Promemoria. Finansdepartementet. Utredning av vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el. Sammanfattning.

Transkript

1 Promemoria Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för mervärdesskatt och punktskatter Utredning av vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el Sammanfattning Regeringen har aviserat att vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el ska ses över. En utredare ska därför undersöka dels förutsättningarna för att skattemässigt gynna viss el som blir skattepliktigt trots det undantag från skatteplikt för energiskatt på el som föreslås i budgetpropositionen för 2016, dels förutsättningarna för att förenkla och utvidga reglerna om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Bakgrund Regeringen har i budgetpropositionen för 2016 redogjort för sin målsättning att Sverige på sikt ska ha ett energisystem som baseras på 100 procent förnybar energi. Regeringen har i samma proposition presenterat en rad åtgärder för att främja produktion av förnybar energi, och däribland el från solceller. För närvarande omfattas framställning av el i solcellsanläggningar av olika stödsystem. Det gäller t.ex. särskilt investeringsstöd för solcellsanläggningar, det med Norge gemensamma elcertifikatssystemet och den nyligen införda skattereduktionen för mikroproduktion. Därtill kommer möjligheten för aktörer att sälja överskottsproduktion och att få ersättning av nätföretag vid inmatning av el. Regeringen har emellertid funnit det angeläget att undersöka möjligheterna till ytterligare stimulans till produktion av el (prop. 2015/16:1). Energiskatt på elektrisk kraft Energibeskattningen av el regleras på nationell nivå i lagen (1994:1776) om skatt på energi. All el som förbrukas i Sverige är som huvudregel skattepliktig och skatten betalas in till staten av de skattskyldiga. Energiskatten på el har traditionellt ansetts vara en fiskal skatt, men samtidigt är skatten ett kostnadseffektivt och viktigt styrmedel för att uppnå

2 2 målen för mer effektiv energianvändning. Styrningen mot effektivare användning av resurser sker genom att skatten är prispåverkande. Nuvarande energiskatt på el är differentierad utifrån dels var i landet den förbrukas, dels vilket ändamål den förbrukas för. I dag betalar servicesektorn samma energiskatt på el som hushållen, medan förbrukning i bl.a. yrkesmässigt jord-, skogs- och vattenbruk samt tillverkningsprocessen i industriell verksamhet är lågt beskattad. I budgetpropositionen för 2016 föreslog regeringen att från och med 1 juli 2016 ska undantag från skatteplikt gälla för el som framställts i en anläggning av mindre installerad generatoreffekt än 50 kilowatt (kw) av någon som förfogar över en sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kw, om elen inte har överförts till ett ledningsnät som omfattas av nätkoncession. Med sammanlagd installerad generatoreffekt av mindre än 50 kw ska för el som framställs från vind eller vågor, motsvaras av 125 kw installerad generatoreffekt, från sol motsvaras av 255 kw installerad toppeffekt, och från annan energikälla utan generator motsvaras av 50 kw installerad effekt. När el framställs från olika källor i en och samma anläggning eller av samma producent så ska de installerade effekterna läggas samman. Det nuvarande undantaget från skatteplikt har ifrågasatts ur ett EU-rättsligt perspektiv. Den nya utformningen av undantaget motiveras av administrativa skäl och innebär ett likställande av olika former av energikällor som används för elproduktion. Det möjliggör också en ambitionshöjning i det med Norge gemensamma elcertifikatsystemet. Den nya utformningen innebär vidare att undantaget för skatteplikt även ska kunna gälla dem som yrkesmässigt levererar el, dvs. el som framställs av någon som yrkesmässigt levererar el ska, till skillnad från idag, kunna omfattas av undantaget från skatteplikt. Utöver energiskatt är el även belagd med mervärdesskatt. Skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el En skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el trädde i kraft den 1 januari Skattereduktionen gäller den som framställer förnybar el, i en och samma anslutningspunkt matar in förnybar el och tar ut el, har en säkring om högst 100 ampere i anslutningspunkten och har anmält sin mikroproduktion till nätkoncessionshavaren. Skattereduktionen ges till fysiska och juridiska personer, dödsbon och svenska handelsbolag. Underlaget för skattereduktionen består av de kilowatttimmar (kwh) förnybar el som har matats in i anslutningspunkten under kalenderåret, dock högst så många kwh el som tagits ut i anslutningspunkten under året. Underlaget för skattereduktionen får inte överstiga kwh, vare sig per person eller per anslutningspunkt. Skattereduktionen uppgår till underlaget multiplicerat med 60 öre. Skattereduktionen lämnas som ett s.k. stöd av mindre betydelse. Det innebär att mikroproducenter som är företag får göra skattereduktion bara om villkoren i Europeiska kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse (se nedan) är uppfyllda.

3 3 Bestämmelserna om skattereduktionen finns i 67 kap. inkomstskattelagen (1999:1229). Nettodebitering av mervärdesskatt på el Innan skattereduktionen för mikroproduktion infördes utreddes även möjligheterna att införa ett nettodebiteringssystem av utredningen om nettodebitering av el (SOU 2013:46). Med ett nettodebiteringssystem avses ett system där den el som mikroproducenter av förnybar el framställer och matar in på elnätet kvittas mot annan el som de tar ut från elnätet. Vid omsättning av el skulle då beskattningsunderlaget för mervärdesskatt vara nettovärdet av elleveranserna. Ett sådant nettodebiteringssystem bedöms dock av såväl utredningen som regeringen strida mot rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt (mervärdesskattedirektivet). En majoritet av remissinstanserna gjorde samma bedömning, dvs. att ett nettodebiteringssystem strider mot mervärdesskattedirektivet. EU:s regler om statligt stöd m.m. Möjligheten att nationellt fritt utforma energibeskattningen begränsas, förutom av materiella regler i energiskattedirektivet (rådets direktiv 2003/96/EG), också bl.a. av regler om statligt stöd som finns i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. EU-rätten begränsar även möjligheterna att nationellt fritt utforma andra skatter. De begränsningar som orsakas av regler om statligt stöd gäller när driftsstöd i form av vissa skattelättnader ges till andra aktörer än privatpersoner. Huvudprincipen är att allt offentligt stöd till näringslivet är förbjudet. Den omständigheten att en viss åtgärd kan leda till högre miljönytta påverkar i regel inte bedömningen av om åtgärden utgör statligt stöd. Ett stöd kan emellertid efter prövning av Europeiska kommissionen (kommissionen) bedömas vara förenligt med den gemensamma marknaden. Medlemsstaterna ska anmäla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder till kommissionen för granskning och får inte genomföra åtgärderna förrän kommissionen gett sitt godkännande. Det finns undantag från anmälningsförfarandet för stöd som uppfyller förutsättningarna i den s.k. gruppundantagsförordningen 1 eller kommissionens regelverk för stöd av mindre betydelse 2. Under 2014 presenterades även nya riktlinjer för miljö- och energistöd 3. Kommissionens översyn under senare år av regelverket har inneburit förändringar av möjligheterna att lämna stöd genom skattenedsättningar 1 Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget. 2 I första hand kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. 3 Kommissionens riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi för

4 4 och under vilka förutsättningar annat stöd kan lämnas med offentliga medel. Av de skattepolitiska riktlinjerna i 2015 års ekonomiska vårproposition framgår att en viktig princip för skattepolitiken är att regelverket ska vara förenligt med EU-rätten. Det gäller inte bara i förhållande till specifika rättsakter utan även till bestämmelser i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital samt reglerna om statligt stöd. En strävan efter en förenlighet med EU-rätten är i linje med den allmänna samarbets- och lojalitetsförpliktelse som slås fast i artikel 4.3 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Uppdraget Utgångspunkt Regeringen har vid flera tillfällen aviserat att vissa skattefrågor med nära koppling till framställning av förnybar el ska ses över. En utredare ska därför undersöka dels förutsättningarna för att skattemässigt gynna viss el som blir skattepliktig trots det i budgetpropositionen för 2016 föreslagna undantaget från skatteplikt för energiskatt på el, dels förutsättningarna för att förenkla och utvidga reglerna om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el. Förutsättningar för att skattemässigt gynna solcellsel Regeringen föreslog i budgetpropositionen för 2016 ett administrativt undantag från skatteplikt för el från förnybara källor som varken skulle utgöra ett statligt stöd eller förhindra en ambitionshöjning i det med Norge gemensamma elcertifikatsystemet. Av den propositionen (prop. 2015/16:1, Förslag till statens budget för 2016, finansplan och skattefrågor, avsnitt ) framgår att regeringen finner det angeläget att undersöka möjligheterna till ytterligare stimulans till produktion av el med solceller samt undersöka hur andra länder stöder solcellsel. Vidare framgår att regeringen därför avser att se över förutsättningarna för att inom skattesystemet införa ett särskilt stöd till sådan solcellsel som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där elen är skattepliktig med anledning av att den produceras i en anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna. Mot den bakgrunden ska utredaren undersöka hur andra länder stöder solcellsel, förutsättningarna för att skattemässigt gynna solcellsel, i synnerhet den el som produceras och förbrukas bakom en och samma anslutningspunkt eller på en och samma fastighet, och där elen är skattepliktig med anledning av att den produceras i en

5 5 anläggning som ensam eller tillsammans med andra anläggningar överstiger de föreslagna effektgränserna. Om förutsättningar finns och åtgärdena bedöms lämpliga, ska utredaren lämna de lagförslag som utredaren anser påkallade. Förutsättningar för att förenkla och utvidga skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el Av budgetpropositionen för 2015 (prop. 2014/15:1, Förslag till statens budget för 2015, finansplan och skattefrågor, avsnitt 1.5.2), 2015 års ekonomiska vårproposition (prop. 2014/15:100, avsnitt 3.3) och budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, Utgiftsområde 21 Energi, avsnitt 2.6.6) framgår att regeringen förutom att följa upp och utvärdera skattereduktionen när den tillämpats under minst två kalenderår (prop. 2014/15:1, Förslag till statens budget för 2015, finansplan och skattefrågor, avsnitt ) avser att undersöka möjligheterna att förenkla förfarandet, ytterligare underlätta för privatpersoners egenproduktion av el och att låta fler, såsom andelsägare av förnybar elproduktion, komma i åtnjutande av skattereduktionen. Mot den bakgrunden ska utredaren undersöka förutsättningarna för och lämpligheten av att förenkla förfarandet för att begära skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el för mikroproducenter, t.ex. genom att skattereduktionen lämnas via elräkningen, förutsättningarna för och lämpligheten av att inom ramen för reglerna om skattereduktion av mikroproduktion av förnybar el ytterligare underlätta för mikroproduktion av förnybar el, och förutsättningarna för och lämpligheten av att låta fler, såsom andelsägare av förnybar elproduktion (t.ex. i kooperativa former), inom ramen för reglerna om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el komma i åtnjutande av skattereduktionen eller inom ramen för energiskattesystemet motsvarande skattesubvention. I det ligger att en strävan bör vara att ge likartade förutsättningar för mikroproduktion av förnybar el, oberoende av mikroproducentens boendeform. Om förutsättningar finns ska utredaren lämna de lagförslag som utredaren anser påkallade. För samtliga frågor Utredaren ska föreslå de lagändringar som utredaren anser påkallade. De lagförslag som utredaren lämnar ska vara förenliga med EU-rätten, särskilt statsstödsreglerna. Vid utformningen av de lagförslag som utredaren lämnar ska den administrativa bördan för privatpersoner, företag och myndigheter beaktas. Utredaren ska redovisa offentligfinansiella effekter av de förslag som lämnas. Utredaren ska vidare belysa

6 6 hur förutsättningarna för mikroproduktion av förnybar el påverkas av förslagen, t.ex. utifrån boendeform. Utredaren ska regelbundet hålla berörda departement inom Regeringskansliet informerade om hur arbetet fortskrider samt vid behov inhämta extern kunskap. Redovisning av uppdraget Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2017.