Genvägen och Furulund

Transkript

1 Genvägen och Furulund Knivsta socken och kommun Uppsala län Uppland Arkeologisk utredning etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2939 Björn Hjulström

2 Arkeologikonsult Optimusvägen Upplands Väsby Tel: Omslagsbild:Vy över fältet vid Furulund. Från boplatslämningarna mot norr. Arkeologikonsult 2015 Allmänt kartmaterial: Lantmäteriet, dnr: _

3 Genvägen och Furulund Knivsta socken och kommun Uppsala län Uppland Björn Hjulström Arkeologisk utredning etapp 2 Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2939 Skutskär Tierp Österbybruk Gimo Östhammar Björklinge Alunda Heby Bälinge Enköping Storvreta Uppsala Sävja Alsike Knivsta Genvägen/Furulund

4 SAMMANFATTNING I samband med planering av en ny detaljplan för ett område vid Furulund Genvägen i Knivsta kommun utförde Arkeologikonsult en Arkeologisk utredning etapp 2 under september månad Utredningen berörde två större områden som pekats ut som möjliga boplatslägen vid en tidigare arkeologisk utredning etapp 1. I det södra området (AK objekt 4) påträffades boplatslämningar i två schakt. Lämningarna bestod av två härdar och en stenpackning. Fornlämningens avgränsning har rapporterats till FMIS (Fornminnesregistret), se figur 5. I det norra området (AK objekt 5) påträffades inga fornlämningar.

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 4 BAKGRUND... 6 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ...7 METOD... 9 RESULTAT UTVÄRDERING REFERENSER TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER BILAGA 1. SCHAKTTABELL BILAGA 2. ANLÄGGNINGSTABELL... 16

6 BAKGRUND På uppdrag av Knivsta kommun, utförde Arkeologikonsult, den 15 18:e september 2015 en arkeologisk utredning etapp 2 inom ett område vid Genvägen och Furulund strax söder om Knivsta samhälle. Anledningen till den arkeologiska utredningen var att Knivsta kommun har för avsikt att upprätta detaljplan för områdena kring Genvägen och Furulund med syfte att förtäta bebyggelsen i området genom at stycka av befintliga fastigheter. Furulund identifierades två möjliga boplatsområden (Björklund 2015). Syftet med den arkeologiska utredningen etapp 2 var att fastställa eventuell förekomst av fornlämning inom dessa två områden. Resultaten från utredningen ska ligga till grund för Länsstyrelsens fortsatta tillståndsprövning och utgöra underlag inför eventuella kommande undersökningssteg. Vid en tidigare arkeologisk utredning etapp 1 som omfattade ett större område kring Genvägen och 0 0,5 1 2 Kilometers Figur 1. Utredningsområdet markerat på Terrängkartan. Skala 1:

7 TOPOGRAFI OCH FORNLÄMNINGSMILJÖ I figur 2 visas fornlämningar samt utredningsområdet och resultat för den arkeologiska utredningen etapp 1. De nu aktuella områdena är objekt AK4, vid Furulund och Axelsberg och objekt AK5 vid Genvägen. För en mer utförlig beskrivning av den antikvariska bakgrunden se Arkeologikonsults rapport 2015:2869 (Björklund 2015). Här tar vi endast upp det som kan vara av intresse för förståelsen av de aktuella områdena. Den äldsta kartan över området är en Storskifteskarta över Knivsta by från år I figur 3 visas Storskifteskartan med utredningsområdena samt utredningsschakten. På Storskifteskartan utgörs större delen av utredningsområdet av åkermark (Nr 5) och mindre delar består av ängsmark (Nr 14). Åkern beskrivs på följande vis Norra eller Sädes gjärdet, består till det mesta av god lerjord och någon svartmylla å westra sidan emot ängen och hvaruti häradsvägen gör skillnad efter överenskommelse. Ängen beskrivs som Dito (dvs Backarne) i Norra gärdet hvaraf alla äro sterile och bergbundna, samt de större med tät barrskog beväxt. Knivsta 119:1 AK2 AK3 (N AK5 Knivsta 394:1-3 AK1 Knivsta 118:1 Knivsta 55:1 Knivsta 117:1 Knivsta 54:2 Knivsta382 Knivsta 54:1 Knivsta 342 Knivsta 116:1 AK m Figur 2. Fornlämningar, utredningsområde samt objekt utpekade vid utredningen etapp 1 på Fastighetskartan. De aktuella områdena för Arkeologisk utredning etapp 2 är de gulmarkerade objekten AK4 och AK5. Skala 1: Knivsta 93:1-3 Fornlämning Bevakningsobjekt Övrig kulturhistorisk lämning Möjlig fornlämning Utredningsområde etapp 1 7

8 AK5 AK4 Utredningsområde Schakt med indikation Schakt utan indikation Figur 3. Utredningsområdet och schakt markerade på Storskifteskartan Skala 1: Meter Enligt muntlig uppgift från en boende vid Knivsta gård ska en äldre man från området ha sagt att det på sent 1800-tal stod en kvarn strax norr om Genvägen. Uppgiften kan inte beläggas vare sig på Häradskartan från år eller på Ekonomiska kartan från 1950-talet. Av intresse kopplat till den muntliga uppgiften är ett köpebrev från 1916 gällande tre avsöndrade lägenheter kallade Kvarntorp 1, Kvarntorp 2 och Kvarntorp 3. Kvarntorp 1 låg vid hembygdsgården Kvarngården cirka 700 meter söder om utredningsområdet. Fastigheten Kvarntorp 2 låg i Särstaskogen norr om Genvägen. I figur 4 visas fastighetsgränsen för det avsöndrade kvarntorp 2 enligt köpebrevet på Häradskartan. Vi har inte kunnat spåra anledningen till fastighetens namn men kanske kan det sättas samman med den muntliga uppgiften om en kvarn i området. Platsen för Kvarntorp 3 har inte kunnat identifieras. Närområdet är rikt på fornlämningar från äldre och yngre järnålder. Främst gravfält men även runstenar, hägnadssystem och andra boplatslämningar förekommer. Spåren från bronsålder/äldsta järnålder består av ensamliggande stensättningar, skålgropsförekomster och hällristningar. De äldsta mänskliga lämningarna i socken är lösfynd av senneolitiska skafthålsyxor. Knivstaån, belägen ca 500 m väster om utredningsområdet (UO) var tidigare en havsvik som grundades upp kring år 0, vilket spelat en viktig roll för närområdet kring UO. Flera boplatslämningar, från äldre och yngre järnålder har registrerats och/ eller undersökts kring Knivsta, t.ex. Gredelby bytomt (Knivsta 11:1) och Knivsta 189:1. Två närliggande registrerade boplatslämningar av intresse för den aktuella utredningen är hägnadssystemet mellan Tarv och Oleda väster om UO (Knivsta 248 m.fl.) och husterrasserna vid Knivsta 93:1. Inom UO finns två gravfält som främst består av stensättningar, Knivsta 55:1 och Knivsta 117:1, och en ensamliggande stensättning, Knivsta 118:1, se figur 2. 8

9 AK5 AK4 Utredning etapp 2 Ägogräns Kvarntorp n:o 2 Figur 4. Utredningsområdet markerat på Häradskartan Skala 1: Meter METOD Inför den arkeologiska utredningen etapp 2 delades området i två prioriteringsområden och delar undantogs från utredningen, se figur 5. Sökschakt placerades över hela det område som klassificerats som Prio 1. Inom prio 2 skulle det endast sökschaktas om det kom boplatslämningar i anslutning inom Prio 1 områdena. Några fastigheter undantogs från utredningen etapp 2. Schaktningen skedde skiktvis ned till anläggningseller kulturlagerförande nivå, alternativt orörd markyta. Vid fynd av anläggningar eller enstaka artefakter utökades eller intensifierades schaktningen för att klargöra fornlämningens status. Samtliga schakt och kontexter mättes in med RTK-GPS och dokumenterades digitalt. Ett urval fotograferades. 9

10 Vid utredningen grävdes totalt 32 schakt, 17 schakt i det södra området och 15 schakt i det norra området, se figur 5. Schaktytan uppgick till 1360 RESULTAT m 2 vilket ungefär motsvarar 3,4% av den yta som klassificerats som prio ± Områden Utredningsområde Prio 1 Prio 2 Undantaget Resultat 5 6 Schakt med indikation Schakt utan indikation Meter Figur 6. Fornlämning Figur 5. Utredningsschakt och fornlämningsområde markerat på Fastighetskartan. Skala 1:

11 Södra området (AK objekt 4) Förhistoriska anläggningar påträffades endast i två schakt (schakt 1 och schakt 15). Schakten låg bredvid varandra i den södra delen av det södra området. Schakten visas i figur 6. I schakt 1 påträffades en härd (101) och en mindre stenkoncentration (102) bestående av skärvig sten i ett lager. Det var inte möjligt att avgöra vad stenkoncentrationen representerade. Härden bestod av skärvig sten och kol. Under ploglagret i schakt 1 fanns ett lager (horisont) med en del bränd lera och något enstaka obränt ben. Lagret hade ingen klar avgränsning men det var tydligt att det främst förekom i anslutning till anläggningarna. I schakt 15, strax väster om schakt 1, påträffades ytterligare en härd (103) med samma innehåll som den i schakt 1. Om vi hade befunnit oss i en central del av en boplats borde vi även ha identifierat stolphål och andra anläggningar. Härdarna representerar troligen aktiviteter i utkanten av en boplats. Eftersom vi saknar boplatslämningar i schakten öster och norr om lämningarna och ytan mot sydost ligger klart lägre och uppfattas som olämplig för en boplats är det troligt att den centrala delen av boplatsen legat närmare Knivsta by i sydväst. I figur 5 och figur 6 visas avgränsningen av fornlämningen inom utredningsområdet. Schakt 2 Schakt 4 ± E E 103 Schakt 1 Schakt 5 Schakt E Meter Schakt med indikation Schakt utan indikation Härd Stenkoncentration Fornlämning Utredningsområde Figur 6. Anläggnigar i schakt 1 och 15 samt fornlämningsavgränsningen Skala 1:

12 Norra området (AK objekt 5) I det norra området påträffades inga förhistoriska lämningar. I schakt 32 påträffades en större sten med tillhuggna kanter, se figur 7. Stenen verkade vara avsiktligt placerad men dess funktion gick inte att fastställa. Stenen gav ett sent intryck. På de historiska kartorna från perioden som stenen tolkats till (Häradsekonomiska kartan från 1859 och Ekonomiska kartan från 1950-talet) fanns inga byggnader på platsen. Stenen var i största laget för att vara en syllsten. En alternativ tolkning som diskuterades var att den kunde höra samman med den kvarn som enligt muntlig uppgift ska ha funnits i området på sent 1800-tal. Inga fynd eller kulturlager påträffades som kunde styrka den tolkningen. Figur 7. Syllsten i schakt 32. UTVÄRDERING Förhistoriska lämningar i form av två härdar och en stenpackningen påträffades i den södra delen av objekt AK4. Anläggningarna tolkas som boplatslämningar från utkanten av en boplats. Det fanns inga spår av några byggnader och det är troligt att den centrala delen av boplatsen legat sydväst om utredningsområdet. Avgränsningen av lämningarna inom utredningsområdet har rapporterats till Fornminnesregistret. Vid objekt AK5 påträffades inget av arkeologiskt intresse. 12

13 REFERENSER Litteratur Björklund, S Furulund-Genvägen, Arkeologisk utredning etapp 1. Rapporter Arkeologikonsult Kartor Knivsta nr 1, storskifte, 1809 (LMS akt A50:8:2) Knivsta nr 1, ägoutbyte, 1860 (LMM akt 03-kni-43) Säby nr 3-4, storskifte på åker, 1873 (LMS akt A50-17:1) Häradsekonomiska kartan, blad Knivsta, (RAK-id J ) Kvarntorp, avsöndring, 1916 (LMM 03-avs-4340) LMS Lantmäteristyrelsens arkiv LMM Lantmäterimyndigheternas arkiv RAK Rikets allmänna kartarkiv 13

14 TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER Arkeologikonsults projektnr Länsstyrelsens diarienummer Uppdragsgivare... Knivsta kommun Fastighet... Furulund m.fl. Socken... Knivsta Kommun... Knivsta Län... Uppsala Typ av undersökning... Arkeologisk utredning etapp 2 Undersökningstid, fält september 2015 Koordinatsystem... SWEREF 99 TM Höjdsystem... RH 2000 Projektledare... Björn Hjulström Fältarbete... Björn Hjulström, Sverker Holmqvist Layout... Björn Hjulström Fynd... Inga fynd tillvaratogs 14

15 Nr Objekt Längd (m) BILAGA 1. SCHAKTTABELL Bredd (m) Schaktdjup (m) Beskrivning 1 schakt med indikation 26 1,90 0,50 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera. 1 härd, 1 stenkoncentration 2 schakt utan indikation 30 1,90 0,40 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 3 schakt utan indikation 25 1,90 0,40 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 4 schakt utan indikation 33 1,90 0,30 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 5 schakt utan indikation 20 1,90 0,10 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 6 schakt utan indikation 33 1,90 0,75 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 7 schakt utan indikation 30 1,90 0,40 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 8 schakt utan indikation 29 1,90 0,30 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 9 schakt utan indikation 26 1,90 0,40 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 10 schakt utan indikation 24 1,90 0,40 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 11 schakt utan indikation 28 1,90 0,30 Ploglager: Lera. Undergrund: Morän 12 schakt utan indikation 27 1,90 0,45 Ploglager: Lera. Undergrund: Morän 13 schakt utan indikation 28 1,90 0,40 Ploglager: Lera. Undergrund: Morän 14 schakt utan indikation 21 1,90 0,45 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 15 schakt med indikation 23 1,90 0,40 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera. 1 härd 16 schakt utan indikation 7 4,00 0,45 Ploglager: Lera. Undergrund: Morän 17 schakt utan indikation 8 1,90 0,30 Ploglager: Lera. Undergrund: Morän 18 schakt utan indikation 21 1,90 0,30 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 19 schakt utan indikation 13 1,90 0,30 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 20 schakt utan indikation 13 1,90 0,30 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 21 schakt utan indikation 13 1,90 0,25 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 22 schakt utan indikation 14 1,90 0,30 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 23 schakt utan indikation 18 1,90 0,25 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 24 schakt utan indikation 27 1,90 0,30 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 25 schakt utan indikation 19 1,90 0,25 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 26 schakt utan indikation 16 1,90 0,30 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 27 schakt utan indikation 26 1,90 0,30 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 28 schakt utan indikation 26 1,90 0,30 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 29 schakt utan indikation 7 4,00 0,20 Ploglager: Lera. Undergrund: Morän 30 schakt utan indikation 13 1,90 0,25 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 31 schakt utan indikation 22 1,90 0,25 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera 32 schakt med indikation 18 1,90 9,25 Ploglager: Lera. Undergrund: Glacial lera. 1 syllsten 15

16 BILAGA 2. ANLÄGGNINGSTABELL Objekt nr Anl typ Beskrivning Schakt 101 Härd Härdbotten, 0,6 meter i diameter. Innehöll kol och skärvig sten Stenpackning Stennkoncentration, 0, 6 meter i diamter, med skärvig sten. Stenarna låg i ett lager. Ett obränt ben påträffades i ytan Härd Härdbotten, 0,75 meter i diamter. Innehöll kol och skärvig sten Syllsten Större sten med plan ovanyta och tillhuggna kanter. Stenen var cirka 2 x 1,1 meter i plan och uppskattades till cirka 0,8 meter djup. I ploglagret syntes ingen nedgrävningskant kring stenen. Inte heller i den glaciala leran syntes någon nedgrävningskant. Stenen tolkades ändå som placerad på platsen och avsaknaden av nedgrävningskant berodde troligen på att stenens tyngd gjort att den sjunkit ned i leran

17 17

18 Rapporter från Arkeologikonsult 2015:2939