FARMACEUTISK OMSORG. Farmaceutisk omsorg ett förhållningssätt

Transkript

1 FARMACEUTISK OMSORG INLEDNING Pharmaceutical Care alltså vård med farmaceutiska förtecken är ett begrepp som nu funnits i över 25 år. Under den tiden har såväl syfte som definition förändrats (se appendix sid. 45). Den praktiska tillämpningen har på grund av olika tolkningar och förutsättningar också varit, och är, skiftande. I Sverige har vi under det senaste decenniet på olika sätt arbetat med att utveckla pharmaceutical care (farmaceutisk omsorg) på apoteken. Ofta har det dock stannat vid metoder, t.ex. öppnande frågor. Men för att kunna tillämpa farmaceutisk omsorg fullt ut krävs något mer ett utvecklat förhållningssätt till våra kunder; en filosofi. Inom det pågående projektet Läkemedelsprofiler har vi känt ett behov av att, inte minst för oss själva, förtydliga vad vi menar med farmaceutisk omsorg och den filosofi som ligger till grund för detta arbetssätt. Det har vi försökt göra i detta dokument. Farmaceutisk omsorg ett förhållningssätt Mycket av texten och dess struktur bygger direkt eller indirekt på den modell som utarbetats av den amerikanska apotekaren Linda Strand. Vi har haft stor nytta av boken Pharmaceutical Care Practice 1) där den utvecklas. Men vi har också läst och pratat med andra. Vi har använt den svenska termen Farmaceutisk omsorg (FO) även om svenskans omsorg har en annan innebörd än omvårdnad eller vård som är en mer korrekt översättning av care. Farmaceutisk omsorg har dock blivit det vedertagna begreppet på svenska. Vi använder också ordet kund även om man i de flesta internationella sammanhang talar om patienter när det gäller FO (även i apotekssammanhang). Att vi säger kund och inte patient i Sverige beror såväl på tradition som på att representanter för handikapporganisationerna själva uttryckt en önskan om att få bli kallade kunder då de besöker apoteken. Slutligen: Det här är våra kunskaper, tankar och insikter just nu; vi hoppas att utvecklingen fortsätter och att nya definitioner, tolkningar och praktiska tillämpningar tillkommer. VARFÖR FARMACEUTISK OMSORG? Apotekens roll i samhället har förändrats och förändras. Från att vara produktcentrerade arbetar vi mer och mer med kundens välbefinnande i fokus. Hela hälso- och sjukvården har för övrigt förändrats i samma riktning. Patienten i fokus, patienträttigheter, second opinion, patientmakt, livskvalitet, hela människan är några begrepp som blivit allt vanligare under det senaste decenniet. Det här är en process som ständigt pågår. Förändring leder inte sällan till förvirring: Hur ska jag som apoteksanställd förhålla mig till det nya? Hur ska jag som kund uppfatta att apotekspersonalen närmar sig mig på ett sätt som jag inte är van vid? För att inte tala om andra professioner inom hälso- och sjukvården: Hur ska de förhålla sig till farmaceutisk omsorg? Vilken roll ska apoteken spela i vårdkedjan? Med nya uppgifter måste vi hitta andra förhållningssätt och metoder. Farmaceutisk omsorg, som i sig är ett föränderligt begrepp, är benämningen på detta nya. Genom farmaceutisk omsorg kan apotekspersonal i större utsträckning medverka till att förbättra kundens läkemedelsanvändning och därmed uppnå en effektivare terapi, vilket bör leda till högre livskvalitet. 1) Cipolle, R.J., Strand, L.M., Morley, P.C. Pharmaceutical Care Practice. New York: McGraw-Hill;

2 FARMACEUTISK OMSORG DEN PROFESSIO- NELLA YRKESUTÖVNINGEN I sina beskrivningar av Pharmaceutical care använder Linda Strand ofta uttrycket the professional practice 2) ordagrant översatt den professionella praktiken. I vardagligt tal förstår vi praktiken som själva kliniken (jfr. läkarpraktik), den tekniska verksamheten och de lokaler där verksamheten genomförs. Men i en filosofisk mening handlar praktiken om en gemensam förståelse för de roller, värderingar och normer som håller gruppen (i det här fallet apotekspersonalen) samman. På det sättet blir praktiken källan till själva yrkesidentiteten. Det handlar alltså inte bara om vad man gör utan också om hur man förstår och förhåller sig till det man gör. Vi har här valt att översätta begreppet professional practice med professionell yrkesutövning. FILOSOFIN En vårdfilosofi är ett antal värderingar som vägleder vårdgivaren i samband med att han/hon utövar sitt yrke, i detta fall yrken på apotek. Filosofin definierar regler, roller, relationer och ansvar och är ett stöd vid beslut och prioriteringar i arbetet. Etiska dilemman, ledarskapsfrågor och kliniska bedömningar hanteras alla med stöd av filosofin. En vårdfilosofi är specifik för en praktik (yrkesutövning), inte för den enskilde vårdgivaren, och måste genomsyra alla kund-/patientmöten inte användas selektivt, endast i vissa enskilda fall. (Fritt efter Cipolle et al nedan.) Att möta kundens behov Farmaceutisk omsorg är, liksom annan omsorg, vård och omvårdnad, till för att den enskilda kunden ska må bättre fysiskt, psykosocialt och kognitivt. Det kan tyckas självklart, men måste ändå understrykas. Mycket av diskussionerna kring FO har handlat om professionens roll, vilket kan vara naturligt eftersom det professionella utövandet ändras i och med FO. Men har man inte arbetat med sina egna drivkrafter, fått insikter om och infört ett kundperspektiv, kan man inte bedriva FO fullt ut. Vilka behov har då kunden? Vi människor har många likheter, många gemensamma drivkrafter, känslor, värderingar och behov. Men vi är också olika på alla dessa punkter. Som människa varierar också dina behov utifrån vilken situation du befinner dig i. Alltså varierar behoven både med människan i sig och med de just då rådande omständigheterna. Det är i varje enskilt kundmöte som kunden ska ha möjlighet att visa sina just då främsta behov. I samspelet både det verbala och det icke-verbala ska kunden få möjlighet och hjälp att identifiera, synliggöra och få förståelse för sin situation. Och förhoppningsvis också hjälp att komma vidare för en så bra livskvalitet som möjligt. Att möta kundens behov är en av de största och svåraste utmaningarna med farmaceutisk omsorg. Det är i varje enskilt kundmöte som kunden ska ha möjlighet att visa sina just då främsta behov. A philosophy of practice is a set of values that guides behaviors associated with certain acts; in this case, those of pharmaceutical care. A philosophy defines the rules, roles, relationships, and responsibilities for the practitioner A philosophy of practice helps a practitioner make decisions, determine what is important and set priorities over the course of the day. Ethical dilemmas, manage ment issues, and clinical judgements are all resolved with the assistance of a practitioner's philosophy of practice... A philosophy of practice is specific to a practice, not to the practitioner and must be applied to all patients in that practice and not applied selectively. 3) 2) Cipolle et al; s. 14 3) Cipolle et al; s

3 Att möta samhällets behov Hälso- och sjukvården i västvärlden genomgår en ständig utveckling och förutsättningarna för att bedriva vård förändras. Nya teknologier, inklusive läkemedel, utvecklas; patienternas attityder ändras i och med att nya generationer tillkommer; informationsflödet ökar liksom den allmänna utbildningsnivån; såväl politiska som ekonomiska strukturer och ideal förändras o.s.v. En av följderna av detta är att behovet av och medvetenheten kring prioriteringar av vårdinsatser ökar. Vi har inte råd att göra onödiga insatser, den vård som ges ska tillgodose reella behov och dessutom vara så kostnadseffektiv som möjligt. En annan trend är den ökande egenvården, där alltmer komplexa terapier utförs i hemmet. Parallellt med, eller på grund av, denna utveckling har farmaceuters och apoteksväsendets uppgifter förändrats. De har gått från att endast innebära tillhandahållande av läkemedel (inklusive kontroller, tillverkning, förvaring) till en betydligt mer utvidgad tjänst som innebär information och rådgivning kring läkemedel och egenvård. Har då samhället ett behov av den utvidgade tjänsten? Samhället har behov av relevanta, effektiva, säkra och användarvänliga läkemedelsterapier. Men även om dagens läkemedel i stort sett är bra produkter, så vet vi att misslyckanden vid läkemedelsbehandling orsakar sjuklighet, lidande och död samt höga kostnader för samhället. Många av dessa misslyckanden sker på grund av att läkemedlen används på ett felaktigt sätt. Cipolle et al menar att detta tydligt visar vilka behov farmaceutisk omsorg kan och bör tillgodose; ett resonemang som är överförbart till svenska förhållanden och Apoteket AB:s verksamhet. Att se människan I arbetet med farmaceutisk omsorg är det grundläggande att se människor ur olika perspektiv, att inte bara se en läkemedelskonsument utan få en så heltäckande bild som möjligt av en människa med ett liv som, bland mycket annat, innehåller läkemedelsbehandling med allt vad det innebär för just henne. Inom naturvetenskaperna är det vanligt att man beskriver en människa med hjälp av mått som är objektiva och enkelt kan beskrivas i siffror, t.ex. blodtryck, ålder, läkemedelskonsumtion. Detta medför lätt att hela människan behandlas som objekt. Vad vi inte får reda på med objektiva mått är inre egenskaper, fantasier, tankar, önskningar, behov, egenheter, erfarenheter etc. Värderingar och människosyn är något som bara till mycket liten del kan påverkas av skriftliga dokument. Insikter om andra bygger ofta på insikter om mig själv, så det är kanske i den ändan man får börja. Vilka olika sidor har jag? Vilka har andra i min omgivning? Ur vilka olika perspektiv kan jag se den här kunden för att med hjälp av dessa få en mer komplett bild? the patient-centered approach insists that the patient's needs, not the practitioner's preferences, drive the practice for pharmaceutical care. 4) Begrepp som omvårdnad, omsorg, vård (care) kan sägas utgå från två olika men kompletterande intressen från den vårdandes sida: 5) 1. Den tekniska dimensionen i att vårda patienter eller enligt Eliasson-Lappalainen att ta hand om något ; att utföra vissa sysslor som den andre behöver hjälp med, 6) samt 2. Att vårda en speciell patient, och därigenom bekymra sig om en annan persons välmående att bry sig, d.v.s. en kvalitet i arbetet och relationen mellan människor 7). Den första dimensionen har en längre tradition inom apotekssfären och kan innebära ett fokus på själva läkemedlet och dess funktion. Den andra dimensionen blir tydligare och mer framträdande i arbetet med FO och handlar alltså mer om förhållningssätt gentemot den andre (och här skriver vi den andre och inte kunden, eftersom relationen som sådan bygger på människor som i och för sig har olika roller i just den här relationen, men är just människor). Det känns överflödigt att påpeka, men för tydlighetens skull vill vi ändå understryka att båda perspektiven behövs. Det ena kan inte bytas ut mot det andra. The first dimension exemplifies the science of pharmacy at work the second plumbs the depths of the art of practice. 8) 4) Cipolle et al; s. 19 5) Eliasson-Lappalainen, R. Etik och moral i äldreomsorgens vardag i Christensen, K., Syltevik, L.J. (red) Omsorgens forvitring? Bergen: Fagbokforlaget, 1999.; samt Reich citerad i Cipolle et al; s ) Eliasson-Lappalainen, s ) Cipolle et al; s

4 Ett professionellt förhållningssätt Att arbeta professionellt inom vårdyrken innebär, enligt Ulla Holm, att det ställs krav på kunskap, förståelse och medvetenhet om å ena sidan den hjälpsökandes reaktioner och å andra sidan det egna sättet att reagera och fungera i kontakten med den hjälpsökande. 9) Med kunskap avses då kunskap om psykologiska och sociala förhållanden. Att förstå kundens reaktioner kan beskrivas som empati. Holm skriver om empati att det är förmågan att sätta sig in i och förstå en annan människas känslor och psykiska situation 10). En människa/kund som möts av empati uppfattar att den professionella är genuint intresserad och verkligen ser just mig, vilket har stor betydelse för hur mötet upplevs och för hur jag lyssnar och tar till mig de budskap jag får. Självkännedom är grundläggande och nödvändigt för att veta hur och varför jag själv som professionell känner och reagerar på olika sätt. Om jag inte kan identifiera de egna känslorna kan jag inte heller hantera dem. Vi har alla erfarenheter som sätter spår i våra möten med och vår syn på andra. I arbetet på apotek har vi ofta kort tid på oss i varje kundmöte, vilket ytterligare ökar risken för att vi inte ska hinna se just den här kunden utan i stället utgår från invanda mönster och våra inneboende bilder av andra. professionell hållning innebär en ständig strävan att i yrkesutövandet styras av det som på kort och lång sikt gagnar den hjälpsökande, inte av de egna behoven, känslorna och impulserna. 11) Ansvar och respekt en svår balansgång Utifrån människosyn och vårdandets idé måste förhållningssättet gentemot den andre vara att möta denne där han/hon är. Chevalier och Lamarre 12) pekar på tre hörnstenar i farmaceutens förhållningssätt vid FO: Respekt för patienten och dennes behov; kunden ska känna sig respekterad. Lyhördhet; kunden ska bli lyssnad på. Tillgänglighet; farmaceuten måste kunna tillhandahålla några minuter som är enkom avsedda för kunden. Utifrån detta förhållningssätt skapas, enligt Chevalier och Lamarre, förutsättningar för en förtroendefull relation där relevant klinisk information kan komma fram. Även Cipolle et al betonar att förhållningssättet måste innehålla en djup respekt för att den andre är en annan person. 13) Samtidigt menar de att den vårdande inom FO måste ta ansvar och kunna ställas till svars för sitt vårdande, vilket innebär en svår balansgång mellan ansvar och respekt. Vi kan uppleva människor (och oss själva) som i ena ytterligheten helt beroende av sin omvärld och i andra ytterligheten som helt självständiga. För att se hela människan måste vi ha båda perspektiven samtidigt. Människor är både beroende och oberoende som medmänniskor måste vi bemöta andra med respekt samtidigt som vi har ansvar för varandra. Som verksam i ett vårdyrke blir detta extra tydligt eftersom yrket i sig, med de kunskaper och den position man har, ger ett ansvar. Andra är beroende av dig och samtidigt har du skyldighet att respektera andras oberoende. Ansvar för kan i värsta fall övergå i övergrepp av typen förmyndarskap och expertvälde; respekt för övergår i extrem form i underlåtenhetssynder som att man inte bryr sig, att var och en får klara sig själv, vilket innebär ett avståndstagande. 14) 9) Holm, U. Empati Att förstå andra människors känslor, 1987; s ) Holm, s ) Holm, s ) Chevalier & Lamarre, Application des soins pharmaceutiques en milieu communautaire 2002 i svensk översättning av M. Norelius; s ) Cipolle et al; s. 21 f 14) Eliasson-Lappalainen; s

5 Man pratar ibland om empowerment som i FO-sammanhang kan sägas innebära att hjälpa den andre att vårda sig själv och att kunna leva med sin läkemedelsbehandling i vardagen. 15) Även här kan begreppen respekt och ansvar sägas gälla. Ansvar för att ge den andra möjligheter och bidra till att han/hon kan, vill och vågar ta ansvar. Samtidigt måste detta göras utifrån respekten för att det är utifrån de egna resurserna (i form av egenskaper, erfarenheter, omgivning o.s.v.) detta måste ske. Respekten leder ovillkorligen till en individualiserad vård om jag inte vet något om den andres livssituation hur ska jag då kunna hjälpa honom/ henne? Det är alltid patienten som dag efter dag bestämmer om han/hon skall ta den medicin som ordinerats. Därför har läkaren och andra professionella inget annat val än att ta hänsyn till patientens åsikt. För att nå dit måste patienten ta en aktiv del i och känna sig delaktig i de beslut som fattas kring den ordinerade terapin. 16) Farmaceutens ansvar Chevalier och Lamarre skriver: Förtroendet som ges till farmaceuten medför också ett ansvar. Genom farmaceutisk omsorg är farmaceuten inte bara skyldig att utföra sina farmaceutiska uppgifter, han/hon bör också känna sig medansvarig för att de förväntade terapeutiska målen uppnås. På så sätt begränsar man sig inte till enbart interventioner i läkemedelsterapin, utan involverar sig också i förebyggande åtgärder och icke-farmakologisk, kompletterande behandling. Detta ansvar har man tillsammans med andra aktörer inom hälsosektorn samt med kunden själv. 17) Genom FO bör farmaceuten också känna sig medansvarig för att de förväntade terapeutiska målen uppnås. Cipolle et al går ett steg längre och menar att farmaceuten är ansvarig för att säkerställa att alla indikationer behandlas på ett lämpligt sätt, men också för att alla läkemedel som används av kunden verkligen har en indikation. Farmaceuten har också ansvaret för att se till att läkemedelsbehandlingen är så effektiv och säker som möjligt samt att kunden verkligen förmår och har förutsättningar för att fullfölja den. 18) Som medansvarig för resultatet måste man också hjälpa/handleda/stötta kunden, så att denne kan se helheten och känna sig trygg och motiverad att fullfölja behandlingen på ett sätt som ger bästa möjliga nytta. Som apotekspersonal innebär FO att man tar ett större ansvar för sina kunder, att man intresserar sig mer för hela terapin under den tid den pågår. Ansvaret utgår från den egna kompetensen med vars hjälp man möter kundens behov/önskemål och erbjuder hjälp och stöd inom vissa ramar. Pharmaceutical care is provided for the direct benefits of the patient and the pharmacist accepts direct responsibility for the quality of that care. 19) 15) Herborg, H. The pharmaceutical care concept - Personal views with a focus on development projects in Denmark, i International Pharmacy Journal, vol 9, no , s 148 f 16) Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning (ABLA). Mindre sjukdom och bättre hälsa genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna Professionernas roll. Rapport. 2001; s ) Chevalier & Lamarre; s. 5 18) Cipolle et al; s ) Hepler & Strand citerade i Cipolle et al; s

6 PROCESSEN En vårdprocess utgör ett stöd för att grundligt och konsekvent kunna erbjuda kunderna en service med hög kvalitet. Den skall vara kundorienterad, metodisk och problemlösande. För att kunden skall få en kontinuitet i vårdkedjan och inte hamna mellan stolar bör professionerna inom hälso- och sjukvården utarbeta vårdprocesser som relaterar till och kompletterar varandra. Det krävs också en kontinuerlig kommunikation dem emellan. Med fungerande vårdprocesser kan kunderna erbjudas en god omvårdnad, inklusive uppföljning, oavsett inom vilken del av vårdkedjan de befinner sig. Ur ett kundperspektiv är apoteksbesöket och läkemedelsanvändningen naturligtvis endast en liten del av den totala vården/omsorgen och en ännu mindre del av livet. Processen för FO beskriver på ett strukturerat sätt interaktionen mellan farmaceut och kund och kan delas upp i tre steg 20). Dessa utgörs av: 1. Farmaceutisk utredning/utredning av läkemedelsanvändningen. 2. Överenskommelse/Farmaceutisk vårdplan. 3. Dokumentation och Uppföljning. Farmaceutisk utredning/utredning av läkemedelsanvändningen Den viktigaste anledningen till att göra en utredning är att ta reda på vilka läkemedelsrelaterade behov kunden har. Detta innebär bl.a. att identifiera både befintliga problem och problem som kunden eventuellt riskerar att drabbas av senare. För att så långt som möjligt kunna identifiera kundens behov, bör utredningen genomföras på ett systematiskt sätt. Farmaceutens främsta redskap vid utredningen är samtalet/kommunikationen. Ett kundcentrerat förhållningsätt är grundläggande, vilket bl.a. innebär att hänsyn måste tas till kundens förståelse, förväntningar och oro kring sjukdomen och läkemedelsbehandlingen. Även praktiska aspekter, som hur kundens vardag påverkas av medicineringen, är av stor betydelse. För att på ett strukturerat sätt ta reda på kundens behov bör farmaceuten, tillsammans med kunden, gå igenom följande punkter 21) för varje läkemedel: 1) Indikation (om kunden har förstått varför han/hon tar sitt läkemedel och att läkemedlet har en aktuell indikation och inte används i onödan). 2) Effektivitet (vilken effekt läkemedelsbehandlingen har/har haft). 3) Säkerhet (om kunden upplevt några biverkningar/negativa effekter). 4) Användbarhet/följsamhet (om kunden har problem med användningen/ hanteringen och om han/hon följer läkemedelsordinationen). I vilken ordning dessa punkter tas upp, är förstås beroende på hur samtalet utvecklas. Kunden kanske har specifika frågeställningar som han/hon känner är särskilt angelägna att få svar på innan man kan gå vidare i dialogen. Punkterna kan därför ses som en checklista som bör finnas i bakhuvudet på farmaceuten. I vissa fall kan det dock vara bra att försöka hålla sig till ovan givna ordning för respektive problemställning/läkemedel som diskuteras med kunden. Att exempelvis börja diskutera följsamhet med någon som inte förstår syftet med behandlingen är inte särskilt fruktbart. Hänsyn måste tas till kundens förståelse, förväntningar och oro kring sjukdomen och läkemedelsbehandlingen. 20) Cipolle et al; s.123 ff 21) Varje punkt innefattar ett flertal specifika frågeställningar. Se Cipolle et al; s. 153 eller Chevalier & Lamarre. 42

7 Överenskommelse/Farmaceutisk vårdplan Det främsta syftet med en farmaceutisk vårdplan är att tydliggöra kundens och farmaceutens åtaganden och ansvar för att nå ömsesidigt överenskomna terapeutiska mål med läkemedelsbehandlingen. Vårdplanen innehåller väl definierade, tidssatta mål samt de interventioner som kund och farmaceut kommit överens om, för att nå dessa mål. Syftet är att: 22) 1) lösa befintliga läkemedelsrelaterade problem (LRP), som identifierats vid utredningen 2) vara ett stöd för att nå uppsatta terapeutiska mål vid respektive sjukdom/åkomma och därmed förbättra resultatet av läkemedelsbehandlingen 3) förhindra att framtida LRP uppstår Vårdplanen bygger på att farmaceut och kund har en samsyn (concordance) kring målet med behandlingen. Båda parter måste aktivt medverka. Det innebär bl.a. att farmaceuten måste vara tydlig med att låta kunden delta att farmaceut och kund är partners. Om kunden endast agerar passiv mottagare och inte deltar i processen kan en vårdplan inte upprättas. Det främsta syftet med en farmaceutisk vårdplan är att tydliggöra kundens och farmaceutens åtaganden och ansvar. Dokumentation och uppföljning Det sista steget i vårdprocessen är att dokumentera och följa upp de interventioner som görs. Syftet med uppföljningen är att jämföra utfallet (outcome) med de uppsatta målen för behandlingen. Om man inte följer upp bedriver man inte farmaceutisk omsorg i dess fulla betydelse. If you do not follow-up you do not care. 23) Det finns alltid flera olika lösningar till ett och samma problem, så det är viktigt att dokumentera vad man gjorde och varför. Åtgärderna kan på detta sätt följas upp vid nästa besök, oavsett vilken farmaceut kunden då möter. Dokumentation och uppföljning är inte bara viktigt för att följa den enskilde kunden, utan också för att vi skall kunna utveckla och kvalitetssäkra arbetet med farmaceutisk omsorg och för att visa såväl internt som externt att vi svarar upp till samhällets/kundernas läkemedelsrelaterade behov. Detta är nödvändigt för att vi skall rättfärdiga den professionella rollen och få betalt för våra tjänster. Det finns alltid flera olika lösningar till ett och samma problem, så det är viktigt att dokumentera vad man gjorde och varför. STÖDSYSTEMEN För att kunna erbjuda farmaceutisk omsorg till ett stort antal kunder behövs särskilda stödsystem för bl.a. kvalitetssäkring (alltifrån kontinuerlig kompetensutveckling till program för interaktionskontroll), dokumentation och uppföljning. Stödsystemen skall underlätta och effektivisera arbetet för apoteken. Något som dessutom är en förutsättning för att kunna driva ett apotek med farmaceutisk omsorg är ett effektivt finansieringssystem. 22) Cipolle et al; s ) Cipolle et al; s

8 REFERENSLISTA Arbetsgruppen för bättre läkemedelsanvändning (ABLA). Mindre sjukdom och bättre hälsa genom ökad följsamhet till läkemedelsordinationerna Professionernas roll. Rapport, Apoteket AB, Landstingsförbundet m.fl.; Chevalier, R., Lamarre, D. Application des soins pharmaceutiques en milieu communautaire. Université de Montréal, Faculté de Pharmacie; Artikeln är översatt till svenska av Norelius; M. Tillämpning av farmaceutisk omsorg inom öppenvården. Cipolle, R.J., Strand, L.M., Morley, P.C. Pharmaceutical care practice. New York: McGraw-Hill;1998. Eliasson-Lappalainen, R. Etik och moral i äldreomsorgens vardag i Christensen, K., Syltevik, L.J. (red) Omsorgens forvitring? Bergen: Fagbokforlaget; FIP Statement of Professional Standards; 1998 Herborg, H. The pharmaceutical care concept Personal views with a focus on development projects in Denmark. International Pharmacy Journal, vol 9, no Holm, U. Empati att förstå andra människors känslor. Stockholm: Natur och Kultur; 1987 Mobach, M.P. Thought and Action. Change to the Customer in Community Pharmacy Practice. Labyrint Publication;

9 Appendix DEFINITIONER AV PHARMACEUTICAL CARE 24) Mikeal et al. (1975) Brodie et al. (1980) Hepler (1987) Hepler & Strand (1990) Hepler (1996) Strand (Cipolle et al 1998) FIP (1998) "the care that a given patient requires and receives which assures safe and rational drug use" "pharmaceutical care includes the determination of the drug needs for a given individual and the provision not only of the required drugs but also fo the services necessary (before, during, or after treatment) to ensure optimally safe and effective therapy" "a covenantal realtionship between a patient and a pharmacist in which the pharmacist performs drug-use-control functions (with appropriate knowledge and skill) governed by awareness of and commitment to the patient's interest" "the responsible provision of drug therapy in order to achieve definite outcomes that improve a patient s quality of life" "the responsible provision of drug therapy to achieve definite outcomes, which are (intended) to improve the quality of a patient's life" "a practice in which the practiotioner takes responsibility for a patient's drug-related needs and is held accountable for this commitment" the responsible provision of pharmaco-therapy for the purpose of achieving definite outcomes that improve or maintain a patient's quality of life. 24) Huvudsakligen från Mobach, M.P. Thought and Action. Change to the Customer in Community Pharmacy Practice, Labyrint Publication, s