Måndag 7 januari 2013 kl 9.00 i kommunfullmäktiges sessionssal, stadshuset. Kallelse/Ärendelista

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Måndag 7 januari 2013 kl 9.00 i kommunfullmäktiges sessionssal, stadshuset. Kallelse/Ärendelista"

Transkript

1 Sid 1 (2) Kommunstyrelsen sammanträder Måndag 7 januari 2013 kl 9.00 i kommunfullmäktiges sessionssal, stadshuset. Kallelse/Ärendelista 1. Justering (i tur att justera Cristina Bernevång) 2. Fastställelse av ärendelista 3. Delegationsbeslut 4. Kommunstyrelsens information (föranmäls till ordförande) 5. Förvaltningens information/verksamhetsrapport från kommuncheferna (underlaget skickas via mail senare). Beredning/yttrande ärenden till kommunfullmäktige 6. Yttrande måldokument skolstrukturer. Föredragning 7. Svar på motion om jämställdhet och mångfald 8. Svar på motion om jämställdhet 9. Svar på motion om trafiksituationen i Torsbo 10. Lokaleffektivitet. Föredragning 11. Förvärv av fastigheten Ulricehamn Vist 10:29. Föredragning Kommunstyrelsens beslutsärenden 12. Yttrande Skolinspektionens tillsyn Gällstad skola m fl 13. Yttrande Skolinspektionens tillsyn Hökerums skola 14. Yttrande Skolinspektionens tillsyn Ätradalsskolan 15. Införande av LOV i daglig verksamhet. Föredragning 16. Socialstyrelsens tillsyn redovisning av åtgärder 17. Socialstyrelsens tillsyn redovisning av åtgärder 18. Svar på medborgarförslag om kommunledningen 19. Svar på medborgarförslag om bibliotekslokal 20. Redovisning - åtgärdsplan ekonomi i balans Redovisas direkt vid sammanträdet.

2 21. Kommunstyrelsens arbetsformer 22. Måldokument Åsunden och delaktighet för personer med funktionsnedsättning - åtgärdsplaner 23. Val arbetsgrupp samhällsutveckling inom kommunstyrelsen 24. Ärenden för kommunstyrelsens information och kännedom Hålltider under dagen: kl upprop, justering, godkännande av ärendelista -kommunstyrelsens information och förvaltningens information/verksamhetsrapporter - avstämning av vilka ärenden på föredragningslistan som avses föredras kl 9.15 Fika Arbetsgrupp lärande/välfärd inget möte kl 8.00 kl Arbetsgrupper gemensamt alla arbetsgrupper: Analys av kommunens ekonomi och ekonomistyrning (SKL) kl Ärendeföredragning (utan debatt) 10 min/ärende kl Partigruppmöten (inkl fika) Lokal: S + V stora sammanträdesrummet MP sammanträdesrum rådhusets entréplan M + FP + KD kommunfullmäktiges sessionssal C lilla sammanträdesrummet kl 15 - Politisk diskussion och beslut Öppet sammanträde

3 sid Kommunstyrelsen Protokoll Anmälan av delegationsbeslut Sammanfattning Kommunstyrelsen har , 30, fastställt en delegationsordning. Beslut som fattas med stöd av denna delegation, ska anmälas till kommunstyrelsen. Beslutsunderlag Följande delegationsbeslut anmäls: 2 Allmänna ärenden Nr 395/2012 KS Bevilja ekonomiska bidrag till föreningar, organisationer och institutioner eller motsvarande. Enhetschef Nr 382/2012 KS Besluta om marknadsföringsinsatser och annan PR-verksamhet. Kommunchef Nr 392/2012 Interkommunal ersättning avseende placering i annan kommuns grundskola. Verksamhetschef Fastighetsärenden Nr /2012 KS , 0245, 0362 Bevilja option på förvärv av kommunens mark. Mark- och exploateringsansvarig , , Fritidsärenden Nr 400/2012 KS Yttranden i ärenden om tillstånd enligt lotterilagen eller anordnande av visst automatspel. Enhetschef Kulturärenden Nr /2012 KS , 0441 Bevilja kulturarrangemangsbidrag. Verksamhetschef

4 sid 7 Personalärenden Nr 394, /2012 Beslut om tjänstledighet som inte regleras i lag eller avtal, dock längst 12 månader. Enhetschef , , , Nr /2012 Beslut om disciplinpåföljd. Processchef , , Trafikfrågor/KLIMP Nr 380/2012 Beslut om utfärdande av föreskrift om trafik, transporter och kommunikationer enligt bemyndigande för kommunal trafiknämnd, Trafikplanerare Grundskolan Nr 393/2012 Prövning om ett barn ska tas emot i grundsärskolan. Verksamhetschef Nr 386/2012 Årligen upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Rektor Gymnasieskolan Nr 381/2012 Årligen upprätta en plan för att förebygga och förhindra kränkande behandling. Rektor Beredande utskottets protokoll , 53. Kommunstyrelsens beslut

5 sid 74 Kommunstyrelsen Protokoll Investering skolområde Tingsholm Dnr Sammanfattning Kommunfullmäktige har fastställt ekonomiska styrprinciper. Enligt dessa ska investeringar objektbestämmas efter särskild begäran hos kommunstyrelsen. Objekt som finns upptagna på den investeringsplan som ingår i 2012 års budget, avgörs av kommunstyrelsen upp till 5 Mkr. För belopp därutöver ska ärendet behandlas av kommunfullmäktige. Objekt som finns i investeringsplanen i budget, beslutas av beredande utskottet upp till 500 tkr. Därutöver beslutar kommunstyrelsen. Ekonomichefen föreslår i skrivelse att ansökan beviljas för investeringsmedel med 305 tkr till skolområde Tingsholm för inventarier avseende maskiner (industritekniska programmet) och skåp för skidgymnasiets förvaring av skidutrustning. Ekonomichefen föreslår att kompensation ges för ökade kapitalkostnader. Beslutsunderlag Skrivelse från ekonomichefen. Beredande utskottets beslut Kommunstyrelsens förvaltning/skolområde Tingsholm ges investeringsmedel med 305 tkr för inventarier avseende maskiner (industritekniska programmet) och skåp för skidgymnasiets förvaring av skidutrustning. Kompensation ges för ökade drift- och kapitalkostnader. Beslutet lämnas till chefer välfärd, lärande och samhällsutveckling verksamhetschef skolområde Tingsholm ekonomichef verksamhetschef konsult och support

6 sid Kommunstyrelsen Protokoll Yttrande - måldokument skolstrukturer Dnr Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade , 139, att ge beredningen för lärande i uppdrag att ta fram förslag till eventuella förändringar av skolstrukturen utanför centralorten. Beredningen har lämnat ett förslag och kommunfullmäktige beslutade , 12, att överlämna detta till kommunstyrelsen för beredning. Från chef välfärd, lärande, samhällsutveckling föreligger skrivelse med förslag att kommunstyrelsen godkänner rapporten och översänder den till kommunfullmäktige för beslut. Förvaltningen har behandlat förslaget utifrån laglighet, ekonomi och konsekvenser. I skrivelsen anges att förslaget i måldokumentet inte bryter mot gällande lagstiftning. Ekonomiskt innebär förslaget en viss reducering av personalkostnaderna och en viss ökning av kostnaderna för transporter. Vad gäller kostnaderna för lokaler så är dessa beroende av i vilken utsträckning skollokalerna kan avyttras och omfattningen på lokalåtgärderna i de nya skolorna. Timmele skola föreslås bli ny skola för eleverna i Dalum, Bogesundsskolan ny skola för eleverna i Marbäck och skolorna i Gällstad och Tvärred nya skolor för eleverna i Vegby. Beslutsunderlag Skrivelse från beredningen för lärande Skrivelse från chef välfärd, lärande, samhällsutveckling Ordförandens förslag kommunstyrelsens yttrande till kommunfullmäktige Kommunstyrelsen ställer sig i huvudsak bakom beredningens måldokument för skolstrukturer utanför centralorten men med de förändringar som framkommer i förvaltningens yttrande. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige ger kommunstyrelsen uppdraget att arbeta enligt detta med särskilt beaktande av den tidplan som framgår av förvaltningens yttrande. Det innebär en avveckling av Vegby skola vid halvårsskiftet 2013, av Dalums skola 2014 så snart Timmele skola och Ätradalsskolan har anpassats och Ängsgården byggts ut- och för Marbäcks skola då Bogesundsskolan är utbyggd Det löpande arbetet med detta ska sedan redovisas i en ny del i kommunens årsredovisning, som särskilt belyser kommunstyrelsens arbete med beredningarnas måldokument. Beslutet lämnas till

7 {(e>pvtl: t<:f/ks rre.s/ l(d" /c5?1m~l s -~I CL t-e VjL /ck_fer VL S / v-ckf ~ L v V 3~~~k ULRICEHAMNs KOMMUN 5;Y d e>.j., n ev-,(_ v l ULRICEHAfVl NS KOM-MU-N KOMMUNSTYRELSEN Ini< Kommunfullmäktige skolstrukturer utanför centralorten Vision Framtidens skola i Ulricehamns kommtm stimulerar och engagerar eleverna till att nå kunskaps målen. Den ses som en förebild för andra skolor. Alla elever är trygga och erbjuds en lilwärdig utbildning oberoende av kön, etnisk eller social bakgrund. Skolan är öppen gentemot närsamhället och omvärlden vilket gör att eleverna kan sätt<t in sin egen verklighet i ett globalt perspektiv. Beskrivning av uppdraget Följande politiska representanter har ingått i beredningen för lärande: Birgit Andersson (FP), beredningsledare, Jan Forsman (S), vice beredningsledare, Susanne Arneborg (V), Lotta Bäckström (M), Ingvor Carlander (MP), Mikael Dahl (C), Ingvar Kärrsmyr (KD), Carljohan Molander (M) och Marie Pettersson (C). Beredningen för lärande har haft i uppdrag att se över skolstmkturen i Ulricehamns kommun, med undantag för Ulricehamns tätort. Uppdraget har varit kopplat till beredningens första uppdrag där beredningen har tittat på skolans utveckling utifrån elevernas behov och möjligheten till pedagogisk utveckling, samt de ekonomiska förutsättningarna i samband med framtidens skola och komma med förslag på eventuella förändringar av skolstrukturen. Post Ulricehamns kommun. Kommunstyrdsens forvaltning Ulricehamn Tfiz (vx) E-post Internet

8 N u lägesbeskrivning Ulricehamns kotnmun är en till ytan stor kommun och i dagsläget finns en särskaleverksamhet som bedrivs vid Ulrikaskolan och Stenbocksskolan, båda enhetema finns inom Uh~cehamns centralort. Verksamheten finns dessutom integrerad på skolenheter i hela kmnmunen. Kommunens grundskaleverksamhet är förlagd till samhällena Nitta (lågstadieenhet), Hökerum, Blids berg, Dalum, Timmele (både en låg- och mellanstadieenhet och en högstadieenhet), Hössna, Marbäck, Gällstad, Vegby, Tvärred och Ulricehamns centralort (två låg- och mellanstadieenheter och en högstadieenhet). Utöver de kommunala grundskoloma finns två fristående gnmdskolor, nämligen Vistaholm och Montessori, båda belägna i centralorten. Skollagen, läroplanen för grundskolan och kursplane ma bö~ade gälla den 1 juli 2011 och träder i kraft fullt ut De nya styrdokumenten i.tmebär skärpta krav på grundskolans kvalitet och läramas behörighet. Gällande läraravtal klargör att runt eleven ska läraren arbeta i professionella och fungerande arbetslag. Medborgardialogen För att få en bild av hur medborgama ser på frågan om skolstrukturer geno~ördes fyra medborgardialoger. Även om uppslutningen varierade framkom en hel del synpunkter. Vi har även haft uppföljande samtal med elever och personal som har bytt skola på gnmd av förändring av skolstruktur. I de samtal som beredningen haft med elever, föräldrar och skolpersonal prioriteras läramas kompetens och engagemang som den största framgångsfaktorn för att eleverna ska lyckas med sin skolgång. Alla vill ha en likvärdig skola med höga krav på undervisningens kvalitet, med väl ftmgerande IT-utrustni.t1g och skolbibliotek, en trygg arbetsmiljö, där man också hn få det individuella stöd man behöver. 2

9 Arbetets upplägg Beredningen för lärande har tagit del av gällande styrdokument och därutöver har beredningen också tagit del av tidigare utredningar kring skolstrukturer i Uhicehamns kommun. Aktuella elevprognoser har inhämtats. Inledande och vägledande debatt i kommunfullmäktige I den vägledande debatten i kommunfullmäktige betonades nödvändigheten av att vi får gn.mdskolor som alla har samtna höga standard, är anpassade till dagens krav och är attraktiva arbetsplatser för duktiga lärare. Att ha ambulerande lärare mellan små skolor ansågs inte realistiskt utan istället framfördes önskemålet om hållbara skolenheter som svarar upp emot kvalitetskraven och även får kraven på underhåll tillgodosedda. Satsa på skolor med elever var en åsikt som uttrycktes. Det konstaterades också att det är kommunens skyldighet att uppfylla elevernas rättigheter till en skola som svarar emot lagens krav och det moderna samhällets förändtingar. Även oron för att vår levande landsbygd drabbas negativt om skolor slås ihop framfördes. Möjligheten att med modem teknologi genomföra kvalificerad undervisning även i små skolor föreslogs. Analys Beredningen för lärande konstaterar att de synpunkter som framkommit vid de genomförda dialogmötena tydligt visar att man värnar den egna skolan. Möjligheten för barnen att få gå vid en skola belägen nära hemmet är en trygghet. De medborgare som deltagit vid mötena anger att en skola i samhället har stor betydelse för de familjer som kan tänka sig en bosättning utanför centralorten, detta oavsett om man redan bor i Ulricehamn eller om man kan tänka sig att flytta till Ulricehamn. Det har även framkommit synpwlkter från medborgare på att kvaliteten i simlan är viktigare än skolans lokalisering. En återkommande synptmkt som kommit in visar att några medborgare hellre ser att lärarna åker nmt till olika skolor än att eleverna får skolskjuts till en skola längre bort. De anser inte att det är möjligt att skjutsa eleverna som bor på landsbygden någon längre sträcka. Det anses däremot vara acceptabelt att skjutsa ut barnen från centralorten för att förstärka lands bygdsskoloma. 3

10 I samtal med elever och lärare, som på gntnd av en förändring i skolstntkturen har bytt skola, framkom både positiva och negativa synpunkter. Det positiva för eleverna var exempelvis att de har fått fler kamrater. Lärama ansåg det positivt att få fler kollegor. Det negativa för eleverna var framför allt en sämre utemiljö. Både lärare och elever saknade den praktiska planeringen för flytten. Beredningen för lärande konstaterar att det i dagsläget inte finns en samlad bild av humvida kravet på behöriga lärare är uppfyllt på de olil<a skolenheterna. Det finns heller ingen samlad bild över pensionsavgångarna under perioden fram till och med våren 2015 då lm1vet på behörighet gäller fullt ut. Oldarbeten kring dessa båda faktorer innebär att beredningen inte kan bedöma hur lagkravet l<an uppfyllas för att upprätthålla kvaliteten i grundskolan. Elevprognosema, både tidigare och uppdaterade, visar inte på någon elevölming vid landsbygdsskoloma, snarare visar det på en nedgång i elevunderlaget. Samtliga prognoser visar dock på en lm1ftig elevökning i centralonen. Elevprognoserna bygger på konununens övergripande mål om invånare Beredningen för lärande anser att det inte är optimalt att ha ambulerande lärare som har sitt arbete förlagt tillmer än en skola. Dels innebär detta att kommunen i allt för hög grad kommer att få betala för arbetstid som lärarna lägger på vägen istället för i klassrununet med eleverna. Dels ser beredningen en svårighet att rekrytera lärare till Ulricehamn, då erfarenhet från andra kommuner visar på att tjänster som är splittrade på flera skolenheter är svåra att tillsätta med behöriga lärare och i de fall man klarar att tillsätta tjänsterna så innebär det en högre personallmstnad då kommunerna tvingas höja lärarlönema. Beredningen för lärande lmn konstatera att det inte är möjligt att förändra skolstmkturen om man enban ser till ett lol<alt medborgatperspektiv. Utgångspunkten för beredningen är att alla elever ska erbjudas en likvärdig utbildning. Gällande läraravtal klargör att runt eleven ska läraren arbeta i professionella och fungerande arbetslag. Det är viktigt att även stödpersonal som exempelvis skolsköterska, specialpedagog samt övriga professioner ingår. Beredningen anser att det är svårt att uppfylla detta på små skolenheter. 4

11 Vid förändringar i skolstrukturen bör även konsekvenserna för elever som är i behov av skolskjuts ses över. Vid en reducering av antalet skolenheter finns det i dagsläget en enhet vars elever kan inrymmas i skolor i närliggande samhällen. I övrigt innebär förändring av skolstrukturen att andra närliggande skolenheter måste byggas ut för att klara av att ta emot eleverna. Hur en förändring av landsbygdsskoloma påverkar skoloma i centralorten kan beredningen för lärande inte belysa då de centrala skolenhetema inte har ingått i beredningens uppdrag. Slutsatser För att uppfylla skollagens intentioner, läroplanens och kursplanemas krav på grundskolan, samt beredningens mål för framtidens skola är en förändring av den nuvarande skolstrukturen utanför centralorten nödvändig. Beredningen konstaterar att skoloma i Blidsberg, Dalum, Timmele F-6, Hössna, Marbäck, Ve g by och Tvän ed har ett för lågt elevantal för att nå kvalitetskraven. Med anledning av ovanstående föreslår beredningen för lärande att tre gnmdskolor (F-6) betjänar bygden utanför centralorten i det södra skolonu-ådet (Tvärred, Gällstad och Hössna) och att två grundskolor (F-6) och en grundskola (F-9) betjänar bygden i det norra skolområdet (Blids berg, Hökerum och Timmele). Timmeleskola och Ätradalsskolan är en sammanhållen F-9 skola där resurserna används gemensamt mellan de olika skolstadierna. Eleverna i Vegby, Marbäck och Dalum bereds plats i de nya skoloma. Målet med förändringen är starka, hållbara enheter med förutsättningar att leva upp till kvalitetskraven. Beredningen anser att sammanslagning av enheter måste planeras noggrant för an kvalitetsmålen ska nås. De skolor som betjänar sin bygd blir "nya" skolor där både nytillkomna och gamla personalgrupper och elever planerar arbetssätt, regler och allt annat som ska gälla i den "nya" skolan. Förändringen av skolstmkturen bör enligt beredningen ske etappvis beroende på att plats för både lärare och elever finns i några skolor, medan vissa om- och tillbyggnader behövs i andra. 5

12 Konsekvenserna för fritidshemsverksamheten måste också beaktas så helheten mellan skola och fritidshem tas till vara. Avvikande mening Beträffande den slutsats som en majoritet av berednillgen för lärande redovisar klargör Mikael Dahl (C), Marie Pettersson (C) och Ingvor Carlarrder (MP) att båda pattiema har en avvikande mening. Dessa biläggs detta dokument, se bilaga 1 och 2. Ulricehamn Beredningen för lärande genom Birgit Andersson beredningsledare JanForsman vice beredningsledare 6

13 Bilaga 1 Centerpartiets slutsatser. Centerpartiet anser att beredningen skall följa det uppdrag som beslutats i Kommunfullmäktige om den nya organisationen som samtliga partier ställts sig bakom. Kommunfullmäktige beslutar om vad som skall uppnås. Kommunstyrelsen beslutar om vad som ska göras utifrån kommunfullmäktiges beslut. Med anledning av detta vill vi lägga följande förslag: Kommunfullmäktige har fattat ett beslut om normer för skolors storlek, en norm som i jämförelse med andra kommuner är relativt hög. Att endast ha en minimigräns för skolors storlek betyder egentligen bara att man sätter en gräns för hur många elever som minst skall finnas i en specifik byggnad. Från Centerpartiet vill vi satsa på en skola som bygger på likvärdighet, trygghet, kvalitet, det vill säga en skola med hög måluppfyllelse. Kommunen måste också satsa på att vara en attraktiv arbetsgivare. Kommunstyrelsen bör därför få i uppdrag att ta fram en norm för maximalt antal elever i klassrummet och återkomma till kommunfullmäktige för beslut. Vi föreslår också att detta arbetas in i det arbete som kommunstyrelsen ansvarar för när det gäller grundskolan i centralorten, för att skapa likvärdiga förutsättningar för alla elever i Ulricehamns kommun. Kvalitet, likvärdighet och trygghet handlar inte om hur många elever det finns i en byggnad utan vilka förutsättningar som varje elev ges i klassrummet och vilka möjligheter vi ger vår personal att genomföra sitt pedagogiska uppdrag. Mikael Dahl (C) Beredningsledamot Marie Pettersson (C) Beredningsledamot

14 --Bilaga 2 Miljöpartiets slutsats Flera faktorer förutom skolstrukturen kan påverka huruvida skolnedläggningar bör äga rum. Till exempel möjligheter till förändringar i organisationen eller resursfördelningen. Mot bakgrund av detta och det uppdrag beredningen har anser Miljöpartiet inte att beredningen ska ll ge förslag på nedläggning av vissa skolor. Vi ställer oss därför bakom Centerpartiets avvikande mening i denna fråga. Ingvar Ca rlander(mp)

15 Till: Kommunstyrelsen Skolstrukturer utanför centralorten Sammanfattning I syfte att klara kraven på grundskolan och de mål som lagts fast i dokumentet Framtidens skola i Ulricehamns kommun föreslår bredningen för lärande att skolorna i Dalum, Marbäck och Vegby avvecklas. Kommunstyrelsen har på uppdrag av kommunfullmäktige att bedöma laglighet, ekonomi och konsekvenser kring förslaget om skolstrukturer utanför centralorten. Förslaget bryter inte mot gällande lagstiftning. Ekonomiskt innebär förslaget en viss reducering av personalkostnaderna och en viss ökning av kostnaderna för persontransporter. Vad gäller kostnaderna för lokaler så är dessa beroende av i vilken utsträckning skollokalerna kan avyttras och omfattningen på lokalåtgärderna i de nya skolorna. Timmele skola blir ny skola för eleverna i Dalum, Bogesundsskolan blir ny skola för eleverna i Marbäck och skolorna i Gällstad och Tvärred blir nya skolor för eleverna i Vegby. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att godkänna rapporten, samt att översända den till kommunfullmäktige för beslut. Ärendet På uppdrag av kommunfullmäktige utarbetade beredningen för lärande måldokumentet Skolstrukturer utanför centralorten. Beredningen pekade i sitt slutdokument på behovet av en förändring av den nuvarande strukturen för att på så sätt klara kraven på grundskolan och de mål som lagts fast i dokumentet Framtidens skola i Ulricehamns kommun. Lärandeberedningen föreslår att tre grundskolor bör betjäna bygden utanför centralorten i det norra skolområdet och dessa bör vara skolorna i Blidsberg, Hökerum och Timmele. Skolan i Timmele och Ätradalsskolan bör vara en sammanhållen F-9 skola. På liknande sätt bör tre grundskolor betjäna bygden utanför centralorten i det södra skolområdet och dessa bör vara skolorna i Gällstad, Hössna och Tvärred. Förslaget innebär att skolorna i Dalum, Marbäck och Vegby avvecklas och att eleverna i dessa skolor bereds plats i de nya skolorna. Kommunstyrelsen har på uppdrag av kommunfullmäktige att bedöma laglighet, ekonomi och konsekvenser kring förslaget om skolstrukturer utanför centralorten.

16 Vid en bedömning av lagligheten kan man konstatera att förslaget om en förändring av skolstrukturen inte bryter mot gällande lagstiftning. Ser man till det som gäller i fråga om tjänstgöring inom skolan, lokalisering av skolenheter och tillhandahållande av skolskjutsar så finns det inget hinder för att gå vidare med förslaget. Ekonomiskt innebär en avveckling av de tre skolorna i Dalum, Marbäck och Vegby att vissa kostnader reduceras, till exempel personalkostnaderna, medans andra kostnader ökar, gäller främst kostnaderna för persontransporter. Vad gäller lokalkostnaderna så är dessa beroende av huruvida de tre skolfastigheterna kan avvecklas i sin helhet eller inte, samt på omfattningen av de lokalmässiga åtgärder som behöver vidtas vid de mottagande skolorna. Bakgrundsfaktorerna kön, kulturell bakgrund och föräldrarnas utbildning påverkar elevernas måluppfyllelse. Dessa faktorer kan skolan inte påverka och således måste skolan förhålla sig till detta utifrån vad skolan kan göra för att verka kompensatoriskt gentemot dessa faktorer. Det finns andra faktorer som också påverkar måluppfyllelsen och som skolan kan använda i sitt arbete. Bland dessa faktorer är läraren den enskilt viktigaste faktorn och de som påverkar lärandet mest är tydlighet, undervisningskvalitet, förväntningar och att inte etikettera eleverna. Andra faktorer som också påverkar lärandet är mångfacetterade insatser för elever i behov av särskilt stöd, kamrathandledning och utvecklat samarbete. Detta tillsammans med den osäkerhet som finns kring åldersblandad undervisning ger signaler om att större och starkare enheter är nödvändiga för att klara en ökad måluppfyllelse. Möjligen kan man genom en mer utpräglad kompensatorisk tillämpning av resursfördelningen genomföra dessa förändringar i de mindre skolenheterna, dock till en mycket hög kostnad. Vad gäller nya skolor för de berörda eleverna så föreslås Timmele skola bli ny skola för eleverna i Dalum. Detta med hänsyn till lokalmässiga fördelar, samt till möjligheten att skapa en mer rationell skolskjutsorganisation. Skolorna i Gällstad och Tvärred kan sammantaget ta emot eleverna från Vegby skola. Bogesundsskolan föreslås bli ny skola för eleverna i Marbäck då Bogesundsskolan under 2013/2014 kommer att byggas om för att kunna ta emot fler elever. Alternativ skola för eleverna i Marbäck är Gällstad skola, som dock i nuläget inte klarar att ta emot samtliga elever från Marbäck om man också ska ta emot elever från Vegby. Ska Gällstad skola ta emot samtliga elever från Marbäck förutsätter det en utbyggnad. En avveckling av de tre skolenheterna förutsätter ett nytt skolskjutsavtal då de föreslagna förändringarna är så pass omfattande att båda parter därmed har rätt att omförhandla gällande avtal. Följande tidsplan föreslås för skolorna i Dalum, Marbäck och Vegby: - Vegby skola halvårsskiftet Dalums skola 2014 så snart som Timmele skola och Ätradalsskolan har anpassats och Ängsgården byggts ut - Marbäcks skola genomförs då Bogesundsskolan är utbyggd 2015 Göran Nyman Chef välfärd, lärande och samhällsutveckling

17 Skolstrukturer utanför centralorten Ett underlag för bedömning av laglighet, ekonomi och konsekvenser av förslag framtaget av beredningen för lärande. Ulricehamn Göran Nyman Chef VLS Gunnar Scorénius Utredare

18 Föreliggande underlag Föreliggande underlag är utarbetat i samarbete med följande företag och personer: Skolskjutsar Jonas Åhlin, Optiplan AB Lars Lagerström, Skolskjutssamordnare, MSB Befolkningsprognoser Ewa Glantz, Aditro AB Mats Bogren, Kvalitets- och verksamhetsutvecklare, kommunledningsstaben Kostfrågor Birgitta Larsson, verksamhetschef, Kost Fastighetsfrågor Christer Dahlgren, verksamhetschef, Fastighet Pedagogiska frågor, verksamhetsfrågor Thomas Carlsson, utvecklingsledare, Lärande Ann-Marie Stenson, verksamhetschef, skolområde Syd Elisabeth Johansson, verksamhetschef, skolområde Nord Ekonomi, resursfördelning Ottilia Lönqvist, ekonom, konsult och support 2

19 Innehållsförteckning Sammanfattning... Sid 4 Bakgrund.. Sid 6 Framtidens skola och skolstrukturerna. Sid 7 Vad påverkar elevernas måluppfyllelse?. Sid 14 Att organisera för en framgångsrik undervisning och elevens lärande Sid 17 Måluppfyllelsen i Ulricehamns kommuns skolor. Sid 19 Barn- och elevprognoser Sid 20 Lagligheten i ett generellt perspektiv.. Sid 21 Bedömning av lagligheten.. Sid 22 Starka hållbara enheter.. Sid 23 Dalums skola. Sid 23 Nuläget..... Sid 23 Ekonomi... Sid 25 Konsekvenser... Sid 26 Marbäcks skola.. Sid 28 Nuläget..... Sid 28 Ekonomi... Sid 29 Konsekvenser... Sid 30 Vegby skola... Sid 31 Nuläget..... Sid 31 Ekonomi.. Sid 33 Konsekvenser.. Sid 34 Slutsatser och tidsplan Sid 35 3

20 Sammanfattning På uppdrag av kommunfullmäktige utarbetade beredningen för lärande måldokumentet Skolstrukturer utanför centralorten. I sitt slutdokument pekade beredningen på behovet av en förändring av den nuvarande strukturen, i syfte att klara kraven på grundskolan och de mål som lagts fast i dokumentet Framtidens skola i Ulricehamns kommun. Kommunstyrelsen har på uppdrag av kommunfullmäktige att bedöma lagligheten, ekonomin och konsekvenserna kring förslaget. Måldokumentet Framtidens skola i Ulricehamns kommun lyfter fram tio olika huvudområden som bedöms som viktiga vid planeringen och utvecklingen av grundskolan inom kommunen. Beredningen för lärande har i dokumentet bland annat lyft fram möjligheten att skapa förutsättningar för en hög kvalitet i grundskolan som en viktig faktor och här är frågan om skolstrukturer en del i hur kvaliteten ska kunna säkerställas på lång sikt. Elevernas måluppfyllelse påverkas av många olika faktorer. Kön, kulturell bakgrund och föräldrarnas utbildning är tre faktorer som påverkar måluppfyllelsen i mycket stor utsträckning. Dessa faktorer är dock inte möjliga att påverka och således måste skolan verka kompensatoriskt. I detta dokument berörs enbart de faktorer som är påverkbara. Den Nya Zeeländske forskaren John Hattie har i sin studie Visible Learning visat på vad som i olika grad påverkar elevers inlärning och studieprestationer. Skolstrukturella frågor som klasstorlek, skolstorlek, utbildningsprogram och finansiering har relativt litet inflytande på elevers studieprestationer. Den absolut viktigaste faktorn är läraren. Förskollärare och lärare som byter tjänst måste från och med den 1 december 2013 ha en legitimation för att få undervisa och sätta betyg. Kravet gäller fullt ut från och med den 1 juli Legitimationen ska visa förskollärarens eller lärarens behörighet, det vill säga i vilka skolformer, årskurser och ämnen som hon/han får undervisa och sätta betyg. Skolverket har ansvaret för att bedöma och fastställa förskollärarens eller lärarens behörighet. I nuläget finns ingen heltäckande bild av behörigheten i Ulricehamns kommun och fram till dess Skolverket har avslutat sitt arbete används Skolverkets statistik som anger en aspekt av lärarbehörighet i form av andel lärare med pedagogisk högskoleexamen. Befolkningsprognoser för Ulricehamns kommun har tagits fram för de kommande tio åren. Siffrorna är fördelade på gällande nyckelkodsområden inom kommunen. Bostadsbyggandet är en avgörande faktor då den indikerar hur befolkningsutvecklingen kan komma att bli. Enligt skollagen ska huvudmannen för skolan, för undervisningen, använda lärare som har en utbildning som är avsedd för den undervisning som läraren ska bedriva. I lagkommentarer klargörs att alla elever, oavsett vilken skola de går i, har rätt till undervisning av kvalificerade och lämpliga lärare oavsett vilken skola de går i. Således bedöms det inte som rimligt att ställa lägre krav på en liten kommun eller en liten skola. Skollagen klargör att varje kommun är skyldig att vid utformningen av sin grundskola beakta vad som är ändamålsenligt från kommunikationssynpunkt för eleverna. En elev har rätt till en skolplacering nära hemmet. Närhetsprincipen syftar till att eleverna inte ska belastas med längre 4

21 skolvägar och skolresor än vad som är nödvändigt. Detta ska huvudmannen ha med som en viktig faktor då huvudmannen planerar och utformar verksamheten. Elever i grundskola med offentlig huvudman har rätt till kostnadsfri skolskjuts. Transporten behöver inte anordnas från bostadsadressen och den behöver inte heller vara anpassad till varje enskild elevs skoltider. Dalums skola har i dagsläget cirka etthundra elever, prognoserna för de närmaste tio åren visar dock på ett vikande elevunderlag där skolan om tio år kommer att ha sextio elever eller strax däröver. Avvecklas skolan försvinner tid motsvarande lite drygt två heltidstjänster fördelade på lärare, måltidspersonal, vaktmästeri och bibliotek. Ekonomiskt innebär förändringen en reducering av nuvarande kostnader på drygt 2 miljoner kronor, vilket inkluderar minskade kostnader för hyra och fastighetsunderhåll. Antalet skolskjutselever ökar med drygt sextio elever och innebär att ytterligare skolskjutsfordon behöver tas i anspråk. Ny skola för eleverna i Dalum blir Timmele skola då de lokalmässiga fördelarna är bäst i Timmele, dessutom så ger det möjlighet att skapa en rationell skolskjutsorganisation. Marbäcks skola har i dagsläget sextiosex elever, prognoserna för de kommande tio åren visar på att elevunderlaget minskar och under en tid är nere på femtio elever för att därefter öka något till sextio elever. Avvecklas skolan försvinner tid motsvarande lite drygt två och en halv tjänst fördelade på lärare, måltidspersonal, vaktmästeri och bibliotek. Ekonomiskt innebär förändringen en reducering av nuvarande kostnader på drygt 2,2 miljoner kronor, vilket inkluderar minskade kostnader för hyra och fastighetsunderhåll. Antalet skolskjutselever ökar med drygt sextio elever och innebär att ytterligare skolskjutsfordon behöver tas i anspråk. Ny skola för eleverna i Marbäck blir Bogesundsskolan i centralorten, då den kommer att byggas ut under för att kunna ta emot fler elever. Detta ger också möjlighet att skapa en rationell skolskjutsorganisation. Vegby skola har i dagsläget femtiotvå elever, prognoserna för de kommande tio åren visar på en kraftig ökning för att därefter åter minska och hamna runt åttio elever. Avvecklas skolan försvinner tid motsvarande lite knappt två och en halv tjänst fördelade på lärare, måltidspersonal, vaktmästeri och bibliotek. Ekonomiskt innebär förändringen en reducering av nuvarande kostnader på drygt 1,1 miljoner kronor, vilket inkluderar minskade kostnader för hyra och fastighetsunderhåll. Antalet skolskjutselever ökar med drygt trettio elever och innebär att ytterligare skolskjutsfordon behöver tas i anspråk. Ny skola för eleverna i Vegby blir Gällstad och Tvärred. Detta ger också möjlighet att skapa en rationell skolskjutsorganisation. 5

22 Bakgrund Beredningen för lärande poängterade i sitt slutdokument rörande skolstrukturer utanför centralorten att Ulricehamns kommun, för att uppfylla skollagens intentioner, läroplanens och kursplanernas krav på grundskolan, samt beredningens mål för framtidens skola, behöver göra en förändring av den nuvarande skolstrukturen utanför centralorten. Beredningen konstaterade också att skolorna i Blidsberg, Dalum, Timmele F-6, Hössna, Marbäck, Vegby och Tvärred har ett för lågt elevantal för att nå kvalitetskraven. Med hänvisning till detta föreslog beredningen för lärande att tre grundskolor (F-6) bör betjäna bygden utanför centralorten i det södra skolområdet (Tvärred, Gällstad och Hössna) och att två grundskolor (F-6) och en grundskola (F-9) bör betjäna bygden i det norra skolområdet (Blidsberg, Hökerum och Timmele). Timmele skola och Ätradalsskolan bör vara en sammanhållen F-9 skola där resurserna används gemensamt mellan de olika skolstadierna. Detta innebär att eleverna i Vegby, Marbäck och Dalum bör beredas plats i de nya skolorna. Målet med förändringen är starka och hållbara enheter, med förutsättningar att leva upp till kvalitetskraven. En sammanslagning av enheter måste planeras noggrant för att kvalitetsmålen ska nås. De skolor som föreslås betjäna sin bygd blir nya skolor där både nytillkomna och gamla personalgrupper och elever ska planera arbetssätt, regler och allt annat som ska gälla i den nya skolan. Förändringen av skolstrukturen bör enligt beredningen ske etappvis beroende på att plats för både lärare och elever finns i några skolor, medan vissa om- och tillbyggnader behövs i andra. Konsekvenserna för fritidshemsverksamheten måste också beaktas så att helheten mellan skola och fritidshem tas till vara. Kommunfullmäktige beslutade den 30 januari 2012 att överlämna måldokumentet Skolstrukturer utanför centralorten till kommunstyrelsen för beredning. Kommunstyrelsen har att bedöma lagligheten, ekonomin och konsekvenserna. Målet har gåtts igenom utifrån de tre bedömningsgrunderna som i sig haft sin utgångspunkt i en nulägesbeskrivning. 6

23 Framtidens skola och skolstrukturerna Beredningen för lärande lämnade i januari 2012 över måldokumentet Framtidens skola i Ulricehamns kommun. Dokumentet behandlar tio olika huvudområden där varje område omfattar något eller några mål som syftar till att stärka grundskolan i Ulricehamns kommun. Måldokumentet har efter behandling i kommunstyrelsen antagits av kommunfullmäktige. Därmed har Framtidens skola en framträdande och styrande roll på grundskolans planering och utveckling. Det innebär att i handläggningen av förslaget om skolstrukturerna utanför centralorten ska måldokumentet vara en grund till handläggning och beslut. En viktig faktor som beredningen för lärande har lyft fram i sitt måldokument om framtidens skola är möjligheten att skapa förutsättningar för en hög kvalitet i grundskolan. Vad gäller frågan om skolstrukturer så menar beredningen för lärande att den är en del av hur kvaliteten ska kunna säkerställas i ett långsiktigt perspektiv. Enkelt uttryckt kan detta sammanfattas på följande sätt: En förutsättning för Framtidens skola är att Skolstrukturen utanför centralorten hanteras i enlighet med beredningens förslag. Nedanstående målområden bedöms ha särskild betydelse för elevernas måluppfyllelse och beroende av genomtänkta skolstrukturer som hanterar resurser i form av lokaler, personal, kompetens och material på bästa sätt. Mål för attityder Inom målområdet finns fyra konkretiserade mål varav ett har särskild koppling till att kommunen har väl fungerande skolverksamhet och en måluppfyllelse som är hög. Elever, föräldrar och personal är stolta över sin skola Att känna stolthet över något som berör en människa dagligen är en viktig indikator på hur väl en verksamhet fungerar. I skolsammanhang vet man att det finns en kedja från goda resultat, trivsel och stolthet. Man kan benämna detta som en positiv utvecklingsspiral. Det är därför viktigt att notera att stolthet är en effekt som uppstår av genomförda åtgärder och resultat. Att uppnå målet är inte helt enkelt eftersom detta berör hela kärnan av de åtgärder som behöver vidtas för att åstadkomma högre måluppfyllelse. I sammanhanget kan nämnas viktiga faktorer som lärarkompetens, rimlig utrustningsnivå, stödinsatser, trygghet m.m. Allt detta kräver väl fungerande skolenheter och att resurserna till dessa är välbalanserade. Starka enheter är ett grundläggande krav för att åstadkomma detta. Åtgärder Arbete med skolethos (skolkänsla) Återkommande mätningar av nöjdhet hos elever och föräldrar Forum för dialog om skolans mål och åtgärder för att uppnå dessa 7

24 Mål för läromedel och IT-stöd Beredningen för lärande har efter sitt grundarbete formulerat två mål inom målområdet: Aktuella och objektiva läromedel och faktaböcker finns tillgängliga på varje skolenhet. Den interaktiva läromiljön för både elever och lärare är av hög kvalitet. Läromedel är en fråga som återkommer oavsett vilken grupp man pratar med. Beredningen för lärande konstaterar att behovet av aktuella och uppdaterade läromedel och faktaböcker är stort. Det är enligt beredningen inte rimligt att de läromedel som erbjuds eleverna inte speglar dagens samhälle och således menar beredningen att en särskild satsning bör göras inom detta område. Inom skolan görs satsningar av olika slag, bland annat på smartboards (smarta tavlor). Syftet är att så långt som möjligt ge läraren bra och lättillgängliga hjälpmedel i undervisningen. Beredningen för lärande har kunnat konstatera vid samtalen med eleverna att det, även om satsningar görs, fortfarande saknas smartboards i vissa klassrum. Då det är av vikt att alla ges samma förutsättningar anser beredningen att satsningen bör påskyndas. Datorn är ett självklart arbetsredskap i dagens samhälle. Eleverna förväntas, i stor utsträckning, göra sina arbeten med hjälp av en dator. Satsningar på så kallade en till en datorer görs inom kommunen, med början i gymnasiet och i högstadierna. Beredningen för lärande har vid samtalen med eleverna kunnat konstatera ett behov och intresse från de yngre eleverna. Med anledning av detta så anser beredningen att satsningen på en till en datorer bör fortsätta. Åtgärder Läromedelsanslaget höjs Fortsatt satsning på 1:1 datorer Mål för stöd i undervisningen Målområdet beskriver alla elevers rätt till ett stöd som grundar sig i den enskilda elevens behov. Det avser behoven av pedagogiskt, medicinskt, socialt och psykologiskt stöd. Dessutom finns under målområdet delmål som beskriver rätten till modersmålsundervisning och modersmålsstöd. Även elevers rätt till läxhjälp är tydliggjort i ett delmål. Det kan även vara intressant att synliggöra att den politiska majoriteten i det Kommunalpolitiska handlingsprogrammet i ett mål anger att stödet till barn och elever med särskilda behov ska förstärkas. Tillgång till skolsköterskan vid fler tillfällen under veckan, fler vuxna i klassrummet och hjälp av specialpedagog var sådant som eleverna ansåg var viktigt. Beredningen konstaterar att dessa synpunkter är kopplade till behovet av stöd för eleverna och i det fallet naturligtvis till övervägande del en pedagogisk fråga. Även om så är fallet så anser lärandeberedningen att dessa synpunkter är viktiga och att man bör se över detta. Att alla elever erhåller det stöd som de behöver i sin utbildning är självklart viktigt. Vid samtalen med eleverna lyftes detta fram som en viktig fråga. Beredningen instämmer i detta och påtalar att alla elever ska erhålla stöd, stimulans och utmaningar för att uppnå utbildningens mål. De elever som har lätt för sig måste stimuleras och uppmuntras så att de inte tappar sin studiemotivation. 8

25 Detta avser även modersmålsundervisningen och möjligheten för elever att få studiehandledning på sitt modersmål. Vid samtalen med eleverna kunde beredningen för lärande konstatera att synpunkterna på läxor varierade stort, från önskemål om att inte ha några läxor alls till önskemål om fler läxor. Beredningen anser att detta i grunden är en pedagogisk fråga, men om läxor ska ges bör samtliga skolor öppna upp för möjligheten för eleverna att göra sina läxor i skolan och att det då finns kompetent stöd för eleverna. I undervisningen kan läxhjälp vara stöd för både eleven och läraren. I samband med medborgardialogerna framkom synpunkter vad gäller stödet till elever som är inskrivna i särskolan, men som är integrerade i en grundskoleklass. Beredningen konstaterar att eleverna har rätt till stöd för att klara sin utbildning, vilken bör vara individuellt anpassad. Beredningen för lärande konstaterar att flickor generellt sett klarar sig bättre i skolan än pojkar. Detta menar beredningen är en viktig anledning till att, till exempel genuspedagoger behövs i skolan så att undervisningen kan anpassas bättre till både pojkar och flickor och därmed även till olika inlärningssätt. Åtgärder Målområdet är av stor betydelse för att öka måluppfyllelsen i skolan för alla elever i kommunen. För att uppnå dessa behöver följande åtgärder vidtas: Resurser till fler pedagoger med specialpedagogisk kompetens avsätts Ytterligare resurser avsätts för skolsköterskor och skolkuratorer (detta har genomförts under 2012) Resurser avsättas för modersmålsundervisning och modersmålsstöd Samordning av lärartjänster med näraliggande kommuner inom modersmålsområdet Samordningen av resurser på och mellan enheter behöver göras Insatserna samordnas till större enheter Lärares arbetstid och arbetsuppgifter behöver genomlysas i syfte att se över möjligheter till läxhjälp Volontärsamordnaren ser över möjligheter till att lämpliga personer stödjer i skolor i behov av läxhjälp Tillsättning av tjänst som genuspedagog och med uppgift att särskilt arbeta med de stora skillnader som finna mellan pojkar och flickor i betygshänseende. Mål för skolbibliotek Eleverna har tillgång till välutrustade skolbibliotek med skolbibliotekarier som ger eleverna den vägledning de behöver för att nå sina kunskapsmål. Så lyder det konkretiserade målet som berör skolbiblioteken i kommunen. Skolbiblioteken är ett viktigt komplement i undervisningen. Under samtalen har det bland annat framkommit synpunkter på tillgängligheten och faktaböckernas aktualitet. Beredningen vill med anledning av detta understryka betydelsen av att den litteratur som tillhandahålls är aktuell och att eleverna också har tillgång till biblioteket under sin vistelse i skolan. Skolbiblioteket är välutrustat med IT och har god tillgång till sociala medier. 9

26 Åtgärder Fastställa nivå vad gäller skolbibliotekens utrustning, media och bibliotekariens kompetens. Kompetensutveckling för bibliotekarier Höja anslagen till böcker och media i syfte att ha ett relevant utbud för alla behov. Mål för arbetsmiljön i skolan Beredningen har i sitt dokument konkretiserat målområdet i två målbilder som tydliggör hur arbetsmiljö ska gestalta sig i Ulricehamns skolor: Både den yttre och inre miljön i skolan är kreativ, lugn och ger eleverna en trygghet under deras tid i skolan, vilket stimulerar eleverna i deras lärande. Den yttre och inre arbetsmiljön är utvecklad och skapar pedagogiska förutsättningar för eleverna att nå sina kunskapsmål. Beredningen för lärande kan konstatera att frågan om den yttre och inre miljön i skolan har varit och är en återkommande fråga oavsett vem man pratar med. Många av frågorna handlar om rent fastighetsunderhåll och måste således hanteras inom den verksamhet som ansvarar för fastighetsfrågor. Dock anser beredningen för lärande att det måste finnas en plan för hur man kommer tillrätta med och åtgärdar de problem som finns. Beredningen anser att det inte är rimligt att vissa skolenheter ska få vänta i flera år på att problemen åtgärdas. De sammanlagda behoven av insatser för att komma tillrätta med arbetsmiljön uppskattas till 69 Mkr vilket beräknas ge tkr i årliga driftskostnader. Följande behov har synliggjorts i kommunens skollokaler: Åtgärder Om- och tillbyggnation av Bogesundsskolan. Ombyggnation av fritidslokaler och personalutrymmen i Hössna skola. Ombyggnationer av fritidsutrymmen och skåphallar vid Stenbocksskolan. Underhåll och modernisering av Timmele skola. Flytt av bibliotek och tillbyggnad av klassrumsentréer vid Ulrikaskolan. Underhåll och modernisering av Vegby skola. Mål för grundskolan och omvärlden Målområdet har tre konkreta mål: Organisationen för studie- och yrkesvägledning, samt praoverksamheten har setts över. Lärarnas kännedom om näringslivets utveckling i kommunen har stärkts. Varje skola har någon form av internationellt nätverk. Beredningen för lärande har vid samtalen med eleverna fått ett flertal synpunkter som gäller tiden för prao och att den är för kort. Med anledning av det som framkommit anser beredningen för lärande att tiden för prao och hur praoverksamheten genomförs bör utvärderas för att se om det finns en möjlighet att organisera på ett annat sätt. 10

27 Många av företagen lokaliserade inom Ulricehamns kommun arbetar globalt och har en mängd internationella kontakter. I skolornas internationella arbete kan detta vara en framgångsfaktor både för lärarnas kompetensutveckling och för elevernas framtida engagemang i kommunen. Beredningen ser att en utvecklad samverkan mellan grundskolan och NUAB skulle kunna bidra till detta. Vid de samtal som genomförts har både elever och företrädare för näringslivet uttalat ett behov av ökad omvärldskunskap och möjlighet till internationella kontakter genom IT. Med hänvisning till detta anser beredningen för lärande att formandet av internationella nätverk bör vidareutvecklas. I detta arbete kan de digitala verktygen vara ett stöd. Åtgärder Utvecklingsinsatser för ett Vägledningscenter. Arbetet är redan igångsatt och formellt kommer det nya centret, med ansvaret på Tingsholmsgymnasiet, att vara igång den 1 januari I centret är samtliga studie- och yrkesvägledare organiserade. Även kompetens och ansvar för att utveckla kontakter med företag i kommunen och entreprenöriellt lärande kommer att finnas i Vägledningscentrat. Översyn av PRAO-verksamheten genomförs. Utveckling av näringslivsdagar för elever och lärare. Utveckling av fadderverksamheten. Kompetensutvecklingsdagar med inriktning mot internationalisering genomförs. Mål för samverkan mellan skolans olika stadier Målområdet beskriver olika insatser som behöver genomföras för att åstadkomma högre måluppfyllelse utifrån behoven av utökad samverkan inom skolområdet mellan personalgrupper kring eleverna. Målområdet måste betecknas som särskilt viktigt i resonemangen kring skolstrukturerna eftersom samverkan påverkas i hög grad av skolors storlek och kompetensen hos personalen. Särskilt viktiga är stadieövergångarna. Tydliga rutiner för hur dessa ska genomföras måste upprättas. Dessa ställer även stora krav på samverkan mellan pedagoger inom och mellan skolenheter. I sammanhanget kan även lärartätheten nämnas. Även om det inte finns belägg för att den är en viktig faktor för måluppfyllelsen så bidrar den indirekt genom att den kan ge förutsättningar för att åstadkomma ett bra stöd till elever med särskilda behov. Övergångarna mellan förskolan grundskolans olika stadier gymnasiet uppmärksammas både när det gäller kunskapskraven i olika ämnen och förväntningarna på enskilda elever. Ett förtroendefullt samarbete finns mellan personalen i förskolan, grundskolans olika stadier och gymnasiet. I övergångarna mellan stadierna uppmärksammas särskilt eleverna i behov av särskilt stöd. Resultatutvecklingen mellan årskurserna analyseras och följs upp noggrant. De verktyg som behövs för att eleverna ska nå kunskapsmålen ges tidigt. 11

28 Resultatet för eleverna i årskurs nio presenteras årligen i nationella mätningar. Ulricehamns kommun har under ett flertal år legat alltför lågt i den kommunjämförelse som redovisas och dessutom lägre än vad som förväntas utifrån en kommun med den sociala struktur som finns här. Detta har lett till en oro både bland skolpersonal, elever och föräldrar och bland näringslivsföreträdare och politiker. Beredningen för lärande har noterat denna oro och anser det därför viktigt att resultatutvecklingen från årskurs sex till och med nio noggrant analyseras och följs upp så att rätt åtgärder kan sättas in. Förhoppningen är stor att Ulricehamn genom olika utvecklingsinsatser inom en snar framtid ska placera sig bland de etthundra främsta grundskolorna i landet. I vår kommun med flera små F-6 skolor och två större högstadieskolor behöver övergångarna mellan de olika skolstadierna uppmärksammas speciellt så att rätt förutsättningar ges till både elever och lärare. Vad händer i resultatutvecklingen mellan årskurs sex och nio? Är omställningen från årskurs sex till sju tillräckligt väl förberedd? Svarar högstadiernas organisation av undervisningen och schemaläggningen mot elevernas behov? Saknas resurser för att ge eleverna det stöd de behöver? Varför är pojkarnas resultatutveckling sämre än flickornas på högstadier? Dessa är några frågeställningar som beredningen uppmärksammat. Svaren och lösningarna på problemen finns med all säkerhet inom den egna personalstyrkan. Det är beredningens mening att resultatutvecklingen i årskurs sex till och med nio behöver analyseras noggrant och förändringar vidtas skyndsamt oavsett det gäller organisation, personalsammansättning, resurstilldelning eller andra faktorer. Åtgärder Fortsatt utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet. Utveckla samarbetet mellan förskola förskoleklass grundskola. Särskilt fokus läggs på övergången mellan åk 6 och åk 7. Lärartätheten höjs till 8 lärartjänster per 100 elever. Mål för stöd till personalen i deras arbete Beredningen för lärandes fokus ligger på medborgarna, men beredningen har i samband med de dialogmöten som genomförts även erhållit ett flertal synpunkter som är kopplade specifikt till personalen. Enligt beredningen bör de synpunkter som är av vikt för att lärarna ska kunna klara sitt uppdrag och därmed också kvalitetskravet särskilt lyftas fram, då detta är av stor betydelse för hur eleverna klarar att nå kunskapsmålen. Det är framförallt dessa mål inom målområdet som har tydlig koppling till föreliggande rapport: Samtliga lärare har en egen dator som stöd i arbetet. Lärarna är stolta över den undervisning de erbjuder eleverna. Lärarnas kompetens och arbetstid används på bästa sätt för att främja elevernas kunskapsutveckling. Beredningen för lärande konstaterar att allt fler arbetsuppgifter ska hanteras med hjälp av datorer och att det gäller både ansvaret att dokumentera, samt att inhämta material för undervisningen. Med hänvisning till detta så anser beredningen att det är otillfredsställande att inte samtliga lärare i dag har tillgång till en egen dator som stöd i sitt arbete. Det är i huvudsak en verksamhetsfråga, 12

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

SKN Ej delegerade beslut 150128

SKN Ej delegerade beslut 150128 SKN j delegerade beslut 150128 Nr Område Lagrum VDR Anmärkning Besvär A 10 ALLMÄNNA ÄRNDN R A 19 Utdelning av stipendier och bidrag ur fonder / V nligt BLN 2014-06-10 p. 10 A 25 Beslut om skolenheter och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan

Barn- och utbildningsförvaltningen. Grundsärskolan Barn- och utbildningsförvaltningen Grundsärskolan Vad är grundsärskola? Grundsärskolan är en egen skolform och regleras i Skollagen (2010:800) kapitel 11.Grundsärskolan har egen läroplan, Lgr 11 och egna

Läs mer

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 För huvudmän inom skolväsendet Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16 Ansök senast den 23 januari 2015 Läslyftet 2015 2018 Hösten 2015 startar Läslyftet,

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Sammanträdesrum UKF, kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 18 juni 2014, 15.00-17.30

Sammanträdesrum UKF, kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 18 juni 2014, 15.00-17.30 Sammanträdesdatum s. 1 (12) Plats Sammanträdesrum UKF, kommunhuset i Lomma Tid Onsdagen den 18 juni 2014, 15.00-17.30 Beslutande Robert Wenglén (M) Yvonne Andreasson (FP) Richard Jerneborg (M) Mozghan

Läs mer

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02

Kungsörs kommuns författningssamling Nr B.02 Delegationsordning för barn- och utbildnings Antagen av barn- och utbildnings 2011-10-26. Tillägg 2012-04-25, kommunal vuxenutbildning om nationella kurser. Denna delegationsordning ersätter tidigare delegationer

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014

Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 2014-01-20 Elever i behov av stöd Karlshamns kommun febr 2014 Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? - Finns gemensamma rutiner i kommunen eller är det upp till varje enhet? På vilket/vilka

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165 2 Det här är en proposition med förslag till en ny skollag. Det

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd

Tjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd SIGNERAD Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (3) Datum Tjänsteskrivelse 2014-02-28 Vår referens Kerstin Servin Utredningsuppdrag läxhjälp och studiestöd GrF-2014/2469 Sammanfattning Grundskolenämnden

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014. Antal svar: 23 Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal svar: 23 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan Skolförvaltningens ledningsgrupp Läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av skolförvaltningen Uppdrag Skolförvaltningen leds av en ledningsgrupp bestående av förvaltningschef

Läs mer

Skolskjutsreglemente

Skolskjutsreglemente VK100S v1.0 040416, Flik 5.23 Skolskjutsreglemente 2014 FÖRFATTNINGSSAMLING Flik 5.23 1 (7) Skolskjutsreglemente Riktlinjer för skolskjuts för Förskoleklass Grundskola Särskola Gymnasium Dokumentnamn Skolskjutsreglemente

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Barn- och skolnämndens arbetsutskott

Barn- och skolnämndens arbetsutskott BARN- OCH SKOLNÄMNDENS 2013-05-29 Sida 1 (19) Plats och tid Stadshuset kl 08.30-12.30 Beslutande Ledamöter Tjänstgörande ersättare Ordförande Mario Melani (S), Ann-Carin Landström (V), Christina Åkerman

Läs mer

Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02

Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02 Minnesanteckningar från Forum för Samråd 20013-10-02 Killebäckskolan sal B 105, kl 18.00-20.00 Närvarande: Pär Jonsson, rektor Föräldrarepresentanter: åk 5- Anuska Acosta, åk 6- Linda Eliasson, åk 7- Ursula

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Beslut för fritidshem

Beslut för fritidshem Beslut Upplands-Bro kommun upplands-bro.kommun@upplands-bro.se Fritidshemmen fritidshemmen Beslut för fritidshem efter tillsyn av fritidshemmen i Upplands-Bro kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35

Läs mer

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag.

ANSLAG/BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 1(16) Plats och tid Bildningscentrum Facetten, kl.13.30-16.45 Beslutande Ledamöter Mira Wedenberg, M, ordförande Sirvan Mostafaey, S, vice ordförande Emmelie Dahl, S Astrid-Marie

Läs mer

Måldokument Utbildning Skaraborg

Måldokument Utbildning Skaraborg Måldokument Utbildning Skaraborg 1 Inledning Undertecknande kommuner i Skaraborg har beslutat att samverka kring utbildning i Skaraborg. Denna samverkan regleras genom samverkansavtal som är bilagor till

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Sammanträdesprotokoll 2015-02-19 Utbildningsnämndens arbetsutskott

Sammanträdesprotokoll 2015-02-19 Utbildningsnämndens arbetsutskott 1(12) Tid och plats 2015-02-19 - i Värsjörummet klockan 09.00-12.15 Beslutande Övriga deltagande Björn Zorec (FP) - ordförande Ingela Lärkevie (C) - förste vice ordförande, 6-9 Leif Svensson (S) - andre

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Handlingsplan vid frånvaro

Handlingsplan vid frånvaro 2015-05-22 Handlingsplan vid frånvaro Rutin och stöd för systematiskt arbete med att främja närvaro i Askersunds kommuns förskolor och grundskolor Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 1 2. Syfte... 1 3.

Läs mer

Beslut för vuxenutbildning

Beslut för vuxenutbildning Beslut Emmaboda kommun Rektorn vid vuxenutbildningen i Emmaboda Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Emmaboda kommun 2 (9) Tillsyn av kommunal vuxenutbildning Grundläggande vuxenutbildning

Läs mer

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN

ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN ELEVHÄLSAN I SKOLLAGEN Nytt i skollagen är att en samlad elevhälsa nu införs med krav på tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator samt personal med specialpedagogisk kompetens. Elevhälsan

Läs mer

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014

Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Enkätresultat för pedagogisk personal i Söråkers skola i Timrå kommun hösten 2014 Antal pedagogisk personal: 24 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 79% Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till

Läs mer

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun

Skolskjutsreglemente. Timrå kommun Skolskjutsreglemente - för grundskola, särskola samt gymnasium - i Timrå kommun Efter beslut i barn- och utbildningsnämnden 2011-06-22 105 Innehållsförteckning Skolskjutsreglemente för Timrå kommun...1

Läs mer

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram

EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR. Åtgärdsprogram EXTRA ANPASSNINGAR OCH PEDAGOGISKA UTREDNINGAR Åtgärdsprogram SKOLLAGEN Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån

Läs mer

Bildningsförvaltningen

Bildningsförvaltningen Bildningsförvaltningen 1(11) 2013-04-19 Handlingsplan för studie- och yrkesorientering i alla skolformer i Åstorps kommun Pål Olsson Ulla Dahlgren Gunilla Maltesson Lizen Johansson Helena Larsson 2(11)

Läs mer

Per-Arne Häll, facklig företrädare, föredragningen, 34-36 Kerstin Hellman, sekreterare

Per-Arne Häll, facklig företrädare, föredragningen, 34-36 Kerstin Hellman, sekreterare 1(9) Plats och tid Kommunhuset Vårgårda sammanträdesrum Ljungås kl 16.30-19.00 Beslutande Ingamaj Wallertz Olsson (m), ordförande Agneta Lindberg (c) Henrik Hermansson (c) Klas-Göran Olsson (s) Per Johansson

Läs mer

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015 Förmiddagens ordning 8.30 Introduktion (SAM) - tillbakablick 08.45 Överflygning och nedslag i kapitlen Förutsättningar för arbetet i fritidshem

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum

Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum 2010-09-13 Uppföljning av engelska i skolår 1 Webbenkät och kallelse till diskussionsforum Med syfte att erhålla en bild av hur skolor arbetar med lärande i engelska i de tidiga åren kommer undervisningen

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning

RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR. Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning RÄTT ATT VARA MED PRECIS SOM JAG ÄR Sex krav på skolan för att möta behov hos barn med funktionsnedsättning 2 I Sverige ska barn med funktionsnedsättning ha samma möjligheter och rättigheter som alla andra

Läs mer

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr

2013-06-04. Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan. Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2013-06-04 Handlingsplan Elevhälsa Grundsärskolan på Fjärdingskolan Kommungemensam verksamhet förskola skola Stadsdelsförvaltning Norr 2 Innehållsförteckning 1. VERKSAMHETSBESKRIVNING... 3 2. DEFINITION

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015

Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015 Eksjö kommun 2014-06-11 Kommunstyrelsens styrkort BUS Handläggare: Katarina Norén Utvecklingsledare Barn- och ungdomssektorn Styrkort för utveckling och omsorg om barn och unga läsåret 2014-2015 För att

Läs mer

Remiss från Skolinspektionen - ansökan från Integrations Förening För Framtiden

Remiss från Skolinspektionen - ansökan från Integrations Förening För Framtiden SIGNERAD 2015-03-06 Malmö stad Grundskoleförvaltningen 1 (2) Datum 2015-03-06 Vår referens Jan Walhagen Utredningssekreterare jan.walhagen@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Skolinspektionen - ansökan

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

83 Motion 3/2014 Industriprogrammet på Jenningsskolan

83 Motion 3/2014 Industriprogrammet på Jenningsskolan Barn- och utbildningsutskottet Ärendelista Måndag 10 november 2014 60 Godkännande av föredragningslista 81 Redovisning från Röda tråden-gruppen 82 Motion 11/2013: Samlad skoldag 83 Motion 3/2014 Industriprogrammet

Läs mer

Förskolechefen och rektorn

Förskolechefen och rektorn Juridisk vägledning Reviderad augusti 2013 Mer om Förskolechefen och rektorn Bestämmelser om förskolechef och rektor finns i skollagen. En förskolechef eller rektor får vara det för flera förskole- respektive

Läs mer

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar.

Läs mer

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109

Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-03-04 77 Personalpolicy för Falkenbergs kommun. KS 2014-109 KF Beslut Kommunstyrelsen tillstyrker kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Torsdag 29 januari kl 18.00 i kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset, Ulricehamn Ärendelista

Torsdag 29 januari kl 18.00 i kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset, Ulricehamn Ärendelista s sammanträde Torsdag 29 januari kl 18.00 i kommunfullmäktiges sessionssal, Stadshuset, Ulricehamn Ärendelista 1-5 Inkomna motioner och medborgarförslag 6-8 Inkomna interpellationer och frågor 9 Svar på

Läs mer

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45

Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 MÖTESPROTOKOLL Mötesdatum Barn- o utbildningsnämndens au 2015-02-18 Plats och tid Beslutande ledamöter Prologen kl. 18:00 Sluttid:19:45 Lena Gerby (M), ordförande Göran Hellmalm (FP), vice ordförande Hanna

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Riktlinjer för skolpliktsbevakning

Riktlinjer för skolpliktsbevakning Riktlinjer för skolpliktsbevakning Alla barn i Sverige har skolplikt och en lagstadgad rätt till utbildning. Skolplikten innebär även närvaroplikt, dvs. en skyldighet att delta i den utbildning som anordnas,

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Skolförvaltningen. Grundskolans åk 7-9

Skolförvaltningen. Grundskolans åk 7-9 Grundskolans åk 7-9 Åk 7-9 december 2014 Gerestaskolan 130 192 Kiörningskolan 779 elever Landgrenskolan 243 192 Murbergsskolan 22 Kastellskolan Befolkningsprognos enligt SCB 2013-2023 ca 780 elever i åk

Läs mer

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 10

BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN. Ärende nr 10 BARN- OCH UNGDOMSNÄMNDEN Ärende nr 10 Postadress: Barn och ungdomsförvaltningen, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 47 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 E-post: barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se

Läs mer

1 Frågor årskurs 2 grundskola

1 Frågor årskurs 2 grundskola 1 Frågor årskurs 2 grundskola Skalan som används är 4- gradig och visualiseras med glada och ledsna gubbar. Det går även att svara Vet inte. Bakgrundsfrågor Är du (pojke/flicka) Var bor du? (lista med

Läs mer

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun

Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 1(10) Riktlinjer för att starta och driva enskild barnomsorg i Östhammars kommun 2014-02-13 2(10) Inledning...3 Vem beslutar om godkännande?...3 Vad krävs för att få ett godkännande?...3 Om

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2016

Barn- och utbildningsnämndens behov och prioriteringar 2016 Barn- och utbildningsnämnden 2015-04-07 1 (5) Barn- och utbildningsförvaltningen Rev. 2015-04-13 BUN/2015:156 Ledningsgruppen Åsa Lundkvist Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsnämndens behov

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola

Förslag till riktlinjer för avgifter inom utbildningsverksamheterna grundskola och gymnasieskola Tjänsteskrivelse 2013-01-28 Dnr: 2013.26-629 (153) Utbildningsförvaltningen Inger Hjort E-post: inger.hjort@ronneby.se Utbildningsnämndens beslut 2013-02-14 12 Förslag till riktlinjer för avgifter inom

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Anvisningar och mallar för hantering av beslut angående skolskjuts

Anvisningar och mallar för hantering av beslut angående skolskjuts 2012-11-30 1 (7) DELEGATIONSBESLUT 2012/186-003 Rektorer i grundskolor i Nacka Resurssamordnare (särskola och gymnasiesärskola) Rektor i Nackas gymnasieskolor Anvisningar och mallar för hantering av beslut

Läs mer

Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010

Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 27 maj 2011 1 (10) Grund- och tilläggsbelopp höstterminen 2010 Grundskolenämnden fastställer grund- och tilläggsbelopp. Beslutade belopp gäller för höstterminen 2010, och fastställdes 6 maj 2010, 37. Grundbeloppet

Läs mer

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Förskoleområde 5

Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Förskoleområde 5 Barn- och utbildningssektorn Internkontroll Förskoleområde 5 Torsdag 16 maj 2013 Ansvarig för internkontrollen Ewa Persson, förskolechef Jan Gayen, verksamhetsutvecklare 1 Innehåll Bakgrund till internkontroll...

Läs mer

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola

2014-03-11. Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola 2014-03-11 Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Mindre klasser, fler lärare och tioårig grundskola Alliansregeringen vill öka kunskapsinriktningen i skolan. Utbildningen i Sverige ska ha

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Plats och tid Kommunkontoret, kl 08.30 12.30. Beslutande

Plats och tid Kommunkontoret, kl 08.30 12.30. Beslutande DALS-EDS KOMMUN Fokusnämnden Sammanträdesprotokoll 2010-03-03 Plats och tid Kommunkontoret, kl 08.30 12.30 Beslutande Britta Carlén (c), ordförande Kerstin Johansson (c) Larsinge Fahlén (s) Tomas Fahlén

Läs mer

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB

Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsynsbeslut förskoleverksamhet Kundvalskontoret 2013-10-07 Dnr: UBN/2013:35 Förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Tillsyn av förskolan Råbäcken Måbra Förskolor AB Brister som ska åtgärdas utifrån gällande

Läs mer

2. Målsättning Syftet med skolskjutsning är att se till att skolplikten kan uppfyllas för de elever, vilka har rätt till skolskjuts.

2. Målsättning Syftet med skolskjutsning är att se till att skolplikten kan uppfyllas för de elever, vilka har rätt till skolskjuts. 1 (6) Antagen av bildningsnämnden den 19 maj 2009, 46 Reviderad av bildningsnämnden den 23 juni 2009, 64 Reviderad av bildningsnämnden den 13 oktober 2009, 96 Dnr: 986/09-623 Reviderad av välfärdsutskottet

Läs mer