Torpen på Sundby. Hans-Georg Wallentinus
|
|
- Henrik Ström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Torpen på Sundby Hans-Georg Wallentinus Som i de flesta större byar fanns ett eller flera torpställen inom byns gränser. Men äldre kartor ger inte alltid information om var husen låg, eftersom lantmätarna var ute efter att värdera olika markbitar, inte husen. Ofta var det därför tvunget att gå via husförhörsprotokoll och listor till t.ex. skifteskartorna, för att på den vägen slingra sig fram till var torpen kunde ha legat. Från 1860-talet och framåt finns allmänna kartor som ofta anger torplägena. Men flera av torpen var redan nedlagda då kartorna publicerades. På Sundby fanns åtta torp, inklusive ett båtsmanstorp, men inte alla på en gång. Husförhörsprotokollen ger ibland uppgifter om vilka bostäder som finns på ägorna. Men anteckningarna är inte alltid fullständiga, olika präster gjorde på olika sätt (för Brottby by redovisades inga boställen). Från gamla lantmäteridokument är det svårt att hitta uppgifter, eftersom husen inte var intressanta i sammanhanget, men det går att få en viss uppfattning genom att titta på vad markytorna kallades. Sundby var en förhållandevis stor by, byggd som en radby med tre gårdar, ungefär som Bullerbyn, längs vägen norrut från landsvägen mellan Stockholm och Grisslehamn. Ibland fanns, genom delningar (?), så mycket som nio olika ägor noterade. De reducerades under andra halvan av 1800-talet åter till tre, men ökade senare igen i antal. Sundbyberg ligger t.ex. på avstyckningen Sundby No 4, som ännu på 1880-talet ingick i Sundby No 2. (Det fanns två gårdar på Sundby No 2, vardera på ¼ mantal skatte. Detta handlar om den delfastighet som ägdes av Lundin på Brottby.) Ett område som är lite knepig att få ordning på, är ägohörnet i sydväst, norr om landsvägen och öster om ån; Garnsbro. Marken söder om landsvägen har hört till Brottby by, medan marken norr om vägen ömsom markerats som del av Sundby, ömsom som del av Brottby. Då Sundby by skiftades i början av 1830-talet fördes marken till Sundby. Garnsbro värt ett eget kapitel Eftersom Garnsbro ibland fördes under Sundby, ibland Brottby, har det varit lite knepigt att följa historien. På en karta över Brottby by från 1787 finns två backstugor inritade på Sundbys mark ungefär där det hus som ibland kallas Sundbytorpet ligger. Med hjälp av lagaskifteskartan från början av 1830-talet har det ändå gått att, med hjälp av kyrkböckerna, få någotsånär rätsida på det här området. Det benämndes redan tidigt Garnsbro, eller Gansbro. En av orsakerna till att det varit svårt att hitta Garnsbro under Sundby eller Brottby beror dels på att Garnsbro ofta fördes som egen gård/by, dels på att en del av fastigheten Sundby No 2 ganska tidigt köptes in av Lundinarna på Brottby och därför ofta fördes på Brottby. Fastigheten omfattade delvis ägorna närmast landsvägen. Garnsbros tidiga historia Ett ängsstycke, som Brottbyborna innehaft vid Garnsbro (Norrtäljevägen, bron över Husaån) på andra sidan kungsådran (Långhundraleden), tillerkändes 1561 Sundby genom häradsrättsdom den 12 maj 1561, "efter det fanns hwarken rå eller rör", dvs. inga markeringar för ägogränser. Genom Ture Bielkes lagmansdom, 1575, åter tilldömd Brottby. Domen uppvisades, av prästänkan i Garn, vid 1624 års sommarting, (49 år efteråt!) och Sundbyborna, vilka rivit upp gärdsgården omkring ängen och bränt upp gärdslet, bötfälldes och ålades sätta upp lika god gärdesgård och ersätta prästen för två års höskörd (Uppgift från Mattias Andersson).
2 Fortsatt dragkamp (?) om Garnsbro. Det kanske inte var så viktigt för kyrkan vart Garnsbro fördes, eftersom ägorna på bägge sidan gränsen ägdes av Lundin på Brottby. På skifteskartan från 1830-talet finns 7-8 byggnader utritade i den ägofigur som ingår i Sundby No 2. Man kan se Garnsbro som en hantverksby med smed, skräddare, garvare, färgare och mejeri (dock inte alla samtidigt). Mejeriet låg på Brottbys ägor söder om Norrtäljevägen, resten på norra sidan av vägen. Vid något tillfälle nämns också ett mejeri på Sundby, men det är inte klart om det är mejeriet vid landsvägen som avses, eller om man hade ett eget gårdsmejeri. På skifteskartan går det att hitta både Smedstäpporna och Skräddarängen. Idag finns bara mejeriet och Sundby-torpet kvar av denna by. Allt komplicerades av att socknarna Garn, där Sundby ingick, och Össeby, där Brottby ingick, slogs samman i slutet av 1830-talet och det är inte alltid som uppgifter fördes vidare från husförhörsprotokollen för Össeby eller Garn till Össeby-Garn. Någon gång under 1840-talet flyttades, enligt traditionen, Össebys klockstapel ner till Sundby för att där användas när Össebybor begravdes i Garns kyrka. Man skulle vid ringningen vinka med en duk från Garns kyrka varvid klockorna (klockan?) sattes igång i den gamla klockstapeln. Genom de gamla sockenprotokollen vet man att Össeby-borna hade bestämda åsikter vad gällde sina kyrkklockor. Dessa förbehöll sig sockenmännen senare att få yttra sig om när beslutet om nedläggning skedde. Vi vet att klockstapeln flyttades till Sundby. Om ovanstående tradition stämmer så kan inte de ursprungliga kyrkklockorna ha använts eftersom dessa enligt protokollen såldes I Sundby kom klockstapeln sedan att användas av skomakare Carl Lillje som verkstad för att så småningom rivas. I hembygdsföreningens arkiv finns en kopia av en gammal teckning med klockstapeln i Sundby (se teckning nedan)... Össeby kyrkas klockstapel efter flyttningen till Sundby. Enligt uppgift placerades/uppställdes den på "Sundby gata". Klockstapeln som under senare år användes som skomakarverkstad revs Det senare muntlig uppgift från 1969 av Bengt Lillje, Sunnarby, Kårsta. Foto efter en kolteckning (Okänd tecknare och tid). Från Vallentuna Össebybygdens Arkiv och Muséiförening.
3 Garnsbro i sydligaste delen av Sundby. Längst ned i kartan ligger Garns bro. Marken t.h. om landsvägen tillhör Brottby by. Hantverksbyn Garnsbro består av sju - åtta byggnader, om huset på Brottbys mark räknas in. Den torpstuga som finns kvar idag är den sydligaste av de fyra på ägofiguren 105. Från lagaskifteskartan 1832, Lantmäteriets historiska kartdatabas. De tidiga torpen Under 1800-talets första tre årtionden är noteringarna om stugor och torp lite torftig i kyrkböckerna. Vad som dock alltid redovisas är Sundby båtsmanstorp, No 40 (1832 markerad som samfälld mark, vilket var det vanliga för soldattorpen), som ligger i norra kanten av den odlade marken, nära nuvarande Berghem. Båtsmanstorpet finns antecknat i kyrkböckerna in på 1920-talet och fanns kvar som husmarkering på den ekonomiska kartan från 1950-talet, men också på fastighetskartan i Riksantikvarieämbetets Fornsök, som är uppdaterad till omkring Idag står en modern byggnad på platsen. På husförhörsprotokoll från perioden noteras boende på Sundby ägor, men några namn på bostäderna görs inte. År 1816 nämns för första gången torpet Nyhagen (under Sundby No 3), men det går inte att hitta några kartor där någon byggnad med det namnet ritats ut. Däremot finns en ägofigur på skifteskartan 1832, Nyhagsvreten, och intill den två byggnader. Säkert är det Nyhagstorpet. Det ligger längs en väg som går västerut mellan båtsmanstorpet och Säby/Husa, inte så långt från ägogränsen mot Säby by (numera har Säby gått upp i Husa) nära Säbygrinden, där vägen passerade ut till grannbyn. I mitten av 1820-talet dyker torpet Björkhagen upp i kyrkböckerna. Inte heller detta är utmärkt med namn på skifteskartan. Däremot finns en Anders Ers-vreten. En koll i husförhörsprotokollen för åren kring 1830 ger vid handen att denne Anders Ersson bodde på torpet Björkhagen (under Sundby No1). Det finns också hustecken intill Anders Ersvreten. Detta torp ligger längre österut längs samma väg som Nyhagen, inte så långt från båtsmanstorpet.
4 Norra delen av åker-/ängsmarken på Sundby. Den väg som markerats med A B C D E går ned till byn och landsvägen. Det är den väg som ännu används och som ägdes samfällt av byn och som tillkom i samband med skiftet (tidigare gick vägen längre österut). Ändrat efter lagaskifteskartan De torp som fanns vid skiftet har lagts in med namn. Ändra efter Lantmäteriets historiska kartdatabas. På en karta från 1639 anges ett nyligen byggt torp, som ligger norrut från radbyn Säby. Så något av dessa torp, eller båtsmanstorpet, borde vara ända från den tiden. Björkhagen försvinner ur husförhörsprotokollen strax före 1850 (1848) och Nyhagen omkring I husförsboken för åren kring 1848 har namnet Björkhagen kryssats över och ersatts med Christineberg (se nedan). Under 1830-talet fullbordades alltså det laga skiftet och åren därefter tillkom två torpställen. År 1840 nämns torpet Sundbyberg för första gången. Det är beläget på vägen från Sundby by till båtsmanstorpet i norr. Sundbyberg, som lyder under Lundinarnas del av Sundby No 2, stod tomt så det är oklart om huset fanns kvar eller om det byggdes nytt till 1849, men antagligen var det för lite mark till torpet för att kunna hysa en torpare och därför blev det från 1849 bostad för gifta statdrängar, senare arbetare. Sundbyberg finns fortfarande kvar.
5 Sundby Man ser tydligt hur radbyn Sundby var belägen Längst upp har ett nyligen upprättat torp lagts in (G - Ett nybyggt torp i beskrivningen t.v.). Placeringen är sannolikt inte skalriktig. Vid samma tid byggs Hagalund och de första invånarna flyttar in Torpet lyder också under Lundinarnas del av Sundby No 2. Torpet finns sedan kvar till några år in på 1900-talet. I församlingsboken är namnet överstruket (församlingsboken ersatte husförhörsprotokollen från de sista åren av 1800-talet). I nästa församlingsbok, har de tidigare boende på Hagalund förts direkt under Sundby (Brottby). Med det senare menas sannolikt Lundins del av Sundby No 2. Rester efter Hagalund finns fortfarande kvar på en moränholme i östra delen av ägorna nordost om Sundbyberg och sydost om Johannisberg (se nedan). Nyare torpställen Torpet Christinelund (Kristinelund) nämns första gången 1848 och bebos till 1890-talet och finns kvar i församlingsböckerna till 1891, då det förefaller som om torpet slutade användas. De sista boende på Kristinelund flyttade 1891 till torpet Sundbyberg. Det saknas i princip kartmaterial för den här perioden, utom den storskaliga generalstabskartan från Det är svårt att se bebyggelsetecken på grund av dålig upplösning på den inskannade kartan. Kristinelund löd under Sundby No 1, dvs. samma som torpet Björklund. Christinelund byggdes samtidigt som Björklund lades ned och de boende på Björklund flyttade över till
6 Christinelund. På generalstabskartan finns tre hustecken på vägen mellan båtsmanstorpet och Säbygrinden. Det mellersta av dessa bör av läget att döma inte vara vare sig Nyhagen eller Björklund, utan är sannolikt Christinelund. De sex torpställen som finns med på Generalstabens karta från Se kartan på slutet för fullständiga namn. Från Lantmäteriets historiska kartdatabas. Åren omkring 1870 tillkommer de sista torpställena, Johannisberg (Johannesberg) och Berghem. Johannisberg nämns första gången i husförhörsprotokoll från Johannisberg finns fortfarande kvar och ligger i norra delen av åkermarken, söder om båtsmanstorpet. Johannisberg tillhörde Sundby No 3. I samma protokoll tas för första gången torpet Berghem upp. Torpet Nyhagen överges omkring Fyra år senare börjar det nya torpet Berghem, brukas. Det ligger alldeles intill båtsmanstorpet, i skogskanten mot Långmossenskogen. Torpställets tomt är numera bebyggt med ett modernt hus, men ett mycket gammalt hus finns också kvar. I husförhörsprotokollet 1874 finns en notis om den åboende: Nybyggaren Nils Olsson. Även Berghem tillhörde Sundby No 3. Fram till idag finns fyra torpställen bevarade: Berghem, Johannisberg (ibland stavat Johannesberg), Sundbyberg och Sundbytorpet som alltså är de sista resterna av Garnsbro. På den häradsekonomiska kartan från omkring år 1900 finns två bostadshus inritade nära landsvägen och längs vägen mot Sundby, ett på vardera sidan vägen. Den nuvarande Sundbyvägen går längre österut än den ursprungliga vägen och det östra av husen är Sundbytorpet. På den ekonomiska kartan från 1950-talet, kallas huset för Lillstugan. Förutom dessa hus, fanns också några ekonomibyggnader. I norr finns torpen Berghem, båtsmanstorpet, Johannisberg och Sundbyberg.
7 Häradskartan 1906 (rekognoscerad några år tidigare). Torpen Berghem, Sundby båtsmanstorp, Johannesberg och Sundbyberg finns kvar, Hagalund endast med några kvarstående ekonomibyggnader. Torprester finns på moränkullen öster om ekonomibyggnaderna mellan Sundbyberg och Johannesberg (Från Lantmäteriets historiska kartdatabas). Sammanfattningsvis Vid laga skiftet kring 1830 fanns torpen Björkhagen, Nyhagen, Sundby båtsmanstorp och hantverksbyn Garnsbro. I generalstabskartan från 1860-talet kan torpen Nyhagen, Christineberg, Björkhagen, Sundby båtsmanstorp, Hagalund och Sundbyberg identifieras. Då den häradsekonomiska kartan karterades kring sekelskiftet 1800/1900 fanns Sundby båtsmanstorp, Hagalund (endast ekonomibyggnader kvar), Sundbyberg, Johannisberg och Berghem. Den ekonomiska kartan i skala 1: publicerades under 1950-talet. Då fanns torpen Sundbyberg, Johannisberg, Berghem och Sundby båtsmanstorp kvar. Plus det gäckande Sundbytorpet, på kartan kallat Lillstugan. Idag finns torpen Sundbyberg, Johannisberg (moderniserad och tillbyggd), Berghem (till-/nybyggd) och Sundby båtsmanstorp (med en modern byggnad). Och så Sundbytorpet, som borde heta något i stil med Garnsbro Lillstuga.
8 Samtliga torpställen på Sundby (utom Garnsbro). Ändrat efter Lantmäteriets historiska kartdatabas. v. 2,
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015
Årsuppgift Närkes Skogskarlar 2015 Må nu icke Talmannen och hans Karlar ångra sitt beslut att Eder dubba till Skogskarlar. Bevisa för Karlarna att de fattat rätt beslut genom att under kommande årsrunda
Läs merHansta gård, gravfält och runstenar
Hansta gård, gravfält och runstenar Gården Hägerstalund som ligger strax bakom dig, fick sitt namn på 1680-talet efter den dåvarande ägaren Nils Hägerflycht. Tidigare fanns två gårdar här som hette Hansta.
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merVad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861?
Vad gjorde Jan Ersson den 4 december 1861? Hans-Georg Wallentinus Den 4 december 1861, var en onsdag och en vacker vinterdag med några minusgrader. Jan Ersson i Wäsby, i f.d. Garns socken, vaknade till
Läs merStormbäcken genom tiderna
Stormbäcken genom tiderna 2015-02-06 Vad vet vi om platsen i forntiden De första invånarna i trakten var säljägare som bosatte sig här för längre eller kortare tider på de högsta delarna av Kolmården i
Läs merKLASATORPET Förslag Klass 1
Skala 1:2 000 KLASATORPET Förslag Klass 1 Skogslandets jordbruk: Torpmiljö med koppling till prästgården, idag med ålderdomliga byggnader och bevarad linugn (stensatt grop) Berättelserna: Kopplingen till
Läs merAntikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad. Filipstads kommun, Värmlands län
Antikvarisk förundersökning inför nybyggnation av fritidshusområde vid Kalhyttan 1:96 i Filipstad Filipstads kommun, Värmlands län Värmlands Museum 2011 Rapport 2011: Rapportsammanställning: Mattias Libeck,
Läs merSKUREBO Förslag Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast fornlämning
Läs merNedan gamle Ramens stuga
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2015:48 ARKEOLOGISK UTREDNING ETAPP 1 OCH 2 Nedan gamle Ramens stuga Arkeologisk utredning inom Ramsta 1:6, Björksta socken, Västerås kommun, Västmanland Leif Karlenby ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merInledande inventering av planområde inom Viggbyholm
Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm 2015-12-20 1 Inledande inventering av planområde inom Viggbyholm På uppdrag av Reierstam arkitektur & projektutveckling AB har CONEC konsulterande ekologer
Läs merGRIMMAGÄRDE Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken 2013-10-30 1
GRIMMAGÄRDE Klass 3 Skogslandets jordbruk: Helheten med bebyggelsen i utkanten av öppna åkrar, faluröd bebyggelse med tvåvånings enkel- och parstugor, ladugårdar i skiftesverk, stenkällare, stenmurar,
Läs merSVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN
SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN EN BILDBERÄTTELSE OM SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SJÖN SOMMEN EIJE FASTH Kapitel 1 Från Säbysjön till Vriggebo En bildberättelse om Svartån från Säbysjön till sjön Sommen
Läs merROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2
ROSTOCK-ROSTOCKAHOLME Klass 1-2 Lyckebyån som resurs: Arkeologiska lämningar, husgrunder, efter en borganläggning från 1200-talet, exempel på ett tidigt utnyttjande av det strategiska läget. Slåttermader
Läs merGränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson
Gränsjön med Mats Jönsson Lankinen och Lövåsen med Per Nilsson Gränsjön... 1 Gränsjöhöjden... 4 Norra Gränsjön... 6 Södra Gränsjön... 8 Gränsjö gård... 9 Anförluster via Mats Jönsson Lankinen... 10 Lövåsen...
Läs merUtdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1
1 Utdrag ur föredrag om SENNEBY mellan åren 1640-1858 1 Laga skifte infördes i Sverige 1827 med förordning om hur uppdelning av jorden skulle ske. Redan då frågade lantmätaren Sennebybönderna, om man ville
Läs merNärheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.
Så var det Förr Omkring 500 e Kr hade de inre delarna av Röbäcksslätten och sandåsen, där de äldre delarna av byn nu ligger torrlagts och det blev möjligt för människor att bosätta sig där. Stenåldersfynd
Läs merTorshälla. Gång- och cykelväg längs Ringvägen. Arkeologisk utredning. Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland.
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:30 Torshälla Gång- och cykelväg längs Ringvägen Arkeologisk utredning Torshälla 19:1 Torshälla 5:8 Torshälla socken Södermanland Jenny Holm Innehåll Inledning 3
Läs merFORNTIDSVANDRING NÄRA STAN
FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Flen Salsta Stenhammar CIRKA 6 KM 7 6 5 4 3 Plats 1 11, platser med fornlämningar 8 2 1 9 10 11 FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN Plats 1: Grav från järnåldern PLATS 1 Grav från järnåldern
Läs merEn källare med tradition
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:39 En källare med tradition Mynthuset åter aktuellt Antikvarisk kontroll RAÄ 232 Jarl 5 Västerås stadsförsamling Västmanland Ulf Alström Innehållsförteckning Inledning...
Läs merDalby 11:5. Historia: Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby.
Dalby 11:5 Dalby 11:5 finns ute på fäladsmarken öster om Dalby. Historia: Före de stora skiftena runt år 1810, låg gården Dalby 11 inne i Dalby by. Den fanns mitt inne i kvarteret, som begränsas av nuvarande
Läs mer2012:05. Norra Nor. Kulturhistorisk utredning av Norra Nor, Knivsta sn, Knivsta kn
2012:05 Norra Nor Kulturhistorisk utredning av Norra Nor, Knivsta sn, Knivsta kn 1 Per Lundgren 2012 Omslagsfotografi: Sportstuga i Nor Foto: Per Lundgren, Upplandsmuseet 2012 Upplandsmuseets rapporter
Läs merMärlax användning i historisk tid
Ulrika Rosendahl, Lovisa stads museum 27.5.2019 Märlax användning i historisk tid Enligt tidiga kartor har området öster om Lovisaviken, numera Märlax stadsdel, främst varit ett obebyggt skogsområde under
Läs merLampan 2 och 3. Karlskrona och Augerum socknar, Karlskrona kommun. Kulturlandskapsutredning. Blekinge museum rapport 2005:18 Mikael Henriksson
Lampan 2 och 3 Karlskrona och Augerum socknar, Karlskrona kommun Kulturlandskapsutredning Blekinge museum rapport 2005:18 Mikael Henriksson Bakgrund Inför en eventuell ändring av detaljplanen för fastigheterna
Läs merVästra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka
Västra Skrävlinge by och Västra Skrävlinge Kyrka Kyrkbyn Under medeltiden (1060-1520) fanns det en kyrkby i Västra Skrävlinge. Man kallade kyrkbyn för byhem eftersom alla gårdarna låg samlade runt kyrkan.
Läs merKapitel - 4. Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström.
Kapitel - 4 Skimmelån vid Hällekilssättra akvarell av Tord Ljungström. Laga skifte i Hällekils hemman Hällekils hemman ligger i Övre Ulleruds socken, Forshaga kommun, Värmlands län. Byns lantliga bebyggelse
Läs merGETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2
GETASJÖKVARN-GETASJÖ Klass 2 Lyckebyån som resurs: Kvarnplats sedan medeltiden, vilket också hörs i namnet. Berättelserna: För Moberg var gården i Getsjökvarn förebild i romanen Rid i natt. Myter kring
Läs merNaturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden
Naturmiljövärde, landskapsbild och ekologisk känsliga områden Kring Nodre Älvs dalgångar finns det naturområden som är skyddade i naturreservat. Öxnäs by, det omkringliggande odlingslandskapet och Bärbykullen
Läs merI FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN
I FÄDRENS SPÅR eller FRÅN TJÄRN TILL ASPLIDEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Källmaterial... 3 ff ff ff ff f - Johan Johansson... 4 ff ff ff ff Olof Johansson... 5 ff ff ff
Läs merArkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004
Arkeologisk utredning Svalsta, Grödinge socken Stockholms län December 2004 ArkeoDok Rapport 2005:2 Visby 2005-01-24 Arkeologisk utredning över Svalsta, Grödinge socken, Botkyrka kommun, Stockholms län
Läs merSträdelängan. 1700-talet
Strädelängan. 1700-talet 1700-talet. Ur scouternas redogörelse till Scoutförbundet 1952: Kommunen har ställt en gammal 1700-talsstuga till disposition som scoutlokal och detta hus har både praktiskt och
Läs merRapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4. Arkeologisk utredning Dnr Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015.
Rapport Arendus 2015:7 VÄNGE ROVALDS 1:4 Arkeologisk utredning Dnr 431-540-15 Vänge socken Region Gotland Gotlands län 2015 Christian Hoffman Omslagsbild: Bild från skogsskiftet ut mot omgivande åker i
Läs merLARSBODA KARLSVIK KLOCKELUND Farsta 2:1, Stockholms stad
LARSBODA KARLSVIK KLOCKELUND Farsta 2:1, Stockholms stad Arkeologisk förstudie 2013 John Hedlund Stockholms stadsmuseum rapporterar 29 Omslagsbild: Detalj från häradsekonomiska kartan från 1901, Länna
Läs merDen som sist bodde permanent i huset var Elisabeth Olsson, kallad Lisen, som dog 1959 genom en olyckshändelse.
Kyrkvreten, Fors 2:2 Kyrkvreten 1968. Foto Henry Hall. Torpet Kyrkvreten låg knappt hundra meter norr om den stora industribyggnaden på östra sidan av gamla landsvägen genom Fors By. Kyrkvreten tillhörde
Läs merTRÄDRISTNINGAR. TEXT och FOTO: INGE NILSSON
TRÄDRISTNINGAR I Dalarnas skogar är det sedan länge känt att det finns gott om trädristningar utförda av vallkullor under 1700- och 1800-talen. Men vilka var de? Ingen Nilsson har forskat vidare och berättar
Läs merKRÅKETORP. Torp nr Fast.bet. Torpets namn SB/SK Karta Karta Karta Karta ) Södergården 107 X BS X X 108 X BS X X
KRÅKETORP Torp nr Fast.bet. Torpets namn SB/SK Karta Karta Karta Karta 1826 1870 1879 2002 2) Södergården 107 X BS X X 108 X BS X X 109 Carlslyckan SK X BS X X BS = Backstuga 2) Utdrag från karta laga
Läs merNär man slår och forskar i de gamla husförhörslängderna och kyrkoböckerna träffar man på namn och platser som är mer eller mindre försvunna.
Den försvunna byn Lundby Denna karta finns som bakgrund till en artikel om de böcker som skrevs av Lars Widding på 1960-talet under samlingsnamnet Sorundasviten. Här finns 4 gårdar inritade vid Lundby
Läs merRAPPORT 2015:1. Graninge stiftgård. ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland. Anna Ulfhielm. Almunga AB
RAPPORT 2015:1 Graninge stiftgård ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5, Nacka kommun, Södermanland Anna Ulfhielm Almunga AB Graninge stiftgård ARKEOLOGISK UTREDNING Kil 1:5 Nacka kommun Södermanland 2015 Almunga
Läs merPå 1910-talet byggdes ett stort kasernområde för infanteriregementet I12 på Ryhovs gård.
SLINGAN Natur- och kulturstig på Länssjukhuset Ryhovs sjukhusområde Runt Slingan finns information om områdets långa historia som sträcker sig ända till 1500-talet. Det finns information om växter och
Läs merUtredning av vattenområden i Aspen och Säveån, Lerum
L A N T M Ä T E R I E T Aspen Strand, Samrådsbilaga 15 1 (1) UTREDNING 2016-06-30 Ärendenr.: O161964 Lerums kommun Geodataenheten Att. Pernilla Siverbo 443 80 Lerum Utredning av vattenområden i Aspen och
Läs merOm Kestad. Torpet Anemossen heter numera Anemossen 1:1.
Om Kestad Kestad ligger norr om Kinne-Kleva vid Kinnekulles fot. 1310 nämns Kithestahum, 1312 in Kydistadum. Socknens först nämnda gård är Göksholmen, år 1399. En kyrkby som ligger österut vid foten av
Läs merKulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum. Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24
Kulturmiljöutredning inför ny väg till planerad bergtäkt vid Alstrum Alsters socken, Karlstads kommun, Värmlands län 2016:24 1 VÄRMLANDS MUSEUM Kulturarv Box 335 651 08 Karlstad Tel: 054-701 19 00 Fax:
Läs merLilla Ängby ARKEOLOGISTIK AB. Särskild arkeologisk utredning, Guten 1 och 2 m fl, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland.
Lilla Ängby Särskild arkeologisk utredning, Guten 1 och 2 m fl, Bromma socken, Stockholms stad, Uppland Kjell Andersson Rapport 2014:1 ARKEOLOGISTIK AB 2 Lilla Ängby Särskild arkeologisk utredning, Guten
Läs merRUNNAMÅLA SÖDERGÅRD Förslag: Klass 3
Emmaboda kommun Kulturmiljöprogram D Skala 1:8000 Särskilt värdefull kulturhistorisk byggnad/ bebyggelseområde Utdrag ur Riksantikvarieämbetets FMIS (fornsök): ^` Huvudområde Kärnområde Kulturlämning Fast
Läs merKulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland
Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland Håkan Nilsson Kalmar läns museum Rapport 2007 Sammanfattning Denna kulturhistoriska utredning av ett område,
Läs merRapport 2006:66. Arkeologisk förundersökning. Konungsund 7:1. RAÄ 4 och 7 Konungsund socken Norrköpings kommun Östergötlands län.
Rapport 2006:66 Arkeologisk förundersökning Konungsund 7:1 RAÄ 4 och 7 Konungsund socken Norrköpings kommun Östergötlands län Mattias Schönbeck Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N S M U S E U M K U L T U R
Läs merFristad på kartorna. Karta ägomätning 1650
Fristad på kartorna Det finns inte så mycket bevarat kartmateriel från Fristad. Den äldsta funna kartan finna på Lantmäteriets hemsida och under historiska kartor. Den är från 1650 och visar ett tätt liggandes
Läs merSäby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård.
Trädplan Kyrkogårdens träd - historik Säby kyrkogård är en gammal kyrkogård kopplad till kyrkobyggnaden i Säby, till det sociala livet i Säby by och till Säbyholms gård. Skånska rekognosceringskartan från
Läs merRUNNAMÅLA Förslag: Klass 3
RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3 Skogslandets jordbruk: Utmärkande för byn är de flera hundra meter vällagda stenmurarna från 1900-talet. De finns både runt åkrar och i skogen på berghällar. Åkermarkerna i byn
Läs merMAJAS I ÄNGA. Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning. Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012.
Rapport Länsmuseet Gävleborg 2013:05 MAJAS I ÄNGA Arkeologisk förundersökning/schaktövervakning Bollnäs-Änga 5:4 RAÄ 380:1 Bollnäs Socken Bollnäs Kommun Hälsingland 2012 Inga Blennå MAJAS I ÄNGA Arkeologisk
Läs merKulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne
kulturlandskap och arkeologi rapport 2017:5, 247 92 Södra Sandby Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, steg 1 Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps
Läs merKartering och besiktning. Valla. Västlands sn Uppland. Bent Syse
Kartering och besiktning Valla Västlands sn Uppland Bent Syse 2 Kartering och besiktning Valla Västlands sn Uppland Bent Syse 3 Omslagsbild: Detalj ur storskifteskartan från 1768 Rapport 2007:09, arkeologiska
Läs merStenvalvbro vid Ökna, foto KBT
Riksintresse för kulturmiljövården Eriksgatan" Önnersta - Aspa (fd Penningby) (D43) KUNSKAPSUNDERLAG Stenvalvbro vid Ökna, foto KBT Värden Kunskapsvärde Ursprunglig vägsträckning, kontinuerligt brukad
Läs merArkeologisk inventering. Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr !!! Rapport Arendus 2014:2. Dan Carlsson
Arkeologisk inventering Ytings 1:34, Othem socken, Region Gotland. Lst Dnr. 431-4354-13 Rapport Arendus 2014:2 Omslagsbild. Den södra delen av inventeringsområdet, sedd från söder. Foto Fältinventering
Läs merTägneby i Rystads socken
UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads
Läs merÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT
ÄLDRE VÄG VID HÄLLA GAMLA TOMT ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, BADELUNDA SOCKEN (RAÄ 179), VÄSTERÅS KOMMUN, VÄSTMANLAND ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING RAPPORTER FRÅN ARKEOLOGIKONSULT 2009:2346 BJÖRN HJULSTRÖM
Läs merNy småhusbebyggelse i Unnerstad
Rapport 2011:15 Arkeologisk förundersökning Ny småhusbebyggelse i Unnerstad Intill RAÄ 16 Unnerstad 2:1 Gammalkils socken Linköpings kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T E R G Ö T L A N D S M U
Läs merPånvallen en bosättning vid Smalpån
Pånvallen en bosättning vid Smalpån Pånvallen är ett torpställe, som under 1800-talet beboddes av sk dagsverkstorpare. År 1823 hörde Pånvallen under Tunvågens by och finns med på avvittringskartan över
Läs merLägg märke till alla gårdsnamn som slutar på -sta i betydelsen boplats eller ställe.
Vikingaturen Vikingaturen Cykla två vikingaleder som slingrar sig fram genom jordbrukslandskapet exakt på samma plats i dag som för tusen år sedan. Dessa rid- och vandringsleder gick högt på grusåsarna
Läs merVägsträckan korsningen Enköpingsvägen/Håtunavägen - Höglunda
Vägsträckan korsningen Enköpingsvägen/Håtunavägen - Höglunda 1600-talets landsväg slingrade sig längs nuvarande Enköpingsvägen. En första delsträcka rätades när järnvägen anlades under 1870-talet och återstoden
Läs merNågot om hovrättens historia
Något om hovrättens historia Sverige finns numera sex hovrätter. Äldst av dessa är Svea hovrätt, som inrättades år 1614, följd Göta hovrätt i Jönkö- Iping (1634) och Hovrätten över Skåne och Blekinge (1820).
Läs merNya tomter i Gällinge detaljplaneområde i Gällinge-Skår. Rapport 2017:107 Arkeologisk utredning
Nya tomter i Gällinge detaljplaneområde i Gällinge-Skår Rapport 2017:107 Arkeologisk utredning Hallands län, Halland, Kungsbacka kommun, Gällinge socken, Gällinge-Skår 2:1 Jessica Andersson Med bidrag
Läs merÖDEVATA Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Vissefjärda socken 1 Ödevata
ÖDEVATA Klass 3 Skogslandets jordbruk: Äldre odlingsspår som rösen och murar. Institutionsmiljö. Skogen som resurs: Spår efter äldre verksamheter som stensträngar, kanaler, kvarnplats. Skogsarbete var
Läs merArkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd
Arkeologisk utreding vid Prästgården i Bollebygd Arkeologisk utredning Bollebygd prästgård 1 :2 Bollebygd socken och kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport 2016 :8 Västarvet
Läs merNatur och kulturstig Livered
Natur och kulturstig Livered Genom den här kyrkporten anlände en gång folket från Livereds gamla by till sin kyrka. I dag finns inte mycket kvar av byn. Området där liveredsborna levde och arbetade är
Läs merArkeologisk utredning. Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:10
Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:10 Arkeologisk utredning Näs-Söderby s:1 Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1 Rapport
Läs merDOM 2016-02-16 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060201 2016-02-16 Stockholm Mål nr F 8242-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Östersunds tingsrätt, mark- och miljödomstolen, dom i mål nr, se bilaga KLAGANDE I J
Läs merVindkraft vid Norra Bohult
Vindkraft vid Norra Bohult Arkeologisk utredning inför vindkraftsetablering inom fastigheten Norra Bohult 1:2 m fl, Anderstorps socken i Gislaveds kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk
Läs merUtredning vid Närtuna-Ubby
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:76 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 Utredning vid Närtuna-Ubby RAÄ-nr Närtuna 208:1, 209:1 och 209:2, Närtuna socken, Norrtälje kommun, Uppland Ola Winter ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merVa-nämnden gör följande bedömning.
31 När stamfastighet och avstyckning efter förrättningen båda bebyggts ansågs att stamfastigheten skulle tillgodoräknas tidigare erlagda anläggningsavgifter trots att riven bebyggelse, som varit ansluten
Läs merLämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland
2010-01-18 Lämningar efter smidesverksamhet vid Engelsbergs bruk i Västmanland Under ett par vintriga och bitvis rejält snöiga dagar i slutet av 2008 gjorde UV Bergslagen en arkeologisk förundersökning
Läs merSäby 1:8 & 1:9. Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län
Säby 1:8 & 1:9 Arkeologisk utredning inför husbyggnation, Visingsö socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2012:03 Jan Borg & Ådel V Franzén Säby 1:8 & 1:9
Läs merGÅRDENING ÄNGSLYCKAN GÅRDENING ÄNGSLYCKAN ÄNGSLYCKAN
Landskapet runt Bergkvara är fullt med lämningar som belyser godsets historiska utveckling på skilda sätt, alltifrån Arvid Trolles stenhus till det sena 1800-talets torpställen. Under mer än sexhundra
Läs merKulturmiljöprogram Emmaboda kommun. Kårahult
Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun Kårahult Läsanvisning för områdesbeskrivning i kulturmiljöprogram Emmaboda kommuns reviderade kulturmiljöprogram färdigställdes 2016 och består av 65 områdesbeskrivningar,
Läs merKungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun
Kungsväg och gårdstomt i Hemsjö socken, Alingsås kommun Arkeologisk förundersökning Inom Kärrbogärde 3:12 m.fl. Hemsjö socken Alingsås kommun Elinor Gustavsson Västarvet kulturmiljö/lödöse museum Rapport
Läs merLämningar efter ett ödetorp
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:68 Lämningar efter ett ödetorp Arkeologisk utredning vid Råsta Särskild utredning etapp 1 och 2 Råsta 1:33 Kung Karls socken Västmanlands län Katherine Bless Karlsen
Läs merKatrineberg, torp under Stav
Katrineberg, torp under Stav Lilla Katrineberg och källarstugan på 60-talet. Foto Göte Ekström. Torpet har i äldre tider kallats Katrinelund. Katrineberg finns som torp i HFL 1826-95 och hette från början
Läs merGamla Pershyttan. MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund
BILAGA 4 Gamla Pershyttan MARKANVÄNDNINGSANALYS Camilla Ährlund 2001 Utsikt från Gråbergstippen. Bilden till vänster är tagen omkring 1900, bilden till höger hundra år senare år 2001. Bilderna visar hur
Läs merKartor och liknande. Lantmäteriakter om skiften m.m. Kartor t.ex. Häradsekonomiska kartan, generalstabskartor, ekonomiska kartan
Kartor och liknande Historiska kartor, Lantmäteriet Lantmäteriakter om skiften m.m. Kartor t.ex. Häradsekonomiska kartan, generalstabskartor, ekonomiska kartan Fornsök, Riksantikvarieämbetet Kartor på
Läs merRapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58. Arkeologisk förundersökning. Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014.
! Rapport Arendus 2014:24 DUCKER 1:58 Arkeologisk förundersökning Ducker 1:58 Bunge socken Region Gotland Gotlands län 2014!! Dan Carlsson ! Arendus AB Färjeleden 5, 621 58 Visby. Org. nr: 556907 4411.
Läs merMinneslund vid Himmeta kyrka
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:56 Minneslund vid Himmeta kyrka Ändring av minnesplats Antikvarisk rapport Sticklinge 11:1 Himmeta socken Västmanland Helén Sjökvist Innehåll Inledning... 1 Bakgrund...
Läs merA. 6 a Lilla Hålltorps Torp
A. 6 a Lilla Hålltorps Torp Klicka på bilden för att se den större! Flygfoto skänkt av Leif Crona, godkänt för publicering av Försvarsstaben, augusti 2014 Övre flygbilden del av den nedre. Lite vidare
Läs merTorpen på Tibble-ängen (Kungsängen, Upplands-Bro)
Utkast 1 2019-01-05 1 Torpen på Tibble-ängen (Kungsängen, Upplands-Bro) av Ulf Björkdahl Forskning pågår, detta är endast en kort och ofullständig lägesbeskrivning av forskningsläget. Kommer att kompletteras
Läs merFINSPÅNG. Skedevi. Byggnadsinventering 1971-1979. Del 4 av 4
FINSPÅNG Byggnadsinventering 1971-1979 Del 4 av 4 Digitaliserad och återutgiven 2012 Del 4 - Byggnadsinventering 1971-1979 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-85 033 E-post: post@finspang.se
Läs merAnalys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer.
Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer. Ängsvallsytorna är inritade på de historiska kartorna med gula linjer. Vita eller blå bokstäver innebär att när kartan gjordes var ytan: S=slåtteräng,
Läs merKapitel 3. Från Kråset till Damsängen
Kapitel 3 Från Kråset till Damsängen Kråset mot Åsvallehult Efter Vriggebodammen kommer vi fram till Hjälmarydsbron i Sveagatans förlängning, norr om den finns Kråset som under en lång tid varit en omtyckt
Läs merHistoriska lämningar i Kråkegård
Arkeologisk utredning etapp 1 Historiska lämningar i Kråkegård utredning inför bostadsbyggande Bäckseda socken i Vetlanda kommun Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Arkeologisk rapport 2005:13 Fredrik
Läs merKyrkogårdar i Asarum
Kyrkogårdar i Asarum Kyrkan 1799 är årtalet, som står överst över kyrkans västra ingång. Många kanske tror att Asarums kyrka kom till detta år. Men 1799 fick kyrkan sin slutgiltiga form. Den kyrka som
Läs merPlatsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu
Platsen för bastionen Gustavus Primus Då och nu Faktasammanställning Kvarnholmen 2:5 Nicholas Nilsson KALMAR LÄNS MUSEUM Kulturhistorisk studie 2009:2 Gärdslösa kyrka Kalmar läns museum Platsen för bastionen
Läs merReparationsarbeten på Virsbo kyrkas klockstapel
Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:25 Reparationsarbeten på Virsbo kyrkas klockstapel Antikvarisk kontroll Virsbo 2:3 Ramnäs socken Västmanland Helén Sjökvist Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund...
Läs merLEINY SLÄKTUTREDNING (15) Dokument ID Familjenummer Författare Rev / Ver. UTRED911U.DOC Leif Nyström 0/5
LEINY SLÄKTUTREDNING 000911 2012-03-01 1 (15) ModerNamn: Hanna Persdotter Utred911U.doc 000911 000422 Barn: Anders (Anna, Per, Ola, Jöns, Johanna) FaderNamn: Nils Persson Orsak: Mitt, Leif Nyströms släktskap
Läs merMUNDEKULLA Förslag: Klass 2
MUNDEKULLA Förslag: Klass 2 Lyckebyån som resurs: F.d. slåttermader och mossodlingar med en ängslada. Kvarnlämning. Skogslandets jordbruk: Gårdsbebyggelse med äldre mangårdsbyggnader, ekonomibyggnader
Läs mer2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge
2.10 Kulturmiljö Allmänt År 1993 gjordes ett planeringsunderlag med inriktning på forn lämningar och kulturhistoriskt värdefull bebyggelse (Artelius med fl era, 1993). Inför denna vägutredning framförde
Läs merVård- och underhållsplan
Vård- och underhållsplan Granskogs torp Säby 3: 17, Västra Järvafältet Järfälla kommun.tengbom '~ Vård- och underhållsplan, Granskogs torp, Säby 3: 77, Västra Jåtvatåttet. Järfälla kommun Innehåll In Ied
Läs merHäri döljer sig åtskilliga mysterier, mystiska försvinnanden, dödsfall m m.
Mysteriet Röda Grind Gillets Henry Hall skrev denna kortartikel i Glimtar 2010 om ett ställe på Årsta som helt plötsligt försvann ur kyrkoböckerna år 1843. Ingen vet varför, kanske rasade stugan av ålderdom,
Läs merKullbäckstorp i Härryda
UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK UTREDNING Kullbäckstorp i Härryda Västra Götalands län, Västergötland, Härryda kommun, Råda socken, Kullbäckstorp 2:2 med flera Glenn Johansson UV RAPPORT 2013:73 ARKEOLOGISK
Läs merVäg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga
uv öst rapport 2008:44 kulturhistoriskt planeringsunderlag Väg 210, delen trafikplats Norsholm-Herseberga Anslutning av väg 210 till E4 Skärkinds socken Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-3151-2008
Läs merWenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås (f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län
Wenströmska skolan Västerås 2:17, Västerås f.d. Lundby) socken, Västerås kommun, Västmanlands län Arkeologisk utredning etapp 1 Rapporter från Arkeologikonsult 2016:2952 Peter Sillén Arkeologikonsult Optimusvägen
Läs merSoldattorp nr 59 under Slögestorp
torp nr 59 under Slögestorp torp nummer 59 - Mossestugan under Slögestorp: Kartposition N: 6410130 O: 1412550. torpet tillhörde kompani 1 - Livkompaniet vid Jönköpings Regemente. Gården Slögestorp var
Läs mer