IP-adressrymden - Grunderna i IP och skillnaden mellan version 4 och 6
|
|
- Marcus Håkansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 IP-adressrymden - Grunderna i IP och skillnaden mellan version 4 och 6 IT1 DOIP11 Niklas Pettersson (nikpe890@student.liu.se) Emil Wallin (emiwa603@student.liu.se) TDTS09 Datornät och Internetprotokoll VT Linköpings universitet
2 SAMMANFATTNING När IP utvecklades på 1970-talet så var det ingen som trodde att IP-adresserna inte skulle räcka. Men då antalet användare av Internet ökade kraftigare än väntat så insåg man i början av 1990-talet att adresserna var på väg att ta slut. Man började då att utveckla en ny IP-version som först fick namnet IPng (IP next generation), som sedan skulle få namnet IPv6. Men eftersom man behövde ändra något meddetsamma så fick man se sig om efter alternativa lösningar, t.ex. NAT och CIDR. De alternativa lösningarna gav oss många år extra med IPv4 men nu är det dags att gå över till Ipv6. Rapporten behandlar problematiken med IPv4. Vi kommer att ta upp några temporära lösningar till de problemen med att IP-adresserna tar slut. De lösningarna vi har tittat närmare på är NAT, PAT och CIDR. Vi förklarar även kort hur IPv6 fungerar.. 2
3 Innehållsförteckning 1. Inledning Syfte Frågeställning Metod Avgränsning Bakgrund Nätverkslagret Internet protocol IP version Analys Varför tar IP-adresserna slut? CIDR NAT IPv Några fördelar med IPv Några nackdelar Ipv6 Adressrymd Finns Ipv5? Diskussion och slutsatser...15 Referenser
4 1. Inledning Internet spelar idag en väldigt central roll i våra liv. Både i vårt privatliv och på arbetet så skickar vi e-post, läser nyheter, kommunicerar, och delar information av olika slag. Men det finns ett problem: De adresser vi använder oss av idag för att kommunicera över Internet idag håller på att ta slut. Därför har vi valt att skriva om adressrymden på Internet och vad som behöver förändras. Vi kommer att utreda vilka problem som finns idag, och även ta upp några tänkbara lösningar. 1.1 Syfte Syftet med rapporten är att få djupare kunskap om varför IP-adresserna på Internet håller på att ta slut och vad som har implementerats för att fördröja processen. Även att förstå hur IPv4 och IPv6 är uppbyggda, reda ut vad det kan finnas för lösningar till problemen och vad vi anser är den bästa lösningen. 1.2 Frågeställning För att kunna uppfylla syftet med rapporten så har vi valt att jobba utifrån följande frågeställningar. 1.3 Metod Vilken funktion fyller IP i Internet? Varför tar IP-adresserna slut? Vad skiljer IPv4 och IPv6? Vart tog IPv5 vägen? Hur fungerar NAT och CIDR? Hur ska vi lösa problemet med att IP-adresserna tar slut? Vi började med att samla information och fördjupa oss inom ämnet för att få tillräckligt mycket förståelse för att kunna genomföra skrivandet av rapporten. Vi har mest sökt efter böcker och rapporter som har skrivits inom ämnet tidigare. Internet har också varit en viktig del för där kunde vi finna mycket information i olika RFC-dokument. RFC-dokumenten är viktiga då de är originaldokument som beskriver hur olika standarder som används i bland annat Internet fungerar. 1.4 Avgränsning Vi har valt att inrikta oss på nätverkslagret då det är det lagret som rör vårt område mest. Vi har därför valt att inte utreda andra lager som finns i OSImodellen, men vi kommer att nämna det som är väsentligt. Vi kommer att förklara eventuella begrepp och förkortningar så tidigt som möjligt i rapporten för att slippa upprepning. 4
5 2. Bakgrund 2.1 Nätverkslagret Nätverkslagret har flera uppgifter. En av dem är att adressera meddelanden och översätta logiska adresser till fysiska. Det är även nätverkslagrets uppgift att ansvara för att paketleveransen fungerar mellan sändare och mottagare; att paketen skickas till rätt plats och tar rätt väg. Det är i detta lager som vi finner IP, och det är även här som en router arbetar. Nätverkslagret är lager nummer 3 i OSI-modellen (ISO 7498) som brukar användas för att förklara hur olika lager kommunicerar med varandra. I figuren nedan beskrivs vad de olika lagerna fyller för funktion. Applikationslagret är det lagret som är närmast användaren och är även det lager som användaren kan påverka mest. Modellen är en egen tolkning av den modell som togs fram av Hubert Zimmermann år Applikation Presentation Session Transport Nätverk OSI-modellen Nätverksprocess till applikation Dataframställning och kryptering Mellanvärldslig kommunikationssamordning Sändning och mottagning mellan två noder Logisk adressering Datalänk Fysisk adressering Fysiskt Media Figur 1. Egen tolkning av OSI-modellen (Zimmermann, 1980). 2.2 Internet protocol Stommen i det som vi idag kallar för Internet är IP, Internet protocol. Det är ett kommunikationsprotokoll som håller reda på vart du vill skicka eller varifrån du vill hämta din information. Den version som vi använder oss av idag är IP version 4. Version 4 har varit i bruk i över 20 år så den har blivit synonym med förkortningen IP. Vid överföring med IP så skickas data i form av paket och till varje paket så har man ett pakethuvud. I pakethuvudet finns information om adressering och innehåller även övrig nödvändig information för att kunna transportera paketet genom nätvkerket. Dessa kommer att beskrivas senare (se figur 2). Datan som skickas är oftast i form utav ett TCP- eller UDP-segment. I IPv4 så kan man ha upp till 2³² adresser, vilket innebär lite mer än 4 miljarder. En adress skrivs med 5
6 32 bitar och oftast i decimalform. Ett exempel på en IP-adress är Man brukar prata om statiskt eller dynamisk IP-adresstilldelning. Om man använder sig av statisk tilldelning av IP-adresser så är det användaren själv som anger vilken IP-adress som datorn ska använda sig av. Men det vanligaste är att man använder dynamisk IP-adresstilldelning, då datorn får en IP-adress tilldelad av en DHCP-server. En DHCP-server är oftast en router. Det är även vanligt att man har en adress som t.ex. istället för att använda IP-adressen. Det här systemet kallas för DNS (Domain Name Server). Det är väldigt smidigt då det är mycket lättare att komma ihåg ett namn istället för en IP-adress. När man ska använda sig av ett DNS-namn för att öppna en förbindelse så kopplar man upp sig mot en DNS-server för att översätta namnet mot en adress. Nu ska vi kika lite på hur IPv4-huvudet ser ut. Figur 2. Illustration över ett IPv4-paket (Govanius, 2000). Nedan förklarar vi de olika begreppen i figur 2 (Govanius, 2000): Version: Anger den nuvarande versionen av IP, alltså version 4. Header length: Anger längden på huvudet i antal byte. Type of Service: Används för olika tjänster Total length: Anger hela paketets längd, alltså huvudet + data. Den största teoretiska storleken på ett IP-paket är byte, men på ett Ethernet-nät (IEEE 802.3), som är standarden idag så går gränsen vid 1518 byte. Identification: Används för att sortera fragment av paket så de kommer i rätt ordning vid mottagning. Flags: Används vid fragmentering och återställning av paket. Fragment Offset: Anger det aktuella läget på fragmentet i originalpaketet. Time to Live: Ett värde mellan 0 och 255 som anger hur många routerhopp som får göras innan paketet ska förkastas. Protocol: Här anges transportprotokollet. Header Checksum: Innehåller information som visar om IP-huvudet är felfritt. Source Adress: Sändarens IP-adress. Destination Adress: Mottagarens IP-adress. 6
7 Options : Det här fältet innehåller en uppsättning av olika alternativ, för t.ex. säkerhetsindikering. Data : Här ligger fragment av den data som man skickar eller tar emot. 2.3 IP version 6 IP version 6 ses idag som en självklar efterträdare efter version 4. IPv6 stödjer adresser alltså 3,4x10 38 unika adresser. Det vanligaste sättet att skriva en version 6-adress på är med åtta 16-bitarsheltal avskiljda med semikolon. En adress kan t.ex. se ut så här: 2001:0000:1234:0000:0000:C1C0:ABCD:0876. Om ett tal inleds med en nolla så behöver man inte skriva ut den, och är det bara nollor i ett fält så kan man i vissa fall skriva dubbla semikolon istället. Så exempeladressen kan även skrivas så här : 2001:0:1234:::c1v0:abcd:876. Adresseringen är inte heller beroende av om man skriver små eller stora bokstäver (Hinden, Deering, 2003). Vissa av fälten i IP-huvudet ser annorlunda ut och här nedan redogör vi för de skillnaderna. Figur 3. Illustration över ett IPv6-paket (Blanchet, 2006, ). Nedan förklarar vi de olika begreppen i figur 3 (Blanchet, 2006; Deering, Hinden, 1998): Version: Samma användning som förut fast nu står det helt enkelt version 6. Traffic class: Samma som Type of Service. Flow label: Här kan man ange om man vill ha någon speciell typ av service, t.ex. realtidsservice; det är inte alltid som en router kan hantera Flow label, och i sådana fall sätts den bara till 0 och ignoreras. Payload length: I IPv4 använde man sig av 2 fält för att beskriva längden på IPpaketet. Här används bara ett och det anger hur långt Data + eventuella Extension Headers är. Längden på själva standardhuvudet behöver aldrig anges eftersom det alltid är de 320 första bitarna och inte fragmenteras. Next header: Gör samma som Protocol i IPv4 förutom att här anger man om man använder Extension Headers och i sådana fall vilket/vilka. Extension Headers: Här anges olika alternativ som man vill göra och undantag som kan behövas. Hop limit: Samma som Time to live. Source adress: Sändarens IP-adress. Destination adress: Mottagarens IP-adress. 7
8 3. Analys 3.1 Varför tar IP-adresserna slut? IPv4 utvecklades på 1970-talet. För att olika noder på nätet ska kunna kommunicera så måste de ha alla ha varsin unik IP-adress. I teorin kan man med IPv4 få ut 4 miljarder unika IP-adresser. Något som utvecklarna då tyckte skulle vara tillräckligt när de utvecklade IPv4 (Blanchet, 2006). Senare studier har dock visat att man rent praktiskt med 32-bitars adresslängd inte kan få ut mer än unika adresser (Blanchet, 2006; Huitema, 1994). Adresserna var även uppdelade i klasser (mer om detta i avsnitt 3.2). Detta gjorde adresseringen ännu mindre effektiv. När ett företag eller en organisation skulle tilldelas adresser var de tvungna att välja ett utav de olika adresspaketen som fanns tillgängliga. Detta paket var då ofta större än vad företaget egentligen behövde. Flera intervall med IP-adresser är också reserverade för experiment, privata nät eller för speciella funktioner såsom exempelvis broadcasting. Allt detta ledde till att man fick se sig om efter alternativa lösningar. I de två kommande avsnitt så kommer vi att förklara två lösningar som förlängt IPv4 livstid. 3.2 CIDR En lösning till problemet med den begränsade adressrymden i IPv4 är CIDR (Rekhter, Li, 1993). CIDR är en förkortning för Classless Inter-Domain Routing och är en förbättring av det gamla klassbaserade systemet för IP-adresser. I det gamla klassbaserade systemet för IP-adresser var adresserna uppdelade i klasser: Klass A, Klass B, Klass C, Klass D och Klass E. Adresserna i Klass A, B och C är de adresser vi använder oss av när vi blir tilldelade IP-adresser. Adresserna i Klass D är avsedda för IP-multicasting och adresserna i Klass E är adresser som kan användas för experiment. Klass A är adresserna Klass B är adresserna Klass C är adresserna Adresserna är indelade i två delar : den första delen är nätverksadressen som talar om vilket nät det är och den andra är värdadressen som talar om vilken dator det är. Nätverksadressen i Klass A består av 8 bitar och värdadressen består av 24 bitar. Detta betyder att ett Klass A-nät innehåller ca 16 miljoner adresser. Nätverksadressen i Klass B består av 16 bitar och värdadressen även den av 16 bitar, alltså ca 64 tusen adresser. Nätverksadressen i Klass C består av 24 bitar och värdadressen består av 8 bitar, alltså 256 adresser (Blanchet, 2006). Före CIDR, när man använde sig av klasserna, så köpte företag ett Klass A-, Klass B- eller Klass C-nät. När de köpte en klass med adresser så ägde företaget adresserna istället för som idag när de hyr en adress. Detta medförde att det 8
9 slösades bort väldigt många IP-adresser. Men 1993 lanserades CIDR, som ersatte det gamla klassbaserade systemet. Detta var mycket bra, eftersom Klass B-näten tog slut på 1990-talet och då kunde inte företag som ville köpa ett Klass B-nät göra det. Istället fick företagen köpa flera Klass C-nät, vilket ledde till att routingtabellerna blev mycket stora (Blanchet, 2006). Det andra som var ett problem före CIDR var att företagen inte kunde välja exakt hur många adresser de ville köpa (Fuller, 1993). CIDR är som sagt klasslöst; istället för de bestämda klasserna där nätverksadressen antingen var 8, 16 eller 24 bitar lång, så används nu prefix från 13 till 27 bitar (Fuller, Li, 2006). CIDR-blockprefix fungerar som så att du tar hela adressen, 32 bitar minus värdadressens bitar och får då talet som står efter /. Om du har ett lokalt nät med 32 adresser har du en värdadress på 5 bitar, 32-5=27, alltså CIDR Block Prefix / 27, enklare sagt är talet efter / (i exemplet 27) nätverksadressens antal bitar. Ett exempel: /27 är de 32 adresserna mellan och CIDR-blockprefix Motsvarighet i antal Klass C-nät Totalt antal adresser /27 1/8 av ett Klass C 32 adresser /26 1/4 av ett Klass C 64 adresser /25 1/2 av ett Klass C 128 adresser /24 1 Klass C 256 adresser /23 2 Klass C 512 adresser /22 4 Klass C 1024 adresser /21 8 Klass C 2048 adresser /20 16 Klass C 4096 adresser /19 32 Klass C 8192 adresser /18 64 Klass C adresser / Klass C adresser / Klass C ( =1 Klass B) adresser / Klass C adresser / Klass C adresser / Klass C adresser Figur 4. Illustration av CIDR-blockprefix (Fuller, 2006). Fördelen med CIDR är till exempel att routingtabellerna har minskat i storlek. Anledningen till det är att om ett nätverk är uppbyggt med flera Klass C-nät kan routern tolka det som ett visst antal Klass B-nät, eftersom till exempel fyra /24-nät 9
10 kan skrivas som ett /22-nät. Som följd av detta har den globala Internetroutingtabellen blivit mindre i storlek (Fuller, Li, 2006). Istället för att bara kunna använda sig av nät med nätverksadresser med 8,16 eller 24 bitar kan man nu använda sig av prefix från 13 till 27 bitar, vilket har gjort det möjligt för företag att köpa ett nät innehållande från 32 till adresser (Fuller, Li, 2006). CIDR är alltså en bra lösning på problemet med den begränsade adressrymden i IPv4. Men CIDR är även en bra lösning på problemet att den globala routingtabellen blir för stor. CIDR kommer att stödjas i IPv6 eftersom funktionen minskar den globala routingtabellen så pass mycket (Blanchet, 2006). 3.3 NAT En av de viktiga temporära lösningarna på problemet med för få adresser i IPv4 är NAT. NAT är en förkortning för Network Adress Translation och är en funktion som finns i brandväggen eller routern. Denna funktion gör det möjligt att inom ett lokalt nät (LAN) endast använda en publik adress, alltså en IP-adress som är giltig på Internet. Alla datorer inom det lokala nätet använder sig av de privata adresserna (som finns i RFC 1918). NAT-funktionen översätter de privata adresserna till den publika adressen när datorerna kommunicerar med Internet (Blanchet, 2006). Idag använder sig NAT av funktionen PAT, som står för Port Adress Translation. Det innebär att varje dator som kommunicerar med Internet även blir tilldelad ett externt portnummer i brandväggen eller routern (Srisuresh, Holdrege, 1999). Under 1990-talet blev NAT-funktionen mycket populär inom olika företags lokala nät. Anledningen till detta var att företagen använde sig av väldigt många datorer inom deras lokala nät, men deras Internet-leverantörer ville inte ge dem tillräckligt många publika adresser. Även om företagen kunde få flera publika adresser så skulle detta inte vara ett ekonomiskt val när de kunde använda sig av NAT. Förklaring av hur NAT fungerar: Antag att vi har ett lokalt nät med fyra datorer. Datorerna använder sig av de privata adresserna När en av dessa datorer vill kommunicera med Internet skickas paketen till routern som översätter adressen till den publika adressen , samt tilldelar adressen ett externt portnummer. När sedan datorn får svar ifrån Internet skickas paketen till routern som översätter adressen samt portnumret till den privata adressen samt porten som datorn använder sig av. Så länge uppkopplingen lever kommer NAT-funktionen ihåg vilka översättningar den har gjort och till vilken dator de inkommande paketen ska skickas. 10
11 Figur 5. Illustration över hur ett nät fungerar med NAT (Srisuresh, Egevang, 2001). 4. IPv6 IPv4 spelar just nu på sina sista strängar. Tack vare väldigt smarta lösningar så har det inte blivit någon panik av situationen. Men nu måste vi göra något: Stora länder såsom exempelvis Kina och Indien är på väg ikapp i användandet av Internet, och är snart i stort behov av fler adresser. Vi använder allt fler apparater som behöver en egen IP-adress och 3G-telefoner kräver dessutom åtminstone en IP-adress var. Tidigare i rapporten har vi diskuterat det slösaktiga utdelandet av klasser. De största klassnäten Klass-A blev snabbt utdelade. Men även om de är utdelade så används inte alla adresser inom de näten. Eftersom de inte används så är det ett väldigt slöseri med IP-adresser. Något som kan ses som allvarligt är att organisationen RIPE utfärdade en varning i oktober 2007 att om Internet fortsätter att växa i samma tempo så är adresserna slut (RIPE, 2007). Eftersom vi inte kommer att se någon minskning av behovet av IP-adresser så måste vi se oss om efter någon efterträdare till IPv4. Idag så finns det inte någon given efterträdare förutom IPv6. Låt oss därför studera fördelarna och nackdelarna med version 6 av IP. 4.1 Några fördelar med IPv6 Här nedan listar vi några fördelar med IPv6. 1. Tillståndslös autokonfiguration: I IPv6 så behövs inte DHCP på samma sätt; maskiner som kan tala IPv6 kan själva konfigurera en IP-adress och en gateway och därmed komma ut på nätet utan hjälp. 2. Lätt att numrera: IPv6-adresserna är prefixstyrda och det är även routingen, så det är lätt att numrera om adressen genom att bara byta ut prefixet. 3. Kryptering och autenticering: 11
12 IPsec som ger kryptering och autentisering för IP-trafik är obligatoriskt för IPv6 så att det finns alltid stöd för det. 4. Enkelt att utöka: Det finns flera bitar i IPv6-huvudet som kan användas till extra saker om och när det skulle behövas. 5. Hårdvara: IPv6 headern är mycket bättre hårdvaruoptimerat för hårdvaran och det kan tolkas väldigt lätt av alla noder på nätet (Blanchet, 2006; Thomson, 2007; Hinden, Deering, 1998). 4.2 Några nackdelar Här nedan listar vi några nackdelar med IPv6. 1. Ekonomiskt: Det blir dyrt för stora företag och organisationer att gå över till IPv6 ; det kommer bland annat att krävas ny programvara eller ny nätutrustning beroende på vad som används idag. 2. DNS: Eftersom man med IPv6 kommer att tilldela sig själv en IP-adress och en default gateway, så får man ingen DNS-server tilldelad. Det finns inte riktigt någon standard utarbetad för hur detta ska fungera i IPv6, och alla DNS-servrar är inte kompatibla med IPv6 ännu (Blanchet, 2006). 4.3 IPv6:s Adressrymd Det finns fyra olika adresstyper i IPv6. De typer som finns är Unicast, Multicast, Anycast och reserverade. Vad som är gemensamt för varje typ är att sista delen av adressen utgörs av ett interface-id. Interface-ID generas t.ex. av enhetens MACadress. Här nedan följer figurer och förklaringar över hur de olika adresstyperna är uppbyggda och fungerar (Hinden, 2006). Unicast (en till en): Det finns fyra olika typer av Unicastadresser. - global Figuren nedan visar en uppkoppling mellan två noder över ett globalt nät. N bitar M bitar N - M bitar Globalt routingprefix Subnät-ID Interface-ID Figur 6. Illustration av globala unicastadresser (Hinden, 2006). - lokal Figuren nedan visar en uppkoppling över en global gateway. 10 bitar 54 bitar 64 bitar Subnät-ID Interface-ID Figur 7. Illustration av lokala unicastadresser (Hinden, 2006). 12
13 - direkt Figuren visar en direktuppkoppling mellan två noder. 10 bitar 54 bitar 64 bitar Interface-ID Figur 8. Illustration av direktuppkopplade unicastadresser (Hinden, 2006). - IPv4 kompatibla De adresser som är kompatibla med Ipv4 börjar med 96 bitar bestående av nollor och sedan 32 bitar adress. Dessa adresser finns för att förenkla övergången från Ipv4 till Ipv6. Adresserna beskrivs i figuren som följer: 96 bitar 32 bitar IPv4-adress Figur 9. Illustration av IPv4 kompatibla-adresser (Hinden, 2006). Multicast (en till många): En multicastadress är en adress som sänder till ett gruppnät, en multicastadress kan vara medlem i flera grupper samtidigt. Flaggor används för specifika ändamål och Scope är hur långt man vill skicka sin multicast, t.ex. endast lokalt eller till närmaste nät. Figuren nedan visar hur en multicastadress är uppbyggd. 8 bitar 4 bitar 4 bitar 112 bitar Flaggor SCOPE Grupp-ID Figur 10. Illustration av multicastadresser (Hinden, 2006). Anycast (en till närmaste) En anycastadress är en adress som går till närmaste nod. Adressen består delvis av det subnätet man vill skicka till och resten utgörs av nollor. N bitar 128 N bitar Subnätsprefix Figur 11. Illustration av anycastadresser (Hinden, 2006). Reserverade (För specifika ändamål) De prefix som inte är reserverade är Unicastprefixen och Multicastprefixen. Anycastadresser allokeras med Unicastprefix. Några reserverade adresser som är värda att nämna är loopbackadressen (0:0:0:0:0:0:0:1) och den ospecificerade adressen (0:0:0:0:0:0:0:0). De här två adresserna har ett unicastprefix. 4.4 Finns IPv5? IPv5 finns egentligen inte, men ett annat protokoll ST (Internet Stream Protocol) jobbar i samma lager som IP och blev därför ibland kallat IPv5. ST definierades år 1979 i IEN-119 (Internet Engineering Note 119). Den aktuella IP-versionen skrivs 13
14 i IP-huvudet med 4 bitar, alltså ett tal mellan 0 och 15. ST var nummer 5 av IP och därför var numret 5 redan upptaget när IPv6 började utvecklas. ST var ett experimentprotokoll för att kunna strömma data t.ex. ljud eller bild över nätet. Men dåtidens nät var inte tillräckligt stabila för att det skulle fungera. ST lades senare på is och blev ersatt av andra protokoll (IEN119; Wikipedia, 2008; Unix.se, 2008). 14
15 5. Diskussion och slutsatser Eftersom IPv4 är från slutet av 1970-talet så är det inte så konstigt att det idag behövs ett nytt protokoll. Vi tycker att IPv4 i grunden är välfungerande och att det har stått sig väldigt bra, men vi vill använda oss av mer funktioner och kräver högre krav på våra nät nu. Tack vare NAT och CIDR som har utvecklats så har man kunnat förlänga livstiden på IPv4. Men eftersom antal enheter som kopplats upp mot Internet idag ökar kraftigt så behöver vi ett system med fler unika adresser än vad som stöds av IPv4. Den enda hållbara lösningen för att kunna förse alla användare med IP-adresser som vi kan se är att implementera IPv6 allt eftersom. Vi tycker inte att alla ska byta till IPv6 över en natt, utan företagen ska visa vägen och att folket ska följa med allt eftersom. Det viktigaste är ju inte att vi har IPv6 i våra lokala nät, utan är att vi har det i vår accesspunkt till Internet. Ett av målen med IPv6 är att alla enheter som använder sig av Internet ska ha en unik adress. En viktig punkt är att lösa problemet med DNS i IPv6 eftersom man inte har någon standard för vilken DNS-server man ska koppla upp sig emot och alla DNS-servrar är inte kompatibla med IPv6 ännu. Redan nu tycker vi att man borde sträva efter en övergång till IPv6 och försöka göra den så smidig som möjligt. 15
16 Referenser Internet: Hinden, R. och Deering, S. (2003), RFC3513 Internet Protocol Version 6 (IPv6) Addressing Architecture, IETF, April 2003 [www] <ftp://ftp.rfc-editor.org/in-notes/rfc3513.txt> Hämtad 2/4-08 Hinden, R. och Deering, S. (2006), RFC4291 IP Version 6 Addressing Architecture, IETF, Februari 2006 [www] <ftp://ftp.rfc-editor.org/in-notes/rfc4291.txt> Hämtad 2/4-08 Hinden, R. och Deering, S. (1998), RFC2460 Internet Protocol, Version 6 (IPv6) Specification, IETF, December 1998 [www] <ftp://ftp.rfc-editor.org/in-notes/rfc2460.txt> Hämtad 2/4-08 Huitema, C. (1994), RFC1715 The H Ratio for Address Assignment Efficiency, November 1994 [www] <ftp://ftp.rfc-editor.org/in-notes/rfc1715.txt> Hämtad 2/4-08 Rekhter, Y. och Li, T. (1993), RFC1518 An Architecture for IP Address Allocation with CIDR, IETF, September 1993 [www] <ftp://ftp.rfc-editor.org/in-notes/rfc1518.txt> Hämtad 2/4-08 Fuller, V.; Li, T.; Yu, J. och Varadhan, K. (1993), RFC1519 Classless Inter- Domain Routing (CIDR): an Address Assignment and Aggregation Strategy, IETF, September 1993 [www] <ftp://ftp.rfc-editor.org/in-notes/rfc1519.txt> Hämtad 2/4-08 Fuller, V. och Li, T. (2006), RFC4632 Classless Inter-domain Routing (CIDR): The Internet Address Assignment and Aggregation Plan, IETF, Augusti 2006 [www] <ftp://ftp.rfc-editor.org/in-notes/rfc4632.txt> Hämtad 2/4-08 Srisuresh, P. och Holdrege, M. (1999), RFC2663 IP Network Address Translator (NAT) Terminology and Considerations, IETF, Augusti 1999 [www] <ftp://ftp.rfc-editor.org/in-notes/rfc2663.txt> Hämtad 2/4-08 Srisuresh, P. och Egevang, K. (2001), RFC3022 Traditional IP Network Address Translator (Traditional NAT), IETF, Januari 2001 [www] <ftp://ftp.rfc-editor.org/in-notes/rfc3022.txt> Hämtad 2/4-08 Thomson, S.; Narten, T. och Jinmei, T. (2007), RFC4862 IPv6 Stateless Address Autoconfiguration, IETF, September 2007 [www] 16
17 <ftp://ftp.rfc-editor.org/in-notes/rfc4862.txt> Hämtad 2/4-08 Forgie, J. (1979), ST - A Proposed Internet Stream Protocol, IETF, September 1979 [www] <ftp://ftp.rfc-editor.org/in-notes/ien/ien119.txt> Hämtad 2/4-08 IPv6 (2008), Unix.se, 2008 [www] < Hämtad 2/4-08 Internet Stream Protocol (2008) [www] < Hämtad 2/4-08 Zimmermann, H. (1980), OSI reference Model The ISO Model of Architecture for Open Systems Interconnection, IEEE Transactions on communications, vol. Com-28, no. 4, april [www] < 33.pdf> Hämtad 2/4-08 Savoric, M. (2004), Improving Congestion Control in IP-based Networks by Information Sharing [www] < Hämtad 17/2-08 RIPE 55 (2007) Resolution on IPv4 Depletion, Meeting report, RIPE55, [www] < Hämtad 2/4-08 Litteratur: Govanius, G. (2000), TCP/IP 24sju, Pagina förlags AB, Blanchet, M. (2006), Migrating to IPv6, John Wiley & Sons,
IPv6 Jonas Aronsson 3TEa
IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.
Läs merDIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Nätverksskikt Agenda Host-till-host kommunikation IPv4 protokoll förbindelselös IPv4 protokoll otillförlitlig leverans IPv4 protokoll media oberoende Styrinformation
Läs merIP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll
1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på
Läs merKapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs merIPv6 Jonas Westerlund Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, 20520 Åbo, Finland e-mail: jonweste@abo.nospam.fi
IPv6 Jonas Westerlund Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, 20520 Åbo, Finland e-mail: jonweste@abonospamfi Abstrakt I denna uppsats skall jag ta upp dom grundläggande egenskaper hos Internet
Läs merProtokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på vägen. 2
Läs merInternetprotokollen. Maria Kihl
Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition
Läs merKihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på
Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP beskrivs även bra på https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Dator A Länkprotokoll 2 Dator E Nät 2 Dator
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Transportprotokoll (TCP) Jens A Andersson Att göra Följ upp resultat = obligatoriska moment Responsgruppsmöte på fredag Läs endim! Matten är jätteviktig
Läs merKihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1
Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Classful, classless och route summarization 6.- Dynamisk
Läs merInternetprotokollen. Maria Kihl
Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP: https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Network Address Translation
Läs merNätverksteknik B - Network Address Translation
Nätverksteknik B - Network Address Translation Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 14 april 2016 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik B - Network Address Translation
Läs merDA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn
DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC
Läs mer3) Routern kontrollerar nu om destinationen återfinns i Routingtabellen av för att se om det finns en väg (route) till denna remote ost.
Routingprocessen Vid kommunikation mellan datorer måste de känna till var och hur de skall skicka paketen, om de datorer som ska kommunicera ligger på samma IP-nät är det ju inget problem. Men är det så
Läs merInstuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014
Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.
Läs merDenna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP
itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP Internet Protocol (IP) Huvudsakliga protokollet för kommunikation på Internet (och lokala nätverk) En IP-adress
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar
5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merPlanering och RA/DHCPv6 i detalj
Planering och A/DHCPv6 i detalj Page 2 Adressplanering Adresstilldelning Exempel och tips Sammanfattning Page 3 Page 4 Kort svar: jättemånga! Varje företag får minst en /48 per Internet-anslutning: 2 128-48
Läs merFöreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:
Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten
Läs merTCP/IP och Internetadressering
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset
Läs merProtokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson
Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att göra Responsgruppsmöte: Ämnesbeskrivning Fredag 15/9 8-10; kolla grupper och tider på hemsidan Lämna in slide(s) före 15.00 imorgon.
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing - Ethernet 6.- Dynamisk routing 7.- Distansvektor routingprotokoll Agenda
Läs merKomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson
KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och
Läs merVilka är vi. Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA
IPv6-introduktion 1 Vilka är vi Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA 2 Övergripande om IPv6 3 IPv4 och IPv6 - skillnader Adresslängd 32 resp 128 bitar Autokonfigurering DHCP och ev Zeroconf
Läs merGrundläggande datavetenskap, 4p
Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling
Läs mer5 Internet, TCP/IP och Applikationer
5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merFöreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter
Läs merFöreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET
Föreläsning 8 Introduktion historia protokollstacken Internet protokoll (IP) Adressering Paketformat Förmedling IPv6 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Historia ARPANET föregångare till Internet US
Läs mer2D1395, Datasäkerhet. GF3 Paketfiltrering
Datum: 2006-10-09 Skribent: Andreas Boström Föreläsare: Roland Elverljung 2D1395, Datasäkerhet GF3 Paketfiltrering Den här föreläsningen behandlar paketfiltrering samt en kort översikt över TCP ( Transmission
Läs merGrundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5
Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från
Läs merFrån användare till användare ARP. (Maria Kihl)
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning i Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merDIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning
DIG IN TO Administration av nätverk- och serverutrustning CCNA 1 1.- CISCO 2.- Router 3.- IOS 4.- Grundkonfigurationer 5.- Routing och Ethernet 5a.- Statisk routing 5b.- Route summarization i classful
Läs merDIG IN TO Nätverksteknologier
DIG IN TO Nätverksteknologier CCNA 1 Datalänkskikt - Ethernet Agenda Ethernet Datalänksskiktets grundtjänster Ethernet ramformat Adressering i Datalänkskiktet Unicast MAC adresser Broadcast MAC adresser
Läs merDatakommunika,on på Internet
Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =
Läs merÖvningar - Datorkommunikation
Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar
Läs merTentamen i datakommunikation EDA343/DIT420 Vt 2011
1. Internet-modellen är liksom OSI-modellen baserad på att dela upp funktionerna för datakommunikation i ett antal lager layers. Datamängden efter bearbetningen av ett protokoll vid varje lager kallas
Läs merKapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson
Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs merKapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare
Läs merUppgift: Design and evaluation of a TCP proxy which provides secure tunneling to another TCP proxy.
Uppgift i Internetworking för Chip Maguire. Problemställning: Uppgift: Design and evaluation of a TCP proxy which provides secure tunneling to another TCP proxy. Problemet Ett par av proxies ska sättas
Läs merKarlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap
TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid 1 av 7 Måndag 02-01-14 kl. 14.00 19.00 Ansvariga lärare: Johan Garcia och Annika Wennström Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p,
Läs merTentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014
Tentamen i Datorkommunikation den 10 mars 2014 Tillåtna hjälpmedel: räknedosa Varje uppgift ger 10 poäng. För godkänt krävs 30 poäng. Uppgift 1 Antag att man ska skicka en fil av storleken 10 kbit från
Läs merMattias Wiggberg 1. Orientera på Internet. IP-adress. IP-adresserna räcker inte... Mer om IP-adresser
Orientera på Internet Nuvarande Internet Protocol version 4 (IPv4). Internet är en infrastruktur som förbinder en mängd datorer. Hur hittar vi till en specifik dator? Väl framme vid datorn, hur hittar
Läs merIP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.
IP routinghierarkier Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.fi Abstrakt Denna text berättar främst om hur Internets
Läs merLösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30
Lösningar ETS052 Datorkommunikation, 2015-10-30 Dessa lösningar ska ses som exempel. Andra lösningar och svar kan också ge poäng på tentan. 1. 2. a. Flaggor används av länkprotokollet för att markera start/slut
Läs merStora datanät. Maria Kihl
Stora datanät Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning
Läs merFör att din dator ska fungera på IP-nivån så behövs tre saker konfigureras:
Här beskrivs hur IP fungerar med statiska och dynamiska adresser (DHCP). Kapitlet behandlar grunderna för routing och hur IP-headern är uppbyggd. Subnätmaskens funktion, utseende och hur den används för
Läs mer5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet
5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste
Läs merVad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man?
IP Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man? Internet Internet använder sig av protokollbaserad kommunikation. Ett protokoll kan jämföras med att man
Läs merDatakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing
Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet
Läs merLTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT)
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare. Alla svar och uträkningar måste vara väl motiverade! Denna
Läs merNätskiktet. Nätskiktet och Internet Protocol. End-to-end -argumentet. IP-pakethuvudet. IP och länkskiktet <#>
Nätskiktet Nätskiktet och Internet Protocol Sidorna 190-222 i boken Internet-protokollet (IP) implementerar nätskiktet Datakommunikationspaket förmedlas över olika fysiska skikt från en maskin till en
Läs merFöreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från applikation till applikation
Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) Från till Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter nätadapter
Läs merFöreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Emma Fitzgerald
Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Emma Fitzgerald Kursombud! 2 Laborationer torsdag/fredag Labbmanual Obligatorisk Säljs på KF
Läs merKapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)
Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av
Läs merFile Transfer Protocol (FTP) Problem och lösningar
File Transfer Protocol (FTP) Problem och lösningar Fredrik Pettersson frepe593@student.liu.se Daniel Torstensson danto629@student.liu.se IT1 - DOIP21 TDTS09 Datornät och internetprotokoll Linköpings universitet
Läs merLABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar
LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Laborant/er: Klass: Laborationsansvarig: Robin Cedermark Erik Gylemo Jimmy Johansson Oskar Löwendahl Jakob Åberg DD12 Martin Andersson Hans Ericsson
Läs merUtveckling av en metod för att implementera IPv6 i en existerande nätverksmiljö
2011-05-24 Utveckling av en metod för att implementera IPv6 i en existerande nätverksmiljö Jonas Svensson 0738 239 049 jonas86@gmail.com Data & Systemvetenskap Joel Bergman 0732 020 828 brgman@gmail.com
Läs merTentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk
Tentamen i ETSF15 Kommunikationssystem och Nätverk Måndag 14 mars, kl 14.00-19.00 Victoriastadium 1A, 1B Skriv namn/identitet på varje papper. Använd endast en sida av pappret. Börja en ny uppgift på ett
Läs merTentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp 2013-01-15 mfattning: 52 poäng Betyg 5: 47 poäng Betyg 4: 39 poäng Betyg 3: 29 poäng BS! Alla svar skall motiveras och om förutsättningar saknas skall
Läs merTotalt antal poäng på tentamen: 50 För att få respektive betyg krävs: U<20, 3>=20, 4>=30, 5>=40
Nätverk II / Routingoch switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C TGITT17 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2018-05-28 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga Totalt antal poäng på
Läs merLösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029
Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna
Läs merStora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson
Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex
Läs merSystemkrav och tekniska förutsättningar
Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån
Läs merIPv6 Övergångstekniker Tobias Oscarsson
Institutionen för kommunikation och information Examensarbete i datavetenskap 15hp C-nivå Vårterminen 2010 IPv6 Övergångstekniker Tobias Oscarsson Titel Examensrapport inlämnad av Tobias Oscarsson till
Läs merAtt införa Ipv6 på en hostingplattform
Institutionen för Innovation Design och Teknik Att införa Ipv6 på en hostingplattform Ett examensarbete i datavetenskap med inriktning mot nätverksteknik, 15hp Av: Zerdesht Saleyi Handledare: Stefan Löfgren
Läs merRouting Information Protocol
Routing Information Protocol Problem och lösningar TDTS09 Datornät och internetprotokoll Grupp: DOIP26 Erik Eloff, Annica Lewin eriel743@student.liu.se, annle867@student.liu.se Linköpings universitet 22
Läs merGrundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3
Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering
Läs merLTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19
LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.
Läs merAtt införa Ipv6 på en hostingplattform
Institutionen för Innovation Design och Teknik Att införa Ipv6 på en hostingplattform Examensarbete grundnivå, Datavetenskap 15 hp (CDT307) Av: Zerdesht Saleyi Handledare: Stefan Löfgren Examinator: Mats
Läs merIPv6. Bakgrund Framtid Egenskaper
Anders Berndt Arena College Vårterminen 2003 IPv6 Bakgrund Framtid Egenskaper Sammanfattning Det här arbetet tar en titt på Internet Protocol version 6, undrar vad som skiljer det från sin föregångare,
Läs merFramtidens adresseringsstandard Internet Protokoll version 6
Framtidens adresseringsstandard Internet Protokoll version 6 Anders Boqvist 850121-6959 abt07002@student.mdh.se Oscar Gyllhag 860307-1690 ogg07001@student.mdh.se 1 SAMMANFATTNING Det finns stora skillnader
Läs merF8 Meddelandesändning med UDP
F8 Meddelandesändning med UDP EDA0965 Nätverksprogrammering Per Andersson Datavetenskap Lunds universitet Transport Layer Bygger vidare på Internet Layer / IP. Applikationsprogram Transportlagret Internetlagret
Läs merNätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet
Nätverk och Java, grunder Föreläsning 0: 0: Introduktion till Internet Se Se också Intro en en streamad videoinspelning som som finns finns på på nätet nätet Innehåll Kort om grundläggande nätverkskoncept
Läs merObjektorienterad Programkonstruktion. Föreläsning 10 7 dec 2015
Objektorienterad Programkonstruktion Föreläsning 10 7 dec 2015 Nätverksprotokoll - OSI Open Systems Interconnection model (ISO standard) definierar 7 lager för nätverkskommunikation: 1 - Physical Layer:
Läs merFöljande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a?
Följande signaler har kodats med Manchester. Hur ser bitströmmen ut om den inleds med en 0:a? Övergång från hög-låg spänning = 0 Övergång från låg-hög spännning = 1 0 1 1 1 0 1 0 0 0 1 0 0 Koda bitsekvensen
Läs merTentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp
Tentamen CDT102 Datakommunikation i nätverk I 7,5hp 2012-11-06 mfattning: 50 poäng Betyg 5: 45 poäng Betyg 4: 37 poäng Betyg 3: 27 poäng BS! Alla svar skall motiveras och om förutsättningar saknas skall
Läs merChrister Scheja TAC AB
Byggnadsautomation för ingenjörer Byggnadsautomation för ingenjörer VVS-tekniska föreningen, Nordbygg 2004 Christer Scheja TAC AB resentation, No 1 Internet/Intranet Ihopkopplade datornät ingen ägare Internet
Läs merSKA v6. Godkänd: 2009-04-15 Rev: 1.01. 15 April. SKA v6 1(19)
15 April SKA v6 2009 1(19) Innehåll 1 Inledning... 4 2 SKA v6... 5 2.1 Behöver vi IPv6?...5 2.2 Är det bara att slå igång IPv6?...5 2.3 Några myter och sanningar om IPv6...6 2.4 Adresstilldelning av IPv6-adresser...6
Läs merEn jämförande studie av IPv4 och IPv6
School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI En jämförande studie av IPv4 och IPv6 Jonas Harnell Yonatan Alemayehu Jun 2005 MSI Report 05127 Växjö University ISSN
Läs merOSI-modellen. Skiktade kommunikationsprotokoll. OSI-Modellen. Vad är en bra skiktindelning? Fysiska skiktet. Länkskiktet
OSI-modellen Skiktade kommunikationsprotokoll Informationsteknologi Jakob Carlström Open Systems Interconnect Standardiserad av ISO 98 Referensmodell, inte protokollstandard skikt Har påverkat utvecklingen
Läs meradressöversättning. Adressöversättning bryter mot principen att kommunicera end-to-end. introduktion till ip 93 Testa själv
Det här kapitlet behandlar adressöversättning relativt djupt. Olika tekniker som NAPT och PAT tas upp. Likaså olika varianter av NAPT för att förklara problem som uppstår på grund av adressöversättning.
Läs merFrån användare till användare. (Maria Kihl)
Kapitel 6, 7, o 8: Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka k data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och
Läs merÖVERGÅNGEN TILL IPV6: SÄKERHETSRISKER. Examensarbete inom huvudområdet Datalogi Grundnivå 15 högskolepoäng Vårtermin 2012.
ÖVERGÅNGEN TILL IPV6: SÄKERHETSRISKER Examensarbete inom huvudområdet Datalogi Grundnivå 15 högskolepoäng Vårtermin 2012 Marcus Karlsson Handledare: Birgitta Lindström Examinator: Henrik Gustavsson Sammanfattning
Läs merFöreläsning 4. Föreläsning 4. Från länk till nät
Föreläsning 4 Mål: Förstå hur man bygger upp telekommunikationsnätverk Förstå begreppet topologi Känna till de allmännaste nätverkstopologierna Känna till de olika förmedlingsteknikerna Känna till bakgrunden
Läs merBlekinge Tekniska Högskola Institutionen för Programvaruteknik och Datavetenskap. IP version 6
Blekinge Tekniska Högskola Institutionen för Programvaruteknik och Datavetenskap IP version 6 Inte längre frågan OM och inte så mycket NÄR utan snarare HUR! Kandidatarbete inom datavetenskap Juni 2001
Läs merPNSPO! CP1W-CIF41. 14 mars 2012 OMRON Corporation
PNSPO! 14 mars 2012 OMRON Corporation 2/16 Läs detta innan du bläddrar vidare PNSPO! Denna bok är avsedd som ett tillägg till de ursprungliga manualerna för OMRONs produkter. Använd den som en hjälp att
Läs merDatakommunikation vad är det?
Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra
Läs mer5. Internet, TCP/IP och Applikationer
5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5.1 INTERNET - internet Ett internet (litet i!) är en samling av nätverk som kan kommunicera med varandra, alltså ett nätverk av nätverk. Det internet som är mest
Läs merIT för personligt arbete F2
IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet
Läs merDatakommunikation vad är det?
Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra
Läs merNätverkslagret - Intro
Nätverkslagret - Intro Uppgifter Erbjuda unika adresser för varje nod Veta hur nätet är uppbyggt Hitta bästa vägen Olika datalänksprotokoll Undvika stockningar (congestion) Nätverkslagret - Intro Principer
Läs merDin guide till en säkrare kommunikation
GUIDE Din guide till en säkrare kommunikation Introduktion Internet genomsöks regelbundet i jakten på osäkra nätverk och enheter som saknar skydd för olika typer av exponering och intrång. Viktiga system
Läs merInformationsteknologi sommarkurs 5p, Datakommunikation
Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström kommunikation Slideset 8 Agenda Datorkommunikation,
Läs merBrandväggsarkitekturer
Brandväggsarkitekturer Mikael Ericsson 750902 Johan Hedlund 750831 Uppsala Universitet Datakommunikation II 1 Inledning Datasäkerhet blir allt viktigare. Speciellt när företag ansluter sina nätverk till
Läs merTeoretisk och praktisk genomgång av IPv6 och dess säkerhetsaspekter
Datavetenskap Opponenter: William Hemmingsson, Emil Vieweg Respondent: David Andersson Teoretisk och praktisk genomgång av IPv6 och dess säkerhetsaspekter Oppositionsrapport, C-nivå 2012-06-07 1 Sammanfattning
Läs merViktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.
Nätverk II / Routing- och switchteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 41F01C ITEK15 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2016-05-30 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merETS052 Internet Routing. Jens A Andersson
ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast Routing (en kort översikt) Läsanvisning: Kapitel 8 Nätverkslagret /Lager 3 Olika länkprotokoll! Datagram och
Läs merTalsystem Teori. Vad är talsystem? Av Johan Johansson
Talsystem Teori Av Johan Johansson Vad är talsystem? Talsystem är det sätt som vi använder oss av när vi läser, räknar och skriver ner tal. Exempelvis hade romarna ett talsystem som var baserat på de romerska
Läs merOlika slags datornätverk. Föreläsning 5 Internet ARPANET, 1971. Internet började med ARPANET
Olika slags datornätverk Förberedelse inför laboration 4. Historik Protokoll, / Adressering, namnservrar WWW, HTML Föreläsning 5 Internet LAN Local Area Network student.lth.se (ganska stort LAN) MAN Metropolitan
Läs mer