Handläggarstöd - Bakgrundsmaterial till. PCB i byggnader

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handläggarstöd - Bakgrundsmaterial till. PCB i byggnader"

Transkript

1 Handläggarstöd - Bakgrundsmaterial till PCB i byggnader Sanera PCB! Få insatser torde ha större omedelbar miljönytta. Vid en riktig utförd sanering sprids mindre mängd PCB än vad som årligen läcker från en osanerad fastighet. Förord Denna handledning är framtagen av arbetsgruppen för projektet PCB i byggnader som drivs inom ramen för Miljösamverkan Skåne. Syftet med projektet är att få igång arbetet med inventering och sanering av PCB i Skåne. Handledningen är tänkt som en hjälp för kommunens miljökontor i detta arbete och innehåller handläggarstöd, informationsmaterial och anvisningar till fastighetsägare, dokumentmallar samt tillsynsprotokoll. Miljökontorens uppgift är att utöva tillsyn över inventering och sanering av PCB-förekomst i byggnader. Kommunerna ansvarar själva för när arbetet genomförs. Uppföljning av hur arbetsmaterialet har tagits emot kommer att ske under hösten Uppföljning av hur långt kommunerna kommit i arbetet med inventering och sanering samt slutrapportering av projektet kommer att ske under våren Bakgrund PCB (polyklorerade bifenyler) är en samling miljögifter som bland annat kan påverka immunförsvar och fortplantning. Användningen av PCB i fog- och golvmassa förbjöds 1972, men finns fortfarande kvar i miljön på grund av dess kemiska stabilitet och långa nedbrytningstid. Sverige har i flera internationella överenskommelser och som medlem i EU åtagit sig att avveckla användningen av PCB och att på säkert sätt destruera PCB-avfall. Riksdagen har antagit 15 nationella miljömål, som utvecklats regionalt av länsstyrelsen i Skåne. I det fjärde miljömålet En giftfri miljö, anges att inventeringen och saneringen av PCB i fastigheter ska intensifieras. Byggsektorns Kretsloppsråd tog 1998 på sig ett projekt i syfte att informera fastighetsägarna om behovet av inventering och sanering av PCB i byggnader. Målet var att alla PCB-haltiga material som kunde bedömas innebära betydande risk för miljö och hälsa skulle vara sanerade till årsskiftet 2002/2003. Det målet uppnåddes inte, vilket resulterade i att Naturvårdsverket fick ett regeringsuppdrag som avslutades i juni I uppdraget föreslogs åtgärder för att intensifiera arbetet med att kartlägga och omhänderta PCB i byggnader. Miljösamverkan Skåne Postadress Besöksadress Telefon Telefax Hemsida Länsstyrelsen i Skåne län Malmö Kungsgatan vx Kommunförbundet Skåne Box 13, Klippan Storgatan vx Skånes kommuner Dokumentnamn: D1 Handläggarstöd061107

2 Den 1 mars 2007 trädde ny förordning om PCB ikraft (Förordning (2007:19) om PCB m.m.). Enligt den nya förordningen ska fastighetsägare till byggnad eller annan anläggning uppförd eller renoverad under åren undersöka förekomst av PCB i fog- och golvmassa. Ägaren ska senast den 30 juni 2008 redovisa till tillsynsmyndigheten vilka inventeringsåtgärder som har vidtagits samt ange vilka åtgärder som planeras för att säkerställa att förekommande PCB-produkt, när den blir avfall, sorteras ut och hanteras som farligt avfall. fastighetsägare till industribyggnad uppförd eller renoverad under åren och som innehåller fog- eller golvmassa i PCB-halter högre än 0,050 viktprocent (500 vikt- ppm), se till att PCB- produkten avlägsnas senast den 30 juni fastighetsägare till annan byggnad än som avses i stycket ovan eller en annan anläggning uppförd eller renoverad under åren och som innehåller fog- eller golvmassa i PCB-halter högre än 0,050 viktprocent (500 vikt- ppm), se till att PCB- produkten avlägsnas senast den 30 juni Om fog- eller golvmassan har använts inomhus får den dock avlägsnas senast den 30 juni Åsidosättande av inventering och sanering enligt ovan är förenat med åtalsanmälan. Allmänt om PCB PCB (polyklorerade bifenyler) är en typ av svårnedbrytbara organiska föreningar och består av 2 st ihopkopplade bensenringar med ett varierat antal kloratomer. PCB är framställt på konstgjord väg och är ett av våra allvarligaste miljögifter pga. att det är mycket lösligt i fett och extremt svårnedbrytbart. Detta gör att föreningen anrikas dvs. att koncentrationen ökar uppåt i näringskedjan. Andra spridningsvägar är läckage från fogmassor till luft, mark, vatten och in i byggnader samt läckage från PCB-innehållande produkter som gått till deponi. Påverkan på hälsan sker främst genom vår konsumtion av livsmedel, framförallt i fet Östersjöfisk. PCB har skadliga effekter på fortplantningsförmågan, immunförsvaret och nervsystemet. PCB hittades för första gången i miljön på 1960-talet och kopplades då samman med reproduktionsstörningar hos bl.a. säl, havsutter och örn. Föreningen har sedan dess hittats i olika djurarter över hela världen. Egenskaper som kemisk beständighet, god isoleringsförmåga och termisk stabilitet har gjort att PCB har använts i en rad olika produkter till exempel i transformatorer, kondensatorer, båtbottenfärg, hydrauloljesystem, förseglingsmassor i isolerglas samt som mjukgörare i plaster och fogmassor. Fogmassor med PCB användes mellan i stort sett alla typer av byggnader. När man blev medveten om effekterna av PCB i miljön förbjöds PCB i Sverige 1972 i öppen användning (t.ex. som mjukgörare i fogmassor). Det är möjligt att fogmassa med PCB som funnits kvar i lager kan ha använts även senare. Därför bör kontrollen även omfatta fogmassa som monterats Beträffande kondensatorer med PCB, bör man kontrollera utrustning som installerades t.o.m Förbud mot viss annan användning (t.ex. i elektriska komponenter) infördes 1978 och totalförbud infördes Avgränsning vid inventering och sanering Fogmassor står för de största mängderna av PCB-haltigt material och en stor mängd av dessa har inte omhändertagits. Uppskattningsvis finns ca 300 ton PCB-haltiga fogmassor kvar. Isolerrutor med en förseglingsmassa samt kondensatorer i armaturer och transformatorer med PCB utgör ingen

3 akut spridningsrisk. De kan därför sitta kvar men ska tas om hand på ett säkert sätt vid renovering, rivning eller bytas ut efterhand. Hantering vid borttagande regleras i avfallsförordningen. PCB- förordningen anger krav på inventering och sanering av PCB. Inventeringen ska enligt förordningen omfatta fog- och golvmassor. Med hänvisning till krav på egenkontroll samt med hänvisning till de allmänna hänsynsreglerna kunskapskravet och försiktighetsprincipen - anser projektgruppen att inventeringen även bör omfatta isolerrutor och kondensatorer. Fogmassor PCB kan förekomma i fogmassor mellan betongelement, under fönsterbleck, runt fönsterkarmar, i loftgångar mellan olika sektioner, på balkonger, runt dörrar och entrépartier, under trösklar, vid trappor, i dilatationsfogar och runt fasadelement av polerad sten mm. Fogmassan kan även dold bakom plåtfasader och lister i fönster. Golv PCB kan finnas i plastbaserade golvmassor för fogfria golv, speciellt för halkfria golv som har lagts in i t ex storkök och industrilokaler från Isolerrutor Vissa typer av isolerrutor från tiden kan vara förseglade med PCB-haltig massa. Dessa rutor användes framförallt i offentliga byggnader och kontorshus, men inte i någon större utsträckning i bostadshus. Kondensatorer Kondensatorer med PCB kan förekomma i lysrörsarmatur installerade före Små kondensatorer i enfasmotorer installerade fram till 1980 kan innehålla PCB-olja och finns bland annat i fläktar till oljebrännare, i cirkulationspumpar, tvättmaskiner, centrifuger, torktumlare och köksfläktar. I importerad utrustning finns det risk för att PCB-kondensatorer kan hittas i installationer även efter PCB-olja kan även finnas i transformatorer och större kondensatorer i ställverk och elcentraler tillhörande äldre fastigheter. Följande fastigheter ska inventeras Enligt PCB-förordningen ska bestämmelserna om inventering och sanering inte tillämpas på en- och tvåbostadshus och till dem tillhörande komplementbyggnader som ägs av fysiska personer. Fastighetsägare till övriga typer av fastigheter (t ex hyres- och bostadsrättsfastigheter, offentliga lokaler och samlingslokaler, kontorslokaler och industrilokaler) ska genomföra inventering och eventuellt sanering. Hur kan man hitta vilka fastighetsägare som omfattas? Arbetsgruppen rekommenderar att utskicket riktas till ägare med fastigheter byggda eller om/tillbyggda under perioden Erfarenhet visar att denna avgränsning sparar avsevärd tid, eftersom man begränsar antalet utskick och efterföljande arbete med uppföljning. Sökningen kan göras enligt följande alternativ. 1. Kommunens stadsbyggnadskontor Be stadsbyggnadskontoret om hjälp att plocka fram uppgifterna. Några kommuner har erfarenhet av att byggnadsår och årtal för ombyggnationer/renoveringar för kommunernas egna fastigheter saknas. Där kan det behövas separat redovisning från fastighetskontoret.

4 2. Lantmäteriet Hos lantmäteriet kan man få hjälp med sökning av fastigheter byggda eller ombyggda under åren 1956 till Sökningen görs utifrån typkoder (se bilaga 1) för olika typer av byggnader. Denna sökning kostar pengar, ett par tusen för en medelstor kommun. Observera att för vissa byggnader saknas byggnadsår, exempelvis vissa äldre byggnader samt offentliga byggnader som klassas enligt kod 800 (enligt Lantmäteriets typkoder). Dessa fastigheter bör även ingå i sökningen. Arbetsgång och arbetsmaterial I figuren nedan ges en schematisk bild över arbetsgången och det arbetsmaterial som tagits fram för att vara ett stöd i handläggningen av inventerings- och saneringsärenden vad gäller PCB i byggnader. Samtliga dokument som tagits fram framgår även i bilageförteckningen. 1. Avgränsning vilka fastigheter D.1 Handläggarstöd - Bakgrund till PCB i byggnader 2. Utskick av skrivelse Uppmaning om inventering D.2a Information om inventering D.2b Informationsbroschyr 3. Inventering in Ingen inventering in D.3 Föreläggande om inventering 4. Svar på inventering D.4 a Eventuella krav på komplettering D.4 b Ingen PCB ärendet avslutas 5. Sanering D.5 PCB hittad - information om krav på sanering och om anmälan 6. Anmälan in D.6 Svar på anmälan om sanering 7. Tillsyn sanering D.7 Inspektionsprotokoll 8. Ärendet avslutas D.8a Skrivelse all PCB borttagen D.8b Skrivelse kvarlämnad PCB Figur 1. Schematisk bild över arbetsgången och det arbetsmaterial som finns framtaget inom projektet.

5 Vanliga frågor och arbetsgruppens tolkning och förslag till svar Flera kommuner i arbetsgruppen har stött på både inventeringar och saneringar av PCB i byggnader. Några frågor har under handläggningens gång ganska ofta kommit upp, frågor som ofta kan vara svåra att svara på. Nedan ges förslag till tolkning och arbetsgruppens svar. Det är dock viktigt att observera att det bara är förslag till tolkning och att ni i varje enskilt fall själva måste göra en egen bedömning. Vi tror och hoppas dock på att nedan svar kan vara en hjälp på vägen. A. När krävs slipning? Slipning vid sanering av halter över 500 ppm krävs i princip alltid eftersom PCB tränger in mer eller mindre i alla material. I undantagsfall kan det vara så att det inte går att slipa utan att förstöra fasaden (exempelvis om det är kakel eller mosaik) och då får man istället förlita sig på att tvätta bort fogrester med lösningsmedel. Generellt ska samtliga kanter där fogmassan har suttit slipas ned minst 2 mm, ytan ska slipas tills den är slät och utan fogrester i håligheter och skrovligheter. På så vis slipper man återvandring av PCB till den nya fogen. B. Dolda fogar Lämna eller sanera? Dolda eller inklädda fogar förekommer till exempel utvändigt bakom plåtar runt fönster, vid balkonger, under mark eller under nya fogar. Provtagning av dessa ska också göras. Det måste i varje enskilt fall göras en skälighetsbedömning enligt 2 kapitlet 7 miljöbalken som grundar sig på en uppskattning av mängden samt halt. Målet ska vara att fogarna ska saneras. Enbart att fogarna sitter svåråtkomligt är inte tillräckligt för att avstå från sanering. Men ibland kan skälighetsbedömningen mynna ut i att det är rimligt att låta en del dolda PCB-fogar sitta kvar. Det är i sådana fall mycket viktigt att detta dokumenteras, så att uppgifterna finns tillgängliga när rivning eller ombyggnad blir aktuellt. De kvarlämnade fogarna dokumenteras på ritning som kompletteras med fotodokumentation. Längden fogmassa och halt ska anges. Redovisning av detta görs till miljökontoret i samband med redovisning av saneringsarbetet. Registrera även dessa uppgifter i fastighetsregistrets inskrivningsdel (se även fråga h). C. Markprover När ska det tas och vid vilka halter ska marksanering ske? Vid provtagning av marken närmast byggnader redan innan sanering, har det uppmärksammats att urlakningen av PCB kan ha gjort att halten PCB i den närmsta jorden kan vara upp till några mg per kg TS (torrsubstans), d.v.s. betydligt över de generella riktvärdena för förorenad mark från Naturvårdsverket. Av denna anledning rekommenderar arbetsgruppen att krav på provtagning av marken runt känsliga byggnader bör ställas i samband med saneringen. Med känsliga byggnader menar arbetsgruppen bostadshus, samt byggnader där barn vistas ofta/länge ex. daghem och skolor. Ett annat syfte med markprovtagning kan vara att kontrollera att saneringen har utförts på rätt sätt och att inga större mängder PCB spritts till omgivningen. För att fastställa det tas prover både före och efter saneringen. Även vid andra typer av byggnader och vid annan markanvändning kan det vara aktuellt med provtagning och eventuell sanering, men urvalet ovan är då arbetsgruppen har bedömt att det alltid är rimligt att ta prover. Andra värden än de generella riktvärdena kan vara aktuella att använda på några platser. Detta är dock upp till varje kommun att bedöma. Arbetsgruppen utgår generellt från de generella riktvärdena vid känsliga byggnader när krav på marksanering ställs. Naturvårdsverkets riktlinjer: I Naturvårdsverkets rapport 4638, Generella riktvärden för förorenad mark, anges följande riktvärden för PCB.

6 0,02 mg/kg TS för känslig markanvändning (KM) 4 mg/kg TS för mindre känslig markanvändning med grundvattenskydd (MKM GV) 7 mg/kg TS för mindre känslig markanvändning (MKM) Vad som avses med KM, MKM GV och MKM framgår i rapporten. Observera att det inte är detsamma som arbetsgruppen ovan använder om känsliga byggnader. KM omfattar fler områden än de typer av byggnader som arbetsgruppen har valt ut. Det finns en remiss från Naturvårdsverket med nya förslag på generella riktvärden för förorenad mark, Vägledning för riskbedömning av förorenade områden, remissversion , där det föreslås att det generella riktvärdet för KM för PCB höjs till 0,04 mg/kg TS. Detta är dock ännu bara ett förslag och arbetsgruppen kan så länge remissversionen inte antagits eller avslagits hänvisa till de riktvärden som finns idag. Lagstiftning: Krav på provtagning av marken kan ställas med stöd av 26 kap 22 miljöbalken och krav på redovisning av resultaten med stöd av 26 kap 21. Vad projektgruppen vet har det inte prövats i någon instans om det är rimligt att ställa krav även på sanering av mark, men utifrån generella bedömningar (samma som görs vid annan förorenad mark) anser projektgruppen det både möjligt och rimligt att ställa krav på sanering av marken om halten PCB vid känsliga byggnader överstiger de generella riktvärdena för förorenad mark. D. Hur ska markprover tas? Det är viktigt att markproven som tas är representativa. Samlingsprov är att föredra. PCB binder till jord, så högst halter är att förvänta i de översta jordlagren närmast byggnaden. Om de första proven visar på förhöjda halter kan ytterligare provtagning behövas för att bestämma dels hur djupt marken behöver saneras, dels hur långt ut från byggnaden. PCB-gruppen rekommenderar följande metod för inledande samlingsprov: Efter att saneringen avslutats tas samlingsprov vid fem punkter ca 1 meter från byggnaden genom att de översta 1-2 centimetrarna jord skrapas av med sked av rostfritt stål. Proven tas framför fog, om möjligt i söderläge eller där mest fogmassa i fasaden förekommer. De olika delproverna slås in i aluminiumfolie och därefter mixar laboratoriet ett prov från dessa fem. Observera att man inte ska använda redskap av plast och inte heller lägga proverna i plastburkar. Använd material av rostfritt stål, aluminiumfolie och/eller mörka glasburkar. E. Hur många prover ska tas vid inventering? Halten i en och samma typ av fog kan variera kraftigt. Det är därför viktigt att proverna som tas ut utgör en god representation av fogmassan. Flera prover kan behöva tas ut. Det är svårt att ge generella rekommendationer på vilket sätt samt hur många prov som ska tas ut. Detta får bedömas från fall till fall. Med prov menar vi här en bit fogmassa som tagits ut för att analyseras med avseende på PCB. Om inventeringsmetodik kan ni t.ex. läsa om i skriften Inventera och sanera PCB som finns på Det är fastighetsägare/verksamhetsansvarig som har ansvaret för att provet/en som tas ut och analyseras är representativa och ger ett rättvisande resultat. En första inventering kan göras genom att samla flera prover från samma typ av fogmassa till ett samlingsprov. Finns flera typer av fogmassa så behöver prover från varje typ av fogmassa tas ut och analyseras. Om analysen visar på PCB-förekomst kan fler prov tas ur för att fastställa om alla fogar eller bara några av dem innehåller PCB. Det är viktigt att rätt analysmetod används vid analysen, vidare se fråga F nedan.

7 I ett större fastighetsbestånd med flera liknande byggnader kan prover i en första inventering tas ut genom att ta prover runt alla fönsterkarmar tas ut för sig och slå ihop till ett samlingsprov, runt alla dörrkarmar för sig till ett samlingsprov, mellan fasadelement för sig till ett samlingsprov etc. Om det visar sig att provet runt ex. fönsterkarmar innehåller PCB, kan man välja att sanera runt dessa, eller att fortsätta med provtagningen. Oftast behövs flera prover tas ut från varje fogmassa. Hur många beror på hur lång den sammanlagda fogländen är. Nedanstående tabell visar minst antalet prover som kan behöva tas ut. Fogmassans längd Minsta antal delprover Kortare än 50 meter 3 st meter 5 st. osv. Rekommenderat antal delprover per typ av fogmassa F. Vilka analysmetoder kan accepteras? Det finns en rad olika analysmetoder för att avgöra PCB-halten i en fog. Det finns dock ingen särskild ackrediterad metod. Ackrediteringen hänger alltid ihop med laboratoriet. När ett laboratorium ackrediteras görs en översyn av hela verksamheten. I ackrediteringen ingår ett antal analyser och analysmetoder som laboratoriet valt att ackreditera sig med. Vi bör således rekommendera att ett laboratorium som är ackrediterat för att analysera PCB i fogmassa anlitas. Ett flertal laboratorier kan utföra PCB-analyser men endast ett fåtal är ackrediterade för detta. Exempelvis är ALcontroll AB och Analysen AB ackrediterade för PCB analys medan SP (Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut) inte är det. Observera att om ett svenskt labb anlitas som inte är ackrediterat och som i sin tur skickar provet för analys till ett annat EU-land som är ackrediterat, så är detta OK. Detta eftersom avtal skrivits mellan EU-länder som erkänner varandras ackreditering. Mer om detta finns att läsa om på SWEDACS hemsida under rubriken Ackreditering Avtal med andra länder (se utdrag nedan). Ömsesidiga erkännanden Multilaterala avtal (MLA) Grundläggande för det internationella samarbetet är att länder erkänner varandras ackreditering. Ömsesidiga erkännanden sker genom multilaterala avtal mellan ackrediteringsorganen (eng Multilateral Agreements, MLA). Erkännande av varandras ackrediteringssystem innebär att man godtar de provningar, kalibreringar, certifieringar eller den kontroll som utförts av ackrediterade organ i länder inom samarbetet. Detta underlättar och är ofta en förutsättning för att man ska kunna erkänna varandras provningar och bedömningar inom vissa sektorer, t ex varuområden. Inom EA (European co-operation for Accreditation, det europeiska samarbetet för ackreditering) finns ett multilateralt avtal ackrediteringsorganen emellan, som innebär att flertalet europeiska organ erkänner varandras kompetens. EA träffar i sin tur avtal med ackrediteringsorgan eller sammanslutningar av ackrediteringsorgan i övriga världsdelar. För att få veta vilka avtal som gäller om erkännande av giltighet för kalibrering, provning och certifiering, gå in på EA:s hemsida Av analysen bör antingen totalhalten PCB eller ΣPCB i ett prov kunna redovisas (med ΣPCB avses en totalhalt som beräknats efter analys av 7 identifierade PCB kongener i ett prov). Enklare s.k. fältmetoder med större mätosäkerhet kan också accepteras men måste ofta kompletteras med

8 ytterligare provtagning som ger kvantitativa uppgifter. Mätosäkerheten bör redovisas. (Se även fråga L nedan vad gäller inventering med hjälp av PCB-hund.) G. Tidpunkt för anmälan innan sanering påbörjas Enligt PCB-förordningen ska en anmälan om sanering av fog- och golvmassor göras senast tre veckor innan saneringen påbörjas. Naturligtvis kan en kortare handläggningstid accepteras om man har resurser till det. Då det kan bli många anmälningar som kommer samtidigt, samt då många fastighetsägare har hus i flera kommuner (entreprenörer/saneringsfirmor jobbar i flera kommuner) är det bra att ha samma regler i samtliga kommuner för att oklarheter inte ska uppstå, d.v.s. anmälan ska göras senast sex veckor före saneringen påbörjas. Gällande sanering av PCB-förorenad mark gäller enligt vår bedömning 10 kap miljöbalken. Enligt 28 i förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, ska en anmälan göras om efterbehandling av förorenade områden som avses i 10 kap miljöbalken ska vidtas om åtgärden kan medföra ökad risk för spridning eller exponering av föroreningarna och där denna risk inte bedöms som ringa. Enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2000:14) om tidpunkt för anmälan av anmälningspliktig verksamhet, 2, ska en anmälan göras senast 6 veckor innan verksamheten påbörjas. H. När ska man föra in uppgifter om PCB i fastighetsregistrets inskrivningsdel? Det finns inga krav på att föra in uppgifter i fastighetsregistret, dock kan det vid vissa tillfällen vara en bra möjlighet att bevara viktiga uppgifter om en fastighet eftersom uppgifterna då följer fastigheten, även vid ägarbyte. Tillfällen då det kan vara bra att föra in uppgifter i fastighetsregistret är om: Endast en del av fastigheten har sanerats och det fortfarande finns fogar som inte sanerats. Exempel då fogar kan finnas kvar är om det finns dolda fogar som endast går att komma åt vid rivning eller större ombyggnad, och verksamheten därför har fått dispens från sanering av dessa fogar. Det har konstaterats att omkringliggande material innehåller höga halter av PCB trots att sanering/byte av fog har skett. Exempel på när det kan vara fallet är om saneringen gjordes innan metod och riktlinjer för hur en sanering skulle göras fanns och slipning vid detta tillfälle inte gjordes (d.v.s. framförallt i slutet av 90-talet). Ett föreläggande om sanering har meddelats men saneringen ligger långt fram i tiden. När åtgärderna är vidtagna och anteckningen inte längre fyller någon funktion är det viktigt att meddela inskrivningsmyndigheten detta så att anteckningen tas bort. Adressen till inskrivningsmyndigheten är Inskrivningsmyndigheten i Hässleholm Grupp 4, Box 454, Hässleholm. Lagstiftning: Beslut om underrättelse till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel kan tas med stöd av bestämmelserna i 26 kap 15 miljöbalken. Observera att verksamheten ska ha fått ett överklagningsbart beslut dels om åtgärd dels om att anteckning i fastighetsregistret kommer att göras. Har en anteckning gjorts gäller föreläggandet eller förbudet mot ny ägare av egendom. I. Hur många av dem som sanerar ska ha genomgått utbildning för PCB-sanering? Sedan arbetet med sanering av PCB kom i gång för ca 10 år sedan har tyvärr en del oseriösa entreprenörer gett sig ut på marknaden i hopp om att tjäna pengar snabbt och lätt. De har många gånger inte haft den kunskap om PCB som behövs för att utföra en sanering på ett säkert sätt ur hälso- och miljösynpunkt och inte heller på ett sätt som verkligen ger ett bra resultat (d.v.s. att all PCB tas bort + två mm av intilliggande material).

9 Svenska Fogbranschens Riksförbund (SFR) arrangerar sedan ett flertal år tillbaka en tvådagars utbildning, som består av en dag med teori och en dag med praktisk undervisning. Då utbildningen hållits under många år (d.v.s. många inom fogbranschen har haft möjlighet att gå utbildningen) och med tanke på PCB:s farlighet, är det absolut rimligt att ställa krav på att de personer som utför saneringsarbetet ska ha genomgått denna tvådagars utbildning eller annan likvärdig utbildning. Detta i enlighet med 2 kap 2 miljöbalken. J. Vilka försiktighetsmått för inomhusmiljön ska användas? I Svenska Fogbranschens Riksförbunds (SFR) handledning för fogentreprenörer Sanera PCBhaltiga fogar redovisas ett antal försiktighetsmått vid invändig sanering. Bl.a. bör utrymmet där sanering utförs utrymmas från ej behörig personal och ej nödvändig inredning. Dörrar och andra öppningar mot angränsande lokaler stängs eller tätas. Dammsugaren bör om möjligt placeras utanför. Dammsugaren och ev. kanalfläkt kan orsaka ett undertryck i lokalen, vilket är bra. Tilluft till lokalen bör tas så att återföring av den evakuerade luften undvikes. Val av maskiner ska göras så att utsläppen till inomhusluften minimeras. Utöver SFR:s handledning rekommenderas att ytor som inte går att täcka vid saneringsplatsen bör rengöras efter avslutad sanering. Golv och närliggande inredning som inte går att flytta bör täckas. Om evakueringsluften leds ut via en slang vid invändig placering av dammsugaren bör slangen vara formfast för att undvika slangbrott. Ventilationen i bygganden eller den del av byggnaden där saneringen pågår bör vara avstängd. Om ett kolfilter ansluts till evakueringsluften från dammsugaren kan luften från dammsugaren släppas inomhus. Saneringsföretaget bör dock kunna lämna uppgift om när kolfiltret tagits i bruk och vilken livslängd filtret har. K. Vid vilken halt ska PCB betraktas som farligt avfall? Enligt Avfallsförordningen (SFS 2001:63) gäller att allt avfall som kan antas innehålla eller vara kontaminerat med PCB ska behandlas enligt förordningen, t.ex. Fogmaterial och bottningslister Betong-, lättbetong-, tegelavfall eller motsvarande Dammsugarpåsar och filter Marktäckning Enligt förordningen får man inte blanda olika slag av farligt avfall. Det gäller dock (21 ) att man får blanda om det kan godtas ur miljösynpunkt och särskilt om syftet är att förbättra säkerheten. Det avfall som nämnts ovan betraktas som ett avfallsslag (PCB-haltigt fogavfall) och kan därför insamlas i samma behållare. Bygg- och rivningsavfall som innehåller PCB (t.ex fogmassor, hartsbaserade golv, isolerrutor och kondensatorer som innehåller PCB) är klassat med EWC-kod (huvudkod Annat bygg- och rivningsavfall). På hemsidan påpekas att borttaget PCB räknas som farligt avfall. PCB-haltiga fogmassor som innehåller mer än 50 ppm PCB är alltid farligt avfall enligt avfallsförordningen. Vid lägre halter kan det också betraktas som farligt avfall, t.ex. om det handlar om sammanlagt stora mängder PCB. L. Kan man använda PCB-hund vid inventering? Undersökning har gjorts av Stockholms stad för att studera noggrannheten vid användning av PCBhund i samband med inventering. För mer information se Studie av inventering av PCB med hjälp

10 av hund. Resultaten av undersökningen visade att man aldrig kan nå samma säkerhet med hund som med provtagning och analys. Hunden markerar att här luktar det PCB. Fogmassor är utbredda doftkällor och är svårare att identifiera än punktkällor, särskilt utomhus då vinden sprider doften. För att få ett bra resultat måste både hund och förare vara i god form, väl sammantrimmande och ha erfarenhet av denna typ av undersökningar. Utifrån undersökningarna lämnades rekommendationerna att man generellt alltid ska ta kompletterande prov för analys. Detta gäller både vid friklassning av byggnad samt bestämmelser om halter av PCB i byggnaden. Efter undersökningen drogs slutsatsen att hunden kan användas för att hitta hus som troligtvis innehåller PCB, hitta prioriterade saneringsobjekt, få överblick över PCB invändigt, i kombination med provtagning, i kombination med samlingsprov friklassa en byggnad, göra en snabb inventering av stora mängder provbitar. PCB-gruppen bedömer att man inte ska godkänna inventering enbart utförd av PCB-hund. Resultaten ska styrkas med kompletterande provtagningar och analyser! M. Ska ventilationen stängas av vid sanering? De olika typerna av ventilation i byggnader (förutom självdrag) är automatisk frånluft och automatisk till- och frånluft. Automatisk frånluft innebär att luft trycks/sugs ut från en byggnad med fläkt från en eller flera speciella punkter och att luft passerar in i byggnaden genom självdrag, d.v.s. genom fönster och dörrspringor och ventilationer. Automatisk till- och frånluft innebär att luft både sugs in och ut genom byggnaden genom en eller flera speciella punkter. Luft passerar i mindre utsträckning genom självdrag. De vanligaste metoderna som tillämpas vid PCB-sanering är SP MET 2555 och SFRs metod. Enligt SP MET 2555 sägs att Uteluftsintag för mekanisk tilluft säkerställs så att denna ej kommer i kontakt med eventuella partiklar eller gaser från saneringen. Enligt SFR:s metod sägs att Byggnadens ventilation stängs om möjligt av (vid frånluftsventilerade byggnader, vilket är det vanligaste). Det finns således inga anvisningar om att ventilationen måste stängas, men om inga speciella skäl föreligger bör man alltid sträva efter detta. OBS! Det är vidare alltid viktigt att fönster, dörrar och övrig ventilation i saneringens närområde (ca 20 meter eller mindre) är väl tejpade/täckta under saneringen. N. Ska ersättningsfogmassan innehålla ftalater eller inte? Ftalater är namnet på en grupp kemiska ämnen som baseras på ftalsyra. Ftalater kommer ut i miljön via läckage och spridning från varor och avfallsupplag, samt som nedfall efter lufttransporter. Ämnet förekommer över hela jorden i låga halter. Människor kan exponeras genom inandning, föda, vatten eller direktkontakt. Institutet för Miljömedicin vid Karolinska institutet, IMM, har gjort en hälsoriskbedömning för ftalater som finns på Flera ftalater (>20) har i PRIO klassificerats som utfasnings- eller riskminskningsämnen (för att se vilka sök i PRIO, Information om ftalater som ämnesgrupp finns också i PRIO.

11 Enligt EU:s riskbedömningar har vissa ftalater bedömts kunna fortsätta användas. Det finns företrädare inom branschen som förespråkar att ersättningsfogmassor innehållande bl.a. ftalaterna DIDP och DINP ska få användas. Projektgruppen har ställt sig tveksamma till denna bedömning och har därför vänt sig till KEMI för synpunkter och vägledande bedömning huruvida ersättningsfogmassa får innehålla någon typ av ftalater eller inte. Bl.a. ställdes följande frågor: Vad är KEMIs inställning till användning av fogmassa innehållande DIDP och DINP? I vilken utsträckning kan en tillsynsmyndighet använda föreläggande om förbud mot att använda ftalater med hänvisning till försiktighetsprincipen? På den första frågan svarar KEMI att de studier som finns för DIDP och DINP inte givit underlag för klassificering som reproduktionsstörande. När det gäller leksaker och barnavårdsartiklar har den vetenskapliga bedömningen kommit fram till att det inte kan uteslutas att de ändå utgör en potentiell risk, varför dessa två ftalater begränsats i leksaker och saker som barn kan stoppa i munnen. Beträffande den andra frågan anser KEMI inte att det är möjligt för tillsynsmyndighet att förelägga om förbud mot ftalater med hänvisning till försiktighetsprincipen eller snarare produktvalsprincipen. De allmänna hänsynsreglerna i 2 kap Miljöbalken medger inte att tillsynsmyndighet lägger generella förbud i tillsynen, om det inte i ett specifikt fall finns särskilda skäl för ett förbud. I rollen som upphandlande enhet har dock kommuner möjlighet att ställa mer långtgående krav, t.ex. krav på fogmassor vid upphandling av en byggentreprenad. Sådana krav är inte att likställa med generella förbud i tillsyn. Bilageförteckning Typkoder från Lantmäteriets hemsida Bilaga 1

12 Bilaga 1 Typkoder från Lantmäteriets hemsida (http://www.lantmateriet.se/upload/filer/fastigheter/fastighetsinformation/typkoder.pdf) I fastighetsregistrets taxeringsuppgiftsdel finns detaljerad information om de taxeringsenheter som en fastighet är indelad i och vilka värderingsenheter som ingår i varje taxeringsenhet. De flesta fastigheter motsvaras av en taxeringsenhet med två värderingsenheter - mark och byggnader. Information om taxerings- och värderingsenheter redovisas för alla typer av fastigheter. Typkoden är treställig varvid första och andra siffran har en speciell betydelse (se nedan) medan tredje siffran skiljer taxeringsenheter med olika användning, ändamål m.m. Lantbruksenheter 100 Ej fastställd typ 101 Okänd lantbruksenhet 110 Obebyggd lantbruksenhet 113 Lantbruksenhet, tomtmark med byggnad, byggnadsvärde < kr 120 Bebyggd lantbruksenhet 121 Lantbruksenhet som endast utgörs av växthus eller djurstall 180 Lantbruksenhet i nationalpark 181 Lantbruksenhet för skol- eller vårdändamål Hyreshusenheter 300 Ej fastställd typ av hyreshusenhet 301 Okänd hyreshusenhet 310 Hyreshusenhet, tomtmark 311 Hyreshusenhet med saneringsbyggnad 313 Hyreshusenhet, tomtmark med byggnad, byggnadsvärde < kr 320 Hyreshusenhet, huvudsakligen bostäder 321 Hyreshusenhet, bostäder och lokaler 322 Hyreshusenhet, hotell eller restaurangbyggnad 323 Hyreshusenhet, kiosk

13 199 Lantbruksenhet med värde <1 000 kr Småhusenheter 200 Ej fastställd typ 201 Okänd småhusenhet 210 Småhusenhet, tomtmark till helårsbostad 211 Småhusenhet, tomtmark till fritidshus 212 Småhusenhet, tomtmark till okänt ändamål 213 Småhusenhet, tomtmark med byggnad, byggnadsvärde < kr 220 Småhusenhet, helårsbostad för 1-2 familjer 221 Småhusenhet, fritidsbostad för 1-2 familjer 222 Småhusenhet, flera småhus, sammantaget bostäder för mer än 2 familjer (helårs- eller fritidsbostad) 223 Småhusenhet med lokaler 250 Småhusenhet, exploateringsmark 280 Småhusenhet i nationalpark 281 Småhusenhet, skattefri enligt 3 kap 4 FTL 299 Småhusenhet med värde <1 000 kr 426 Industrienhet, annan tillverkningsindustri 430 Industrienhet, bensinstation 431 Industrienhet, reparationsverkstad 432 Industrienhet, lager 433 Industrienhet, annan övrig byggnad 443 Industrienhet, övrig byggnad för radiokommunikation 450 Industrienhet, exploateringsmark 480 Industrienhet i nationalpark 481 Industrienhet, skattefri enligt 3 kap 4 FTL 498 Industrienhet, gatu- eller parkmark 499 Industrienhet med värde <1 000 kr Täktenheter 600 Ej fastställd typ av täktenhet 601 Okänd täktenhet 610 Obebyggs täktenhet 613 Bebyggd täktmark, byggnadsvärde < kr 620 Bebyggd täktenhet 699 Täktenhet med värde < kr Elproduktionsenheter 700 Ej fastställd typ av elproduktionsenhet 711 Elproduktionsenhet, outbyggt strömfall 324 Hyreshusenhet, parkeringshus/garage 325 Hyreshusenhet, huvudsakligen lokaler 326 Hyreshusenhet, kontor eller dylikt beläget inom industrimark 350 Hyreshusenhet, exploateringsmark 380 Hyreshusenhet i nationalpark 381 Hyreshusenhet, skattefri enligt 3 kap 4 FTL 399 Hyreshusenhet med värde <1 000 kr Industrienheter 400 Ej fastställd typ av industrienhet 401 Okänd industrienhet 411 Industrienhet, tomtmark 412 Industrienhet med saneringsbyggnad 413 Industrienhet, upplag eller uppställningsplats 414 Industrienhet, tomtmark med byggnad, byggnadsvärde < kr 420 Industrienhet, industrihotell 421 Industrienhet, kemisk industri 422 Industrienhet, livsmedelsindustri 423 Industrienhet, metall- och maskinindustri 424 Industrienhet, textil- och beklädnadsindustri 425 Industrienhet, trävaruindustri Specialenheter 800 Ej fastställd typ av specialenhet 810 Specialenhet, tomtmark till specialbyggnad 820 Specialenhet, distributionsbyggnad 821 Specialenhet, reningsanläggning 822 Specialenhet, värmecentral 823 Specialenhet, vårdbyggnad 824 Specialenhet, bad-, sport- eller idrottsanläggning 825 Specialenhet, skolbyggnad 826 Specialenhet, kulturbyggnad 827 Specialenhet, ecklesiastikbyggnad 828 Specialenhet, allmän byggnad 829 Specialenhet, kommunikationsbyggnad 830 Specialenhet, övrig byggnad för radiokommunikation 890 Specialenhet, försvarsbyggnad Okända taxeringsenheter 900 Ej fastställd typ av taxeringsenhet 901 Okänd taxeringsenhet 902 Fastighet som enbart utgörs av Vattenområde som ej är täktmark (taxeras ej) 999 Okänd taxeringsenhet med värde <1 000

14 712 Elproduktionsenhet, tomt till kraftvärmeverk 713 Elproduktionsenhet, andelskraft 714 Elproduktionsenhet, ersättningskraft 715 Elproduktionsenhet, tomt till kärnkraftverk 716 Elproduktionsenhet, tomt till kondenskraftverk 717 Elproduktionsenhet, tomt till gasturbinanläggning 718 Elproduktionsenhet, tomt till vindkraftverk 719 Elproduktionsenhet, tomtmark med byggnad, byggnadsvärde < kr 720 Elproduktionsenhet, vattenkraftverk 730 Elproduktionsenhet, kärnkraftverk 731 Elproduktionsenhet, kondenskraftverk 732 Elproduktionsenhet, kraftvärmeverk 733 Elproduktionsenhet, gasturbinanläggning 734 Elproduktionsenhet, vindkraftverk 799 Elproduktionsenhet med värde <1 000 kr kr

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun

NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER. i Staffanstorps kommun NS STADSBYGGNAD Diarienr: 2009-0391-1 2009-09-29 TILLSYNSPROJEKT OM PCB I BYGGNADER i Staffanstorps kommun Titel: Författare: Utgiven av: Tillsynsprojekt om PCB i byggnader Göran Eriksson Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden

Läs mer

DeDU Aktuellt. januari 2008. Hej!

DeDU Aktuellt. januari 2008. Hej! 1(3) Hej! Vintern har slagit till med full kraft här i norrland! (-3 C och 5 cm snö ) Hur går det med energideklarationerna, har ni kommit igång? Vi på DeDU jobbar på våra nyårslöften (se www.jogg.se),

Läs mer

Dags att inventera och sanera PCB!

Dags att inventera och sanera PCB! Dags att inventera och sanera PCB! Illustration: Mentor Demjaha Allmän information om PCB, inventerings- och saneringsmetodik., juni 2005 LUNDS KOMMUN Miljöförvaltningen DAGS ATT INVENTERA OCH SANERA PCB

Läs mer

Inventering och sanering av PCB. i fastigheter byggda eller renoverade 1956-1973

Inventering och sanering av PCB. i fastigheter byggda eller renoverade 1956-1973 Inventering och sanering av PCB i fastigheter byggda eller renoverade 1956-1973 Viktiga datum i PCB-förordningen Förordning (2007:19) om PCB m.m. med ändringar införda genom 2010:963 ställer bl.a. krav

Läs mer

PCB i byggnader. Problemet. PCB, intro 1 2014-10-21. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

PCB i byggnader. Problemet. PCB, intro 1 2014-10-21. Per Lilliehorn Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB PCB i byggnader Per Lilliehorn Problemet PCB i födan -högt dagligt intag av PCB i födan (dioxin o dioxinliknande PCB-effekter)- fokus på spridning i yttre miljö Stor användning av PCB i fogmassor är ett

Läs mer

Frågor och svar i PCB-projektet

Frågor och svar i PCB-projektet Frågor och svar i PCB-projektet Frågor och svar från och med februari 2000 i anslutning till Miljösamverkans delprojekt Uppföljning av PCB-Fria fogar. Om inte annat anges har svaren lämnats av projektledaren

Läs mer

Inventera... och sanera PCB

Inventera... och sanera PCB Inventera... och sanera PCB Ditt ansvar som fastighetsägare! Varför sanera PCB? PCB är farligt PCB - polyklorerade bifenyler - är en grupp svårnedbrytbara organiska ämnen som om de kommer ut i miljön innebär

Läs mer

Inventeringsanvisningar

Inventeringsanvisningar Inventeringsanvisningar Inventering av byggnader med PCB-fogmassor Fogmassor med PCB användes mellan 1956-1973 och har i stort sett hittats i alla typer av byggnader. Här följer några hållpunkter som stöd

Läs mer

Sanera PCB! PCB Svårn e d b rytbara organiska före n i n g a r, som bland annat har använts i byggmaterial. Byggsektorns Kretsloppsråd

Sanera PCB! PCB Svårn e d b rytbara organiska före n i n g a r, som bland annat har använts i byggmaterial. Byggsektorns Kretsloppsråd Sanera PCB! PCB Svårn e d b rytbara organiska före n i n g a r, som bland annat har använts i byggmaterial. Byggsektorns Kretsloppsråd Projektet PCB i byggnader September 2000 Vi måste se till att PCB

Läs mer

PCB i byggnader. Erfarenheter från åtta SABO-företag som inventerat och sanerat PCB i fastigheter. Fredrik Hedlund, SABO AB januari 2002

PCB i byggnader. Erfarenheter från åtta SABO-företag som inventerat och sanerat PCB i fastigheter. Fredrik Hedlund, SABO AB januari 2002 PCB i byggnader Erfarenheter från åtta SABO-företag som inventerat och sanerat PCB i fastigheter. Fredrik Hedlund, SABO AB januari 2002 PCB måste ut ur kretsloppet. PCB är ett samlingsnamn för en grupp

Läs mer

annicka istemo pcb i fastigheter hur ser det ut 2008? En rapport om SABO-företagens inventering sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag

annicka istemo pcb i fastigheter hur ser det ut 2008? En rapport om SABO-företagens inventering sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag annicka istemo pcb i fastigheter hur ser det ut 2008? En rapport om SABO-företagens inventering sabo sveriges allmännyttiga bostadsföretag sammanfattning De allra flesta SABO-företag är klara med inventeringen

Läs mer

INVENTERINGSPROTOKOLL - Fogmassor

INVENTERINGSPROTOKOLL - Fogmassor 631 86 ESKILSTUNA Blankett A1 INVENTERINGSPROTOKOLL - Fogmassor Byggnadens användning (ange ett eller flera alternativ) Bostäder, ange antal lägenheter: Handel och service Skola Industrilokal eller lager

Läs mer

Fogmassor runt fönster Sanering av PCB

Fogmassor runt fönster Sanering av PCB 55 BDS Fogmassor runt fönster Sanering av PCB Sanering av PCB-haltiga fönsterfogar Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att användas vid detaljplanering

Läs mer

Uppföljning av. Stor miljönytta med liten arbetsinsats

Uppföljning av. Stor miljönytta med liten arbetsinsats Uppföljning av Stor miljönytta med liten arbetsinsats December 1999 27 december 1999 Delprojekt Uppföljning av PCB-Fria Fogar Handledning för miljökontoren Innehåll Anvisningar och information till miljökontoret

Läs mer

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor

Inspektionsrapport, egenkontroll gällande båtklubbar och marinor Inspektionsrapport Dnr: 2015 4075 Sida 1 (5) 2015-06-26 Handläggare Charlotte Larsson Miljö- och hälsoskyddsinspektör Telefon 08-508 288 71 E-post: charlotte.larsson@stockholm.se Örnsbergs båtklubb Inspektionsrapport,

Läs mer

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark

Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Projektbeskrivning Projektnamn: Förorenad mark Jessica Ewald, David Lalloo / 040-252057/252056 Jessica.bernfreedewald@lansstyrelsen.se David.lalloo@lansstyrelsen.se Datum 2010-05-30 1. Problembeskrivning

Läs mer

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare)

1. Administrativa uppgifter 1.1 Fastighetsbeteckning 1.2 Fastighetsägare. 1.3 Besöksadress 1.4 Verksamhetsutövare (anmälare) 1 (5) Anmälan om avhjälpandeåtgärder med anledning av föroreningsskada enligt 28 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (efterbehandling av ett förorenat område) Länsstyrelsen

Läs mer

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16

Antal sidor: 5 Helsingborg 2013-09-16 VVS Energi & Miljö Styr & Övervakning Brand & Risk Teknisk Förvaltning Bostadsbolaget Åbyängskolan Katedern 11 Västerviks Kommun PCB utredning mark inför byggnation Antal sidor: 5 Helsingborg : Bengt Dahlgren

Läs mer

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun

viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun viktig miljöinformation till tandvården i Lund Miljöförvaltningen Lunds kommun Enligt miljöbalken är miljöförvaltningen tillsynsmyndighet över miljöfarliga verksamheter. Tandvården är miljöfarlig verksamhet

Läs mer

Branschrekommendation för åtgärder vid sanering av PCB-haltiga fogmassor

Branschrekommendation för åtgärder vid sanering av PCB-haltiga fogmassor Branschrekommendation för åtgärder vid sanering av PCB-haltiga fogmassor Grundad på rapporten Åtgärder vid sanering av PCB-haltiga fogmassor Studie och rekommendationer om skyddsåtgärder, utrustning och

Läs mer

Vanliga frågor & svar

Vanliga frågor & svar Vanliga frågor & svar Innehåll Ordlista... 2 Om Brevet... 2 Vad ska jag göra med brevet som jag fått?... 2 Motivering saknas till min fastighet, varför?... 2 Vilka har fått utskicket från Länsstyrelsen?...

Läs mer

Förorenade fastigheter hur gör man?

Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Förorenade fastigheter hur gör man? Storslagen natur är något som ofta förknippas med Dalarna. Kanske är det de höga bergen och djupa skogarna som gör att många trivs

Läs mer

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel.

Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 Miljöbalken SFS 1998:808 Tillämpning på tandklinikers verksamhet. Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft den 1 jan 1999. Balken innehåller 33 kapitel. 1 kap. Miljöbalkens mål Miljöbalken syftar

Läs mer

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån 1 (5) 2013-03-25 M 2012-1313 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån Föreläggande med vite om att åtgärda fuktskador Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

AFT FFT FTF FTL OMR SFT

AFT FFT FTF FTL OMR SFT AFT Allmänna fastighetstaxering FFT Förenklad fastighetstaxering FTF Fastighetstaxeringsförordning FTL Fastighetstaxeringslagen OMR Omräkning med omräkningstal SFT Särskild fastighetstaxering från 2002

Läs mer

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11

PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11 Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan

Läs mer

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19

Förbud mot boende och övernattning m.m. på fastigheten Brännaren 19 Malmö stad Delegationsbeslut Datum 2015-04-07 Handläggare Miljöinspektör Jens Artin Stadsjurist Andrea Hjärne Dalhammar Direkttelefon 040-34 58 85 / 34 20 39 Industrigatan i Malmö AB Box 55938 102 16 STOCKHOLM

Läs mer

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB

Delat ansvar. Miljöbalkens syfte. Naturvårdsverkets roll 2015-01-11. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB. Lilliehorn Konsult AB Miljöbalken Per Lilliehorn Miljöbalken, 1998: 811 Trädde i kraft 1 januari 1999. Ersatte 16 lagar Skogsvårdslagen, luftfartslagen och väglagen hänvisar till bestämmelser i miljöbalken 2 Verksamhetsutövaren

Läs mer

Rivningsplan / avfallshanteringsplan

Rivningsplan / avfallshanteringsplan Rivningsplan / avfallshanteringsplan Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning alt. adress Beräknat start och stoppdatum för rivning Byggherre Kontaktperson/telefon Entreprenör Kontaktperson/telefon

Läs mer

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga:

Miljöförvaltningen föreslår att Miljönämnden beslutar. att med stöd av 2 kap 3, 9 kap 3 och 9, 26 kap 9, 14 och 21 miljöbalken förelägga: Malmö stad Miljöförvaltningen Tjänsteutlåtande Datum 2010-02-05 Handläggare Miljöinspektör Caroline Tandefelt Miljöinspektör Lisa Törnqvist Direkttelefon 040-34 20 44/56 Ärende: 543:05698-2008 Förslag

Läs mer

Inventeringsprotokoll Fogmassor

Inventeringsprotokoll Fogmassor Blankett A1 Fogassor Byggnadsnuer Bruttoarea ( 2 ) Byggnadsår Obyggnadsår Telefon E-post för inventering Byggnadens användning (ange ett eller flera alternativ) Bostäder, ange antal lägenheter Skola Daghe

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016

Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Antal hyreshusenehter per län för hyreshustaxeringen 2016 Länsnamn Beskrivning Antal Blekinge län Hyreshusenhet, tomtmark. 74 Blekinge län Hyreshusenhet, med saneringsbyggnad 2 Blekinge län Hyreshusenhet,

Läs mer

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras

Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress

Läs mer

DOM 2011-12-19 meddelad i Nacka Strand

DOM 2011-12-19 meddelad i Nacka Strand 1 NACKA TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen DOM 2011-12-19 meddelad i Nacka Strand Mål nr M 1534-11 KLAGANDE, MOTPART Miljönämnden i Örebro kommun, Box 33200, 701 35 Örebro ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsens

Läs mer

Regler om vattenskyddsområden

Regler om vattenskyddsområden Sid 1 Regler om vattenskyddsområden Länsstyrelsen eller kommunen kan med stöd av miljöbalken förklara ett område vars vattentillgångar behöver skyddas som vattenskyddsområde. Reglerna för detta finns i

Läs mer

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad

Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi. i skolan. Miljöförvaltningen, Malmö stad Miljölagstiftningens skydd för barn med allergi i skolan MILJÖBALKEN (MB) Hopslagning av 16 lagar, bl.a. hälsoskyddslagen, miljöskyddslagen, lag om kemiska produkter 32 kapitel, bl.a.: Generella regler,

Läs mer

Informationen är framtagen i september 2013. Foto: Fotograf Fredrik

Informationen är framtagen i september 2013. Foto: Fotograf Fredrik MILJÖFRÅGOR R I TANDVÅRDEN D N Informationen i den här broschyren vänder sig till dig som arbetar inom tandvården. Texten handlar om egenkontroll enligt miljöbalken och sanering av kvicksilverkontaminerade

Läs mer

Krav på företagens Egenkontroll

Krav på företagens Egenkontroll Krav på företagens Egenkontroll enligt Miljöbalken Med denna handbok vill Miljökontoret i Höganäs hjälpa dig och ditt företag att leva upp till Miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven är omfattande men

Läs mer

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader.

Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att. bygga eller riva byggnader. om n o i t a m r ll a Info f v a s g n i ivn r h c o g byg Denna broschyr riktar sig främst till fastighetsägare och entreprenörer som planerar att bygga eller riva byggnader. VAD ÄR AVFALL? När Sverige

Läs mer

Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken

Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken Information om miljöförvaltningens nya taxa för tillsyn enligt miljöbalken Anna Kristoffersson, miljöförvaltningen Innehåll Om den nya taxan Vad ingår i tillsynsavgiften? Hur är taxan uppbyggd? Grundavgift

Läs mer

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6

Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 Tillsynsprojekt Förbjudna ftalater i leksaker 2012 Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Henrik Kjellin 019-21 14 18 Box

Läs mer

Länsstyrelsen i Skåne läns beslut 2011-06-22 i ärende nr 505-16193-10, se bilaga 1

Länsstyrelsen i Skåne läns beslut 2011-06-22 i ärende nr 505-16193-10, se bilaga 1 VÄXJÖ TINGSRÄTT DOM Mål nr M 3129-11 ',' Vi Mark- och miljödomstolen 2011-10-27 JU meddelad i Växjö Sid 1 (3) KLAGANDE Bastionen Skåne AB Box 97 201 20 Malmö Ombud: Advokat C.B. MOTPART Miljönämnden i

Läs mer

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon

Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Sida 1 av 5 2012-12-16 Kemikaliebelastning i bostäder En sammanställning av ovk, Asbest, pcb och radon Utdrag ur Boverkets allmänna råd om funktionskontroll av ventilationssystem (OVK) Vem ansvarar för

Läs mer

Miljöbalkens krav på Egenkontroll

Miljöbalkens krav på Egenkontroll Miljöbalkens krav på Egenkontroll - bättre rutiner i din verksamhet Väl fungerande rutiner ger bra förutsättningar för att fel på utrustning och felaktig hantering upptäcks innan allvarlig skada inträffar.

Läs mer

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd)

Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) BROMÖLLA KOMMUN Miljökontoret 1 (12) Anmälan enligt miljöbalken (21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd) ver. 040122 Administrativa uppgifter Anläggningens namn Besöksadress Utdelningsadress

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden

2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028. Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se. Barn- och ungdomsnämnden Roland Axelsson - KNRA01 E-post: roland.axelsson@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 2013-09-18 Dnr: 2013/2493-BaUN- 028 Barn- och ungdomsnämnden Nämndinitiativ- Lärare och elever har rätt till

Läs mer

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd

Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012-08-31 Bygg och miljökontoret Hälsoskydd 2012:2 Tillsyn av skolor Projektet är utfört av Bygg och miljökontoret, miljö- och hälsoskydd, Norrköpings Kommun. Ansvarig för denna rapport är Magdalena Hallberg,

Läs mer

Projektbeskrivning. Projekt Fortsatt arbete med kunskapsanskaffning och identifiering av tillsynsobjekt enligt REACH

Projektbeskrivning. Projekt Fortsatt arbete med kunskapsanskaffning och identifiering av tillsynsobjekt enligt REACH Projektbeskrivning Projekt Fortsatt arbete med kunskapsanskaffning och identifiering av tillsynsobjekt enligt REACH Datum 20100611 1. Bakgrund I Reach-utredningens delbetänkande SOU 2007:80 anges bl.a.

Läs mer

Inventeringsprotokoll PCB Fogmassor

Inventeringsprotokoll PCB Fogmassor Fogassor Blankett A1 Byggnadsnuer Bruttoarea ( 2 ) Byggnadsår Ev obyggnadsår Telefon E-post Datu för inventering Byggnadens användning (ange ett eller flera alternativ) Bostäder, ange antal lägenheter

Läs mer

Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström. Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar

Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström. Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar Den 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778

Läs mer

Egenkontroll skolor och förskolor

Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll skolor och förskolor Egenkontroll en förutsättning för ett effektivt hälso- och miljöarbete Syfte Alla skolor, förskolor, fritidshem och liknande verksamheter ska fortlöpande planera och kontrollera

Läs mer

Egenkontroll enligt miljöbalken

Egenkontroll enligt miljöbalken Egenkontroll enligt miljöbalken Information från miljöförvaltningen Lund 2 oktober 2014 Annika Skoog 046-355270 annika.skoog@lund.se Egenkontroll ska förebygga ohälsa Egenkontrollen är ett verktyg för

Läs mer

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt

Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Förvara kemiska produkter och farligt avfall på rätt sätt Möta är ett samverkansprojekt mellan länets 13 kommuner företrädda av miljökontoren samt Länsstyrelsen Östergötland. Maj 2009 Förvara kemiska produkter

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling 1 Naturvårdsverkets författningssamling ISSN xxxxx Naturvårdsverkets allmänna råd om buller från vindkraftverk [till 2 kap. miljöbalken]; NFS 2006: Utkom från trycket den beslutade den xxx 2006. Dessa

Läs mer

Miljöbalkens hänsynsregler

Miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens hänsynsregler Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken, de grundläggande principerna. De ska efterlevas av alla, både företag, privatpersoner, kommuner och ideella organisationer. Miljökontoret

Läs mer

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179

ELAVFALL. Tillsynsprojekt våren 2010. Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 ELAVFALL Tillsynsprojekt våren 2010 Projektet utfört och sammanställt av: Hanna Salander Miljöinspektör Dnr: 2010-0179 Sammanfattning Miljökontoret genomförde under våren 2010 ett tillsynsprojekt riktad

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199); SFS 2012:411 Utkom från trycket den 19 juni 2012 utfärdad den 7 juni 2012. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

FÖRSLAG TILL RIVNINGSPLAN - Bilaga 1 till rivningsanmälan. Fastighetsuppgifter Fastighetsbeteckning. Namnteckning SLUTLIG RIVNINGSPLAN.

FÖRSLAG TILL RIVNINGSPLAN - Bilaga 1 till rivningsanmälan. Fastighetsuppgifter Fastighetsbeteckning. Namnteckning SLUTLIG RIVNINGSPLAN. FÖRSLAG TILL RIVNINGSPLAN - Bilaga 1 till rivningsanmälan Miljö- och byggförvaltningen för Forshaga och Munkfors Forshaga Kommun, Box 93, 667 22 FORSHAGA 054 17 20 00 Rivningsplan används för att vid rivning

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan av miljöfarlig verksamhet Anmälan inklusive bilagor ska lämnas in i två exemplar senast sex veckor innan åtgärden påbörjas. Läs igenom bifogad information. Anmälan som inte är fullständigt ifylld

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1(6) Anmälan av miljöfarlig verksamhet Enligt miljöbalken (1998:808) och 1 kap 10 miljöprövningsförordningen (2013:251) Beskrivning för hur du fyller i blanketten finns längst bak! Ni ska ha lämnat in

Läs mer

Innehåll 5. Innehåll

Innehåll 5. Innehåll Förord 3 Förord Denna författningssamling har sammanställts av Skatteverket (SKV) för 2012 års fastighetstaxering. Samlingen innehåller utöver de författningar som direkt reglerar fastighetstaxeringen

Läs mer

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Miljö- och byggnadsnämnden i Sjöbo kommun Tillsyn på bilverkstäder 2006 Rapport nr 3/06 olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika möjligheter nu olika mö Inledning Inom ramen

Läs mer

Lagar och föreskrifter

Lagar och föreskrifter Lagar och föreskrifter Det finns många lagar och författningar som syftar till att skydda miljön. För den yttre miljön är de viktigaste lagarna samlade i miljöbalken. I vissa fall anges detaljerade krav,

Läs mer

Laholms kommuns författningssamling

Laholms kommuns författningssamling Laholms kommuns författningssamling 2.8.1 A Taxa för prövning och tillsyn inom miljöbalkens område, taxebilaga A Avgifter för prövning av ansökan, handläggning av anmälan samt övrig tillsyn ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251)

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt miljöbalken Enligt 9 kap 6 miljöbalk (1998:808) samt 10 i miljöprövningsförordning (2013:251) Ny verksamhet Ändring av befintlig verksamhet Anmälan om ägarbyte

Läs mer

DOM 2014-25 Stockholm

DOM 2014-25 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060111 DOM 2014-25 Stockholm Mål nr M 1755-14 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Nacka tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-01-31 i mål nr M 189-14, se bilaga KLAGANDE Länsstyrelsen i

Läs mer

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet

1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld verksamhet Ändring av verksamhet Anmälan enligt 9 kap 6 miljöbalken (1998:808) samt Uppdaterad 2014-04-04 1 kap. 10 eller 11 miljöprövningsförordningen (2013:251) 1. Anmälan avser Ny verksamhet Ny verksamhetsutövare på befintlig anmäld

Läs mer

TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT. September 2006

TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT. September 2006 TILLSYNSSAMVERKAN I HALLAND - MILJÖ Datum Dnr 2006-08-29 RH06090 TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT September 2006 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Postgiro Org.nr Box 538 Kristian IV:s väg

Läs mer

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla

Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla Vad en anmälan enligt Miljöbalken samt ansökan om bygglov för vindkraftverk bör innehålla En anmälan/ansökan som är så komplett som möjligt kan förkorta handläggningstiden om miljökontoret/plan- och byggkontoret

Läs mer

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1

EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 EFTERBEHANDLING AV SNICKAREN 3 OCH ÖSTANÅ 3:1 Vetlanda kommun Redovisning av efterbehandling av fastigheterna Snickaren 3 och Östanå 3:1 Vetlanda 2003-12-01 Diarienummer 2002/TK0260.353 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ANMÄLAN OM INSTALLATION AV VÄRMEPUMP Enligt 17 och 21 i förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Miljö- och Samhällsnämnden Sökande och fastighet Sökande, namn Person- el organisationsnummer

Läs mer

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66.

RADONPLAN. Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro. Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 15 juni 2011, 66. RADONPLAN Radonplan för kommunerna Falköping, Hjo, Skövde, Tibro 2011 2020 BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON 0500-49 36 30 FAX 0500-41 83 87 E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS www.miljoskaraborg.se

Läs mer

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs:

Inledning. Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Viktigt att: För detta krävs: Inledning Efterbehandlingsprojekt karaktäriseras bl.a. av: Skarpa, icke förhandlingsbara, villkor kring miljön Osäkerheter i flera dimensioner Viktigt att: Säkra villkoren i det tillstånd som givits för

Läs mer

Inventeringsprotokoll - Fogmassor

Inventeringsprotokoll - Fogmassor Inventeringsprotokoll - Fogassor Adinistrativa uppgifter Byggnadsnuer Bruttoarea (2) Byggnadsår Obyggnadsår Telefon E-post för inventering Byggnadens användning (ange ett eller flera alternativ) Bostäder,

Läs mer

Bilaga 4 B till miljöavdelningens taxa Klassningsbilaga gällande tillsyn inom miljö- och hälsoskydd

Bilaga 4 B till miljöavdelningens taxa Klassningsbilaga gällande tillsyn inom miljö- och hälsoskydd AVGIFT ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLER M.M. ENL. 2 KAP. MILJÖBALKEN i övrigt över att miljöbalkens hänsynsregler (2 kap. 2-5 ) efterlevs SKYDD AV NATUREN av ansökan om dispens från strandskyddsbestämmelserna av

Läs mer

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad:

Transportör: Adress: Postnr: Ort: Avfallsentreprenör: Adress: Postnr: Ort: Annan Om annan, ange vad: Ifylles av Atleverket Atleverkets löpnummer. : Behandlat av: Avfallsdeklaration för grundläggande karakterisering av deponiavfall Gäller endast icke-farligt avfall samt asbest som ska deponeras Faxa ifylld

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter Malmö stad Miljöförvaltningen er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur

Läs mer

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER

HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER INFORMATION 1(5) Staffanstorp 2009 NS STADSBYGGNAD HYGIENISKA BEHANDLINGSLOKALER Du som ska öppna en lokal för yrkesmässig hygienisk behandling måste först, dvs innan lokalen tas i bruk, göra en anmälan

Läs mer

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö

DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö DOM 2012-05-10 meddelad i Växjö Sid 1 (3) KLAGANDE Ytmetall AB i likvidation, 556153-4685 c/o Advokat GW Ombud: IM MOTPART Länsstyrelsen i Blekinge län 371 86 Karlskrona ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen

Läs mer

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6

Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 Tillsyn på vård- och omsorgsboenden Rapport nr: 6 En rapport från Miljökontoret, Örebro kommun Rapport nr 6 Kontaktuppgifter Miljökontoret, Örebro kommun Kristin Nätterlund 019-21 14 32 Box 33200, 701

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor FoHMFS 2014:XX Folkhälsomyndighetens allmänna råd om städning i skolor och förskolor Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Nedläggning av bilskrot Västerås

Nedläggning av bilskrot Västerås Nedläggning av bilskrot Västerås 19 april 2013 Kristina Aspengren, kristina.storfors.aspengren@vasteras.se 021-39 18 12 Malin Urby, malin.urby@vasteras.se 021-39 27 72 Historia Verksamheten startade 1957

Läs mer

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering?

Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Hur undviker man krockar mellan plan- och bygglagen och miljöbalken vid exploatering? Renare Marks vårmöte 25-26 mars 2015 Exploatering drivkraft, många intressen ska beaktas Drivkraft för hantering av

Läs mer

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp

Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp Miljö- och hälsoskyddskontoret informerar Ansökan om tillstånd för installation av enskilt avlopp www.sigtuna.se Ny anläggning kräver tillstånd! Utsläpp av avloppsvatten i mark, grundvatten eller vattenområde

Läs mer

Riskinventering av fastigheter

Riskinventering av fastigheter er HÄR ÄR ETT EXEMPEL på hur en riskinventering av en fastighet kan genomföras. Notera att detta bara är ett exempel, och inte skall ses som ett komplett underlag för hur en inventering skall utföras.

Läs mer

Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor.

Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor. Klagomålsblankett för bygg, strandskydd, miljö, hälsoskydd och livsmedel Klagomål Läs bifogad Information rörande anmälan om klagomål på sidan 4 och 5 innan du besvarar följande frågor. Personuppgifter*

Läs mer

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Sida 1 av 5 Anmälan av miljöfarlig verksamhet enligt 21 förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899) Anmälan insändes till: Öckerö kommun Plan-, bygg- och miljöenheten 475 80 ÖCKERÖ

Läs mer

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö i Hällefors kommun

Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö i Hällefors kommun Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljö i Hällefors kommun 2(5) Med stöd av 9 kapitlet 7 och 11-13 miljöbalken (1998:808), 13, 39-40 och 43-44 förordningen (1998:899) om miljöfarlig

Läs mer

Offerdal Landön 8:2 FÖRSÄLJNINGSPROSPEKT

Offerdal Landön 8:2 FÖRSÄLJNINGSPROSPEKT Offerdal Landön 8:2 FÖRSÄLJNINGSPROSPEKT MAJ 2010 S A M M A N F A T T N I N G Värderingsobjekt: Offerdal Landön 8:2 Adress: Landön 417A, B 419A,B 421A,B 830 51 Offerdal Typ: Mindre flerbostadsfastighet

Läs mer

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad

Bostadsrättsföreningar. - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd. 2009-10-10 Andrea Hjärne Dalhammar Miljöförvaltningen, Malmö stad Bostadsrättsföreningar - miljöbalkens krav på miljö- och hälsoskydd En god egenkontroll Rutiner för: Kunskap Ansvar Kontroll Kommunikation Uppföljning Annan miljölagstiftning som inte kopplar till miljöbalken

Läs mer

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd

Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd MILJÖBALKEN TAXEBILAGA 1 Antagen av Kf i Habo 2012-10-25 86 Kf i Mullsjö 2012-06-19 53 Miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Allmänna verksamheter (avlopp, värmepumpar etc.) Avgift 2014 (kr) av ansökan

Läs mer

Egenkontroll Enligt miljöbalken

Egenkontroll Enligt miljöbalken Egenkontroll Enligt miljöbalken 1 Innehåll Miljösamverkan Kronoberg 3 Miljöbalken berör alla 4 Miljöbalkens mål 4 Förordningen om egenkontroll 4 Hur gör man i praktiken 5 Skaffa överblick 5 Kemikalier,

Läs mer

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats.

Jacob Bennet ägare av marken där verken ska placeras vill att vi avvaktar tills ett nytt markavtal med Sydax AB är på plats. 2015-03-30 Mi 2015-48 Kenneth Kallin 0413-620 85 Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden Förslag till beslut avseende miljöanmälan med verksamhetkod 40.100 enligt förordning (2013:251) om utbyte av två vindkraftverk

Läs mer

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014

BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 BYGGLOVSBEFRIADE ÅTGÄRDER FRÅN 2 JULI 2014 Den 2 juli blir det tillåtet att göra fler åtgärder utan bygglov, till exempel bygga en extra komplementbyggnad om 25 kvadratmeter på sin tomt. Men bygganmälan

Läs mer