Följande ämnen kommer att behandlas i detta avsnitt om Biomassa: Principer för att få energi från biomassa

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Följande ämnen kommer att behandlas i detta avsnitt om Biomassa: Principer för att få energi från biomassa"

Transkript

1 BIOMASSA INNEHÅLL Inledning Inlärningsmål 1 Vad är biomassa? 2 Kategorier av biomassa 3 Skillnad mellan biomassa och fossila bränslen 4 Biobränslen 5 Två exempel på biodrivmedel 6 Bearbetning av biomassa för energiändamål INLEDNING Biomassa i form av bioenergi är en mångsidig, lätt tillgänglig och förnybar energikälla. Enligt International Energy Agency (IEA), är biomassa den fjärde största energikällan i världen efter olja, kol och gas. Biomassan omfattar vanligen också död materia i levande organismer, såsom ved. Biomassa är organiskt material som kommer från växternas fotosyntes. Vid fotosyntesen bildas, med växternas klorofyll, syre ur koldioxid, vatten och solenergi. Att generera energi från biomassa är en av de äldsta energitekniker som används av mänskligheten. Biomassa har använts för att generera värme och ljus sedan stenåldern och efter mer än 400-tusen år blivit en viktig energikälla. Följande ämnen kommer att behandlas i detta avsnitt om Biomassa: Principer för att få energi från biomassa Skillnaden mellan biomassa och fossila bränslen Vad är biobränslen Produktion av energi från biomassa Inlärningsmål Målet är att: Bekanta sig med möjligheterna till energiproduktion och dess olika former Bekanta sig med produktion via pyrolys, förgasning, etc. Fallstudier lärande aktiviteter Upptäcka skillnaderna mellan biomassa och fossila bränslen Förstå fördelarna med biobränslen Länkar till onlineverktyg Extra Kunskap Referenser Ordlista Certifiering

2 Avsnitt 1 - Vad är biomassa? Biomassa Biomassa är biologiskt material från levande eller nyligen levande organismer. Biomassan omfattar vanligen också död materia i levande organismer, såsom ved. Biomassa är organiskt material som kommer från växternas fotosyntes. Vid fotosyntesen bildas, med växternas klorofyll, syre ur koldioxid, vatten och solenergi. Kemisk sammansättning Biomassa i form av ved består av kol (51%), syre (42%), väte (ca 6%) och kväve (0,5%). Den sista delen av träets sammansättning utgörs av aska, inbegripet alkali, alkaliska jordartsmetaller och tungmetaller. Dessa metaller finns ofta i funktionella molekyler såsom porfyriner som innehåller klorofyll som innehåller magnesium. Växtmaterial Det kol som används för att bygga upp biomassan upptas av växterna från atmosfären i form av koldioxid (CO 2 ) genom fotosyntes. Fotosyntesen är en process där växter tar upp solens ljusenergi och omvandlar det till glukos, en typ av socker. De kemikalier i växterna som benämns klorofyll ger växterna sin gröna färg. När vi människor och djur andas använder vi syret (O 2 ) och avger som restprodukt koldioxid (CO 2 ). Under fotosyntesen, använder växterna omvänt mot oss människor och djur koldioxiden i luften och avger syre, så människor/djur och växter har ett symbiotiskt förhållande, de förlitar sig på varandra för att överleva. Växter och träd skapar för sin del energi i form av glukos genom fotosyntesen. Se bilden om fotosyntesen. Växter kan sedan ätas av djur och omvandlas till djurets biomassa. Om växtmaterialet inte konsumeras som föda av djur eller människor bryts det ned av mikroorganismer eller nyttjas som biobränsle: Vid nerbrytning (förmultning) återförs kolet i biomassan till atmosfären som koldioxid (CO 2 ) och metan (CH 4 ). Vid förbränning återförs kolet i biomassan till atmosfären som CO 2.

3 Processen med fotosyntes har fortgått så länge det har funnits växter på vår planet Jorden. Växter använder koldioxid (CO 2 ) och solljus för att göra sin egen mat för att kunna växa och avger i denna process syre (O 2 ) tillbaka till atmosfären. När vi människor förbränner fossila/biologiska material avgår det mesta av kolet som koldioxid (CO 2 ). Den koldioxiden är dock inte ett tillskott, eftersom den redan ingår i kretsloppet av biomassa. Så trots att även förnybara bränslen orsakar koldioxidutsläpp räknas de inte i klimatsammanhang, eftersom det inte är någon ny koldioxid. Denna process förklaras av bilden. När man förbränner fossila bränslen bildas även här koldioxid (CO 2 ) som ger ett extra tillskott till atmosfären som växthusgas. Gasen går ut i atmosfären och växthuseffekten ökar, d.v.s. UV strålningen mot jorden går igenom atmosfären men den infraröda strålningen (d.v.s. värmestrålningen ut från jorden) kommer inte igenom atmosfären och temperaturen ökar på jorden som i sin tur påverkar klimatet och livet på jorden. Konsekvenserna kan bli ödesdigra om packisen smälter eller om golfströmmen ändrar riktning och tar andra vägar. Varma öknar kan bli kalla polarområden och vi kan få torka och översvämningar som leder till naturkatastrofer. SAMMANFATTNING Avsnitt 1 - Vad är biomassa? Biomassa är material från levande eller nyligen levande organismer. Biomassan består av grundämnen som kol, väte, syre, och kväve och även små mängder av jordarts- och tungmetaller. För tillväxt av biomassa absorberas koldioxid (CO 2 ) från atmosfären. Fotosyntesen är en process där växter tar solens ljusenergi och omvandlar det till glukos Kolcykeln är en process där grundämnet kol cirkuleras i dess olika former SJÄLVBEDÖMNING Avsnitt 1 - Vad är biomassa? Under fotosyntesen växter biomassan och skapar energi i form av: Glukos Elektricitet Kol

4 Avsnitt 2 - Kategorier av biomassa Det finns två kategorier av biomassa: Skogråvara och råvara från Råvara från agrara sektorn (jordbruket) Trämaterial var en gång det viktigaste bränslet som användes för uppvärmning av bostäder och till att kunna laga mat. Trämateriel utgör även idag en betydande andel av den energi vi använder och där biobränslena numera utgör Sveriges största energikälla. Av den energi vi använder kommer 32 procent från biobränslen, en större andel än den som kommer från olja (30 procent), vattenkraft (15 procent) och kärnkraft (12 procent). Huvuddelen av den bioenergi vi använder i Sverige kommer från skogen. Av de ca 131 TWh bioenergi som används i Sverige (2010) kommer nästan 85 procent från skog och skogsindustri. Jordbruket bidrar med cirka 1,5 TWh. Energin från sockerrör är en annan energikälla och där sockerrör odlas i vissa områden på jorden, främst i Afrika och Sydamerika och som kan användas för att producera alkohol som är avvändbart som fordonsbränsle. Det finns fem grundläggande typer av material för biomassa: Äkta trä från skogsbruk och träförädling Energigrödor, högavkastande grödor som odlas speciellt för energiändamål. Biologiska restprodukter från jordbruket Livsmedelsavfall Industriellt avfall och biprodukter från biologiskt material. Biomassa är en av de viktigaste förnybara energikällorna och som utgör en stor inhemsk tillgång som kan tillvaratas på ett betydligt bättre sätt mot var sker idag. Biomassa är viktigt inte bara som energikälla, men kan vara lika viktig utifrån sociala/ekonomiska aspekter särskilt för landsbygden då här finns stora möjligheter att skapa nya permanenta arbetstillfällen och säkerställa en levande landsbygd.

5 SAMMANFATTNING Avsnitt 2 - Kategorier av biomassa Trä är en av de viktigaste källorna för biomassa. Det finns fem grundläggande typer av material som är biomassa. Äkta trä från skogsbruk och träförädling Energigrödor som odlas speciellt för energiändamål. Biologiska restprodukter från jordbruket Livsmedelsavfall Industriellt avfall och biprodukter från biologiskt material. SJÄLVBEDÖMNING Avsnitt 2 - Kategorier av biomassa Vad är energigrödor: Grödor som kräver en stor mängd biomassa för att växa Grödor som odlas speciellt för energiändamål Grödor som absorberar stora mängder solenergi Vilket av följande är inte ett material som används för energi från biomassa: Trä Energigrödor Slam från reningsverk Matavfall

6 Avsnitt 3 - Skillnaden mellan biomassa och fossila bränslen Fossila bränslen Det finns tre olika typer av fossila bränslen, kol, olja och naturgas. De utgör tillsammans över 85 % av all den energi som konsumeras i världen. Olja pumpas upp från underjorden och förädlas till en mängd olika produkter, de mest kända är bensin och diesel. Fossila bränslen som kol, olja och gas härrör även de från biologiskt material, men av material som bildades för många miljoner år sedan. Användandet av fossila bränslen är behäftat med ett antal miljöproblem. Det allvarligaste av dessa anses vara den globala uppvärmningen. Då de stora mängderna av grundämnet kol i de fossila bränslena har befunnit sig utanför den naturliga cirkulationen av kol i naturen (kolcykeln) under en mycket lång tid ökar det på ett påtagligt sätt atmosfärens halt av koldioxid vid förbränning. Då koldioxid är en växthusgas som bidrar till att öka den påverkan som sker genom växthuseffekten som höjer jordens temperatur vid förbränning av fossila bränslen, utgör koldioxiden med stor sannolikhet den största orsaken till att jordens medeltemperatur har stigit de senaste decennierna och fortsätter att stiga. Skillnaden mellan biomassa och fossila bränslen Den avgörande skillnaden mellan biomassa och fossila bränslen är tid och omfattning. Biomassa absorberar grundämnet kol som CO 2 från atmosfären när den växer, och returnerar motsvarande mängd vid förbränning. Om biomassan omhändertas på ett hållbart sätt, är skördad biomassa som en del av ett slutet kretslopp. Detta upprätthåller en sluten kolcykeln utan någon nettoökning av atmosfärens CO 2 -nivåer. fossila bränslen vs biobränslen Medan både biomassa och fossila bränslen utför samma arbetsuppgifter att producera energi, skiljer de sig mycket i sina miljöeffekter. Både fossila bränslen och biobränslen påverkar miljön på två olika sätt, deras framställning och deras användning. För många fossila bränslen som skall omvandlas till en användbar produkt som el, måste de normalt raffineras först inför en slutlig användning. Dessa processer producerar en stor mängd föroreningar som släpps ut i luft och som fast avfall som sedan måste omhändertas för att inte orsaka skada på miljö och människor. Biobränslen genomgår en liknande process som för fossila bränslen, men med en mycket mer positiv effekt på miljön. Biobränslen skapas genom naturliga processer som involverar väldigt lite föroreningar och där biobränslen normalt har en ringa påverkan på miljön. Fördelarna med att använda biomassa för energiändamål: Biomassa eliminerar de negativa effekterna på miljön (t.ex. utsläpp av växthusgaser) Biomassa är en förnybar energikälla Biomassa är en stor inhemsk energikälla vilket kan minska behovet av import av fossil energi Nackdel med biobränsle Det finns en stor nackdel med användningen av biobränslen: Biomassa kan hota livsmedelsförsörjningen: När odling av biomassa tränger undan odling av livsmedel gäller att det tas hänsyn till att livsmedel och foder istället produceras någon annanstans.

7 SAMMANFATTNING Depending on the crop used to produce the biofuel, they use anywhere from 2 to 84 times as Avsnitt 3 - Skillnaden mellan biomassa och fossila bränslen Det finns tre fossila bränslen, kol, olja och naturgas. De fossila bränslena utgör över 85 procent av all den energi som konsumeras i världen. Fossila bränslen härrör även de från biologiskt material men av material som absorberade CO 2 från atmosfären många miljoner år sedan. Biomassa och fossila bränslen kan användas till att producera energi men de skiljer sig mycket i sina miljöeffekter. Både fossila bränslen och biobränslen påverkar miljön på två olika sätt, under framställningen och under användningen. SJÄLVBEDÖMNING Avsnitt 3 - Skillnaden mellan biomassa och fossila bränsle Vilket av följande är en fördel för biobränslen? Biomassa eliminerar till del de negativa effekterna på miljön Biomassa är en förnybar energiform Biomassa utgör en stor inhemsk energikälla vilket bör kunna minska behovet av import av fossila bränslen Alla ovanstående Biomassan måste förbrännas för att kunna producera el och värme. Sant Falskt

8 Avsnitt 4 - Biobränslen Biofuels Biobränslen har alltid funnits sedan miljontals år tillbaka i tiden. Fossil energi i form av bensin och diesel har även de sitt ursprung i nedbrutna växter och djur men som har lagrats i jorden under mycket lång tid. Vid bioomvandling används vegetabiliskt och animaliskt avfall för att producera biobränslen såsom metanol, biogas och bio olja. Det finns olika sätt att producera bioenergi, ett sätt är att med hjälp av jäsning och värme bryta ner stärkelsen i biomassan, socker, i biomassan till alkoholer. Alkoholerna kan sedan förädlas som biodrivmedel för fordon. För att betraktas som ett biodrivmedel måste det drivmedlet innehålla över 80 procent förnybara material. Kolfixering: I kolets globala kretslopp fixeras ungefär 120 respektive 80 miljarder ton C årligen genom fotosyntesen på land och i havet. Det är dock bara ungefär hälften av detta kol (C) som byggs in i biomassa (tillväxt och reproduktion). Den andra hälften behöver organismerna för sin respiration. Det som byggs in i biomassa motsvarar totalt cirka 100 miljarder ton kol (C) per år. Om vi antar att den nybildade biomassan har en genomsnittlig kolhalt på 45% så produceras det årligen ca 220 miljarder ton biomassa (torrvikt). Detta kallas för jordens totala nettoprimärproduktion. Denna biomassa kan omvandlas till energi på tre olika sätt: Termisk - Det äldsta och vanligaste sättet är att förbränna biomassa för att skapa energi i form av värme. Energin kan användas direkt för t.ex. uppvärmning av bostäder eller för industriella processer alternativt för generering av elektricitet. Termokemisk - Genom upphettning (Pyrolys i syrefattig miljö ) av biomassa, är det möjligt att bryta ner biomassan till gas, vätska och fast kolmaterial. Processen ske i en syrefattig miljö för att producera en förbränningsgas (mestadels metan), som sedan kan nyttjas för olika ändamål endera till förbränning eller för kemisk vidareförädling. Biokemisk - När bakterier, jäst och enzymer blandas med biomassa i vatten startar en jäsningsprocess och alkohol kommer att produceras. En liknande process används för att kunna jäsa (fermentera) jordbruksprodukter till etanol så kallad sädesalkohol. Alkoholen kan sedan blandas med bensin för att tillverka drivmedel med olika inblandningar av etanol. När bakterier används för att bryta ner biomassan i deponier och avloppsreningsverk bildas normalt gasen metan som kan fångas upp och efter rening bl.a. kan användas som biogas för fordonsdrift. Efterfrågan av biobränslen har under senare år allt mer ökat i popularitet på grund av stigande oljepriser, miljöhänsyn och behovet av trygg energiförsörjning.

9 Tre generationer av biodrivmedel: Biobränslen är ofta uppdelat i tre generationer. 1: a generationens biodrivmedel kallas också konventionella biodrivmedel. De är tillverkade av råvaror som socker, stärkelse eller vegetabilisk olja. Observera att dessa alla är livsmedelsprodukter. Varje biobränsle som tillverkas av en råvara som också kan konsumeras som ett livsmedel hänförs till den första generationens biodrivmedel. 2: a generationens biodrivmedel framställs av hållbar råvara. Biodrivmedlet ska inte kunna vara en livsmedel gröda, även om vissa livsmedel kan bli andra generationens drivmedel när de inte längre är användbara för konsumtion. Till exempel är avfall från vegetabilisk olja en andra generationens biobränslen, eftersom det redan har använts och inte längre är tjänlig som livsmedel. Gräs är en annan 2: a generationens biodrivmedel. Andra generationens biobränslen kallas ofta " avancerade biobränslen. " 3: e generationens biodrivmedel är ännu inte färdigutvecklade och klara för en marknadsintroduktion. Alger kan precis som andra växter som idag används som energikälla omvandla solenergin till kemisk energi genom fotosyntes. Alger är bland de mest effektiva växter på jorden att utföra fotosyntes och anses som en lovande kandidat till att producera och utvinna förnyelsebara biodrivmedel. De algbaserade biodrivmedlen har fått egen separat klass på grund av sin unika mekanism och potential för att reducera de flesta av nackdelarna med 1: a och 2: a generationens biodrivmedel. Ett exempel på en 3:e generationens biodrivmedel visas i bilden nedan: Microalger som effektivt kan producera högkvalitativ bio olja genom fotosyntesen och som utnyttjar energin från solen och koldioxiden från atmosfären. Den producerade och utvunna biooljan kan omvandlas som biodrivmedel Restprodukten i form av fast biomassa kan användas som djurfoder.

10 SAMMANFATTNING Avsnitt 4 - Biodrivmedel Biodrivmedel är bränslen som är tillverkade av organiskt material. Kolfixering är en process där gasen CO 2 tas från atmosfären och som via fotosyntesen omvandlar den till organiska kolföreningar. Biomassa kan omvandlas till energi på tre olika sätt: termisk omvandling kemisk omvandling biokemisk omvandling Det finns tre generationer av biodrivmedel. Om biodrivmedlen produceras på "rätt" sätt, kan de kraftigt minska utsläppen av växthusgaser till atmosfären. SJÄLVBEDÖMNING Avsnitt 4 - Biodrivmedel När kan ett drivmedel klassas som ett biodrivmedel? När det inte använder CO 2 i sin produktion När det innehåller över 80 % förnyelsebart material När det är gjort i trä Biodrivmedel som tillverkas av hållbar råvara är: Första generationens biodrivmedel Andra generationens biodrivmedel Tredje generationens biodrivmedel

11 Avsnitt 5 - Två exempel på biodrivmedel Två exempel på biobränslen: Etanol och biodiesel Etanol, även känd som sprit (drickbar), är ett drivmedel som kan användas för att driva fordon (Flexible Fuel bilar) som är anpassade för olika typer av drivmedel. Idag tillverkas etanol genom jäsning av jordbruksprodukter, såsom majs, sockerrör eller sockerbetor. Dessa råvaror står dock för endast en liten del av den totala grödan som skulle kunna användas. Produktion av etanol från cellulosa som majsblad och stjälkar har potential att kunna utgöra ett väsentligt tillskott för att påtagligt öka etanolproduktion. Etanol kan användas i speciella typer av bilar som är gjorda för att använda alkohol bränsle istället för bensin. Alkoholen kan också kombineras och blandas in i bensin. Detta kommer att minska vårt idag stora beroende av drivmedel baserade på fossila bränslen. Biodiesel är ett förnybart bränsle för dieselmotorer. Biodiesel tillverkas av jordbruksprodukter och biprodukter såsom sojaolja och andra naturliga oljor och fetter. Biodiesel kan användas i blandning med fossil diesel. Den största potentialen för bio olja kommer finns i oljeväxter från raps, palm och sojabönor. Även om oljan från jordbrukssektorn har stor potential är produktionen låg främst beroende stark konkurrens prismässigt från fossil olja. Det är helt enkelt för dyrt att konkurrera med fossil diesel i dagsläget vilket inte gynnar en ökad produktion av biodrivmedel. En avfallsprodukt som vegetabilisk olja kan dessbättre ofta hämtas gratis vilket ger ökade förutsättningar att kunna processa den till biodrivmedel till acceptabelt pris.

12 RESUMÉ Avsnitt 5 - Två exempel på biodrivmedel Etanol är en alkohol som kan användas som drivmedel i främst Flexible Fuel fordon. Idag tillverkas etanol främst genom jäsning av jordbruksprodukter, såsom majs, sockerrör eller sockerbetor. Produktion av etanol från cellulosa såsom majsblad och stjälkar har potential att kunna utgöra ett väsentligt tillskott för att påtagligt öka etanolproduktion. Biodiesel tillverkas av jordbruksprodukter och biprodukter såsom sojaolja och andra naturliga oljor och fetter. Den största potentialen för bio olja kommer finns i oljeväxter från raps, palm och sojabönor. SJÄLVBEDÖMNING Avsnitt 5 - Två exempel på biodrivmedel Biodiesel är också känd som sädesalkohol. Sant Falskt Etanol tillverkad av biprodukter från jordbruket såsom sojaolja, andra naturliga oljor. Sant Falskt

13 Avsnitt 6 - Bearbetning av biomassa för energiändamål Hur kan energi utvinnas från biomassa? Den traditionella metoden för elproduktion från biomassa baseras främst på förbränning med produktion av ånga som i sin tur driver en ångturbin. Tekniken är mycket sofistikerad och tillåter användning av flera typer av insatsvaror. Dess nackdel är att det krävs relativt höga investeringskostnader per producerad enhet samt att den totala effektiviteten i produktionen normalt är låg men ger möjligheter till ytterligare förbättringar. En av fördelarna med biomassa är dess mångsidighet. Biomassan kan förbrännas direkt eller omvandlas till gas eller olja, för att generera elektricitet och värme. Biomassan kan även omvandlas till flytande bränslen (biodrivmedel) för att driva fordon. Det finns flera sätt att vända biomassa till el och värme, inklusive direkt förbränning, samförförbränning, förgasning, pyrolys och rötning. Ett kraftverk som gör el av biobränslen, är mycket likt ett kraftverk som använder fossilt bränsle: Biomassa förbrännas även för uppvärmning av våra fastigheter samt för att ge energi för annat ändamål. Direkt förbränning Det enklaste sättet och äldsta sättet att generera el från biomassa är att förbränna den (direkt förbränning) för att producera högtrycksånga som sedan leds via en ångturbin som ger mekanisk energi genom att snurra i hög takt, oftast med varv per minut. Turbinen är kopplad till en generator som omvandlar den mekaniska energin till elektrisk energi. Efter det att ångan gått genom turbinen, har den tappat i tryck och temperatur och kyls därefter ner i en kondensor som tar upp värmen från ångan och leder den vidare ut i fjärrvärmenätet. Verkningsgraden i turbin/generator är ofta låg mellan 10-35% av den totala energiproduktionen. Största delen av energin måste därför kunna användas som hög- och lågtrycksånga eller som värme i ett fjärrvärmenät.

14 När både el och värme produceras och tillvaratas kan betydligt högre verkningsgrad uppnås ca 90%. Den här typen av anläggning där både el och värme genereras och nyttjas kallas kraftvärmeverk. Sameldning Sameldning innebär att olika bränslen (bio-/fossila) blandas och förbränns i en och samma brännare eller eldas i separata brännare i en och samma panna. Sameldning av kol med inblandning av biobränsle är en beprövad teknik varifrån det finns goda erfarenheter. Men när biobränsle och kol sameldas kan det leda till att riskerna för askrelaterade problem ökar. Omfattningen beror på vilken typ av biobränsle det gäller och hur stor andel av bränslemixen den står för. Många koleldade kraftverk använder sameldning och inblandning av biobränsle för att minska användningen av kol och därmed uppnå lägre utsläpp av koldioxid, svaveldioxid och kväveoxider. Förgasning Nya tekniker har utvecklats för att förgasa biomassa som ett sätt att framställa förnyelsebara energigaser t.ex. biometan, vätgas och kolmonoxid. Tekniken fungerar genom att värma upp fast biomassa till höga temperaturer (ca C) i en syrefattig miljö för att producera en bränslegas. Gasen har lågt energiinnehåll och för att uppnå naturgaskvalitet krävs en uppgradering genom gasrening och syntetisering (katalysatorer). Förgasning ger vissa fördelar jämfört med direkt förbränning: till exempel förgasning av biomassa för att producera el är dubbelt så effektiv som att bränna den direkt och ger lägre utsläpp av partiklar och växthusgaser. Förgasningssystem kan också kombineras med bränslecellssystem, som omvandlar vätgas till elektricitet och värme.

15 Pyrolys Vid snabb pyrolys uppvärms biomassan, till exempel flis av hyggesrester, under syrefria förhållanden till temperaturen cirka 500 C, varvid den bildar kondenserande gaser. Den bildade gasen kyls snabbt för att få den i form av en olja- liknande vätska ( bioolja ) och den återstående fasta substansen är en träkol -liknande rest ( som kallas " char" ). Biooljan kan hanteras och användas på likartat sätt som för fossil olja för att generera el/värme medan träkolet kan användas för uppvärmning av processen alternativt förbrännas i fristående kraftverkspanna. De gaser som bildas i processen används normalt i processen för att torka biomassan till lämplig fukthalt innan den tillförs pyrolysreaktorn. Ett brett utbud av biomassa kan användas i pyrolysprocessen. Pyrolysprocessen är mycket beroende av fuktinnehållet i råvaran och bör vara cirka 10 % för att få en fungerande process. Vid högre fukthalter i biomassan sker en anrikning av vatten i biooljan som produceras vilket är till stor nackdel och vid låga fukthalter i biomassan finns en uppenbar risk att processen bara producerar damm i stället för olja. För organiska material med högt fuktinnehåll, såsom slam och livsmedelsavfall, krävs att materialet torkas före det tillförs pyrolysreaktorn. Effektiviteten och utbytet i pyrolysprocessen är starkt beroende av partikelstorleken i den malda råvaran. De flesta pyrolysprocesserna kan endast använda material som består av små partiklar upp till högst 2 mm. En snabb värmeöverföring genom partikeln krävs för att processen ska kunna fungera optimalt. Efterfrågan på liten partikelstorlek innebär att inmatningsmaterialet måste malas innan det tillförs pyrolysreaktorn.

16 Rötning Vissa typer av bakterier bryter ner och sönderdelar organiskt material i frånvaro av syre och producera biogas som en restprodukt. Denna biologiska process kallas rötning. Rötning sker normalt i gamla deponier som innehåller organiskt avfall. Gasbildning i deponier är sedan länge ett känt fenomen och det har konstaterats att gasläckage från deponier till atmosfären bidrar till att påskynda växthuseffekten. En viktig process vid drift av deponier är därför att utvinna deponigasen som är rik på metan och återvinna den energi som finns i gasen för el- /värmeproduktion eller som fordons gas efter rening och uppgradering. Biogas kan framställas genom att blanda växter och animaliskt avfall (matavfall) med vatten i syrefria tankar. När matavfall och reningsverksslam används i en rötningsprocess måste det först förbehandlas och hygieniseras. Hygieniseringen är ett lagkrav eftersom det förhindrar att eventuell smitta som finns i biomassan sprids, till exempel så dödas salmonellabakterier vid hygieniseringen. Restprodukterna från rötningsanläggningarna kallas för biogödsel och kan användas som ett organiskt gödselmedel. Att använda deponi gas eller biogas från rötkammare som fordons gas är fullt möjligt. Beroende på råvarusammansättningen och på hur rötningsprocessen drivs kan biogasen ha olika sammansättning. Liksom naturgas består biogas huvudsakligen av metan, men även till viss del av koldioxid samt en mindre mängd andra ämnen. För att biogas ska kunna användas som fordons gas behöver den renas från koldioxiden. Reningen sker i en uppgraderingsanläggning där metanhalten i gasen höjs samtidigt som energivärdet ökar. Efter reningen innehåller gasen ca 97 % metangas så kallad fordons gas. Fordons gas är ett miljövänligt drivmedel som inte bidrar till växthuseffekten. Produkterna från rötning är: Biogas består huvudsakligen av metan (CH4) och koldioxid (CO2) En fast återstod (fiber eller biogödsel) fås som restprodukt från rötningsprocessen Fiber eller biogödsel kan användas som organiskt gödselmedel i jordbruket. SAMMANFATTNING Avsnitt 6 - bearbetning av biomassa för energiändamål Den traditionella metoden för elproduktion från biomassa baseras främst på direkt förbränning och produktion av ånga, som driver ångturbiner. En av fördelarna med biomassa är dess mångsidighet. Det kan brännas direkt, eller omvandlas till en gas eller olja, för att generera elektricitet (biokraft) och värme. Biomassa kan också omvandlas till flytande bränslen (biodrivmedel) till fordon. Det finns flera möjligheter att använda biomassa för el- och värmeproduktion t.ex. via direkt förbränning, samförbränning, förgasning, pyrolys och rötning. SJÄLVBEDÖMNING Avsnitt 6 - bearbetning av biomassa för energiändamål I processen för förgasning av biomassa upphettas den till hög temperatur i en: Syrefattig miljö Syrerik miljö Vid direkt förbränning av biomassa i pannor produceras en högtemperaturvätska. Sant Falskt Under en biologisk process som kallas anaerob rötning bildas biogas med stort innehåll av butan. Sant Falskt

17 Källor och referenser

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Europas framtida energimarknad Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers Tre strategier för att minska CO 2 -utsläppen från energisystemet a) Use less energy NUCLEAR RENEWABLE - Hydro

Läs mer

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes

Atmosfär. Ekosystem. Extremväder. Fossil energi. Fotosyntes Atmosfär X består av gaser som finns runt jorden. Framförallt innehåller den gaserna kväve och syre, men också växthusgaser av olika slag. X innehåller flera lager, bland annat stratosfären och jonosfären.

Läs mer

Energikällor Underlag till debatt

Energikällor Underlag till debatt Energikällor Underlag till debatt Vindkraft Vindkraft är den förnybara energikälla som ökar mest i världen. År 2014 producerade vindkraften i Sverige 11,5 TWh el vilket är cirka 8 procent av vår elanvändning.

Läs mer

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön?

Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi och varför är de så bra för framtiden och miljön? Vad är ett bioraffinaderi? Ett bioraffinaderi är som alla andra fabriker, ett ställe där man tar in råvaror som i fabriken omvandlas

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.

Läs mer

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson

Energibok kraftvärmeverk. Gjord av Elias Andersson Energibok kraftvärmeverk Gjord av Elias Andersson Innehållsförteckning S 2-3 Historia om kraftvärmeverk S 4-5 hur utvinner man energi S 6-7 hur miljövänligt är det S 8-9 användning S 10-11 framtid för

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

Pellets i kraftvärmeverk

Pellets i kraftvärmeverk Pellets i kraftvärmeverk Av Johan Burman Bild: HGL Bränsletjänst AB Innehållsförteckning 1: Historia s.2-3 2: Energiutvinning s.4-5 3: Energiomvandlingar s.6-7 4: Miljö s.8-9 5: Användning s.10-11 6:

Läs mer

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013

Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel och flytande biobränslen 2013 Hållbara biodrivmedel Hållbarhetskriterier för biodrivmedel syftar till att minska utsläppen av växthusgaser och säkerställa att produktionen av förnybara

Läs mer

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,

Läs mer

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné Biogas från skogen potential och klimatnytta marita@biomil.se 046-101452 2011-02-10 Konsulttjänster inom biogas och miljö Över 30 års erfarenhet av biogas Unika expertkunskaper Erbjuder tjänster från idé

Läs mer

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. GAS SOM ENERGIKÄLLA Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna. 1700-talet industriutvecklingen- fick gasen stå tillbaka

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Biobränslen. s. 118-125

Biobränslen. s. 118-125 Biobränslen s. 118-125 9 bilder att skriva Frågesport på slutet Förnyelsebarenergi Flödande energi tar inte slut hur mycket vi än använder det Förnyelsebarenergi kommer från växtriket, det måste planteras

Läs mer

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c

Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vilket av våra vanliga bilbränslen är mest miljövänligt? Klass 9c Vt. 21/5-2010 1 Innehållsförteckning Sida 1: Rubrik, framsida Sida 2: Innehållsförteckning Sida 3: Inledning, Bakgrund Sida 4: frågeställning,

Läs mer

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03

Klimatsmart på jobbet Faktaavsnitt Så fungerar klimatet Reviderad 2010-06-03 Så fungerar klimatet Vi som går den här utbildningen har olika förkunskaper om klimatfrågan och växthuseffekten. Utbildningen är uppbyggd för att den ska motsvara förväntningarna från många olika verksamheter

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Tryck på gasen för matavfall!

Tryck på gasen för matavfall! Tryck på gasen för matavfall! Sortera matavfall - helt naturligt! Det är idag självklart att vi ska hushålla med våra resurser. Och till våra mest självklara och naturliga resurser hör matavfallet. Om

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla

a sorters energ i ' ~~----~~~ Solen är vår energikälla a sorters energ i. ~--,;s..- -;-- NÄR DU HAR LÄST AVSNITTET OLIKA SORTERS ENERGI SKA DU känna till energiprincipen känna till olika sorters energi veta att energi kan omvandlas från en sort till en annan

Läs mer

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv Maria Grahn Fysisk resursteori, Chalmers Tekniska Högskola, Göteborg maria.grahn@fy.chalmers.se Energisystemet (el, värme och transportbränslen) står

Läs mer

Kryogen uppgradering av rågas till LBG Det dolda guldet Uppsala Slott Tomas Johansson

Kryogen uppgradering av rågas till LBG Det dolda guldet Uppsala Slott Tomas Johansson Kryogen uppgradering av rågas till LBG Det dolda guldet Uppsala Slott 090421 Tomas Johansson Dåtidens soptipp - Dagens deponi Globalt 10 000-tals deponier Rymmer många års samlande av organiskt material

Läs mer

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING

Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING Naturpedagogiskt Centrums TIPSRUNDA KRING KLIMAT och KRETSLOPP. Kopplingar till kursplanernas mål SO Förstå vad som utgör resurser i naturen, kunna se samband mellan naturresurser och människors verksamheter,

Läs mer

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Hållbar utveckling Vad betyder detta? Hållbar utveckling Vad betyder detta? FN definition en ytveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generations möjlighet att tillfredsställa sina behov Mål Kunna olika typer

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson

Framtiden är vår viktigaste marknad. Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Framtiden är vår viktigaste marknad Raffinaderiverksamhet med grön vision Sören Eriksson Preem en viktig samhällsaktör Raffinering Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30 % av totala raffineringskapaciteten

Läs mer

Energisamhällets framväxt

Energisamhällets framväxt Energisamhällets framväxt Energisamhället ett historiskt perspektiv Muskelkraft från djur och människor den största kraftkällan tom 1800-talets mitt Vindkraft, vattenkraft och ångkraft dominerar Skogen

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21

SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så

Läs mer

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda

Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion. Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Välkommen till information om byggande av anläggning för biogasproduktion Onsdagen den 22 juni kl. 18.30 Plats: Kullingshofstugan i Vårgårda Nedan finns en sammanställning om projektet Vid mötet ger vi

Läs mer

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking.

Klimatförändringar. Amanda, Wilma, Adam och Viking. Klimatförändringar Amanda, Wilma, Adam och Viking. Växthuseffekten Växthuseffekten var från början en naturlig process där växthusgaser i atmosfären förhindrar delar av solens värmestrålning från att lämna

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef

Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen. Johan Zettergren, Marknadschef Power of Gas - Gasens roll i den framtida energimixen Johan Zettergren, Marknadschef 1 Swedegas vision Swedegas leder en ansvarsfull utveckling av gasmarknaden. Vi skapar hållbara lösningar för industri,

Läs mer

Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning.

Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning. LITEN ENERGIORDLISTA Biobränsle Bränsle bestående av biomassa. Biogas Gas som framställs med biomassa som råvara, t ex genom jäsning. Biomassa Material med biologiskt ursprung och som inte eller endast

Läs mer

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker. Maria Grahn SP systemanalys Chalmers, Energi och Miljö Koordinator

Läs mer

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor

Innehållsförteckning. s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Innehållsförteckning s.1 Innehållsförteckning s.2-13 Instuderingsfrågor Tankar om Energi - Instuderingsfrågor 1, Hitta Energin - Vad är energi? Jo allt är energi. Energi kan finnas lagrad allt möjligt

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg

Framtiden är vår viktigaste marknad. Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Preem AB Martin Sjöberg Framtiden är vår viktigaste marknad Så tänkte vi när vi utvecklade: Avsvavlar eldningsoljor Alkylatbensinen Miljödiesel Miljö- och klimatoptimerar

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling När jag såg filmen tänkte jag på hur dåligt vi tar hand om vår jord och att vi måste göra något åt det. Energi är ström,bensin och vad vi släpper ut och det är viktigt att

Läs mer

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker.

Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Alternativa drivmedel ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika drivmedel och tillhörande fordonstekniker. Maria Grahn Fysisk resursteori, Energi och Miljö, Chalmers Koordinator

Läs mer

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts.

Månadens molekyl är syre, O 2. Syre har valts till månadens molekyl därför att syre ingår i en mängd olika reaktioner där energi omsätts. 1 Solen tillför jorden enorma mängder energi. Energin går åt till att värma upp marken, vindar uppkommer, is smälter, vatten blir vattenånga, vatten förflyttar sig som moln, regnet ger vattenkraft, vattenkraft

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem Senast uppdaterad 2012-12-09 41 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Energi C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2016 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor

Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Optimering av drivmedelsimport för försörjning av Sveriges transportsektor Jonas Eskilsson Emma Olsson Projektuppgift inom kursen Simulering och optimering av energisystem D Handledare: Lars Bäckström

Läs mer

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en

Läs mer

Naturskyddsföreningen 2014-04-24

Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Naturskyddsföreningen 2014-04-24 Agenda Profu - Överblick avfall och energi Bristaverket - Teknik och miljö Ragnsells - Restprodukter Vår idé om ett energisystem baserat på återvinning och förnybart Diskussion

Läs mer

En utlokaliserad energiproduktion

En utlokaliserad energiproduktion 1 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö 2011 2 En utlokaliserad energiproduktion Småskaliga lokala lösningar för framtiden Ulf-Peter Granö Karleby/Kokkola

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Lagring av överskottsel

Lagring av överskottsel Lagring av överskottsel Delrapport i projektet Energiomställning för lokal ekonomisk utveckling Hassan Salman, EKS Consulting 2014-12-17 Lagring av ö versköttsel Norra Sveriges stora naturresurser för

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030 Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030, IVL Bygger på rapport framtagen med Maria Grahn, Chalmers Rapporten finns på: www.ivl.se och www.spbi.se Nuläge, drivmedelsalternativ och andras framtidsbiler

Läs mer

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum 2011-12-01 Preems miljöarbete Alternativa bränslen och Gröna korridorer Datum 2011-12-01 Syfte Föredragshållare Gröna korridorer Anders Malm, Logistikchef Korta fakta om Preem - 2010 Omsättning 87 miljarder SEK Ett

Läs mer

Bioenergin i EUs 2020-mål

Bioenergin i EUs 2020-mål Bioenergin i EUs 2020-mål Preem AB Michael G:son Löw Koncernchef och VD IVA 16 november 2011 Preem leder omvandlingen till ett hållbart samhälle 2 Vi jobbar hårt för att det aldrig mer ska bli bättre förr

Läs mer

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen

Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Utvecklingen av biogas och fordonsgas Anders Mathiasson, Gasföreningen Verksamhetsorganisation Gasföreningen enar gasbranschen Medlemsfinansierad branschförening med över 100 medlemmar Biogas Fordonsgas

Läs mer

Fjärrvärme och fjärrkyla

Fjärrvärme och fjärrkyla Fjärrvärme och fjärrkyla Hej jag heter Simon Fjellström och jag går i årskurs 1 på el och energi i klassen EE1b på kaplanskolan i Skellefteå. I den här boken så kommer ni att hitta fakta om fjärrvärme

Läs mer

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se

Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se Vilken nytta kan Kommunala VA-organisationer ha av Biogas Norr! folke.nystrom@bahnhof.se En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Alviksgården Biosling

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5

ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 ETE310 Miljö och Fysik - Seminarium 5 Biogas Framställs genom rötning slam från reningsverk avfall från livsmedelsindustri sorterat hushållsavfall Metangas producerad genom bakteriell nedbrytning av organiskt

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Biogas och miljön fokus på transporter

Biogas och miljön fokus på transporter och miljön fokus på transporter Maria Berglund Regionförbundet Örebro län, Energikontoret ÖNET Tel: +46 19 602 63 29 E-post: Maria.Berglund@regionorebro.se Variationsrikedom Varierande substrat Avfall,

Läs mer

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR BIOGAS MELLANNORRLAND ETT SAMARBETSPROJEKT I MELLANNORRLAND MELLAN SUNDSVALLS OCH ÖSTERSUNDS KOMMUNER Sveriges Miljömål MATAVFALLET MINSKAR TILL 2015 MED MINST 20 PROCENT JÄMFÖRT

Läs mer

VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS

VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS VI BYGGER LÖSNINGAR KRING BIOGAS Biogas uppkommer när organiskt material bryts ned i en anaerob process utan tillgång till syre. Processen ger en förnyelsebar energikälla som går att använda som fordonsbränsle

Läs mer

Konflikten mellan brist på livsmedel och ambitionen om ökad användning av biodrivmedel Erik Dahlberg M07 860701 Robin Henningsson M07 871124

Konflikten mellan brist på livsmedel och ambitionen om ökad användning av biodrivmedel Erik Dahlberg M07 860701 Robin Henningsson M07 871124 Lunds Tekniska Högskola Energivetenskaper Konflikten mellan brist på livsmedel och ambitionen om ökad användning av biodrivmedel Erik Dahlberg M07 860701 Robin Henningsson M07 871124 MVKN10 Energitransporter

Läs mer

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers

Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers Karin Pettersson Avdelningen för Industriella energisystem och -tekniker Institutionen för Energi och miljö Chalmers MÖJLIGHETER OCH UTMANINGAR MED PRODUKTION AV KEMIKALIER, MATERIAL OCH BRÄNSLEN FRÅN

Läs mer

Kol och kolföreningar

Kol och kolföreningar Kol och kolföreningar 1 Framsida Innehållsförteckning Planering Betygskriterier Instuderingsfrågor Information om växthuseffekten Innehållsförteckning 2 Planering 8C V.35-37 Kemisk bindning, s.288-289,s.292-295(endast

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Ekosystemets kretslopp och energiflöde

Ekosystemets kretslopp och energiflöde Flik 1.4 Sid 1 ( 5 ) Uppdaterad: 1999-01-01 Ekosystemets kretslopp och energiflöde Omsättningen av energi och materia sker på olika sätt i ett ekosystem. Energin kommer från rymden som solstrålning, når

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Energigaserna har en viktig roll i omställningen Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning

Läs mer

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp?

Är luftkvalitén i Lund bättre än i Teckomatorp? Är luftkvalitén i bättre än i? Namn: Katarina Czabafy 9c. Datum: 20.05.2010. Mentor: Olle Nylén Johansson. Innehållsförtäckning: INLEDNING.S 3. SYFTE/FRÅGESTÄLLNING.S 3. BAKGRUND.S 3. METOD... S 3-4. RESULTAT...S

Läs mer

Va!enkra" Av: Mireia och Ida

Va!enkra Av: Mireia och Ida Va!enkra" Av: Mireia och Ida Hur fångar man in energi från vattenkraft?vad är ursprungskällan till vattenkraft? Hur bildas energin? Vattenkraft är energi som man utvinner ur strömmande vatten. Här utnyttjar

Läs mer

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region

Biogas. en del av framtidens energilösning. Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Biogas en del av framtidens energilösning Anna Säfvestad Albinsson Projektledare Biogas Norr, BioFuel Region Minimiljöskolan Länk till Skellefteå kommuns minimiljöskola www.skelleftea.se/minimiljoskola

Läs mer

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten

Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Vägen till ett fossilbränslefritt Norrbotten Joakim Lundgren Avdelningen för energiteknik Luleå tekniska universitet 2007-12-14 1/23 Bakgrund 60 40 150 - Två miljarder människor i världen har fortfarande

Läs mer

Fysik: Energikällor och kraftverk

Fysik: Energikällor och kraftverk Fysik: Energikällor och kraftverk Under en tid framöver kommer vi att arbeta med fysik och då området Energi. Jag kommer inleda med en presentation och sedan kommer ni att få arbeta i grupper med olika

Läs mer

Min bok om hållbar utveckling

Min bok om hållbar utveckling Min bok om hållbar utveckling av: Emilia Nordstrand från Jäderforsskola Energianvändning När jag såg filmen så tänkte jag på hur mycket energi vi egentligen använder. Energi är det som gör att te.x. lamporna

Läs mer

INFO från projektet 04

INFO från projektet 04 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning INFO från projektet 04 Förädling av bioenergiråvaror EUROPEAN UNION European Regional Development Fund Under de senaste

Läs mer

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur

4. Förhållandet mellan temperatur och rörelseenergi a. Molekyler och atomer rör sig! b. Snabbare rörelse högre rörelseenergi högre temperatur Energi 1. Vad är energi? a. Förmåga att uträtta ett arbete 2. Olika former av energi a. Lägesenergi b. Rörelseenergi c. Värmeenergi d. Strålningsenergi e. Massa f. Kemisk energi g. Elektrisk energi 3.

Läs mer

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar Vad är Biosling? Biogas bildas vid syrefri nedbrytning av organiskt material och framställs bland annat i rötanläggningar. Biogasen består av

Läs mer

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin

Leader in Sustainable Transport. Krister Thulin Leader in Sustainable Transport 1 Krister Thulin krister.thulin@scania.com Scanias syn på hållbara transporter Smartare transporter Energieffektivitet Alternativa drivmedel De fyra drivkrafterna för hållbara

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Kraftvärmeverket För en bättre miljö

Kraftvärmeverket För en bättre miljö Kraftvärmeverket För en bättre miljö EFFEKTIV OCH MILJÖVÄNLIG ENERGIPRODUKTION Eskilstuna använder stora mängder el för att fungera. Under många år har vi i avsaknad av egen produktion köpt vår elenergi

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt

Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Skogen och klimatet - varför skall vi plantera ett träd, gärna flera? Atmosfären ser till att jordklotet hålls varmt Jordklotet är vårt hem. Jordklotet omgivs av atmosfären som innehåller olika ämnen som

Läs mer

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions

SEKAB PREMIUM. Sustainable Green Chemistry Solutions SEKAB PREMIUM Sustainable Green Chemistry Solutions PREMIUM, PREMIUM PURE och en RAFFINADERITEKNOLOGI i absolut framkant. DET BÄSTA DU KAN FÅ INTRODUKTION SEKAB SEKABS HÅLLBARA PRODUKTER GÖR SKILLNAD FÖR

Läs mer

Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem

Framtiden är vår viktigaste marknad. Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Framtiden är vår viktigaste marknad Helene Samuelsson Kommunikationschef Preem Branschdagarna Stockholm 2012 Produktion & Försäljning Raffinering Export Svensk Marknad Preems raffinaderier Moderna, miljö-

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

INFO från projektet 05

INFO från projektet 05 HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 05 Mindre CHP anläggningar Många mindre värmeproducenter

Läs mer

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef

Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel. Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Lantbrukets och Lantmännens satsningar och möjligheter inom hållbara biodrivmedel Lantmännen Energi Alarik Sandrup, Näringspolitisk chef Dagens anförande Lantmännen en jättekoncern och störst på bioenergi

Läs mer

ETE310 Miljö och Fysik

ETE310 Miljö och Fysik ETE310 Miljö och Fysik VT2015 Linköpings universitet Mikael Syväjärvi Vad går kursen ut på? Miljö/klimat-frågor högaktuella Introduktion Översikt Fysik Vad ska vi göra? Seminarier Diskussion! Miljö och

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer