IPv6 Jonas Westerlund Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, Åbo, Finland

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IPv6 Jonas Westerlund Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, 20520 Åbo, Finland e-mail: jonweste@abo.nospam.fi"

Transkript

1 IPv6 Jonas Westerlund Institutionen för Informationsbehandling Åbo Akademi, Åbo, Finland

2 Abstrakt I denna uppsats skall jag ta upp dom grundläggande egenskaper hos Internet Protocol version 6 (IPv6) IPv6 specificerades första gången i Request for Comment (RFC) nummer 1883 av Deering och Hinden i december 1995 Standarden har reviderats efter det, och i december 1998 publicerade Deering och Hinden RFC2460 ACM klassificering : ACM SIG: C26, C22, C21 SIGCOMM 2

3 Innehållsförteckning Abstrakt 2 Innehållsförteckning3 1 Inledning4 2 Bakgrund 4 3 IPv6 egenskaper 5 31 Representation av adresser 5 32 Representation av adressprefix6 33 Identification av adresstyp 6 34 Unicast adresser7 4 Headern 8 41 Hop-by-hop options header10 42 Destination options11 43 Routing header Fragment header13 45 Authentication Header13 46 Encrypted Security Payload 15 5 Övergång till IPv6 16 Källor17 3

4 1 Inledning En av dom största orsakerna till att byta Internet Protokoll (IP) är den att Internet adresserna sakta men säkert håller på och ta slut, speciellt i Asien och Europa är läget alarmerande Kravet på att det skall vara möjligt att ordna upp adresserna i strikta hierarkier minskar på antalet lediga adresser och det är redan svårt för företag och organisationer att få adressrymder Också nya tekniker som IP-telefoni ställer krav på bättre, snabbare och säkrare förbindelser över Internet 2 Bakgrund I början av 1990-talet började Internet Activites Board (IAB) studera problemet med ökningen av Internet Man visste att antalet anslutna datorer skulle fortsätta öka, men man visste inte att Internet skulle spridas till annat än datorer, tex mobiltelefoner eller bilar Första stegen mot ett nytt Internet Protokoll togs 1994 när IAB formulerade en Request For Comment (RFC) (RFC 1752) Denna RFC blev godkänd i juli 1995 och i januari 1996 publicerades det detaljerade förslaget i ytterligare fyra RFCn (RFC 1883, RFC 1884, RFC 1885 samt RFC 1886) och den kanske viktigaste, RFC 1933, publicerades i april samma år RFC 1933 behandlade hur man skulle övergå från IPv4 till IPv6 [UIPv6] Förändringar som har gjorts från IPv4 är att adressrymden har utökats fyra gånger, från 32 bitars adress till 128 bitar 1 Också headerns design har ändrats från att vara av fix längd, till mera variabel, genom att använda olika tilläggs headers[rfc 2460] Man kan tycka att det är lite överdrivet att utöka antalet möjliga adresser från 2 32 (429 x 10 9 ) till (340 x ), men på det sättet undvikes framtida problem med adressbrist, och dessutom blir det enklare att ordna upp i routing hierarkier Ett problem med IPv4 är att man delade upp adresserna i A, B och C klass nät Idén med uppdelningen av adresserna var säkert god, det medför ju att till exempel ett företag får adresser som är nära varandra Som exempel finns det 128 st A klass nät och varje har ungefär 16 miljoner möjliga adresser Redan i januari 1996 var 92 st upptagna B klass näten innehåller 1 En bit är ett binärt tal, som antingen kan vara en etta eller en nolla Om en adress är 32-bitar lång, innehåller den alltså 32 binära tal 4

5 65536 adresser och C klass näten 255 adresser Detta leder till att det verkliga antalet möjliga adresser är betydligt mindre än 4 miljarder [IIwCR] 3 IPv6 egenskaper Det finns tre olika sorters adresstyper i IPv6: unicast, anycast och multicast En unicast adress identifierar en enskild nod 2 Anycast adresser tilldelas grupper av noder Ett paket som skickas till en anycast adress går till den av noderna som är närmast En multicast adress är också tilldelad en grupp av noder, men ett paket som skickas till en multicast adress kommer att skickas till alla adresser i gruppen Det finns ingen broadcast adress i IPv6, eftersom dess funktion tas över av multicast adressen 31 Representation av adresser Den enda skillnaden som användaren egentligen märker vid ett byte från IPv4 till IPv6 är adressnotationen Den välkända IPv4 adressen består ju av 4 trippler av decimaltal, separerade med punkter (tex ) och den nya IPv6 adressen består av åtta grupper om 4 hexadecimala tal, separerade med kolon [Understanding IPv6] (tex 2001:09b0:1f05:6a11:0000:0000:0000:0001) På grund av olika metoder att allokera vissa typer av IPv6 adresser kommer det att bli vanligt att adresser innehålla långa strängar av nollor För att göra användningen av sådana adresser lättare kan man dels lämna bort inledande nollor och ersätta hela fält av nollor med "::" Alltså exemplet ovan blir 2001:9b0:1f05:6a11::1 Men man kan använda "::" endast en gång per adress, alltså 2001:9b0:1f05:6a11::b0ff::1 är ingen tillåten förkortning av 2001:09b0:1f05:6a11:0000:b0ff:0000:0001 Eftersom det under övergångstiden från IPv4 till IPv6 kommer att finnas adresser av båda sorterna anslutna till Internet på samma gång, så är det praktiskt om IPv4 adresser kan representeras i IPv6 notation Därför kan man representera en IPv4 adress genom att byta ut de 32 2 I ett nätverk är en nod en knutpunkt varifrån information kan sändas, tas emot eller skickas vidare, till exempel en dator eller en router 5

6 nedersta 3 bitarna till 'normal IPv4 notation', och fylla ut de 96 översta 4 med nollor IPv4 adressen ovan skulle alltså bli: 0000:0000:0000:0000:0000:0000: , som förstås kan förkortas till :: Representation av adressprefix Textrepresentationen av IPv6 adressprefix följer samma standard som IPv4, alltså i formen IPv6-adress/prefix-längd där 'prefix-längd' är ett decimalt värde som berättar hur många av dom 'översta' bitarna som prefixet består av Exempel: 2001:9b0:1f05::/48 där 48 säger att dom 48 översta bitarna (alltså 2001:9b0:1f05::) hör till prefixet Detta betyder alltså att man kan 'förkorta' nodens adress (2001:9b0:1f05:6a11::1) och nodens subnet (2001:9b0:1f05:6a11::/64) till 2001:9b0:1f05:6a11::1/64 [RFC 1519] 33 Identification av adresstyp Typen av adress (uni-, any-, multicast osv) bestäms av ett prefix som består av dom första bitarna i adressen enligt följande tabell: Adresstyp Binärt prefix IPv6 notation Ospecifierad 000 (128 bitar) ::/128 Loopback 001 (128 bitar) ::1/128 Multicast FF00::/8 Link-local unicast FE80::/10 Site-local unicast FEC0::/10 Global unicast (övriga) Tabell 1 Adresstyper [RFC 3513] 3 Dom bitarna i adressen som finns längst till höger 4 Dom bitarna i adressen som finns längst till vänster 6

7 När man anycast adresser tilldelas så väljs dom från unicast adressrymden, alltså inga speciella subnät 5 är tilldelade för anycast adresserna Därför går det inte att särskilja unicast adresser från anycast adresser [RFC 3513] 34 Unicast adresser Det finns olika typer av unicast adresser, framför allt global unicast, site-local unicast och linklocal unicast Globala unicast adresser används för att kommunicera med nätverket, medan sitelocal adresser används inom noden, till exempel för att skicka paket åt sej själv En global unicast adress är alltså nodens 'egentliga' IP-adress, den adressen som finns i sändar respektive mottagarfältet i headern på paketet Enligt RFC 3513 går det att dela upp en global unicast adress i tre delar, den första (n-bitar lång) är det globala routing prefixet, den andra (m-bitar lång) är identifikationen på subnätet och den sista (128-m-n bitar lång) består av själva gränssnittets 6 identifikation Link-local adresser används endast på det egna subnätet, till exempel för konfiguration Paket med link-local adress som sändare eller mottagare får inte skickas vidare av routers 5 Ett subnät är en del av ett nätverk 6 Gränssnittet är det som man ansluter noden till nätverket med, till exempel ett nätverkskort 7

8 4 Headern En av nackdelarna med IPv4 är den komplexa headern 7 IPv4 headern består av 14 olika fält, inklusive 2 adressfält, ett för sändaren och ett för mottagaren IPv4 headern är 20 bytes 8 lång, och om förändringar bara hade gjorts åt adressfältena (så att en 128 bitar lång adress skulle passa istället för en 32 bitar lång) så skulle IPv6 headern ha blivit 80 byte lång, och det är inte önskvärt Därför förkortades headern till endast åtta fält, vilket leder till att den blir endast 40 byte lång Detta leder till att storleken headern blir endast det dubbla, 40 byte istället för 20 byte, trots att den innehåller två adresser som är fyra gånger större[uipv6] Version Traffic Class Flow Label Payload Length Next Header Hop Limit Source Address Destination Address Fig 1 IPv6 header [RFC 2460] Dom olika fälten i headern är version, traffic class, flowlabel, payload length, next header, hop limit, source adress och destination adress Version är ett 4 bitar stort fält som innehåller nummer 6 Traffic class fältet är 8 bitar långt, och kan användas för att skilja mellan olika klasser och typer av IPv6 paket, ungefär som 'Type of service' paketet i IPv4 Det 20-bit långa fältet 'Flow label' kan användas av sändaren för att ange vilka paket som hör till samma ström av paket en 7 En header är den del av paketet som kommer först, beroende på protokoll innehåller den olika information, men i headern finns ofta instruktioner på vad det är för paket, vart paketet är påväg och varifrån det kommer, jämför med till exempel en fraktsedel på ett 'vanligt' paket 8 En byte är 8 bit 8

9 ström identifieras unikt med en kombination av sändarens adress och en 'ström etikett' Flera olika aktiva strömmar kan finnas på samma gång mellan samma sändare och mottagare, man har då olika strömetikett för varje ström Strömetiketten bestäms av ett numeriskt värde mellan 1 och FFFFFF (hexadecimalt), detta värde får inte vara samma som andra strömetiketter som är eller har varit i användning Payload length fältet anger hur lång datan som följer efter IPv6-headern är Eftersom fältet är 16-bitar långt, begränsas längden på datan till 65Kbytes, men för att undgå det kan man använda en 'Jumbo Payload'-tilläggs header (för att ange att en jumbo payload extension header används läggs värdet '0' payload length fältet) (se nedan) Fältet next header anger vilken typ av header som kommer direkt efter IPv6 headern, dom vanligaste är TCP och UDP Formatet är det samma som för IPv4, och bestämdes av RFC 1700, se tabellen nedan för exempel Det 8-bitar långa fältet hop limit anger hur många gånger ett paket skall skickas vidare (jämför Time To Live i IPv4), varje gång ett paket skickas minskas värdet med 1 och när värdet blir 0 förkastas paketet Eftersom fältet är 8-bitar långt är det största värdet 255, alltså är det största antalet möjliga noder mellan 2 IPv6 värdar 254 Fälten source adress och destination adress är 128-bitar långa, och anger källan och destinationen på paketet Decimalt värde Nyckelord Protocol 0 HBH Hop-by-hop option 1 ICMP Internet Control Message (IPv4) 6 TCP Transmission Control 17 UDP User Datagram 43 RH Routing Header 44 FH Fragmentation Header 50 ESP Encapsulating Security Protocol 51 AH Authentication Header 58 ICMP Internet Control Message (IPv6) 60 DOH Destination Options Header Tabell 2 [IIwCR] För att minska på header storleken har man infört ett antal olika tilläggs headers Problemet med IPv4 är att det finns ett antal fält i headern som bara används ibland, men varje router måste kolla varje del av headern, för att kolla om det finns information som den måste göra något åt Detta gör att varje nod belastas extra, och det försvårar överföringen av information Eftersom största delen av paketen behöver en väldigt enkel header, använder man istället tilläggs headers Tilläggs headersen måste behandlas i den ordningen som dom förekommer i paketet, därför 9

10 rekommenderas det att man försöker använda dem i samma ordning så ofta som möjligt, RFC 2460 föreslår följande ordning: IPv6 header Hop-by-hop options header Destination options Routing header Fragment header Authentication header Encapsulation/Encrypted Security Payload header Destination options upper-layer header Varje tilläggs header, förutom destination options, får finnas endast en gång per paket Det första destination options fältet kontrolleras av alla noder som finns listade i routing headern, och det andra kontrolleras endast av den slutliga mottagaren Förutom den första destination options headern undersöks endast hop-by-hop headern av varje nod, eftersom den innehåller sådan information som behövs av varje nod, dom övriga används bara av sändaren och mottagaren 41 Hop-by-hop options header Hop-by-hop headern läses som sagt av varje nod paketet passerar, den innehåller information som varje nod behöver veta Hop-by-hop headern måste alltid vara placerad direkt efter IP headern, och för att ange att en hop-by-hop header används placeras värdet 0 i next header fältet på IP headern Next Header Hdr Ext Len Options Fig 2 Hop-by-hop header [RFC 2460] 10

11 Fältet next header fungerar på samma sätt som i IP headern, alltså det anger vilken typ av header som kommer som nästa Header extension length (Hdr Ext Len) anger längden på hop-by-hop headern i multipler av 8 byte 9 42 Destination options Destination options headern används för att ange en process som skall utföras av mottagar noden Eftersom destinations options headern också kontrolleras av alla noder på vägen kan man också ange instruktioner som skall utföras av dem Destination options headern innehåller endast tre fält: Option Type Opt Data Len Option Data Fig 3 Destination options header [RFC 2460] Option type fältet är 8 bitar långt, de två första bitarna anger vad noden som behandlar paketet skall göra om den inte förstår vad den skall göra med paketet 00 anger att den skall hoppa över denna header och fortsätta med nästa, 01 betyder att den skall kassera paketet Om de två översta bitarna är 10 skall den kassera paketet och, oberoende av vad mottagaradressen är, skicka ett ICMP 10 paket till sändaren för att berätta att den använder en okänd option type Om dom är 11 skickas en ICMP till sändaren och paketet kasseras, såvida mottagar adressen inte är en multicast adress Den tredje biten i option type fältet anger om option data får ändras (1) eller inte (0) under vägen De fem sista bitarna i fältet anger typen av option som används Option data length (Opt Data Len) anger i byte hur långt Option Data fältet är och Option Data fältet innehåller den specifika informationen som noderna behöver för att behandla paketet 9 Eftersom headern knappast kan vara tom, räknas längden på headern ut genom formeln (n1)*64, alltså värdet 0 betyder att headern är 64bitar lång, värdet 3 betyder att headern är 256 bitar lång osv 10 Internet Control Message Protocol, en utökning av IP-protokollet, används för att skicka felmeddelanden, test paket och annat relaterat till IP[FOLDOC] 11

12 43 Routing header Routing headern anger vilka noder paketet skall passera när det skickas Används till exempel för att ange vilken Internet service provider som skall användas Routing headern kan vara av olika typ, men för tillfället (enligt RFC 2460) finns det endast en specifierad, typ 0: Next Header Hdr Ext Len Routing Type=0 Segments Left Reserved Address[1] Address[2] Address[n] Fig 4 Routing header [RFC 2460] Fälten Next header och header extension length fungerar på samma sätt som för tidigare tilläggs headers Routing type har värdet 0 (eftersom det var en routing header av typ 0) och segments left anger hur många av de uppräknade adresserna som är kvar att besöka Adressen i adress-fältet används som destinations adress i IP headerns destinations adress fält, och routing headern kontrolleras inte före den kommer fram till den noden som är finns i destinationsfältet När en nod kontrollerar en routing header kontrollerar den först värdet i segments left fältet, om värdet är 0 går den vidare till nästa header (som anges i next header fältet) Om så inte är fallet tas följande 12

13 adress ur adresslistan och läggs som destinations adress, och paketet skickas vidare 44 Fragment header Fragment headern används av sändaren för att skicka paket som är större än det som normalt ryms i en frame 11 Till skillnad från IPv4 där routrarna på vägen skötte om fragmenteringen 12 sköts all fragmentering i IPv6 av den sändande noden Om en router stöter på ett paket som är för stort att skicka vidare gör den sändaren medveten om detta med hjälp av ett ICMP paket Den information som kan fragmenteras är den delen som inte behövs av varje nod, alltså alla tilläggs headers förutom hop-by-hop headern och den första destination options headern Allt det övriga kan fragmenteras, alltså delas upp och skickas i olika frames Fragmenteringen ignoreras av alla noder under sändningen förutom den sista, som 'lappar ihop' paketet igen Fragment headern består av 6 fält, och ser ut såhär: Next Header Reserved Fragment Offset ResM Identification Fig 5 Fragment header [RFC 2460] Next header används på samma sätt som övriga headers, det 8-bitar långa och det 2-bitar långa reserved fälten är reserverade för framtida bruk Fragment offset anger i 8 bytes delar på vilket avstånd från början fragmentet har Fältet M anger med en nolla om det är sista paketet och med en etta om det finns flera paket efter detta 45 Authentication Header Med hjälp av Authentication headern så kan både sändaren och mottagaren vara säkra på att informationens integritet sparas, och mottagaren kan vara säker på att paketet faktiskt kommer från rätt avsändare 11 En frame (ram) är dom paketen som skickas på data-link nivå enligt ISO-OSI modellen Största storleken på en ram, Maximum transmission unit (MTU) bestäms av vilket nätverksprotokoll man använder, till exempel ethernet (v2) har en MTU på 1500 bytes [FOLDOC] 12 Uppdelningen (av paket, i det här fallet) 13

14 Next Header Payload Len RESERVED Security Parameters Index (SPI) Sequence Number Field Authentication Data (variable) Fig 6 AH header [RFC 2402] AH består av fem olika fält (6 om man räknar med ett oanvänt, som ärreserverat för framtida bruk) Fältena är Next header, payload length, Security Parameters Index, Sequense Number Field och Authentication data Next header berättar (som för IPv6 headern) vilken typ av header som kommer som nästa, payload length anger totala längden på datan Security parameter index fältet är 32 bitar långt, består av en kombination av destinations adressen och security association, och är unikt för varje dataström Security parameter index fältet bestäms alltid av mottagaren Sequense Number Field anger vilket paket i ordningen det är frågan om Med hjälp av detta fält går det också att implementera skydd mot 'session reply' attacker (en hacker försöker ändra datan i ett IP paket och skicka det på nytt) Authentication data fältet innehåller integrity check value, och vilken algoritm som används anges i security parameters index fältet Integrity check value räknas ut på fälten som förblir oförändrade under sändningen, alltså fält som hop limit och flow label lämnas bort RFC2402 anger Hash Message Authentication Code (HMAC) med Message Digest no 5 (MD5) och HMAC med Secure Hash Algoritm no 1 (SHA-1) 14

15 46 Encrypted Security Payload Med hjälp av Encrypted Security Payload headern så krypterar man resten av IP-paketet, alltså det betyder att ESP-headern måste placeras sist, före själva datan Security Parameters Index (SPI) Sequence Number ~ Payload Data* (variable) ~ Padding (0-255 bytes) Pad Length Next Header ~ Authentication Data (variable) ~ Fig 7 ESP header [RFC 2406] Precis som i authentication headern bestäms security parameter index av mottagaren, och sequence number fungerar på samma sätt som i authentication headern I payload data fältet finns den krypterade datan Det finns två olika grader av kryptering, vilken som används bestäms i security parameter index fältet I 'transport-mode' krypteras endast transport datan och i 'tunnel mode' krypteras hela IP paketet I authentication data fältet finns integrity check value (se authentication headern ovan), och den räknas ut på hela ESP-paketet, förutom authentication data fältet, algoritmen som används bestäms i security parameter index fältet 15

16 5 Övergång till IPv6 För att en övergång från IPv4 till IPv6 skall gå smidigt, måste båda protokollen fungera parallellt, att samtidigt byta IP adress på varje dator ansluten till Internet är inte praktiskt genomförbart Ett av kraven vid planeringen var att administratörer och användare skulle tycka att det var lätt att övergå till IPv6 För att göra övergången enklare har det lagts fram ett par regler, Simple Internet Transition (SIT) Några av huvuddragen är att: det skall vara möjligt att uppdatera noder och routrar en åt gången, utan att andra noder måste uppdateras samtidigt när en router eller nod har uppdaterats till IPv6 skall den fortfarande klara av att använda IPv4 det inte får kosta mera och inget extra förarbete får krävas för att övergå till IPv6 SIT innehåller också ett par mekanismer för att göra övergången enklare, de är: möjligheten att skriva IPv4 adresser som IPv6 adresser en modell där routrarna och noderna som uppgraderas tidigt är både IPv4 och IPv6 kompatibla 'tunnel' tekniken där IPv6 paket kapslas in i IPv4 paket när routrar mellan noderna inte är uppgraderade [IIwCR] Tunneltekniken är den vanligaste i dag för IPv6 noder för att kommunicera med varandra och resten av nätverket Den går ut på att man helt enkelt placerar IPv6 paketen i IPv4 paket, 'ingången' på tunneln paketerar in paketet och 'utgången' paketerar upp paketet igen Man kan i princip dela upp dom olika tunnelalternativen i fyra olika delar: router-till-router, nod-till-router, nod-till-nod och router-till-nod IPv6 routrar sammanbundna med IPv4 infrastruktur kan tunnla IPv6 paket mellan varandra, IPv6 noder kan tunnla IPv6 paket mellan varandra över IPv4 nätverk 16

17 Källor [RFC 2460] [RFC 3513] [FOLDOC] [RFC 1519] [IIwCR] S Deering, R Hinden: RFC Internet Protocol, Version 6 (IPv6) Specification, December 1998 S Deering, R Hinden: RFC Internet Protocol Version 6 (IPv6) Addressing Architecture, April 2003 Free On-Line Dicitionary Of Computing, wwwfoldocorg V Fuller, T Li, J Yu, K Varadhan: RFC Classless Inter- Domain Routing (CIDR): an Address Assignment and Aggregation Strategy, September 1993 S Gay, Internetworking IPv6 with Cisco Routers, McGraw-Hill Education, Mars 1998 (http://wwwip6com/us/book/ ) [RFC 2402] S Kent, R Atkinson: RFC IP Authentication Header, November 1998 [RFC 2406] S Kent, R Atkinson: RFC IP Encapsulating Security Payload (ESP), November 1998 [UIPv6] D Morton: Understanding Ipv6, PC Network Advisor, Maj 1997, (http://wwwpcsupportadvisorcom/nasample/c0655pdf ) [RFC 1700] J Reynolds, J Postel: RFC Assigned Numbers, Oktober

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.

Läs mer

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll

IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Nätprotokoll 1 IP Från användare till användare Vägval DNS Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på

Läs mer

Hjälpprotokoll till IP

Hjälpprotokoll till IP Hjälpprotokoll till IP IP-protokollet är ju Internets nätverksprotokoll En filosofi vad gäller Internetprotokollen är att man inte ska försöka skapa ett protokoll som kan hantera alla tänkbara problem,

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar

5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar 5 Internet, TCP/IP och Tillämpningar Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Nätverksteknik B - Network Address Translation

Nätverksteknik B - Network Address Translation Nätverksteknik B - Network Address Translation Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 14 april 2016 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik B - Network Address Translation

Läs mer

Framtidens adresseringsstandard Internet Protokoll version 6

Framtidens adresseringsstandard Internet Protokoll version 6 Framtidens adresseringsstandard Internet Protokoll version 6 Anders Boqvist 850121-6959 abt07002@student.mdh.se Oscar Gyllhag 860307-1690 ogg07001@student.mdh.se 1 SAMMANFATTNING Det finns stora skillnader

Läs mer

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.

IP routinghierarkier. Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam. IP routinghierarkier Robert Löfman Institutionen för informationsbehandling Åbo Akademi, FIN 20500 Åbo, Finland e post: robert.lofman@abo.nospam.fi Abstrakt Denna text berättar främst om hur Internets

Läs mer

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1

Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Kihl & Andersson: Kapitel 6 (+ introduktioner från kap 7, men följ slides) Stallings: 9.5, 14.1, 14.2, Introduktion i 14.3, 16.1 Läsanvisningarna för denna föreläsning ska kombineras med nästa föreläsning.

Läs mer

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014

Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 Instuderingsfrågor ETS052 Datorkommuniktion - 2014 October 13, 2014 Fråga 1. Beskriv de två komponenterna i PCM. Fråga 2. Förklara hur länklagret kan skilja på olika inkommande paket från det fysiska lagret.

Läs mer

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson

Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS. Jens A Andersson Protokoll i flera skikt Fragmentering Vägval DNS Jens A Andersson Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och länkar på vägen. 2

Läs mer

Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET

Föreläsning 8. Historia. Grundprinciper. Introduktion ARPANET Föreläsning 8 Introduktion historia protokollstacken Internet protokoll (IP) Adressering Paketformat Förmedling IPv6 11/2/01 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 Historia ARPANET föregångare till Internet US

Läs mer

Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man?

Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man? IP Vad är Internet? - Flera olika slags nät - Vill kunna kommunicera över dessa nät - Vad gör man? Internet Internet använder sig av protokollbaserad kommunikation. Ett protokoll kan jämföras med att man

Läs mer

Vilka är vi. Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA

Vilka är vi. Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA IPv6-introduktion 1 Vilka är vi Magnus Ahltorp KTHLAN Ragnar Sundblad KTHLAN & NADA 2 Övergripande om IPv6 3 IPv4 och IPv6 - skillnader Adresslängd 32 resp 128 bitar Autokonfigurering DHCP och ev Zeroconf

Läs mer

ÖVERGÅNGEN TILL IPV6: SÄKERHETSRISKER. Examensarbete inom huvudområdet Datalogi Grundnivå 15 högskolepoäng Vårtermin 2012.

ÖVERGÅNGEN TILL IPV6: SÄKERHETSRISKER. Examensarbete inom huvudområdet Datalogi Grundnivå 15 högskolepoäng Vårtermin 2012. ÖVERGÅNGEN TILL IPV6: SÄKERHETSRISKER Examensarbete inom huvudområdet Datalogi Grundnivå 15 högskolepoäng Vårtermin 2012 Marcus Karlsson Handledare: Birgitta Lindström Examinator: Henrik Gustavsson Sammanfattning

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar.

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar. Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

För att din dator ska fungera på IP-nivån så behövs tre saker konfigureras:

För att din dator ska fungera på IP-nivån så behövs tre saker konfigureras: Här beskrivs hur IP fungerar med statiska och dynamiska adresser (DHCP). Kapitlet behandlar grunderna för routing och hur IP-headern är uppbyggd. Subnätmaskens funktion, utseende och hur den används för

Läs mer

IPv6 paketnivå och nätanalys

IPv6 paketnivå och nätanalys IPv6 paketnivå och nätanalys 2 COPYRIGHT 2THEPOINT 2010 1 Wireshark 3 Maj 2010 och Håkan Lindberg Nätverksanalysator Spelar in de paket som når ditt LAN-kort Wireshark är gratis och mycket kompetent på

Läs mer

En jämförande studie av IPv4 och IPv6

En jämförande studie av IPv4 och IPv6 School of Mathematics and Systems Engineering Reports from MSI - Rapporter från MSI En jämförande studie av IPv4 och IPv6 Jonas Harnell Yonatan Alemayehu Jun 2005 MSI Report 05127 Växjö University ISSN

Läs mer

Datasäkerhet och integritet

Datasäkerhet och integritet Chapter 4 module A Networking Concepts OSI-modellen TCP/IP This module is a refresher on networking concepts, which are important in information security A Simple Home Network 2 Unshielded Twisted Pair

Läs mer

IPv6. Bakgrund Framtid Egenskaper

IPv6. Bakgrund Framtid Egenskaper Anders Berndt Arena College Vårterminen 2003 IPv6 Bakgrund Framtid Egenskaper Sammanfattning Det här arbetet tar en titt på Internet Protocol version 6, undrar vad som skiljer det från sin föregångare,

Läs mer

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn

DA 2012: F13. Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn DA 2012: F13 Nätverk 2 Ann-Sofi Åhn Trafik i ett litet lokalt nätverk EF:D5:D2:1B:B9:28 B2:1B:34:F3:F3:7A Alice 19:26:88:F4:10:14 79:D1:95:77:59:0C Alice vill skicka data till Bob CD:C8:7C:46:E2:BC

Läs mer

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål:

Föreläsning 5. Vägval. Vägval: önskvärda egenskaper. Mål: Föreläsning 5 Mål: Förstå begreppet vägval Känna till vägvalsstrategier förstå växlingen i Internet Förstå grundfunktionaliteten i TCP och UDP Först skillnaderna mellan TCP och UDP Förstå grundfunktionaliteten

Läs mer

Internetprotokollen. Maria Kihl

Internetprotokollen. Maria Kihl Internetprotokollen Maria Kihl Läsanvisningar Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3 Forouzan 5th: 9.2.2, 18.1, 18.2.1, 18.4.1-3, 18.5.1, 19.1.1-2, 22.1.1, 22.2, 23, 24.1-3 2 Repetition

Läs mer

IT för personligt arbete F2

IT för personligt arbete F2 IT för personligt arbete F2 Nätverk och Kommunikation DSV Peter Mozelius Kommunikation i nätverk The Network is the Computer Allt fler datorer är sammankopplade i olika typer av nätverk En dators funktionalitet

Läs mer

IP-adressrymden - Grunderna i IP och skillnaden mellan version 4 och 6

IP-adressrymden - Grunderna i IP och skillnaden mellan version 4 och 6 IP-adressrymden - Grunderna i IP och skillnaden mellan version 4 och 6 IT1 DOIP11 Niklas Pettersson (nikpe890@student.liu.se) Emil Wallin (emiwa603@student.liu.se) TDTS09 Datornät och Internetprotokoll

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5

Grundläggande nätverksteknik. F3: Kapitel 4 och 5 Grundläggande nätverksteknik F3: Kapitel 4 och 5 Kapitel 4 OSI TRANSPORT LAYER Transportlagrets sy=e Segment av data skall nå räa applikabon hos både avsändare och moaagare Uppdelning av dataströmmen från

Läs mer

Utveckling av en metod för att implementera IPv6 i en existerande nätverksmiljö

Utveckling av en metod för att implementera IPv6 i en existerande nätverksmiljö 2011-05-24 Utveckling av en metod för att implementera IPv6 i en existerande nätverksmiljö Jonas Svensson 0738 239 049 jonas86@gmail.com Data & Systemvetenskap Joel Bergman 0732 020 828 brgman@gmail.com

Läs mer

Real-time requirements for online games

Real-time requirements for online games Real-time requirements for online games En undersökning om protokoll, tekniker och metoder som datorspel använder för att kommunicera över Internet Victor Grape Milad Hemmati Linköpings universitet Linköping

Läs mer

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP

Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP itlararen.se Denna genomgång behandlar följande: IP (v4) Nätmasken ARP Adresstilldelning och DHCP Internet Protocol (IP) Huvudsakliga protokollet för kommunikation på Internet (och lokala nätverk) En IP-adress

Läs mer

Säkerhet. Säker kommunikation - Nivå. Secure e-mail. Alice wants to send secret e-mail message, m, to Bob.

Säkerhet. Säker kommunikation - Nivå. Secure e-mail. Alice wants to send secret e-mail message, m, to Bob. Säkerhet Förra gången Introduktion till säkerhet och nätverkssäkerhet Kryptografi Grunder Kryptografiska verktygslådan Symmetriska algoritmer Envägs hashfunktioner Asymmetriska algoritmer Digitala signaturer

Läs mer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer

5 Internet, TCP/IP och Applikationer 5 Internet, TCP/IP och Applikationer Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Transport Layer. Transport Layer. F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Nätverksprogrammering. Java och UDP TCP/UDP

Transport Layer. Transport Layer. F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Nätverksprogrammering. Java och UDP TCP/UDP F9 Meddelandesändning med UDP EDA095 Roger Henriksson Datavetenskap Lunds universitet Transport Layer Transport Layer Bygger vidare på på "Internet Internet Layer" Layer / IP. / IP. Applikationsprogram

Läs mer

Switch- och WAN- teknik. F7: ACL och Teleworker Services

Switch- och WAN- teknik. F7: ACL och Teleworker Services Switch- och WAN- teknik F7: ACL och Teleworker Services Vad är en ACL? ACL = Access List En ACL Allåter eller kastar paket som matchar en regel. L3 (och i viss mån L4) Ex: Webbserver behöver endast få

Läs mer

Planering och RA/DHCPv6 i detalj

Planering och RA/DHCPv6 i detalj Planering och A/DHCPv6 i detalj Page 2 Adressplanering Adresstilldelning Exempel och tips Sammanfattning Page 3 Page 4 Kort svar: jättemånga! Varje företag får minst en /48 per Internet-anslutning: 2 128-48

Läs mer

Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S

Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S Önskemål kring Studentstadens bredband och UpUnet-S Jerker Nyberg HUS Kristina Repa HUS 12 december 2005 http://www.update.uu.se/~jerker/upunets/onskemal.pdf

Läs mer

Nätskiktet. Nätskiktet och Internet Protocol. End-to-end -argumentet. IP-pakethuvudet. IP och länkskiktet <#>

Nätskiktet. Nätskiktet och Internet Protocol. End-to-end -argumentet. IP-pakethuvudet. IP och länkskiktet <#> Nätskiktet Nätskiktet och Internet Protocol Sidorna 190-222 i boken Internet-protokollet (IP) implementerar nätskiktet Datakommunikationspaket förmedlas över olika fysiska skikt från en maskin till en

Läs mer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer

5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5. Internet, TCP/IP och Applikationer 5.1 INTERNET - internet Ett internet (litet i!) är en samling av nätverk som kan kommunicera med varandra, alltså ett nätverk av nätverk. Det internet som är mest

Läs mer

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på

Kihl & Andersson: , Stallings: , , DHCP beskrivs även bra på Kihl & Andersson: 7.1-7.6, 10.1-3 Stallings: 14.1-4, 15.1-3, 21.5 DHCP beskrivs även bra på https://sv.wikipedia.org/wiki/dynamic_host_configuration_protocol Dator A Länkprotokoll 2 Dator E Nät 2 Dator

Läs mer

Att bygga VPN. Agenda. Kenneth Löfstrand, IP-Solutions AB. kenneth@ip-solutions.se. Olika VPN scenarios. IPsec LAN - LAN. IPsec host - host SSH

Att bygga VPN. Agenda. Kenneth Löfstrand, IP-Solutions AB. kenneth@ip-solutions.se. Olika VPN scenarios. IPsec LAN - LAN. IPsec host - host SSH Att bygga VPN Kenneth Löfstrand, IP-Solutions AB kenneth@ip-solutions.se 1 IP-Solutions AB Agenda Olika VPN scenarios LAN - LAN host - host SSH 2 IP-Solutions AB IP-Solutions - Konsultverksamhet Oberoende

Läs mer

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet

5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet 5. Internet, TCP/IP tillämpningar och säkerhet Syfte: Förstå begreppen förbindelseorienterade och förbindelselösa tjänster. Kunna grundläggande egenskaper hos IP (från detta ska man kunna beskriva de viktigaste

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid 1 av 7 Måndag 02-01-14 kl. 14.00 19.00 Ansvariga lärare: Johan Garcia och Annika Wennström Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p,

Läs mer

TCP/IP och Internetadressering

TCP/IP och Internetadressering Informationsteknologi sommarkurs 5p, 2004 Mattias Wiggberg Dept. of Information Technology Box 337 SE751 05 Uppsala +46 18471 31 76 Collaboration Jakob Carlström TCP/IP och Internetadressering Slideset

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap TENTAMEN FÖR KURS DAV B02, DATAKOMMUNIKATION I 5p Sid. 1 av 8 Ansvarig lärare: Johan Garcia Tillåtna hjälpmedel: Kalkylator Betygsgränser: 3=30-39p, 4=40-49p, 5=50-60p Frågor av resonerande karaktär (beskriv,

Läs mer

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 6, 7, o 8: ARP Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

ETSF05 Internetprotokoll. Jens Andersson

ETSF05 Internetprotokoll. Jens Andersson ETSF05 Internetprotokoll PPP, NAT, IPv6, Go Back N Routing och Routingalgoritmer Föreläsning 1 Jens Andersson Nätmodellen applikation transport nät länk fysisk länk applikationsprotokoll transportprotokoll

Läs mer

Att införa Ipv6 på en hostingplattform

Att införa Ipv6 på en hostingplattform Institutionen för Innovation Design och Teknik Att införa Ipv6 på en hostingplattform Examensarbete grundnivå, Datavetenskap 15 hp (CDT307) Av: Zerdesht Saleyi Handledare: Stefan Löfgren Examinator: Mats

Läs mer

Kopplingslöst nätverkslager. Förra föreläsningen. Internet Protocol - IP. Terminologi. Transportprotokoll i Internet. IPs service modell

Kopplingslöst nätverkslager. Förra föreläsningen. Internet Protocol - IP. Terminologi. Transportprotokoll i Internet. IPs service modell Förra föreläsningen Tre sätt att förmedla data Datagram Virtual circuit Source routing Bryggor ATM Kopplingslöst nätverkslager Måste kunna hitta destinationen Paket får inte hoppa runt för evigt Vilken

Läs mer

Övning 4 EITF25 & EITF Protokoll. October 29, 2016

Övning 4 EITF25 & EITF Protokoll. October 29, 2016 - 2016 Protokoll October 29, 2016 1 Uppgift 1. Nedan finns en Ethernet II-ram där Preamble, SFD och CRC är borttagna. Ramen är beskriven i hexadecimalt format. Svara på följande frågor genom att studera

Läs mer

Bredband och VPN. Vad är bredband? Krav på bredband. 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist

Bredband och VPN. Vad är bredband? Krav på bredband. 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist<sst@kth.se> Bredband och VPN 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist 1 Vad är bredband? Hastighet Fast uppkoppling Via telenätet: xdsl Via kabeltv: Kabelmodem 2 Krav på bredband VoIP

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson

Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6. Jens A Andersson Föreläsning 5: ARP (hur hitta MAC-adress) IPv4, IPv6 Jens A Andersson Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare applikation Repeterare Mottagare applikation länk länk nätadapter överföring nätadapter

Läs mer

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP

Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Protokollstruktur i en repeterare Sändare Repeterare Mottagare nätadapter överföring nätadapter nätadapter

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

2D1395, Datasäkerhet. GF3 Paketfiltrering

2D1395, Datasäkerhet. GF3 Paketfiltrering Datum: 2006-10-09 Skribent: Andreas Boström Föreläsare: Roland Elverljung 2D1395, Datasäkerhet GF3 Paketfiltrering Den här föreläsningen behandlar paketfiltrering samt en kort översikt över TCP ( Transmission

Läs mer

Att införa Ipv6 på en hostingplattform

Att införa Ipv6 på en hostingplattform Institutionen för Innovation Design och Teknik Att införa Ipv6 på en hostingplattform Ett examensarbete i datavetenskap med inriktning mot nätverksteknik, 15hp Av: Zerdesht Saleyi Handledare: Stefan Löfgren

Läs mer

Din guide till IP RFID. Intertex Nu ännu starkare säkerhet för SIP. Snom - marknadens säkraste IP-telefon. Ur innehållet TALK TELECOM

Din guide till IP RFID. Intertex Nu ännu starkare säkerhet för SIP. Snom - marknadens säkraste IP-telefon. Ur innehållet TALK TELECOM for you Din guide till IP Nummer 7 2010 God Jul och Gott Nytt År önskar TALK TELECOM Ur innehållet RFID Säker passage med plastbricka Intertex Nu ännu starkare säkerhet för SIP Snom - marknadens säkraste

Läs mer

SKA v6. Godkänd: 2009-04-15 Rev: 1.01. 15 April. SKA v6 1(19)

SKA v6. Godkänd: 2009-04-15 Rev: 1.01. 15 April. SKA v6 1(19) 15 April SKA v6 2009 1(19) Innehåll 1 Inledning... 4 2 SKA v6... 5 2.1 Behöver vi IPv6?...5 2.2 Är det bara att slå igång IPv6?...5 2.3 Några myter och sanningar om IPv6...6 2.4 Adresstilldelning av IPv6-adresser...6

Läs mer

SPID och identifiering av obfuskerade protokoll

SPID och identifiering av obfuskerade protokoll SPID och identifiering av obfuskerade protokoll Erik Hjelmvik < erik. hjelmvik [at] gmail. com > Swedish Network Users' Society Stockholm, 2010-09-29 Nätneutralitet #1 Definition #1 av nätverksneutralitet:

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Uppgift: Design and evaluation of a TCP proxy which provides secure tunneling to another TCP proxy.

Uppgift: Design and evaluation of a TCP proxy which provides secure tunneling to another TCP proxy. Uppgift i Internetworking för Chip Maguire. Problemställning: Uppgift: Design and evaluation of a TCP proxy which provides secure tunneling to another TCP proxy. Problemet Ett par av proxies ska sättas

Läs mer

Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN

Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Föreläsning 7 Nätverksteknik A - Introduktion till VLAN Lennart Franked Information och Kommunikationssystem (IKS) Mittuniversitetet 2014-11-26 Lennart Franked (MIUN IKS) Nätverksteknik A - Introduktion

Läs mer

Nätskiktet och Internet Protocol. Sidorna i boken

Nätskiktet och Internet Protocol. Sidorna i boken Nätskiktet och Internet Protocol Sidorna 190-222 i boken Nätskiktet Internet-protokollet (IP) implementerar nätskiktet Datakommunikationspaket förmedlas över olika fysiska skikt från en maskin till en

Läs mer

Ver. 19734. Guide. Nätverk

Ver. 19734. Guide. Nätverk Ver. 19734 Guide Nätverk Innehållsförteckning 1. Introduktion 1 2. Protokoll 1 2.1 FTP 1 2.2 DNS 1 2.3 HTTP 2 2.4 HTTPS 2 2.5 TFTP 2 2.6 SNTP/NTP 2 2.7 SIP 2 2.8 RTP 2 2.9 RTCP 2 3. Nät 3 4. Brandvägg

Läs mer

Ethernet-anslutning. För mer information om skrivarens Ethernet-funktion klickar du på avsnittet nedan: Ethernet-lampor. nätverkskonfigurationssida

Ethernet-anslutning. För mer information om skrivarens Ethernet-funktion klickar du på avsnittet nedan: Ethernet-lampor. nätverkskonfigurationssida Ethernet innehållsförteckning Ethernet-anslutning Med hjälp av skrivarens inbyggda Ethernet-funktion kan du ansluta skrivaren direkt till ett Ethernet-nätverk utan hjälp från en extern skrivarserver. För

Läs mer

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet & Sårbarhet VPN

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet & Sårbarhet VPN LABORATIONSRAPPORT Säkerhet & Sårbarhet Laborant/er: Klass: Laborationsansvarig: Martin Andersson Robin Cedermark Erik Gylemo Jimmy Johansson Oskar Löwendahl Jakob Åberg DD12 Hans Ericson Utskriftsdatum:

Läs mer

Remote Access Services Security Architecture Notes

Remote Access Services Security Architecture Notes Remote Access Services Security Architecture Notes Martin Fredriksson m@crt.se 2001-10-17 Copyright 2001 Carlstedt Research & Technology. Varför säkerhet? Vilken säkerhet? Behov av säkerhet? Större beroende

Läs mer

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson

ETS052 Internet Routing. Jens A Andersson ETS052 Internet Routing Jens A Andersson Routing Routing-konceptet Unicast Routing Multicast Routing (en kort översikt) Läsanvisning: Kapitel 8 Nätverkslagret /Lager 3 Olika länkprotokoll! Datagram och

Läs mer

EXAMENSARBETE. IPv6 I teorin och praktiken. Claes Olsson, Patrik Olsson, Jonas Versén

EXAMENSARBETE. IPv6 I teorin och praktiken. Claes Olsson, Patrik Olsson, Jonas Versén 2002:DS21 EXAMENSARBETE IPv6 I teorin och praktiken Claes Olsson, Patrik Olsson, Jonas Versén 2002-05-24 Högskolan Trollhättan/Uddevalla Institutionen för informatik och matematik Box 957, 461 29 Trollhättan

Läs mer

IPv6 i Stadsnät. Anders Löwinger, PacketFront 2011-03-24 2011-03-24

IPv6 i Stadsnät. Anders Löwinger, PacketFront 2011-03-24 2011-03-24 IPv6 i Stadsnät Anders Löwinger, PacketFront 2011-03-24 2011-03-24 IPv6 i Stadsnät Agenda IPv6 översikt Planera IPv6 i existerande L2 nät IPv6 i existerande L3 nät Transition 2 2011-03-24 IPv6 i Stadsnät

Läs mer

Föreläsning 4. Föreläsning 4. Från länk till nät

Föreläsning 4. Föreläsning 4. Från länk till nät Föreläsning 4 Mål: Förstå hur man bygger upp telekommunikationsnätverk Förstå begreppet topologi Känna till de allmännaste nätverkstopologierna Känna till de olika förmedlingsteknikerna Känna till bakgrunden

Läs mer

interface Question 1. a) Tillämpningar E-post Filöverföring Webb Traceroute Applikationslagret DNS SMTP HTTP FTP Transportlagret Nätverkslagret

interface Question 1. a) Tillämpningar E-post Filöverföring Webb Traceroute Applikationslagret DNS SMTP HTTP FTP Transportlagret Nätverkslagret TDTS04 Datornät och distribuerade system, 2 augusti 2008 Skissade svar till tentan som gavs 2008-08-2, sammanställda av Juha Takkinen, IDA, juhta@ida.liu.se. ( Skissade innebär att du förutom svaren nedan

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: Tentamensdatum: 2014-06-03 Tid: 09.00 12.00. Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Datakommunikation Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 21DK1B Systemarkitektprogrammet 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 2014-06-03

Läs mer

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2

Introduktion - LAN Design och switching concepts Basic Switch Concepts and Configuration Frågor? Referenser. Nätverksteknik 2 DT113G - Nätverksteknik 2, 7,5 hp Nätverksteknik 2 Lennart Franked email:lennart.franked@miun.se Tel:060-148683 Informationsteknologi och medier / Informations- och Kommunikationssystem (ITM/IKS) Mittuniversitetet

Läs mer

Datakommunikation vad är det?

Datakommunikation vad är det? Datakommunikation vad är det? Så fort en sändare överför data till en mottagare har vi datakommunikation Sändare Digital information Kanal Mottagare Problem: Sändare och mottagare måste kunna tolka varandra

Läs mer

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011 Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst

Läs mer

Introduktion... 2. Lync-/SfB-Infrastruktur... 2. Cellips infrastruktur... 2. Brandväggskrav... 2. Lync/SfB Server PSTN Gateway...

Introduktion... 2. Lync-/SfB-Infrastruktur... 2. Cellips infrastruktur... 2. Brandväggskrav... 2. Lync/SfB Server PSTN Gateway... INNEHÅLL Introduktion... 2 Lync-/SfB-Infrastruktur... 2 Cellips infrastruktur... 2 Brandväggskrav... 2 Lync/SfB Server PSTN Gateway... 4 SIP-trunk-konfiguration... 4 Enterprise Voice... 7 1. Dial Plan...

Läs mer

Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium

Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium Föreläsning 3. Datorkunskap 50p Marcus Weiderstål Bromma Gymnasium Dagens pass: Datorsäkerhet Nätverk Nätverkssäkerhet Så fungerar datatrafik Mats Weiderstål ska till Kazan för att titta på en junior.

Läs mer

Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18

Säkerhet genom simpel nätverksutrustning. Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18 Säkerhet genom simpel nätverksutrustning Högskoleingenjörsexamensarbete Fredrik Folke 2012-06-18 1 Inledning Bakgrund Metod Sammanfattning Frågor 2 3 Ipv4 är idag slut hos världs distributören Europe and

Läs mer

3. Steg för steg. Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel:

3. Steg för steg. Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel: Kör IPv6 på riktigt med FortiGate! Principen är enkel: - Installera en Fortigate ditt nätverk. - Anslut Fortigaten till IPv6 nätverket. - Anslut din PC till Fortigaten. - Så kan du surfa på internet med

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

Ad hoc networks. Sven Claesson, 820622-4951

Ad hoc networks. Sven Claesson, 820622-4951 Ad hoc networks Sven Claesson, 820622-4951 Inledning Vad är ad hoc och MANET? Ad hoc eller MANETs (Mobile Ad Hoc NETworks) är ett typ av trådlöst nätverk men till skillnad från vanliga nätverk så behöver

Läs mer

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching

Internet. Internet hur kom det till? Internets framväxt. Ett hierarkiskt uppbyggt telenät Kretskopplat/circuit switching Internet Internet hur kom det till? A worldwide collection of interconnected networks. Ingen central dator/nät Ingen organisaion styr Internet, men ett antal organisationer samordnar aktiviteten fi ICANN

Läs mer

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar

LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Brandväggar LABORATIONSRAPPORT Säkerhet och Sårbarhet Laboration 1 Laborant/er: Klass: Laborationsansvarig: Robin Cedermark Erik Gylemo Jimmy Johansson Oskar Löwendahl Jakob Åberg DD12 Martin Andersson Hans Ericsson

Läs mer

Krypteringteknologier. Sidorna 580-582 (647-668) i boken

Krypteringteknologier. Sidorna 580-582 (647-668) i boken Krypteringteknologier Sidorna 580-582 (647-668) i boken Introduktion Kryptering har traditionellt handlat om skydda konfidentialiteten genom att koda meddelandet så att endast mottagaren kan öppna det

Läs mer

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson

Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS. Från användare till användare. Jens A Andersson Kapitel 6, 7, o 8: IP DNS Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare

Läs mer

TENTAMEN. Kurskod/Kurs: 5DV013, Datakommunikation och datornät. Ansvariga lärare: Jerry Eriksson Anders Broberg

TENTAMEN. Kurskod/Kurs: 5DV013, Datakommunikation och datornät. Ansvariga lärare: Jerry Eriksson Anders Broberg UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för Datavetenskap UMEÅ UNIVERSITY Dept of Computing Science TENTAMEN Kurskod/Kurs: 5DV013, Datakommunikation och datornät Ansvariga lärare: Jerry Eriksson Anders Broberg

Läs mer

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation:

Nät med flera länkar. Vägval. Enklaste formen av kommunikation: Nät med flera länkar väljarstrukturer Vägval vägvalsalgoritmer Dijkstra Bellman-Ford-Fulkerson ) UHOlVQLQJ 2002-10-11 Gunnar Karlsson, Bengt Sahlin 1 )UnQOlQNWLOOQlW Enklaste formen av kommunikation: kommunikation

Läs mer

Handbok för nätverk. För säker och korrekt användning, läs igenom säkerhetsinformationen i "Handbok för kopiator" innan du använder maskinen.

Handbok för nätverk. För säker och korrekt användning, läs igenom säkerhetsinformationen i Handbok för kopiator innan du använder maskinen. Handbok för nätverk För säker och korrekt användning, läs igenom säkerhetsinformationen i "Handbok för kopiator" innan du använder maskinen. Inledning Den här handboken innehåller instruktioner om maskinens

Läs mer

Ad-Hoc Nätverk. Christer Corneliusson 811003-5113 Chirstec@dtek.chalmers.se. Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005

Ad-Hoc Nätverk. Christer Corneliusson 811003-5113 Chirstec@dtek.chalmers.se. Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005 Ad-Hoc Nätverk Christer Corneliusson 811003-5113 Chirstec@dtek.chalmers.se Ett arbete i kursen Datakommunikation och Distribuerade System VT- 2005 Chalmers Tekniska Högskola Innehållsförteckning Innehållsförteckning...

Läs mer

Från användare till användare. (Maria Kihl)

Från användare till användare. (Maria Kihl) Kapitel 6, 7, o 8: Vägval Från användare till användare Jens A Andersson (Maria Kihl) Att skicka k data över flera länkar All data som skickas mellan två slutnoder kommer att passera flera vägväljare och

Läs mer

Introduktion till integrering av Schenkers e-tjänster. Version 2.0

Introduktion till integrering av Schenkers e-tjänster. Version 2.0 Introduktion till integrering av Schenkers e- Version 2.0 Datum: 2008-06-18 Sida 2 av 8 Revisionshistorik Lägg senaste ändringen först! Datum Version Revision 2008-06-18 2.0 Stora delar av introduktionen

Läs mer

6. Blandade uppgifter

6. Blandade uppgifter 6. Blandade uppgifter 1. En digital TV-signal skall överföras på en analog kanal. TV-källan sänder bilder i form av en matris på 480x500 bildelement (pixels) med 32 olika intensitetsnivåer och med bildfrekvensen

Läs mer

Förstudierapport IPv6

Förstudierapport IPv6 Förstudierapport IPv6 För Inera och Sjunet Syfte: Syftet med förstudien är att säkra upp att Sjunet är på rätt väg och att alla anslutna kunder erhåller korrekt underlag och information för att i sin egen

Läs mer

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår

att det finns inte något nätverk som heter Internet Finns Internet? Varför fungerar det då? Nätet? Jag påstår Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 1 Däremot Det är

Läs mer

Skydda ditt nät och dina kunder från näthoten. Integritet, Spårbarhet och Tillgänglighet

Skydda ditt nät och dina kunder från näthoten. Integritet, Spårbarhet och Tillgänglighet Skydda ditt nät och dina kunder från näthoten Integritet, Spårbarhet och Tillgänglighet Format & agenda Varför ska du bry dig? Standarder och rekommendationer IPv6-säkerhet Summering Var kan du hitta mer

Läs mer

Åtkomst och användarhandledning

Åtkomst och användarhandledning Innehållsförteckning Problemspecifikation...1 Åtkomst och användarhandledning...2 Systembeskrivning...3 Lösningens begränsningar...5 Problem och reflektioner...6 Testkörning...7 Bilagor......Källkod...

Läs mer

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola

Varför fungerar det då? Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Finns Internet? Varför fungerar det då? Jens Andersson Elektro- och informationsteknik Lunds Tekniska Högskola Nätet?? Jag påstår å att det finns inte något nätverk som heter Internet 4 Däremot Det är

Läs mer

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson

Stora datanät Från användare till användare. Jens A Andersson Föreläsning 5: Stora datanät Från användare till användare ARP Jens A Andersson (Maria Kihl) Rep: Kapacitetuppdelning Länkens kapacitet kan delas upp på tre sätt: 1. Rumsmultiplex 2. Frekvensmultiplex

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F1: Introduk6on

Grundläggande nätverksteknik. F1: Introduk6on Grundläggande nätverksteknik F1: Introduk6on Mål E:er genomgången kurs skall studenten Förstå sy:e och funk6on med nätverk Kunna beskriva teori och funk6on med vanliga nätverksenheter och nätverksprotokoll

Läs mer