De äldsta målningarna i Roslags-Bro kyrka Wilcke-Lindqvist, Ingeborg Fornvännen 36,

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "De äldsta målningarna i Roslags-Bro kyrka Wilcke-Lindqvist, Ingeborg Fornvännen 36,"

Sten Andreasson
för 7 år sedan
Visningar:

1 De äldsta målningarna i Roslags-Bro kyrka Wilcke-Lindqvist, Ingeborg Fornvännen 36, Ingår i: samla.raa.se

2 SMÄRRE MEDDELANDEN 245 Ytan hugges sedermera så att lämplig yta erhålles och denna färgas medelst cemontäkta färger till en med stenen överensstämmande färg. Sedan 1932 hava 311 runstenar lagats eller rests. Kostnaderna härför uppgå till : 06 kronor. En sammanställning av do vidtagna åtgärderna och dessas fördelning på olika landskap återfinnes i tabellen på vidstående sida. K. A. Gustawsson DE ÄLDSTA MÅLNINGARNA I HOSI.Al.S-llHO KYRKA Roslags-Bro kyrka är som bekant rikt dekorerad med målningar, vilka enligt en nu försvunnen inskrift utförts Ehuru korvalvets dekoration i mycket skiljer sig från kyrkans i övrigt, kan man dock av flera skäl anse för så gott som säkert, att hela kyrkan dekorerats vid nämnda tidpunkt. Se härom Sveriges kyrkor, Uppland II: 2, s. 138 ff. På samma ställe har emellertid undertecknad framhållit, att i korvalvct, som är äldre än kyrkans övriga valv, rester av en tidigare befintlig dekoration torde ha inarbetats i målningarna från Då dotta förhållande mig veterligen ej förut observerats, ehuru målningarna i Roslags-Bro äro rätt utförligt behandlade i den konsthistoriska litteraturen, och då Sveriges kyrkors utrymme ej på alla punkter kan tillåta någon egentlig bevisföring, givetvis ej heller avbildning av jämförelsematerial, skall här ett kort bidrag lämnas till problemets belysning. De nämnda resterna av äldre dekoration utgöras av de treflikiga blad med omvikt fpots, som likt gotiska krabbor följa valv-ribborna i korvalvets östra och västra kupor (fig. 1). Till färgen skilja sig dessa nu icke i någon påfallande grad från valvets dekoration i övrigt den är hållen i 1400-talets vanliga gröna, bruna och vita toner med svarta konturer, men öro i östra kupan, som varit överkalkad, väsentligt blekare än i den västra, som vid kyrkans restaurering 1929 endast rengjordes. De innehålla emellertid dessutom något ljusrött, och från mina undersökningar i kyrkan har jag antecknat, att även blått sparsamt förekom. Att vid restaureringen ingen iakttagelse gjordes om den bristande samhörigheten mellan dessa kantblad och valvets övriga vegetativa ornamentik måste bero på att båda äro målade på samma putslagcr. Med andra ord: dekorationen från 1471 har anbragts som fyllning å tomma fält mellan de bladkantade valvribborna. Icke desto mindre äro på flera ställen do trcflikiga kantbladen övörskurna av den nya målningen, till synes avpassade efter den eller helt borttagna (genom överputsning eller på annat sätt?). 1 Den äldre och yngre dekorationen ha tydligen avsiktligt sammanarbetats, och det är icke så lätt att avgöra särskilt icke efter restaureringen precis på vad sätt detta skett. 1 Observera dessutom, att inga spår av de treflikiga kantbladen finnas i ;ödra och norra valvkuporna, och att i de smala valvstrålarna inom ribbornas stjärnmönster endast två sådana blad (på nö. sidan, nära valvhjässan) förekomma.

3 _g* <i^_* ; *IK_5_ > i, '» *i_l_ J? tåéstt J_f> JrwJ/tty r^ 0t B J * ' mm p " r^ 4'"1 f_fvjh^^sjubf^^m^_tj^^^'- PJ ^_H#*? _i _*»v* *3_i ^ S " ^^_^*- k> ^ ' ^ff! \V.-^ k. *_3 ^ Fig. 1. Korvalvet i Roslags- Bro kyrka, Uppland, The chancel vaulting in Roslags-Bro Church, Uppland. Kv _H_\/ _n k\ ^ösv ' \ >l _fcv«^ 'v. 1 S ^1 Sm\% Fig. 2. Målning i Uppsala Trcfaldighetskyrkas korvalv. Painting in the chancel vaulting In Holy Trinily Church, Uppsala. ' \ 1 IBM «W 8_^' *H iä) f M P_a VJ^ -.79 il-l/r^i 1

4 .SMÄRRE MEDDELANDEN 247 Beträffande själva valvets ålder må nämnas, att medan de båda västligare valven, vilkas målningar typiskt företräda den s. k. Bro-Knivsta-gruppen, tydligen äro sekundärt inslagna kort innan de målades 1471, så är korets ursprungligt. Det är ett valv av icke så vanlig karaktär: ett stjärnvalv med smala ribbor, vilkas tvärsnitt visar en modifierad klöverbladsform. 2 Denna valvtyp synes vara utbildad i Preussen på 1300-talet och har därifrån spritt sig till de nordiska länderna. Korvalvet i Roslags-Bro dateras av Erik Lundberg till 1300-talets senare del.' Möjligen kan dateringen sträckas något längre fram i tiden. 4 Det är givetvis i och för sig tänkbart, att ett valv slagits och sedan fått stå odokorcrat i c:a år. Men just den typ av valvmålningar, som Fig. 3. Trcflikigl blad a) Roslags-Bro kyrka b) Uppsala Trefaldighelskyrka. Thrce-lohed leal. a) Hoslags-Uro Church. b) lloly Trinity Church, Uppsala. ovan antagits blad eller blommor, som tyckas växa fram längs ribborna och accentuera dem, medan valvkupornas mittparti lämnas tomt är som bekant kännetecknande för 1300-talet. C. R. af Ugglas har redan 1918 sammanställt några dylika målningar. 5 Av intresse som jämförelsematerial med Roslags-Bro äro särskilt de i Västeråker där på alldeles samma sätt äldre och yngre målningar sammanarbetats samt, framför allt, de i Trefaldighetskyrkan i Uppsala (korvalvet). Likheten med de senare torde framgå utan närmare kommentar, om också bladen i Roslags-Bro visa kraftigare och fylligare, mer bondskt stiliserade former. Det är f. ö. ej utan, att även ett annat motiv bland målningarna i Roslags-Bro korvalv det i stora rundlar flätade rankverk, som fyller den västra valvkupans nedre hörn påminner om 1300-talets måleri och skulle kunna anses som tillhörande den ursprungliga dekorationen. ' Sveriges kyrkor, Uppland 11:2, fig ' E. Lundberg, Byggnadskonsten i Sverige under medeltiden, , Sthlm 1940, s Jfr, liksom ävon beträffande korets byggnadstid, Sveriges kyrkor. Uppland II: 2, s s C. R. a f U g g 1 a s, Till kännedomen om dot gotiska måleriet i Uppland. (Studier i Upplands kyrkliga konst, Uppsala 1918, s. 18 ff.)

5 248 SMÄRRE MEDDELANDES Trefaldighetskyrkans valv och med dem även målningarna, som synas vara utförda på den färska putsen, dateras av Ugglas till 1300-talets mitt eller kort därefter. 6 De motsvarande målningarna i Roslags-Bro behöva ej vara många årtionden yngre. Det finns ingen anledning betvivla, att de äro jämnåriga med valvet. Ingeborg Wilcke-Lindqvist ENMANSGRAVAR I NORRHOTTEN Sommaren 1939 hittades ett par stenverktyg i Vännäs by i överkallx socken, Norrbotten, under omständigheter, vilka göra det troligt att do tillhört någon enmansgrav. Då sådana gravar hittills icke äro med säkerhet kända från övre Norrland, kan det vara av intresse att närmare granska detta fynd. Del ena verktygel var cn håleggad yxa. längd 17.5 cm. av svart skiffer, Fig. 4. Håleggad mejsel. Norrb. M. inv:nr Hollow-cdgcd chisel. Fig. 5. Tväreggad yxa. Norrb. M. inv:nr Square-edged axe. en även i norra Sverige ganska vanlig typ. Det andra var en tväreggad yxa av grå, lösare skiffer, längd 17,3 cm. En del av yxan är avflagrad. De ha i Norrbottens Museum inv:nr (Fig. 4 5.) Båda två hade legat helt nära varandra, ondast några dm under markytan. De kommo i 6 I anslutning till Hahrs utredning av byggnadshistorien Konst 1905, s. 109 ff. Kult och

Relevanta dokument

Nyupptäckta runinskrifter i Anga kyrka

Nyupptäckta runinskrifter i Anga kyrka Anga sn, Gotland Runrapport från Riksantikvarieämbetet Riksantikvarieämbetet Box 1114 621 22 Visby Tel 08-5191 80 00 www.raa.se registrator@raa.se Riksantikvarieämbetet