U T B I L D N I N G S P L A N

Transkript

1 Dnr: 262/ Utbildningsnämnden för grundnivå och avancerad nivå inom matematik, naturvetenskap och teknik U T B I L D N I N G S P L A N Kandidatprogram i byggnadsutformning, 180 högskolepoäng Building Technology with specialization in Architectural Engineering, 180 Higher Education Credits Ansvarig institution Institutionen för teknik och design Nivå på programmet Grundnivå Fastställande av utbildningsplan Revideringen av utbildningsplanen godkändes av institutionsstyrelsen Utbildningsnämnden fastställde den reviderade utbildningsplanen via ordförandebeslut Denna utbildningsplan ersätter tidigare utbildningsplan med dnr. 255/ Giltighet Utbildningsplanen gäller från Förkunskaper För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet samt särskild behörighet i matematik C och samhällskunskap A. För tillträde till de i programmet valbara kurserna Fysik-mekanik samt Byggnadsmekanik krävs fysik B eller motsvarande. Syfte Programmets syfte är att förbereda studenterna för en yrkesverksamhet inom byggsektorn. Förändringar i samhället visar på ökade ambitioner gällande byggnaders utformning, kvalitet och miljöanpassning. Utbildningen ska ge kunskap om hela byggprocessen inom husbyggnadsområdet. Särskilt betonas kommunikationen och förståelsen mellan arkitektur och byggnadsteknik där visualisering och utformning/inredning av bostäder är viktiga inslag. Den ska förutom byggteknik, projektering och produktion också ge kunskap inom områden som miljöteknik, ekonomi och kvalitet. Ett breddat studerandeintag med särskild behörighet enligt ovan bidrar till att tillmötesgå avnämarnas ökade behov av medarbetare. Mål Kunskap och förståelse För kandidatexamen ska studenten: - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. 1 (7)

2 Färdighet och förmåga För kandidatexamen ska studenten: - visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, - visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen ska studenten: - visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens Programspecifika mål Kunskap och förståelse Den studerande ska ha: en allmän förståelse för byggprocessen i samhället en allmän kännedom om byggteknisk vokabulär, hjälpmedel och begrepp förståelse för den byggda miljöns estetik, arkitektur och visualisering kunskaper om det regelverk och de krav ekonomi, samhälle och miljö ställer på byggnaders utformning kunskaper för byggande av bostäder, industrier och övriga byggnader i allmänhet Bygg- och anläggningsteknik Den studerande ska ha: kunskaper om olika byggnadsmaterial kunskaper om konstruktioners funktionsduglighet ur värme- och fuktsynpunkt kunskaper om allmänna principer för värme, ventilation, vatten och sanitet, elektriska ledningsdragningar och installationer kunskaper om olika typer av byggnadskonstruktioner som grund-, vägg-, bjälklagsoch takkonstruktioner kunskaper om installationsteknikens betydelse för energihushållning i byggd miljö, upprätthållande av termisk komfort, god luftkvalitet samt hygienmässiga förhållanden inomhus Projektering och Produktion Den studerande ska ha kunskaper om: byggprocessen: samhällets krav, projektering, produktion och förvaltning entreprenadjuridik produktionsteknik, kalkylering, produktionsplanering och produktionsstyrning fördjupade kunskaper i teknisk kommunikation och projektledning Byggnadsutformning Den studerande ska ha kunskaper om: 2 (7)

3 de olika sätt som finns att utforma byggnader med hänsyn till materialval, kvalitet, miljö, energihushållning, ekonomi och arkitektonisk idé äldre byggteknik, material, metod och byggnaders arkitektoniska utformning kunskaper i ritteknik med tyngdpunkt på byggnadsritning, ritsätt och ritregler fördjupade kunskaper i digital och manuell visualiseringsteknik Färdighet och förmåga Den studerande ska ha: allmänteoretiska färdigheter för att kunna tillgodogöra sig kunskaper inom området byggteknik och byggnadsutformning förmåga att kombinera och använda kunskaper inom byggteknik och arkitektur förmåga att självständigt planera och genomföra projekt inom områden som kräver färdigheter enligt ovan Värderingsförmåga och förhållningssätt Den studerande ska: visa förmåga att på ett professionellt sätt, genom skriftliga rapporter såväl som genom muntliga föredragningar, presentera problemställningar, analyser och resultat Programmets organisation och uppläggning Programmet ligger organisatoriskt under Institutionen för teknik och design. Utbildningen omfattar 180 högskolepoäng och leder fram till en teknologie kandidatexamen. För den student som önskar avlägga en högskoleingenjörsexamen upprättas i förekommande fall en individuell studieplan. En lärare vid avdelningen för byggteknik, utsedd av grundutbildningsnämnden, har speciellt ansvar för utbildningen och kallas för programansvarig. Den programansvarige har det övergripande ansvaret för programmet. Ett programråd är också knutet till utbildningen. Det består av lärare, studenter och representanter från berört yrkesområde. Programrådet träffas regelbundet för att diskutera utbildningens upplägg, innehåll och yrkesanknytning. Samläsning förekommer med andra program inom ämnet byggteknik och vissa andra utbildningsområden. Under programmets tredje läsår kan studier motsvarande 30 högskolepoäng förläggas till utländskt universitet. Kursstruktur Indelningen av kurserna i modellen nedan visar allmänna och speciella mål som kurserna syftar till. Kurserna som alla ligger på grundläggande nivå delas in i följande grupper: Allmänna kurser grundnivå G1 Allmänna kurser inom huvudområdet byggteknik grundnivå G1 och G2 Fördjupning i huvudområdet byggteknik grundnivå G3 3 (7)

4 Allmänna kurser (grundnivå - G1) Allmänna kurser inom huvudområdet byggteknik (grundnivå - G1 och G2) Fördjupning inom huvudområdet (grundnivå - G3) Beräkningsmetoder för Projekt i byggnadsutformning del 1 + del 2 7, hp Byggteknik 1 teknik * Fysik-mekanik Byggteknik 2 Examensarbete 15 hp * Vektorgeometri Byggnadsproduktion 1 * Analys 1 Byggnadsproduktion 2 Projektledning och Byggnadstekniska konstruktioner teknisk kommunikation Industriell ekonomi Datorstödd ritning Arkitektur och byggnadsteknisk historia Visualisering digitala och manuella metoder 15 hp ** Design och kommunikation Bostadens utformning Grunder för anläggningsteknik Husbyggnad med fysisk planering Geodesi med GIS Projektledning Byggnadsvård 1 Byggnadsvård 2 * Byggnadsmekanik Installationsteknik och energihushållning Dessa kurser är TMS-kurser (Teknik-Människa-Samhälle). Kurserna kan om programansvarig godkänner bytas ut mot andra TMS-kurser som ges inom institutionen. * Kurser som måste läsas för att den studerande ska uppfylla kraven för att vara behörig till magisterprogram i byggteknik, 60 högskolepoäng och/eller en högskoleingenjörsexamen ** Ersätter kursen - Visualisering digitala och manuella metoder 15 hp. i förekommande fall om studenten via individuell studieplan syftar till att uppfylla kraven för att vara behörig till magisterprogram i byggteknik, 60 högskolepoäng. hp högskolepoäng Modell över programmet Varje årskurs är indelad i 4 läsperioder som vardera omfattar 15 högskolepoäng. Programmet består av följande kurser i respektive läsperiod. Reservation finns för att kurserna ska kunna läsas i en annan ordning än vad som framgår av nedanstående schema, dock måste förkunskapskraven då beaktas. Årskurs 1 Beräkningsmetoder för teknik 15 hp Matematikkurs 4 (7)

5 Byggteknik 1 + F1 Projektledning och teknisk kommunikation TMS Byggnadsproduktion 1 Byggnadstekniska konstruktioner Datorstödd ritning + F2 Fysik-mekanik * Fysikkurs Arkitektur och byggnadsteknisk historia F1 = Fadderprojekt- studiebesök och karriärsamtal + redovisning under termin 1 F2 = Fadderprojekt- yrkesroller + redovisning under termin 2 Årskurs 2 Visualisering digitala och manuella metoder Design och kommunikation ** 15 hp Industriell ekonomi TMS Byggteknik 2 + F3 Bostadens utformning Analys 1 * Matematikkurs Grunder för anläggningsteknik Husbyggnad med fysisk planering + F4 Vektorgeometri * Matematikkurs Geodesi med GIS F3 = Fadderprojekt- 1 vecka schemalagd, arbetsförlagd utbildningspraktik + redovisning under termin 3 F4 = Fadderprojekt- 1 vecka schemalagd, arbetsförlagd utbildningspraktik + redovisning under termin 4 Årskurs 3 Projektledning Byggnadsmekanik * Projekt i byggnadsutformning del 1 och 2 Installationsteknik och energihushållning Byggnadsproduktion 2 (valbar) Byggnadsvård 1 Byggnadsvård 2 (valbar) Examensarbete 7, hp Dessa kurser är TMS-kurser (Teknik-Människa-Samhälle). Kurserna kan om programansvarig godkänner bytas ut mot andra TMS-kurser som ges inom institutionen. * Kurser som måste läsas för att den studerande ska uppfylla kraven för att vara behörig till magisterprogram i byggteknik, 60 högskolepoäng och/eller en högskoleingenjörsexamen ** Ersätter kursen - Visualisering digitala och manuella metoder 15 hp. i förekommande fall om studenten via individuell studieplan syftar till att uppfylla kraven för att vara behörig till magisterprogram i byggteknik, 60 högskolepoäng. 5 (7)

6 hp högskolepoäng Innehåll Utöver nedanstående översiktliga beskrivning av innehållet hänvisas till programmets kursplaner. Årskurs 1 I det första studieåret ges en allmän och bred beskrivning av byggtekniken. Den studerande introduceras i byggnadsdelars sammansättning, materialval och byggfysik. Konkreta uppgifter utförs i laboratoriemiljö och digital visualisering i form av ritningar. Att få förståelse för planeringen av byggprojekt så att det kan genomföras på ett rationellt och effektivt sätt är också viktigt att möta tidigt i utbildningen. Byggtekniska kunskaper sätts in i ett historiskt perspektiv för att bättre förstå den moderna byggtekniken. Byggbranschen organiserar sina arbetsuppgifter i projektform. Detta studeras i Byggnadsproduktionskursen och i TMS-kursen där teknikens roll diskuteras i förhållande till möjligheter och begränsningar mellan människa och samhälle. Projektledning och teknisk kommunikation en TMS-kurs Årskurs 2 I det andra studieåret fördjupas kunskaperna om visualisering av en byggnads design både i digital som i manuell miljö och med ritningar, skisser, modell som uttrycksmedel. Oavsett åldern på byggnaderna så är kunskapen om byggnadsfysiken och materialkännedom väldigt viktig. Geodesin handlar om mätandets konst och tar upp både de kortare måtten inom en byggnad så väl som de stora måtten på tomten och i landskapet. Husbyggnad och bostadsutformning behandlar den byggda miljön vi lever och arbetar i, dess utformning och anpassning till människors behov och praktisk byggbarhet. Årskurs 3 I den tredje årskursen samlas all byggteknisk kunskap i kursen Projekt i byggnadsutformning. Kursen är ordnad så att den efterliknar byggbranschens sätt att projektera. Kursdeltagarna indelas i arbetsgrupper och inbjudna företrädare från byggbranschen medverkar som stöd och kritiker. Inneklimat och energibesparande byggteknik är viktiga aspekter på vår byggda miljö. I examensarbetet väljer studenten en uppgift inom programområdet för byggteknik. I samverkan med byggföretag, konsulter inom näringslivet och universitetets lärare genomför studenten självständigt en större uppgift som presenteras både muntligt och skriftligt vid kursens examination. Arbetslivsanknytning Inom programmet ska fadderföretagsförlagda moment och uppgifter genomföras. Detta sker i det som kallas för Företagsfadderprojektet. Syfte med projektet Företagsfadderprojektet är obligatoriskt och ska ge ett komplement till utbildningen på skolan. Företagsbesöken skall ge studenterna inblick i sina framtida yrkesroller. Omfattning Projektet omfattar årskurs 1 och årskurs 2, det vill säga 4 terminer och introduceras för studenterna under introduktionsveckan i åk 1. Varje student tilldelas ett fadderföretag efter interesse vilket kartläggs i en inledande intervju med studenten. Under varje termin skall studenten lägga ca 5 arbetsdagar på sitt fadderprojekt. Studenten har hela terminen på sig att genomföra fadderuppgifterna. 6 (7)

7 Berörda företagsgrupper Institutionen har kontakter med flera aktörer inom byggsektorn som t.ex. projektörer, entreprenörer, förvaltare, konsulter, Prefab-företag, offentliga verksamheter och organisationer. Omvärldsaktiviteterer De studerande uppmuntaras att engagera sig i aktuella företeelser relevanta för byggsektorn i omvärlden och kan omfatta gästföreläsningar, utställningar, konferenser, diskussioner i samhället om byggd miljö och liknande. Ett syfte är att berika utbildningen med inblickar i byggsektorns utveckling lokalt och nationellt. Forskningsanknytningen ökas med studenternas möjlighet att delta i vetenskapliga konferenser och disputationer anordnade av institutionen. Omvärldsaktiviteter, utöver företagsfadderprojektet, kan inte planeras inom utbildningen och är därför frivilliga aktiviteter av stor vikt för framtida yrkesroll. Undervisning och examinationsformer Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, seminarier och laborationer samt i vissa delar i form av så kallade projekt. I projekten varvas självständigt arbete med föreläsningar på universitetet och handledning direkt från näringslivet för att undervisningen så långt möjligt ska efterlikna byggbranschens arbetsmetoder och kultur. Studenterna arbetar individuellt eller i grupp. Undervisningsformen varierar med utbildningens nivåer, kurser och moment. För att aktivera gruppen och för att stimulera den enskilde studenten till aktivt ansvar för det egna lärandet är andelen övningar, laborationer och projektarbeten hög på samtliga nivåer i utbildningen. Examinationer sker genom skriftliga tentamina, laborationer, problemorienterade hemskrivningar, seminarier samt laborationsredovisningar och projektrapporter. Utvärdering, studentinflytande, kvalitetsutveckling Programmet kommer att utvärderas genom återkommande skriftliga och muntliga värderingar. Sammanställningar av kurs- och programutvärderingar arkiveras av institutionen. Ett programråd bestående av studenter, lärare och deltagare från näringslivet skall fortlöpande värdera innehåll och utförande, samt kursernas innehållsmässiga relevans i utbildning och arbetsmarknad. Examensbevis Studenter som med godkänt resultat genomgått utbildningsprogrammet kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Studentcentrum/Examen, Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan De som fullföljt Kandidatprogram i byggnadsutformning, kan erhålla följande examen: Teknologie kandidatexamen Huvudområde: Byggteknik Bachelor of Science Main field of study: Civil Engineering Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). Övrigt I programmet ingår exkursioner och resor i samband med företagsfadderbesök. Detta medför vissa extrakostnader för studenterna, även då denna undervisning subventioneras av programmet. 7 (7)