Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nationell innovationsagenda för hållbara livsmiljöer med människan i fokus."

Transkript

1

2 Tack till alla ni som bidragit till framtagandet av denna agenda! Styrgruppen Jacob Sahlqvist, ordförande Sveriges Arkitekter (ordförande styrgruppen) Annica Carlsson, STD-företagens styrelse/temagrupp arkitektur Tobias Olsson, förbundsdirektör Sveriges Arkitekter Christer Larsson, stadsbyggnadsdirektör Malmö stad Tommy Lenberg, VD Byggherrarna Katja Grillner, professor, representant för Arkitekturakademin Magnus Höij, VD STD-företagen Annika von Schéele, ordförande i utbildnings- och forskningsutskottet hos Sveriges Arkitekter Projektarbetet Pehr Mikael Sällström, projektledare och rapportförfattare, Sveriges Arkitekter Katarina O Cofaigh, stabschef Sveriges Arkitekter Charlotta Holm Hildebrand, branschchef Sveriges Arkitekter Ariella Nisell, kommunikationschef Sveriges Arkitekter Elisabet Näslund, webbutvecklare webbfilmer Sveriges Arkitekter Ina Flygare, layout Sveriges Arkitekter Nina Gunne, journalist Arkitekten Rebecka Gordan, journalist Arkitekten Katarina Wallin, konsult Evidensgruppen- delutredning marknad Carl Mossfeldt, VD Rework rådgivare finans Pratik Vithlani, TYP Kulturkapital rådgivare kultur Paul Göransson, Urbanivation AB rådgivare innovationsstrategi Ulf Ranhagen, professor emeritus, ordf. Arkus delutredning forskningsprogram Sten Gromark, professor Chalmers bostadsarkitektur delutredning kunskap Lars Marcus, professor Chalmers stadsbyggnad delutredning kunskap Maria Grunditz, branschutvecklare STD-företagen Referensgruppen Fredrik Nilsson, professor Chalmers arkitektur, ordförande Arkitekturakademin Ebba Högström, PhD lektor BTH Fysisk planering Bengt Persson, PhD samverkanslektor SLU landskapsarkitektur Charlotta Szczepanowski, miljöchef Riksbyggen Tomas Alsmarker, VD Nyréns Björn Malbert, professor emeritus Chalmers stadsbyggnad Anders Johansson, prefekt KTH Arkitektur Björn Hellström, professor Konstfack Marléne Engström, bostadslots Malmö Stad Camilla Andersson, arkitekt Green Leap/doktorand KTH Särskilt tack till Lena Wästfelt och Inger Lindberg Bruce som lotsade fram projektet inom STD-företagen till den gemensamma avsiktsförklaring hösten 2013 som sedan möjliggjorde detta gemensamma initiativ. Ett tack också till Liza Rudolfsson som i ett initialt skede vid Arkitekternas Forskningsforum 2014 gav en inspirerande idé om vad som skapar initiativkraft i organisationer som genomsyrat mycket av arbetet. Slutligen ett stort varmt tack till alla de närmare 300 aktörer som deltagit i träffar, svarat på enkäter och yttrat sig över remissen av denna agenda. Ert stöd är ovärderligt! Jacob Sahlqvist, ordförande styrgruppen 1

3 1. Sammanfattning Agenda Livsmiljö handlar om hur samhällsbyggandet kan utvecklas som innovationssystem för att kunna bygga en halv miljon nya bostäder till 2025 samtidigt som vi minskar vår miljöpåverkan och skapar socialt hållbara livsmiljöer på ett ekonomiskt långsiktigt hållbart sätt. Det är ett inspel till forskningspropositionen och innovationspolitiken som utarbetats av Sveriges Arkitekter och Svenska Teknik och Designföretagen i samarbete med Byggherrarna, Malmö stad och Arkitekturakademin. Den har utarbetats med stöd från Vinnova. Ett 80-tal aktörer har hittills registrerat intresse för att medfinansiera projekt inom agendan. I korthet handlar Agenda Livsmiljö om en strategi att stärka tidiga skeden för att samhällsbyggandet ska fungera bättre som ett innovationssystem: 1. Tvärvetenskaplig forskning som utifrån en helhetssyn på de långsiktiga samhällsvärden som skapas av en hållbar livsmiljö utvecklar kunskap om värdeskapande planering och arkitektur. 2. Värdeskapande upphandlingar som öppnar för innovation och låter det totala samhällsvärdet vara styrande. 3. En inkluderande innovationskultur i samhällsbyggandet som bjuder in framtidens boende att vara medskapande i tidiga skeden. 4. Ett effektivt samhällsbyggande som med stöd i ett tydligt regelverk och gemensamma standarder tar erfarenheterna om hållbara städer till nästa steg. 5. En nationell agenda för hållbar livsmiljö 2025 som stärker Sveriges internationella position inom system för hållbar livsmiljö, medborgarinflytande och klimatneutralt byggande. Aktörerna kan skjuta till 70 Mkr/år om staten skjuter till lika mycket till företag och kommuner och dubblar till högskolorna totalt 210 Mkr/år för en satsning på: A. Forskning och utveckling om planeringens och arkitekturens betydelse för en värdeskapande livsmiljö; B. Stöd till utveckling av nya metoder för kunskapsdelning genom system- och tjänsteutveckling i tidiga skeden med stöd i digitalisering; C. En nationell centrumbildning med egna innovationsresurser att samordna högskoleforskningen med företagens och kommunernas utvecklingsbehov; D. Konkreta innovationsprojekt som samlar företag och forskare i multidisciplinära projekt som arbetar med användarna i fokus samt E. Särskilda finansieringslösningar för demonstrationsprojekt som utifrån en vetenskaplig relevans kan uppföras med avvikelser från dagens regelverk. 2

4 2. Innehåll 1. Sammanfattning Innehåll Inledning Det behövs en kraftsamling i tidiga skeden av samhällsbyggandet Syftet med agenda livsmiljö Mål för agenda livsmiljö på kort sikt Tvärvetenskaplig forskning om värdeskapande och hållbarhet Värdeskapande innovationsupphandlingar Inkluderande innovationskultur Effektivt samhällsbyggande Internationell produktifiering Mål för agenda livsmiljö på lång sikt Forskning som ger trovärdighet Kompetens att skapa hållbara värden Delaktiga medborgare Smart riskdelning Internationell konkurrenskraft Bakgrund till Agenda Livsmiljö Samhällsutmaningarna Framtidens boende Social hållbarhet Hälsa och segregation Mobilitet och regionala arbetsmarknader Betydelsen av stadskvalitet Sociala ekosystemtjänster Ekologisk hållbarhet Utsläpp av CO2 från städerna Regional planering för bättre sammanhållning Tillgång på mark Ekonomisk hållbarhet Ekonomiskt risktagande Finansiering av hållbart boende

5 Kostnad för infrastruktur Integrerande processer Holistiska styrinstrument i planeringen Kompetensutveckling för hållbar stadsutveckling Markanvisningstävlingar Arkitekttävlingar Designprocessen som innovationsmetod Neutrala mötesplatser Beskrivning av innovationsområdet Vad innebär innovation i samhällsbyggandet? Livsmiljöns specifika förutsättningar för innovation Innovation på kort sikt Innovation på medellång sikt Innovation på lång sikt Aktörernas ansvar och möjligheter Stat, regioner och kommuner Fastighetsföretagen Forskarna Konsultföretagen (arkitekter m.fl.) Samverkan mellan aktörer idag Kunskap och kompetensutveckling som stärker livsmiljönäringarnas konkurrenskraft Potential för arkitektur och design i samhällsbyggandet Stärkt koppling mellan tidiga skeden och hållbart värdeskapande En bredare roll för arkitekter i tidiga skeden Åldrande befolkning Evidensbaserad utformning Ny arkitektroll i byggandet Värdeskapande effekter av urban gestaltning Lär av andra länder Praktiknära forskningsprogram Samverkan med andra satsningar De affärsmässiga förutsättningarna för aktörerna Aktörernas prioriterade satsningar Statens insatser i tidiga skeden Viljan att medfinansiera

6 9. Agenda för en hållbar livsmiljö Satsa på Sveriges internationella styrkor inom hållbar livsmiljö och boende Sätt människan i fokus Se samhällsbyggandet som ett sammanhållet innovationssystem Staten Högskolorna Kommunerna Företagen Framtidens boende Stärk innovationssystemet i tidiga skeden Forskning och innovation Kunskapsdelning Centrumbildning Samverkan Implementering Referenser Bilaga. Aktörer som registrerat intresse för agenda livsmiljö

7 3. Inledning Den förväntade effekten av Agenda Livsmiljö är en utvecklad kompetens bland kommuner, byggherrar, arkitekter och andra aktörer som arbetar i tidiga skeden av samhällsbyggandet att leda och samordna de integrerande processer som förmår förena medborgarnas inflytande och experternas kunskaper med marknadens förutsättningar och politikens mål för hållbar livsmiljö och boende. Att bygga bostäder i sig är enkelt. Att bygga långsiktigt hållbara städer är svårt. Därför behöver Sverige en innovativ bostadspolitik som utgår från en helhetssyn på boende. Det måste finnas en genomtänkt riskfördelning där ansvaret delas mellan både politik och marknad. Staten har en avgörande roll för att värna det långsiktiga perspektivet och medborgarnas delaktighet i formandet av den gemensamma livsmiljön. Det är en brist i dagens samhällsbyggande att tillgången på riskvilligt kapital i tidiga skeden inte motsvarar dess betydelse för att skapa långsiktiga samhällsvärden. Men det grundläggande systemfelet är att samhällsbyggandet styrs av en produktionslogik, inte en marknadslogik. Det leder till en suboptimering av processen. Slutanvändarnas perspektiv måste in på ett tydligt och konsekvent sätt i tidiga skeden för att göra den gemensamma livsmiljöns gestaltning relevant för medborgarna. I arbetet med Agenda Livsmiljö har parterna som står bakom agendan kommit fram till att det behövs bättre och mer kompetens i tidiga skeden av samhällsbyggandet som klarar uppgiften att svara på behovet av nya boendelösningar på medborgarnas villkor och behovet av en hållbar livsmiljö samt de krav på sociala, ekologiska och ekonomiska reformer som politiken ser behov av. Här har kommunerna en viktig roll att spela, men det behövs också ett förnyat uppdrag till allmännyttan, kooperationen och privata aktörer som är beredda att ta på sig ett bredare ansvar för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Det handlar också om samverkan med medborgare, mellan kompetenser på marknaden, mellan kommunala förvaltningar, mellan myndigheter och mellan stat och kommun. Många är det som ska komma överens när vår livsmiljö ska formas och förändras för att möta nya krav och behov. Och helst ska det ske med glimten i ögat. De kunskapsdrivna tjänsteföretagen har en viktig roll att spela i detta som förmedlare och syntetisörer av kunskap. Men dessa aktörer har en svag koppling till forskningen. Det behövs en nationell centrumbildning som kan samla högskolor, kommuner, företag och myndigheter kring en gemensam mobilisering för tjänsteutveckling i tidiga skeden av samhällsbyggandet. 6

8 4. Det behövs en kraftsamling i tidiga skeden av samhällsbyggandet 4.1.Syftet med agenda livsmiljö Hur kan gestaltning av livsmiljön möjliggöra att fler blir delaktiga i en hållbar livsstil? Agenda Livsmiljö utgår från den globala utmaningen att skapa en långsiktigt hållbar utveckling som skapar värden och en hållbar tillväxt med stöd i social inkludering. Visionen är att det ska bli möjligt för alla medborgaren att välja en hållbar livsstil med stöd i en genomtänkt arkitektur, planering och gestaltning av livsmiljön som utgår från användarens perspektiv. Agenda Livsmiljö är en nationell strategisk innovationsagenda för hur statens forsknings- och innovationsstöd kan användas på bästa sätt för att säkerställa att de ca 300 miljarder som vi investerar varje år i vår gemensamma livsmiljö skapar de största möjliga långsiktiga totala samhällsvärdena genom allas delaktighet i samhällsutvecklingen, ekosystemtjänster och ekonomisk tillväxt på hållbara villkor. Syftet med Agenda Livsmiljö är att föreslå åtgärder som stärker samhällsbyggandet som ett sammanhängande innovationssystem när det gäller 1) Den roll forskning och innovation inom tjänster och system i tidiga skeden spelar för hela samhällsbyggandets innovationsförmåga. 2) Betydelsen av nya metoder för effektiv och värdeskapande kunskapsdelning som stärker samhällsbyggandet som helhet. 3) En nationell centrumbildning som kan bjuda in till tvärdisciplinära samtal för att bygga ömsesidig förståelse, stödja samverkan mellan olika och nya kompetenser i innovationsprojekt och möjliggöra ökad rörlighet mellan högskola och verksamheter i samhällsbyggandet med stöd i en kunskapsdriven affärsutveckling. 4) Nya metoder för samverkan både mellan företag med olika kompetenser, i offentlig sektor på olika beslutsnivåer från kommun till stat och utveckling av den roll ideell sektor spelar för att stärka samverkan och inkludering av medborgarna. 5) Finansiering för att göra prototyper i full skala med dispens från nuvarande regelverk utifrån vetenskaplig relevans och en process som öppnar för de omtag som är en viktig förutsättning för innovation i samhällsbyggandet. 7

9 4.2.Mål för agenda livsmiljö på kort sikt Tvärvetenskaplig forskning om värdeskapande och hållbarhet Resurser till tvärvetenskaplig forskning om hållbar värdeskapande livsmiljö, hur framtidens boende ser ut och hur styrning i tidiga skeden genom policy, program, planering och arkitektonisk gestaltning bidrar till hållbar tillväxt. En livsmiljö som möjliggör en hållbar livsstil kräver fler innovationer grundade på tvärvetenskaplig kunskapsutveckling om värdeskapande ur ett systemperspektiv som inbegriper både människors vardagsliv, ekologi och fastighetsvärden. Det förutsätter samverkan mellan många olika kompetenser i tidiga skeden utifrån gemensamma investeringsmål för integrerade lösningar som ger incitament för aktörsdrivna innovationer Värdeskapande innovationsupphandlingar Värdeskapande innovationsupphandlingar som utifrån en helhetssyn på de samhällsvärden som livsmiljön kan skapa ger incitament och utrymme för leverantörer att samverka i nya konstellationer och bidra med oväntade lösningar. Genom att låta livsmiljöns totala samhällsvärde vara styrande vid offentliga upphandlingar skapas nya förutsättningar för bättre och mer långsiktiga kvalitéer i framtidens byggande. Det handlar om att prioritera bostadens hela livslängd och att väga in hela livsmiljöns kvalitet. Dagens styrning mot låga produktionskostnader ger en kortsiktig och fragmenterad ansvarsfördelning som inte är relaterad till de värden eller förluster som skapas för samhället Inkluderande innovationskultur En inkluderande innovationskultur där användarna inbjuds att vara medskapande i formandet av framtidens livsmiljöer och kopplingen mellan förvaltning och tidiga skeden säkerställs genom systematisk erfarenhetsåterföring. Dagens produktionsfokus behöver kompletteras med ett användarfokus. Sett som ett innovationssystem måste samhällsbyggandet få ett tydligare fokus på det mänskliga perspektivet på livsmiljön och ge framtidens boende en röst i tidiga skeden. Först då kan vi säkerställa att det vi bygger är relevant och meningsfullt för människorna som ska leva i de miljöer vi skapar. 8

10 Effektivt samhällsbyggande Ett samhällsbyggande med dubbelt tempo där alla erfarenheter av hållbar stadsutveckling sammanfattas på nationell nivå i nya standarder och regelverk för en gemensam målbild som gäller hela livsmiljön och alla medborgare. Arbetet med hållbar stadsutveckling i Sverige har sedan 1990-talet byggt på en hög grad av decentralisering. Det har genererat många nya initiativ och lösningar, men det har samtidigt lett till bristande erfarenhetsutbyte inom samhällsbyggandet. Genom en högre grad av nationell samordning genom regelverk och gemensamma standarder kan goda erfarenheter från lokal och regional samverkan spridas i hela landet Internationell produktifiering Internationellt konkurrenskraftiga tjänster för hållbar livsmiljö med stöd i statlig handlingsplan med långsiktiga mål, stöd för samverkan mellan olika kompetenser och stöd för medverkan i internationellt samarbete. Svensk hållbar stadsutveckling ligger i framkant och har en stor exportpotential. Tjänster, system och produkter inom modernt svenskt samhällsbyggande har gett Sverige en stark internationell position. Innovationsklimatet måste därför stimuleras med tydliga statliga mål som utgår från våra styrkor så att nästa generations hållbara livsmiljöer kan utvecklas och bidra till en hållbar utveckling även internationellt. 4.3.Mål för agenda livsmiljö på lång sikt Forskning som ger trovärdighet Ett internationellt trovärdigt samhällsbyggande som tack vare en tydlig roll för forskningen har en unik tillgång till data för kvalitetssäkrad kunskapsutveckling, test i full skala och snabbt genomslag för nya kunskaper Kompetens att skapa hållbara värden En utvecklad kompetens att samverka kring de komplexa tjänster och integrerande processer som en hållbar värdeskapande livsmiljö kräver med stöd i en tydlig systematik och innovationsdriven upphandling. 9

11 Delaktiga medborgare Det är möjligt för alla medborgare att välja en hållbar livsstil med stöd i en genomtänkt arkitektur, planering och gestaltning av livsmiljön som utgår från användarens perspektiv Smart riskdelning Statens forsknings- och innovationsstöd används på bästa sätt för att styra att de ca 300 miljarder som Sverige investerar varje år i vår gemensamma livsmiljö skapar de största möjliga långsiktiga totala samhällsvärdena Internationell konkurrenskraft Konkurrenskraftiga aktörer som kan verka internationellt med stöd i en väl fungerande samverkan mellan de olika skedena i processen och mellan olika och nya kompetenser i tidiga skeden med fokus på det totala samhällsvärdet. 5. Bakgrund till Agenda Livsmiljö Agenda Livsmiljö är framtagen av Sveriges Arkitekter och Svenska Teknik och Designföretagen i samverkan med Byggherrarna, Arkitekturakademin och Malmö Stad och med stöd från Vinnova. Tillsammans representerar dessa aktörer de centrala intressenterna i tidiga skeden med stort sammantaget inflytande över innovationsområdets konkurrensförhållanden. Agenda Livsmiljö stöds även av ett 80-tal aktörer från regioner, kommuner, företag, högskolor och ideell sektor som är verksamma inom området och som i framtagandet av agendan bidragit med exempel och insikter om de problem och hinder för en stärkt konkurrenskraft inom tjänster i tidiga skeden som finns idag i Sverige och internationellt. Agendan anknyter till och kopplar samman flera olika satsningar som regeringen och Riksdagen gjort med betydelse för samhällsbyggandets tidiga skeden, planering och arkitektur. De satsningar som kan tas till stöd för förslaget till agenda är främst hållbar stadsutveckling och arkitektur som sådan, men även hälsa och åldrande, hållbart transportsystem, ökat bostadsbyggande, klimat och miljö. Alla dessa satsningar möts i och är beroende av kompetens i tidiga skeden. Att regeringen i februari 2014 gav fem olika sektorsmyndigheter i uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling bekräftar betydelsen av 10

12 ett tvärsektoriellt förhållningssätt till samhällsutmaningar av betydelse för den byggda miljöns planering och arkitektur. 1 Flera av dessa satsningar återfinns i forskningspropositionen från När det gäller hållbart samhällsbyggande skriver regeringen: Planeringen och byggandet är centrala ur hållbarhetsperspektiv - miljömässigt, socialt och ekonomiskt. I både svenskt och globalt perspektiv sker en fortsatt koncentration till storstadsregionerna, där en stor del av samhällsutmaningarna finns och där mer forskning om en hållbar stadsutveckling behövs för att bidra till lösningar. Det förutsätter samordning av planering för bebyggelse och transporter. 2 När det gäller frågor kring hälsa och åldrande av betydelse för den föreslagna agendans inriktning står det i den förra forskningspropositionen: För att samhället ska klara en anpassning till en åldrande befolkning kan forskningsresultat utifrån ett helhetsperspektiv bidra till en bättre hälsa och ökad livskvalitet, ett aktivt och hälsosamt åldrande med goda förutsättningar att arbeta högre upp i åldrarna, att samhället är tillgängligt med anpassat boende och boendemiljöer samt en effektiv vård och omsorg. 3 Även satsningarna på ett hållbart transportsystem anknyter till denna agenda. I förra forskningspropositionen står det att Urbanisering och specialisering av arbetskraften ger stora trafikökningar i våra storstadsregioner, där ökad trängsel ger miljöproblem och effektivitetsförluster. Det kräver utveckling av mer effektiva, miljövänliga och klimateffektiva lösningar för såväl gods - som persontransporter, som även kan bidra till utveckling av attraktiva livsmiljöer med goda möjligheter att förflytta sig till fots, med cykel eller med kollektivtrafik. 4 I vårbudgeten 2014 utvecklade den förra regeringen ytterligare denna tanke: Med ökat byggande och effektivare infrastruktur ökar möjligheten att matcha utbud och efterfrågan på arbetskraft. De åtgärder som genomförs och förbereds för att förbättra bostadsbyggandet och infrastrukturen ger bredare vägar till jobb. 5 Den nuvarande regeringen har signalerat att de inledda reformerna fortsätter och fördjupas. Vi vill med detta förslag till agenda därför lyfta fram den potential för innovationer som vi bedömer finns i att kombinera dessa mål för forskningen i samhällsbyggandet med miljöfrågorna, klimatförändringen och inte minst biologisk mångfald samt det inledda arbetet med att utveckla städernas ekosystemtjänster. I vårbudgeten 2014 sammanfattades det så här: Klimatförändringarna är regeringens högst prioriterade miljöfråga. Till de viktigaste områdena i miljöpolitiken hör också bevarandet av 1 Boverket rapport 2015:1: Plattform för hållbar stadsutveckling tillsammans för ett bättre liv i staden. Delrapport 2015 tillsammans med Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Tillväxtverket och Trafikverket. 2 Se Regeringens proposition 2012/13:30 Forskning och Innovation. På sid återfinns alla regeringens motiv för att lyfta hållbart samhällsbyggande som ett strategiskt innovationsområde. 3 A.a. Insatsområde Åldrande och hälsa, sid A.a. Insatsområde 10.5 Forskning och innovation för ett hållbart transportsystem, sid Se Regeringens proposition 2013/14: års ekonomiska vårproposition, sid

13 biologisk mångfald och havs- och vattenmiljöer samt utvecklingen mot en giftfri miljö. Utgångspunkten i regeringens miljöarbete är det miljömålssystem som Riksdagen beslutade om Parterna bakom Agenda Livsmiljö har också tagit fasta på Riksdagens beslut från 1998 att arkitektur ska ges goda förutsättningar för sin utveckling; att intresset för hög kvalitet inom arkitektur och offentlig miljö ska stärkas; att kvalitetsfrågor ska behandlas på ett föredömligt sätt i offentlig arkitektur med flera mål av betydelse för arkitektur och design. 7 Men parterna ser också fram emot den översyn av målen för arkitekturpolitiken som initierades av den förra regeringen med en särskilt utredning om Gestaltad Livsmiljö och att målen kan breddas och fördjupas till att även omfatta det som Agenda livsmiljö handlar om, nämligen att det behövs mer utrymme för innovation i samhällsbyggandet och att en satsning på tidiga skeden har en strategisk betydelse för att detta ska ske. 6 A.a. sid 28. Se även Miljömålen antagna av Riksdagen Se det av Riksdagen 1998 antagna handlingsprogrammet för arkitektur, form och design Framtidsformer som nuvarande regeringen bekräftat att den fortfarande gäller, även om översyn och uppdatering inletts: Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design. Direktiv 2014:69. 12

14 6. Samhällsutmaningarna Arkitektur och stadsbyggnad som möjliggör god livskvalitet till lägre miljöpåverkan utifrån ett naturresurs- och klimatperspektiv är en avgörande fråga för samhällsbyggandet. Det är en förutsättning för att de globala klimatmålen ska nås och människans påverkan på vår jord ska hålla sig innanför de planetära gränserna. 8 Det är en avgörande social hållbarhetsfråga att upprätthålla fungerande samhällen och en närhet mellan producenter och konsumenter. Det finns ett grundläggande samspel mellan städer och deras omland som idag blivit otydligt, men icke desto mindre väsentligt att fortsatt kritiskt granska. Det går till exempel inte att undfly konsumtionens ansvar för ökade CO2-utsläpp bara för att dessa inte sker i våra städers traditionella omland utan på andra håll i världen där utarmningen av resurser är desto större. Det är inte heller rimligt att de landområden där storstädernas naturresurser hämtas inte får någon del av de värden som då skapas för städerna. Om så skedde skulle det vara en viktig grund för att upprätthålla en god samhällsservice för dem som trots allt måste bo där för att sköta näringsfånget. Här skulle innovation av beskattningssystemet och fördelningen av resurser mellan storstäder och mindre orter som bidrar till en hållbar livsmiljö i hela landet. Ill. 1: Fördelningen av Boverkets bedömda byggbehov i storstäderna, mellanstäderna och mindre orter. Boverket 2015:18. 8 Se Johan Rockstrom m.fl., Planetary Boundaries: Exploring the safe operating space for humanity på 13

15 6.1. Framtidens boende Agenda Livsmiljö tar sin utgångspunkt i Boverkets prognos för det framtida bostadsbehovet i Sverige. 9 Boverket bedömer att det behövs nya bostäder fram till 2025 i Sverige. Det är nästa lika många som i hela Stockholms innerstad. Det är samtidigt en möjlighet att använda bostadsbyggandet för att även lösa samhällsutmaningarna inom social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Boverkets analyser utgår från ett efterfrågeperspektiv. Det leder till slutsatsen att 75% av behovet finns i storstadsregionerna varav knappt hälften i Stockholm. Tillväxten i städer med färre än invånare bedöms bli mycket liten eller i vissa områden negativ på grund av avflyttning. Ill. 2: Boverkets bedömning av var byggbehovet finns i Sverige. Boverket 2015:18. 9 Boverket rapport 2015:18. Behov av bostadsbyggande: Teori och metod samt en analys av behovet av bostäder till

16 Slutsatsen av detta resonemang blir dock orimlig. En rapport från OECD visar att svensk ekonomi är den näst mest koncentrerade bland OECD-länderna och menar att det är ett problem att Stockholms BNP per capita de senaste 3 decennierna vuxit från 18% över riksgenomsnittet till 36% över eftersom det skapar segregation i flera skalor. 10 Ett annat sätt att beskriva var det är möjligt och lämpligt att bygga nya bostäder i Sverige är närhet till järnvägsstation. Då blir bilden en helt annan, eftersom Sverige är ett av de länder som har mest utbyggd infrastruktur per capita i hela världen. Enligt en rapport från EU bor 40% av Sveriges befolkning inom 2 km från en järnvägsstation och större delen av befolkningen bor inom 5 km. 11 Ur hållbarhetssynpunkt är det inte givet att ett ytterligare fokus på storstäderna är den bästa vägen att gå. Om Sverige utanför storstäderna helt avfolkas får det negativa konsekvenser för hela landet. Det faktum att den största delen av Boverkets prognosticerade behov handlar om behov av nya bostadslösningar för de äldre talar tydligt emot att bostadsbyggandets ska koncentreras till storstäderna. De äldre har mycket bättre förutsättningar att bosätta sig utanför de starka arbetsmarknadsregionerna och gör det också ofta. Det är en viktig faktor bakom att mindre orter i Sverige hålls vid liv och kan upprätthålla en lokal service. En helt annan aspekt av betydelse för boendefrågan är den trend mot ökande andel hushåll med fler än 5 personer och en motsvarande minskning av enpersonshushåll som Boverket lyfter fram. Andelen ensamstående föräldrar med eller utan barn minskar, men är fortfarande på en högre nivå än Tabell 1: Andelen hushåll med sammanboende resp. ensamboende oavsett barn. Boverket 2015: OECD Regional Outlook 2011: Building resilient Regions for Stronger Economies, Flash Eurobarometer 382a Europeans satisfaction with rail services,

17 Dessa liksom flera andra indikatorer som nämns i rapporten, inte minst åldrande befolkning, pekar på att efterfrågan på boendelösningar kommer att förändras de kommande 10 åren även i kvalitativ mening. Det behövs nya bostadstyper och en annan geografisk sammansättning av bostadsbeståndet i landet. Boverket bedömer att det finns ett visst fortsatt behov av rivning av bostäder som inte längre behövs på grund av till lika delar rivning för nybyggnad och rivning på grund av uthyrningssvårigheter på ungefär samma nivå som snittet under perioden , det vill säga omkring 1000 lägenheter per år. De översikter av dagens bostadsbyggande som Sveriges Arkitekter gör vartannat år i samband med val av bostadspristagare, pekar samtidigt mot att de boendelösningar som erbjuds är väldigt likartade i hela landet. I den underlagsrapport till Agenda Livsmiljö om kunskapsfronten inom bostadsforskningen som professor Sten Gromark på Chalmers skrivit bekräftas en sådan ensartad bild av utbudet och efterfrågar en strategi för ökad diversifiering. Gromark pekar också på bristen på en samlad bild av bostadskonsumenternas situation i forskningen. 12 Detta ställer stora krav på kompetens inom både stadsplanering och byggnadsutformning. Det ställer också stora krav på kommunernas och statens styrning och värnande av långsiktigt hållbara lösningar. I storstadsregionerna förutses inflyttningen bli så omfattande att den motiverar byggandet av hela nya stadsdelar. På andra håll behöver bebyggelse rivas och viktiga samhällsfunktioner slås ihop. Samtidigt ska vi åstadkomma en hållbar resursanvändning och social stabilitet. Vi ska dessutom, under ett kontinuerligt tryck på ökad täthet i storstadsregionerna, skapa hälsosamma, trygga och attraktiva boende- och arbetsmiljöer med bibehållen biologisk mångfald. I storstadsregionerna måste vi till exempel möjliggöra dagsljus och hälsosamma gröna miljöer i allt tätare stadsstrukturer. Med en tätare bebyggelse blir underlaget för närservice bättre. Det leder i sin tur till det folkliv som gör staden trygg och attraktiv. För detta behövs även vackra offentliga rum och stadsmiljöer som är mer användbara för människor. Hit hör också att hantera och utveckla de kulturella värden som är avgörande för att hävda den enskilda platsens och stadens identitet och attraktionskraft i den globala konkurrensen om arbetskraft och kapital. 13 Den statliga Delegationen för hållbara städer konstaterade 2012 bland annat att värden kopplade till människors livskvalitet och städernas attraktionskraft ges inte tillräcklig tyngd ; det råder bristande kapacitet och kompetens att utöva ledarskap för komplexa, tvärsektoriella processer samt det är brist på fungerande affärsmodeller. 14 Byggandet och driften av byggnader idag står även för en avsevärd del av det svenska samhällets energianvändning och klimatutsläpp, liksom infrastruktur och människors 12 Se Gromark, Sten: Arkitekturprojektet som Kunskaps- och Innovationsstrategi. Underlagsrapport för Agenda Livsmiljö från Arkitekturakademin/Chalmers Se Charlotta Mellander & Richard Florida, The Rise of Skills: Human Capital, the Creative Class, and Regional Development, sid Se slutrapport Femton hinder för hållbar stadsutveckling från den statliga Delegationen för hållbara städer som publicerades den 30 juni Här radar de upp en katalog över sådant som de ansåg försvårar en nödvändig, snabb och långsiktigt hållbar omställning. 16

18 transport- och livsmönster i städer och på landsbygd. Till stadsbyggandets globala utmaningar hör också att motverka växthuseffekten genom omställning till förnyelsebar energi och CO2-neutrala byggmetoder. Sammantaget skapar detta ett behov av förändringar i såväl stadens fysiska strukturer som av människors beteenden och bostadsvanor. Arkitektur som möjliggör god livskvalitet till lägre miljöpåverkan utifrån ett naturresurs- och klimatperspektiv är en avgörande fråga för samhällsbyggandet. Det är en förutsättning för att de globala klimatmålen ska klaras och människans påverkan på vår jord ska hålla sig innanför de planetära gränserna. I det följande skisseras en fördjupande bild av hur sociala, ekologiska och ekonomiska utmaningar kan mötas med utgångspunkt i några nedslag i forskningen inom sociologisk medicin, ekosystemtjänster, samhällsekonomi och designteori Social hållbarhet Samhällsbyggnadskonsulten Tyréns har i en brett upplagd omvärldsanalys inom demografi och bebyggelse 15 pekat på en trend mot ökad individualisering i samhället som understöds av den ökande levnadsstandarden. Av detta följer ett ökat ifrågasättande av gemensamma normer och högre auktoriteter som utmanar den traditionella samhällsplaneringen. De pekar också på att alltfler använder digitala medier för att sätta sin prägel på samhället och skaffa sig information. Tillgången på global information är enorm jämfört med bara för några år sedan. Det återspeglas i ökade ambitioner att göra samhällsplaneringen mer kommunikativ, inkluderande, transparent och dialogorienterad. Alltfler är allt kunnigare. Men det leder även till motkrafter som mobiliserar via sociala medier kring förenklade frågeställningar utifrån olika intressen som drar åt olika håll. Företagens svar på detta är att göra kunderna mer delaktiga i utvecklingen av deras produkter och tjänster. Det borde även kunna få en betydelse för bostadsbyggandet och planeringen. Tyréns rapport lyfter även fram betydelsen av ett folkhälsoperspektiv för att förstå utvecklingen och pekar på ett samband mellan socioekonomisk ställning och hälsa som får ökande betydelse för utformningen av offentliga rum så att de ger plats för rekreation, umgänge och förtroendeskapande relationsbyggande i en allt tätare stadsmiljö. 15 Omvärldsanalys demografi och bebyggelse. Tyréns egenfinansierad utredning

19 Hälsa och segregation Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö 16 har genom att kombinera geografisk statistik om hälsa och inkomst även kunnat peka på ett samband mellan geografisk segregation och hälsa. Detta tar Malmö till motiv för att stärka sina satsningar på stadsplanering, inkluderande offentliga rum och en strategi där nya bostäder används för att stärka integrationen av befolkningen i Malmö stad. Tabell 2: Självskattad hälsa bland män respektive kvinnor uppdelat på stadsdelar i Malmö. Malmökommissionen En undersökning från OECD pekade också 2011 ut segregationen i Stockholm som ett av de allvarligaste hindren för Stockholms utbyggnad. 17 På motsvarande sätt har de flesta kommuner i Sverige sin del av detta och även landet i stort genom den alltmer accentuerade skillnaden mellan tillväxtregionerna och övriga landet som Boverkets karta över bostadsbehovet indirekt beskriver Mobilitet och regionala arbetsmarknader Det finns också ett samband mellan den regionala planeringen, attraktivitet och bostadsbyggandet. Inte minst har transportinfrastrukturen, både när det gäller fysiska transporter och virtuella, stor betydelse för vilka möjligheter som erbjuds att arbetspendla och därmed kunna dra nytta av befintliga bostäder för 16 Malmös väg mot en hållbar framtid: Hälsa, välfärd och rättvisa. Slutrapport från Kommission för ett socialt hållbart Malmö OECD Territorial Reviews Stockholm

20 storstadsregionernas behov, men även satsningar på utbyggnad av högre utbildning är en viktig ingrediens. Mälardalsbanans effekt att utvidga Stockholmsregionens bostadsoch arbetsmarknad är ett exempel på detta. 18 Till detta bör läggas att bra bostäder i sig är en viktig del av kommunernas attraktivitet och förmåga att behålla och dra till sig arbetskraft. På dagens alltmer globala arbetsmarknad har detta även betydelse för den svenska exportindustrin. Forskning inom samhällsplanering pekar mot att tillgången på bra bostäder idag har större betydelse än arbetstillfällen för var svenskar väljer att bosätta sig Betydelsen av stadskvalitet Enligt en delundersökning av kunskapsfronten inom stadsbyggnadsforskningen till Agenda Livsmiljö av professor Lars Marcus vid Chalmers visar forskning inom urban gestaltning att bebyggelsens konfigurering ger stora kvalitativa skillnader när det gäller sådant som tillgång till service, grönska och relationsskapande möten med andra människor och ytterst segregationen. Detta återspeglas i de bostadspriser och fastighetsvärden som marknaden sätter på väl fungerande livsmiljöer när den får verka. Det pekar också på betydelsen av en genomtänkt rumslig gestaltning av livsmiljön för att skapa sociala värden och långsiktig hållbarhet i områden som inte är väl integrerade i staden Sociala ekosystemtjänster Tillgång till rekreativa utemiljöer har stor betydelse för social inkludering och välbefinnande enligt forskningen. 21 Satsningar på utemiljön bedöms samtidigt kunna bidra till att tillföra så kallade ekosystemtjänster i bebyggelsen som kan kompensera för, eller till och med öka bebyggelsens betydelse för ekosystemens återhämtning. Studier visar t.ex. att artrikedomen i stadsmiljön idag kan bli högre i stadsmiljöer som skapar förutsättningar för djurlivet än i det intensivodlade jordbrukslandskapet. 22 Det akuta behov av bostäder som finns framförallt i storstadsregionerna behöver lösas på ett sätt som både gör boendelösningar tillgängliga för dem med låg inkomstutveckling och samtidigt möjliggör en hållbar livsstil även för dessa grupper. 18 TMR/Landstinget Stockholm 2014: Stockholmsregionen i utveckling - Uppföljning av OECD Territorial Reviews Stockholm Residential preferences for interregional migration in Sweden: demographic, socioeconomic, and geographical determinants, Thomas Niedomysl Se Marcus, Lars: Urbanmorfologi som forskningsfält i Underlagsrapport för Agenda Livsmiljö, Arkitekturprojektet som Kunskaps- och Innovationsstrategi. Chalmers/Arkitekturakademin Även i populariserad version Vikten av rätt mått i Arkitektur I rapporten Värdering av stadskvalitet från 2011 som tagits fram av Spacescape tillsammansmed Evidensgruppen för Stockholms stads stadsledningskontor och Regionplanekontoret vid Stockholms landsting och en rad Stockholmskommuner ges en lista på totalt 8 stadskvaliteter som går att mäta och värdera i ekonomiska termer. 22 Se t.ex. c/o city om Ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning framtagen av White arkitekter med stöd från Vinnova och ARQ och i samarbete med Stockholm Resilience Center, Ekokultur, JM m.fl. 19

21 Placeringen av bostäderna och gestaltningen av livsmiljön behöver samtidigt göras på ett sätt som motverkar segregation. Nya stadsdelar måste planeras så att de möter hela livets behov från barndom till ålderdom. De måste underlätta möten mellan olika samhällsgrupper och medverka till ett tryggt och säkert samhällsklimat. Inte minst är tillgången till fritidsaktiviteter för unga viktigt. Skolor med god kvalitet och en trygg, hälsosam och stimulerande utemiljö för barnen är också en nyckelfråga. Det kan till och med vara avgörande för val av bostadsort. På samma sätt är bra offentliga mötesplatser en förutsättning för kreativitet, företagande och medborgarnas delaktighet i samhället. 23 Ill. 3: Principdiagram utvecklat av Stockholm Resilience Center för samspelet mellan sociala och ekologiska faktorer och hur designkomponenter kan bidra till att kombinera dessa i ekosystemtjänster Ekologisk hållbarhet Samhällsbyggandet i Sverige har sedan 1970-talet främst fokuserat på att minska energiförbrukningen i bebyggelsen, men i mindre utsträckning fokuserat på CO2- utsläpp från byggproduktion, transporter och konsumtion. 23 Boendets utmaningar beskrivs i Rethinking the Social in Architecture: The Reader. Katja Grillner, Roemer van Toorn et al (Eds) Architecture in Effect, Stockholm Se Q-Book Albano 4 Sustainability preview av Stockholm Resilience Center tillsammans med KTH och KIT för Akademiska hus

22 Men även frågan om byggande på jordbruksmark är ständigt aktuell. Enligt en rapport från jordbruksverket är planeringsunderlagen för beslut om bebyggelse på jordbruksmark ofta bristfällig i kommunerna Utsläpp av CO2 från städerna Den ekologiska utmaningen för en hållbar livsmiljö som politiken prioriterar är utsläppen av växthusgaser och främst CO2. Ett mycket förenklat räkneexempel kan användas för att beskriva utmaningen. Med dagens bästa standard i Norra Djurgårdsstaden som är 55kWh/m2 år 26 och en bergvärmepump för uppvärmningen som drar 0,3 kg CO2-ekvivalenter per kwh 27 skulle uppförandet av nya bostäder om vardera 85 m2 (samt 15 m2 biarea/lgh) leda till ytterligare utsläpp av ton CO2/år från förvaltningen. En studie av Hammarby sjöstad från Grontmij 28 pekar mot att utsläppen från förvaltning av tomt och område är 1/3-del. Den totala årliga ökningen av CO2 utsläpp blir då totalt 1,4 Mrd ton C02/år. Detta motsvarar ungefär en koldioxidlast från de boende på 1,4 ton CO2/person om lägenheten delas av 2 personer, men ofta är det fler som bor. Tabell 3a: Miljöbelastningsprofil växthuseffekt per lägenhet och år för några områden i Hammarby sjöstad uppdelat i skedena produktion, drift och avveckling för byggnad, tomt och område. Efter studie av Grontmij Studien har visat sig grovt underskatta utsläpp från produktionen. 25 Väsentligt samhällsintresse? Jordbruksmarken i kommunernas fysiska planering, Rapport från Jordbruksverket 2013: Norra Djurgårdsstaden uppföljning av hållbarhetskrav för byggnader, Stockholms stad juni Koldioxidvärdering av energianvändning. Vad kan du göra för klimatet? Underlagsrapport Statens Energimyndighet Uppföljning av miljöbelastning i Hammarby sjöstad. Grontmij

23 En studie av IVA pekar mot att i flerbostadshus som byggs med passivhusstandard (ca 45 kwh/m2-år) utgör CO2-utsläppen från byggproduktionen uppströms i processflödet, byggnad och anläggning, en lika stor del av utsläppen som 50 års bruk nedströms i förvaltningen. Hälften av detta kommer från betong och stål och bara 16% från bygglogistik. 29 Dessa siffror har fått mycket uppmärksamhet i samhällsbyggandet eftersom det visar att de strategiska ansträngningarna för att minska CO2-utsläppen nu måste fokusera på byggproduktionen och valet av material. Tabell 3b: Fallstudie av flerbostadshuset Blå Jungfrun i Farsta, Stockholm, som byggts med passivhusstandard. IVA Målet i Stockholms regionplan till 2050 är 1 ton CO2 ekv/invånare år. Det inbegriper då även övrig energiförbrukning bedömde Naturvårdsverket att det nationella snittet 2003 låg på 8 ton CO2/inv år. Dessa nya data pekar mot att i nyproducerade bostadsprojekt blir utsläppen i snitt över 50 år ända närmare 3 ton/person-år bara för boendet. Samtidigt avklingar belastningen från nybyggandet med tiden. Dessa siffror visar med andra ord vilket stort miljökapital som det redan byggda miljonprogrammet nu utgör genom att de ursprungliga utsläppen av CO2 nu kan sägas vara avskrivna. Det bör leda till en omprövning av miljonprogrammets betydelse för den framtida hållbara bostadsförsörjningen. Totalt i Stockholms län utgör boendet bara 18% av energiförbrukningen. Det är transporterna som dominerar energiförbrukning med sina andel på 55% och därmed 29 Klimatpåverkan från byggprocessen. IVA och Sveriges Byggindustrier Denna rapport som presenterades på Almedalen 2014 bygger på en forskarstudie från Miljöstrategisk analys på KTH i samarbete med IVL och Skanska Sverige AB, Grön affärsutveckling. Studien har utförts av forskarna Carolina Liljenström, Tove Malmqvist, Martin Erlandsson, Johanna Fredén, Ida Adolfsson och Gustav Larsson. 22

24 C02-utsläppen. (Av transporterna är 85% på väg. Flyg utgör 7% och Spår 3%. Resten sjö. Privatresorna utgör uppskattningsvis 1/3-del.) Ill. 4: fördelning av energiförbrukning totalt i samhället. Efter TMR Stockholm På grund av den ökade energieffektiviteten i bebyggelsen utgör resandet idag dessutom en ökande andel av den totala energiförbrukningen, utsläpp av växthusgaser och miljöföroreningar i allmänhet. Det är därför en prioriterad åtgärd i nästa steg mot en hållbar stadsutveckling att skapa smarta kommunikationslösningar som minskar både restider, utsläpp och energiförbrukning och som kan integreras med bebyggelsen på ett sätt som ger maximal tillgänglighet. Då handlar det även om att se över hur det rumsliga samspelet mellan boende, arbete, service och rekreation ser ut i våra städer Regional planering för bättre sammanhållning Den stora betydelse för minskade koldioxidutsläpp som bebyggelsens lokalisering och tillgänglighet i det regionala trafiksystemet har pekar också på behovet av att stärka den regionala nivån i samhällsplaneringen. Den regionala planeringen har stor betydelse för att både stärka den yttre tillgängligheten till regionen och för att styra mot sammanhållna stads- och regionkärnor som ger en god inre tillgänglighet. 30 Beroende på hur och var bebyggelsen lokaliseras påverkas även trafikarbetet och kollektivtrafikens andel av det totala resandet. En analys av bebyggelsens betydelse för utsläpp från transporter som WSP genomfört 31 visar att bebyggelsens alternativa lokalisering till år 2050 har potential att påverka koldioxidutsläppen med i storleksordningen 10-15%, beroende på de regionala förutsättningarna och givet dagens standardutsläpp per km. 30 Se Stockholmsregionen i utveckling. Rapport från TMR/Landstinget Stockholm Se även forskningsprojekten Den attraktiva regionen respektive klimatsmarta och attraktiva transportnoder vid KTH. 31 Bebyggelselokaliseringens betydelse för koldioxidutsläpp och tillgänglighet, WSP Analys & Strategi

25 Studien baseras på jämförelser av olika scenarier. Sammantaget tyder analyserna av målbildernas effekter på trafiksystemet att en bebyggelseutveckling enligt Den monocentriska staden leder till bäst regional tillgänglighet och lägst koldioxidutsläpp från vägtrafiken, samt den högsta andelen kollektivtrafikresor. Den utspridda staden beräknas å sin sida leda till lägst tillgänglighet och högst koldioxidutsläpp från vägtrafiken, samt lägst andel kollektivtrafikresor (och högst andel bilresor), Stationssamhällen utgör genomgående ett mellanalternativ för dessa utvärderingsvariabler. Det kan konstateras att Stockholms generalplan från 1952 med dess tunnelbanenät än idag framstår som ett föredöme på hållbar stadsplanering eftersom den möjliggjort att människor kan bo kvar i lokala samhällen utan att behöva flytta till trängsel och sanitära olägenheter i tätbebyggda centra. Den täta och koncentrerade bebyggelsen i Den monocentriska staden påverkar resandet framför allt genom att avstånden mellan bostad och arbete minskar samt genom att förutsättningarna till kollektivtrafikresande ökar. Men detta resonemang förutsätter att resandet leder till koldioxidutsläpp. Med nya förnyelsebara energikällor och elbilar förändras dessa förutsättningar nu snabbt. Den utvärdering av transportarbetet i Hammarby sjöstad som Grontmij gjort visar att utsläppen från transporter halverats där. 32 Det pekar på att effekterna av nya mobilitetslösningar har potential att bli långt större än studien ovan på regional nivå antyder. Tabell 4: Jämförelse mellan CO2-utsläpp från persontransporter med bild i Hammarby sjöstad och ett referensområde. Grontmij Men även den totala konsumtionen behöver tas i beaktande. Men utmaningen att utveckla en hållbara livsstil måste även vidga perspektivet till hela konsumtionens ekologiska avtryck. Forskaren Josefin Wangel har påvisat att den livsstil som förknippas med att bo i Hammarby sjöstad innebär ett totalt sett mycket högt ekologiskt 32 A.a. Uppföljning av miljöbelastning i Hammarby sjöstad. Grontmij

26 fotavtryck. 33 Det behövs en kritiskt granskande forskning som kan ifrågasätta etablerade sanningar om hållbar tillväxt och sätta frågan i ett större sammanhang. Vad händer till exempel med vårt sätt att styra mot en hållbar utveckling om vi väljer att mäta CO2-utsläpp utifrån det fotavtryck vår konsumtion ger? 34 Ill. 5: Den privata konsumtionens CO2-utsläpp, där boendet är en mindre del. Ur agendans synpunkt kan en sådan systemförändring i styrningen av hållbar stadsutveckling ge större betydelse och tyngd åt utveckling av stationssamhällen och städernas ytterområden. Men även balansen mellan stads- och landsbygdsutveckling kan komma att förskjutas. Det pågår nu en del forskning om hur stationssamhällen som redan finns överallt i Sverige kan bidra till en mer socialt hållbar utveckling genom att dra till sig en större andel av de boende. 35 Mobilitet är därför en viktig fråga för Agenda Livsmiljö som vil bidra till en vidgad diskussion om hållbar livsmiljö. Hur vi hanterar vårt behov av mobilitet i framtiden är en viktig strategis fråga för livsmiljöns utveckling. Det bedöms samtidigt ha stor social betydelse, eftersom mobilitet är viktigt för arbete och utbildning, men även tillgång till 33 Wangel, Josefin: Hur hållbara är Hammarby sjöstad och Norra Djurgårdsstaden? Forskare vid avdelningen för Miljöstrategisk analys på KTH Artikel i antologin Hållbarhetens villkor. Arena: Malmö. 34 Konsumtionens klimatpåverkan. Naturvårdsverket rapport 5903, november Se till exempel Johansson, Magnus et al: Från kunskapskryp till transdisciplinära kunskapsagenter: om att dela och översätta kunskap i utvecklingen av urbana stationssamhällen. Pågående forskningsprojekt Mistra Urban Future, Region Skåne, Region Halland och Länsstyrelsen i Skåne. 25

27 service, rekreation, vård och omsorg. Ett hållbart bebyggelsemönster måste därför utgå från effektiva och tillgängliga transportsystemlösningar för alla Tillgång på mark Enligt uppskattningar av UN Habitat kommer andelen människor som bor i städer att öka till 60% fram till Det innebär att det inom de kommande 15 åren behöver byggas omkring 1,4 miljarder nya bostäder runt om i världen. 36 Under samma period förväntas städernas utbredning öka 2,5 till 3 gånger. Det leder till stora risker för ekosystem och matförsörjningen i världen. I Sverige har vi ett relativt glest byggnadssätt och enligt rapporten från Jordbruksverket 37 exploateras jordbruksmark idag utan de avvägningar och beslutsunderlag som lagstiftningen kräver. Jordbruksverket bedömer att Ha jordbruksmark exploateras för ny bebyggelse varje år och de underlag som verket fått från kommunerna pekar mot att mellan 2200 och 7700 Ha kan komma att bebyggas ytterligare fram till Totalt har jordbruksmarken i Sverige minskat med Ha sedan 1960-talet på grund av utvidgning av tätorter och infrastruktur. Ett balanserat samspel mellan stadsregioner och landsbygd är viktigt för den totala hållbarheten och behöver en förnyad genomlysning sedan den tidigare planeringsdoktrinen att hela Sverige ska leva övergivits. Jordbrukets förutsättningar och betydelse för en hållbar utveckling behöver lyftas fram. Tabell 5: Behov som enligt kommunerna ligger bakom att hordbruksmark kan komma att behöva exploateras fram till Men bara 100 miljoner bostäder behövs i de utvecklade länderna. Resten i utvecklingsländerna. Se Urban Patterns for a Green Economy: Leveraging Density, UN Habitat. Siffran hämtad från Boston Consulting (2010): Winning in Emerging Market Cities: Guide to the World s Largest Growth Opportunity. 37 A.a. Väsentligt samhällsintresse? 26

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden!

Plattform för hållbar stadsutveckling. Samarbete för ett bättre liv i staden! Plattform för hållbar stadsutveckling Samarbete för ett bättre liv i staden! Hur bygger man en hållbar stad? Ett recept på hur en hållbar stad kan byggas finns inte! Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö Ku2015/02481/KL

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö Ku2015/02481/KL 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y YTTRANDE 2016-03-10 Ärendenr: NV-08201-15 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Yttrande över betänkandet

Läs mer

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder?

Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Bergsjön Hur förverkligar vi gemensamma målbilder? Hela staden avstånden ska krympa Nya göteborgare föds och många flyttar in, från närområden och andra länder. Fler företag vill etablera sig här, fler

Läs mer

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken

Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Hållbar stadsutveckling i Sverige - Sammanhållningspolitiken Anna Olofsson, enhetschef Regional Tillväxt Hållbar stadsutveckling ett nygammalt politikområde Nationell storstadspolitik (prop. 1997/98:165)

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson, Boverket Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson, Boverket Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson, Boverket Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Plattformen ska öka den tvärsektoriella samverkan för att möta städernas, tätorternas

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? CHRISTER LARSSON STADSBYGGNADSDIREKTÖR SÅKLART! SÅ HÄR LÅNGT 1.0 EKONOMI 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL THE CRISIS CLIMATESMART DISTRICT WESTERN

Läs mer

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen

RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa. Tillväxt- och regionplaneförvaltningen RUFS 2050 Resan mot den mest attraktiva storstadsregionen i Europa Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Samrådsförslag RUFS 2050 en del i en större planprocess RUFS 2010 Aktualitetsarbetet Program ny

Läs mer

STOCKHOLM ON THE MOVE

STOCKHOLM ON THE MOVE STOCKHOLM ON THE MOVE UtställninG, debatter, seminarier och workshops om StockholmreGionens framtida utveckling 22 november 2012 24 mars 2013 på FärGfabriken STOCKHOLM O N T H E M O V E InnehållsförteckninG

Läs mer

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050?

Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsspaningar Dialog med samhällsplaneringens aktörer Megatrender Hantera växande stadsregioner Skapa en hållbar

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet

Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för

Läs mer

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING?

KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? KAN ARKITEKTUR-FORM-DESIGN BIDRA TILL EN HÅLLBAR UTVECKLING? 1.0 EKONOMI SÅKLART! 2.0 MILJÖ 3.0 SOCIAL NYTT LÄGE #gestaltadlivsmiljo VAD GÖR VI? KOMMISSIONEN LEVANDE MALMÖ ÖVERSIKTSPLANEN KLIMATSTRATEGI

Läs mer

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling

Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Utkast: Kärnfrågor för certifiering av hållbar stadsutveckling Detta dokument är ett utkast på kärnfrågor för ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling. Kärnfrågorna syftar till att fungera

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014

Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet. Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Hållbar stadsutveckling och det politiska ledarskapet Peter Örn Region Väst 5 februari 2014 Delegationen för hållbara städer Regeringsuppdrag 2008 2012 Verka för hållbar utveckling av städer, tätorter

Läs mer

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer?

Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Hur bygger vi ett hållbart samhälle och skapar attraktiva städer? Eva Hägglund Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting 1 Hållbar stadutveckling SKL:s Positionspapper

Läs mer

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS Olle Samuelson IQ Samhällsbyggnad/OpenBIM Pontus Bengtson WSP/OpenBIM IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet Neutral nod och katalysator för sektorsövergripande

Läs mer

Uppdrag till miljö- och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling

Uppdrag till miljö- och kulturmyndigheter om samverkan för att främja en hållbar stadsutveckling Regeringsbeslut 3 2009-09-10 Ku2009/1620/KV Kulturdepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Formas Box 1206 111 82 STOCKHOLM Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 STOCKHOLM Arkitekturmuseet 111

Läs mer

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan KSLA 2016-12-09 Ingrid Petersson Generaldirektör Formas Formas Forskningsrådet för hållbar utveckling Miljö Areella näringar Samhällsbyggnad Vetenskaplig

Läs mer

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

REGERINGEN S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB. Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling

REGERINGEN S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB. Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor om hållbar stadsutveckling Regeringsbeslut IV:4 REGERINGEN 2014-02-20 S2013/3465/PBB S2013/3466/PBB Socialdepartementet Boverket Box 534 371 23 Karlskrona j S2014/1631/PBB Uppdrag att upprätta och förvalta en plattform för frågor

Läs mer

Digitaliseringens transformerande kraft

Digitaliseringens transformerande kraft Digitaliseringens transformerande kraft Vad innebär utvecklingen? Omvärldsanalys Vad bör staten göra? förslag till strategiska områden för digitaliseringspolitiken förslag inom sakområden Kunskap och bred

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014

Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Presentation av projektet Östra sjukhuset framtidens hållbara sjukhusområde 5 feb 2014 Västra Götalandsregionen Östra sjukhuset Byggnadsplan 2011 Framtidens hållbara sjukhusområde Hållbar samhällsutveckling

Läs mer

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd

Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Stockholms översiktsplan En kort presentation inför samråd Staden har en plan nu ska den uppdateras! Stockholm växer snabbt. De senaste tio åren har befolkningstillväxten varit i snitt 15 000 per år, och

Läs mer

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor

Läs mer

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013

DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,

Läs mer

Avsiktsförklaring. Bakgrund

Avsiktsförklaring. Bakgrund Avsiktsförklaring Denna avsiktsförklaring har idag träffats mellan Jönköpings kommun och Stiftelsen Högskolan i Jönköping, var för sig även kallad part och gemensamt kallade parterna. Bakgrund Syftet med

Läs mer

BoPM Boendeplanering

BoPM Boendeplanering Boendeplanering Rapport 2011-20 Länsstyrelsen Västernorrland avdelningen för näringsliv och samhällsbyggnad BoPM Boendeplanering Beställningsadress: Länsstyrelsen i Västernorrlands län 871 86 Härnösand

Läs mer

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson

Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion. Aava-Olsson Vad är hållbar produktion? Varför hållbar produktion Birgitta Aava-Olsson Hållbar utveckling Social Ekologisk Hållbar Ekonomisk Brundtlandrapporten, Our Common Future, rapport utarbetad av FN:s Världskommission

Läs mer

Vad är RUFS, SLL och TRF och vad har det med er att göra? Om regionplanering i Stockholmsregionen. 17 mars 2016 Bette Lundh Malmros Regionplanerare

Vad är RUFS, SLL och TRF och vad har det med er att göra? Om regionplanering i Stockholmsregionen. 17 mars 2016 Bette Lundh Malmros Regionplanerare Vad är RUFS, SLL och TRF och vad har det med er att göra? Om regionplanering i Stockholmsregionen 17 mars 2016 Bette Lundh Malmros Regionplanerare TRF = Tillväxt- och regionplaneförvaltningen Del av Stockholms

Läs mer

En stad. 9000 medarbetare. En vision.

En stad. 9000 medarbetare. En vision. guide till År 2035 ska Helsingborg vara den skapande, pulserande, gemensamma, globala och balanserade staden för människor och företag. Helsingborg är staden för dig som vill något. En stad. 9000 medarbetare.

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret

Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Det digitala Malmö Malmö stads program för digitalisering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-05-24 1.0 Stadskontoret Stadskontoret Innehållsförteckning Det digitala

Läs mer

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö

EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö EU-kunskap om olika stödprogram för energi, klimat och miljö Enheten för regional tillväxt Energikontor Värmland Dag Hallén 11 tematiska mål 1. Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. 2. Öka

Läs mer

Regional miljöstrategi för vatten

Regional miljöstrategi för vatten 1 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms läns landstings miljöstrategiska arbete med vatten Beslutad av landstingsfullmäktige 17 september 2013 2 (6) Regional miljöstrategi för vatten Stockholms

Läs mer

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2

VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Dnr Sida 1 (6) 2015-08-30 Handläggare Anna-Karin Stoltz Ehn 08-508 265 68 Till Exploateringsnämnden 2015-09-24 VINNOVA ansökan Innovationsplattform för hållbar stadsutveckling fas 2 Förslag till beslut

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ

MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ MILJÖMÅL: GOD BEBYGGD MILJÖ Lektionsupplägg: Det här är vårt kvarter om vi får bestämma! Hur skulle det se ut där ni bor om ni fick bestämma? Här är en uppgift där klassen utifrån medborgardialogskonceptet

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20

Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. ÅF Samhällsplanering Mia Söderberg Ansvarsstafetten 2013-05-20 Att bygga socialt hållbart. Och lönsamt. Mia Söderberg Arkitekt SAR/MSA och Civilekonom Arbetar med samhällsplanering: Social och ekonomisk hållbarhet i stadsutveckling Hållbar och värdebaserad stadsplanering

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Parlamentariska landsbygdskommittén

Parlamentariska landsbygdskommittén Parlamentariska landsbygdskommittén N 2015:04 Vi är landsbygdskommittén Ulf Berg, Moderaterna Emma Carlsson Löfdahl, Folkpartiet Åsa Coenraads, Moderaterna Anders Forsberg, Sverigedemokraterna Monica Haider,

Läs mer

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL

Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 6 november 2015 Jonas Frykman, SKL Upplägg Vad är mötesplats social hållbarhet? Bakgrund: Samling för social hållbarhet Olika perspektiv på (social) hållbarhet!

Läs mer

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi

Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet de gröna har samlats i en samverkan med syfte att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle,

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark

Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle. Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Fysisk samhällsplanering för ett hållbart samhälle Malmö den 24/5 2013. Jon Resmark Hur ser det hållbara samhället ut år 2025 om vi ska nå de nationella målen till år 2050? Omvärldsanalyser Dialog med

Läs mer

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi

Perspektiv på stärkt hållbarhet. Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Perspektiv på stärkt hållbarhet Samhällsplanering för en inkluderande grön ekonomi Eva Alfredsson Forskare på KTH och analytiker på Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Samhällsplanering

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Regionala utvecklingsnämnden

Regionala utvecklingsnämnden Regionala utvecklingsnämnden Inger Sellers Samhällsplanerare 040-675 32 66 inger.sellers@skane.se YTTRANDE Datum 2016-05-13 Dnr 1601724 1 (5) Kristianstads kommun kommunledningskontoret@kristianstad.se

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Dalarnas Arkitekturråd 2016-03-07 1 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm ku.remissvar@regeringskansliet.se Remissvar Gestaltad livsmiljö - en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Detta

Läs mer

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014

Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret

Läs mer

Boende och stadsmiljö

Boende och stadsmiljö Utvecklingsområdet Boende och stadsmiljö Kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm Åsa Dahlin, asa.dahlin@stockholm.se The Capital of Scandinavia Boende och stadsmiljö förena kvalitet med kvantitet,

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2 Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och

Läs mer

218 Svar på remiss - Regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:434)

218 Svar på remiss - Regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:434) PROTOKOLLSUTDRAG 1[2] Kommunstyrelsen 2012-11-05 Dnr KS/2012:434 218 Svar på remiss - Regeringsuppdrag om Stockholmsregionens behov av bostäder (KS/2012:434) Beslut Kommunstyrelsen överlämnar kommunledningsförvaltningens

Läs mer

GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Yttrande 1 (5) Enheten för samhällsplanering Emma Franzén Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Dnr: Ku2015/02481/KL ku.remissvar@regeringskansliet.se GESTALTAD LIVSMILJÖ en ny politik för arkitektur, form

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost

RUFS 2010 - aktualitet och användbarhet Remissvar från Stockholm Nordost 2013-12-06 Handläggare: Mikael Engström Stockholms läns landsting tel. dir: 076 643 96 70 registrator.lsf@sll.se Shula Gladnikoff Diarienummer LS 1304-0578 tel. dir. 076 643 96 73 RUFS 2010 - aktualitet

Läs mer

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef. Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Samordnad infrastruktur-, trafik- och bebyggelseplanering

Samordnad infrastruktur-, trafik- och bebyggelseplanering Samordnad infrastruktur-, trafik- och bebyggelseplanering behovet, former och förslag, hinder och lösningar Carl-Johan Engström Uppsala k:n, KTH Var står vi? ny empiri om regionförstoring och regional

Läs mer

SKL:s kongressmål och prioritering

SKL:s kongressmål och prioritering SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)

Gestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88) Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-20 Vår referens Caroline B. Le Bongoat projektledare caroline.lebongoat@malmo.se Tjänsteskrivelse Ann Bergström enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Remiss

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler

Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler Hur beskriver och analyserar vi EUmålen utifrån ett svenskt sammanhang? Reglabs årskonferens 2013 Wolfgang Pichler Analysprocessen... Regional tillväxt 2013 En rapport om tillstånd och utveckling i Sveriges

Läs mer

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering

Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering Social hållbarhet, folkhälsa och samhällsplanering 11 mars 2015 Filippa Myrbäck, Sektionen för hälsa och jämställdhet, SKL Kongressuppdrag: SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande

Läs mer

UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad

UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad UTLYSNING AAR 14: Hållbar stad Illustration: Matthias Adolfsson Ulf Ranhagen Ordf ARKUS Arkitekt SAR/MSA SWECO Architects Professor em Gunilla Hagberg Styrelseledamot ARKUS Arkitekt SAR/MSA White Arkitekter

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER

PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER SID 1(13) Plan för bredbandsutbyggnad i Helsingborg PROGRAM PLAN POLICY RIKTLINJER Rådhuset Postadress 251 89 Helsingborg Växel 042-10 50 00 kontaktcenter@helsingborg.se helsingborg.se SID 2(13) Helsingborgs

Läs mer

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument

Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument Stadsbyggandet är ett bortglömt politiskt instrument 2005 09 21 Förslag till ingress: Vi bygger framtidens samhälle nu. Inom stadsbyggandet gäller detta närmast bokstavligen. Idag brottas vi dagligen med

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm

Dnr 08-0220 2008-11-27. Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm 1 Dnr 08-0220 2008-11-27 Stockholms läns landsting Regionplane- och trafikkontoret Box 4414 102 69 Stockholm Yttrande över samrådsförslag till Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010)

Läs mer