Följande ämnen kommer att behandlas i detta avsnitt om Biomassa: Principer för att få energi från biomassa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Följande ämnen kommer att behandlas i detta avsnitt om Biomassa: Principer för att få energi från biomassa"

Transkript

1 BIOMASSA INNEHÅLL Inledning Inlärningsmål 1 Vad är biomassa? 2 Kategorier av biomassa 3 Skillnad mellan biomassa och fossila bränslen 4 Biobränslen 5 Två exempel på biodrivmedel 6 Bearbetning av biomassa för energiändamål INLEDNING Biomassa i form av bioenergi är en mångsidig, lätt tillgänglig och förnybar energikälla. Enligt International Energy Agency (IEA), är biomassa den fjärde största energikällan i världen efter olja, kol och gas. Biomassan omfattar vanligen också död materia i levande organismer, såsom ved. Biomassa är organiskt material som kommer från växternas fotosyntes. Vid fotosyntesen bildas, med växternas klorofyll, syre ur koldioxid, vatten och solenergi. Att generera energi från biomassa är en av de äldsta energitekniker som används av mänskligheten. Biomassa har använts för att generera värme och ljus sedan stenåldern och efter mer än 400-tusen år blivit en viktig energikälla. Följande ämnen kommer att behandlas i detta avsnitt om Biomassa: Principer för att få energi från biomassa Skillnaden mellan biomassa och fossila bränslen Vad är biobränslen Produktion av energi från biomassa Inlärningsmål Målet är att: Bekanta sig med möjligheterna till energiproduktion och dess olika former Bekanta sig med produktion via pyrolys, förgasning, etc. Fallstudier lärande aktiviteter Upptäcka skillnaderna mellan biomassa och fossila bränslen Förstå fördelarna med biobränslen Länkar till onlineverktyg Extra Kunskap Referenser Ordlista Certifiering

2 Avsnitt 1 - Vad är biomassa? Biomassa Biomassa är biologiskt material från levande eller nyligen levande organismer. Biomassan omfattar vanligen också död materia i levande organismer, såsom ved. Biomassa är organiskt material som kommer från växternas fotosyntes. Vid fotosyntesen bildas, med växternas klorofyll, syre ur koldioxid, vatten och solenergi. Kemisk sammansättning Biomassa i form av ved består av kol (51%), syre (42%), väte (ca 6%) och kväve (0,5%). Den sista delen av träets sammansättning utgörs av aska, inbegripet alkali, alkaliska jordartsmetaller och tungmetaller. Dessa metaller finns ofta i funktionella molekyler såsom porfyriner som innehåller klorofyll som innehåller magnesium. Växtmaterial Det kol som används för att bygga upp biomassan upptas av växterna från atmosfären i form av koldioxid (CO 2 ) genom fotosyntes. Fotosyntesen är en process där växter tar upp solens ljusenergi och omvandlar det till glukos, en typ av socker. De kemikalier i växterna som benämns klorofyll ger växterna sin gröna färg. När vi människor och djur andas använder vi syret (O 2 ) och avger som restprodukt koldioxid (CO 2 ). Under fotosyntesen, använder växterna omvänt mot oss människor och djur koldioxiden i luften och avger syre, så människor/djur och växter har ett symbiotiskt förhållande, de förlitar sig på varandra för att överleva. Växter och träd skapar för sin del energi i form av glukos genom fotosyntesen. Se bilden om fotosyntesen. Växter kan sedan ätas av djur och omvandlas till djurets biomassa. Om växtmaterialet inte konsumeras som föda av djur eller människor bryts det ned av mikroorganismer eller nyttjas som biobränsle: Vid nerbrytning (förmultning) återförs kolet i biomassan till atmosfären som koldioxid (CO 2 ) och metan (CH 4 ). Vid förbränning återförs kolet i biomassan till atmosfären som CO 2.

3 Processen med fotosyntes har fortgått så länge det har funnits växter på vår planet Jorden. Växter använder koldioxid (CO 2 ) och solljus för att göra sin egen mat för att kunna växa och avger i denna process syre (O 2 ) tillbaka till atmosfären. När vi människor förbränner fossila/biologiska material avgår det mesta av kolet som koldioxid (CO 2 ). Den koldioxiden är dock inte ett tillskott, eftersom den redan ingår i kretsloppet av biomassa. Så trots att även förnybara bränslen orsakar koldioxidutsläpp räknas de inte i klimatsammanhang, eftersom det inte är någon ny koldioxid. Denna process förklaras av bilden. När man förbränner fossila bränslen bildas även här koldioxid (CO 2 ) som ger ett extra tillskott till atmosfären som växthusgas. Gasen går ut i atmosfären och växthuseffekten ökar, d.v.s. UV strålningen mot jorden går igenom atmosfären men den infraröda strålningen (d.v.s. värmestrålningen ut från jorden) kommer inte igenom atmosfären och temperaturen ökar på jorden som i sin tur påverkar klimatet och livet på jorden. Konsekvenserna kan bli ödesdigra om packisen smälter eller om golfströmmen ändrar riktning och tar andra vägar. Varma öknar kan bli kalla polarområden och vi kan få torka och översvämningar som leder till naturkatastrofer. SAMMANFATTNING Avsnitt 1 - Vad är biomassa? Biomassa är material från levande eller nyligen levande organismer. Biomassan består av grundämnen som kol, väte, syre, och kväve och även små mängder av jordarts- och tungmetaller. För tillväxt av biomassa absorberas koldioxid (CO 2 ) från atmosfären. Fotosyntesen är en process där växter tar solens ljusenergi och omvandlar det till glukos Kolcykeln är en process där grundämnet kol cirkuleras i dess olika former SJÄLVBEDÖMNING Avsnitt 1 - Vad är biomassa? Under fotosyntesen växter biomassan och skapar energi i form av: Glukos Elektricitet Kol

4 Avsnitt 2 - Kategorier av biomassa Det finns två kategorier av biomassa: Skogråvara och råvara från Råvara från agrara sektorn (jordbruket) Trämaterial var en gång det viktigaste bränslet som användes för uppvärmning av bostäder och till att kunna laga mat. Trämateriel utgör även idag en betydande andel av den energi vi använder och där biobränslena numera utgör Sveriges största energikälla. Av den energi vi använder kommer 32 procent från biobränslen, en större andel än den som kommer från olja (30 procent), vattenkraft (15 procent) och kärnkraft (12 procent). Huvuddelen av den bioenergi vi använder i Sverige kommer från skogen. Av de ca 131 TWh bioenergi som används i Sverige (2010) kommer nästan 85 procent från skog och skogsindustri. Jordbruket bidrar med cirka 1,5 TWh. Energin från sockerrör är en annan energikälla och där sockerrör odlas i vissa områden på jorden, främst i Afrika och Sydamerika och som kan användas för att producera alkohol som är avvändbart som fordonsbränsle. Det finns fem grundläggande typer av material för biomassa: Äkta trä från skogsbruk och träförädling Energigrödor, högavkastande grödor som odlas speciellt för energiändamål. Biologiska restprodukter från jordbruket Livsmedelsavfall Industriellt avfall och biprodukter från biologiskt material. Biomassa är en av de viktigaste förnybara energikällorna och som utgör en stor inhemsk tillgång som kan tillvaratas på ett betydligt bättre sätt mot var sker idag. Biomassa är viktigt inte bara som energikälla, men kan vara lika viktig utifrån sociala/ekonomiska aspekter särskilt för landsbygden då här finns stora möjligheter att skapa nya permanenta arbetstillfällen och säkerställa en levande landsbygd.

5 SAMMANFATTNING Avsnitt 2 - Kategorier av biomassa Trä är en av de viktigaste källorna för biomassa. Det finns fem grundläggande typer av material som är biomassa. Äkta trä från skogsbruk och träförädling Energigrödor som odlas speciellt för energiändamål. Biologiska restprodukter från jordbruket Livsmedelsavfall Industriellt avfall och biprodukter från biologiskt material. SJÄLVBEDÖMNING Avsnitt 2 - Kategorier av biomassa Vad är energigrödor: Grödor som kräver en stor mängd biomassa för att växa Grödor som odlas speciellt för energiändamål Grödor som absorberar stora mängder solenergi Vilket av följande är inte ett material som används för energi från biomassa: Trä Energigrödor Slam från reningsverk Matavfall

6 Avsnitt 3 - Skillnaden mellan biomassa och fossila bränslen Fossila bränslen Det finns tre olika typer av fossila bränslen, kol, olja och naturgas. De utgör tillsammans över 85 % av all den energi som konsumeras i världen. Olja pumpas upp från underjorden och förädlas till en mängd olika produkter, de mest kända är bensin och diesel. Fossila bränslen som kol, olja och gas härrör även de från biologiskt material, men av material som bildades för många miljoner år sedan. Användandet av fossila bränslen är behäftat med ett antal miljöproblem. Det allvarligaste av dessa anses vara den globala uppvärmningen. Då de stora mängderna av grundämnet kol i de fossila bränslena har befunnit sig utanför den naturliga cirkulationen av kol i naturen (kolcykeln) under en mycket lång tid ökar det på ett påtagligt sätt atmosfärens halt av koldioxid vid förbränning. Då koldioxid är en växthusgas som bidrar till att öka den påverkan som sker genom växthuseffekten som höjer jordens temperatur vid förbränning av fossila bränslen, utgör koldioxiden med stor sannolikhet den största orsaken till att jordens medeltemperatur har stigit de senaste decennierna och fortsätter att stiga. Skillnaden mellan biomassa och fossila bränslen Den avgörande skillnaden mellan biomassa och fossila bränslen är tid och omfattning. Biomassa absorberar grundämnet kol som CO 2 från atmosfären när den växer, och returnerar motsvarande mängd vid förbränning. Om biomassan omhändertas på ett hållbart sätt, är skördad biomassa som en del av ett slutet kretslopp. Detta upprätthåller en sluten kolcykeln utan någon nettoökning av atmosfärens CO 2 -nivåer. fossila bränslen vs biobränslen Medan både biomassa och fossila bränslen utför samma arbetsuppgifter att producera energi, skiljer de sig mycket i sina miljöeffekter. Både fossila bränslen och biobränslen påverkar miljön på två olika sätt, deras framställning och deras användning. För många fossila bränslen som skall omvandlas till en användbar produkt som el, måste de normalt raffineras först inför en slutlig användning. Dessa processer producerar en stor mängd föroreningar som släpps ut i luft och som fast avfall som sedan måste omhändertas för att inte orsaka skada på miljö och människor. Biobränslen genomgår en liknande process som för fossila bränslen, men med en mycket mer positiv effekt på miljön. Biobränslen skapas genom naturliga processer som involverar väldigt lite föroreningar och där biobränslen normalt har en ringa påverkan på miljön. Fördelarna med att använda biomassa för energiändamål: Biomassa eliminerar de negativa effekterna på miljön (t.ex. utsläpp av växthusgaser) Biomassa är en förnybar energikälla Biomassa är en stor inhemsk energikälla vilket kan minska behovet av import av fossil energi Nackdel med biobränsle Det finns en stor nackdel med användningen av biobränslen: Biomassa kan hota livsmedelsförsörjningen: När odling av biomassa tränger undan odling av livsmedel gäller att det tas hänsyn till att livsmedel och foder istället produceras någon annanstans.

7 SAMMANFATTNING Depending on the crop used to produce the biofuel, they use anywhere from 2 to 84 times as Avsnitt 3 - Skillnaden mellan biomassa och fossila bränslen Det finns tre fossila bränslen, kol, olja och naturgas. De fossila bränslena utgör över 85 procent av all den energi som konsumeras i världen. Fossila bränslen härrör även de från biologiskt material men av material som absorberade CO 2 från atmosfären många miljoner år sedan. Biomassa och fossila bränslen kan användas till att producera energi men de skiljer sig mycket i sina miljöeffekter. Både fossila bränslen och biobränslen påverkar miljön på två olika sätt, under framställningen och under användningen. SJÄLVBEDÖMNING Avsnitt 3 - Skillnaden mellan biomassa och fossila bränsle Vilket av följande är en fördel för biobränslen? Biomassa eliminerar till del de negativa effekterna på miljön Biomassa är en förnybar energiform Biomassa utgör en stor inhemsk energikälla vilket bör kunna minska behovet av import av fossila bränslen Alla ovanstående Biomassan måste förbrännas för att kunna producera el och värme. Sant Falskt

8 Avsnitt 4 - Biobränslen Biofuels Biobränslen har alltid funnits sedan miljontals år tillbaka i tiden. Fossil energi i form av bensin och diesel har även de sitt ursprung i nedbrutna växter och djur men som har lagrats i jorden under mycket lång tid. Vid bioomvandling används vegetabiliskt och animaliskt avfall för att producera biobränslen såsom metanol, biogas och bio olja. Det finns olika sätt att producera bioenergi, ett sätt är att med hjälp av jäsning och värme bryta ner stärkelsen i biomassan, socker, i biomassan till alkoholer. Alkoholerna kan sedan förädlas som biodrivmedel för fordon. För att betraktas som ett biodrivmedel måste det drivmedlet innehålla över 80 procent förnybara material. Kolfixering: I kolets globala kretslopp fixeras ungefär 120 respektive 80 miljarder ton C årligen genom fotosyntesen på land och i havet. Det är dock bara ungefär hälften av detta kol (C) som byggs in i biomassa (tillväxt och reproduktion). Den andra hälften behöver organismerna för sin respiration. Det som byggs in i biomassa motsvarar totalt cirka 100 miljarder ton kol (C) per år. Om vi antar att den nybildade biomassan har en genomsnittlig kolhalt på 45% så produceras det årligen ca 220 miljarder ton biomassa (torrvikt). Detta kallas för jordens totala nettoprimärproduktion. Denna biomassa kan omvandlas till energi på tre olika sätt: Termisk - Det äldsta och vanligaste sättet är att förbränna biomassa för att skapa energi i form av värme. Energin kan användas direkt för t.ex. uppvärmning av bostäder eller för industriella processer alternativt för generering av elektricitet. Termokemisk - Genom upphettning (Pyrolys i syrefattig miljö ) av biomassa, är det möjligt att bryta ner biomassan till gas, vätska och fast kolmaterial. Processen ske i en syrefattig miljö för att producera en förbränningsgas (mestadels metan), som sedan kan nyttjas för olika ändamål endera till förbränning eller för kemisk vidareförädling. Biokemisk - När bakterier, jäst och enzymer blandas med biomassa i vatten startar en jäsningsprocess och alkohol kommer att produceras. En liknande process används för att kunna jäsa (fermentera) jordbruksprodukter till etanol så kallad sädesalkohol. Alkoholen kan sedan blandas med bensin för att tillverka drivmedel med olika inblandningar av etanol. När bakterier används för att bryta ner biomassan i deponier och avloppsreningsverk bildas normalt gasen metan som kan fångas upp och efter rening bl.a. kan användas som biogas för fordonsdrift. Efterfrågan av biobränslen har under senare år allt mer ökat i popularitet på grund av stigande oljepriser, miljöhänsyn och behovet av trygg energiförsörjning.

9 Tre generationer av biodrivmedel: Biobränslen är ofta uppdelat i tre generationer. 1: a generationens biodrivmedel kallas också konventionella biodrivmedel. De är tillverkade av råvaror som socker, stärkelse eller vegetabilisk olja. Observera att dessa alla är livsmedelsprodukter. Varje biobränsle som tillverkas av en råvara som också kan konsumeras som ett livsmedel hänförs till den första generationens biodrivmedel. 2: a generationens biodrivmedel framställs av hållbar råvara. Biodrivmedlet ska inte kunna vara en livsmedel gröda, även om vissa livsmedel kan bli andra generationens drivmedel när de inte längre är användbara för konsumtion. Till exempel är avfall från vegetabilisk olja en andra generationens biobränslen, eftersom det redan har använts och inte längre är tjänlig som livsmedel. Gräs är en annan 2: a generationens biodrivmedel. Andra generationens biobränslen kallas ofta " avancerade biobränslen. " 3: e generationens biodrivmedel är ännu inte färdigutvecklade och klara för en marknadsintroduktion. Alger kan precis som andra växter som idag används som energikälla omvandla solenergin till kemisk energi genom fotosyntes. Alger är bland de mest effektiva växter på jorden att utföra fotosyntes och anses som en lovande kandidat till att producera och utvinna förnyelsebara biodrivmedel. De algbaserade biodrivmedlen har fått egen separat klass på grund av sin unika mekanism och potential för att reducera de flesta av nackdelarna med 1: a och 2: a generationens biodrivmedel. Ett exempel på en 3:e generationens biodrivmedel visas i bilden nedan: Microalger som effektivt kan producera högkvalitativ bio olja genom fotosyntesen och som utnyttjar energin från solen och koldioxiden från atmosfären. Den producerade och utvunna biooljan kan omvandlas som biodrivmedel Restprodukten i form av fast biomassa kan användas som djurfoder.

10 SAMMANFATTNING Avsnitt 4 - Biodrivmedel Biodrivmedel är bränslen som är tillverkade av organiskt material. Kolfixering är en process där gasen CO 2 tas från atmosfären och som via fotosyntesen omvandlar den till organiska kolföreningar. Biomassa kan omvandlas till energi på tre olika sätt: termisk omvandling kemisk omvandling biokemisk omvandling Det finns tre generationer av biodrivmedel. Om biodrivmedlen produceras på "rätt" sätt, kan de kraftigt minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. SJÄLVBEDÖMNING Avsnitt 4 - Biodrivmedel När kan ett drivmedel klassas som ett biodrivmedel? När det inte använder CO 2 i sin produktion När det innehåller över 80 % förnyelsebart material När det är gjort i trä Biodrivmedel som tillverkas av hållbar råvara är: Första generationens biodrivmedel Andra generationens biodrivmedel Tredje generationens biodrivmedel

11 Avsnitt 5 - Två exempel på biodrivmedel Två exempel på biobränslen: Etanol och biodiesel Etanol, även känd som sprit (drickbar), är ett drivmedel som kan användas för att driva fordon (Flexible Fuel bilar) som är anpassade för olika typer av drivmedel. Idag tillverkas etanol genom jäsning av jordbruksprodukter, såsom majs, sockerrör eller sockerbetor. Dessa råvaror står dock för endast en liten del av den totala grödan som skulle kunna användas. Produktion av etanol från cellulosa som majsblad och stjälkar har potential att kunna utgöra ett väsentligt tillskott för att påtagligt öka etanolproduktion. Etanol kan användas i speciella typer av bilar som är gjorda för att använda alkohol bränsle istället för bensin. Alkoholen kan också kombineras och blandas in i bensin. Detta kommer att minska vårt idag stora beroende av drivmedel baserade på fossila bränslen. Biodiesel är ett förnybart bränsle för dieselmotorer. Biodiesel tillverkas av jordbruksprodukter och biprodukter såsom sojaolja och andra naturliga oljor och fetter. Biodiesel kan användas i blandning med fossil diesel. Den största potentialen för bio olja kommer finns i oljeväxter från raps, palm och sojabönor. Även om oljan från jordbrukssektorn har stor potential är produktionen låg främst beroende stark konkurrens prismässigt från fossil olja. Det är helt enkelt för dyrt att konkurrera med fossil diesel i dagsläget vilket inte gynnar en ökad produktion av biodrivmedel. En avfallsprodukt som vegetabilisk olja kan dessbättre ofta hämtas gratis vilket ger ökade förutsättningar att kunna processa den till biodrivmedel till acceptabelt pris.

12 RESUMÉ Avsnitt 5 - Två exempel på biodrivmedel Etanol är en alkohol som kan användas som drivmedel i främst Flexible Fuel fordon. Idag tillverkas etanol främst genom jäsning av jordbruksprodukter, såsom majs, sockerrör eller sockerbetor. Produktion av etanol från cellulosa såsom majsblad och stjälkar har potential att kunna utgöra ett väsentligt tillskott för att påtagligt öka etanolproduktion. Biodiesel tillverkas av jordbruksprodukter och biprodukter såsom sojaolja och andra naturliga oljor och fetter. Den största potentialen för bio olja kommer finns i oljeväxter från raps, palm och sojabönor. SJÄLVBEDÖMNING Avsnitt 5 - Två exempel på biodrivmedel Biodiesel är också känd som sädesalkohol. Sant Falskt Etanol tillverkad av biprodukter från jordbruket såsom sojaolja, andra naturliga oljor. Sant Falskt

13 Avsnitt 6 - Bearbetning av biomassa för energiändamål Hur kan energi utvinnas från biomassa? Den traditionella metoden för elproduktion från biomassa baseras främst på förbränning med produktion av ånga som i sin tur driver en ångturbin. Tekniken är mycket sofistikerad och tillåter användning av flera typer av insatsvaror. Dess nackdel är att det krävs relativt höga investeringskostnader per producerad enhet samt att den totala effektiviteten i produktionen normalt är låg men ger möjligheter till ytterligare förbättringar. En av fördelarna med biomassa är dess mångsidighet. Biomassan kan förbrännas direkt eller omvandlas till gas eller olja, för att generera elektricitet och värme. Biomassan kan även omvandlas till flytande bränslen (biodrivmedel) för att driva fordon. Det finns flera sätt att vända biomassa till el och värme, inklusive direkt förbränning, samförförbränning, förgasning, pyrolys och rötning. Ett kraftverk som gör el av biobränslen, är mycket likt ett kraftverk som använder fossilt bränsle: Biomassa förbrännas även för uppvärmning av våra fastigheter samt för att ge energi för annat ändamål. Direkt förbränning Det enklaste sättet och äldsta sättet att generera el från biomassa är att förbränna den (direkt förbränning) för att producera högtrycksånga som sedan leds via en ångturbin som ger mekanisk energi genom att snurra i hög takt, oftast med varv per minut. Turbinen är kopplad till en generator som omvandlar den mekaniska energin till elektrisk energi. Efter det att ångan gått genom turbinen, har den tappat i tryck och temperatur och kyls därefter ner i en kondensor som tar upp värmen från ångan och leder den vidare ut i fjärrvärmenätet. Verkningsgraden i turbin/generator är ofta låg mellan 10-35% av den totala energiproduktionen. Största delen av energin måste därför kunna användas som hög- och lågtrycksånga eller som värme i ett fjärrvärmenät.

14 När både el och värme produceras och tillvaratas kan betydligt högre verkningsgrad uppnås ca 90%. Den här typen av anläggning där både el och värme genereras och nyttjas kallas kraftvärmeverk. Sameldning Sameldning innebär att olika bränslen (bio-/fossila) blandas och förbränns i en och samma brännare eller eldas i separata brännare i en och samma panna. Sameldning av kol med inblandning av biobränsle är en beprövad teknik varifrån det finns goda erfarenheter. Men när biobränsle och kol sameldas kan det leda till att riskerna för askrelaterade problem ökar. Omfattningen beror på vilken typ av biobränsle det gäller och hur stor andel av bränslemixen den står för. Många koleldade kraftverk använder sameldning och inblandning av biobränsle för att minska användningen av kol och därmed uppnå lägre utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Förgasning Nya tekniker har utvecklats för att förgasa biomassa som ett sätt att framställa förnyelsebara energigaser t.ex. biometan, vätgas och kolmonoxid. Tekniken fungerar genom att värma upp fast biomassa till höga temperaturer (ca C) i en syrefattig miljö för att producera en bränslegas. Gasen har lågt energiinnehåll och för att uppnå naturgaskvalitet krävs en uppgradering genom gasrening och syntetisering (katalysatorer). Förgasning ger vissa fördelar jämfört med direkt förbränning: till exempel förgasning av biomassa för att producera el är dubbelt så effektiv som att bränna den direkt och ger lägre utsläpp av partiklar och växthusgaser. Förgasningssystem kan också kombineras med bränslecellssystem, som omvandlar vätgas till elektricitet och värme.

15 Pyrolys Vid snabb pyrolys uppvärms biomassan, till exempel flis av hyggesrester, under syrefria förhållanden till temperaturen cirka 500 C, varvid den bildar kondenserande gaser. Den bildade gasen kyls snabbt för att få den i form av en olja- liknande vätska ( bioolja ) och den återstående fasta substansen är en träkol -liknande rest ( som kallas " char" ). Biooljan kan hanteras och användas på likartat sätt som för fossil olja för att generera el/värme medan träkolet kan användas för uppvärmning av processen alternativt förbrännas i fristående kraftverkspanna. De gaser som bildas i processen används normalt i processen för att torka biomassan till lämplig fukthalt innan den tillförs pyrolysreaktorn. Ett brett utbud av biomassa kan användas i pyrolysprocessen. Pyrolysprocessen är mycket beroende av fuktinnehållet i råvaran och bör vara cirka 10 % för att få en fungerande process. Vid högre fukthalter i biomassan sker en anrikning av vatten i biooljan som produceras vilket är till stor nackdel och vid låga fukthalter i biomassan finns en uppenbar risk att processen bara producerar damm i stället för olja. För organiska material med högt fuktinnehåll, såsom slam och livsmedelsavfall, krävs att materialet torkas före det tillförs pyrolysreaktorn. Effektiviteten och utbytet i pyrolysprocessen är starkt beroende av partikelstorleken i den malda råvaran. De flesta pyrolysprocesserna kan endast använda material som består av små partiklar upp till högst 2 mm. En snabb värmeöverföring genom partikeln krävs för att processen ska kunna fungera optimalt. Efterfrågan på liten partikelstorlek innebär att inmatningsmaterialet måste malas innan det tillförs pyrolysreaktorn.

16 Rötning Vissa typer av bakterier bryter ner och sönderdelar organiskt material i frånvaro av syre och producera biogas som en restprodukt. Denna biologiska process kallas rötning. Rötning sker normalt i gamla deponier som innehåller organiskt avfall. Gasbildning i deponier är sedan länge ett känt fenomen och det har konstaterats att gasläckage från deponier till atmosfären bidrar till att påskynda växthuseffekten. En viktig process vid drift av deponier är därför att utvinna deponigasen som är rik på metan och återvinna den energi som finns i gasen för el- /värmeproduktion eller som fordons gas efter rening och uppgradering. Biogas kan framställas genom att blanda växter och animaliskt avfall (matavfall) med vatten i syrefria tankar. När matavfall och reningsverksslam används i en rötningsprocess måste det först förbehandlas och hygieniseras. Hygieniseringen är ett lagkrav eftersom det förhindrar att eventuell smitta som finns i biomassan sprids, till exempel så dödas salmonellabakterier vid hygieniseringen. Restprodukterna från rötningsanläggningarna kallas för biogödsel och kan användas som ett organiskt gödselmedel. Att använda deponi gas eller biogas från rötkammare som fordons gas är fullt möjligt. Beroende på råvarusammansättningen och på hur rötningsprocessen drivs kan biogasen ha olika sammansättning. Liksom naturgas består biogas huvudsakligen av metan, men även till viss del av koldioxid samt en mindre mängd andra ämnen. För att biogas ska kunna användas som fordons gas behöver den renas från koldioxiden. Reningen sker i en uppgraderingsanläggning där metanhalten i gasen höjs samtidigt som energivärdet ökar. Efter reningen innehåller gasen ca 97 % metangas så kallad fordons gas. Fordons gas är ett miljövänligt drivmedel som inte bidrar till växthuseffekten. Produkterna från rötning är: Biogas består huvudsakligen av metan (CH4) och koldioxid (CO2) En fast återstod (fiber eller biogödsel) fås som restprodukt från rötningsprocessen Fiber eller biogödsel kan användas som organiskt gödselmedel i jordbruket. SAMMANFATTNING Avsnitt 6 - bearbetning av biomassa för energiändamål Den traditionella metoden för elproduktion från biomassa baseras främst på direkt förbränning och produktion av ånga, som driver ångturbiner. En av fördelarna med biomassa är dess mångsidighet. Det kan brännas direkt, eller omvandlas till en gas eller olja, för att generera elektricitet (biokraft) och värme. Biomassa kan också omvandlas till flytande bränslen (biodrivmedel) till fordon. Det finns flera möjligheter att använda biomassa för el- och värmeproduktion t.ex. via direkt förbränning, samförbränning, förgasning, pyrolys och rötning. SJÄLVBEDÖMNING Avsnitt 6 - bearbetning av biomassa för energiändamål I processen för förgasning av biomassa upphettas den till hög temperatur i en: Syrefattig miljö Syrerik miljö Vid direkt förbränning av biomassa i pannor produceras en högtemperaturvätska. Sant Falskt Under en biologisk process som kallas anaerob rötning bildas biogas med stort innehåll av butan. Sant Falskt

17 Källor och referenser

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Lagring av överskottsel

Lagring av överskottsel Lagring av överskottsel Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Lagring av ö versköttsel Norra Sveriges stora naturresurser för

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145.

Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. Taxa för parkering Beslutad av kommunfullmäktige den 26 maj 2008, 102 med tillägg den 26 oktober 2009, 145. För parkering på allmän plats inom de områden som markerats på den karta som ingår som bilaga

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle

Motala kör på biogas. Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Motala kör på biogas Om Motalas satsning på miljövänligt bränsle Så lyckades Motala - Oavsett vilken aktör en kommun samarbetar med är det viktigt att kommunen stöttar och bidrar till att investeringar

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt

Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt Miljöprestanda GRÖNA TON. Miljöanpassade transporter för minskad växthuseffekt I förarsätet för miljön Växthuseffekten kan allmänt ses som det enskilt största miljöhotet i världen. Det är bakgrunden till

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17

FAKTA OM AVFALLSIMPORT. Miljö och importen från Italien. Fakta om avfallsimport 1 (5) 2012-04-17 1 (5) FAKTA OM AVFALLSIMPORT Fortum genomför test med import av en mindre mängd avfall från Italien. Det handlar om drygt 3000 ton sorterat avfall som omvandlas till el och värme i Högdalenverket. Import

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor

HVO 100% - Hydrerade vegetabiliska oljor Välkommen till Energifabriken AB Startade 2006, tre lantbruksfamiljer Specialister på omställning från fossil diesel till biodrivmedel Kunskap om användning, utrustning, teknik, miljö, Vi får det att fungera

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara

En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine

Läs mer

Svar: Extra många frågor Energi

Svar: Extra många frågor Energi Svar: Extra många frågor Energi 1. Vad menas med arbete i fysikens mening? En kraft flyttar något en viss väg. Kraften är i vägens riktning. 2. Alva bär sin resväska i handen från hemmet till stationen.

Läs mer

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad

BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB. Miljöåret 2013. Vår dröm - en fossilbränslefri stad BORÅS ENERGI OCH MILJÖ AB Miljöåret 2013 Vår dröm - en fossilbränslefri stad MILJÖ 2013 Borås Energi och Miljö strävar efter att ta tillvara på material- och energiflöden i Borås. Genom återvinning och

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Mikael Lantz Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola 2013-04-12 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt. Resultaten

Läs mer

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring

ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Till Konsumentombudsmannen Konsumentverket 118 87 Stockholm Även via e-post på konsumentverket@konsumentverket.se ANMÄLAN AV SVENSKA PEUGEOT för vilseledande marknadsföring Anmälare BioAlcohol Fuel Foundation

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020

Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 starka tillväxtregioner gör skillnad! regional samverkan för grön tillväxt och ökad användning av biogas som fordonsbränsle Nationellt mål 20 twh biogas senast år 2020 ökad nationell sysselsättning minskade

Läs mer

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter:

FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: Remissvar FöretagarFörbundet 2009-08-20 Effektivare skatter på klimat- och energiområdet FöretagarFörbundet har fått ovanstående ärende på remiss och inkommer med följande synpunkter: - FöretagarFörbundet

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Förnybara energikällor. Solenergi. 134 Energi Energi

Förnybara energikällor. Solenergi. 134 Energi Energi 134 Energi Energi 135 Förnybara energikällor Uttrycket alternativa energikällor tillkom under 1970 - talet när miljöeffekterna av kol- och oljeförbränning på allvar började diskuteras. Samtidigt med detta

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Biogas. Ren naturkraft.

Biogas. Ren naturkraft. Biogas. Ren naturkraft. 02 Biogas - ren naturkraft Biogasstationer. AGA Gas AB distribuerar, bygger och sköter biogas och biogasstationer. Tankställen sätts upp i samarbete med Statoil, OKQ8, Shell, Preem,

Läs mer

Välkommen till Kristianstad The Biogas City

Välkommen till Kristianstad The Biogas City Välkommen till Kristianstad The Biogas City Där vi samarbetar för att skapa en mer lönsam biogasbransch VD Krinova Incubator & Science Park Foto Biosfärkontoret Sven-Erik Magnusson Välkommen till Kristianstad

Läs mer

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013

Mat eller Motor. - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Mat eller Motor - hur långt kommer vi med vår åkermark? Martin Eriksson, Macklean Strategiutveckling 4 juli, 2013 Macklean insikter 2 Rapportens konklusioner i korthet 1. Vi kan producera mat till 10 miljarder

Läs mer

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin

Skolan. Lektion Tankar om energi. 1. Hitta energin Skolan Det här avsnittet handlar om vad klassen kan göra för att hushålla med energin i skolan. Övningarna skapar förståelse för varför klimat- och energifrågor är viktiga. Dessutom får eleverna fundera

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis

Bioenergi. grot. Biokraft DME B100. Hållbarhetskriterier. Fjärrvärme. Biogas. Välkommen till: Styrmedel. Pellets ILUC. Flis 23-24 OKTOBER Stockholm Välkommen till: Inblick Styrmedel grot Bioenergi Svebios utbildning för framtidens bioenergiproffs Hållbarhetskriterier Biokraft m 3 sk B100 DME Åkerbränslen fub Skogsbruk Pellets

Läs mer

Biogas ett stort steg mot det hållbara samhället.

Biogas ett stort steg mot det hållbara samhället. Biogas ett stort steg mot det hållbara samhället. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas 1 Ett smart sätt att trygga energiförsörjningen. Behovet av att ersätta fossila energislag med förnybara blir allt

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

El- och värmeproduktion 2012

El- och värmeproduktion 2012 Energi 2013 El- och värmeproduktion 2012 Andelen förnybara energikällor inom el- och värmeproduktionen ökade år 2012 År 2012 producerades 67,7 TWh el i Finland. Produktionen minskade med fyra procent från

Läs mer

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK. En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik MILJÖKRAV VID TRAFIKUPPHANDLING - SPÅRTRAFIK En bilaga till Avtalsprocessen inom Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik Beslutad av styrgruppen för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik

Läs mer

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk

Biogas till Dalarna. Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Biogas till Dalarna Torsten Gustafsson Spikgårdarnas Lantbruk Kort historia om Dala BioGas LRF tittar på förutsättningarna att göra en biogasanläggning i södra Dalarna. En förundersökning utförs av SBI

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

6 olika energikällor

6 olika energikällor Projektarbete PA1201 28/2 2011 6 olika energikällor För och nackdelar Oscar Bengtsson, NV3A Göran Paulson Sammanfattning Det här arbetet har gått ut på att skapa en övergripande bild av 6 olika energikällor

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 892 Datum: 2014-05-22 Fastighetsbeteckning: Öringen 6 Adress: Augustivägen 12, 302 60 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av: Hanna

Läs mer

TRÄ. ett medvetet val

TRÄ. ett medvetet val TRÄ ett medvetet val Av alla byggnadsmaterial intar trä en särställning. Det är ett förnybart och ekologiskt, miljövänligt och klimatsmart material. Och tänk att det faktiskt finns trähus som är flera

Läs mer

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi

Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Möjligheterna att köra på förnybart egenproducerat bränsle Malmö 6/12 Ulf Jobacker, företagsutvecklare förnybar energi Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund LRF-koncernen Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Förutsägbarhet

Läs mer

OKQ8 och hållbar bilism

OKQ8 och hållbar bilism Hållbar bilism OKQ8 och hållbar bilism OKQ8 vill jobba med hållbarhet i hela leverantörskedjan från råvara till färdig produkt. Det är en förutsättning för att vi ska kunna garantera drivmedlens hållbarhetsprestanda.

Läs mer

Svenskt Gastekniskt Center AB

Svenskt Gastekniskt Center AB Malmö 2013-09-18 Svenskt Gastekniskt Center AB PROGRAMRÅDET Fokusgrupp Förgasning och bränslesyntes Strategi för Fokusgrupp Förgasning och bränslesyntes 2013 Medlemmar I Fokusgrupp Förgasning och bränslesyntes

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Livscykelanalys av svenska biodrivmedel med fokus på biogas Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2012-11-22 Bakgrund Flera miljöanalyser genomförda, både nationellt och internationellt.

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010

Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 2010 1 Stockholms läns landsting Regionplanekontoret Martin Valleskog Box 4414 8-692 18 42 martin.valleskog@gasforeningen.se 12 69 STOCKHOLM Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen RUFS 21 Svenska Gasföreningen

Läs mer

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10%

Klimatmål. Sveriges mål EU 2020. Förnybar energiproduktion. minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta. Förnybar energi till transporter = 10% Klimatmål 2020 Förnybar energi till transporter = 10% Uppnått 2020 Förnybar energiproduktion minst 50% Uppnått 2030 Fossilfri fordonsflotta 2020 Energieffektivisering + 20% Sveriges mål 2050 Nettobidrag

Läs mer