FORSKNING: P-PILLER 300 kvinnor i studie. HALLÅ DÄR Mats Johansson (S) TEMA: BYGGPROJEKT Bygger för framtiden

Transkript

1 Ett magasin från Landstinget i Östergötland Nummer FORSKNING: P-PILLER 300 kvinnor i studie HALLÅ DÄR Mats Johansson (S) TEMA: BYGGPROJEKT Bygger för framtiden

2 HÄLSOTECKEN Nummer 2, 2014 INNEHÅLL 3 LANDSTINGET BLIR REGION ÖSTERGÖTLAND REDAKTÖREN 4-5 I korthet 6 Ny patientlag Vi skrattade åt våra egna misstag 7 Må bra med kultur 8 HÄLSOCOACHERNA: Frågor och svar om hälsa och livsstil Silvertråd, pärlor, tänger och bokstavsstansar. För några år sedan fick jag ett infall att försöka göra egna smycken. Jag har läst böcker och provat mig fram. Det har gått både bra och mindre bra, men jag har tyckt att det har varit roligt och avkopplande. För en månad sedan tog jag steget och åkte iväg på en helgkurs i smyckesdesign. Jag fick lära mig nya tekniker och kunde fråga om sådant jag hade kört fast på under min smyckestillverkning hemma. Jag fick också tvinga mig att acceptera att man inte behöver prestera hela tiden och att det tar tid att lära sig nya saker. Men framför allt fick jag chansen att träffa människor med samma intresse som jag själv har. Vi skrattade, ibland så att tårarna rann, åt våra egna misstag och vi hjälptes åt. Jag har sällan varit med om något som har gett mig så mycket energi. Jag är därför inte förvånad över att forskning visar att kulturaktiviteter har en läkande kraft. Just den kraften är anledningen till att landstinget erbjuder aktiviteter som skapande, trädgård och dans, som komplement till behandling. Läs mer om det och möt Alice Brengdahl, deltagare i Må bra med kultur, på sidan sju i tidningen. Cecilia Ottosson E-post: cecilia.ottosson@lio.se Telefon: Redaktör: Cecilia Ottosson, Landstinget i Östergötland Produktion: Markus Reklambyrå AB Omslagsbild: Projektchef Peter Nilsson vid Framtidens US, Foto: Staffan Gustavsson Foto: Staffan Gustavsson, Göran Billeson och Shutterstock Tryck: Elanders Gummessons AB Upplaga: ex Distribution: Posten Adress: Landstinget i Östergötland, Linköping Telefon: E-post: landstinget@lio.se Webbplats: 9 Webbtjänsten Mina intyg TEMA BYGGPROJEKT: Byggen i Linköping, Norrköping och Vadstena En enhet för all bröstcancervård FORSKNING: 300 kvinnor i studie om biverkningar 18 Stöd till barn med sjuka föräldrar 19 Korsordet RÅD FRÅN TOPP TILL TÅ: Munblåsor, huvudlöss och feber hos barn 22 HALLÅ DÄR: Mats Johansson om ny politisk ledning 23 LÄKEMEDEL: Anmäl biverkningar själv 24 YRKESPORTRÄTTET: Ulf Eriksson, medicinteknisk ingenjör Förändringar när landstinget blir Region Östergötland Efter årsskiftet står det inte längre Landstinget i Östergötland på kuvertet när du får brev från vården. Skyltar och affischer kommer att bytas ut i hela länet. Det är några av de förändringar som du kommer att mötas av när landstinget byter namn och blir Region Östergötland den 1 januari Landstingets största ansvarsområde, hälso- och sjukvård, fortsätter att drivas och utvecklas som vanligt. För dig som patient förändras inte kontakten med vården särskilt mycket. Du möter fortfarande samma personal och besöker samma vårdcentral eller sjukhus som i dag. Som patient kommer du inte att märka någon större skillnad när du söker vård. En tydlig ändring blir att det kommer att stå Region Östergötland istället för Landstinget i Östergötland på kallelser och remisser, säger Ulrika Ohlson, kommunikationschef i Landstinget i Östergötland. Fler förändringar är att alla skyltar vid sjukhus och vårdcentraler med landstingets namn på byts ut. Nu kommer istället namnet Region Öster götland att synas. Landstingets webbplats får en ny adress efter årsskiftet: Webbplatsen kommer att innehålla information om de nya verksamhetsområdena. Fortsatt säker vård Region Östergötland bildas genom att landstinget och Regionförbundet Östsam slås ihop. Den nya organisationen kommer att arbeta med flera områden som landstinget inte har haft ansvar för tidigare. Det handlar om till exempel näringslivsutveckling, infrastruktur och kompetensförsörjning. Även om vi får in nya områden så är en av våra viktigaste uppgifter, i dag och i framtiden, att se till att du som patient får en fortsatt säker och högkvalitativ vård, säger Mikael Borin, biträdande regiondirektör från den 1 januari. Ulrika Ohlson, kommunikationschef i Landstinget i Östergötland. Som region kommer vi att arbeta närmare länets kommuner och näringsliv än tidigare. Om vi tillsammans kan förbättra regionens tillväxt ytterligare får vi också mer resurser till bland annat hälso- och sjukvården, fortsätter han. Fotnot: Läs mer om Region Östergötland på sidan 22. Mer om regionen Mikael Borin, biträdande regiondirektör från den 1 januari. Landstingsfullmäktige och länets 13 kommuner fattade beslut om att bilda Region Östergötland i juni Även landstingen i Kronoberg, Jönköping, Örebro, Jämtland och Gävleborg bildar regioner vid årsskiftet. Sedan tidigare finns även Västra Götalandsregionen, Region Skåne, Region Gotland och Region Halland. 2 HÄLSOTECKEN NR Text: Marie-Louise Elebring Foto: Göran Billeson och Landstinget i Östergötland HÄLSOTECKEN NR

3 I KORTHET Utbildningssatsning ska ge fler läkare i primärvården Utbildningsmottagningar i alla länsdelar är en del i en satsning som landstinget nu gör för att förbättra tillgången till läkare i primärvården. LIKSOM I ÖVRIGA LANDET har Landstinget i Östergötland stora utmaningar vad gäller att säkra tillgången till distriktsläkare. Därför satsar landstinget 25 miljoner kronor per år från och med 2015 för att stimulera kompetensförsörjningen i primärvården. Pengarna ska användas till att rekrytera 25 nya ST-läkare i allmänmedicin och för att utöka konceptet med utbild Sammanhållen journalföring ningsmottagningar. En sådan drivs vid Vårdcentralen Skäggetorp i Linköping i projektform. Den blir nu permanent och en liknande mottagning startas vid Cityhälsan Söder i Norrköping och vid en ännu ej bestämd vårdcentral i västra länsdelen. Utbildningsmottagningarna vänder sig till läkare som är utbildade utan för EU/EES och som behöver provtjänst göring inför en svensk läkarlegiti mation. En annan målgrupp är svenskar som har läst till läkare i ett annat EU-land. FÖR ATT VÅRDEN SKA kunna få en heltäckande bild av dig som patient, ingår landstinget i sammanhållen journalföring med andra vårdgivare. Den som vårdar dig kan se vilken vård du har fått tidigare, förutsatt att du ger ditt samtycke. Du har rätt att spärra hela eller delar av din journal. Kontakta din vårdenhet eller Patientkontoret på telefon Då ansvarar du för att vården får den information de behöver om dig. Du har också rätt att få veta vilka som har tagit del av din journal. Kontakta i så fall: ITC loggranskaren, Landstinget i Östergötland, Linköping. Höjd åldersgräns för cellprovskontroll Landstinget i Östergötland erbjuder sedan i september kvinnor upp till 65 år gynekologisk cellprovskontroll. Tidigare slutade kvinnor att kallas vid 60 år. GYNEKOLOGISKA cellprovskontroller minskar risken att drabbas av livmoderhalscancer. Landstinget i Östergötland kallar kvinnor mellan 23 och 50 år på cellprovskontroll vart tredje år och kvinnor mellan 50 och 65 år vart femte år. Från den 1 september har den övre åldersgränsen höjts från 60 år till 65 år. Dessutom görs numera ett så kallat exittest när kvinnan kommer på sin sista cellprovskontroll. Det innebär att förekomsten av humant papillomvirus (HPV) kontrolleras. Om HPV finns i provet kallas kvinnan på cellprovskontroller vart tredje år även om cellprovet är normalt. Det är för att det finns en liten risk att utveckla cellförändringar som kan orsaka livmoderhalscancer om man bär på viruset, säger Caroline Lilliecreutz, överläkare vid kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping och processledare för de gynekologiska cellprovskontrollerna i sydöstra sjukvårdsregionen. Om cellprovet är normalt och HPV inte finns slutar kvinnan att kallas på cellprovskontroller. En liten mjuk borste snurras mot livmodertappen för att få med celler, när cellprovet tas. Mottagningar för unga med alkohol- och drogproblem Två mottagningar för ungdomar med alkohol- och drogproblem har öppnats i Norrköping och Linköping under hösten. De drivs av landstinget och kommunerna. I AUGUSTI ÖPPNADE mottagningen Mini-Maria på S:t Larsgatan 21 i Linköping. Den vänder sig till ungdomar mellan 13 och 20 år och deras närstående. Mottagningen ska tidigt möta ungdomar med riskbruk av droger och alkohol och erbjuda både rådgivning och behandling. Vi vill försöka inkludera så många som möjligt. För några kanske det räcker att komma och ta urinprov några gånger, andra behöver mer insatser. Framför allt behöver vi överbevisa ungdomarna om att droger är något som får konsekvenser, säger Roberto Felizia, verksamhetschef för beroendekliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping. Ögonkliniken i Norrköping flyttar I SAMBAND MED att Vrinnevisjukhuset byggs om har delar av ögonkliniken flyttat in till centrala Norrköping. Syncentralen finns på Repslagaregatan 19 och ögonmottagningen på Kungsgatan 36. Operationsavdelningen är kvar på Vrinnevisjukhuset. Vanliga sjukdomstillstånd som behandlas vid kliniken är exempelvis åldersrelaterade förändringar på ögats gula fläck, grå och grön starr, diabetes och skelning hos barn. I september öppnade Moamottagningen på Repslagaregatan 15 i Norrköping. Den vänder sig till ungdomar upp till och med 25 år. Mottagningen är en utveckling av Mini-Moa som fanns på Vrinnevisjukhuset. Drogtester och stödsamtal har nu byggts på med olika typer av utredning och behandling. Moamottagningen har många samarbetspartner och tanken är att man ska kunna mötas kring ungdomar på en gemensam plats där de känner sig trygga. Vi tar resurserna till Moa istället för att ungdomen ska lotsas runt i en djungel av aktörer, säger Lotta Kindgren, vårdenhetschef och anställd på beroendekliniken på Vrinnevisjukhuset 44 SÅ MÅNGA PROCENT av alla som ringer till 1177 Vårdguiden (Sjukvårdsrådgivningen) i Östergötland får egenvårdsråd som gör att de inte behöver söka sig vidare i sjukvården. Motsvarande siffra i landet som helhet är 39 procent. Medborgardialog om kollektivtrafik UNGDOMARNA ÄR FÖRST UT när landstingets trafiknämnd nu bjuder in olika grupper av medborgare till dialog. Under hösten besöker politikerna fyra gymnasieskolor i länet för att prata kollektivtrafik. Syftet är att involvera ungdomarna och få dem att bli delaktiga i att utveckla kollektivtrafiken och öka det kollektiva resandet inför framtiden. Till våren vill trafiknämnden fortsätta medborgardialogen på större arbetsplatser och med boende på landsbygden. Ny ingång till barnakuten på US INGÅNGEN TILL BARNAKUTEN på Universitetssjukhuset i Linköping (US) har ändrats. Patienter till barnakuten ska i fortsättningen gå in via akutmottagningen, ingång 4. Förändringen är en följd av de stora om- och nybyggnationer som pågår på sjukhuset. Barnakuten på US tar emot barn och ungdomar upp till 18 år med akuta medicinska sjukdomstillstånd. Dagtid tar barnakuten emot patienter från Linköping med om nejd. Under helger, kvällar och nätter tar man även emot barn och ungdomar från den västra länsdelen. 4 HÄLSOTECKEN NR Foto: Göran Billeson och Shutterstock HÄLSOTECKEN NR

4 Alice Brengdahl är mycket intresserad av natur och trädgård. Nu arbetstränar hon i Gamla Linköpings trädgårdar, en väg som Må bra med kultur lett henne in på. Enligt den nya patientlagen kan patienter lista sig på en vårdcentral i ett annat landsting och söka öppenvård i hela landet. Alice mår bra med kultur Ny patientlag stärker din ställning som patient Från årsskiftet gäller en ny patientlag som ger dig som är patient större möjligheter att påverka din vård och vara delaktig i den. Bland annat kan du söka öppenvård i hela landet och lista dig på en vårdcentral i ett annat landsting. MÅLET MED PATIENTLAGEN är att stärka patientens ställning och främja självbestämmande och delaktighet. Den viktigaste nyheten i lagen är att patienten kommer att kunna söka öppenvård i hela landet. Öppenvård är vård som inte kräver inläggning på sjukhus. Möjligheten att söka vård i ett annat landsting är en trygghet för till exempel äldre patienter som har sina barn boende där eller för studenter som befinner sig hemifrån under en period, säger Lena Lundgren, hälsooch sjukvårdsdirektör i Landstinget i Östergötland. Patientlagen kommer också att ge dig som patient tillgång till fler behandlingsalternativ eftersom landstingen erbjuder olika behandlingar inom öppenvården. Kommer många att söka vård i andra landsting nu? Nej, det tror vi inte. De flesta vill ha vård så nära hemmet som möjligt och behöver inte vänta länge då vårdgarantin gäller i det egna landstinget, säger Lena Lundgren. De patienter som väljer att söka öppenvård i ett annat landsting omfattas inte av vårdgarantin där. Vårdcentral i annat landsting Är du en av dem som bor på en plats men pendlar till en annan? Patientlagen ger dig möjlighet att välja vårdcentral i ett annat landsting. Men att ha sin fasta vårdcentral i ett landsting ger Lena Lundgren, hälso- och sjukvårdsdirektör i Landstinget i Östergötland. inte företräde till vården där. Landsting och regioner får inte prioritera de egna invånarna framför patienter som är bosatta i andra landsting och söker vård. För vården innebär patientlagen ett större och tydligare informationsansvar. Det här kan vi bli bättre på och genom landstingets patientenkäter vet vi hur viktigt det är att man som patient är välinformerad och känner sig delaktig i sin vård, säger Lena Lundgren. Den slutna vården (vård som kräver inläggning på sjukhus) och tandvården påverkas inte av patientlagen. Att måla, sjunga eller vistas i natu ren kan bidra till en bättre hälsa. Landstinget i Östergötland erbjuder därför personer med stressrelaterade besvär eller lättare psykisk ohälsa att delta i kulturaktiviter som en del i behandlingen. MÅ BRA MED KULTUR, som har funnits i landstinget i två år, har i höst utökats med fler aktiviteter och finns på ytterligare en ort i länet. Det här är ett verktyg för att må bättre både fysiskt och psykiskt. Forskning visar att kulturaktiviteter har en läkande kraft. Må bra med kultur är inte istället för vård utan ett komplement till behandling, säger Maria Linderström, projektledare i Landstinget i Östergötland. Patienterna kan välja att delta i en kulturaktivitet som ordnas inom områdena skapande, natur/trädgård, dans, litteratur, sång eller foto. Alice Brengdahl är en av deltagarna i Må bra med kultur och har provat aktiviteter inom olika områden. Först deltog hon i skapandegruppen i Motala och därefter i två aktiviteter inom natur/trädgård i Linköping. För mig har det varit bra. I början när jag var med i skapandegruppen tyckte jag att det var bra att få måla och jobba med lera och på det sättet uttrycka saker som det var svårt att sätta ord på, berättar Alice Brengdahl. Ger perspektiv Aktiviteterna i Må bra med kultur ska vara lustfyllda och det finns inga krav på prestation. De genomförs i grupp med en ledare. Jag tycker att mötet med andra män niskor har varit viktigt, det ger per spektiv och energi. Den som vill prata om varför den mår dåligt får göra det och den som inte vill behöver inte. Det är bra, säger Alice Brengdahl. Hennes deltagande i gruppaktiviteterna inom natur/trädgård har nu tagit henne ett steg vidare inom just det området, som ligger henne varmt om hjärtat och som hon är utbildad i. När Hälsotecken träffar Alice ska hon börja arbetsträna i Gamla Linköpings trädgårdar. Må bra med kultur Maria Linderström, projektledare för Må bra med kultur i Landstinget i Östergötland. 16 kulturaktiviteter i Motala, Linköping, Norrköping, Kisa, Åtvidaberg och Finspång. Gruppen träffas en dag i veckan under cirka åtta veckor. Det är patientens läkare, kurator, sjukgymnast, sjuk sköterska med flera som kan anmäla patienten till den aktivitet som passar. Mer information: 6 HÄLSOTECKEN NR Text: Susanne Fridberg Foto: Göran Billeson Porträttbild: Landstinget i Östergötland Text: Cecilia Ottosson Foto: Per Wahlgren Porträttbild: Christian Nordén HÄLSOTECKEN NR

5 HÄLSOCOACHERNA Klimakteriemottagningar startar AKUT- testet vid stroke Skydda dig mot influensa i vinter Fråga hälsocoacherna! Vill du ställa en fråga till hälsocoacherna? Skicka ett brev till: Hälsocoacherna, Landstinget i Östergötland, Linköping, skicka e-post till: halsotecken@lio.se eller ställ frågan via landstingets webbplats Vi har två tonårsbarn hemma och det känns som de har ett oändligt behov av sömn. Varför är tonåringar så trötta och har ni något råd om hur vi lättare kan få upp dem på morgonen? DE FLESTA TONÅRINGAR behöver sova omkring nio timmar per dygn. Förändringar i kroppen, som ändrad hormonbalans, gör att många tonåringar kan ha svårt att somna på kvällen och att vakna tidigt på morgonen. När en tonåring ändrar sin dygnsrytm är det viktigt att ni som föräldrar reagerar. Prata med era tonåringar om hur vardagen ser ut och gå igenom levnads- och sovvanor. Några enkla tips för att sova bättre är att använda öronproppar och se till att det är mörkt och svalt i sovrummet. Lämna gärna mobiltelefon, dator och tv utanför sovrummet så att tekniken inte distraherar sömnen. Att motionera regelbundet brukar förbättra sömnen. Om sömnproblemen fortsätter kan ni få råd via ungdomsmottagningen/ ungdomshälsan eller elevhälsan. HÉLÈNE OTTOSSON Hälsosamordnare på Cityhälsan Söder. Arbetar bland annat med frågor som rör levnadsvanor och rehabilitering. I förra Hälsotecken pratade ni om midjemått. Var exakt ska man mäta och varför är de rekommenderade måtten olika för kvinnor och män? DET ÄR ENKLAST ATT DU mäter midjan med ett måttband där du är som smalast. Om du är rund om magen kan du mäta mittemellan nedersta revbenet och höftbenet. Ta ett djupt andetag och andas ut innan du mäter. Med stöd av olika forskningsstudier går gränsen för det som räknas som bukfetma hos kvinnor vid ett midjemått på 88 centimeter och hos män vid 102 centimeter. Män har oftare ett stort fettlager under huden runt midjan. Den fetman ger en större risk för sjukdom. Kvinnors fetma lägger sig oftare i underhuden på höfter och stjärt och är mindre farlig. VISSTE DU ATT... det finns drygt 40 vårdcentraler i länet och att Folktandvården har ett 40-tal kliniker för allmäntandvård, specialisttandvård och sjukhustandvård i Östergötland? MARGARETA SMEDBERG Hälsosamordnare på Cityhälsan Söder och BVC-sjuksköterska. Jobbar bland annat med frågor som rör levnadsvanor och Fysisk aktivitet på recept. Jag vill börja äta vegetarisk kost. Vad ska jag välja istället för kött, fisk och ägg? DET ÄR INTE SVÅRT att vara vegetarian, bara man har vissa baskunskaper om var näringen finns. För att täcka upp för näringsämnena i maten från djurriket är det några livsmedel som är särskilt viktiga i den vegetariska maten: Baljväxter som bönor, ärter, linser, tofu eller andra sojaprodukter (proteinkälla istället för kött). Fullkornsprodukter som havregryn, korngryn, råris och fullkornsbröd. Grönsaker och rotfrukter. Frukt och bär. Lättmjölk och magra mejeriprodukter (protein). Rapsolja och rapsoljebaserade matfetter (fett). Om du inte äter några animaliska livsmedel alls behövs kosttillskott med vitamin B12 och vitamin D. Det kan behövas även om du äter mjölkprodukter och ägg. Kvinnor som inte rör på sig så mycket har ett energibehov på cirka kilokalorier (kcal) per dag och män cirka kcal. Klimakteriebesvär kan medföra ett stort lidande för vissa kvinnor. Vid årsskiftet startar Landstinget i Östergötland särskilda mottagningar för denna patientgrupp. Mottagningar ska finnas i alla tre länsdelarna och drivas som pilotprojekt under två år. Modellen hämtas från kvinnokliniken i västra länsdelen, där kvinnor som söker för övergångsbesvär först erbjuds ett gruppbesök hos en specialutbildad sjuksköterska eller barnmorska. Där kan kvinnorna bland annat få råd om egenvård. Mottagningarna är resultaten av en motion till landstingsfullmäktige. VISSTE DU ATT... under en genomsnittlig dag i landstinget serveras portioner varm mat till patienter? Du kommer väl ihåg AKUT- testet om du misstänker att någon har drabbats av stroke? A K U T - Ansikte. Be personen att le och visa tänderna. Om mungipan hänger ring 112! - Kroppsdel. Be personen att lyfta armarna och hålla kvar i tio sekunder. Om en arm faller ring 112! - Uttal. Be personen säga en enkel mening. Om personen sluddrar eller inte hittar rätt ord ring 112! - Tid. Ju fortare behandlingen sätts in, desto mindre blir skadorna. Läs mer på Webbtjänsten Mina intyg i Östergötland Nu finns webbtjänsten Mina intyg i Östergötland. Med webbtjänsten kan du som patient på ett enkelt och säkert sätt hantera dina läkarintyg och själv skicka dem vidare till Försäkringskassan. MINA INTYG ÄR EN NATIONELL intygstjänst som införs successivt i landet och har funnits i Östergötland sedan i september. Intygstjänsten är en del av vårdens e-tjänster Mina vårdkontakter och det är genom att logga in där som du som patient kan nå ditt intyg. I Mina intyg kan du läsa, skriva ut och spara dina intyg i datorn och skicka dem vidare till Försäkringskassan. Tjänsten är tillgänglig dygnet runt och uppfyller vårdens krav på säkerhet och sekretess. Det här är bra för patienterna eftersom de får möjlighet att delta och ha insyn i sin egen sjukskrivningsprocess och själva styra över sina läkarintyg, säger Lotta Dabro, projektledare i Landstinget i Östergötland. Än är det inte för sent att vaccinera sig mot influensa. Du som är gravid, 65 år eller äldre eller har vissa kroniska sjukdomstillstånd kan minska risken att drabbas av svår influensa och följdsjukdomar genom att vaccinera dig. Även du som vårdar eller har en person i ditt hushåll som har kraftigt nedsatt infektionsförsvar bör vaccinera dig. Vaccinationen är gratis för dig som tillhör någon av dessa grupper. Vänd dig till din vårdcentral för att bli vaccinerad. Läs mer in influensa och influensavaccination på Mer information på 1177.se Införandet av tjänsten innebär att läkarna nu skickar alla läkarintyg till Mina intyg istället för till Försäkringskassan. Om patienten ger sitt samtycke kan intyget även skickas direkt till Försäkringskassan. Du loggar in i Mina vårdkontakter via 1177 Vårdguidens webbplats 1177.se. Du loggar in med e-legitimation eller med lösenord och sms. På webbplatsen 1177.se kan du också få mer information om Mina intyg och se en film om hur tjänsten fungerar. Mina intyg har tagits fram av hälsooch sjukvården i samarbete med Försäkringskassan. 8 HÄLSOTECKEN NR Foto: Shutterstock och Göran Billeson Foto: Shutterstock HÄLSOTECKEN NR

6 TEMA: BYGGPROJEKT Patientsäkerhet, flexibla lokaler och höga miljökrav är viktiga delar när Landstinget i Östergötland bygger för framtidens sjukvård. Miljard belopp satsas nu på Universitetssjukhuset i Linköping, Vrinnevisjuk huset i Norrköping och rätts psykiatriska regionkliniken i Vadstena. Bygger för framtidens sjukvård Stefan Anskär, programansvarig för verksamhetsplanering vid Framtidens US. Patrik Dahlqvist är en av de 550 yrkesarbetarna som jobbar på Östergötlands största byggarbetsplats, Framtidens US. Byggnadsställningar, lyftkranar och arbetsfordon utomhus. Personer i byggarbetskläder och hjälmar som möter personer i vita rockar inomhus. Vi är på Östergötlands största byggarbetsplats, Framtidens Universitetssjukhus. DET FÖRSTA SPADTAGET till Framtidens Universitetssjukhus (US) togs på hösten 2011 och patienter, besökare och medarbetare har fått vänja sig vid att US också är en byggarbetsplats. Det är klart att det märks att vi bygger. Det blir till exempel en del buller och lite längre att gå när det just nu bara finns en entré, men vi upplever en stor förståelse, säger Stefan Anskär, programansvarig för verksamhetsplanering vid Framtidens US. Bygger om och bygger nytt Bakgrunden till byggprojektet är att flera av byggnaderna på US är gamla och utslitna. En del byggnader rivs och ersätts med nya och andra byggs om. Större delen av huvudblocket kommer att byggas om och på sjukhusets västra sida blir det en ny akutmottagning. Barnakuten ska också ligga här, berättar Peter Nilsson, projektchef för Framtidens US. Ovanför akuten placeras en ny förlossningsavdelning. Vid Tinnerbäcken ska ett nytt hus byggas, för all psykiatrisk vård och för habiliteringen. I både Framtidens US och Vision 2020 (se nästa sida) läggs stor vikt vid att skapa sjukhus med hög patientsäkerhet, där det är enkelt att hitta och där den personliga integriteten värnas. Därför kommer öppenvården och slutenvården att skiljas åt i huvudblocket på US. Bygger enkelrum Öppenvårdens mottagningar ska ligga i gatuplanet där det blir en mer publik del. Slutenvården, som har inneliggande patienter, finns högre upp i huset. Där ska du inte behöva riskera att ofrivilligt träffa din granne, säger Stefan Anskär. Alla nya patientrum som byggs är enkelrum så att patienterna får en lugnare vårdmiljö och risken för vårdrelaterade infektioner minskar. Verksamheter som hör ihop och som patienterna ofta flyttas emellan placeras tillsammans. Inflyttningen av verksamheterna i sjukhusets nybyggda delar inleds under försommaren nästa år. I början av 2016 öppnas den nya Norra entrén och i slutet av 2020 ska hela byggprojektet vara klart. Fotnot: Läs mer om Framtidens US på Kuriosa Om man tar projektbudgeten på 3,8 miljarder kronor i enkronor så väger de ton transporter har hittills tagits emot. Det beräknas bli fram till bygget är klart. 550 yrkesarbetare jobbar på bygget. Om man ställer dem på axlarna på varandra blir tornet 1000 meter högt kubikmeter berg har forslats bort, vilket krävde 5000 lastbilstransporter. 10 HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson HÄLSOTECKEN NR

7 TEMA: BYGGPROJEKT I oktober invigdes byggstarten av Vision 2020 med ett symboliskt första spikslag av Mats Johansson (S), Micael Antamo (chef FM centrum), Barbro Naroskyin (landstingsdirektör), Marie Morell (M) och Lasse Pettersson (VL). Vrinnevisjukhuset utvecklas för nya behov Ett akutsjukhus med hög patientsäkerhet och ett nytt akademiskt utbildningscentrum. Det är framtidens Vrinnevisjukhus, som pro jektet Vision 2020 ska leda till. SJUKHUSET BYGGDES i slutet av 1980-talet och sjukvården har förändrat sig sedan dess och kommer att förändra sig i framtiden. Vi vet att den äldre befolkningen ökar och det ger ett större behov av sjukvård. Vi behöver anpassa lokalerna och utveckla verksamheten för de nya behoven, säger Kerstin Jonsson, chefläkare och projektledare för verksamhet i Vision Arbetet med att planera det framtida Vrinnevisjukhuset har pågått i flera år. Under hösten har själva byggandet startat, lokaler byggs om för att bli ett konferens-, forsknings- och utbildningscentrum. Vi kommer att få en utvidgad roll som utbildningssjukhus för studenter vid läkarprogrammet och andra sjukvårdsutbildningar och som forskningsmiljö, förklarar Kerstin Jonsson. Precis som i Framtidens US (se föregående sida) läggs stor vikt vid att skapa ett sjukhus med hög patientsäkerhet, där det är enkelt att hitta och där den personliga integriteten värnas. Hälften enkelrum Det innebär bland annat att verksamheter kommer att flyttas så att mottagningar och vårdavdelningar som hör ihop också placeras tillsammans, vilket kräver en del utbyggnader. Minst hälften av rummen på vårdavdelningarna kommer att vara enkelrum. En ny akutmottagning ska även byggas. Byggandet planeras starta till hösten nästa år. Mottagningen ska ha nära samband med kardiologi, förlossning, röntgen, neonatal och operation. Kerstin Jonsson, chefläkare och projektledare för verksamhet i Vision Vi får en större neonatalavdelning vilket gör att vi får en ökad kapacitet i Östergötland för sjuka nyfödda eller för tidigt födda, säger Kerstin Jonsson. Att skapa en läkande vårdmiljö är en viktig del i Vision Det handlar om att fortsätta dra fördelar av sjukhusets läge nära skogen, alla vårdrum har utsikt mot naturen, och att fortsätta ha mycket konst i lokalerna. Det nya Vrinnevisjukhuset ska vara klart under Fotnot: Läs mer om Vision 2020 på Budget byggprojekten Framtidens US: 3,85 miljarder kronor. Vrinnevisjukhuset: 1,9 miljarder kronor, vilket omfattar Vision 2020 och en teknisk upprustning. Rättspsykiatriska regionkliniken i Vadstena: 500 miljoner kronor. Gamla byggnader rivs för att ersättas av en sammanbyggd anläggning. Stora säkerhetskrav på nya rättspsykiatriska regionkliniken Bygget av den rättspsykiatriska regi onkliniken i Vadstena har gått in i en synligare fas, ovan mark. Den nya huvudbyggnaden ska ge en bättre vårdmiljö och höjd säkerhet. I DEN TIDIGARE ETAPPEN har system för dagvatten och avlopp dragits under marken. Nu har den andra etappen startat. Det tidigare mentalsjukhuset Birgittas sjukhus gamla paviljonger byts en i taget för att ersättas av sammanbyggd anläggning. Det är ett ovanligt bygge eftersom det bara finns ett fåtal rättspsykiatriska kliniker i landet. Vi bygger med helt andra krav på säkerhet i dag och har KOMMENTAR FRÅN FÖRTROENDEVALD mycket lagstiftning att förhålla oss till, säger Jan Cederborg, verksamhetschef för rättspsykiatriska regionkliniken. Kliniken bedriver högspecialiserad rättspsykiatrisk vård, från sluten vård till mindre slutna former som halvvägshus och eftervård i form av öppen rättspsykiatrisk vård. På kliniken vårdas främst patienter som har överlämnats till sluten rättspsykiatrisk vård. Inbyggd säkerhet I den nybyggda kliniken kommer huvud delen av den fysiska säkerheten att vara inbyggd i husets fasader, fönster och innerväggar. Därför kommer det inte behövas murar kring kliniken. MATS JOHANSSON (S): - Investeringen i våra byggprojekt är viktig eftersom den långsiktigt stärker kapaciteten och kvaliteten i den östgötska hälso- och sjukvården. Det här är bra för både patienter och medarbetare. Genom det här kan vi ge patienterna en säker vård med hög medicinsk kvalitet utifrån framtidens behov och medarbetarna får en bättre arbetsmiljö och arbetssituation. Inpasseringen sker via slussar med personkontroll och metalldetektorer. Inomhusmiljön och ventilationen kommer att förbättras avsevärt och nya vårdrum utformas efter verksamhetens behov. Vi bygger med helt andra krav på säkerhet i dag. Genom att paviljongerna byggs växelvis kan den rättspsykiatriska vården bedrivas parallellt med bygget. Den nya rättspsykiatriska regionkliniken ska vara klar Vårdcentrum i Finspång planeras I FINSPÅNG PLANERAS byggnationen av ett nytt vårdcentrum. Vårdverksamheternas nuvarande lokaler på Lasarettsvägen i Finspång är gamla och slitna och behöver ersättas. Tanken är att vårdverksamheterna ska samlas i nya lokaler i centrala Finspång. En förstudie, för att ta reda på vilka behov av lokaler de olika verksamheterna har och hur de kan samverka, har genomförts. 12 HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson Text: Maria Carlqvist och Cecilia Ottosson Foto: Rättspsykiatriska regionkliniken och Göran Billeson HÄLSOTECKEN NR

8 Bröstenheten Startade 1 september Kontakta enheten på telefonnummer Har sedan starten svarat på cirka 20 samtal per dag från kvinnor som ringer till enheten. Är ett komplement till vård centralen. De som vill kan även i fortsättningen vända sig till sin vårdcentral. På bröstenheten samarbetar de kliniker som jobbar med bröstcancervård. Här jobbar bland andra Anna Carlsson (sjuksköterska), Kerstin Zachau (barnmorska), Pia Landberg (vårdenhetschef för bröstenheten) och Ann-Britt Larsson (chef för mammografienheten). En dörr in till all bröstcancervård Nu kan alla kvinnor i Östergötland vända sig till ett och samma ställe om de upptäcker förändringar i sina bröst. Bröstenheten på Universitetssjukhuset i Linköping gör det enklare för patienterna och kortar väntetiderna inom bröstcancervården. I LJUSA, FRÄSCHA LOKALER i O-huset på Universitetssjukhuset i Lin köping finns numera all verksamhet inom bröstcancervården samlad. Det ska vara enkelt för patienten och det innebär en enhet och en dörr in till den, säger Pia Landberg, processledare för bröstprocessen och vårdenhetschef för bröstenheten. Enheten är följden av flera års arbete för att förbättra bröstcancervården så att väntetiderna kortas och patienterna får en trygg och säker vård och slipper slussas mellan olika kliniker. På enheten samarbetar de kliniker som på olika sätt arbetar med bröstcancervård och här finns specialistkompetens inom till exempel onkologi, radiologi, patologi och kirurgi. Det underlättar för oss som arbetar här att vi har nära till varandra och det kommer i sin tur patienterna till godo, säger Ann-Britt Larsson, chef för mammografienheten. Ringa direkt till enheten Kvinnor i Östergötland som upptäcker förändringar eller knölar i sina bröst kan vända sig direkt till bröstenheten. Mona Berglund är röntgensjuksköterska på enheten. Alla kvinnor i Östergötland kan vända sig till bröstenheten om de upptäcker förändringar i sina bröst. Den mammografiska hälsokontrollens verksamhet i Linköping finns också i lokalerna. När de ringer är det sjuksköterskan Anna Carlsson eller någon av hennes sjuksköterskekollegor som svarar. Patienten får direkt kontakt med en sjuksköterska som är specialist på bröstcancer och det skapar trygghet, säger Pia Landberg. Vi gör en första bedömning i telefonen och bokar in en tid för en klinisk undersökning här om det behövs. Om vi bedömer att det inte behövs förklarar vi varför så att personerna kan känna sig trygga, säger Anna Carlsson. Kontaktsjuksköterskor som stöd När patienterna kommer till mottagningen första gången träffar de någon av sjuksköterskorna, som gör undersökningen innan mammografi och provtagning. Om det visar sig vara cancer får alla patienter särskilda kontaktsjuksköterskor som på olika sätt finns med patienten från den första till den sista kontakten med bröstenheten. Anna Carlsson är en av kontaktsjuksköterskorna. Anna Carlsson är en av sjuksköterskorna som svarar i telefonen och gör en första bedömning när kvinnor ringer till bröst enheten. Vi sitter med när patienten träffar läkaren och någon av oss finns sedan med som stöd under hela behandlingstiden, säger hon. Patienten har alltid möjlighet att ringa till sin kontaktsjuksköterska. Ett besök istället för flera Att all verksamhet är samlad på samma ställe innebär också att patienten inte behöver göra flera olika besök hos vården eller vänta på remiss för att komma vidare. Den mammografiska hälsokontrollens verksamhet i Linköping har också flyttat sin verksamhet till lokaler intill bröstenheten. De mammografiska hälsokontrollerna i Norrköping och Motala erbjuds på samma platser som tidigare. Bröstcancer Den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Cirka kvinnor i Sverige får varje år diagnosen. Behandling mot bröstcancer hjälper de flesta. Cirka 80 procent av de som behandlas lever tio år senare. Vid tidig upptäckt är chansen att bota bröstcancer stor. Vid mammografisk hälsokontroll kan sjukdomen upptäckas tidigt. Källa: 1177.se KOMMENTAR FRÅN FÖRTROENDEVALD ANITA JERNBERGER (FP): Det är väldigt bra och viktigt att patienterna genom bröstenheten får en väg in till bröstcancervården. Det är också viktigt att vi på det här sättet snabbar upp processen så att väntetiderna kortas. Med bröst enheten möter vi patienternas behov. 14 HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson HÄLSOTECKEN NR

9 FORSKNING: P-PILLER 300 kvinnor i studie om p-piller Hur vanligt är det att få humör- och sexuella biverkningar av p-piller? Det undersöks nu i en forskningsstudie som Landstinget i Östergötland gör tillsammans med tre andra landsting. EN STOR ORSAK till att kvinnor slutar med p-piller är att de tycker att preventivmedlet inverkar negativt på humöret och på den sexuella lusten, enligt vår kliniska erfarenhet. Men vi vet inte om det är hormonerna i sig som ger de här problemen, säger Agota Malmborg, ST-läkare vid kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping (US). Hon är också doktorand vid Hälsouni versitetet och forskningsstudien kring en modern sorts p-piller och eventuella biverkningar är en av de studier som ingår i hennes planerade avhandling. Det är en multicenterstudie, vilket innebär att den görs som ett samarbetsprojekt i fyra landsting (se fakta). Målet är att totalt 300 kvinnor i de olika landstingen ska delta i studien. 18-åriga Sofie i Linköping är en av deltagarna. Det är viktigt för oss i vården att få reda på om det är p-pillret som ger biverkningar på humör och lust för då måste vi förhålla oss till det och ge bra råd utifrån det, säger Agota Malmborg, ST-läkare vid kvinnokliniken på Universitetssjukhuset i Linköping. Flera av mina kompisar som åt p- piller blev deppiga och jag funderade på hur vanligt det är. Jag såg en annons om att de sökte deltagare och då hörde jag av mig eftersom jag tycker att det är en viktig studie. Jag går naturvetenskapsprogrammet också så jag är in tresserad av medicinska frågor, berättar Sofie. Fylla i frågeformulär Hon och de andra kvinnorna i studien lottas till behandling med antingen p-piller eller placebo (sockerpiller) under tre månader. Alla som får äta p-piller kan vara med i studien. Det enda man måste tänka på är att använda ett annat preventivmedel också, eftersom man inte vet om det är p-piller eller sockerpiller man äter, säger Agota Malmborg. Hon träffar varje deltagare i studien i Östergötland på Kvinnohälsan i Linköping tillsammans med forskningsbarnmorskan Cecilia Rostedt en månad innan behandlingen startar. Då får deltagaren till exempel svara på frågor om det allmänna hälsotillståndet och ta blodprov. En intervju med neuropsykiatrisk inriktning görs också, för att i studien kunna få svar på om de som får humör- och sexuella biverkningar av p-piller har en viss typ av personlighet. Under en månad, innan behandlingen inleds, ska sedan deltagaren dagligen fylla i ett formulär med frågor om till exempel humör och lust. Sofie är intresserad av medicinska frågor och vill veta mer om biverkningar av p-piller. Därför deltar hon i studien. Det tar några minuter varje dag att göra så det är inga problem, tycker Sofie. Fyra besök Under den sista behandlingsmånaden ska ett likadant formulär fyllas i. Totalt gör deltagaren fyra besök på Kvinno hälsan. Vid det sista besöket tas likadana prover som vid det första. Studien kommer att pågå under nästa år också. Det är viktigt för oss i vården att få reda på om det är p-pillret som ger biverkningar på humör och lust för då måste vi förhålla oss till det och ge bra råd utifrån det. Vi vet inte än om det är så. Vi vet bara att en del kvin nor upplever att deras bekymmer beror på preventivmedlet medan andra som också äter p-piller mår perfekt, säger Agota Malmborg. Mer om studien Är ett forskningssamarbete mellan Landstinget i Östergötland, Land stinget i Uppsala län, Örebro läns landsting och Stockholms läns landsting. Drivs från Uppsala. Inleddes för cirka ett år sedan. Ansvarig läkare för studien i Landstinget i Östergötland är Jan Brynhildsen på kvinnokliniken vid US. Kvinnorna lottas till behandling med antingen p-piller eller placebo (sockerpiller). För att de inte ska veta om det är det ena eller det andra får de pillren i en neutral burk. Hur vanligt är det att få humör- och sexuella biverkningar av p-piller? Det undersöker nu fyra landsting i en gemensam forskningsstudie. Vill du delta i studien? Kontakta forskningsbarnmorskan Cecilia Rostedt via e-post: cecilia.rostedt@lio.se eller telefonnummer: HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson HÄLSOTECKEN NR

10 Stöd till barn med sjuka föräldrar Korsordet # KON- TEM- PLERA KÄNNER TILL SKÖTER GREKÖ HÖG- VÄXT KAN KOMIK TRÄD SOM FISK Barn med sjuka föräldrar har rätt att få råd och stöd av hälso- och sjukvården. Landstinget i Östergötland har under två år arbetat i ett projekt för att utveckla stödet till barn som anhöriga. FÖRR ANSÅGS DET RÄTT att inte prata med barn om svåra saker. I dag vet vi att det är viktigt att barn inte undanhålls att en förälder är sjuk. Barn märker när något är fel och om de inte får veta skapar de egna förklaringar med sin fantasi och kan bli oroliga och må dåligt, säger Ewa Vestin, projektledare för Barn som anhöriga. Projektet, som nu har avslutats, startades 2012 då Östergötland var ett av fyra landsting som Socialstyrelsen valde ut för att utveckla metoder för att stötta barn som anhöriga. Under de två åren har exempelvis medarbetare utbildats i metoder för att möta barn och föräldrar och informationsmaterial har tagits fram. Lekhörnor för tryggare barn Dessutom har olika verksamheter fått söka pengar för att utveckla sitt arbete kring barn som anhöriga. Det har bland annat resulterat i lekhörnor på en del vårdavdelningar för att barnen ska känna sig tryggare när de kommer på besök. Inom primärvården i västra länsdelen håller en arbetsgrupp på att ta fram gemensamma rutiner för råd, stöd och behandling för barn och föräldrar. Det är viktigt att vi alltid frågar om patienten har barn och om sjukdomen påverkar barnet. Vi i vården kan stötta föräldern i att prata med barnet själv och vi kan hjälpa till med att prata med Jane Andersson Tångring (sjuksköterska), Jari Korolainen (beteendevetare och familjeterapeut) och Lena Karlsson (undersköterska) vid Vårdcentralen Mjölby. De arbetar med att ta fram gemensamma rutiner för råd och stöd till barn och föräldrar i den västra länsdelen. barnet, säger Jane Andersson Tångring, sjuksköterska vid Vårdcentralen Mjölby som ingår i arbetsgruppen. Olika behov Behoven ser olika ut. För en del räcker det med råd och stöd under några minuter i telefonen medan andra behöver ett längre samtal här hos oss, säger Jari Korolainen, beteendevetare och familjeterapeut som leder arbetet med Barn som anhöriga i primärvården i västra länsdelen. Landstinget fortsätter nu att utveckla rutiner och arbetssätt kring barn som anhöriga, även om projektet har avslutats. Barn som anhöriga Enligt hälso- och sjukvårdslagen har vården ansvar för att ge information, råd och stöd när en förälder eller annan vuxen som barnet bor tillsammans med är sjuk eller plötsligt avlider. Projektet har fokuserat på hjälp vid psykisk ohälsa, cancersjukdomar, allmänmedicin/primärvård, plötslig död av nära anhörig och beroendesjukdomar. RELI- GION STOJ UT- FORMA KAN MAN ANA FIN- FÖR- DELA KAN BISTÅ RÅKA TAS MED GRÄV- DON LUKTA BEDRÖV- LIGT DOJOR ÄR JÄTTE KRAFT ÖVRE DEL AV SVERIGE DET ÄR EN DEL AV FRILLAN Skicka din lösning tillsammans med ditt namn och din adress senast den 2 januari 2015 till: Hälsotecken, Landstinget i Östergötland, Linköping. Namn: Adress: Postadress: FRUSEN PÅ PINNE FLITIGA LÖNN- MÖRDAR- GIFT NEON SPRIDER SKEN TILLTAL DE KAPAS MED SMILA HAR BARN KAN SMINKA SEGA BITAR INDO- NESISK Ö OKOKT SNUSA PUTSA MÅ- HÄNDA CYKEL- SITSAR OMGE SMÖRA DUMT ATT GE ÄGA RUM ÄR KNÄPPA TEORI ÄGG- RUNDA ÖDS- LIGT ÄLDRE MUSIK- SKIVA BUMS! 3,14 KNATTE KUR- ANSTALT HAR PUNG KÄND DIRAWI SNÄRTA DRÖM- MAR TUGG GANA FÖDA FÖR LITEN VON SYDOW PÅ TV LEDA TILL TÄNKER TILL- SÄTTER VÄTSKA RUM LITTERÄR ÅBERG BARIUM USCH! SPELAR IHOP BOCK STYR EKAN HAVS- KAMPER FALK- MAN MANS- GRIS OFREDA DYSTERT FÄRGAD NAT- RIUM EFTER D FELA SAMLAR BÖNDER KROKIGA VASSA KANTEN SAL FETA OCH PRÄST MUR- GRÖNA FRÄTA SÅDAN FÖR- TRYCKER LÄRAR- ORGAN PALLA BLEV TILL EU VÄRDE- LÖST LÄMNA BILDAR FLAK GRATTIS VINNARNA I KORSORDET # TÖS I SPANN ÖVER- KLASS BE- DÖVAT SKATA SMUTS- FRIA 1:A PRIS: STÅLTERMOS Elisabeth Pettersson, Motala. 2:A PRIS: BADLAKAN Inger Garpström, Vikingstad. 3 4:E PRIS: RYGGSÄCK GunBritt Karsberger, Linköping. Jan Eriksson, Åtvidaberg. 5 8:E PRIS: PARAPLY Lena Skördeman, Ydre. Ingvar Söderberg, Mjölby. Carola Forsberg, Linköping. Anita Gränsman, Åtvidaberg. Bulls 18 HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson Korsord: Bulls Press HÄLSOTECKEN NR

11 RÅD från TOPP till TÅ... Här får du råd om vad du själv kan göra för att förebygga, lindra och bota lättare besvär. Kontakta oss gärna om du vill föreslå någon enklare åkomma som du vill veta mer om. FRISKT FRÅGAT! Lindra besvär av blåsor i munnen Blåsor och sår i munnen beror oftast på ett virus. Ibland kan man ha sår i munnen av andra orsaker. Tandproteser kan ge skavsår och om tandköttet är inflammerat kan man lätt få ett sår om man slinter med tandborsten. En typ av sår som du kan få i munnen är afte. Såren kan se ut som munblåsor, men det är egentligen ett eller flera små sår. De är för det mesta upp till fem millimeter, gulaktiga och har en kraftigt rodnad runt såret. Herpes och höstblåsor beror på virus. Herpes ger ömmande blåsor på utsidan av munnen, men de kan också uppstå i munnen. Blåsorna sitter tätt tillsammans i grupper. Höstblåsor kan orsaka epidemier bland barn på hösten. Blåsorna sitter i munnen men kan också komma runt munnen och på händerna, fötterna och ibland på skinkorna. Vad kan jag göra själv? Blåsor och sår i munnen går oftast över av sig själva inom en eller två veckor. Det finns ingen behandling som tar bort dem, men det finns en del du kan göra för att lindra besvären. Vid lättare besvär kan du använda en tandkräm för känslig munslemhinna, till exempel Zendium. Om det är svårt att borsta tänderna som vanligt kan du skölja munnen med ett bakteriedödande medel. Du kan även prova en gel som lägger sig som en skyddande hinna över såret. Smärtstillande receptfria läkemedel kan också användas. När ska jag söka vård? Kontakta vårdcentralen om du känner dig dålig och har väldigt svårt att äta och dricka eller om besvären inte ger med sig inom ett par veckor eller återkommer ofta. Om du tror att besvären beror på problem med tänder eller tandprotes kontaktar du tandläkaren. Källa: 1177 Vårdguiden Luskamning och medel effektivast mot löss Utbrott av huvudlöss är vanligt på hösten när många barn samlas inomhus på förskolor och skolor. Vanligtvis sprids huvudlöss genom kontakt huvud mot huvud. Huvudlusen finns bara i hår och hårbotten och den lever av människans blod, inte av smuts. Hur upptäcker jag löss? Det kliar oftast mycket i hårbotten om man har löss, men vissa har löss utan att ha klåda. Du kan upptäcka löss eller lusägg genom att kamma igenom håret över ett vitt papper. Kamma noggrant från hårbotten och längs hela hårstråt. Det finns speciella luskammar att köpa på apotek. Om det finns löss i håret fastnar de i kammen, som ska strykas av mot pappret efter varje kamtag. Det brukar vara lättare att se lusäggen än lössen i håret. Äggen sitter på hårstråna nära hårbotten och är ljusa, ofta gulvita, ovala och cirka en millimeter långa. Vad kan jag göra själv? Det är viktigt att kamma igenom håret noga och regelbundet om man har löss, men det räcker sällan som enda behandling. Det bästa sättet är att kombinera luskamning med behandlingsmedel. Du ska i första hand prova medel som innehåller dimetikon, som är en silikonolja som masseras in i hår och hårbotten och sedan sköljs ur. Om detta inte hjälper kan du behandla lössen med receptfria läkemedel. Medlen ska sitta kvar i håret under 24 timmar och behandlingen ska göras om efter en vecka. För att vara säker på att lössen verkligen har försvunnit är det viktigt att fortsätta att kamma håret varje dag i två veckor efter behandlingen. Du kan försöka bli av med lössen utan att använda kemikalier genom att kamma håret noggrant när det är blött och behandlat med balsam, men effekten är sämre än om du använder olja eller läkemedel. Kontakta barnavårdscentralen, skolsköterskan eller vårdcentralen om du inte blir av med lössen trots behandling. Källa: 1177 Vårdguiden Vätska viktigt för barn med feber Barn får lätt feber, men det behöver inte betyda att barnet är särskilt sjukt. Feber i sig är inte farligt utan är kroppens försvar mot virus och bakterier. Om barnet har 38 grader eller mer efter en halvtimmes vila räknas det som feber. Vad kan jag göra själv?? Man kan göra mycket för att själv lindra besvären för barnet. Ett barn som har feber behöver få vara hemma från skola eller förskola för att återhämta sig. Barnet behöver inte hålla sig i sängen, men bör inte anstränga sig fysiskt. Förutom vila är det viktigt att se till att barnet dricker ordentligt. Barn behöver mer vätska än vanligt vid feber. För att barnet ska få i sig tillräckligt med vätska är det bra att ofta försöka ge något att dricka. Ge barnet det hen tycker om och själv vill ha att äta och dricka, till exempel glass, kräm eller välling. Försök att undvika att barnet blir för varmt eller fryser. Feber behöver sällan behandlas med febernedsättande läkemedel, men om barnet mår märkbart dåligt kan de vara till hjälp. Du ska inte behandla barn under sex månader som har feber med mediciner utan att först kontakta vården. När ska jag söka vård? Om barnet har över 41 grader i feber bör du söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning. Det ska du också göra, oavsett temperatur, om barnet inte ger samma kontakt som vanligt, är slött och inte vill äta eller dricka, verkar stelt i nacken eller får feberkramp för första gången. Du bör alltid kontakta vården om barnet är yngre än tre månader och har 38 grader eller mer i feber och om barnet är mellan tre och sex månader och har 39 grader eller mer i feber. Källa: 1177 Vårdguiden VAD GÖR DU FÖR ATT INTE BLI FÖRKYLD PÅ HÖSTEN? JOSEFIN MALMQUIST Tar på mig ordentligt med kläder och äter vitaminer varje morgon. ÖRJAN PETTERSSON Jag använder inga mediciner, i sådana fall Alvedon när jag väl blir sjuk. RANIA ABDULLAH Jag håller mig torr om fötterna och tar på mig regnjacka och en sjal. GEORGE GEORGES Jag käkar mycket vitaminer, som C-vitamin. Jag äter också protein. 20 HÄLSOTECKEN NR HÄLSOTECKEN NR

12 HALLÅ DÄR... MATS JOHANSSON (S) Namn: Mats Johansson. Ålder: 57. Uppdrag: Ny ordförande i landstingsstyrelsen och ledamot i landstingsfullmäktige. Antal år i politiken: Gick med i SSU Engagerad i kommunpolitiken i Linköping sedan Heltidspolitiker sedan Oppositionsråd i landstinget sedan LÄKEMEDEL Anmäl biverkningar själv möjligheter att lokalt profilera sig. Vi stärker det hälsofrämjande arbetet och satsar bland annat på områden i länet med ett högt ohälsotal. Viktig är även kompetensförsörjningen och vi satsar därför på medarbetarna genom till exempel förbättrad arbetsmiljö och ökade möjligheter till vidareutbildning. Vi stärker det hälsofrämjande arbetet För att läkemedel ska fungera så bra och säkert som möjligt är det viktigt att alla misstänkta biverkningar blir kända. Du kan själv rapportera direkt till Läkemedelsverket om du misstänker biverkningar av ditt läkemedel. Ingela Jacobsson arbetar med biverkningsfrågor i Landstinget i Östergötland. Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Centerpartiet kommer att styra Region Östergötland under de närmaste fyra åren. Mats Johansson (S) blir ordförande i den nya regionstyrelsen. VARFÖR BLEV DET DE HÄR PARTIERNA SOM SKA STYRA TILL- SAMMANS? Vi har gjort en blocköverskridande överenskommelse som jag är väldigt nöjd med. På det här sättet får vi ett stabilt majoritetsstyre, där vi tillsammans har 56 av 101 mandat i regionfullmäktige. Att ha en kraftfull majoritet är viktigt för långsiktighet och stabilitet. NÄR TOG DEN NYA POLITISKA LEDNINGEN FORMELLT ÖVER? Den 3 november. Om en dryg månad, vid årsskiftet, sker ytterligare en förändring när landstinget blir Region Östergötland. Då byter även landstingsstyrelsen namn till regionstyrelsen och landstingsfullmäktige blir regionfullmäktige. VILKA OMRÅDEN ÄR VIKTIGAST FÖR DEN NYA MAJORITETEN? En mycket viktig fråga är fortsatt utveckling av primärvården. Vårdcentralerna är invånarnas ingång i hälsooch sjukvården och där måsta vi skapa förtroende och ha en hög tillgänglighet. Vårdcentralerna ska få ökade De regionala utvecklingsfrågorna är viktiga för att skapa en attraktiv region. Vi ska bland annat stödja näringslivsutveckling och utveckla transport- och kommunikationslösningar. VAD ÄR DEN STÖRSTA UTMANINGEN? Att säkra den långsiktiga kompetensförsörjningen. Vi får inte misslyckas för vårdpersonalen är en förutsättning för en hög vårdkvalitet. VAD ÄR STYRKAN I ATT LANDSTINGET BLIR REGION? Vi stärker demokratin i de regionala utvecklingsfrågorna när besluten nu fattas av folkvalda ledamöter i regionfullmäktige. Att vi samlar de här frågorna i samma organisation skapar tydlighet och ger mer kraft till utvecklingen av länet. Fotnot: Läs mer om Region Östergötland på sidan 3. Alla läkemedel kan ge biverkningar på ett eller annat sätt. Hur mycket man märker av dem, varierar mellan läkemedel och individer. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att rapportera misstänkta biverkningar till Läkemedelsverket, men även som privatperson kan du anmäla om du tror att du har fått biverkningar. Det har blivit allt vanligare att allmänheten rapporterar biverkningar av läkemedel, nu kommer det in cirka rapporter om året. Vi vill gärna att man rapporterar misstänkta biverkningar. Det är viktigt att vi kan fånga in nya händelser som kanske inte är kända sedan tidigare och inte står i FASS, den lista över alla läkemedel som vården använder, berättar Ingela Jacobsson, sjuksköterska som arbetar med biverkningsfrågor i Landstinget i Östergötland. Misstänkta biverkningar ska anmälas på Läkemedelsverkets webbplats, där det finns ett enkelt formulär att fylla i. Räcker med misstanke Men hur vet man att det verkligen rör sig om en biverkning? Man kanske märker att ett besvär uppstår när man startar en behandling, men man kan även få biverkningar av ett läkemedel som man behandlats med en längre eller kortare tid. Man behöver inte vara säker på att läkemedlet orsakar besvären, det räcker att man misstänker att det är så, säger Ingela Jacobsson. Prata med läkare Läkemedelsverket vill få reda på misstänkta biverkningar när det gäller alla läkemedel, men vissa övervakas extra noggrant. Det gäller bland annat biologiska läkemedel, som vacciner och vissa avancerade läkemedel mot reumatism. Man bör alltid prata med sin läkare om man får besvär som man misstänker beror på ett läkemedel och inte bara sluta ta det, säger Ingela Jacobsson. Det kan vara så enkelt som att man inte tål ett färgämne eller ett förtjockningsmedel och då kan det räcka att byta ut läkemedlet. Misstänker du en biverkning? Anmäl det på: VISSTE DU ATT... patientavgiften bara täcker en del av kostnaden? När du är med om en förlossning (som är okomplicerad) betalar du 80 kronor. Den verkliga kostnaden är kronor. 22 HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Göran Billeson Text: Anchi Alm Foto: Shutterstock Porträttbild: Per-Anders Jacobsson HÄLSOTECKEN NR

13 GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLL YRKESPORTRÄTTET Ulf Eriksson Arbetar som: Medicinteknisk ingenjör med ansvar för operationsoch övervakningsutrustning vid Lasarettet i Motala. I Landstinget i Östergötland sedan: Bästa med jobbet: Att det är på ett lagom stort sjukhus där alla känner alla och det blir snabba beslutsvägar. Trevliga arbetskamrater. På fritiden: Har hund och är mycket ute i naturen. Motion i olika former, till exempel längdskidåkning och långfärdsskridskoåkning på vintern. Har segelbåt i Loftahammar. Följer Piraterna i speedway. Om Ulfs arbetsplats: Servar för säker vård Som patient träffar du honom aldrig, men han är en viktig person för att du ska få en säker vård. Det är han som ser till att bland annat narkosapparater, operationsbord och respira torer fungerar. Ulf Eriksson är medicinteknisk ingenjör. Medicinsk Teknik Östergötland (MTÖ) ansvarar för större delen av landstingets medicintekniska produkter och tillhörande IT-system på sjukhus, vårdcentraler och folktandsvårdskliniker. Verksamheten finns i Linköping, Norrköping och Motala. Drygt 100 personer, varav nio i Motala, arbetar inom MTÖ. Inte en dag i mitt jobb är den andra lik. Det är roligt och spännande att inte veta exakt vad jag ska göra varje dag, säger Ulf Eriksson. Intill operationsavdelningen på översta våningen vid Lasarettet i Motala har han sitt arbetsrum. Placeringen beror på att hans ansvarsområde är operations- och övervakningsutrustning. Jag tror att det är bra att jag är nära verksamheten. Om det blir något problem under en pågående operation så kan personalen nå mig väldigt fort. I morse fick jag till exempel reparera ett operationsbord. Den medicintekniska ingenjören ansvarar för service av den utrustning som används i vården. Det kan vara akut service som i exemplet ovan, men också förbyggande underhåll då apparaters funktion och säkerhet ses över. Vårt jobb handlar väldigt mycket om att personal och patienter ska ha en hög säkerhet, säger Ulf Eriksson. En del apparater servar han på sitt arbetsrum, men i sjukhusets källare har MTÖ också en mekanisk verkstad för reparationer. Till den medicintekniska ingenjörens arbetsuppgifter hör även att utbilda vårdpersonal i hur olika apparater fungerar liksom att delta vid upphandlingar när medicintekniska produkter ska köpas in. Utvecklingen inom medicinsk teknik har gått snabbt och eftersom Ulf har jobbar i yrket sedan i början av talet har han fått vara med om stora förändringar. Säkerheten på apparaterna har ökat och en markant skillnad jämfört när jag började är datoriseringen. Det finns knappast något som går att serva utan att koppla upp sig via PC-n, säger han. 24 HÄLSOTECKEN NR Text: Cecilia Ottosson Foto: Staffan Gustavsson