Tanum. Mobila distriktssköterskor. Familjecentralen. Nu ökar vi farten på nätet. Eken. Information från Tanums kommun Nummer 33 December 2011

Transkript

1 Tanum Information från Tanums kommun Nummer 33 December Familjecentralen Eken Mobila distriktssköterskor Nu ökar vi farten på nätet

2 INNEHÅLL Familjecentralen Eken... 4 Stöd för unga som lider av andra missbruk... 5 Lena Willig ny bambatant... 6 Modemässa lyser upp vintermörkret... 7 Ungdomens hus invigdes med en smäll... 8 Lupp ungdomsdemokrati... 9 Mobila distriktssköterskor Erbjudande till dig som är Notiser från omsorgen Flyktingverksamheten i Tanum Enskilda avlopp ingen skitsak Företagspresentation: Tanums Fönster Ny näringslivsutvecklare Notiser från näringslivet Nu ökar vi farten på nätet! En till en IT-projekt Kostnadsfri energi- och klimatrådgivning Föreningspresentation: Bohuslin Notiser Säkerhet i vardagen Har du sett sandödlor? Notiser från VA-avdelningen Renhållningsinformation Tanums Bostäder informerar Budget Upphandlingsinformation Omslagsbild: Isen lägger sig utanför Grönemad, Grebbestad. Foto: Kjell Holmner. f d f f d God Jul & f Gott Nytt År f f

3 TanumInformation från Tanums kommun Nummer 33 December 2011 Alla är vi beroende av idoga företagare och teknikutveckling När jag under sensommaren åkte genom kommunen och tittade utöver åkrarna njöt jag i fulla drag. På fälten utvecklades grödan mycket bra och prognosen för en rekordskörd var god. Vid samtal med en lantbrukare inledde jag därför samtalet med, att i år ser det ut att bli rekordskörd? Ja, svarade bonden, det ser väldigt bra ut. Som du vet bör man inte ta ut något i förskott! Fälten ska tröskas och skörden bärgas, därefter kan vi prata om skördens storlek och kvaliteten. Tyvärr fick bonden rätt. Det blev en höst med mycket besvärliga väder- och skördeförhållanden. Kvaliteten på bröd- och fodersäd blev ojämn. Efter en mycket utdragen skördesäsongen blev det några relativt tjänliga dagar i mitten av oktober. Det räddade en del av skörden men åkrarna var vattensjuka och hade svårt att bära skördemaskinerna. Det blev ingen rekordskörd. Istället en höst där lantbrukarna med familjer pendlade mellan hopp och förtvivlan. Säkert har bönderna vid många tillfällen under hösten kopplat upp sig via datorn och följt olika webbsidors väderprognoser. Tanums kommun är en av flera parter som nu agerar för att fiberföreningar ska startas och bredbandsnät byggas i kommunen. Finansieringsmodellen för utbyggnad är att staten, region och kommunerna gemensamt satsar investeringsmedel. Fiberföreningar bygger ut bredbandet i sin närmiljö och fastighetsägaren betalar anslutningsavgift. Om den modellen kan man ha åsikter - och det har jag. Nu gäller det rätta in sig i ledet och aktivt se till att vi får bredband med bra kapacitet. Tanums kommun kommer att satsa ungefär sex miljoner kronor, fördelat på tre år i projektet bredbandsutbyggnad i Tanums kommun. Telia har aviserat att man kommer att genomföra teknikskifte. Det fasta telenätet ska på sikt monteras ned och trafiken ska gå över till det mobila nätet. Avregleringen av telemarknaden, som genomfördes på 1990-talet, har i vissa avseenden varit lyckad. Tack vare konkurrensen har det blivit billigare att ringa. Men nu sätts systemskiftet på prov. Telia är nu ett vinstdrivande bolag utan det samhällsansvar som vilade på föregångaren Televerket. Men trots detta måste Telia ta ett stort ansvar för att det teknikskifte de genomför inte ska drabba kunderna. Om man ringer via det fasta eller mobila nätet spelar inte så stor roll men det måste fungera. Tanums kommun har under de senaste åren haft en investeringsnivå på drygt 100 miljoner. Utifrån det driftresultat vi har, är det långsiktigt en för hög investeringsnivå. I investeringsbudget för 2012 och några år framåt kommer därför nivån att ligga någonstans runt 75 miljoner kronor. Detta för att inte öka kommunens låneskuld och för att inte vara för beroende av eventuellt höjda räntenivåer, som då skulle drabba driftbudgeten och nämndernas verksamheter som skola, vård och omsorg. Framgång är inte slutgiltig, misslyckande är inte livshotande, det är modet att fortsätta som räknas. Citat av Winston Churchill. Till er alla, en God Jul och Gott Nytt År! Clas-Åke Sörkvist Ordförande kommunstyrelsen, clas-ake.sorkvist@tanum.se REDAKTÖR: Anette Karlström ANSVARIG UTGIVARE: Ulf Ericsson STF ANSVARIG UTGIVARE: Anette Karlström POSTADRESS: Tanums Kommun, Ekonomikontoret, Tanumshede BESÖKSADRESS: Kommunhuset Tanumshede TELEFON: VX Fax: E-POST: info@tanum.se PAPPER: 115 g Munken Cream Bra miljöval TRYCKERI: Risbergs Information & Media, Uddevalla FOTOGRAFIER: Omslag, Kjell Holmner, sid 4 5, 10, 16, 22 Magnus Lindström, sid 6 7 Michael Halvarsson, sid 21 Maria Olsson, sid 23 Inger Flemming Lange, sid 29 Rambo AB, Magnus Länje, övriga bilder Tanums kommun. TEXTER: Sid 4 5, 10, 16, 22 Magnus Lindström, sid 6 7 Michael Halvarsson, sid 18 Tanum Turist, sid Rambo AB, övriga texter Tanums kommun.

4 Familjecentralen Eken välkommet samarbete För tre år sedan öppnade Familjecentralen Eken i Tanumshede. Förra året hade bara Öppna förskolan be sökare. Första halvåret 2011 var siffran Familjecentralen Eken är ett samarbete mellan primärvården och Tanums kommun. Här arbetar barnmorskor, distriktssköterskor, förskollärare och kurator. Det finns också tillgång till läkare och psykolog. Mimmi Edlund, barnmorska, är samordnare tillsammans med Ann- Charlott Wester, förskollärare. Fördelar Det är en vinst med olika funktioner under samma tak, säger Ann-Charlott. Den öppna verksamheten för barn upp till sex år och deras föräldrar, babymassage, babycafé, föräldravägledning, kurator och de medicinska resurserna alltihop samverkar med stor flexibilitet för att främja en god hälsa hos barn och föräldrar. Föräldracentralen fungerar som en informell mötesplats, där föräldrar och barn inte bara har tillgång till professionell kompetens utan också till stödet att träffa varandra. Här växer nätverk och vänskap mellan besökarna. En öppen atmosfär gör det också lättare att tidigt se de behov av hjälp som kan uppstå. Kontinuitet Om samarbete är det ena benet för verksamheten så är kontinuitet det andra. Till föräldravägledningen, till exempel, kan alla föräldrar med barn i ett- till sexårsåldern anmäla sig. Två grupper med fem träffar per år träffas Mamma Olivia och pappa Bernhard med Miranda, som har fått syn på Tilda för att utveckla deltagarnas föräldraskap. Det behöver inte handla om något extra svårt utan oftare om att möta nya situationer som kommer med barnets utveckling. Det är frågor om anknytning, gränssättning och att stärka barns självkänsla. Där arbetar vi enligt Vägledande samspel/international Child Development Programme (ICDP). Det är ett internationellt, relationsorienterat och empatibaserat program som bygger på barnkonventionen. Tyngdpunkten ligger på att stärka relationen mellan barn och föräldrar, inte att påverka barnens beteende. Genom diskussioner och utbyte av erfarenheter förmedlar metoden ett förhållningssätt där respekt i bemötandet är grundläggande. Tanken är att man utgår från det som är bra. Man ska känna att det är ok det man gör, men att man blir mer medveten om varför man gör som man gör. ICDP som metod är lika användbar i äldreomsorgen, skolan och personalgrupper. Den används över hela landet, liksom internationellt. Trygghet Till en annan del av Familjecentralens verksamhet, föräldraträffarna, blir alla som väntar barn eller har barn upp till ett år inbjudna, förstagångsföräldrar lika väl som andra. Sex grupper per år träffas 15 gånger vardera och fem av gångerna är det babymassage. På föräldraträffarna tar barnmorskor, distriktssköterskor, förskollärare och kurator upp ämnen som smärtlindring inför förlossningen, amning, sjukdomar, barnsäkerhet, mat och andra frågor, som också tas upp i föräldravägledningen, till exempel parrelationer, eller som annars kommer upp. I de här grupperna är det också skönt att träffa andra i samma situation, säger Mimmi Edlund. Det ger en trygghet som är mycket betydelsefull. Under Öppna förskolan har barnmorskor och sjuksköterskor dessutom drop in-öppet på måndagar. Allt för en snabb och lätt kontakt. Familjecentralen Eken Björnbärsvägen, Tanumshede, (Hedeskolans bottenplan) Mer information Följ oss på facebook Familjecentralen Eken Mer om Spira Linda Göthberg-Jucker Ann-Charlott Wester

5 Synd bara att det inte är varje dag! Föräldrarna Lotta Isberg, Bullaren och Liselotte Larsson, Tanumshede, är helt överens: Familjecentralen med allt på en plats är jättebra. Bara synd att det inte är Öppna förskolan varje dag! Det är ingen tvekan om att Familjecentralen Eken är ett uppskattat ställe: Här är man alltid välkommen, intygar Lotta och Liselotte. Alla får stöd med det de behöver, både barn och vuxna. Liselotte Larsson med Jonathan och Lotta Isberg med Samuel i famnen trivs bra på Familjecentralens öppna förskola. Det behöver inte vara frågor man har som just förälder. Det kan vara andra saker. Mår man inte bra går det att prata öppet här. För oss är det ett ställe för vuxenkontakt, som man ju ofta saknar när man går hemma med barnen. Vi som kommer hit stöder varandra också. För många ensamstående är det en särskilt viktig möjighet till kontakt. Personalen är toppen, lyssnar alltid. De är lika inbjudande mot nya ansikten, som mot oss. Vi är på Öppna förskolan så ofta det går! Stöd för unga som lider av andras missbruk Familjecentralen är också platsen för Spira, individ- och familjeomsorgens stödgrupp för barn och ungdomar som lever i relationer där någon närstående missbrukar. Nu är den första Spira-gruppen igång på Familjecentralen Eken i Tanumshede. Ann-Charlott Wester och Linda Göthberg-Jucker, Spiras handledare. Höstens grupp har sju deltagare i åldern år, berättar Ann-Charlotte Wester och Linda Göthberg-Jucker, som leder gruppen tillsammans. Vi kommer att träffas 15 gånger med olika teman varje gång. Ungdomarna kan ha föräldrar, syskon, eller släktingar som missbrukar alkohol, narkotika eller läkemedel. Men Spira vänder sig också till dem som tidigare levt nära ett missbruk. I gruppen pratar vi om hur missbruket påverkar dem själva och familjen. Det är en viktig insikt att missbruket inte är deras ansvar. Det är vanligt att axla för tunga roller och bygga upp försvar. Bara att förstå att man inte är ensam om sitt problem, känns som en lättnad för ungdomarna. De får möjlighet att sätta ord på sina upplevelser och utbyta erfarenheter. På träffarna varvas praktisk information med övningar, fika, diskussioner och prat om allt möjligt, skola, framtid, fritid, missbruk. Det första vi gör är att presentera oss allihop. Ungdomarna ska känna att det här är deras grupp, där de är välkomna och kan vara trygga. När de går härifrån ska de ha haft en trevlig stund och vara nöjda med vad den gett. Vi släpper aldrig taget om saker som kommer upp och går aldrig över huvudet på ungdomarna. Deras vårdnadshavare ska godkänna att de är med i gruppen. Som ledare för gruppen har vi tystnadsplikt men också anmälningsplikt om vi ser att någon far illa. I gruppen kommer ungdomarna överens om vad de själva får föra vidare. Ann-Charlott Wester är förskollärare och Linda Göthberg-Jucker kurator. Båda är utbildade i det program de arbetar efter, som IOGT-NTO:s Juniorförbund och Ungdomens Nykterhetsförbund arbetat fram. Metoden är väl utprovad och vi gjorde till exempel alla övningar själva under utbildningen. Mycket nyttigt. 5

6 Lena Willig bambatant efter nyår Det kommer att märkas på dofterna från köket. Om tre veckor slutar lunchmaten att åka lastbil till Tanums gymnasium. Istället lagas den på plats av Lena Willig och hennes medarbetare. Mer närlagat och mer nylagat kan det inte bli för gymnasierestaurangens cirka 120 dagliga lunchgäster. En ny ugn och ett nytt kylrum är allt som tillförs det mycket kompakta köket. Jag trodde inte att skolmat kunde vara en gastronomisk utmaning. Men jag har faktiskt blivit mer och mer intresserad av skolmatskulturen, säger Lena Willig. Jag är fantasifull. Hur mycket ska jag släppa på? Var hamnar krutet? På salladsbordet eller dagens soppa? Bambatant är coolt Erkänt skicklig och omtalad bland matälskare för sin kokkonst tycker hon att det ska bli coolt att tänka på sig själv som bambatant. Vi ligger utanför kostenheten och lägger meny efter egen budget och eget tänkande. Just nu kollar jag upp vad andra skolrestauranger har, berättar Lena och förklarar nysatsningen på närlagad lunchmat. Utan kostinspiratören Sara Olovssons hjälp hade det inte gått. Hon ser möj ligheter och är fantastiskt inspirerande. Utbildningskök Omvandlingen till tillagningskök i gym nasierestaurangen har ytterligare en för del. Det blir ett ännu bättre utbildningskök. Tanums gymnasium har återstartat sitt restaurangprogram efter några års paus. Inga glutamater i mitt kök. Lena Willig undviker kryddor med E-nummer. Det var när hotell- och restaurangutbildningen fanns i sin första version som hon började på gymnasieskolan. Tyvärr tappade vi kraft och fart under åren programmet var nedlagt. Innan hade vi stort massmedialt försprång med slowfoodinriktning, Italienresor med mera. Men nu tar vi fart med plats för 6 8 elever per årskull, säger Lena Willig. Tänk vilken yrkesstolthet det ska ge för mina elever att laga mat till sina kompisar! Mer än laga mat Att jobba i köket är för Lena Willig mer än att bara laga mat. Hon berättar engagerat om SFI-eleverna som lär sig svenska genom att laga mat och prata kring vad man gör. De kommer med nästan inga kunskaper alls och lär sig massor. Och så tonåringarnas individuella val, en kurs som ligger utanför deras vanliga studieinriktning. Då har vi matlagning, vansinnigt populärt. De kommer en halv dag per vecka, drivor av oljiga killar som kommer hit och lagar mat till alla oss andra. Jag tror jättemycket på det där att vara kung för en dag. Lena Willig är uppvuxen i restaurangfamilj. Pappan lagade mat till flera hundra på Electrolux i Strömstad. Han la in egna rödbetor, gurka och annat. Det gör inte Lena. Men hon ska laga så mycket som möjligt från grunden. Svinnbarometer: Mat som slängs ska vägas. Varje vecka ska svinnet redovisas i matsalen. Målet är att minska svinnet. Genomsnitt per dag i höst är cirka 1,5 kg som skrapas av tallrikarna istället för att ätas. 6

7 Modemässa lyser upp vintermörkret Kallt och mörkt men rätt tid för en glittrande modemässa. I februari förvandlas scenen på Futura till showroom med en ström av leende modeller på catwalken. Det är frisöreleverna på Tanums gymnasium som storsatsar tillsammans med näringslivet. Att forma och genomföra mässan är en del i elevernas utbildning. Och en modemässa av den här storleken gör sig inte själv. För dom handlar det om att våga ta kontakt, skapa bra relation och samarbeta, säger Camilla Söderlund, lärare och projektledare tillsamman med Charlotte Svensson. Tusen delar ska fogas samman till en helhet, en upplevelse för publiken. Flygblad och reklam, lokalbokning, musikval och förhandlingar om kläder, skor, glitter, smink, frisyrer och annat som ska lånas eller göras. Det är massor att tänka på. Men eleverna har varit med och planerat. De vill göra så mycket de kan själva, till och med snacks och annat gott för publiken på visningsdagen. Bästa modellerna Charlotte Svensson tog studenten som utbildad frisör i Tanum så sent som i våras. Hon vill bredda sina erfarenheter för att arbeta mer som stilist och arrangör. Jag älskar verkligen kläder och marknadsföring. Valet av modeller andra lärare och elever på skolan är enkelt att förklara för Charlotte Svensson Alla i publiken ska ju kunna se sig själv i det vi visar. Modemässans ansikten: Camilla Söderlund och Charlotte Svensson. Modellkort för alla En utmaning bland andra för mässsans arrangörer blir att få ordning på modellkorten. Ett sånt finns för varje framträdande som en modell gör och talar om vilka kläder som bärs, var de kan köpas och till vilket pris. Målet är att skapa en modemässa för alla, män och kvinnor, barn och storväxta. Ett bra arrangemang marknadsför inte bara kläder, skor, smink och frisyrer. Det marknadsför också skolan och eleverna bakom arrangemanget. Och så vill vi vårda våra relationer med handledarna, de som tar hand om eleverna på salongerna under utbild- ningstiden. Det är dom som ska sitta på frontrow, säger Camilla Söderlund. 15 butiker i området har kontaktats per brev och genom personliga besök. Nästan alla har sagt ja till att medverka. Camillas drömbokning: Svenska tvillingarna Isabell och Evelina Fransson har valt samma yrke. De är frisörer. De tävlar världen över med sin skicklighet. Isabell blev fyra i senaste frisör-vm i Milano. Camilla hoppas få med båda två till modemässan på Futura 15 februari nästa år. 7

8 Ungdomens Hus i Tanumshede invigt med en smäll! Den femtonde oktober höll Ungdomens Hus öppet hela dagen för vem som ville titta in och se de vackra, varma lokalerna, färg- och ljussatta av inredaren Karin Mailänder. Huset, som ligger i Idrottshallens undervåning, precis nedanför busshållplatsen i Tanumshede, har fått en ny trappa till höger om idrottshallens ingång. Skyltar och upplysta träd visar vägen för den som kommer från Tanumshede centrum eller som kliver av bussen från någon annan ort. Nikos Plegas tar för sig av den fria tacobuffén. Han är en av medlemmarna i bandet Mathematic Violence som stod på scenen på invigningsdagen. Under dagen kunde unga människor prova på skateboard i det rum där det nu håller på att byggas ramper och klätterväggar. Många ville göra sina egna badges knappar med budskap att sätta på kläder och väskor. Här startade också en studiecirkel som pågår varje vecka där man får lära sig att göra musik på datorn. I filmrummet spelades spel på gigantisk duk, och några prövade dansverkstad med dagens konferencier Micaela i det nya dansrummet. Under dagen spelade flera musikgrupper, Wilhelm Screm, Mathematic Violence och Tobias Johansson, i flera lyckade set med en entusiastisk publik. Se bilder och filmklipp på Tanumsbor i alla åldrar åt tacos och fikade på nya caféet, lyssnade på levande musik eller kollade på ishockey tillsammans på TV. Alla var med och klippte bandet på de många konfettiballonger som hängde i taket. Invigningssignalen gavs av Liselott Broberg som bl a är politiker i barn- och utbildningsnämnden, vilken har ansvar för de sex fritidsgårdarna i kommunen genom Tanum Kultur & Fritid. De olika gårdarna runtom i kommunen har öppen verksamhet, anordnar resor till Liseberg, kanotfärder, tältövernattningar, bowlingresor, lovverksamhet och drogfria fester vid skolavslutningen samt mycket annat. Ombyggnaden av den gamla fritidsgården B-hallen har pågått sedan januari 2011, och i augusti kunde ytorna börja användas igen. Högstadieeleverna på Tanumskolan kan så småningom vara där på rasterna under skoldagen och måndag, onsdag och lördag hålls Ungdomens Hus öppet för unga från 13 år och uppåt. Ungdomar som har en idé om en verksamhet som passar i lokalerna kan höra av sig till personalen och få stöd att dra igång. Meningen är att jobbet ska göras av de unga själva medan fritidsledarna hjälper dem på vägen. Sedan öppnandet har besökarna kunnat gå på ljud- och ljusteknikskurs, använda replokalen för musik, provat på friskis och svettis, gått på studiecirkel i musik, varit med och byggt ramper, dansat under höstlovet tillsammans med dansgruppen Camp Vamp och sett en föreställning med dem. Under lovet gick gårdarna samman och anordnade nattöppet med Lan. Flera musikkonserter har också arrangerats. Caféets fräscha kök serverar matiga mackor och annat gott både till Husets ungdomar och till idrottande ungdomar uppe i A-hallen. Många föreningar har hört av sig och vill hänga med ungdomarna på Ungdomens Hus och dela med sig av sin verksamhet. Fler är välkomna, och den som vill hålla kontakt med utbudet lättast blir vän med Ungdomens Hus på Facebook. Är du vuxen och blir avundsjuk? Vi hörde många röster under invigningsdagen som gärna hade sett att vuxna också får en fritidsgård. Än så länge får du nöja dig med att låna möteslokalen i Ungdomens Hus för möten i din förening eller liknande. Ring fritidsledarna genom kommunens växel

9 Ungdomsdemokrati i Tanums kommun Ungdomsenkäten som ger kunskap om unga Fritid skola politik inflytande trygghet hälsa arbete framtid För att kunna fatta bra beslut är det viktigt med kunskap om hur unga i kommunen har det och vad de tänker om sin tillvaro. Det är naturligtvis unga själva som bäst vet vad de vill. Nu är LUPP-undersökningen i full gång i Tanums kommun, ett begrepp som hamnat på mångas läppar. LUPP står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkätundersökning som riktar sig till kommunens ungdomar mellan 13 och 25 år. Ungdomsstyrelsen erbjuder alla landets kommuner att använda sig av ungdomsenkäten LUPP för att ta reda på vad våra ungdomar tycker. Frågorna handlar bland annat om Synen på inflytande och demokrati, trivsel i skolan, fritidsaktiviteter, arbete, hälsa och framtidsplaner. Är unga trygga eller rädda att utsättas för brott, intresserade av att starta eget företag eller funderar de på att flytta från kommunen. Finns det några samband mellan betyg i skolan och fritidsaktiviteter, mellan hälsa och vilja att engagera sig i kommunen. Detta och mycket mer kan LUPP bidra med. Alla högstadieklasser och gymnasieklasser har gjort eller kommer att få göra enkätundersökningen på skoltid. Alla ungdomar mellan år har fått ett vykort hemskickat till sig där de uppmanas att göra enkäten elektroniskt på webben. Ju fler ungdomar som deltar i undersökningen ju kraftfullare blir resultatet röster hörs mer än 500. LUPP-undersökningen görs i Tanums kommun för att få ett underlag när politiker och tjänstemän tar beslut som rör ungdomarna. Ett stort och hjärtligt tack till alla elever, ungdomar, lärare och andra involverade som medverkat i LUPPundersökningen TACK! Fanny Älgemon, 15 år och går i 9:an på Tanumskolan säger: Jag tycker LUPP-undersökningen är bra för att alla ungdomar får sin röst hörd! Vi får säga vad vi tycker och har en chans att förändra. Vi får bekräfta för övriga samhället hur det faktiskt är och vad vi tycker och tänker bland annat. Sen är det ju också bra för hela samhället att faktiskt se hur ungdomarna här faktiskt mår, vad dom gör, hur dom har de runt omkring sig och vad dom tänker om saker. Det är nog viktigt för alla! Därför är det viktigt att alla också gör undersökningen. Så att de blir korrekta och bra svar på allt som den innehåller. För om de är någonting som ungdomarna som deltagit inte tycker är bra till exempel, så ska ju politikerna göra någonting åt de. Och ju fler som deltar desto mer chans blir de ju att vi kan få de bättre, så som vi vill ha de! Luppen kan bidra med förändringar i samhället. Så att vi får de bättre. Ungdomar är ju en stor del av samhället. Och jag tycker de är bra att vuxna tar oss på allvar! LUPP-undersökningen är en bra idé och jag hoppas politikerna tar det på största allvar och verkligen försöker att förbättra det som vi tycker ska förbättras. Och att dom förstår hur vi har de, även om det är bra eller dåligt. Det är viktiga frågor som ställs. Jag tycker detta är mycket bra! Och jag hoppas på resultat som kan förändra, förbättra och höras. 9

10 Tryggare med mobila distriktssköterskor Det har blivit lättare och tryggare för de äldre invånarna i kommunen att bo kvar i sitt eget hem. Kommunens Kom hem-team samarbetar med mobila distriktssköterskor från primärvårdens vårdcentraler i Fjällbacka och Tanumshede. Det här skapar trygghet, både för patienterna och oss inom vården, säger Maria Widerberg och Veronica Arvidsson, de två mobila distriktssköterskorna. Vi har tät kontakt med patienterna och deras anhöriga per telefon och hembesöken gör att vi har bra koll på hur de har det. De som blir aktuella för besök är över 75 år och ska vara utskrivna från länssjukvården, de kan ha mycket hemtjänst men ingen hemsjukvård eller vårdas av anhöriga. Det kan också finnas någon annan indikation på behov av hjälp till exempel medicinering, kost eller hygien. Bättre kontakt Det kommunala Kom hem-teamet står för bedömningen kring patienterna när de skriv ut från länssjukvården. I teamet arbetar vårdplaneringssköterska, biståndshandläggare, sjukgymnast och arbetsterapeut. Att samla medicin- och rehabkomptensen gör att inte något Veronica Arvidsson och Maria Widerberg, primärvårdens mobila distriktssköterskor. Ajajaj? Nej det är inte så farligt som det ser ut. Sven Kristiansson behövde inte åka till vårdcentralen för att få sitt influensavaccin. Distriktssköterskan Maria Widerberg kom och gav honom det i hemmets lugna vrå under överinseende av Svens fru, Inger. eller någon riskerar att hamna mellan stolarna. I patienternas hem gör primärvårdens mobila distriktssköterskor bedömningarna. De har ett nära samarbete med Kom hem-teamet. Målet är att patienterna ska kunna bo hemma i trygghet, genom bättre kontakt mellan kommunen och primärvården. Finns det behov av fler än tre till fyra hembesök kontaktar Veronica och Maria kommunen för eventuell hemsjukvård. Helhetsbild Maria Widerberg kom in 2008 som mobil distriktssköterska och året därpå kom också Veronica Arvidsson med och tog hand om södra kommundelen. Vi fungerar som en länk mellan hemsjukvård, primärvård och länssjukvård, säger Maria och Veronica. På hembesöken kanske vi ska ta ett stygn, ta blodtryck eller något annat prov, gå igenom medicinerna eller kolla så att patienten tar sina tabletter. Då ser vi också allt runt patienterna, hur de rör sig i hemmet, fallrisker och behov av hjälpmedel, till exempel. Vi får en helhetsbild och kan följa upp och förebygga problem så de inte behöver bli akuta. Det är mycket telefonsamtal också, mer än besök, faktiskt. Patienterna känner en trygghet redan i att bara få prata med oss. 10

11 Erbjudande till dig som är 75+ Du som är 75 år eller äldre har möjlighet att få ett hembesök av en sjuksköterska. Under besöket får du information om var du vänder dig om du är i behov av vård och omsorg, rehabilitering, hjälpmedel med mera. Du blir också erbjuden en snubbelrond och hälsosamtal. Hembesöket är givetvis frivilligt. Det är en sjuksköterska anställd i kommunen som gör alla hembesök och uppföljningar. Sjuksköterskan skickar dig ett brev med erbjudande om hembesök, följer upp med ett telefonsamtal och avtalar tid. Under hembesöket får du bland annat information om: sjukvårdsrådgivningen (1177.se) vart man vänder sig vid olika vårdbehov, hemtjänst, matdistrubition, trygghetslarm hjälpmedel syn och hörsel hemvaktmästaren möjligheten för hemsändning från apotek frivilligverksamhet anhörigstöd lämnar broschyren Säkerhet i hemmet Hembesöket avslutas med att du erbjuds en snubbelrond. Faktorer i hemmet som kan utgöra en risk för bland annat fallolyckor granskas. Du får också förslag på åtgärder för att minimera riskerna. Du erbjuds också ett hälsosamtal. Sjuksköterskan lämnar sitt telefonnummer så du har möjlighet att ringa om det uppstår frågor efter hembesöket. Det är Ingrid Renhammar som gör hembesök hos dig. Uppföljning av hembesök Alla som tackar ja till hembesök får efter cirka ett år uppföljande telefonsamtal, för att höra om man haft något nytta av den information som lämnades vid hembesöket eller om nya frågeställningar uppstått. Telefonuppföljning har skett med 32 Fakta Syftet med att erbjuda denna målgrupp hembesök är bland annat att förebygga fysisk, psykisk och social ohälsa, att skapa trygghet och öka förutsättningarna för att kunna bo kvar i det egna hemmet med hjälp av olika insatser från bl.a. kommunen, primärvården, att se friskfaktorer istället för riskfaktorer. personer som under 2010 tackat ja och haft hembesök. Av dessa 32 personer upplevde 23 personer, 72 procent, att man haft nytta av besöket. 6 personer, 19 procent, har inte haft någon nytta av information och 3 personer, 9 procent, bortfall. Tanums kommun har bedrivit uppsökande verksamhet sedan Målgruppen har tidigare varit att erbjuda de som fyller 80 år ett hembesök. Kriteriet var att man inte har kommunala insatser sedan tidigare. Socialstyrelsen ändrade 2010 riktlinjerna för uppsökande verksamhet och målgruppen är de som fyllt 75 år. Under 2011 har 112 personer erbjudits hembesök. 28 personer, 25 procent, tackade ja och 84 personer, 75 procent, tackade nej till hembesök. 11

12 Hemvaktmästare Äldreomsorgen erbjuder kostnadsfri vaktmästarservice för dig som fyllt 67år. Syftet är att hjälpa dig att göra ditt hem säkrare och minska risken för fall. Du kan få hjälp med exempelvis: Hänga upp lampor Fästa sladdar Byta glödlampor Byta gardiner Möblera om Snubbelrond: Då går Roland igenom din bostad för att hitta risker och föreslå åtgärder innan du har ramlat. Och nu kan du få en gratis brandvarnare installerad också! Förbrukningsmaterial tillhandahåller du själv. Hemvaktmästaren Roland arbetar måndag fredag kl och nås på telefon Köp halkskydd och bli bjuden på lunch! Är du 70 år eller över och har köpt någon form av halkskydd? Då bjuder omsorgsnämnden dig på lunch på något av våra äldreboenden. Ta med dig kvittot på inköpet och visa det för personalen i matsalen. Vill du äta på Kalkåsliden eller Tärnegården måste du beställa mat dagen innan. Alla kan falla Du och och vem som helst kan ramla omkull, när som helst. Men med stigande ålder ökar risken att man skadar sig. Mer än åtta av tio fallolyckor drabbar personer över 65 år. Varje år söker cirka äldre personer vård efter att ha fallit. Att helt och hållet undvika fallolyckor är omöjligt, eftersom vi människor vill (och ska!) röra på oss. Minska riskerna Du kan själv göra en hel del för att minska riskerna. Med sunt förnuft och förutseende kan du undvika en olycka både utomhus och i bostaden där de flesta fallolyckor faktiskt inträffar. Har du gånghjälpmedel, så se till att de är rätt inställda. Rollator, stavar eller käpp (med isbrodd på vintern!) gör det lättare att hålla balansen. Använd skor med broddar när det är halt ute, så minskar risken för en olycka. LOV lagen om valfrihet/kundval I november 2009 beslutade kommunfullmäktige i Tanum att tillämpa Lagen om valfrihetssystem LOV. Beslutet har historisk innebörd eftersom kommunfullmäktige för första gången öppnar upp för andra utförare än kommunens egen regi inom vård och omsorg. Valfrihetssystemet startade den 1 april Hemtjänsten i Tanums kommun är det första område som berörs och syftet är att öka brukarnas valmöjlighet och att främja kvalitet och konkurrens. Kundvalet innebär att man själv får välja vilken utförare man vill ha i hemtjänsten. Kundvalet omfattar all personlig omvårdnad t ex hjälp med påklädning, personlig hygien och läkemedel, men omfattar också servicetjänster som städ, tvätt mm. De utförare som man kan välja mellan har godkänts av kommunen och uppfyller de krav som politikerna ställer. Förutom hemtjänst i kommunal regi har vi idag två privata utförare av hemtjänst Seniorbolaget och Fönsterputsar n. De privata utförarna kan även erbjuda tilläggstjänster som gräsklippning och snöskottning. Ersättningen för dessa tilläggstjänster betalas dock direkt till de privata utförarna. Omvårdnadslyftet Omsorgsförvaltningen har ansökt och beviljats drygt kronor i statsbidrag från Socialstyrelsen för att omvårdnadspersonal som saknar den grundläggande utbildningen ska få möjlighet att stärka sina kunskaper. Tio anställda inom äldreomsorgen har valt att söka till Futura Lärcentrum och de får nu chansen att validera sina kunskaper. Förvaltningen har möjlighet att ansöka om ytterligare bidrag under de kommande tre år. 12

13 Flyktingverksamheten i Tanum Tanums kommun och Migrationsverket har tecknat avtal angående flyktingverksamhet. Framförallt handlar det om att dels ta emot ensamkommande ungdomar, dels familjer och enskilda vuxna. Sedan september är Fatjon Peci anställd som ny integrationshandläggare och arbetar med familjer och enskilda vuxna. Redan efter några veckor fick han hälsa en ny familj välkommen till kommunen. Samordningsansvaret när det gäller familjer och vuxna ligger på arbetsförmedlingen sedan december Arbetsförmedlingen ansvarar bland annat för frågor om arbete och försörjning. Kommunens ansvar är bland annat att ordna med bostad, undervisning och att se till att integrationen i kommunen fungerar så bra som möjligt. För de personer som kom till kommunen före december 2010 har kommunen ansvar även för sysselsättning och försörjning. Fatjon Peci arbetar även med den här gruppen. När det gäller ensamkommande ungdomar har Tanums kommun tillsammans med Lysekil, Munkedal, Sotenäs och Strömstad tagit på sig att årligen tillhandahålla tre platser per kommun. Det handlar om asylsökande pojkar i åldern år, och de flesta kommer från Somalia eller Afghanistan. Från början av 2012 börjar pojkarna komma till ett asylboende i Strömstad, i ombyggda lokaler på Strömstads sjukhus. Det är Gryning vård AB som driver boendet, som fått namnet Stella. Här kommer ungdomarna att bo i väntan på att Migrationsverket tar ställning till om de ska beviljas permanent uppehållstillstånd. Den processen kan Fatjon Peci, integrationshandläggare. ta en till ett par månader. De ungdomar som får uppehållstillstånd flyttar sedan till sin nya hemkommun, samtidigt som nya asylsökande kommer till Stella. Varje asylplats kan i praktiken innebära att tre fyra ungdomar per år slussas vidare till respektive kommun. För Tanum kan det alltså innebära att ett tiotal ungdomar årligen flyttar in i kommunen. Ett ungdomsboende håller därför på att ställas i ordning. De ungdomar som fyllt 18 år och inte behöver extra stöd kommer att slussas ut till ett eget boende, om de inte väljer att flytta från kommunen. De kvarvarande vuxna ungdomarna kommer då att ingå i den grupp vuxna som Fatjon Peci och arbetsförmedlingen arbetar med. Omsorgsnämnden tog över ansvaret för flykting- och integrationsfrågor i september 2011, efter ett beslut i kommunfullmäktige. Tidigare hade barnoch utbildningsnämnden ansvaret för flyktingmottagningen. Ny äldreomsorgschef Laila Erlandsson är Tanums kommuns nya äldreomsorgschef och hon började arbeta den 1 september. Laila kommer närmast från Kungälvs kommun. Där har hon arbetat i cirka fyra år. I Kungälv arbetade hon som enhetschef för personlig assistans och hemtjänst. Innan dessa arbetade Laila i cirka 20 år i Stenungsunds kommun med olika chefs- och ledaruppdrag inom äldreomsorgen. Hon ser fram emot att få vara med och utveckla äldreomsorgen i kommunen. Laila bor i Varekil, Orust kommun. Fritiden ägnas åt familjen (sambo och två döttrar) och styrelsearbete i bordtennisföreningen Varekils IF. 13

14 Enskilda avlopp ingen skitsak Varför ska man rena avlopp? Tidigare omhändertogs avloppsvatten genom enkla anordningar i mark som till exempel en stenkista eller en bit dräneringsrör nedgrävt i sand. Inte så sällan nöjde man sig med att dra ett rör från slamavskiljaren till närmaste dike, vilket innebar utsläpp av praktiskt taget orenat avloppsvatten. Syftet var främst att bli kvitt avloppsvattnet, inte att rena det. Idag använder vi mycket mer vatten i hushållen än tidigare, och vi har fått kunskap om de negativa effekter som avloppsutsläppen får på våra sjöar och vattendrag. De gamla teknikerna är inte anpassade för att klara de krav som ställs idag. Därför finns sedan länge lagkrav på att avloppsvatten ska renas innan det når grundvatten, sjöar och vattendrag! Det som behöver renas i ett avloppsvatten är förutom virus och bakterier även näringsämnen och ämnen som förbrukar syre när de bryts ner. Avloppsvattnet måste renas så att inte omgivande dricksvattenbrunnar förorenas och så att övergödande ämnen inte ska påverka ytvatten, sjöar och hav. Om vi inte renade våra enskilda avlopp alls skulle betydligt fler av våra sjöar bli belagda med badförbud och på sikt också växa igen. Enskilda avlopp bidrar också till övergödningen av haven, som gör att fintrådiga grönalger växer till och lägger sig som mattor i badvikar och uppväxtområden för fisk. De 10 procent av de svenska hushållen som har enskilt avlopp släpper ut lika mycket övergödande ämnen som de 9 av 10 svenskar som är anslutna till kommunala reningsverk. Detta beror på att de enskilda avloppsanläggningarna ofta har dålig rening. I Tanums kommun har ungefär hälften av hushållen enskilda lösningar, vilket motsvarar ca hushåll. Vem ansvarar för avloppet? Bostäder som är anslutna till kommunalt avlopp betalar en anslutningsavgift och en årlig avgift till kommunen som driver reningsverken. Avgiften ska täcka kostnader för underhåll av ledningar och reningsverk och även kommande investeringar. De kommunala avloppsreningsverken har återkommande årlig tillsyn från länsstyrelsen eller miljö- och byggnadsnämnden. Ansvaret för en enskild avloppsanläggning ligger på den enskilde fastighetsägaren. Ett enskilt avlopp som anlades för år sedan räcker inte till idag. En avloppsanläggning kräver som allt annat på och vid ett hus underhåll, renovering eller ny installation. Det går inte att lappa och laga på ett trasigt tak hur länge som helst och det går heller inte nöja sig med en gammal avloppsanläggning hur länge som helst. Att avloppsvattnet försvinner så vi inte upplever obehag och lukt betyder inte att det finns en fungerande rening! Har man en gammal avloppsanläggning som har fungerat i år så har man haft en billig avloppslösning under lång tid och det är dags för åtgärder. 14

15 Men allt annat som läcker näring då? Måste vi inte minska påverkan från betande djur som bajsar i hagarna, åkrar som läcker näring eller skogsbruket? Utgör inte dessa källor ett större problem än ett stackars enskilt avlopp? Avföring och urin från betande djur blandas inte ut med rent vatten på det sätt som från oss människor och det släpps heller inte ut långt ner i marken. Gödsel från djur ska användas som gödningsmedel och tas upp av växande gröda vid markytan. En del av näringsämnena läcker till ytvatten och påverkan från lantbruket är störst under vinterperioden eftersom växtligheten inte tar upp så mycket då. Under sommaren är påverkan från de enskilda avloppen av särskilt stor betydelse eftersom andra källor läcker mindre näring under sommarperioden samtidigt som det under sommaren är tillväxtperiod för fintrådiga alger i havet. För förvaring av gödsel från djur finns bestämmelser om hur gödselplattor ska utformas och hur hanteringen ska ske och regler för hur gödsel ska spridas. Skogsmarken avger också en del näring till vattendrag och hav. För att komma tillrätta med de växande problemen med övergödning av sjöar och hav och påverkan på grundvattnet krävs åtgärder på flera områden. Påverkan från enskilda avlopp sker från många fastigheter och sammantaget ger de en stor påverkan. Vad säger lagen? Den lagstiftning som anger hur avloppsvatten ska renas är Miljöbalken. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ger mer detaljerade anvisningar om hur avloppsanläggningar ska var utformade. ten måste renas. Det är varje fastighetsägares skyldighet att se till att lagar och regler efterföljs och att ett avlopp från fastigheten inte är olämpligt med hänsyn till människors hälsa eller miljön. Miljö- och byggnadsnämnden roll som myndighet är att se till att lagarna efterlevs. Eftersom det frivilliga åtgärdsarbetet går sakta har miljöavdelningen på uppdrag av miljö- och byggnadsnämnden i Tanums kommun påbörjat inventering av alla enskilda avlopp i kommunen. Inventeringen har nu pågått sedan 2008 och avsikten är att alla hushåll i kommunen med enskild avloppsanläggning ska inventeras före Inventering görs områdesvis och först i de områden som har avrinning till de mest påverkade vattendragen och havsvikarna. Efter inventering ställs krav på åtgärder på de avloppsanläggningar som inte uppfyller dagens krav på rening. I samarbete med Naturvårdsverket drivs just nu arbetet med att förbättra enskilda avlopp över hela landet. Målet är förbättrad vattenmiljö i sjöar och hav samt ett renare grundvatten. Kan man få dispens? Nej, det kan man inte få, miljöbalkens krav gäller och miljö- och byggnadsnämndens uppgift är att arbeta för att miljöbalkens krav uppfylls. Nämnden gör dock en bedömning i varje enskilt fall och i mycket speciella undantagsfall kan tiden för när åtgärder ska vara utförda förlängas något. Vad är nyttan för fastighetsägaren? Eftersom man i de flesta fall inte kan se den förbättrade reningen med blotta ögat är nyttan med investeringen inte lika uppenbar som ett nytt tak eller ett nytt kök. Nyttan med bättre avloppsrening måste sättas i ett större sammanhang som handlar om minskad övergödning i havsvikar och sjöar, och bättre förutsättningar till ett fortsatt rent dricksvatten. Allt detta bidrar till När måste dåliga avlopp åtgärdas? Miljöbalken trädde i kraft Även innan dess fanns krav på att avloppsvatbevarad bra boendemiljö och en levande natur även för våra barn och kommande generationer. Därtill vet man att man har uppfyllt gällande lagstiftning som är beslutad i en demokratisk ordning. Mer information! OBS: Åtgärder som rör avloppsanläggningen kräver tillstånd från miljö- och byggnadsnämnden. En avloppsanläggning som utförs utan tillstånd enligt miljöbalken kan inte godkännas i efterhand och det är stor risk att anläggningen måste göras om även om den är ny. Om ni har frågor angående enskilda avlopp, teknik för att rena avloppsvatten och pågående inventering kontakta gärna miljöavdelningen, , säkrast mån fre Bra information finns också på kommunens hemsida under Miljö/ Enskilda avlopp. För en översikt över tekniker och mer information rekommenderas hemsidan samt Naturvårdsverkets hemsida under enskilda avlopp. 15

16 Tanums Fönster investerar för framtiden De närmaste tre åren investerar Tanums Fönster AB mellan 20 och 30 miljoner kronor i en modernisering av bland annat maskinhallen. Lika mycket har företaget investerat tidigare, sedan det köptes av den norska koncernen NorDan hösten Tanums Fönster hävdar sig bra på marknaden. I sviterna efter finanskrisen backade alla rejält, också Tanums Fönster. Det senaste året gick branschen back ett par-tre procent, men inte Tanums Fönster. Vi var tvungna att dra ner på personalen 2008, men idag är vi i balans med runt 165 anställda, säger Hans Thulin, vd. De senaste två åren har vi haft god lönsamhet, sett till vilken bransch vi jobbar i. Omsättningen ligger på ungefär 190 miljoner om året. Aktiva Vår avsikt är att växa och det har vi bäddat för genom att vara aktiva på marknadssidan de senaste åren. Vårt återförsäljarnät täcker större delen av det mer byggintensiva södra Sverige, från Skåne till norra Svealand. Nu har vi också en permanent utställning, Dörr- & fönsterhuset i Stockholm, tillsammans med de övriga Hans Thulin, vd Tanums Fönster AB. Här är glasningslinjen, ny Snart är det mera nytt i maskinhallen på Tanums Fönster. svenska NorDan-bolagen, Bordörren och NorDan Kvillsfors. Bättre flöde Investeringen i maskinhallen gör vi för att möta den utveckling vi arbetar för. De maskiner vi har är år gamla och ny teknik kommer att ge ett betydligt bättre flöde i produktionen. Vi räknar med att investeringen är genomförd inom en treårs-period. Konkurrensen är knivskarp. Även om Tanums Fönster är bland de största på marknaden är det, som Hans Thulin säger, inget självspelande piano. Byggandet i Sverige ligger inte på topp, även om det är brist på bostäder. Det är också dags för miljonprogrammets lägenheter att renoveras, med till exempel nya fönster. Men marknaden är än så länge avvaktande. Främst riktar sig företaget mot villamarknaden och säljer både mot konsumenter och småhusproducenter. Idag har Tanums Fönster i princip två produktfamiljer, Profil-fönster och Kultur-fönster, men är också kända för att vara flexibla och kunna specialanpassa fönster efter beställarnas önskemål. Det är ingalunda fråga om att slå sig till ro med att Tanums Fönster är ett väl ansett varumärke med vackra, gedigna produkter. Vi får hela tiden ligga i för att hålla fart. Det är mycket spännande. Smärtfritt Hans Tuhlin har arbetat som vd i drygt 20 år på olika företag i Europa och USA. Längtan till Bohuslän förde honom till Tanums Fönster. Kontakterna med kommunen fungerar alldeles utmärkt. Det gick snabbt och smärtfritt att få bygglov för den förra investeringen i ny virkeshall. Nu senast, fick vi dessutom gott stöd för att få igenom nya in- och utfarter till parkeringen. Kommunen har också byggt upp ett forum för näringslivet, som det till stor del är företagens ansvar att utveckla. Kontakt:

17 Företagarnas syn på service och myndighetsutövning Tanums kommun har deltagit i en servicemätning av kommunernas myndighetsutövning som genomförts av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Fem myndighetsområden har undersökts: Brandtillsyn, Bygglov, Markupplåtelse, Miljö- och hälsoskydd samt Serveringstillstånd. Företagare som haft ett ärende med kommunen inom ett eller flera av dessa områden har fått svara på en enkät med frågor om information, tillgänglighet, bemötande, kompetens, rättssäkerhet och effektivitet samt med hjälp av tre frågor göra en helhetsbedömning av servicen i kommunen. Det är denna helhetsbedömningsom ligger till grund för måttet "Nöjd-Kund-Index" (NKI). Det genomsnittliga NKI-resultatet för samtliga 166 deltagande kommuner är 66 på en skala upp till 100. Tanums kommuns värden ligger inom samtliga undersökta områden lägre än genomsnittet. Sammantaget ligger Tanum på 164 plats av 166 kommuner vilket naturligtvis inte är tillfredsställande eller acceptabelt. Tanums kommun kommer omedelbart att påbörja ett förbättringsarbete där kortade handläggningstider, bättre information och bemötande kommer att prioriteras. Kommunen kommer också tillsammans med näringslivet att diskutera förslag till förbättringar. Företagsbesök för ökad dialog mellan företagare och kommunen Den 26 oktober gick i näringslivets tecken. En företagsfrukost i kommunhuset inledde dagen med ett femtontal frukostätare. Därefter tog företagsbesöken vid. Både politiker, förvaltningschefer och näringslivsutvecklare besökte sammanlagt ett trettiotal företag runt om i kommunen; i Bullaren, Hamburgsund, Fjällbacka, Grebbestad, Sannäs, Rabbalshede och Tanumshede. Det diskuterades nuläge, företagsklimat och kontakter med kommunen. En viktig dag för ökad dialog mellan kommunen och företagare. Lars Kristiansson på Kristianssons Bil i Fjällbacka. Näringslivsutvecklare Elenor Olofsson började som näringslivsutvecklare den 1 september med fokusområde turism, handel och besöksnäringen. Närmast innan arbetade Elenor på Drivhuset vid Högskolan Väst med rådgivning för studenter som vill starta företag. Tidigare bodde hon i Dalarna men arbetade i Västmanland, Silvriga Sala närmare bestämt som turismansva- rig. Hon har också en turismvetenskaplig utbildning i bagaget. Elenor är uppvuxen i Fjällbacka och för två år sedan flyttade hon hem till västkusten igen, till Stensjö, vid Åbyfjorden, tillsammans med sambo och sonen Hugo, ett år. Elenor ser fram emot att tillsammans med näringslivsutvecklare Karin Kempe sträva efter att utveckla turismen och näringslivet i sin hemkommun. 17

18 Under första året av Tanum Turists nya och utökade uppdrag börjar arbetet falla på plats i ny struktur och alla engagerade börjar bli varma i kläderna. Besökssiffrorna i Bohuslän är i avtagande. Även om Tanums kommun inte är hårdast drabbade blir vi påminda om att man får arbeta hårt för att förändra det. Tillsammans med näringen och kommunen känner Tanum Turist att det finns en bra plattform att fortsätta utveckla det operativa arbetet, ankomstservicen som det kallas. Vid den senaste heldagen i styrelsearbetet prioriterades nedanstående punkter som viktiga att arbeta vidare med: Geografisk utveckling, Husbils/Ungdomscamping m.m. Evenemang/Marknadsföring Säsongsutveckling Bemötande/Värdskap Webplattform och Smartphones Kraftigt förändrade produkter under Go Tur, kartan och magasinet Mottagande av besökande ungdomar Dessa punkter har hela Tanum Turists styrelse ställt sig bakom. Arbetet med punkterna går vidare och förhoppningsvis kan en presentation ges i nästa informationstidning, som kommer i juni Samarbetet med de båda nytillskotten på kommunens näringslivsenhet känns mycket bra och förhoppningen är att företagare i kommunen fortsätter stödja arbetet aktivt och ger förslag på inriktning. Besök gärna Tanum Turists kontor. Det finns på Nedre Långgatan 48 1tr, Grebbestad eller maila info@tanumturist.se eller ring Möten mellan kreatörer och entreprenörer Den 8 november hölls ett seminarium på Futura med syftet att låta företagsamma personer mötas och inspirera varandra. Eftermiddagen inleddes med ett spännande föredrag av Erik Nissen Johansen som jobbar med storytelling för kunder från hotell- och restaurangvärlden. De får betydligt fler besökare efter en profilering genom en bra story. Tre lokala företagare samlade sedan åhörarna i tre miniseminarier med olika rubriker om mötesplatser, konstvandringar och ljussättning. Arrangörer var Tanums kommun och Innovatums projekt ACT som handlar om kreativa näringar. Det är viktigt att ge möjligheter för företagare att samlas över gränserna, säger Eva Pettersson, kulturchef och Karin Kempe, näringslivsutvecklare, som var mycket nöjda med dagen. Notiser Nordens största sportbutik Det byggs för fullt strax söder om Grebbestad. Den 17 maj 2012 inviger Sportshopen sitt nybygge. Butiken blir på kvm och kommer även att innehålla lekland, internetcafé, café med mat och minilivs. Fasaden blir av trä, med inslag av bohusgranit. Taket kommer att till viss del vara täckt av gräs. Det kommer att bli parkering för fyrahundra bilar. Sportshopen är idag en av Sveriges största sportvarukedjor, koncentrerad till norra västkusten och Värmland. Tanums Shoppingcenter Planerna på etableringen av ett större köpcenter nära Rasta och E6:an på Tanums Näringspark rullar på. Oppen Fastighet AB som står bakom etableringen har dock begärt förlängd tidsfrist på grund av att förhandlingarna med hyresgäster inom livsmedelsbranschen tagit längre tid än beräknat. Kommunstyrelsen har på novembermötet förlängt exploateringsavtalet med ett år, till den 31 oktober Förhoppningsvis tas första spadtaget under våren. E6:an växer Motorvägsetappen Tanumshede-Knäm på E6 invigdes i oktober månad. Det är en sträcka på sex kilometer. Utbyggnaden påbörjades i oktober Cirka 1,5 mil återstår att bygga ut till motorväg, sedan är det motorväg helt från Köpenhamn till Oslo. Etapperna som återstår är: Knäm-Lugnet, 6 km, beräknas klar 2012 Skee-Eigst, 3 km, beräknas klar 2012 Pålen-Tanumshede, 7 km, byggperiod beräknad till

19 Nu ökar vi farten på nätet! Kommunstyrelsen har antagit en ny plan för utbyggnaden av datakommunikation i Tanums kommun: IT-infrastrukturplan 2.0. Planen beskriver hur utbyggnaden kan ske i olika delar av kommunen. Läs om bredband på tanum.se IT-infrastrukturplanen och mer information om bredband i Tanums kommun kan du läsa på bredband. Fiber i glesbygd På landsbygden bildar boende och företagare ekonomiska föreningar, som kan utnyttja de bidrag som finns tillgängliga för fiberutbyggnad. Enbart fiberföreningar kan söka de tillgängliga bidragen. Information om den preliminära indelningen av kommunen i fiberområden finns i IT-infrastrukturplanen. Initiati- vet för att bilda fiberföreningar ligger hos de boende i området. Kommunen stödjer på olika sätt de nybildade föreningarna. Erbjudandet om bidrag för att bygga bredband kommer bara en gång och enbart till de ekonomiska föreningarna. Om många anslutningar byggs samtidigt, så får man "rabatt"; det blir billigare än om en grävare, en fiberdragare, en fibersvetsare osv ska komma till en abonnent som vill ha fiberanslutning efter att föreningen byggt klart. Dessutom finns då inga bidrag att ta del av. Indragning av fiber kommer knappast att bli billigare inom överskådlig framtid än den som görs i en fiberförenings regi. Fiber i tätorter För fiberutbyggnaden i tätorter finns inga bidrag från stat eller region att tillgå. Kommunen försöker att samordna kontakter mellan fibernätsbyggare och blivande fiberkunder i kommunens största tätorter: Tanumshede, Grebbestad, Fjällbacka och Hamburgsund. I ett inledande skede har en inventering av bostadsföretagens behov av fibrering av lägenheter samt kommunens behov av fiberanslutningar kartlagts. Kartläggningen har presenterats för fiberbyggare, som säger sig vara intresserad av en fortsatt dialog. Under december kommer en enkät att göras bland företagen i de fyra största orterna om deras behov av fiberanslutning. Det sammanlagda fiberbehovet kan sedan ligga till grund för en utbyggnadsplan. I nästa steg kommer villaägarföreningar i tätorterna att erbjudas möjlighet att ansluta sig till de fibernät som förhoppningsvis etableras i orterna. Men här, som i glesbygd, gäller att en utbyggnad förutsätter ett lokalt engagemang. Lättare att hitta på Sveriges Kommuner och Landsting har för tredje året i rad genomfört en undersökning av alla kommuners webbplatser. Detta har skett genom att låta ett externt team av studenter granska alla webbplatser. Studenterna har fått ett antal frågar att leta svar på inom 12 områden. Nedan ser du de olika områdena, Tanums resultat och inom parentes rikssnittet. Öppenhet och påverkan, 71 (62) Förskola, 100 (74) Grundskola, 100 (80) Gymnasieskola, 57 (63) Äldreomsorg, 95 (81) Individ- och familjeomsorg, 85 (76) Handikappomsorg, 75 (74) Bygga och Bo, 75 (80) Gator/vägar och miljö/renhållning, 78 (71) Tillstånd, näringsliv, krisinformation, 92 (87) Ideell sektor och kultur & fritid, 87 (79) Sökfunktion, 81 (68) Medelvärdet för Tanums kommun blev 83 (av 100) inom dessa tolv områden. Rikssnittet låg på 75 för Tanums resultat var en förbättring från 2010 då värdet hamnade på 78 och 2009 var Tanums medelvärde 63. Inom områdena förskola och grundskola får Tanums kommun full pott, 100. För områdena gymnasieskola och bygga och bo ligger vi under rikssnittet. Handikappomsorgen klarar sig med nöd och näppe över rikssnittet. Läs mer på under Jämför Tanum/Fler jämförelser. 19

20 En till en IT-projekt på Grebbestadskolan och Hamburgsundskolan Tanums kommun har under hösten gjort en IT-satsning som omfattar de allra yngsta skolbarnen. Eleverna i klass 1 och 2 på Grebbestadskolan samt klass 1 på Hamburgsundskolan har fått var sin dator genom ett pilotprojekt. Projektet är ett led i barnoch utbildningsförvaltningens framtida IT-satsning. Klasserna provar två olika datorer, Macbook och Classmate i syfte att jämföra och utvärdera vilken plattform som lämpar sig bäst som redskap i lärandet. Att kommunen har valt de yngsta eleverna har sin förankring i forskningen. Enligt nya forskningsrön har det visat sig att datorer som verktyg för de yngsta eleverna är särskilt gynnsamt för läs- och skrivinlärning. Läsförmågan är en viktig framgångsfaktor för elevens lärande genom hela skolsystemet. Genom att ta hjälp av datorn ges eleverna möjlighet att övervinna många hinder för inlärning. Kompensatoriska hjälpmedel och specialprogram gör det lättare att möta varje elev på rätt nivå. I klassrummen råder full aktivitet när eleverna surfar runt eller arbetar på sina datorer. De Elever från Grebbestadskolan med var sin Classmate. är mycket stolta och visar gärna olika funktioner de lärt sig. Lusten att lära är stor och lärarna ser att det spontana samarbetet mellan eleverna har ökat med datorn som redskap. Uppföljande artikel kommer i denna tidning i juni då projektet varit igång lite längre. Gatubelysning i Tanums kommun Tanums kommun har ansvar för ca gatubelysningspunkter. De flesta av dessa är av typ 125 W kvicksilver. Sedan 2009 pågår en förnyelse av armaturerna, då kommunen successivt byter ut befintlig armatur mot 50 W högtrycksnatrium. Dessa ljuskällor ger ett gulare sken och är mer kostnadseffektiva. Idag pågår arbete med gatubelysningen i Lur och nästa år planeras arbete för Grebbestad. I Hamburgsund, Tanumshede och Fjällbacka är armaturbytet klart. I dessa samhällen har Tanums kommun infört nattsläckning mellan och 04.00, med undantag fredag och lördag natt. Centrumområden och gång- och cykelbanor påverkas inte. Effekterna av armaturbyte och nattsläckning medför avsevärt lägre energikostnader, samt positiva miljöeffekter i form av minskade utsläpp av växthusgasen koldioxid. Underhåll av gatubelysningen Tre gånger per år tänder entreprenören Callenberg upp hela belysningen och byter de lampor som är mörka. Enstaka mörka lampor kommer inte att åtgärdas akut, utan vid nästa rundtur. 20