4. Förkunskaper För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet samt standardbehörighet E.3 (Matematik D, Fysik B och Kemi A).

Transkript

1 Grundutbildningsnämnden för matematik, Dnr 717/ naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik, inriktning byggoch anläggningsteknik, 120 Civil Engineering Programme, Building and Construction, 180 ECTS Credits 1. Ansvarig institution Institutionen för teknik och design. 2. Fastställande av plan Styrelsen för institutionen för teknik och design har genom beslut den godkänt revidering av utbildningsplanen. Grundutbildningsnämnden har genom beslut fastställt den reviderade utbildningsplanen. 3. Giltighet Utbildningsplanen gäller från och med Förkunskaper För tillträde till programmet krävs grundläggande behörighet samt standardbehörighet E.3 (Matematik D, Fysik B och Kemi A). 5. Syfte och mål Syfte Programmets syfte är att förbereda studenterna för en yrkesverksamhet som ingenjör inom byggsektorn. Förändringar i samhället visar på ökade ambitioner om byggnaders och anläggningars kvalitet avseende byggteknik och utformning. Utbildningen ska ge kunskap om hela byggprocessen, såväl inom husbyggnadsområdet som inom anläggningsområdet. Den ska förutom byggteknik, projektering och produktion också ge kunskap inom områden som miljöteknik, ekonomi och kvalitet. Mål Enligt högskolelagen 1 kap 9, skall den grundläggande högskoleutbildningen ge studenterna: förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att: söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, 1

2 följa kunskapsutvecklingen, och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper på området. Mål för högskoleingenjörsexamen enligt Högskoleförordningens examensordning bilaga 2 är att studentens ska ha tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet, förvärvat kunskaper om och färdigheter i att handha produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi, förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, kunna medverka i utveckling av och svara för utnyttjande av känd teknik i produktion och konstruktion. Mål för Högskoleingenjörsutbildningen i byggteknik, inriktning bygg- och anläggningsteknik, vid Växjö universitet är att den studerande efter genomgången utbildning ska ha: allmänteoretiska färdigheter för att kunna tillgodogöra sig ingenjörskunskaper inom området bygg och anläggningsteknik en allmän kännedom om byggteknisk vokabulär, hjälpmedel och begrepp en allmän förståelse för byggprocessen i samhället grundläggande färdigheter inom konstruktionsområdet insikt i grundläggande ingenjörskonst inom bygg- och anläggningsteknik kunskaper för byggande av gator och vägar, vatten och avloppsanläggningar samt övriga anläggningstekniska anläggningar och markbyggande fördjupade kunskaper för byggande av bostäder, industrier och övriga byggnader i allmänhet 6. Organisation och uppläggning Programmet ligger organisatoriskt under Institutionen för teknik och design och tillhör sektorn för utbildning av tekniska yrken. Utbildningen omfattar 120 och leder fram till en teknologie kandidatexamen och/eller en högskoleingenjörsexamen. För att erhålla en teknologie kandidatexamen krävs minst 60 inom huvudämnet, varav 20 på C-nivå. C-nivån ska inkludera en 10-suppsats. Utöver huvudämnet ska 40 återfinnas inom det matematiska/tekniska/naturvetenskapliga utbildningsområdet För programmet finns en programansvarig som har det övergripande ansvaret för programmet. Ett programråd är knutet till utbildningen. Det består av lärare, studenter och representanter från berört yrkesområde. Programrådet träffas regelbundet för att diskutera utbildningens upplägg, innehåll och yrkesanknytning. Samläsning förekommer med andra program inom ämnet byggteknik och vissa andra utbildningsområden. Under programmets tredje läsår kan studier motsvarande 20 förläggas till utländskt universitet. Varje termin är indelad i så kallade läsperioder som omfattar 10. Programmet består av följande kurser i respektive läsperiod. 2

3 Årskurs 1 Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 Grundläggande algebra, Vektorgeometri, Differential- och integralkalkyl, Datorstödd ritning, Baskurs Grundläggande algebra, Differential- och integralkalkyl, Vektorgeometri, Byggteknik I, Ekonomi och kvalitetsteknik, Byggnadsproduktion I, Fysik-mekanik, Årskurs 2 Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 Byggnadsmekanik, Konstruktion I, Konstruktion II, Husbyggnad, Anläggningsteknik, Byggteknik II, Datorstödd ritning Miljö- och arbetsvetenskap, Geodesi med GIS, Årskurs 3 Läsperiod 1 Läsperiod 2 Läsperiod 3 Läsperiod 4 Konstruktion III, Byggprojektet, 10 Examensarbete, 10 Installationsteknik, Anläggning II Vägbyggnad, Anläggning III, VAteknik, * Byggteknik II, Byggnadsproduktion II, *Studenter som läser den långsamma matematiken, läser Byggteknik II i läsperiod 2 i årskurs 3. VA-teknik läses i stället i läsperiod 2 under den fjortonde läsperioden i utbildningen. Alternativt kan VA-teknik läsas i läsperiod 2 i årskurs 3 och Byggteknik II under den fjortonde läsperioden i utbildningen. Observera att det finns viss reservation för att kursernas inbördes ordning kan komma att byta plats under utbildningen. 3

4 7. Innehåll Indelningen av kurserna i modellen nedan visar allmänna och speciella mål som kurserna syftar till. Examensarbetet ska ingå i något av programmets målområden. De allmänna kurserna ska uppfylla programmets målbeskrivning beträffande allmänteoretiska färdigheter för att studenterna ska kunna tillgodogöra sig ingenjörskunskaper inom området bygg- och anläggningsteknik. Dessa kurser ligger på nivån Allmänna kurser inom huvudämnet omfattar kurser på nivån 1 40 med innehåll som motsvarar programmets målbeskrivning. Fördjupning i huvudämnet omfattar kurser på nivån och ska uppfylla programmets målbeskrivning. Allmänna kurser (nivå 1 20 ) Grundläggande algebra, Vektorgeometri, Differential- och integralkalkyl, 5 Fysik-mekanik, Ekonomi och kvalitetsteknik, 5 Miljö- och arbetsvetenskap, 5 Allmänna kurser inom huvudämnet byggteknik (nivå 1 40 )* Byggteknik I, Byggteknik II, Datorstödd ritning, Byggnadsmekanik, Anläggning III, VA-teknik, 5 Installationsteknik alt. Anläggning II (Vägbyggnad), Husbyggnad, Geodesi med GIS, Konstruktion I, Konstruktion II, Konstruktion III, Byggnadsproduktion I, Byggnadsproduktion II, Fördjupning i huvudämnet (nivå ) Byggprojekt, 10 Examensarbete, 10 * Två av kurserna kan efter programansvariges godkännande bytas ut mot kurser från andra program eller utbildningar. Översiktlig beskrivning av innehållet Allmänna kurser De allmänna kurserna ska ge förståelse och förtrogenhet med begrepp och metoder inom de matematiska, fysikaliska, ekonomiska, kvalitetstekniska och miljövetenskapliga ämnesområdena som är av betydelse för fortsatta studier inom främst ämnesområdet byggteknik. De allmänna kurserna ska också ge en uppfattning om tillämpningar inom andra områden som numeriska, statistiska, naturvetenskapliga och ekonomiska. Innehållsmässigt hänvisas för övrigt till programmets kursplaner. Allmänna kurser inom huvudämnet byggteknik Introducera kunskaper om bygg- och anläggningsteknik som idé och praxis, samt informera om programmets röda tråd. Grundläggande insikter i hur kunskap skapas, förmedlas och presenteras för att ge de studerande kunskaper och färdigheter inom byggteknikens område. Dessutom ska de studerande ha förståelse för brukarens, nyttjarens och samhällets krav på den planerade miljön. 4

5 Grundläggande bygg- och anläggningsteknik Efter genomgångna kurser ska de studerande; - ha kunskaper om olika byggnadsmaterial - ha kunskaper om konstruktioners funktionsduglighet ur värme- och fuktsynpunkt - ha kunskaper om olika typer av byggnadskonstruktioner som grund-, vägg-, bjälklags- och takkonstruktioner - ha kunskaper i ritteknik med tyngdpunkt på byggnadsritning- ritsätt och ritregler. - kunna göra detaljritningar på ovan nämnda konstruktioner - ha kunskap om projektplanering, undersökningsmetodik, kommunikation. - ha fördjupade kunskaper i komplexa byggnadstekniska problem - ha kunskaper om allmänna principer för värme, ventilation, vatten och sanitet, elektriska ledningsdragningar och installationer - ha insikt om installationsteknikens betydelse för upprätthållande av termisk komfort, god luftkvalitet samt hygienmässiga förhållanden inomhus Produktion Efter genomgångna kurser ska de studerande ha kunskap om; - byggprocessen: samhällets krav, byggprogram, projektering, upphandling, produktion och förvaltning - planeringsteknik: nätplanering - entreprenadjuridik: - produktionsteknik: arbetsmetoder och entreprenadmaskiner - produktionskalkylering: förfrågningsunderlag, kapacitets- och produktionsdata, mängdavtagning och anbudsberäkning - produktionsplanering: produktionsmetoder, produktionsteknik, produktionstidplan, maskinplan och placeringsritning, betalningsplan - produktionsstyrning: byggstart, upphandling och materialadministration Konstruktion Efter genomgångna kurser ska de studerande ha kunskap om; - byggnadsstatistik och hållfasthetslära samt färdighet att tillämpa dessa kunskaper på vanligt förekommande problemställningar för olika byggnadsdelar - partialkoefficientmetodens säkerhetsprinciper, jords egenskaper samt att ha förmåga att ställa upp dimensionerande lastfall och att dimensionera platt- och stödkonstruktioner m h t deformationer och jordbrott. - dimensionering av betong-, stål- och träkonstruktioner Fördjupning i huvudämnet byggteknik Den studerande skall efter genomgångna kurser ha förmåga att tillämpa och fördjupa de kunskaper som har förvärvats under studietiden och därvid kunna definiera problem, genomföra en undersökning, analysera och presentera resultaten. Ett viktigt moment är att träna studenternas förmåga att självständigt och i grupp lösa tekniska problem i samband med byggprojekt. Innehållsmässigt hänvisas för övrigt till programmets kursplaner. 8. Arbetslivsanknytning/Omvärldskontakter/Verksamhetsförlagd utbildning Inom programmet ska fadderföretagsförlagda moment och uppgifter genomföras. Detta sker i det som kallas för, Företagsfadderprojektet. Syfte med projektet Företagsfadderprojektet är obligatoriskt och ska ge ett komplement till utbildningen på skolan. Företagsbesöken skall ge studenterna inblick i sina framtida yrkesroller. 5

6 Omfattning Projektet omfattar årskurs 1 och årskurs 2, det vill säga 4 terminer och introduceras för studenterna under introduktionsveckan i åk 1. Varje student tilldelas ett fadderföretag efter interesse vilket kartläggs i en inledande intervju med studenten. Under varje termin skall studenten lägga ca 5 arbetsdagar på sitt fadderprojekt. Studenten har hela terminen på sig att genomföra fadderuppgifterna. Berörda företagsgrupper Projektörer, entreprenörer, förvaltare, konsulter, Prefab-företag, offentliga verksamheter och organisationer. 9. Undervisning och examinationsformer Undervisningen bedrivs genom föreläsningar och laborationer samt i vissa delar i form av så kallade projekt. I projekten varvas självständigt arbete med föreläsningar på universitetet och handledning direkt från näringslivet för att undervisningen ska bli så ingenjörsmässig som möjligt. Studenterna arbetar såväl individuellt eller i grupp. Undervisningsformen varierar med utbildningens nivåer, kurser och moment. För att aktivera gruppen och för att stimulera den enskilde studenten till aktivt ansvar för det egna lärandet är andelen övningar, laborationer och projektarbeten hög på samtliga nivåer i utbildningen. Examinationer sker genom skriftliga tentamina, laborationer, problemorienterade hemskrivningar, seminarier samt laborationsredovisningar och projektrapporter. 10. Utvärdering, studentinflytande, kvalitetssäkring Programmet kommer att utvärderas genom återkommande skriftliga och muntliga värderingar. Ett programråd bestående av studenter, lärare och deltagare från näringslivet skall fortlöpande värdera innehåll och utförande, samt kursernas innehållsmässiga relevans för utbildningen. 11. Examensbevis Studenter som med godkänt resultat genomgått Högskoleingenjörsutbildning i byggteknik (inriktning bygg- och anläggningsteknik) kan efter ansökan få examensbevis. Ansökan om examensbevis lämnas eller skickas till: Växjö universitet, Studentcentrum/Examen, Växjö. Ansökningsblankett hämtas på Examensenheten eller på hemsidan Den som följt programmet, 120, kan erhålla följande examen/examina: Högskoleingenjörsexamen i byggteknik Bachelor of Science in Civil Engineering eller Teknologie kandidatexamen Bachelor of Science in Technology Examensbeviset är tvåspråkigt (svenska/engelska). Tillsammans med examensbeviset följer Diploma Supplement (engelska). 12. Övrigt I programmet ingår exkursioner och resor i samband med företagsfadderbesök. Detta medför vissa extrakostnader för studenterna, även då denna undervisning subventioneras av programmet. 6