Demokratin och medborgarskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demokratin och medborgarskapet"

Transkript

1 Kapitel 3 SD-grundkursen från år 2004 Demokratin och medborgarskapet Demokrati betyder folkstyre. Men vad innebär det, att folket styr? Innebär det att majoritetens vilja i varje enskild fråga, i varje ögonblick, ska gälla? I så fall kanske den tekniska utvecklingen snart kan ge oss förutsättningar att förvandla varje medborgare till sin egen riksdagsledamot - förse envar med hörlurar och en bärbar knappsats: ja, nej respektive avstår... Hakarna vore ju två, och de hänger ihop. För det första har inte varje medborgare den tiden och den kunskapen, för att kunna vara med och avgöra allt. För det andra är opinionen föränderlig, labil. Vad som en dag är majoritet, kan nästa dag vara minoritet. Med andra ord: beslut måste vara genomtänkta, välgrundade och förankrade. Så att de inte måste ändras redan dagen därpå. SIFO-demokrati och populism Det finns, inte minst inom mediaetablissemanget och bland politiskt ointresserade personer, en föreställning om SIFO- demokrati. Dvs om någon - som har råd därtill - har beställt och låtit publicera en opinionsmätning i en fråga, vars resultat stöder vederbörandes egen uppfattning, då förväntas politikerna agera i enlighet med denna opinion. Haken med SIFO-demokrati är ju att de tillfrågade kanske inte vet någonting om den fråga som de tillfrågats om - de har inte tagit del av några fakta, inte hört några argument för eller emot. De behöver heller inte ta ansvar för sitt tyckande - de är till och med anonyma. SIFO-demokratin står populismen nära. Dvs vad som gäller är den omedelbara och spontana åsikten i varje fråga. Man behöver inte bry sig om att olika åsikter i olika frågor ska gå ihop. Man kan t ex kräva utgiftsökningar på i princip varje område, samtidigt som man kräver sänkta skatter Medborgar-demokrati Alternativet till SIFO-demokratin är inte att man ska strunta i vad majoriteten vill! Alternativet är att man får fram denna uppfattning på ett annat sätt, nämligen genom saklig information och fri debatt. Då får man en uppfattning som mognat i samspel med andra, den blir byggd på eftertanke, insikt och ansvarskänsla. Detta alternativ skulle man kunna kalla en medborgar-demokrati. I vilken utsträckning en sådan fungerar beror på åtminstone tre aktörer: 1) Medborgarna Det måste finnas medborgare som är besjälade av en medborgaranda. De måste vara intresserade av sitt samhälle. De måste vara beredda att ta ansvar - genom att avsätta tid för att sätta sig in i politiska frågor, genom att vara redo att själva kandidera till förtroendeuppdrag. De måste uppskatta politiker som är ärliga, som tar ansvar och försöker arbeta långsiktigt. Anders Isaksson, i Dagens Industri den 9 april 1998:..Alla vet numera att det kostar tid, pengar, frustration och möda att smälta samman kulturerna i fusionerade företag, men för politikerna antas motsvarande intressekonflikter på nationell nivå bottna i en blandning av bristande vilja och etniska fördomar. I själva verket är invandrarnas syn på svenskarna ett minst lika stort problem som motsatsen, kanske rentav större eftersom stora grupper vuxit upp i kulturer med auktoritära regimer, hård religiös styrning och stränga krav på social kontroll. De saknar inte bara svenskarnas långvariga tillvänjning vid politisk, moralisk och religiös relativism, utan står också främmande inför självklara inslag i vardagslivet, exempelvis jämställdheten mellan könen. Politikernas retorik syftar till att göra flyktingfientliga opinioner socialt och moraliskt tabubelagda. Problemet är att politiska idéer aldrig växer fram ur intet... Den demokratiska syntesen av alla dessa konkurrerande idéer blev redan på 1920-talet en kombination av välfärdspolitik och klassöverskridande nationalism, i flera länder sammankopplad med begränsningar i den dittills relativt fria invandringen. Nationalism - som inte ska förväxlas med den konservativt präglade patriotismen kring sekelskiftet - är egentligen 1900-talets mest framgångsrika ideologi, det diskreta men drivande kompet under det politiska spelet i alla demokratier: den har föreställningen om den gemensamma nationen som bas, nationalstaten som övergripande politisk ram och medborgarnas rätt till arbete, utbildning, sjukvård och välfärd som ett ömsesidigt och sammanhållande intresse. Den moderna myten om Sverige formades under intensiv propaganda på teman som den svenska livsformen och det svenska folkets väsenskärna, men i dag vill ingen kännas vid sådana slagord: nationalismen är ett passerat stadium och nationalstaten en arena som krymper i politisk betydelse. Nu vänds istället blicken bortom det nationella, nu gäller istället globalisering och mångkulturalism. 3:1

2 2) Partier och politiker Partiernas och politikernas roll i en medborgar-demokrati blir till stor del folkbildarnas. De ska slåss för vad de tror på, tydligt formulera sina argument. Peka på problem, klargöra avvägningar och dilemman. Visa på vilka punkter man skiljer sig i åsikter från andra partier och politiker, och förklara varför. Ta risken att få mothugg, lida nederlag och bli impopulära. Varför är demokrati viktigt? Vad menar vi med demokrati? 3) Massmedia I det moderna samhället har massmedia kommit att spela en alltmer central roll. Det blir chefredaktörerna och journalisterna - och ytterst ägarna av media - som avgör vilka som ska få komma till tals. En fungerande demokrati förutsätter att företrädare för olika åsiktsriktningar kan komma ut med sina fakta och argument, så att medborgarna får tillgång till en allsidig information. Först då kan de bilda sig en egen uppfattning. Direkt och representativ demokrati I praktiken kan inte väljarna vara med och besluta i mer än ett begränsat antal frågor. Direkt demokrati, där alla deltar, kan man främst ha i helt lokala sammanhang. På nationell nivå kan det förekomma bara undantagsvis, genom allmänna folkomröstningar i enskilda frågor. Vad vi har är en representativ demokrati, där det handlar om att välja företrädare, för att på dem överlåta att besluta i enskilda frågor. Vad man kan gå på är en allmän åsiktsinriktning, ytterst handlar det om att ge förtroende. Det viktiga blir då att ansvar senare kan utkrävas, dvs att väljarna kan få klart för sig hur de valda motsvarat förtroendet och senare har möjlighet att byta ut dem. Gränser för majoriteten Men även om en majoritetsuppfattning mejslats fram genom en aldrig så grundlig diskussion, så finns det gränser för vad en majoritet får besluta. Det finns mänskliga rättigheter som inte får kränkas. Även om t.ex. Hitler skulle ha haft en majoritet av tyska folket bakom sig, så hade han inte rätt att starta angreppskrig och sprida massdöd. Mellan sådana uppenbart oetiska beslut och tillåtna majoritetsbeslut finns en gråzon. I demokratin ligger en idé om kompromissande och hänsynstagande till andra. Det är ju så, att en uppfattning grundas inte bara på någon objektiv saklighet och klokskap, det handlar i praktiken ofta om gruppintressen - intressen som kan stå i konflikt med andra gruppers intressen. Det gäller då att finna rimliga avvägningar. Den goda kompromissen borgar också för att beslut blir långsiktigt hållbara, och inte rivs upp så fort som majoritetsförhållandena har förskjutits. 51% bör från början lyssna på vad övriga 49% anser. Yttrandefrihet Vad en majoritet (eller en minoritet) heller inte får kränka är själva de demokratiska spelreglerna. Man får t ex inte hindra andra att komma till tals. Yttrandefriheten måste gälla alla - även meningsmotståndare! Eller, från medborgarnas och väljarnas synvinkel: Det måste finnas På vad sätt är vi sverigedemokrater bättre demokrater än våra politiska motståndare? När finns det yttrandefrihet? 3:2

3 tillgång till en allsidig information och en möjlighet att ta del av vad företrädare för olika åsiktsriktningar har att komma med, av fakta och argument. Detta tål att upprepas... Rättssäkerhet En annan viktig förutsättning för demokrati är rättssäkerhet. Även om man formellt sett har rätt att yttra sig kan denna möjlighet ryckas undan om politiskt arbete medför personliga risker. Sådana risker kan spänna över hela fältet: från dåligt anseende, förlorat arbete och ekonomiska kostnader - till direkt fysiska hot och risker för den personliga säkerheten. Vilken betydelse har mediesituationen för demokratin? Vilka brister finns? Vad skulle kunna göras åt dem? Saknar ett samhälle rättssäkerhet, då kan inte demokratin fungera. Då finner de flesta priset för engagemang vara för högt, och följden blir en passivisering. För det fåtal som trots allt engagerar sig, blir priset desto högre. Demokratisk kultur En annan viktig aspekt gäller kultur: finns det civilkurage och moral? Även där det finns både yttrandefrihet och rättssäkerhet så har demokratiskt arbete ett visst pris - i form av en del personligt obehag, tidsåtgång och ekonomiska kostnader. Det är ofrånkomligt, att det måste finnas samhällsmedborgare som är beredda att ändå engagera sig. Till den demokratiska kulturen hör också att man kan respektera även meningsmotståndare, och förmår föra ett civiliserat samtal. Man ska inte gå till personangrepp, man ska lyssna på vad andra säger och visa en vilja till förståelse. Man ska ta fasta på en motståndares starkaste argument, och notera inte bara de punkter där man är oense utan också vad man är överens om. I vilken utsträckning en sådan demokratisk kultur vunnit spridning i ett samhälle påverkar också graden av demokrati. HUR BLEV SVERIGE EN DEMOKRATI? Sverige har inte alltid varit en demokrati. Under seklernas lopp har vi haft antingen envälde eller fåtalsvälde. Makten har växlat mellan - eller delats upp mellan - kungen och överklassen. Rösträtt I slutet av 1800-talet genomfördes en riksdagsreform: ståndsriksdagen ersattes av en tvåkammarriksdag. Därefter skedde en stegvis demokratisering, genom utvidgning av rösträtten och valbarheten infördes allmän och lika rösträtt i Sverige, för val till såväl riksdagen som kommunala församlingar. Utvidgningen av rösträtten genomdrevs inte utan motstånd, på-drivande var arbetarrörelsen och liberalerna. Demokratiseringen sammanhängde alltså med sociala förändringar: en ny medelklass och en arbetarklass hade uppstått. Många arbetarfamiljer led nöd, och längtade efter bättre materiella villkor. För att kunna hävda sina intressen behövde de politiskt inflytande. Motståndet var i själva verket envist och hårdnackat! Rösträttskampen pågick under många decennier, och krävde stora uppoffringar. Vilka skillnader av betydelse finns mellan de sju riksdagspartierna? Hur kommer det sig att skillna-derna inte är större? Är riksdagen representativ för folkmeningen? I den utsträckning den inte är det - vad beror det på?! 3:3

4 Folkrörelser Demokratiseringen låg också på ett annat plan: Människor gick samman och blev aktiva. Organiserade sig. Det gällde då inte bara partier, utan också fackliga organisationer och konsumentkooperativa föreningar. Detta gav i sig ett inflytande. Betydelsen låg även på ett kulturellt och moraliskt plan. De som motarbetade utvidgningen av rösträtten misstrodde öppet arbetares förmåga att begripa samhällsfrågor och att på ett ansvarsfullt sätt kunna hantera makt. Inom arbetarrörelsen blev det viktigt att sådana farhågor skulle komma på skam. Det växte fram en arbetarrörelsemoral om att göra rätt för sig, och att förtroende var något man skulle leva upp till. Rättigheter motsvarades självklart av skyldigheter. DEMOKRATIN I SVERIGE URHOLKAS Vi lever ännu på ett gammalt kapital, på vad tidigare generationer byggt upp. Det saknas återväxt i form av ett folkligt deltagande och engagemang. Flera förändringar bilismen, televisionen, storstads-tillväxten, invandringen, arbetslösheten och den lägre skolstandarden - verkar i samma riktning. Människor isoleras och blir politiskt passiviserade, samhället fragmentiseras. Arbetsplatsen ligger allt längre från bostaden. Detta motverkar umgänge på fritiden med arbetskamrater. Arbetets uppläggning motverkar ofta kontakter ens på arbetsplatsen. Maktmedia och dess kampanjer En central roll i den aktuella degenereringen av svensk demokrati spelar vår press och våra etermedia. Dessa massmedia brukar kallas den tredje statsmakten, men riktigare vore nog beteckningen den första statsmakten. Journalisterna har kanske mer makt än ledamöterna av regering och riksdag. I själva tekniken ligger en maktkoncentration - bara ett utvalt fåtal kan ges tillträde till scenen. Jag hatar dina åsikter, men jag är beredd att dö för din rätt att få uttrycka dem! Ungefär så uttalade sig den franske upplysningsfilosofen Voltaire. Svenska redaktörer citerar gärna Voltaire, med instämmande. De uppger sig vilja värna yttrandefriheten för även sina meningsmotståndare. I realiteten är det tvärtom. Redaktörerna är beredda att gå mycket långt för att hindra meningsmotståndare att få uttrycka sina åsikter! På ett sätt är det konsekvent - när redaktörerna inte släpper fram meningsmotståndare - att de inte heller själva förmedlar kritiska fakta. Massmedia har t.ex. inte lämnat elementära uppgifter om hur många fler uppehållstillstånd åt asylsökande, per capita, som Sverige beviljat jämfört med andra västländer. Man har också tigit om den enorma anhöriginvandringen. Man nöjer sig dock inte med att undanhålla fakta. Detta förtigande kompletteras med att media återkommande ägnar stort utrymme åt avvisningsfall. TV-rapporteringen domineras av upprörda repor-tage om enskilda individer som vägrar att acceptera avvisningsbeslut. Sekretessreglerna hindrar beslutande myndigheter att redovisa skälen för beslutet, och reportagen blir ensidiga. Därutöver driver TV och andra media ibland formliga kampanjer, som i Åselefallet. Kampanjer som utvecklar sig till kraftmätningar med re- Från BGF:s webbsida 2001: Ny diktatur Vad innebär diktatur? De flesta förknippar nog begreppet med ett osminkat förtryck och öppet våld, kanske också materiell nöd och synbart elände. Detta kan naturligtvis följa med diktatur, men diktaturens kärna är något annat. Det är kontroll. Närmare bestämt kontroll uppifrån - frånvaro av medborgarinflytande. Ett samhälle kan vara en diktatur även om där finns ett materiellt välstånd, även om det formellt finns vissa demokratiska frioch rättigheter. I själva verket kan just detta göra diktaturen så mycket mer effektiv. Starkast är den diktatur där människor inte ens vet om hur det är, utan tror sig leva i en demokrati. Den perfekta diktaturen är ett samhälle där människor inte bryr sig och inte lägger sig i, utan villigt låter andra bestämma. Då försöker de aldrig använda sig av mötes- och yttrandefrihet i någon viktig fråga, och behöver inte märka att dessa friheter i verkligheten saknas. Sverige i början av 2000-talet har till stor del blivit en sådan diktatur. För varje diktatur krävs ett mått av samtycke, åtminstone passivt, från de kontrollerade. Propagandan är således central. Då som nu gäller att makthavarna företräder det goda och det rätta, då som nu utdefinieras och avhumaniseras oppositionella genom etiketterande. Samtidigt som medborgarna ska tro sig leva i ett bra samhälle måste de ändå vara medvetna om att det kan straffa sig att vara olydig. Men medan de gamla diktaturerna från 30-talet byggde på strypt information bygger den moderna diktaturen snarare på ett överflöd av information, där det viktiga s.a.s. drunknar i floden. Detta går hand-i-hand med ett obegränsat utbud av underhållning och tidsfördriv, som avleder intresset från väsentligheter. Här finns alltså kvar de båda klassiska momenten: piskan och moroten. Central är samtidigt tekniken att göra frågan om sant eller falskt ovidkommande - avgörande är vad som är anständigt och uppifrån sanktionerat, dvs politiskt korrekt. Det fascistiska och kommunistiska diktaturen från 30-talet brukar kallas totalitära, till skillnad från diktaturer dessförinnan. Vad var skillnaden? Diktatur i allmänhet kräver bara att medborgarna låter makthavarna styra, att de är passiva. De kan tänka och känna kritiskt och oppositionellt - så länge de inte låter detta ta sig några politiska uttryck är det OK. I den totalitära diktaturen ställer makthavarna högre krav, där vill de styrande kontrollera även hur medborgarna känner och tänker. De kräver ett aktiv bifall. 3:4

5 geringen. De blir till demonstrationer av makt, politikerna ska lära sig var skåpet ska stå. Under Åselekampanjen hade till och med företrädare för regeringen svårt att få komma till tals i media. När TV1:s Speciellt skulle ha debatt i frågan fanns där företrädare för bara en uppfattning! Media visar alltså - genom sina kampanjer - ambitioner att ta över regeringens roll, vill vara första statsmakt och avgöra vilken politik som ska bedrivas. Statskampanjer Det är dock inte bara media som agerar inom invandreriet. Sedan flera år har bedrivits statliga kampanjer för åtskilliga miljoner kr. Kampanjer som får betalas av dem som de riktar sig mot. Officiellt riktar sig alla dessa kampanjer mot främlingsfientlighet och rasism. I praktiken handlar det om att odla en svenskfientlighet. Vi svenskar skall skuldbeläggas. På vad sätt befinner sig det svenska samhället idag i moraliskt förfall? Vad beror det på? Vad kan göras åt saken? Vilka rättigheter och skyldigheter ska följa med det svenska medborgarskapet? Vad lägger vi in i begreppet medborgaranda? Kampanjerna har varit framgångsrika - budskapet har gått fram. De flesta svenskar är nu rädda för att öppet ge sin mening tillkänna i invandrarfrågan. Man har så att säga fått tyst i klassen. Även de man inte lyckats tysta är oskadliggjorda, genom att de isolerats. Få vågar ha med dessa farliga att göra. Det statliga åsiktskampanjandet omfattar inte minst skolan. Varken AFA eller tidskriften Expo har haft svårigheter att bli insläppta på olika skolor. Legitimitet En fungerande demokrati förutsätter att den har en legitimitet hos folket. I ena änden handlar det om materiella villkor. Dels samhällets resurser, dels fördelningen av dessa resurser. I andra änden handlar det om en föreställning hos medborgarna om att det finns rättvisa och att de kan påverka. Det krävs också vissa gemensamma värderingar och en känsla av samhörighet bland medborgarna. Finns allt detta, som ett sammanhållande kitt, då kan grupper acceptera beslut från högre nivåer som går dem emot. Saknas denna legitimitet för besluten kan olika grupper på olika sätt revoltera, och sabotera de demokratiska besluten. Sprider sig detta, då börjar ett samhälle gå mot upplösning. 3:5

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut?

Upptäck Samhälle. Provlektion: Hur genomför man ett demokratiskt beslut? Upptäck Samhälle Upptäck Samhälle är ett grundläromedel i samhällskunskap för årskurs 4-6 som utgår från de fem samhällsstrukturerna i Lgr 11. Författare är Göran Svanelid. Provlektion: Hur genomför man

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Sotenäs kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Demokrati och respekt Två honnörsord i demokratin är frihet och jämlikhet. Friheten innebär att alla opinioner och viljeyttringar ska få komma till uttryck. Alla människor

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN

UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN 1 (5) UPPFÖRANDEKOD FÖR FÖRTROENDEVALDA I VADSTENA KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige Beslutsdatum/paragraf 2016-03-23 14 Giltighetstid tills annat beslut fattas Uppföljningsdatum 2017-03-30 Beteckning

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen: prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Jag vill säga något!

Jag vill säga något! Jag vill säga något! Prov på grundkursen i demokrati den 17/11! Varför prov på grundkursen? Syftet med provet är att du ska ta dig till att träna in alla de ord och begrepp som är viktiga att kunna för

Läs mer

Samtalstonen i politiken. Ett diskussionsunderlag för förtroendevalda i kommuner och landsting

Samtalstonen i politiken. Ett diskussionsunderlag för förtroendevalda i kommuner och landsting Ett diskussionsunderlag för förtroendevalda i kommuner och landsting Politiken har blivit en tuff arena, även lokalt. Var tredje ledamot i landstings- och kommunfullmäktige under förra mandatperioden drabbades

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden

Värdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra

Läs mer

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället

Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Ur Handlingsplan för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism : punkt 7.1.1 Stöd till organisationer inom det civila samhället Regeringen avser att ge Nämnden för statligt stöd till trossamfund

Läs mer

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN

STYRANDE PRINCIPER 4VIKTIGA I MEDBORGARENS TJÄNST VÄRDEN 6 STYRANDE PRINCIPER 1 I MEDBORGARENS TJÄNST 4VIKTIGA VÄRDEN Ansvar Respekt Demokrati Balans Engagemang Legalitet Objektivitet, saklighet och likabehandling Respekt Effektivitet och service Fri åsiktsbildning

Läs mer

samhällskunskap Syfte

samhällskunskap Syfte Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

En annan sida av Sverige

En annan sida av Sverige FÖRORD En annan sida av Sverige Under de senaste 20 åren har vi sett en omvälvande förändring av Europas politiska karta. Partier som tidigare betraktades som oseriösa eller obehagliga ekon från 1930-talets

Läs mer

Uppförandekod för förtroendevalda i Bjurholms kommun

Uppförandekod för förtroendevalda i Bjurholms kommun Uppförandekod för förtroendevalda i Bjurholms kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-22 10 Syftet med en uppförandekod Många förtroendevalda tycker att klimatet inom det politiska livet i våra dagar

Läs mer

Centrum för Iran Analys

Centrum för Iran Analys Centrum för Iran Analys CENTIA http://www.setiz.se info@setiz.se POLITISK VISION En människa utan vision, är en död människa Förord CENTIA anser att beredning, beslutning och verkställning av detaljerade

Läs mer

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället?

Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att ta emot och inkludera nyanlända/flyktingar i samhället? Problemformulering Risken att nyanlända hamnar i ett socialt utanförskap är betydligt större än

Läs mer

Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017

Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017 PM 2017: RIV (Dnr: 110-1751/2016) Politisk information i skolan - ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 22 februari 2017 Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7 Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7! " # $ % & ' ( ' ) '!*!*! + '! + ( " ) + " %!,! -' *! ' ! '! *!)!!!. / )+' 01 $ 2 Syfte Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Demokrati Folket styr

Demokrati Folket styr Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

En serie om demokratibegreppet

En serie om demokratibegreppet AV-nummer: 101659tv 1 5 Programlängd: 5 x 10 min. En serie om demokratibegreppet Inledning Om serien Vem bestämmer? Vem bestämmer? är en fiktiv dokusåpa som på ett humoristiskt sätt vrider och vänder på

Läs mer

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket.

Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram. Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket. Om värdegrundsarbete och vilka möjligheter det finns inom vuxenutbildningens ram Tommy Eriksson och Ingrid Jerkeman, Skolverket 3 februari 2015 Vuxenutbildningen Målet är att vuxna ska stödjas och stimuleras

Läs mer

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott

Dnr: 2014/687-BaUN-019. Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Haidi Bäversten - BUNHB01 E-post: haidi.baversten@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2014-03-28 Dnr: 2014/687-BaUN-019 Barn- och ungdomsnämndens beredningsutskott Information- Lokal överenskommelse

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

Demokrati utan partier?

Demokrati utan partier? S Slutsatser och sammanfattning Demokratirådets rapport 2000 Demokrati utan partier? SNS Demokratiråd Demokratirådet består av fristående forskare som på SNS uppdrag presenterar begrepp, analyser och resultat

Läs mer

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006

Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006 Demokratins mekanismer Peter Esaiasson & Jörgen Hermansson Vetenskapsrådet 7 december 2006.Projektets övergripande problem.projektets resultat.projektets publikationer och medarbetare .Grundidé: Få till

Läs mer

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016

HRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Om Hörselskadades Riksförbund (HRF) har i nästan ett århundrade bedrivit verksamhet för att stärka hörselskadade och tillvarata

Läs mer

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken.

Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras inom politiken. Instuderingsfrågor till samhällskunskapsprov 1 Riksdagen Så styrs Sverige Förklara vad ordet ideologier står för. Svar: En samling idéer som ligger till grund för hur man vill att samhället ska styras

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige

Antagen av kommunfullmäktige Antagen av kommunfullmäktige 2015-05-13 1 Innehåll... 2 1. Inledning och bakgrund... 3 2. Uddevalla kommuns vision... 3 3. Omvärldens påverkan... 3 3.1 Nationell påverkan... 3 3.2 Lokal påverkan... 4 4.

Läs mer

Informationspolicy Höganäs kommun

Informationspolicy Höganäs kommun Informationspolicy Höganäs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2005-05-26 Inledning Ny teknik och nya informationskanaler gör att informationsflödet i samhället går snabbare och blir alltmer omfattande.

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2014 årgång 18 Bokförlaget thales varför enfrågepartier ställer till det Torbjörn Tännsjö redan på 1700-talet visade den franske tänkaren Condorcet att så snart man

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015

Övriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015 Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.

Läs mer

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030

Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället Transparens i samhället Inledning Dagens samhälle är väldigt transparent, ett samhälle som har utvecklats till ett teknologisamhälle där teknologin styr. Teknologin har utvecklats såpass att alla människor

Läs mer

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM

UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN. God lokal demokrati - EN PLATTFORM UNDERLAG TILL DEMOKRATIBAROMETERN God lokal demokrati - EN PLATTFORM 1 2 Förord Valdemokrati är viktig, men väl så viktigt är vad som händer mellan valen: Har politikerna medborgarnas förtroende? Använder

Läs mer

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige

Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Svenska/Swedish Välkommen Viktigt att veta för dig som är ny i Sverige Soo dhowoow خوش آمدید Welcome Välkommen መርሓባ خوش آمدید Добро пожаловать! مرحب ا Välkommen till Västerås! Vi är stolta över mycket

Läs mer

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck,

Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Emmaus Björkås ändamål är att arbeta mot förtryck, fattigdom och imperialism och att alla ska omfattas

Läs mer

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap

Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet. Män mot hedersförtyck med fokus mot tvångsäktenskap Tidigare publicerad under Kommentaren på fliken Verksamhet "Män mot hedersförtyck" med fokus mot tvångsäktenskap Många organisationer gör starka insatser mot hedersförtryck. En del har fokuserat på olika

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk!

Vår vision. Vår verksamhetsidé. Självklart teckenspråk! Vårt idéprogram Vi tror på alla människors lika och unika värde. Alla har rätt till delaktighet på lika villkor. Vår organisation erbjuder mötesplatser, sprider kunskap och driver på utvecklingen mot ett

Läs mer

Borås 2-3 oktober Emin Tengström, Göteborgs universitet

Borås 2-3 oktober Emin Tengström, Göteborgs universitet 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Emin Tengström, Göteborgs universitet Emin Tengström stolpar till föredrag den 3 oktober Bilden av världen - köper vi den som konsumenter eller formar vi

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09

EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 EXPO FÖRELÄSNINGSPAKET HÖSTEN 08 VÅREN 09 Organisationerna, symbolerna och musiken Föredraget behandlar nazismens symboler och vad de står för. Vi går även igenom de rasistiska organisationerna och hur

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Inledning. Om besöket

Inledning. Om besöket Inledning Vi är mycket glada att du valt att se föreställningen Hatets Röst. Redan nu får du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig verktygen för att kombinera styrkan i pjäsen med våra övningar.

Läs mer

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011

Anföranden Torsdagen den 27 oktober 2011 116 Svenska kyrkan och Ship to Gaza MARGARETA SANDSTEDT: Fru ordförande, ledamöter och biskopar! Den här frågan om Svenska kyrkans stöd till märkliga utrikesengagemang som Ship to Gaza upphör aldrig att

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling. Västra Hargs förskola Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling 2014-2015 Västra Hargs förskola Kerstin Nilsson kerstin.nilsson@mjolby.se Tel.0142-856 40 Denna likabehandlingsplan omfattar alla barn, föräldrar och medarbetare

Läs mer

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning

Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) Demokratisk organisation Kommunens styrmodell Ekonomistyrning Basutbildning, dag 1 (Fm) ge en övergripande bild av uppdraget och kommunens visionsstyrningsmodell, samt att ge

Läs mer

Värdegrund och policy

Värdegrund och policy Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män

Läs mer

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över

Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Grupp 1 Andlighet Upplevelser, mental /emotionell stimulans Tid; ha tid att ta hand om sig själv, bli mer självförsörjande och ha kvalitetstid över Arbete God utbildning för alla barn och ungdomar Arbeta

Läs mer

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.

FYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson

Dagens föreläsare EXPO 15-05- 11. En berättelse om tystnad. Visions värderingar. niclas.nilsson@expo.se. Niclas Nilsson 15-05- 11 Dagens föreläsare EXPO Niclas Nilsson niclas.nilsson@expo.se Visions värderingar Niclas Nilsson, utbildningschef Stiftelsen Expo Föreläsning om extremhögerns hot mot Visions värdegrund och arbete

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola

Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Likabehandlingsplan för Skeppets förskola Alla ska visa varandra hänsyn och respekt Alla ska ta ansvar Alla ska känna en framtidstro Syfte: Planen ska syfta till att främja barnens lika rätt oavsett kön,

Läs mer

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN

AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN AKTÖR OCH STRUKTUR I SAMHÄLLSKUNSKAPS- UNDERVISNINGEN Charlotte Brimark Eva Hasselträd Tove Johnson EN STUDIE PÅ EN GYMNASIESKOLA Ett FoU-projekt Stockholm Stad, vt. 2015 Problembild Våra elever tenderar

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter

Läs mer

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett

.Den politiker och det förslag som har fått flest röster vinner valet. Det kallas att majoriteten vinner. Men, det är viktigt att det i ett Vad är Demokrati Finland är en demokrati. Demokrati är ett grekiskt ord som betyder att folket bestämmer. Vi som bor i Finland får vara med och välja vilka som ska bestämma i vårt land. Vi får rösta på

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Riktlinjer och principer för medborgardialog

Riktlinjer och principer för medborgardialog riktlinjer Riktlinjer och principer för medborgardialog Fastställd av kommunfullmäktige den 10 juni 2014 67 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se 1 Riktlinjer och principer

Läs mer

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling

MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING. Seroj Ghazarian/ HR-utveckling MÅNGFALD MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER LIKABEHANDLING Seroj Ghazarian/ HR-utveckling EXLUDERANDE Och eller INKLUDERANDE MÅNGFALD? Exkluderande mångfaldsarbete Bygger på olikhetsbegreppet Osynliggör utgångspunkten

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla

Kommunal och Vision tillsammans för mångfald. En arbetsplats för alla Kommunal och Vision tillsammans för mångfald En arbetsplats för alla Varför är det här en viktig facklig fråga för Kommunal och Vision? Min övertygelse är att mångfald, olikheter och solidaritet gör vårt

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

Elevernas kunskaper om förtryck och svenska brott mot mänskliga rättigheter Motion (2010:31) av Paul Lappalainen (MP)

Elevernas kunskaper om förtryck och svenska brott mot mänskliga rättigheter Motion (2010:31) av Paul Lappalainen (MP) Utlåtande 2011: RIV (Dnr 335-2241/2010) Elevernas kunskaper om förtryck och svenska brott mot mänskliga rättigheter Motion (2010:31) av Paul Lappalainen (MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman

2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman 2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer