareokee-disco

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli

barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli barnhemmet i muang mai måndag 16 juni - måndag 14 juli Det är lugnt på Phuket när det är sommar i Europa, i alla fall mycket lugnare. Men hos oss är allt som vanligt fast med lite mindre besök. Och som

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn:

Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna ordföljd Ett övningshäfte där du tränar rak ordföljd och omvänd ordföljd. Namn: Träna rak ordföljd. Subjektet är först. Verbet är alltid på andra plats. Subjekt Verb Objekt Zlatan spelar fotboll.

Läs mer

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna

Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Liknelsen om talenterna 33:e söndagen under året (årgång A) 16 november 2014 Tidsram: 20-25 minuter. Matt 25:14-30 eller Matt 25: 14-15, 19-21 (den kortare här nedan) Liknelsen om talenterna Det blir nämligen

Läs mer

SPG SALES Stureplansgruppen

SPG SALES Stureplansgruppen Bokningsbekräftelse SPG SALES grundades våren 2007 och är en del av upplevelsekoncernen Stureplansgruppen och bedriver verksamhet inom festvåning, event, konferens och restaurang. Idag är SPG Sales ett

Läs mer

jonas karlsson det andra målet

jonas karlsson det andra målet jonas karlsson det andra målet noveller wahlström & widstrand 064802Det andra målet.orig.indd 3 12/21/06 3:03:00 PM Wahlström & Widstrand www.wwd.se Jonas Karlsson 2007 Tryck: GGP Media GmbH, Tyskland

Läs mer

SVENSKA Inplaceringstest A

SVENSKA Inplaceringstest A SVENSKA Inplaceringstest A Välj ett ord som passar i meningen. Använd bara ordet en gång. Exempel: Smöret står i kylskåpet. Det ringer på dörren. Han fick ett brev från mamma. De pratar om vädret. om /

Läs mer

Anette Sernlo, (s) ordförande Kent Carlsson, (s) 2:e vice ordförande. Marie Greger, Tekniska förvaltningen

Anette Sernlo, (s) ordförande Kent Carlsson, (s) 2:e vice ordförande. Marie Greger, Tekniska förvaltningen 2007-04-24 1(4) Tid 19.00 21.30 Plats Närvarande Presidium: Skepplanda Bibliotek Anette Sernlo, (s) ordförande Kent Carlsson, (s) 2:e vice ordförande Sekreterare: Inbjudna: Antal övriga mötesdeltagare:

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

V 47. Hej! Välkomna till vår vernissage på fredag 28 november kl. 14.30-16.30! APT 9 dec. Trevlig helg! Glöm inte varma kläder denna vecka

V 47. Hej! Välkomna till vår vernissage på fredag 28 november kl. 14.30-16.30! APT 9 dec. Trevlig helg! Glöm inte varma kläder denna vecka Hej! Välkomna till vår vernissage på fredag 28 november kl. 14.30-16.30! Trevlig helg! V 47 APT 9 dec Glöm inte varma kläder denna vecka Vernissage 28 november Kl. 14.30-16.30 STJÄRNAN Veckans höjdpunkt

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Möte i Trollhättan augusti 2015

Möte i Trollhättan augusti 2015 1 Föreningen Försvarsdirektörer Emeriti Möte i Trollhättan augusti 2015 Den 29 juni fick vi från mötesarrangören Lennart Olofsson följande hälsning: Jag har fått ihop ett program som ser ut så här: 19

Läs mer

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund

Lärarhandledning. Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund Lärarhandledning Folke och Frida Fridas nya värld Frida Åslund www.atriumforlag.se info@atriumforlag.se Innehåll Om boken 2 Om författaren 2 Ingångar till läsningen 3 Analys Berättare Karaktärer Läsdagbok

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1. Kapitel 1 Sam sida 2 2. Kapitel 2 Två böcker är borta sida 3 3. Kapitel 3 ett brott sida 4 4. Kapitel 4 På sjukhuset sida 5 5. Kapitel 5 Söker efter tjuven sida 6 6. Kapitel 6 Tjuven

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Vardag Äldreboendet Björkgården

Vardag Äldreboendet Björkgården ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CHRISTINA WAHLDÉN ORDLISTA Kapitel 2 tegel (sida 7, rad 5) bränd lera bråttom (sida 7, rad 8) inte mycket tid Kapitel 3 bingo (sida 10, rad 3) ett spel minne (sida 11, rad 7)

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Olle

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Olle Innehållsförteckning Kap 1 Olle sida 2 Kap 2 Blomplockning i nationalparken sida 3 och 4 Kap 3 Bankrånet sida 5 Kap 4 Rättegången sida 6 Kap 5 videogranskningen sida 7 Kap 6 Den rätta rättegången sida

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina

Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina Kapitel 1 Personen Hej jag heter Lars jag är 9 år och jag går på Söderskolan. Jag tycker om min morfar. Jag har 4 syskon 2 bröder och 2 systrar. Mina bröder är 8 år gamla och mina systrar är 3 och 5år.

Läs mer

Laila blandar. sina personliga favoriter

Laila blandar. sina personliga favoriter Laila blandar sina personliga favoriter Lite skandinavisk funkis och lite amerikansk villa, lite kitsch och lite gammaldags charm. När Laila Bagge Wahlgren och Niclas Wahlgren byggde sitt Trivselhus valde

Läs mer

Vikingen nr 3 2006 -------------------------------------------------------------------------------------------------

Vikingen nr 3 2006 ------------------------------------------------------------------------------------------------- Vikingen nr 3 2006 Tidningen Vikingen utkommer med 4-6 nummer per år. Alla kårens medlemmar kan skicka in bidrag till kårtidningen. Du som har varit med om någonting skoj som du vill berätta om, kom in

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

MCI har bokat upp ett antal hotellrum för att garantera boende till er deltagare på SFAI-veckan.

MCI har bokat upp ett antal hotellrum för att garantera boende till er deltagare på SFAI-veckan. MCI har bokat upp ett antal hotellrum för att garantera boende till er deltagare på SFAI-veckan. Vi arbetar utifrån förste man/kvinna till kvarn... principen, så vad gäller nedan hotell, reserverar vi

Läs mer

Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev

Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev Barnens RäddningsArk Nyhetsbrev December 2009 Till alla nyhetsbrev... Rubriker: Efter sju år har flickorna sitt eget hem Första mötet Aldrig kunde jag tro Festen på El Arca som ingen kommer att glömma

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.

Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. "Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. Theresa B Moyers och Steve Martino Översättning Paul Harris och Carina Bång Att använda

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Innehåll 8 noveller om otrohet

Innehåll 8 noveller om otrohet Innehåll 8 noveller om otrohet Frågan? 11 Herre, skydda mitt barn 15 Ärlig. Jävligt konstigt ord 51 Platt mage 63 Love 69 Nu talar jag 75 Tre (hon) 80 Klara 123 7 Frågan? När jag tittar ut från fjortonde

Läs mer

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe.

Tillsammans med Birger, Maria, Helena och Annika fick jag en god kopp kaffe. Måndag den 9 november 2009 Hej kära dagbok. Jag började min resa tidigt den här dagen. Redan klockan 5.30 blev jag hämtad av Birger och damerna. Birger körde oss så lugnt och säkert till Arlanda. På Arlanda

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät "wha wha"

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät wha wha Författare: Filip Sahlberg 2014 Kapitel 1 Ljudet Alexander och Kalle var i deras hemliga kemirum i källaren. En otrevlig källare med gamla tegelväggar och avloppsvatten rör som läckte. Plötsligt hörde

Läs mer

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se

Ett smakprov ur Näsdukar Argument Förlag och Catharina Segerbank. Du hittar fl er smakprov på www.argument.se 10 Den första näsduken 11 Det är den 31 oktober 1988. Jag och en väninna sitter i soffan, hemma i mitt vardagsrum. Vi skrattar och har roligt. Plötsligt går vattnet! Jag ska föda mitt första barn. Det

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld

Douglas Foley. Habib: Tre gånger guld Douglas Foley Habib: Tre gånger guld Tidigare utgivet av Douglas Foley: Ingen återvändo 2001 Shoo bre 2003 Habib: Meningen med livet 2005 Habib: Friheten minus fyra 2005 Habib: Paris tur och retur 2006

Läs mer

Östersjökryssning under en vecka ombord lyxkryssaren Serenade of the Seas

Östersjökryssning under en vecka ombord lyxkryssaren Serenade of the Seas Club Eriks noga utvalda upplevelser Östersjökryssning under en vecka ombord lyxkryssaren Serenade of the Seas Stockholm Helsingfors St. Petersburg Tallin - Riga Följ med oss under en härlig vecka ombord

Läs mer

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse

Topphemligt Boende. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik Vercruysse Topphemligt Boende Från övergivet hus till lyxbostad, galleri, restaurang och boutique. Graanmarkt 13 i Antwerpen blev Ilse Cornelissens och Tim Van Gelovens drömprojekt. Text Cecilia Öfverholm Foto Frederik

Läs mer

Scen 1. Personer. 1977 är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör

Scen 1. Personer. 1977 är Emma 38 och. emma jerry robert en servitör 1978 Scen 1. Personer emma jerry robert en servitör 1977 är Emma 38 och Jerry och Robert 40. * Betrayal hade premiär på National Theatre i London, 15 november 1978, i regi av Peter Hall. Pub. 1977. Vår.

Läs mer

Den store Gatsby funderingsfrågor, diskussion och skrivuppgift

Den store Gatsby funderingsfrågor, diskussion och skrivuppgift en lektion från Lärarrummet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Den store Gatsby funderingsfrågor, diskussion och skrivuppgift Ämne: Svenska, SVA, SFI Årskurs: 7-9, Gym, Vux Lektionstyp: reflektion,

Läs mer

Cochabamba, 24 oktober, 2012. Kära faddrar och gåvogivare!

Cochabamba, 24 oktober, 2012. Kära faddrar och gåvogivare! Cochabamba, 24 oktober, 2012 Kära faddrar och gåvogivare! Nu är det än en gång vår här i Cochabamba, Bolivia, min tionde i ordningen och jag kan tillägga att det är ganska nyligt jag börjat kunna skilja

Läs mer

Hur har ni informerat om stödet från Leader Bergslagen? Bifoga affisch eller liknande!

Hur har ni informerat om stödet från Leader Bergslagen? Bifoga affisch eller liknande! SLUTRAPPORT HAGGE SOMMARCAFE Projektets namn Genomförare Mitt sommarprojekt/ Hagge sommarcafé Selma Hedberg Hur fick du idén till Hagge sommarcafé? Jag fick idén till caféet tack vare att jag bor i Hagge,

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 oktober - måndag 6 november

barnhemmet i muang mai tisdag 24 oktober - måndag 6 november barnhemmet i muang mai tisdag 24 oktober - måndag 6 november Två veckor sen sist och med andra ord våra två första veckor tillsammans med alla våra nya barn. Nya rutiner, planering inför skolstart, skolstart

Läs mer

Kvarteret Filantropen

Kvarteret Filantropen Kvarteret Filantropen Tryggt och bekvämt boende Tryggt och bekvämt boende för äldre i Glimåkra Västergatan 5 är ett seniorboende i ett lummigt och lugnt område mitt i centrala Glimåkra. I huset finns lägenheter

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret.

Denna polygonpunkt var still going strong 41 år efter att jag hade borrat ett hål, slagit ner ett järnrör och huggit en triangel runt om röret. Käringön 2005-10-08 Käringön har alltid utövat en viss lockelse för mig och det beror på alla minnen från den tid jag arbetade på ön. Jag kom dit första gången den 24 mars 1964 för att börja med kartläggningsarbetet

Läs mer

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material

Flykten från Sverige. Avdelningsmöte. Samling -Vem är här och vad ska vi göra idag? Innehåll. Material Avdelningsmöte Flykten från Sverige Under detta möte får scouterna fundera på hur det kan kännas att vara på flykt och ha olika förutsättningar i livet. Mötet avslutas med en saga som berättar om ett Sverige

Läs mer

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober

barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober barnhemmet i muang mai måndag 17 september - söndag 14 oktober Nu har det gått nästan en hel månad sedan vårt förra veckobrev. Detta brev har dröjt så länge helt enkelt för att det har hänt så mycket att

Läs mer