fastighetstaxering inte sker året efter färdigstäiiandeåret men där färdigstäiiandeåretskaftehaåsatts

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "fastighetstaxering inte sker året efter färdigstäiiandeåret men där färdigstäiiandeåretskaftehaåsatts"

Transkript

1 fastighetstaxering inte sker året efter färdigstäiiandeåret men där färdigstäiiandeåretskaftehaåsatts som värdeår omfastighetstaxering hade skett påföbaadeår.utan denna kompietterandebestämmeiseskaiie den sitaationenkanna inträffa att iikvärdiganybyggda bostadsbyggnader behandiasoiikaifråga om nedsättning avfastighetsavgift beroende på närdefastighetstaxeringar skor dåbyggnadernafårsiaavärdeårfaststäiida. Denkompiotterandebestämmeisenkanakfaahsoras om dot inte skoren aibrrän efter förenkiadfastighotstaxermg året efter färdig byggaationenskerpå ett sådant sätt ooh nnder en sådan tid att de arbeten somatförs nnder färdigstäftaadeåretiateårotefternftöserea särskild fastigbotstaxeriag, vid viikea värdeår kaa fastställas. Åv 16kap.3^ fastighetstaxoriagslagen^l979:1152)framgår att en särskildfastighetstaxering ska ske om nedlagda kostnader medfört att taxeriagsvärdot bör ändras med minst enfemtedel,dook minst 25 OOOkronor. Ny taxering ska dook alltid ske för hyreshasom de nedlagda kostnaderna uppgår till minst Imiljon kronor ooh för småbas om det sammaalagda värdet av småhaset ooh eventtrell tillhörande tomtmark på graad av föräadriagea bör höjas eller sänkas mod minstloo 000 kronor. Nedsättrrmgenavkonmranalfastighotsavgiftförnybyggnaft aktualiseras ävea för enbefintligbyggnadomdenna genomgår en så omfattande om-eller tillbyggnad att byggnaden vid eftorföljandefastighetstaxering får ett nytt värdeår som motsvarar årer för byggaadsarbetena.lftåga om småbas krävs dook att åtgärderna är så omfattaade att de är att jämställa med nyproduktion. Beträtfande byresbns bar Skatteverketisina allmänna råd om riktvärdoangivelser ooh graaderaa förtaxormgenoohvärdesättningenavhyreshusermeter oohägarlägenhetsenheter vid 2010 oeb senare års fastighetstaxeringar (Sf^V Å 2009:18) ansett att till-eller ombyggnadsårotskafastställas som värdeår när titt-efter ombyggnadskostnadenöverstiger^o proeent av nybyggnadskostnaden Överväganden och förlag Promemorians förslag: Don tioåriga nodsättningen av föstigbetsavgilt tor nybyggda bostäder utvidgas genom att lastigbetsavgilten sätts nod bott ävon år 6-15 oltor värdoårot. Utvidgningen gäller för byggnader med beräknat värdeår 2012 eller senare. Ändringen träderikraltdealjaaaari Promemorians bedömning: l^ommaasektom bör kompeaseras för dot intälftsbortföll som doa utökade nedsättningen av tastigbotsavgitton för nybyggda bostäder innebär. Skälen för promemorians förslag oeb bedömning: En väl föngerandebostadsmarknadär enviktigföratsättaiagförrörligbetpå arbetsmarknadea, eagodekonomisktillväxtoebenkonkurrenskraltig ekonomi. Pörnärvaraadeärbostadsmarkaadeaimåagakommuneriobalans.l storstadsregionerna, men ookså kring uaiversitets-oeb bögskoleorter oeb andra tillväxtregioner, råder en betydande bostadsbrist, samtidigt som det

2 på vissa ortorilaadet står tomma lägeabetor.vad gäller nyprodaktioaea bar doa svårt att bänga med den snabba befölkningsatveoklingen i tillväxtrogioaeroobistorstäder. Det bebövs tior småbns,bostadsrättor oobbyresrätter.fttgottntbnd av hyresrätter ärinteminstviktigt förånga dåbyresrättenärennpplåtolsoförmataakravpåattdeaboondogöron egenkapitalinsats. Brist påbostäder är enbegränsaadefölftor för såvälea tangerande arbetsmarkrrad som envälföagerandebögreatbildaing oeb är därmed begränsande för tillväxten bådeiett kortare oobiett längre perspektiv. Som ett lediatt stimulera nyprodaktioa bör den tioåriga aedsättningen av tastigbetsavgitt tbr nybyggda bostäder atvidgas genera att föstigbetsavgitton är boltistället för balvt nedsatt även år 6-10 eller värdeåret oeb dessutom belt nedsatt år ettor värdeårot. Ändringen bör gälla för byggnader mod beräknat värdeår 2012 eller senare. Ått låta äadriagen gälla först för byggnader med senare värdeår skalle medföra on påtaglig risk för att pågående eller planerade byggnationer skjatsapp för att byggaadoma ska Iranaafördigställassoaareoob därigenom la ett värdeår som irmobär att do omföttasavdenatökadenodsättaiagen av tastigbetsavgitt. Åttutökadontioåriganedsättningenav denkommaaalatastigbetsavgitten för bostäder innebär att de koraranaer där de berörda byggnaderna tigger går raisteoraföstigbetsavgittsintäkter.derraarafö^ late en följd av avgittssystemetsnavarandokonstraktion som sådan atan ea följd av att avgittstrföoten för nybyggda bostäder utökas, l^ommaasolttorn bör därför kompenseras för den mmslarmg av mtäkterna trån den korarannaiaföstigbetsavgittensoraföraraedsavförsiaget.e koraraer tråa oebraed När den kommunala tastigbotsavgitton infördes 2008 neatraiisorades ettektemagenom attaaslaget för kommunalekonomisk uttämning (det generella statsbidraget) minskades.om oa motsvarande roglormg ska göras med anledning av denföreslagna föräadriagenboböver det generella statsbidragetböjastråaoobmed jätten till skatteredaktion för ft.of-arbete, dvs. roparatioa,aaderbåll samt om-oob tittbyggnad, är begränsad för nybyggda småbns. Begränsningen, som återtrrmsi67kap.t5o^iakomstskatteiagea(t99^t22^^ irmobär att rätton till ^ av ett småbas vitkettastigbetsavgitt inte tagits at för ett småbnseaiigt 6^1agen (2007:1598) om kommanalföstigbetsavgitt, dvs. de föm första åroa etter det beräkaade värdeåret. Förslaget om utökad nedsättnmg av den koramunala tastigbotsavgitton irmobär att perioden då föstigbetsavgitt mle tas at förlängs trån fö fömtonår.förattintoförsärmamöjligbetontillskatteredul^ioaförf^ofarbete föreslås att ordalydelsen i ö7kap.!3o^ inkomstskattolagen justeras såattuadaatagetlråarättoatillskattereduktioaför om-oob tillbyggnad för nybyggda småbas alltjämt bara gäller för de första lem åronavavgittslribet.

3 ^a^^7a^ Förlaget medför lagenomkommnnal tastigbetsavgitt samti 67 kap. 13e^ink^omstskattelagen. Ändringarna loreslåsträdai krattdenljaaaari konsekvensanalys C^»^^»a^e^a^^^ Förslaget innebär att torkommnnemas delatttastigbetsavgittsmodlen mmskar 2018, ettor de törsta lem år där det redan enligtnnvarande regler råder bel nodsättning av tastigbotsavgitton tbr nybyggda bostäder. Först etter temtoa år med ntökadavgittstrmetappgåriatäktsbortfö stadigvarande belopp. För 2018 beräknas intäkterna minska med 0,06 miljarder kronor. Från oeb med 2027 är minskningen 0,96 miljarder ^onor.deräknmgamaärprelimmäraoebmtälttoatrånkommaaal^ betsavgitt år 2027 byggerpåealiajär ökning av intäktornatrån do redan estimerade intäkterna år 2018.Vid beräkningarna bar torslagotiavsaitt om särart lastigbetsavgittförbyresbnsermeterbea^ tagits tiitdeäadrade skatteintäkter tråaboiagsskatteasamtmiaskade ntbotalningar av bostadsbidrag som åtgärdeamedtor. ^e^^^^a^^^a För de ägare varsbyggnaderkorameritråga tor den ntökade nedsättningen av den kommanatatastigbetsavgitteainnebärtbrsiaget en skattelättnad ^^^^To^m^^^e^^o^^om^^^ Förslaget medtor vissa kostaader tor Skatt system oobblanl^etter, m.m. Dessa kostnaderbedömskannabanteras inombetmtligaoobberäknado aaslagsramar inomntgittsområdet. De allmäanalorvaltamgsdomstolamas arbetsbörda bedöms inte påverkas. 3.6 Frojlsehabl^^ Bakgrand ^»eaö^e»a^v^aoe^^^v^^om^ro^ Fastigbeterdelasiiakomstskattebänseendeappiprivatbostadstastigbeter oobnärmgsföstigboter.mo^ med tillbörandemark, nnder Ibratsättaingattsmåbnset är enprivatbostad. Fnlastigbot som inte är eaprivatbostadslastigbetaasos som ea näringsfastighet. Med^va^o^a^avses ett småbas, dvs. ea byggnad imättad till bostad åt en eller två fömiljer, som till övervägande del-tor ett tvålb till väsentlig del-används eller är avsett att aaväadas av ägaren eller

4 aågonnärståendotlllbonomlbrpermanentboonde eller som ftltldsbostad.medprlvatbostad avses ooksåenägarlägenbetsomtlllövervägande del används etter är avsedd aärståonde till boaom tor permanent boende eller somftltldsbostad.som privatbostad räknas oekså en bostad som mnebasavendelägarelett prlvatbostadsloretag oeb som till övervägaade dol används eller är avsedd att användas av ägaren eller någonnärstående till bonom tor pormanentboendeeller somftltldsbostad. Ivledprlvatbostadstbretagavsesr huvudsak en svensk ekonomisk toronlng eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet till klart övervägaade del bestårlatt åt smamodlemmar eller delägare tllmandahållabostäderlbyggaader som ägs avftörenmgoa eller bolagel. För doftnltlononavprlvatbostadhkställs modprlvatbostadsloretag en motsvarande utländsk juridisk porson. Fa bostad som Innehas med hyresrätt är däremot Inte en privatbostadiden menlag som avsosl rnkomstskattolagen(1999:122^. ^^ämm^^om^^^»m^v^a»^a^ Bestämmelser ombeskattnmgaversättnmgar vid applåtelse av prlvatbostadslastlgbeter oobprlvatbostäder samt ersättamgar när prodakter ftån sådana lastlgheter eller bostäder avyttras tmnsl42 kap lakomstskattelagen. Samma bestämmelser gäller ersättalngar när en bostad somlrmehasmedhyresrätt(hyreslägenhet)upplåts. Fnllgt42kap. 30^ Inkomstskattelageaskaorsättamgarförnämada upplåtelser respektive avyttringar redovisas 1 mkomstslaget kapital. Utgltterft^rapplåtelsen eller produkterna tår Inte dras av.lstället ska avdrag göras mod ett tast sobablonbelopp som uppgår till 21 00b kronor per år. Omersättnlngen gäller upplåtelsetar, enllgt42kap. 31^ Inkomstskattelagen, ytterligare avdrag atöversohabloabeloppet göras oallgt loljande.vldapplåtolse av eaprlvatbostadstastlghot ska ett rörligt belopp som motsvarar 20 proeent av hyresintäkten dras av.för en bostad som rrmehas mod bostadsrätt eller la^naadebeslttalagsrätt gäller att avdrag ska göras med ett belopp som motsvarar Innobavarons avgift eller byra tor den upplåtna delen, dook endast till den del avgiften Inte motsvarar kapftaltlllskott till tbrenlngen eller bolaget.vld upplåtelse av en bostad som Innebas med byresräft gäller att avdrag ska göras med dea dol av upplåtarens hyra som avser dea upplåtaa delen av bostadon.avdragettar Intolnågottallvarahögreänmtäkten. Av 42 kap. 32^ ral^omstskattolagen ftamgår att do ovan angivna bestäramelsema late gäller vid upplåtelse till ett svenskt handelsbolag av ea delägare 1 handelsbolaget eller av en närstående till delägaren. Bestäramelserna gäller Inte heller vid upplåtelse till dea skattsl^yldlges arbetsgivare, en arbetsgivare till någon som är närstående till don skattsl^ldlge eller till någon som kan anses mgålsarrarramtressogemenskap som en sådan arbetsglvare.ldessa tall geslställoteft skäligt avdrag tor dea skattsl^ldlges taktiskaatglftertbrapplåtelson.

5 3.6.2 Överväganden och förslag Promemorians förslag: Schablonavdraget vid upplåtelse av privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet samt vid försäljning av produkter från privatbostadsfastigheter eller privatbostäder höjs från till kronor per år. Höjningen tillämpas första gången på beskattniagsår som börjar dea 1 jaauari Skälen för promemorians förslag Vikten av en väl fungerande andrahandsmarknad Privatpersoners upplåtelse av den egna bostaden, vilket inkluderar såväl uthyrning av hela bostadea som delar av bostadea (dvs. till ianeboeade), är ett viktigt komplement till den ordinarie bostadsmarknaden. Särskilt i tider av stigaade bostadsbrist går det fortare att öka utbudet av boeadetillfällea inom denaa sektor i stället för att bygga nytt. Andrahandsmarknaden kan vara en första möjlighet för unga människor att pröva eget boende. Den kan även vara ett alternativ för den som tillfälligt på grand av arbete eller stadier på annan ort behöver ett boende uader en begränsad tid. För den som snabbt behöver få en bostad för att kunna börja ett nytt arbete eller stadier på annan ort kan någon form av aadrahandsboende också vara en möjlig lösning. Brist på bostäder och boendetillfällen är en begränsande faktor för såväl en fangeraade arbetsmarknad som en väl fungerande "studiemarknad" - och därmed begräasaade för tillväxten både i ett kortare och i ett längre perspektiv. Det är därför viktigt med en väl fungerande marknad för andrahaadsboende i olika former. Schablonavdraget vid upplåtelse av den egna bostaden bör höjas Som nämnts ovan gäller att avdrag får göras vid upplåtelse av privatbostadsfastigheter, privatbostäder och hyreslägenheter med ett fast schabloabelopp som appgår till kroaor per år. Beloppets storlek höjdes den 1 janaari 2009 från kronor till kronor med motiveringen att det hade varit oförändrat under låag tid och att det fanns mycket som talade för att en större skattelättnad skulle komma att stimalera andrahandsmarknaden för bostäder (prop. 2008/09:47, s. 18 f). Beloppet har därefter höjts ytterligare och är nu kronor per år (prop. 2011/12:1, Förslag till statsbudget för 2012, finansplan och skattefrågor, del la). Som konstaterats i förarbetena till tidigare höjningar av schablonbeloppet (se t.ex. prop. 2011/12:1, Förslag till statsbudget för 2012, finaasplan och skattefrågor, del la, s. 485) är frågan om vilka effekter som ett höjt schablonbelopp kan ge svårbedömd, bl.a. eftersom fler parametrar än skattelättnad spelar in när det gäller benägenheten att hyra ut hela eller delar av sin egen bostad. Att hyra ut en bostad är alltid förenat med en viss risk. För en privatperson kan denna risk många gånger upplevas som större än vad den gör för en professionell hyresvärd. Till detta kommer komplikationer av att ha andra människor

6 boendelsrnegeabostad, något som Inte är taltet för en profösslonell hyresvärd. För att stlmalera aadrahaadsmarknadoa måste dea ekonomiska ersättnmgenvldnthymmg stålrimlig proportlontlllden risk athyraren tar. Fn höjning av sohablonavdraget vid privatpersoners applåtelso av doa egaa bostadea åtgör ett positivt ekoaomlsktlaoltament för dea som överväger att hyra at.ävea om det är svårt att bedöma exakt hnr bostadsatbadet koramer att påverkas till följd av detta, måste atgångspaakten vara att ett höjt sohabloabolopp stlmnlerar rill ökad athymmg av bostäder. Förntom att karmastanalora tillökad nthyr^ torde ett höjt sohabloabolopp ävenlvlss mån kaana Inverka positivt på de skattsl^ldlgasbeaägermet att över håvad taget redovisa rrrkomstor av athymlng av dea egnabostaden. Fn lämplig höjning aa är att höja avdragelllll kranar per år. ^^a^»av^a^v^/o^ä^m»^av^o^^ Fnllgt aavaraade bestämmelser gäller att sohablonavdraget ävea lår göras vid beskattning av ersättningar när prodakter avyttras ttån prlvatbostadslastlgheterellor privatbostäder. Oet kan t.ex. röra slgom försäljnmg av ved eller bär trån don egna fös bör sohablonavdraget vid sådan försäljnmg höjas till samma nivå som sobabloaavdraget vid andrahaadsatbymmg. Få samma sätt somldag bör det såledesfirmasett gemensamt avdrag vid boskattamg av Intäkter trån dels andrahaadsathyramg, dels försäljning av prodakter trån privatbostadslastlghotor eller privatbostäder. 1 enllghelraed vad som sagls ovan hör detta avdragnppgå kronorper år. ^a^o^a^ Förslaget föranleder en ändring 1 42kap.30^ lakoraslskattelagen (l^:122^.äadrmgenföreslåsträdalkrattdenljanaarr konsekvensanalys C^»^^»a»^^a^^^ Förslaget att höja schablonavdraget vid athymlag av höstäder trån dagens kronor till kronor beräknas gonpphov till ett skattebortföllpå0,16mlljarderl^onormkomstårot2013. jl^^^^m^^^e^o^^m^o^ Förslagen bedöras late medföra några ökade kostnader eller ökad arbetsbörda för vare sig Skatteverket eller de allmännaförvaltalngsdorastolaraa.

7 4 Klimat- och energiskattepaket 4.1 Framtida hantering av ekonomiska styrmedel för biodrivmedel Bakgrund Dagens EU-rättsliga och svenska regler m.m. Lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE, reglerar skatter på bränslen och el. Skattereglerna är anpassade till energiskattedirektivet 8. Direktivet innehåller bestämmelser om vad som ska beskattas och har detta ska ske. Graadregela i såväl energiskattedirektivet som i LSE är att bränslen och el ska beskattas. Av olika skäl kaa viss användning av dessa energislag undantas från beskattaiag, aatiagea genom tvingande reglering eller att medlemsstaterna ges en möjlighet till detta. Artikel 16.1 i energiskattedirektivet ger medlemsstaterna rätt att helt eller delvis tillämpa skattebefrielse för bl.a. produkter som framställts av biomassa. Ett förbehåll för skattebefrielsen är att dea late får medföra någon överkompensation för merkostnaderna för framställning av de aktaella biobräasleaa i förhållaade till de fossila bränslen de ersätter (se artikel 16.3 i eaergiskattedirektivet). Vidare finns en möjlighet för medlemsstaterna att ge skattelättnader för prodakter som används inom pilotprojekt för teknisk utveckling av mer miljövänliga prodakter eller för bränslen från förnybara källor (se artikel 15.1 a i energiskattedirektivet). Europeiska kommissionen har i april 2011 lagt fram ett förslag till äadriagar av eaergiskattedirektivet, (KOM) slutlig. Förslaget innebär bl.a. äadriagar av grunderna för beräkning av skattesatser och av möjligheterna till framtida skattebefrielse för biodrivmedel. Förslaget diskuteras för närvaraade i Earopeiska unionens råd. Det är ännu oklart hur en slutlig kompromiss i ärendet kan utformas och när ett reviderat direktiv kan komma att boslatas av rådet. De biodrivmedel som definieras som energiprodakter enligt 1 kap. 3 LSE är skattepliktiga enligt 2 kap. 3 LSE. Övriga biodrivmedel är skattepliktiga geaom 2 kap. 4 första stycket 1 LSE. Skatt på samtliga biodrivmedel ska tas at med de skattebelopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle enligt 2 kap. 1 LSE (jfr artikel 2.3 i energiskattedirektivet). Biodrivmedel måste uppfylla fastlagda hållbarhetskriterier för att få dels räknas med vid mätaiag av har väl kravea röraade nationella mål och kvoter för energi från förnybara källor uppfylls, dels ges finansiellt stöd. Detta framgår av artikel 17.1 c i förnybartdirektivet 9. Av artikel 2.1 i föraybartdirektivet följer att med biodrivmedel avses vätskeformiga eller 8 Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet, (EUT L 283, , s. 51, Celex 32003L0096). 9 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiven 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, , s. 16, Celex 32009L0028).

8 gasförmigabräaslea som framställs av biomassa oob som aaväadsför traasportäadamål. Eiaaasiellt stöd ianebär att åtgärden är att betrakta som statsstöd ealigt reglerna i fördraget om Europeiska uaioaens fuaktioassätt, EDEfördraget.Skattolättaador är en förm avfrnansiolltstöd. kommissionen kar undor 2008 antagit gemenskapens riktlirrjer för statligt stöd till miljöskydd, förkorrar miljöstödsriktlirrjeraa^. Detta regelverk akföalisorast.ex.vidstödåtgärderiförm av befrielse fråamiljörelaterade skatter sora koldioxidskatt ook oaorgiskatt. 1 puaktea 101 av miljöstödsriktlinjeraa uppställs, raed hänvisning lill ayss aäarada bestämmelse iföraybartdirektivet, ett krav på bållbarbot för stöd till biobräaslea. legeringens strategi för koldioxidaeutrala drivmedel bar ianebrait att låginblandade biodrivmedel bett befriats från koldioxidskatt oeb energiskatt, från oeb mod 2011 dook eadasl app lill oeb med 6,5 volymprooontbiodrivmedelibensinoob5volymprooentbiodrivmodoli dieselolja. E85 oob andra böginblaadadobiodrivmodol oob biodrivmedel alaafössill irmobåll bar fallstäadigt befriats Iråa koldioxidskatt oeb energiskattförbela donbiobaserade andelon. Eörbydrerado vegetabiliska oebanimaliskaoljor oobfotter,förkortashvd, gällerbefrielsenfrån koldioxidskatt oob energiskatt upp till oob mod 15volymproooatldVDi diesel sedanden 1 januari2012. l^ommissionenbar, genombeslali slalssfödsäreaden N112/2004 (EDT O 209, , s 7) oeb N592/2006 (EDTC303, , s.79), godkänt den navaraade svenska skattebefrielsen av biodrivmedel till oob med utgången av2013. fsyfto att säkerställa att otanolförlågiablaadaing inte överkompenseras, gäller som villkor för dagens skattenedsättning att motsvarande mängd etanol bar anskaflats oob antmgon bar fölldeklarerats som odenatarerad etanol eller - när etanolon bar framställts inom ED - bar uppfyllt motsvarande krav när etanolon levererats från produoenton. Omfattningen av skattebefriolsea för aadra biodrivmedel äabiogas regleras i dag geaom dispensbeslat av regeringen. Dispensbesluten utfärdasmed stöd av2kap. 12 ^ESE,som ger regeringen rätt atti särskilda föll medge nedsättning av eller befrielse frånkoldioxidskatt oeb energiskatt på bränslen som framställs av biomassa, eller aanatbräasle som förbrakas inom pilotprojekt för teknisk atveokliag av mor miljövänliga produkter.skattebefriolsea åstadkoms genom avdragidea skattskyldiges deklaratioa. Samtliga na gällande dispensbeslat löper ut den31deoember2012. Eiodrivmodol oeb flytande biobräaslea måste appfylla fastlagda bållbarbetsl^itorier för attfågesfmaasiellt stöd. Hållbarhets^ ska garaatera att biodrivmedel oeb andra flytaade biobränslen framställts på ett bållbart sätt. Som ett villkor för skattebefrielsen gäller därför enligt dispensbeslaten att bränslet ska omfattas av ett bållbarbetsbesked ealigt 3 kap. Ib^lagen (2010:598) om hållbarbotskriterier för biodrivmedel oob flytaade biobräaslea. Elållbarhotsbeskedet utfärdas av Energimyndigbeton oob innebär att don skattskyldige bar ett kontrollsystem som ska säkerställa att de använda eller levererade biobränslena är att aase som bållbara. EUT C 82, , s. 1, Celex 52008XC0401 (03).

9 Ett 50-tal företag ges ealigt gällande dispensbeslut skattebelrielse för olikabiodrivraedel. Detrörsigombydrerade vegetabiliskaoljor oeb fötter förkortat HVO, rapsraetylester, förkortat l^me, ook aadra föttsyraraetylestrar,förkortateame, särat etaaol oeb olika vegetabiliska oljor för aavändningsornraotorbräasleellertillsatsiraotorbränsle. EUs nya bränslek^alitetsdkektiv^ kar geaoraförtsisveask rätt geaera drivmedelslagen (2011:319). Eland de nyareglema taras err äadrad bränslespeeitikation som gör det möjligt att trån oebmeddenlmaj 2011 blanda fö app titt oek med to volymproeent etaaot i bensin särat maximalt7volymproeenteameidieselolja. Eeasin som saföförs i Sverige tar aiitså iate innehålla raer äa lovolymproeent etanol. Den som salaför bensin som innehåller mer än 5 volymproeent etaaot etter kar ea syrehalt sora överstiger 2,7 viktprooent,s.k.e10, är smidig att irftormerakonsumentorna om andolen biodrivmodel. Eaiigt drivmedelslagen ska den sora tiitverkar etter yrkesmässigt för in bensin till Sverige även se till att det på marknaden Iföns tillgång till bensin med en högsta syrehalt av 2,7viktprooeat ooh on högsta etanolhaltav5volymprooent. Eagea (2005:1248) ora skyidigket att tiiikaadakåiia förnybara drivmedel, förkortad pamplagea, iafördes 2006 för att driva på utveoklingoa raot aya distributionsnät för biodrivmodel. Eumplagen irmehållerl^av på att alla beasinstationer som säljer mer än looorn^ bensin etter dieselolja por år ska tiiikaadakåiia raiast ett fömybart drivraedek Sedaa pnmplagen infördos kar antalet tankställen sora erbjuder försäljning av biodrivmedel ökat krattigt.eumplagen har dook inneburit omföttande kostnader för distributörsledot.erdigt rapport rrå riksdagen 2009/10:E^E1^7, Pamplagea - appförjning av iagea ora skyldighet att tillhaadahållaföraybaradrivmedol,appgårkostnadea till mellan ooh kronorperpump. Priksrevisioaen bar graaskat i viikea utsträokning oeb tiii viika kostnader deasveaska skattebelriolseaavbiodrivmedelbidrar tillatt uppnå klimatmålen. P.esaltatet av granskningen redovisas i granskningsrapporten Eiodrivmedel för bättre kiknat - Har används skattebolrielsen7 (Piksrevisionen 2011:10). legeringen kar yttrat sig över rapportenien skrivelse till riksdagenden 25 augusti 2011 (skr. 2010/11:162). Skatteutskottet kar i bet. 2011/12:SkU5 bekaadiat skrivelsen. ^^^å^ma^o^e^e^om^å^ Sveriges nationeiiakiiraatpoiitikbyggeribög grad på saraarbete iaora EU. Medlemsstaterna har en gemensam sttategi på klimat-oehenergiorarådetrnedaråi för utsläpp av växthusgaser oeb aadei förnybar eaergi. Europeiska rådotboslutadeimars2007ommålpå EU-nivå tramtill 2020("Priple20by2020"): ^Emopap^men^ochrä^^^ dhekav98/7^g,v^ aveasy^m^hmväxthusgasu^ direkavt999^2/8g,vadgä^sp vaaenvä^ochomuppaäva^ 32009E0050).

10 D ^ 20proeentmin^entsiäppavväxtkasgaser 20 procentandel förnybar energi 20 procent ettektivare energianvändning föomedsiötsidooombor2008onövoronskoramoisomoiianrådotoob Enropapariamontot om ott kiimat- oobonorgipakot. t oob mod donna övoronskommoiso bar bmdaado måi för minskado atsiäpp av växtbnsgasor oob för aadot förnybar oaorgi iagts föst för åtta modiomsstator.dossa måi ska nppnås titt Doa 5 föbraari 2009 siöt partiiodama i Aiiiaas för Svorigo on övoronskommoiso om oniångsii^ig ook båiibaronorgi-oobkiimatpoiitik. t övoronskommoison taststäiido aiiianson måi på klimat- oob onorgiorarådot för dot förtsattaarbotot.alliansons vision är att Svorigo 2050 skakaonbåiibar oobrosnrsotföktiv onorgiförsörjning oob inga aottoatsläppavväxtbnsgasoriatmostaron. Somottstogpåvägonmot dorma vision görs don långsiktiga prioritoringoa att Svorigo 2030 bör ba on fördonstlotta som är oboroondo avfössiia bräasloa. Eolitikoa för traasportor bör därför fökasora på att stogvis öka oaorgioftbktivitotoni traasportsystomot, bryta fössilboroondot oob miaskaklimatpåvorkan. Mod atgåagspaakt från do inom ED föstiagda klimat- oob oaorgipolitiskamålonkarriksdagoaboslntat omföbandonationollamåltill 2020 Inrop. 2008/09:162, prop. 2008/09:163, bot. 2008/09:MJD28,rs^ 2008/09:300, bot.2008/09:nd25,rskr.2008/09:301): D ^ ^Oproeentminskningavntsläppenavväxtknsgaser 50 procentandel förnybar energi loproeentfömybarenergiitransportsektom 20 proeent ettektivare energianvändning.

11 4.1.2 Överväganden och förslag Promemorians förslag: Omfattningen av skattebefrielsen för hållbara motorbränslen som framställs av biomassa åstadkoms geaom direkt reglering i lagen om skatt på energi. Dagens möjlighet för regeringen att ge skattelättnader genom dispensbeslut för sådana bränslen slopas. För låginblandning av upp till och med 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja ges befrielse från koldioxidskatt. Befrielsen från energiskatt för biodrivmedel som lågiablaadas i beasin minskas till 89 procent av den energiskatt som gäller för bensin medan befrielsen från energiskatt för biodrivmedel som låginblaadas i dieselolja minskas till 84 procent av dea eaergiskatt som gäller för dieselolja. För låginblandning över 5 volymprocent biodrivmedel i bensin eller dieselolja tas koldioxidskatt och energiskatt ut med de belopp som gäller för likvärdigt fossilt bränsle. Hydrerade vegetabiliska och aaimaliska oljor och letter, s.k. HVO, ges fortsatt befrielse från koldioxidskatt och energiskatt upp till ock med 15 volymprocent FTVO i dieselolja. E85 och andra höginblandade biodrivmedel samt drivmedel utan fossilt innehåll ges fortsatt full befrielse från koldioxidskatt och energiskatt. Ändringarna träder i kraft den 1 januari Promemorians bedömning: Ett kvotpliktssystem, som syftar till att inblandning bör ske av 10 volymprocent etanol i låginblaadad bensin och 7 volymprocent FAME i dieselolja, bör införas för att säkerställa lågiablaadade volymer av biodrivmedel på marknaden. Detta bidrar till en väg ut ur beroendet av fossil energi samt till att nå de uppsatta klimat- och energipolitiska målea. Det bör även övervägas om och i vilken omfattning kvotpliktssystemet ska inkludera höginblandade biodrivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll. Om höginblandade bio drivmedel och biodrivmedel utan fossilt innehåll inte omfattas av kvotplikt bör dessa ges fortsatt goda föratsättaingar och därmed bidra till den långsiktiga prioriteringen om en fossiloberoende fordonsflotta och visionen om inga aettoutsläpp av växthusgaser. EU:s statsstödsregler bedöms inte göra det möjligt att kombiaera en kvotplikt för biodrivmedel med en beskattning som är utformad så att dea innebär statsstöd. En framtida beskattning av biodrivmedel bör därför utformas så att den följer beskattningssystemets natar och logik och därigenom är förenlig med unionsrätten då den inte anses åtgöra statsstöd. En sådan beskattning innebär att det s.k. tallvillkoret slopas. Ändringarna bör träda i kraft dea 1 maj Skälen för promemorians förslag och bedömning Ekonomiska styrmedel för biodrivmedel för 2014 och framåt Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken är att till nästa generation läraaa över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. Förverkligaadet av visionen om inga nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären 2050 och den långsiktiga prioriteringen om fossiloberoende

12 tbrdonsflotta 2030 kräver en amkitiös oek kostnadseffektiv klimat-, energi-ookmiljöpolitik. Den svenska energipolitiken kygger på de tre pelarna försörjaingstryggket, konkurrenskraft oek ekologisk kållkarket. Alliansens energiöverenskommelse från 2009 innekär att klimatpolitiken inte kan separeras trån energipolitiken oek kar legat till grund ter riksdagens koslat om klimat-ook oaorgipolitiskamål till Imöjligastemånkör,somregeriageaattalati2012årsekoaomiska vårproposition, ntveeklingeniaom klimat- oek energiområdet ske via generella ekonomiska styrmodel.enökad användning av kiodrivmodol kidrar till målappfyllelsen till 2020, men är ooksåviktigt för de mer långsiktigaamkitionorna momklimat-ook energipolitiken. Det är, som l^ksrevisioaen nyligen kar påpekatisingranskaiag av skattokefriolsenför kiodrivmodol, angeläget att skapa långsiktiga ook tydliga spekegler tor kåde koasameator ook toretag. Inom Pogoringskaasliot pågår ett arketo med att samordna do ekonomiska styrmedlen på klimat-ook energiområdet så att don önskvärda styrningen klirsarrmällsekonomisl^ förslag på ea långsiktigt kållkarskattomässigkaatermg av kiodrivmodol när detnavarando statsstödsgodkännandot löper ut dea 31 deoemkor 2013.Analysarketot syftar även till attigod tid före 2020 ka väl avvägda ekonomiska styrmedel somvidkekovkananvändas. Detta är särskilt angeläget om det inom ramen tor kontrollstation 2015 kodömskekövas ytterligare åtgärder tor attnånppsattamål Biodrivmodel kan ärma inte kolt stå på egna ken. Ett kvotpliktssystem, som syltar till att inklandning kör sko av 10 volymproeent etanol i låginklandadkensmook^volymprooonteameidieselolja, kör därför inlöras tor att säkerställalåginklandado volymer avkiodrivmedelpå marknaden. Detta kidrar till en väg ut ur koroendetavtossil energi samt till att nå de uppsatta klimat- ook oaorgipolitiska målen, km ökad inklandrångfrån dagens nivå medför att koldioxrdutsläpponmiaskarmed oa0,6 miljoner ton per år. Det kör ävoa övervägas om ookivilken omfattning l^otpliktssystemot ska imriaderakögmklandade kiodrivmodol ook kiodrivmodol utanfossilt irmekåll.dmkögiaklandadekiodrivmedolookkiodrivmedelataatbssilt innekåll inte omtattas av kvotplikt kör dessa ges fortsatt goda förutsättningar ook därmed kidra tik dea långsiktiga prioritoringoa om ea fossilokoroeade fordonsflotta ook visionen om inga nettoatsläpp av växtkusgasor. Den närmare utforrrmingen av ett kvotpliktssystem utreds tor närvarande mom l^egeringskansliotmedsiltte på att ett torslag ska k^ presentorasisådaa tid att do nya reglomakan tillämpas från ookmed don lmaj2014. ED:sstatsstödsroglorkodömsinto göra det möjligt att komkineraoa kvotplikt med en keskattning som är utformad så att den inaokär statsstöd. En framtida keskattning av kiodrivmodol kör därför utföra så att den mljerkoskattnmgssystemetsnamr ook logik ook därig^ förenlig mod unionsrätten då den inte aases åtgöra statsstöd. Ea eaorgiskatt efter onorgiirmekåll på motsvarandefossiltkränsle kör därför tas ut på do kiodrivmodol som omfattas av kvotplilft.r^oldioxidskatt kör ondast ketalas för kräaslen som innekållor fossilt kol. En logisk

13 beskattning innebär därför att ingen koldioxidskatt ras nr för biodrivmedel oebbör därför tillämpas nnder förutsättaiag att def är forealigt med uaionsrätten.fn sådan beskattaiagliggerilinje med de prineiper for energi-oeb koldioxidkeskattaing som regeringen redovisat! prop. 2009/10:41 oeb som vidare Skatteatskottet uttalat sitt stöd for vid sm bebaadlmg av regeringens sl^ivelse om Friksrevisionens rapport om skattebefrielseforbiodrivmedel(sebet. 2011/12:SkD5). f syfte att säkerställa att efaaoi for iågiabiandniag iafe överkompenseras, gäifer ett särskilt faiiviiikor for dageas skattenedsättaiag. När beskattaingen utformas på ett sådant sätt att dea iafe utgör sfafssföd finas iafe iäagre någon graad for att ka kvar fallvillkoretiskattelagstittningen. Fullvillkoret kaa då slopas. ^a^ä^»a^^^ För 2013 bör enaavändningavbiodrivraedei sfiraaieras geaomviss skattebettfölse för sådana bränslen.fenligbet med strävaadena mot att skapa långsil^tiga oek förafsägbara viiikor for förefagen på biodrivraedeisraarknaden är def iärapiigf att omfattningen av^ skattebefrielsen av biodrivmedeiförsiniiagen (1994:1776) om skatt på oaergi, förkortad FSF,istället för att kanteras genom dispensbeslutmed stöd av2kap.!2^fsf såsom kittills skett, legeringens möjligbet att genom dispensbeslut ge skattebefrielse for bräasle som framställs av biomassa bör därför slopas. Def nuvarande energiskattedireklivef ger medlemssfaferna rätt att ge skattelättnader for biodrivmedel. Dm foretag som prodneerar biodrivmedel får en skattelättnad som överstiger merkostnaden för produktionen i forkållande till kostnadea for produktion av fossila drivmedel riskerar de enskilda företagen att få betala tillbaka det belopp som motsvarar skattekefrielsen. Detta beror på att stöd ealigt FD:s statsstödsregler eadast får ges om det är nödvändigt oeb proportionerligt iforbållande till ändamåletmed skattebefrielsen. Det är aageläget att skatteregler oeb åtgärder är bållbara oek forsvarbaraiettfd-rättsligtperspelttiv.det är oeksåviktigtatt ge stabila villk^orfor deaktörer somprodaeerar oekkaadlarmedbiodrivmedel. Fåsken for överkompensation kar varit störst for låginklandade biodrivmedel under de senaste åren,varfor en viss beskattniag av dessa biodrivmedel är motiverad. Fa viss beskattning av lågiablaadade biodrivmedelligger äveni linjemedden skattepolitiska riktlirrjen att finansiera offentliga utgifter på ett kållbart sätt med bevaraade av sarakällsekonomisk kalans (jfr. budgetpropositionen for 2012, prop. 2011/12:1,avsnitts). Fill dess att ettkvotplil^systemärikratt kör doek skattenivån vara tilkäeklrgt låg for att ändå ge meitament for att fortsätta låginblandabiodrivmedelibeasiarespektive dieselolja. När energiskatt irrförspå biodrivmedel forlåginmandnmg bör den största möjliga utsträekning baseras på energiinnebåll. Graaden for beräkniagenavenergiskatteaivåeraa bör vara den energiskatt per kwk som det fbssilabräasle sombiodrivmedlet ersätter. Fnergiskatteapå bensm,miljöklässl,for 2013 uppgår enligt tidigare riksdagsbeslut till 3,13kronor per liter. För dieselolja, miljöklass 1, är energiskatten for

14 2013 därlgonomkoslaladllll l,762kronorporlllor. Dmräknaloftor onorgännokållmolsvarar dofta onorglskaftpåolanol(somorsäftorkonsln) om2,041a^onorookonorglskaftpåfalvrd(somorsäftordlosol) om 1,623 l^onor,alllporlllor.vldlägroonorglskalloalvåorförolanolookfalvld kördormarolallonkokållas.skaftokoftlolsoförolanolookfamdkör alryokas som onproooalaadol av onorglskahonpåkonslarospokllvo dlosololja, oftorsom douamöjkggör aftrolalloaoa sområdor mollaa onorglskattoalvånförkonsmrospokrlvodlosololjakokålls.vfö koaslmktlonföljoronorglskallorolaftononmollanolanolookfamddon mollankonsm ook dlosololjaävon vid förändringar av oaorglskafton på koaslnookdlosololja. Boftlolson av onorglskaft för kiodrivmodol som låglnklandaslkonsln kör mod känsyn lill vad som angosovaa minskas ftll 89 prooonl av don oaorglskaftsom gällorförkonsln. Dofta motsvarar onskallonlvåom 0,34 l^onorpor klor klodrlvmodol.vldaro kör koftlolsonftånonorglskaft för kiodrivmodol som låglaklaadasldlosololjammskas lill 84 prooonl av don onorglskaft som gallor för dlosolokavllkol motsvarar on skallonivå om 0,28 l^onor por lltor kiodrivmodol. Foskattnlngoa av lågmklandado kiodrivmodol laaokär ävon oftor do föreslagna äadrragama ott, nr statsstödsrättskgtporspoktlv,soloktlvtgyanando av dessa kiodrivmodol. Dol särskilda villkoret om att olaaol vid laförsol lill DD ska ka fölldeklarerats som odenaföreradoller,vld produktion Inom DD, ska ka applylltmotsvaraadekrav,kan därför ärma late tas kort. Don skattekoftladolågmklaadnmgoa av etanol somldag sker appgår till lägre andelar äa vad som medges eakgtdlspenskoslaten. Don tillåtna, skaftokoftlade andolon på 6,5 volymproooat kar alltså mle aföyttjatsföllt al. Skattekeftlolso kör sko upp till ookmed en aadel som speglar verklig laklandnlng. Avdeftaskälsänks doaskaftokoftladoandoloaolanoll koasm undor 2013 ftån 6,5 tlll5volymprooent. För låglnklandnlng över 5volymprooentklodrlvmedellkensm eller dieselolja, mea mom ramen för vad som är möjligt enligt kränslespooftrkatloneraa enligt drivmedelslagen Innebär gällande regler enkgtfsf att koldloxldskaft ook energiskatt tas utmodkelopp som gäller för likvärdigt fösslll bränsle. Dol kommando kvotpllktssystemet kör dook, som angotts ovan, utförmas såattdetsyftartlll aft laklaadnlag 1 låglnklandadkonsln respektive dieselolja bör ske upp till ook med vad som är tillåtet eakgt drlvmodolslagon, dvs. 10 volymproeent olanol 1 koasln ook 7volymprooentFAlvlFldlesolo^ kör goda föratsättnmgar ftnnas för aft prodakton F10, dvs. on beaslrnkvalrtot som Inaebållor mer än5volymproeent etanol eller bar en syrebaltsomövorstlger2,7 vlktprooont,koramor attlaasoraspåden svonskamarknadoasamlldlgl som do stora försäljalagsvolymoma av bensmkommoraftutgörasavbensmmedenmblandnlngsgradavupptlll ookmodlovolymprooont etanol års kllmatproposltlonl^rop. 2008/09:162, bet. 2008/09:lvlFD28, rsl^. 2008/09:300) kar regeringen angeft aft föftsafta satsningar på andra generationens drivmedel är en förutsätförag för att Sverige ska kunna kålla dentätposltlonsom vikar när dol gäller att utveokla sådana drivmedel. Andra gonorallonoas kiodrivmodol är drlvmodol som produooratsftåa avföll, restprodukter, oellalosatrånloko-llvsmedel samt

15 material som irmekållereellalosa eller ligain samt inte är korrkurreraade med livsmedelsförsörjning. Dessa drivmedel får räknas dakkelt vid keräkning av målet om andelen energi från lömykara energikällor i samlliga transporter enligl arlikel 3.4 oek 21.2 i förnykartdirektivet. Exempel på ell andra generationens kiodrivmedel är kydrerade vegetakiliska oljor oekfet^ att den kemiska strukturenär sådanallkränslel uppfyller kravenpå dieselolja i miljöklass 1. Detta irmekär all kränslel kan användas i konventionella dieselmotorer alan all någon modifiering är nödvändig. Merkostnaderna tor prodaktion av klvd jämfört med konventionell, fossil dieselolja är såpass kög att ingen risk för överkompensation föreligger vid fall skattekefrielse av kiodrivmedlet. kor att underlätta kommersialiseringen oek förkättra konkarrenskraften för DVD oek kiokaserade syatetiska drivmedel kör därför fall kefrielse från koldioxidskatt oek energiskatt ges för app till oek med 15 volymproeent DVDifossil dieselolja. För att nå den långsiktiga prioritermgenatrsverige20311kör ka en fordonsfiotta som ärfossilokeroende kör strävan vara att kilar oek aadra fordon kör kaanaaaväadasataa att det påverkar klimatet negativt. Flera köglnklandadeklodrlvmodel kommer att spolaea viktig roll i denna strävaa. Döglaklandade diodrivmedel konkurrerar prismässigt mod fösslla drivmedel på ett armat sätt än låglnklandnlng. Valet mellan att länka t.ex. eller kensln sker när konsumenten kelmner sig nå tankstationen ook direkt kan jämföra priserna. är därför känsligare för sklllnaderlrelatlvprlset mellan otaaol ook kensln än vad etanol som används för låglnklandamg är. Fnmmskadskattekefrlelse för kan loda lill att fter väljer att laakakensmlslällol för ^ överkompensation ärkellormtellka stor förf85 somförelaaolsom lågmklandas 1 kensln. Detta är kka. en följd av att käasya las lill koslaaderllllföljd av pamplagen vldkeräknlngavprodaktlons- ook dlstrlkatlonskostnader för F85.Fn samlad kodömnrng är att den etanol som mgårrf85 undor 2013 kör gesforisattkefrlelse från koldlox^^ ook energiskatt. Motsvarande kör gälla andra kögmklandade klodrivmedel oek kiodrivmodol kolt utaafösslltlnnekåll, mod undantag för klokaseradesynlollska drivmedels gäller enligt föregående styoke. Till följd av att skattekolrlelson av klodrivmedel förslnlfsf kör don skattskyldiges rätt att kevlljas avdrag 1 sia panklskattodoklarallon vlllkoras av att kränslolomföttas av ett kållkarkolskesked. Motsvarande villkor för avdragsrättonfrrmsltsf sedan tidigare för vogetakl^ aalmakska oljor ook fötter m.m. som nppvärmnlngskränsle samt för klogas som motorkränslo för transportändamål. ^a^o^a^ Förslaget föranleder ändringarl2kap.l2^samtmförandet av fyra nya paragraför,7kap.3a-3d^,lfsf. Ändringarna föreslås trädalkraft denljanuarr

16 EU-rättsliga aspekter Den minskning av skattebefrielsen som föreslås i promemorian utgör en ändring av ett befiatligt stöd och åtgärden måste därför prövas och godkännas av kommissionen innan den kan träda i kraft. Eftersom det rör sig om en skärpning av kriterierna för tillämpningen av en godkänd stödordning kan dock ett förenklat anmälniagsförfarande användas, med stöd av artikel 4 i kommissionens förordning (EG) nr 794/2004 av den 21 april 2004 om genomförande av rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget 12. Kommissionen strävar efter att efter en månads kandläggningstid fatta besiat om ett stöd som anmälts ealigt det förenklade förfarandet. Ett statsstödskeslat bedöms därför finnas i sådaa tid att äadriagaraa av skattebefrielsen för biodrivmedel kan träda i kraft den 1 janaari Förslaget till ändringar av sättet på vilket skattelättnaderna åstadkoms bedöms inte vara av sådan beskaffenket att det finns behov av att förarrmäla dem till kommissionen för förnyad statsstödsprövning. Någon anmälan av förslagea kodöms inte vara aödväadig enligt Europaparlamentets ock rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande keträffaade tekniska standarder ock föreskrifter ock beträffande föreskrifter för irftoimationssarnkällets tjänster Konsekvensanalys Inledning Nedan redovisas konsekvenser för 2013 av den minskade skattebefrielsen för låginklandade biodrivmedel. Det innebär att offentligfinansiella effekter för 2014 som följer av ökade låginklandningsnivåer iate redovisas kär. Storleken av dessa effekter keror kland annat på traionsrättsliga föratsättaiagar ock dea närmare utformningen och omfattningen av ett framtida kvotpliktsystem. Det kaa dock konstateras att en ökad inklandning från dagens låginblaadningnivå till maximalt tillåtaa aivå enligt bränslekvalitetsdirektivet 14 medför att koldioxidutsläppen minskar med ckka 0,6 miljoner ton per år. Detta motsvarar ca en procent av de totala utsläppen av växthasgaser i Sverige och bidrar till att minska keroeadet av fossil eaergi ock att nå de uppsatta energi- ock klimatpolitiska målen. Bedömaiagea är vidare att aaväadningen av HVO förväntas öka framöver. EUT L 140, , s. 1, Celex 52005XC1231 (03). 13 EGTL204, , s. 37, Celex31998L Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/30/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 98/70/BG, vad gäller specifikationer för bensin, diesel och gasoljor och införande av ett system för hur växthusgasutsläpp ska övervakas och minskas, om ändring av rådets direktiv 1999/32/EG, vad gäller specifikationen för bränsle som används av fartyg på inre vattenvägar och om upphävande av direktiv 92/12/EEG (EUT L 140, , s. 88, Celex 32009L0030).

17 c^»^^»a»^^a^^r Dot totaiaskattokortföiiot för kiodrivmodol kodöms nppgåtiii cirka 3,45 miijardor för 2012, varav cirka 1,9 miljarder kronor av der totaia skattokortfökotntgörsaviågiakiaadadotanoiockiåginkiandadfaivlf. Skattokortföiiot för don ökadoanvändaiagoa av F1VD för 2012 kodöms appgåtiii cirka 0,40 miljarder. Fnmmskadskattokotrioisoföriågiakiaadadokiodrivmodoi, dvs. viss energiskatt, innokär ökade otföntiigtinansioiianottointäktor mod oirka 0,16mi1jardor kronor för 2013.Nivån på energiskatten kodöms innokära att mkiaadnmg av kiodrivmodoiföttsattkoramor att sko. Mod oamiaskad skattokotrioiso för iågiakiandadokiodrivmodoi minskar dot statsstöd som ntgår för dessa drivmodoi. Detta kaa i sirr rar loda ritt ökad sarakäiisokoaomisk ottbittivitot för att appnå do kiknat- ock oaorgipoiitiskamåioa. Genom försiagoa i promomoriaa äadras sättet på viikot skattciättaadcraa för kiodrivraedci åstadkoms. Foträttaado aadra kiodrivmodol än iågmkiaadnmg av otanotookfamf innokär dotta dock mga ändringar koträtt^ado skattelättnadernas omföttningiförkåiiando titt nngäiiandodisponskosint. Detta skattokortföii är redan koaktatistatoas mtäktskoräknmgar,varförmgaotföntiigtraaasioii^ orr direkt föijd av rogoländringonkoträttando aadra kiodrivraedci äa iåginkiandmngavotanoiockfamf. ^^^^^^/o^^e^o^^^å^» Förslagets otföktor för förotagonook för kaskåiioa kodöms vara ringa. Förslagets kedöras öka priset vid parap racd cirka 2 öre per iitcr, irrkfösivo raoras för konsin respektive diosoiorja. Farapprisökaiagaraa motverkas avrodankosintado skattoändringar för Frksdagon kosintadonndorköston 2009 om ändringar avkoidioxidockonorgiskattosatsomapå kräasion för åron 2011, 2013 ock aorraaiföiiot jastoras skattesatserna årkgca etter prisatvockling (mdoxoring), viikot också skottför Dänsyn togs titt prognostiserade förändringar avkonsamoatprisiadox när skattesatserna för 2011, 2013 ock 2015 kosfötados För kensin irrackär detta att dea totaia pnnktskatton på koasinrodan 2012 är kögro jämfört mod don kosiatado totaiapnnktskatton för Farä^skattonsänksförkonsm trån 5,6^ kronor por iitor 2012 tiii5,63 kronor por titor 2013.För diosoioija kar dot köston 2009 kosiatats om oaköjaing om 0,20 kronor por iitor Dot irmokär,irä^iasivo prognostiserad förändring av koasrrmontp^ köjning avpaakrskattontrån4,666kronorporiitor 2012 tiii 4,855 kronor por iitor 2013, dvs. något mmdro än 0,20 kronor por iitor.lntiationon kar aiitsåkittiiis varit kögro än vad prognosen visade 2009,viikotmodför att ovan nämndapnmpprisköjningarmotvorkas.förkonsininkfösivo don etanoisomiåginkiandaskikdonsarnmaföagdaotföktondärförattden totaiaskattoaporiitorför2013äroföräadradjämförtmod2012. Fn dot förkmkariändortiiiämparföiiskydd för otaaoi,vik^ot innokär att dot kan vara svårt för svenska prodacoatcr att kitta avsättråag för etaaot ntanförfd.

18 En konsekvens av det svenska tallvillkoret är att etaaol till låginblandniag till stor del är av svenskt eller europeiskt ursprung medan etaaol till E85 i större utsträckning kommer från länder ataaför EU. En viss energiskatt på etanol för låginklandning kan påverka priset för den spannmål som används för att prodacera etanol givet att effekten av skatten överförs till spannmålsodlarna. Det är dock sannolikt att skatten till viss del överförs på etanolprodacenteraas viaster ock löner (d.v.s. allt överförs inte till spannmålsodlarna). Energiskatt på etanol kan därmed minska etaaolproducenternas betalniagsförmåga för sparraraåi. På grand av att spannmål är en kalkprodakt innebär en prissänkaiag redan på några öre per kg att iatresset klaad sparramålsproducenterna att sälja sparraraåi för etaaolprodaktioa kan minska. Effekter för miljön Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos (våren 2012) förväntas andelen förnybar energi i transportsektorn öka successivt för att 2013 uppgå till mellaa 9,2 ock 10,7 procent beroende på möjligheten att dabbekäkna andra generationens drivmedel m.m. Förslaget kedöms ka riaga eller ingen påverkan för lågmblandade biodrivmedel och dess bidrag till de klimat- och energipolitiska målen, eftersom de nuvarande inblandningsnivåeraa av etanol i bensin och FAME i dieselolja förväntas vara oförändrade Effekter för myndigheter och domstolar Förslaget kommer att medföra viss merkostaad för Skatteverket i sambaad med u<rafrträdaadet. Merkostnaderna består av anpassning av datastöd, blanketter m.m. Dessa kostnader bedöms kunna kanteras inom kefintliga ock beräknade anslagsramar inom utgiftsområdet. Förslaget bedöms inte medföra några merkostaader eller något merarkete för de allmänna förvaltningsdomstolarna. 4.2 Slopad koldioxidskatt för viss värmeproduktion inom EU:s system för handel med utsläppsrätter Bakgrund Handel med utsläppsrätter och svensk koldioxidbeskattning Handel med utsläppsrätter är en del i de internationella ansträngningarna att minska ock begränsa utsläppen av växthusgaser i enlighet med åtaganden i Kyotoprotokollet till Förenta Natioaemas ramkonvention om klimatförändringar. De grundläggande reglerna om kandels systemet finns i kandelsdirektivet 15. I länkdirektivet 16 knyter ED kandelssystemet 15 Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/87/EG av den 13 oktober 2003 om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen och om ändring av rådets direktiv 96/61/EG (EUT L 275, , s. 32, Celex 32003L0087). 16 Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/101/EG av den 27 oktober 2004 om ändring

19 llllkyoloprolokollels regelverk ook mekanismer. Daadelsdlrekllvel kar genomför i svensk rätt genom lagen (2004:1199) om kandel med alsläppsrätter(ifrprop.2004/05:18). Daadelssyslemel Inleddes med ealorsöksperlodaader åren ook den forsla ålagandoporloden Dandelssyslemel omfattar alsläpp av koldioxid från vissa förkrärrnmgsanläggamgar Inom m^ kraft- ook värmeverk saml oljeraffinaderier ook anläggningar där prodaktloaookkoarkotnlagsker avjärn,stål, glas, glasfiker, oement, keramik, pappor ook papporsmassa. En dellklrmat-ook energipaketet från doeemker 2008 är ändringar av kaadolssyslomel genom Europaparlamentets ook rådels dlrokllv 2009/29/EG av don 22 april 2009 om ändring av direktiv 2003/82/8D1 avslkl arl förkättra ook utvidga gomoaskapssyslemol ror kaadol med utsläppsrätter lor växtkusgaser 17. Dessa förändringar fnnekär en ytterligare karmoalsorlag på ED-alvå ook utvldgalag av kaadelssystemot Inför nästakandolsporlod Dandelssystemet utvidgas även mod några ller sekloror, kka. alammlamlndaslrm ook delar av kemändustrm samt med utsläpp av EEC från alummlummdustrlook^d från viss kemlmdustrl. AU laflfarton Inkladorados 1 kaadolssyslomel uador 2012 kar keslatatslett separat direktivs. look mod att utsläppavväxtkusgasor från anläggningar Inom ED:s syslom lor kaadol med atsläppsrätter regloras på ED-nlvå genom kandelssyslomel Innekär koldloxldkoskattnlng av de kräaslea som aavänds 1 dessa aaläggnlngar all anläggningarna omfattas av dakkla styrmodolmod samma mål. Eör att aadvlkaatt dukkla styrmedel aavänds kar den svenska koldloxldkeskattnmgen av kräaslen Inom kandelssystemotsämftsltvå steg. Koldloxldkeskattnmgen av kränsleal dessa anläggnmgarsänkteslett första steg från ook med denljull 2008 (seprop. 2002/08:121,ket.2002/08:SkD22,rskr.2002/08:238)samtlett aadra slog från oekmod 1 januari 2011 (soprop. 2009/10:41, kel. 2009/10:SkD21,rskr.2009/10:122). ^^me^o^^o»mom^a»^k^/emer Eå nationell nivå styrs koldloxldkeskattalagea av kostämmelserllagon (1994:1226) om skatt på energi, förkortad DSE. Enligt nuvarande regler är kränsleforkmknlng för armat ändamål än drlfr av motordrivna fordon vldllllvorknlagsprooossonlmdasfrlollverksamkellenanläggnmgraom nlsläppskandelssyslemel kofrlad från koldloxldskatt. Dettalnnekär att koldloxldskatt Intekolastar do Insatskräaslonsomon Industri aaväador lor värmoprodaklloa lill den egna llllvorknlngsprooossen. Dm av direktiv 2003/87/EG om ett system för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, i överensstämmelse med Kyotoprotokollets projektbaserade mekanismer (EUT L 338, , s. 18, Celex 32004L0101). 17 Europaparlamentet och rådets direktiv 2009/29/EG av den 23 april 2009 om ändring av direktiv 2003/87/EG i avsikt att förbättra och utvidga gemenskapssystemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser, (EUTL 140, , s. 63, Celex 32009L0029) 18 Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/101/EG av den 19 november 2008 om ändring av direktiv 2003/87/EG så att luftfartsverksamhet införs i systemet för handel med utsläppsrätter för växthusgaser inom gemenskapen, (EUT L 8, , s. 3, Celex 32008L0101).

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändrad beskattning bränslen för viss värmeproduktion

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändrad beskattning bränslen för viss värmeproduktion Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändrad beskattning bränslen för viss värmeproduktion 1 juli 2013 Innehåll Promemorians huvudsakliga innebåll 3 1 Lagtext 4 ti Förslag till lag om ändringilagen(1994:1776)

Läs mer

Finansdepartementet. Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel. Skatte- och tullavdelningen. Augusti 2015 1

Finansdepartementet. Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel. Skatte- och tullavdelningen. Augusti 2015 1 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ytterligare skattehöjningar på vissa drivmedel Augusti 2015 1 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Inför budgetpropositionen för 2016 är det angeläget att

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Stockholm den 25 juni 2015 Magdalena Andersson Agneta Bergqvist (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Klimatfrågan

Läs mer

OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte.

OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte. EUROPEAN EUROPEISKA COMMISSION KOMMISSIONEN Bryssel den 26.11.2013 C (2013) 3866 final OFFENTLIG VERSION Detta dokument är ett internt kommissionsdokument som bara ställs till förfogande i informationssyfte.

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen 2013 (dnr Fi2012/1668)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen 2013 (dnr Fi2012/1668) YTTRANDE 8 maj 2012 Dnr: 6-10-12 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen 2013 (dnr Fi2012/1668) KONJUNKTURINSTITUTETS SAMLADE BEDÖMNING

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning

Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning Hållbarhetskriterier -status svensk lagstiftning Lina Engström Enheten för hållbara bränslen Innehåll Kort översikt om hållbarhetskriterier Lagändring HBKL (LSE), höst 2011 Hållbarhetsbesked Fortsatt arbete

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Tabell Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here..1 Preliminära offentligfinansiella effekter 2014-2017

Tabell Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here..1 Preliminära offentligfinansiella effekter 2014-2017 1 Konsekvenser Inledning Nedan redovisas konsekvenser för 2014-2017 av förslaget till kvotpliktssystem samt ändrade skatteregler för biodrivmedel. De siffror som presenteras i detta avsnitt är preliminära.

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT "A - "A - EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 5.1.2005 KOM(2004) 852 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Sverige att tillämpa en nedsatt skattesats för el som förbrukas

Läs mer

Effektivare skatter på klimat- och energiområdet

Effektivare skatter på klimat- och energiområdet Ds 2009:24 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet Finansdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

Ert dnr: Fi2015/1733 Stockholm 2015-05-04 Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande om Promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling PRELIMINÄR VERSION 2001/0266(CNS) 14 mars 2002 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter; SFS 2005:344 Utkom från trycket den 31 maj 2005 utfärdad den 19 maj 2005. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar

fler Jobb åt gör sverige unga grönare utveckla småföretagen möjligheter hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar fler gör sverige grönare Jobb åt unga ge småföretagen möjligheter utveckla hela landet Budgetpropositionen 2014 centerframgångar BP14 en framgång för Centerpartiet Budgeten för 2014 är en arbetsseger för

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 512/2002 - Sverige Stöd till förmån för pilotprojekt för biobränslen

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd N 512/2002 - Sverige Stöd till förmån för pilotprojekt för biobränslen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.01.2003 C(2003)30fin Ärende: Statligt stöd N 512/2002 - Sverige Stöd till förmån för pilotprojekt för biobränslen Fru Minister, 1. Förfarande 1. Genom en skrivelse

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

RP 26/2012 rd. 30,70 cent per liter och koldioxidskatten. cent per liter. I fråga om dieselolja är energiinnehållsskatten

RP 26/2012 rd. 30,70 cent per liter och koldioxidskatten. cent per liter. I fråga om dieselolja är energiinnehållsskatten RP 26/2012 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 i lagen om punktskatt på flytande bränslen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att

Läs mer

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper

Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Skattebefrielse för personbilar med bättre miljöegenskaper Promemoria 2009-06-26 Finansdepartementet 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Författningstext... 4 2.1 Förslag till lag om ändring

Läs mer

Promemoria. Beskattning av flygbränsle. Promemorians huvudsakliga innehåll

Promemoria. Beskattning av flygbränsle. Promemorians huvudsakliga innehåll Promemoria Beskattning av flygbränsle Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian lämnas förslag om beskattning av flygbränsle som förbrukas i luftfartyg. Ändringarna är föranledda av att det EG-rättsliga

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2015/1733

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE Fi2015/1733 SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2015-05- 04 REMISSYTTRANDE Fi2015/1733 Till Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen

Läs mer

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N

N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL

FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL FRAMTIDA SKATTER PÅ FÖRNYBARA DRIVMEDEL Skatter Hur ser regelverket ut? Definitioner av energiprodukter Regler för punktskatter (Energiskatt, Koldioxidskatt) Minimiskattenivåer Skattenedsättningar Basen

Läs mer

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift

Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Promemoria 2012-04-12 Ökad tillgång till hyreslägenheter och lägre fastighetsavgift Den globala skuldkrisen har påverkat också Sverige. Tillväxten har dämpats och arbetsmarknaden har försämrats. Det råder

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 52/2003 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om höjda avskrivningar på investeringar inom utvecklingsområdet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv OKQ8 Mot fossiloberoende transporter rollen för en drivmedeldistributör perspektiv Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel!

Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Ett nätverk för organisationer och företag som vill skapa en fossilfri transportsektor och gynna hållbara biodrivmedel! Sveriges energianvändning 2013 (inkl. elexport) Naturgas Kol 9,7 TWh; 2,5% 18,7 TWh;

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

Kommittédirektiv. Ett bonus malus-system för lätta fordon. Dir. 2015:59. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2015.

Kommittédirektiv. Ett bonus malus-system för lätta fordon. Dir. 2015:59. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2015. Kommittédirektiv Ett bonus malus-system för lätta fordon Dir. 2015:59 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag på hur ett s.k. bonus malus-system

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

Promemoria. Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor. Finansdepartementet. Dnr Fi2010/2622 2010-05-03

Promemoria. Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor. Finansdepartementet. Dnr Fi2010/2622 2010-05-03 Dnr Fi2010/2622 Finansdepartementet 2010-05-03 Promemoria Förändrade krav avseende undantag från skatteplikt för viss import av varor I promemorian föreslås nya bestämmelser avseende undantaget från skatteplikt

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-07

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-07 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-11-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson, regeringsrådet Stefan Ersson och justitierådet Lars Dahllöf. Ändrade regler för uppskov med

Läs mer

Avdragsbegränsning för förvaltningsutgifter samt avyttringstidpunkt vid konkurs

Avdragsbegränsning för förvaltningsutgifter samt avyttringstidpunkt vid konkurs PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2014-05-08 131 153736-14/113 Avdragsbegränsning för förvaltningsutgifter samt avyttringstidpunkt vid konkurs Förslag till ändringar i 42 och 44 kap. inkomstskattelagen

Läs mer

Slopad skattereduktion för gåvor

Slopad skattereduktion för gåvor Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Slopad skattereduktion för gåvor Februari 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Författningsförslag... 4 1.1 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); utfärdad den 11 december 2014. SFS 2014:1471 Utkom från trycket den 19 december 2014 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Biodrivmedel för bättre klimat

Biodrivmedel för bättre klimat Biodrivmedel för bättre klimat Hur används skattebefrielsen? RiR 2011:10 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Vårt uppdrag är att

Läs mer

Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm Stockholm 2015-04-29 Er ref: Fi 2015/1733 Vår ref: GH Remissyttrande angående Finansdepartementets promemoria Vissa punktskattefrågor inför

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter

EUROPEISKA KOMMISSIONEN. Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29-X-2007 K(2007)5341 Ärende: Statligt stöd/finland - Stöd nr N 315/2006 - Återbetalning av energiskatt på vissa energiprodukter till jordbruksproducenter Herr ambassadör,

Läs mer

Hemställan om lagändring tillägg av vissa biobränslen till 9 c kapitlet i mervärdesskattelagen

Hemställan om lagändring tillägg av vissa biobränslen till 9 c kapitlet i mervärdesskattelagen 1 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter (S2) 103 33 Stockholm Stockholm den 13 juni 2012 Hemställan om lagändring tillägg av vissa biobränslen till

Läs mer

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna)

Förslag till ändring av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:10) om förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIFM-föreskrifterna) 2015-04-23 REMISSPROMEMORIA FI Dnr15-3081 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Förslag till ändring

Läs mer

Beskattningsregler för solenergi och vindkraft 18 mars 2015

Beskattningsregler för solenergi och vindkraft 18 mars 2015 Beskattningsregler för solenergi och vindkraft 18 mars 2015 Kort om Lindahl En av Sveriges största advokatbyråer med ca 400 medarbetare varav två tredjedelar är jurister Bred kapacitet samt lång och gedigen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.6.2010 KOM(2010)293 slutlig 2010/0161 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Polen att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

4 Inkomst av fastighet

4 Inkomst av fastighet 267 4 Inkomst av fastighet 4.1 Allmänt om innehav av bostad utomlands Bostad utomlands kan hänföras till följande tre huvudkategorier. 1. Direktägd fastighet, som i sin tur kan indelas i: a) privatbostadsfastighet,

Läs mer

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter

OKQ8 Mot fossiloberoende transporter OKQ8 Mot fossiloberoende transporter Stationsnätet 1 Störst i Sverige med 750 stationer över hela landet, för såväl personbil som tung trafik 2 350 bemannade stationer 3 150 stationer med 2 000 hyrbilar

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 77-195

ÄNDRINGSFÖRSLAG 77-195 EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2012/0288(COD) 2.2.2015 ÄNDRINGSFÖRSLAG 77-195 Förslag till andrabehandlingsrekommendation Nils Torvalds (PE544.412v01-00)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om investeringssparkonto; SFS 2011:1268 Utkom från trycket den 13 december 2011 utfärdad den 1 december 2011. Enligt riksdagens 1 beslut föreskrivs följande. Innehåll 1 Denna

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor; SFS 2009:1 Utkom från trycket den 20 januari 2009 utfärdad den 8 januari 2009. Regeringen föreskriver

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster; SFS 2002:562 Utkom från trycket den 14 juni 2002 utfärdad den 6 juni 2002. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd till lokala klimatinvesteringar; SFS 2015:517 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Regeringen föreskriver följande. 1 Om det finns

Läs mer

Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag

Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag Februari 2015 1 Sammanfattning I promemorian föreslås att reglerna om fiktiv avräkning

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dnr 2015/7163 2015-05-04

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dnr 2015/7163 2015-05-04 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Dnr 2015/7163 2015-05-04 Ert dnr Fi2015/1733 fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 LRFs yttrande

Läs mer

Vårändringsbudgeten för år 2015 och andra nyheter

Vårändringsbudgeten för år 2015 och andra nyheter Vårändringsbudgeten för år 2015 och andra nyheter Magnus Vennerström Auktoriserad skatterådgivare på Grant Thornton 2015-05-11 Agenda Vårändringsbudgeten för år 2015 Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder; SFS 2014:798 Utkom från trycket den 27 juni 2014 utfärdad den 19 juni 2014. Enligt riksdagens

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar

Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar 1 (6) Handläggare Datum PS 2014-01-13 Bostadsbeskattningskommittén - en sammanfattning och kommentar Bostadsbeskattningskommittén har nu lämnat sitt betänkande (SOU 2014:1). Bostadsbeskattningskommittén

Läs mer

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU

Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU Regler för momshantering vid e-fakturering inom EU NEA seminarium 6 mars 2007 Mats Holmlund 08-440 41 59 1 Momslagen och EG-rätten Mervärdesskattelagen 1968/1994 Sjätte mervärdesskattedirektivet - 1967

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16. Gemensamt konsumentskydd i EU 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-09-16 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Gemensamt konsumentskydd i EU Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Kommittédirektiv. Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el. Dir. 2012:39. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012.

Kommittédirektiv. Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el. Dir. 2012:39. Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012. Kommittédirektiv Nettodebitering av el och skattskyldighet för energiskatt på el Dir. 2012:39 Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2012. Sammanfattning Utredaren ska ta fram lagförslag om införandet

Läs mer

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag

Sammanfattning av Solelkommissionens förslag Sammanfattning av Solelkommissionens förslag De reformer av lagstiftningen som föreslås är förändringar som Solelkommissionen anser som absolut nödvändiga för att skapa tydliga förutsättningar och incitament

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2015

Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2015 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2015 Oktober 2014 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Regeringen avser att i budgetpropositionen för

Läs mer

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100%

Hållbar bilism. Index för. hållbar bilism 2015. 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% Index för Hållbar bilism hållbar bilism 2015 2008-2014 Årlig sammanställning, maj 2015 134% 100% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan

Läs mer

Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016

Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Vissa kapitalbeskattningsfrågor inför budgetpropositionen för 2016 Mars 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1 Lagtext... 4 1.1 Förslag till lag

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till?

Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Fossilfri fordonstrafik hur ska det gå till? Per Kågeson Almedalen 2014 Hur långt kan man hinna till 2030? 2013 var vägtrafikens utsläpp tillbaka på 1990 års nivå och låg ca 10 % under 2007 års toppnivå

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen

Förslag till RÅDETS DIREKTIV. om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III till den tekniska utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.6.2011 KOM(2011) 377 slutlig 2011/0164 (NLE) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 76/768/EEG om kosmetiska produkter i syfte att anpassa bilaga III

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 26.11.2007 KOM(2007) 752 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta att tillämpa en åtgärd som avviker från

Läs mer

Budgetpropositionen, KPI-konsekvenser

Budgetpropositionen, KPI-konsekvenser STATSTSKA CENTRALBYRÅN Pm 1(6) Budgetpropositionen, KP-konsekvenser Denna Pm redogör för hur de skatteförslag som presenterades i budgetpropositionen för 2007 (PROP. /07:1) kan komma att påverka KP. Fryst

Läs mer

18 Periodiseringsfonder

18 Periodiseringsfonder 18 Periodiseringsfonder Periodiseringsfonder 1109 30 kap. IL Prop. 1993/94:50, SkU 15 prop. 1993/94:234, SkU 25 prop. 1994/95:25, FiU 1 prop. 1994/95:91, SkU 11 prop. 1996/97:45, SkU 13 prop. 1997/98:150,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Nina Pripp och regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 25

Läs mer