Högskolan i Gävle. orga n isat ion

Transkript

1 Högskolan i Gävle orga n isat ion a n s va r s f ö r d e l n i n g o c h b e s l u t s o r d n i n g F a s t s t ä l l d av h ö g s k o l e s t y r e l s e n D n r / 0 8

2 Innehållsförteckning Utgångspunkter 3 Högskolans organisation 4 Ansvarsfördelning och Beslutsordning 5 Högskolestyrelsen 5 Uppgiftsfördelning Högskolestyrelsen Rektor 6 Rektor, Prorektor, Ledningsgrupp 6 Ansvarsfördelning Högskoleledning Institution 7 Institution 7 Särskilda inrättningar 11 Centrum För Belastningsskadeforskning 11 GIS-institutet 13 Lärare 15 Ansvarsfördelning Högskoleledning utbildningsledare/utbildningsråd 17 HVS-nämnden 18 NT-nämnden 18 Lärarutbildningsnämnden 19 Ansvarsfördelning Högskoleledning utbildningsledare/utbildningsråd 21 Ansvarsfördelning Institution Nämnd/utbildningsledare/utbildningsråd 21 Utbildningsledare, utbildningsråd 22 Bibliotek 23 Rektors delegation 25 Prorektor 25 Chef för Utbildnings- och Forskningskansli 25 Lärarutbildningschef 26 Forskningssekreterare 26 Internationaliseringsansvarig 26 Förvaltningschef 27 Förvaltningschefens delegation 28 Kanslichef 28 Personalchef 28 Administrativ chef 29 Studerandeadministrativ chef 30 Avdelningschef Avdelningen för lokal och service 31 IT-chef 32 Kommunikationschef 32 Samordnaren För Kontakttorget 33 Särskilda nämnder och råd 34 Anställningsnämnder 34 Disciplinnämnd 35 Strategigrupp för lika villkor 35 Kontaktråd 36 Miljörådet 36 Stipendiekommitté 37 Studenthälsoråd 37 Högskolans organisation (skisser) 39

3 U T G Å N G S P U N K T E R Detta dokument omfattar ansvarsfördelning och beslutsordning mellan högskolestyrelse, rektor och institution samt mellan rektor och prorektor, chef utbildnings- och forskningskansli, förvaltningschef respektive bib liotekschef samt mellan förvaltningchef och kanslichef, personalchef, administrativ chef, studerandeadministrativ chef, IT-chef, kommunikationschef, samordnaren för Kontakttorget respektive chef avdelningen för lokal och service. För institutionsnivån finns en beslutsordning för styrelse och prefekt samt ansvarsfördelningen mellan prefekt och ämnesföreträdare. Dokumentet omfattar vidare uppgifter och befogenheter för utbildnings- och forskningnämnderna samt andra gemensamma organ. I dokumentet finns i övrigt inga anvisningar för vidaredelegationen inom institutioner och avdelningar. Det ankommer på ansvarig chef vid varje sådan enhet att ta ställning och fatta beslut härom. Utgångspunkten för detta dokument är de bestämmelser som är givna i författning avseende Högskolans organisation och verksamhet samt beslut fattade av högskolestyrelsen, rektor och förvaltningschef med avseende på organisation och ansvars- och befogenhetsfördelning. I dokumentet har beaktats sådana bestämmelser som beslutats t o m Mål, strategier, riktlinjer och anvisningar för olika delar av Högskolans verksamhet beslutas och redovisas särskilt på Högskolans intranät. Högskolans verksamhetsuppdrag och anslag ges av regeringen genom den statliga budgetprocessen. Uppdrag och ekonomiska ramar formuleras i regleringsbrev. Högskolans egen planering vägleds av fleråriga mål beslutade i högskolestyrelsen för verksamheten, för kvaliteten och för miljöarbetet. Enheternas ekonomiska ramar och uppdrag fastställs genom budgetbeslut i högskolestyrelsen och beslut av rektor respektive förvaltningschef. Forskningsmedel fördelas av utbildnings- och forskningsnämnderna efter riktlinjer från Högskolestyrelsen. Befogenheten att utanordna Högskolans medel tillkommer de personer som är angivna i Högskolans objektplan. Det ankommer på var och en befattningshavare att söka kunskap om anvisningar, planer och beslut som berör det egna ansvarsområdet. Det lokala samverkansavtalet reglerar sedan bl a samverkan i lokala samverkansgrupper vid institutionerna och Centrum för belastningsskadeforskning, utbildningsoch forskningskansliet, biblioteket och förvaltningen. Vidare regleras verksamheten inom den centrala samverkansgruppen som behandlar frågor på högskoleledningsnivå respektive för Högskolan gemensamma frågor på arbetsmiljöområdet. 3

4 H Ö G S K O L A N S O R G A N I S A T I O N En principskiss över Högskolans organisation visas på sidorna Enligt högskolelag och högskoleförordning finns vid Högskolan (HiG) en styrelse med övergripande ansvar för verksamheten. Närmast under styrelsen finns för ledningen av verksamheten en rektor. Högskolestyrelsen (Hst) och rektor är Högskolans högsta ledning - högskoleledningen. Utbildning, forskning och utvecklingsarbete bedrivs vid HiG inom sex institutioner: Institutionen för ekonomi Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Institutionen för teknik och byggd miljö Institutionen för vårdvetenskap och sociologi. Forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs inom enheterna GIS-institutet i Gävle (fr o m ) Centrum för belastningsskadeforskning (fr o m ) Varje institution leds av en institutionsstyrelse och en prefekt. Forskningsenheterna leds av en styrelse och en föreståndare. Institutionerna/prefekterna är liksom forskningsenheterna direkt underställda högskolestyrelsen/rektor. Detta innebär t ex att högskolestyrelse/rektor fördelar uppdrag och medel och uppställer ramar för insti tutionens verksamhet och att institutionen rapporterar resultat till högskolestyrelse/rektor. Institutionsindelningen har ämnena som grund och institutionerna ansvarar normalt för ut bildningen på kursnivån. Vid sidan av högskolestyrelse och rektor finns för utbildningen utbildnings- och forskningsnämnder för humaniora, vårdvetenskap och samhällsvetenskap (HVS) respektive för naturvetenskap och teknik (NT) samt för lärarutbildningen en Lärarutbildningsnämnd (LuN) och chef för utbildnings- och forskningskansliet. Inom kansliet finns en lärarutbildningschef som svarar för lärarutbildning och därtill anknuten forskning under LuN. Nämnderna är beslutande i vissa frågor som rör utbildningen och forskningen samt utgör tillsammans med institutionsstyrelserna de särskilda organ för grundutbildningen, som enligt högskolelag och högskoleförordning ska finnas vid varje högskola. För Högskolans internationella verksamhet ansvarar institutionerna i samarbete med ett internationellt sekretariat som ingår i Utbildnings- och forskningskansliet. För samverkan med omgivande samhälle finns i förvaltningen en samverkansenhet i avdelningen för kommunikation och samverkan. Under LuN finns ett regionalt utvecklingscentrum, Pedagogiskt utvecklingscentrum i Gävleborgs län (PUX). För programnivån av Högskolans utbildningar svarar chefen för utbildnings- och forskningskansliet resp. lärarutbildningschefen under berörd nämnd. För beredningen av dessa ärenden finns utbildningsledare och utbildningsråd. Dessa är organisatoriskt knutna till chefen för utbildnings- och forskningskansliet respektive till lärarutbildningschefen. Vid Högskolan finns ett bibliotek. Bibliotekschefen är direkt underställd rektor. Förvaltningen leds av förvaltningschefen och består av ledningskansli, personalavdelning, ekonomi- och planeringsavdelning, avdelning för studentservice, avdelning för lokal och service, IT-avdelning samt avdelning för kommunikation och samverkan. Varje avdelning leds av en avdelningschef. 4

5 Ansvarsfördelning och beslutsordning Sammansättning Högskolestyrelsen Styrelsens sammansättning regleras i HL 2 kap, 4 och i HF 2 kap, 1. Vid HiG består styrelsen, förutom av rektor, av åtta representanter för allmänna intressen, tre lärarrep resentanter och tre representanter för studenterna. Två personalföreträdare har rätt att närvara och yttra sig i styrelsen enligt HF 1 kap, 5 och personalföreträdarförordningen (2007:744). Utseende av ledamöter Regeringen utser styrelsens ordförande. Rektor ska ingå i styrelsen. Lärarrepresentanterna utses genom val och studentrepresentanterna utses av studentkåren. Regeringen utser övriga ledamöter. Utseendet av ledamöter regleras i HL 2 kap, 4 och i HF 2 kap, 7-7a. Styrelsen utser vice ordförande inom sig enligt HF 2 kap, 1. Uppgifter I högskolelagen kap 2, 2 anges styrelsens uppgifter sålunda: Styrelsen för en högskola ska ha det ansvar och de uppgifter som följer av 3 myndighetsförordningen (2007:515) och 2 Kap. 8 förordningen om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605). Av bestämmelsen i myndighetsförordningen framgår att myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen, att den redovisas på tillförlitligt och rättvisande sätt samt att myndigheten hushållar väl med statens medel. I förordningen om årsredovisning och budgetunderlag 8 kap. 1 finns bestämmelser om delårsrapport, som dock inte är tillämplig på Högskolan i Gävle (se nedan). I högsko leförordningen anges i kap 2, 2 anges vidare att: Styrelsen för en högskola ska själv besluta: 1 i viktigare frågor om verksamhetens övergripande inriktning och Högskolans organisation, 2 om årsredovisningar, delårsrapporter, budgetunderlag och viktigare framställ ningar i övrigt samt säkerställa att det vid Högskolan finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt, 3 om åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisions rapporter, 4 om riktlinjer och revisionsplan för internrevisionen och åtgärder med anledning av internrevisionens iakttagelser och rekommendationer enligt 10 internrevisionsförordningen (2006:1228), 5 i viktigare frågor om den interna resursfördelningen och uppföljningen av denna, 6 om viktigare föreskrifter, 7 om skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden, dock inte i fråga om provanställning om disciplinansvar om åtalsanmälan om avstängning eller läkarundersökning 8 om den antagningsordning som nämns i 6 kap 3 andra stycket, 9 om den anställningsordning som nämns i HF 4 kap, 14 och 10 i frågor i övrigt som är av principiell vikt 5

6 Av kap 2, 2, andra stycket framgår att styrelsen själv ska besluta i vissa andra frågor. Dessa är meddela föreskrifter om valförfarandet vid utseende av lärarrepresentanter i högskolestyrelsen (HF 2 kap 7a ) avge förslag till förordnande av rektor (jmf HF 2 kap 8 ) utse prorektor för Högskolan (jmf HF 2 kap 10 ) om ledamöter i särskilda organ (HF 3 kap 7a,7c ) Högskolestyrelsen har beslutat om en arbetsordning för styrelsearbetet fastställd Dnr /04. U p p g i f t s f ö r d e l n i n g h ö g s k o l e s t y r e l s e n r e k t o r Rektor avgör enligt HF 2 kap 3 andra frågor än de som avgörs av högskolestyrelsen om inte 1 annat är föreskrivet i lag eller förordning eller 2 att styrelse beslutar något annat. Styrelsen får dock inte överta sådana uppgifter som i HF eller annars föreskrivits ankomma på rektor. Rektor ska fortlöpande hålla styrelsen informerad om viktigare beslut, om inkomna och handlagda remisser och om viktigare händelser i övrigt. Allmänt Rektor, prorektor, ledningsgrupp Rektor är Högskolans främste företrädare och myndighetschef. Rektor förordnas av regeringen för högst sex år. Behörighet att vara rektor och prorektor, tillsättning av rektor samt rektors uppgifter regle ras i HF 2 kap, 3, En ledningsgrupp finns för ledning och samordning av verksamheten, för beredning av policyfrågor och ärenden av större betydelse. Rektors uppgifter och ansvar Rektor ska närmast under styrelsen leda Högskolans verksamhet. Rektor beslutar i alla frågor utom sådana som ankommer på högskolestyrelse, disciplinnämnd, anställningsnämnd, organen för utbildning och forskning, dvs utbildnings- och forskningsnämnder och institutionsstyrelser. Rektor får delegera sina uppgifter om inget annat föreskrivs. Prorektors uppgifter och ansvar Prorektor är rektors ställföreträdare. Mandatperioden är högst sex år. Prorektor fullgör i övrigt de uppgifter som rektor anger. Ledningsgrupp Ledningsgruppen ska förutom av rektor bestå av prorektor, förvaltningschef, chef utbildnings- och forskningskansliet, prefekter, föreståndare för Centrum för belastningsskadeforskning, bibliotekschef, samt en representant för studentkåren. Annan befattningshavare kan adjungeras till ledningsgruppen efter rektors beslut. 6

7 Ledningsgruppen är ett rådgivande organ till rektor. Ledningsgruppen ska skapa förutsättningar för att uppnå Högskolans gemensamma mål sörja för informationsutbyte samråda i olika frågor och förankra för Högskolan strategiska och policygrundande beslut Ledningsgruppens ledamöter svarar var och en för information om ledningsgruppens arbete inom respektive enhet. A n s va r s f ö r d e l n i n g högskoleledning institution Med högskoleledning avses högskolestyrelse och rektor. Institutionen är produktions- och resultatenheten inom Högskolan. Högskoleledningen är genom chefen för utbildnings- och forskningskansliet och lärarutbildningschefen samt utbildnings- och forskningsnämnderna och lärarutbildningsnämnden beställare till in stitutionen bl a genom att besluta om planer för utbildningsprogram och tilldelning av medel för forskningsverksamhet och för utveckling inom utbildningen. Institution tilldelas utbildningsuppdrag och utbildningsmedel genom budgetbeslut i högskolestyrelsen. Institutionsstyrelsen har ansvar för planering och i förekommande fall fördelning av resurserna inom institutio nen. Detta gäller även för verksamhet som finansieras med externa medel. Institutionen ska ifråga om sin utbildnings- och forskningsverksamhet rapportera till be ställarna, vilka är högskoleledningen eller extern uppdragsgivare. Institutionen är därvid skyldig att rapportera om all verksamhet till högskoleledningen, dvs även sådan verksamhet som har extern finansiär. Institutionsstyrelsen ansvarar för att verksamheten inom institutionen utförs på ett tillfredsställande sätt. Högskoleledningen har för detta en kontrollerande funktion. Högskoleledningen är skyldig att ingripa när förhållandena vid en institution av ekonomiska, personaladministrativa, kvalitetsmässiga eller andra skäl så fordrar. Allmänt Institution En institution är den basenhet vid vilken utbildning, forskning och utvecklingsarbete ska bedrivas. På institutionsnivån ska även samverkan med omgivande samhälle utvecklas och bedrivas. Beslut om inrättande av institution fattas av högskolestyrelsen. Verksamheten ska vara av den omfattning och med den inriktning som angivits av högskoleledningen. En institution kan omfatta flera ämnen. Varje ämne ska ha en vetenskaplig bas vid Högskolan eller vid annat lärosäte/institution. En institution ansvarar för till institutionen hörande personal och ekonomi samt lokaler, inredning och utrustning som institutionen disponerar. En institution ska verka för att erhålla externa FoU- och utbildningsuppdrag. Institutionen ska ut forma sin organisation så att den på ett adekvat sätt kan genomföra de uppdrag den åtar sig. Institutionen ska i fråga om forskning och utbildning rapportera till högskoleledningen och utbildnings- och forskningsnämnderna/utbildnings- och forskningskansliet. Institutionen 7

8 ska i fråga om ekonomi, administ ration, personella och fysiska resurser rapportera till högskoleledning och förvaltning. Organisation Institution ska ledas av en prefekt och en institutionsstyrelse (Hst ). Inom institution kan ämnesavdelningar inrättas. Beslut härom fattas av rektor efter förslag från institutionsstyrelsen. Inom projekt i vilka personal och övriga resurser från flera institutioner nyttjas ska överenskommelse träffas mellan ingående institutioner i vilken anges ansvars- och medelsfördelningen mellan berörda institutioner. Institutionsstyrelsens sammansättning och utseende av ledamöter Högskolestyrelsen beslutar om institutionsstyrelsens storlek och sammansättning. I organ av det slag in stitutionsstyrelsen utgör ska enligt högskoleförordningen flertalet ledamöter vara lärare. Enligt beslut i högskolestyrelsen ska institutionsstyrelserna bestå av nio ledamöter, varav fem representerar lärarna, tre studenterna och en teknisk/administrativ personal. Två suppleanter skall utses för lärarrepresentanterna och en suppleant för representanter för teknisk/administrativ personal (Hst ). Mandattiden är tre år. Prefekten ska ingå i institutionsstyrelsen (som lärarrepresentant) och vara dess ordförande. Lärarrepresentanter och TA-representant utses genom val inom institutionen. Högskolestyrelsen har fastställt föreskrifter för val (Hst , rev , ). Representanter för studenterna utses av Gefle Studentkår. Institutionsstyrelsens uppgifter Institutionsstyrelsen ska inom angivna ramar och mål främja utvecklingen av utbildning, forsknings- och utvecklingsarbete samt kontakten med det omgivande samhället inom institutionens verksamhetsområde. Institutionsstyrelsen utgör ett organ inom Högskolan som enligt HL 2 kap, 5a och HF 3 kap, 7 ska svara för utbildningen inom det eller de ämnesområden, som institutio nens verksamhet omfattar. Styrelsen ska besluta om: förslag till budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt verksamhetsplan och budget underlag för årsredovisning utbildningens innehåll och organisation, vilket innebär beslut om inrättande av kurser kursplan inkl särskilda förkunskaper, urvalsgrunder, kurslitteratur och nivå samt ämnestillhörighet i förekommande fall efter delegation av beslutanderätt från Lärarutbildningsnämnden (Högskolestyrelsen , dnr /07) kursansvarig riktlinjer för examination inom ramen för den policy som gäller för hela Högskolan examinator former och planer för kvalitetsarbetet, omfattande kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring, inklusive rutiner för kvalitetssäkring viktigare frågor om institutionens organisation (ämnesavdelningar inrättas av rektor) utse ämnesföreträdare anordnande av uppdragsverksamhet (särskilda riktlinjer finns) frågor i övrigt som prefekten begär att styrelsen avgör 8

9 Styrelsen ska fortlöpande hålla sig informerad om resultaten av den utbildnings-, forskningsoch utvecklingsverksamhet som sker inom institutionen och vid behov vidta åtgärder. Styrelsen ska verka för goda arbets- och studieförhållanden inom institutionen. Prefekt, utseende av Prefekt utses av rektor och normalt för en period på tre år. Rektor ska besluta efter sam råd med de anställda vid berörd institution. Prefekten ska äga god kännedom om utbildningens och forskningens villkor och bör vara forskarutbildad. Prefektens uppgifter och ansvar Prefekten svarar för den operativa och strategiska ledningen av verksamheten vid institutionen. Prefekten är arbetsgivarens representant, ansvarar inför högskoleledningen och är arbetsledare för personalen. Prefekten avgör de frågor inom institutionens verksamhetsområde som inte avgörs av institutionsstyrelsen och ansvarar för att institutionsstyrelsens beslut verkställs. Prefekten ska ansvara för utbildnings- och forskningsverksamhetens drift och utveckling samt tillse att verksamheten bedrivs inom de ramar och med de mål som är angivna för Högskolan som helhet och för institutionen. Prefekten ska vidare främja goda arbets- och studieförhållanden och ett gott samarbete inom institutionen. Prefekten bör undervisa eller forska i en omfattning motsvarande minst 20 procent av arbetstiden. Det åligger prefekten att för institutionen svara för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning, vilket bl a innebär att i samråd med ämnesföreträdarna lämna uppgifter till Högskolans budgetunderlag och upprätta institutionens verksamhetsplan att upprätta budget och lämna underlag till Högskolans årsredovisning att lämna underlag till delårsrapport och andra övergripande uppföljningar att upprätta prognos över utfall för verksamhetsår svara för den ekonomiska förvaltningen vilket bl a innebär att upprätta förslag till medelsfördelning inom institutionen att periodiskt följa upp den ekonomiska ställningen att ansvara för att sammanställningar för budget görs att ansvara för att faktureringar görs att ha attest- och utanordningsrätt enligt särskilda föreskrifter ansvara för institutionens personal och för personaladministration, vilket bl a innebär att arbetsfördelning inom institutionen görs personalutveckling, utvecklingsamtal, personalvård personalsociala ärenden att tillsätta timlärare och lärare med särskilda avtal introduktion av ny personal att ge underlag för lönesättning av personal beviljande av tjänstledighet, semester fastställande av tjänsteställe beslut om utrikes tjänsteresor 9

10 ansvara för studerandeadministration 1 vilket bl a innebär att i samverkan med Högskolans avdelning för kommunikation och samverkan informera om institutionens kurser till studenter, presumtiva studenter och allmänhet ansvar för registrering av studenter på institutionens kurser och ansvar för studenters resultatrapportering beslut om undantag från de särskilda behörighetsvillkoren och motsvarande bedömning vid antagning till kurser efter hörande av ämnesföreträdare utfärdande av kursbevis ansvara för studievägledning vilket innebär att ge studenterna information och vägled ning vid val mellan kurser som programmet kan innefatta och för vilka institutionen ansvarar ansvara för forskningsverksamheten inom institutionen vilket bl a innebär verksamhets- och resursplanering ansvara för kvalitetsarbetet, omfattande kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring, inklusive rutiner för kvalitetssäkring samt uppföljning och utvärdering av utbildnings- och forskningsverksamheten. För grundutbildningen ska detta ske bl a genom kursutvärderingar som ska sammanställas, analyseras och dokumenteras skriftligen. ansvara för marknadsföring, utveckling, genomförande och uppföljning av uppdrags - verksamhet ansvara för utnyttjandet av lokaler som institutionen disponerar ansvara för att fullgod utrustning finns. Prefekten ansvarar för institutionens investeringsplanering inom ramen för fastställd budget och ska vid nyanskaffning initiera inköpet genom att lämna förslag och kravspecifikation till administrativ chef. För beställning och inköp ansvarar administrativ chef. ansvara för att fullgod utrustning finns vad gäller modern informationsteknik och att utbildning ges i handhavande av denna ansvara för arbetsmiljöfrågor ansvara för institutionens miljöarbete vilket bl a innebär: ansvara för institutionens efterlevnad av tillämplig miljölagstiftning ansvara för institutionens efterlevnad av Högskolans miljöpolicy integrera Högskolans miljöledningssystem på institutionsnivå bryta ned övergripande miljömål till handlingsplaner på institutionsnivå ansvara för internationalisering av institutionens verksamhet Prefekten ansvarar för lokal samverkansgrupp och är skyldig att i förekommande fall ta initiativ till förhandling med personalorga nisationerna. Förhandlingen genomförs av personalchefen under medverkan av berörd prefekt. Prefekten får delegera uppgifter till anställda vid institutionen. Ämnesavdelningar En institution som omfattar flera ämnen ska ha flera ämnesav delningar. Dessa inrättas av rektor efter förslag från institutionsstyrelserna. Ansvaret för ett ämne, dvs en eller flera akademiska discipliner, avser det övergripande ansvaret för ämnet oberoende av vilka specialinriktningar som kan förekomma inom Högskolan. Det är inom den ämnesavdelning som har detta ansvar som ämnesutveckling sker, forskningskontakter byggs upp och kursplaner bereds inför institutionsstyrelsens ställnings- 10 1) För kurser där två eller flera institutioner samverkar regleras ansvaret i dokumentet Ansvarsfördelning och riktlinjer för studieadministrativa rutiner vid Högskolan i Gävle, avsnitt 2.1.

11 tagande. Det är också till den avdelning som har ämnesansvaret som lärare och forskare inom ämnet rekryteras och anställs. Det sistnämnda förhållandet gäller även återrekrytering av lärare och forskare. Varje avdelning ska ledas av en ämnesföreträdare, som normalt ska vara forskarutbildad. Ämnesföreträdare utses av institutionsstyrelsen. Arbetsuppgifterna delegeras från prefekten. Ämnesföreträdaren har det vetenskapliga ansvaret för avdelningens ämne och ansvarar för ämnets utveckling och forskningsanknytning samt för forskning som bedrivs inom avdelningen eller i samverkan med andra enheter. Detta innebär ansvar för uppföljning, utvärdering och kvalitetsutveckling av kurser 2 granskning av kursplaner inklusive litteraturförteckningar underlag för tjänstefördelning utveckling av nya kurser och fördjupade kurser inom såväl reguljär utbildning som uppdragsutbildning ämnesrelaterad kompetensutveckling för avdelningens lärare seminarier, föreläsningar m m (ej kursbundna) initiering av forskningsprojekt och gemensamma forskningsprogram medverkan i arbetet med att söka finansiering av forskningsverksamheten kontakter med universitet och högskolor som bedriver forskning i anslutning till ämnet uppgifter i övrigt som beslutas av prefekten Ämnesföreträdaren ska höras av prefekten vid förslag om inrättande och tillsättning av lärartjänster, även timlärare och lärare med avtal, samt vid inköp av utrustning. Särskilda inrättningar Allmänt Centrum för belastningsskadeforskning Belastningsskadecentrum inrättades efter överenskommelse med Arbetslivsinstitutet och genom beslut i Högskolestyrelsen (dnr /02) som en enhet för forskningsoch utvecklingsverksamhet inom Högskolan. Enheten har bytt beteckning till centrum för Belastningsskadeforskning (CBF) fr o m CBF bedriver forskning och utvecklingsarbete inom belastningsskadeområdet, samverkar med andra forskningsmiljöer och informerar om sin verksamhet. CBF medverkar i utbildning på grundnivå och avancerad nivå i samverkan med Högskolans övriga institutioner. Styrelsen Styrelsen, som är sammansatt av representanter för arbetsmarknadens parter, politiken och Högskolan, ansvarar för verksamheten. Styrelsen utses av Högskolestyrelsen för en period om tre år. Styrelsen ska följa utvecklingen på belastningsskadeområdet och inom de ramar och med de övergripande mål som är angivna främja utvecklingen av forsknings- och utvecklingsverksamheten och samarbetet med andra forskningsverksamheter inom området, med Högskolans övriga institutioner och enheter samt samverkan med omgivande samhälle. Styrelsen rapporterar till högskoleledningen. 2) För kurser där två eller flera institutioner samverkar regleras ansvaret i dokumentet Ansvarsfördelning och riktlinjer för studieadministrativa rutiner vid Högskolan i Gävle, avsnitt

12 Styrelsen ska besluta om förslag till budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt verksamhetsplan och budget underlag för delårsrapport och årsredovisning former och planer för kvalitetsarbetet, omfattande kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring, inklusive rutiner för kvalitetssäkring viktigare frågor om den inre organisationen anordnande av uppdragsverksamhet viktigare frågor i övrigt som föreståndaren hänskjuter till styrelsen. Föreståndaren Föreståndaren är arbetsgivarens representant inom Centrum för beslatsningsskadeforskning, ansvarig för detta inför högskoleledningen och är arbetsledare för personalen. Föreståndaren avgör andra frågor inom centrumets verksamhetsområde än de som avgörs av styrelsen och ansvarar för att styrelsen beslut verkställs. Föreståndaren ansvarar för den operativa och strategiska ledningen av verksamheten. Föreståndaren ska ansvara för verksamhetens drift och utveckling samt tillse att verksamheten bedrivs inom de ramar och med de mål som är angivna av Högskolan som helhet och för centret. Föeståndaren ska vidare främja goda arbetsförhållanden och gott samarbete inom centret. Det åligger föreståndaren särskilt att svara för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning, vilket bl a innebär att i samråd med berörda lämna uppgifter till Högskolans budgetunderlag och upprätta förslag till verksamhetsplan att upprätta förslag till budget och underlag för Högskolans årsredovisning att lämna underlag till delårsrapport och andra övergripande uppföljningar att upprätta prognos över utfall för verksamhetsår svara för den ekonomiska förvaltningen vilket bl a innebär att fördela anslagsmedel att periodiskt följa upp den ekonomiska ställningen att ansvara för att sammanställningar för budget görs att ansvara för att faktureringar görs att ha attest- och utanordningsrätt enligt särskilda föreskrifter ansvara för centrets personal och för personaladministration, vilket bl a innefattar arbetsfördelning inom centret personalutveckling, utvecklingssamtal och personalvård personalsociala ärenden introduktion av ny personal att ge underlag för lönesättning av personal bevilja semester och tjänstledighet fastställa tjänsteställe besluta om tjänsteresor inom Europa (övriga tjänsteresor beslutas av rektor) 12

13 ansvara för kvalitetsarbetet, omfattande kvalitetsutveckling och kvalitetssäkring, inklusive rutiner för kvalitetssäkring samt uppföljning och utvärdering av verksamheten ansvara för marknadsföring, utveckling, genomförande och uppföljning av uppdragsverksamhet ansvara för utnyttjande av lokaler som centret disponerar ansvar för att fullgod utrustning finns. Föreståndaren ansvarar för centrets investerings planering inom ramen för fastställd budget och ska vid nyanskaffning initiera inköp genom att lämna förslag och kravspecifikation till administrativa chefen. ansvara för arbetsmiljöfrågor ansvara för internationalisering av centrets verksamhet Föreståndaren ansvarar för den lokala samverkansverksamheten enligt samverkansavtalet, vilket innefattar verksamheten i lokala samverkansgruppen och i arbetsplatsträff. Föreståndaren är vidare skyldig ta initiativ till behandling av personalärende i lokala samverkansgruppen vid personalavdelningen. Föreståndare får delegera uppgifter till anställda vid centret. Allmänt GIS-institutet GIS-institutet inrättades genom beslut i högskolestyrelsen som en enhet för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom Högskolan. Arbetsordning för GIS-institutet fastställdes av högskolestyrelsen (dnr /07). GIS-institutet ska främja, initiera och bedriva forskning och utvecklingsarbete inom området geografiska informationssystem, samverka med andra forsknings- och utvecklingsmiljöer i näringslivet och inom högskolesektorn och informera om sin verksamhet. Verksamheten leds av en styrelse sammansatt av representanter för näringsliv, offentlig sektor och Högskolan och av föreståndaren. Styrelse En styrelse ansvarar för verksamheten. Styrelsen utses av högskolestyrelsen för en period om tre år. Chef för GIS-institutet ansvarar för den operativa verksamheten och är föreståndare. Föreståndaren utses av rektor efter samråd med enheten och för en period av tre år. Förståndaren har motsvarande ställning och ansvar som prefekt i för GIS-institutet tillämpliga delar. Styrelsen ska följa utvecklingen på GIS-området inom forskningen och i näringslivet. Styrelsen ska, inom de ramar och med de övergripande mål som är angivna för institutet, främja utvecklingen av forsknings- och utvecklingsverksamheten och samarbetet med andra forskningsverksamheter inom näringslivet och högskolesektorn, med Högskolans institutioner och avdelningar samt samverkan med omgivande samhälle. Styrelsen rapporterar till högskoleledningen. Styrelsen ska besluta om: förslag till budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt verkamhetsplan och budget underlag för delårsrapport och årsredovisning former och planer för kvalitetsutveckling 13

14 viktigare frågor om den inre organisationen anordnande av uppdragsverksamhet viktigare frågor i övrigt som föreståndaren hänskjuter till styrelsen. Styrelsen har möjlighet att efter eget beslut skapa särskilt samverksansorgan i form av ett råd eller referensgrupp i syfte att skapa möjlighet till delaktighet och inflytande för ytterlugare intressenter än de som är representerade i styrelsen. Föreståndare Föreståndaren är arbetsgivarens representant inom GIS-institutet med ansvar inför högskoleledningen och är arbetsledare för personalen. Föreståndaren avgör andra frågor inom centrumets verksamhetsområde än de som avgörs av styrelsen och ansvarar för att styrelsen beslut verkställs. Föreståndaren leder verksamheten vid institutet. Föreståndaren ska ansvara för verksamhetens drift och utveckling samt tillse att verksamheten bedrivs inom de ramar och med de mål som är angivna av Högskolan som helhet och för institutet. Föreståndaren ska vidare främja goda arbetsförhållanden och gott sam arbete inom institutet. Det åligger föreståndaren särskilt att svara för verksamhetsplanering och verksamhetsuppföljning, vilket bla innebär att i samråd med berörda lämna uppgifter till högskolans budgetunderlag och upprätta förslag till verksamhetsplan att upprätta förslag till budget och underlag för högskolans årsredovisning att lämna underlag till delårsrapport och andra övergripande uppföljningar att upprätta prognos över utfall för verksamhetsår svara för den ekonomiska förvaltningen vilket bl a innebär att upprätta förslag till medelsfördelning inom institutet att periodiskt följa upp den ekonomiska ställningen att ansvara för att sammanställningar för budget görs att ansvara för att faktureringar görs att ha attest- och utanordningsrätt enligt särskilda föreskrifter ansvara för institutets personal och för personaladministration, vilket bl a innefattar arbetsfördelning inom institutet personalutveckling, planerings/utvecklingssamtal och personalvård personalsociala ärenden introduktion av ny personal att ge underlag för lönesättning av personal bevilja semester och tjänstledighet fastställa tjänsteställe besluta om tjänsteresor inom Europa (övriga tjänsteresor beslutas av rektor) svara för kvalitetsutveckling samt uppföljning och utvärdering av verksamheten ansvara för marknadsföring, utveckling, genomförande och uppföljning av uppdragsverksamhet ansvara för utnyttjande av lokaler som institutet disponerar 14

15 ansvara för att fullgod utrustning finns. Föreståndaren ansvarar för institutets investeringsplanering inom ramen för fastställd budget och ska vid nyanskaffning initiera inköp genom att lämna förslag och kravspecifikation till administrativ chef ansvara för arbetsmiljöfrågor ansvara för internationalisering av centrets verksamhet Föreståndaren ansvarar för den lokala samverkansverksamheten enligt samverkansavtalet, vilket innefattar verksamheten i lokala samverkansgruppen och i arbetsplatsträff. Föreståndaren är vidare skyldig ta initiativ till behandling av personalärende i lokala samverkansgruppen vid administrativa avdelningen. Föreståndare får delegera uppgifter till anställda vid institutet. Anställning LÄRARE Vid högskolan kan enligt högskoleförordningen lärare anställas som professorer (inbegripet adjungerade professorer), lektorer (inbegripet adjungerade lektorer), biträdande lektorer, adjunkter (inbegripet adjungerade adjunkter), forskarassistenter, timlärare och gästlärare. I specialmotiveringen till högskolelagen (prop 1992/93:1) ges för lektor och adjunkt möjlighet att använda prefixen universitets- eller högskole-. Högskolestyrelsen beslutade benämningen ska vara universitetslektor respektive universitetsadjunkt vid Högskolan. Högskolestyrelsen beslutar om att en rekryteringsprocess för anställning som professor inleds. Rektor beslutar efter förslag från prefekt om att en rekryteringsprocess för anställning som universitetslektor och forskarassistent inleds. Högskolans särskilda organ för grundutbildning och forskning ska enligt HF 4 kap 20 bereda ärenden och avge förslag vid anställning av professorer, lektorer och forskarassistenter. Högskolestyrelsen beslutade att denna uppgift ska åvila högskolans FoU-nämnd, senare ersatt av tre utbildnings- och forskningsnämnder. Högskolestyrelsen beslutade om en anställningsordning för Högskolan ( , reviderad ). Enligt denna inrättas för beredningsarbetet Anställningsnämnderna under Forskningsnämnden. Sedan utbildnings- och forskningsnämnderna inrättats har anställningsnämnderna underordnats respektive berörd nämnd. I HF kap 4 framgår regler för behörighet, befordran, bedömningsgrunder, förfarande vid anställning och anställningsform. Av anställningsordningen (dnr 10-98/99, rev och ), framgår de regler för anställning av lärare som HiG tillämpar. Utbildnings- och forskningsnämnderna tillämpar en långtgående delegering av beslut till anställningsnämnderna. Beslut om anställning av professor och avslag på ansökan eller begäran om anställning som professor, anställning av forskarassistent och tillsvidareanställning av lektor fattas av rektor efter information till personalorganisationerna. Beslut om anställning av adjunkt samt tidsbegränsad anställning av lärarpersonal fattas av personalchefen i samråd med ansvarig prefekt. Timlärare anställs av prefekt. Organisation, avtal Varje lärare ska tillhöra en institution, vars prefekt är lärarens chef. Prefekt kan delegera arbetsledaransvaret. I HF kap 4 finns bestämmelser om lärares tjänstgöring. Genom lokalt avtal regleras lärarnas arbetstid, semester, ersättning för övertid m m. 15

16 Verksamhet I anställningen som lärare vid högskolorna får ingå att handha utbildning, forskning eller konst närligt utvecklingsarbete samt administrativa uppgifter. Till en lärares uppgifter hör också att följa utvecklingen inom det egna ämnesområdet och i samhället. (HL 3 kap 1 ) Lärares tjänstefördelning fastställs av prefekten i samråd med ämnesföreträdaren och med berörd lärare. I tjänstefördelningen ska anges omfattning och förläggning av under visning och andra av arbetsgivaren fastställda arbetsuppgifter. Berörd arbetstagarorganisation kan påkalla förhandling i frågan. (Lokalt avtal om arbetstid för lärare vid Högskolan i Gävle, 7) Enligt HF 4 kap 4 är lärare skyldiga att befinna sig på arbetsplatsen i den omfattning hög skolan (prefekten) bestämmer. Lärare ska vara tillgängliga på arbetsplatsen i den omfattning verksamheten och arbetsuppgifterna kräver. Arbetet kan dock om arbetsuppgifterna tillåter och i samråd med prefekt förläggas till annan plats än den ordinarie arbetsplatsen (lokalt avtal om arbetstid för lärare vid HiG, 12). Bisysslor Regleringen av bisysslor finns i författning och i kollektivavtal. Begränsningar finns för tre typer av bisysslor: förtroendeskadliga bisysslor arbetshindrande bisysslor konkurrensbisysslor I Lag om offentlig anställning (LOA, 1994:260) 7 finns ett allmänt förbud mot att inneha förtroendeskadliga bisysslor. För lärare finns särskilda regler i Högskolelagen 3 kap 7, som ger lärare möjlighet att ägna sig åt bisysslor som avser forskning och utveckling inom anställningens ämnesområde. Ett villkor är dock att läraren genom bisysslan inte skadar allmänhetens förtroende för högskolan. Enligt kollektivavtal (ALFA 98, 1 kap 14 ) får arbetstagaren inte ha bisysslor som innebär risk för att det huvudsakliga arbetet inom högskolan blir lidande. I avtalet regleras även konkurrensbisysslor (15 ). Högskolan ska på lämpligt sätt informera lärare om vilka bisysslor eller slag av bisysslor som inte kan anses förenliga med bestämmelsen i högskolelagen. Om en lärare begär det ska högskolan lämna skriftligt besked i en sådan fråga (HF 4 kap 31 ). Lärare är skyldiga hålla högskolan underrättad om sina bisysslor, som har anknytning till anställningens ämnesområde (HF 4 kap 32 ). Högskolan ska dokumentera underrättelsen. Dokumentationen ska hållas så ordnad att det går att fortlöpande följa vilka bisysslor varje lärare har. Högskolan har beslutat om lokala föreskrifter härför (kanslibeslut 2000:236). Av dessa framgår bl a att lärare utan dröjsmål till prefekt ska redovisa innehav av bisysslor som har anknytning till anställningens ämnesområde. Detsamma gäller vid förändring av bisyssloinnehav. prefekt ansvarar för att underrättelserna dokumenteras på ett ordnat sätt som medger fortlöpande uppföljning. 16

17 A n s va r s f ö r d e l n i n g h ö g s k o l e l e d n i n g u t b i l d n i n g s - o c h forskningsnämnder Med högskoleledning avses högskolestyrelse och rektor. Högskoleledningen har till utbildnings- och forskningsnämnderna för humaniora, vård och samhällsvetenskap (HVS), för naturvetenskap och teknik (NT) samt till Lärarutbildningsnämnden (LuN), delegerat beslutanderätten i frågor som omfattas av de uppgifter som anges nedan. Härvid ska beaktas gäl lande föreskrifter och delegeringar som återfinns i dokumentet Ansvarsfördelning och riktlinjer för studieadministrativa rutiner vid Högskolan i Gävle. Dnr /00 (Reviderad ). Protokoll från utbildnings- och forskningsnämnderna samt lärarutbildningsnämnden ska anmälas till högskolestyrelsen. Allmänt HVS-nämnden Högskolestyrelsen beslöt vid sitt sammanträde (dnr /01) att inrätta en utbildnings- och forskningsnämnd för humaniora och samhällsvetenskap. Nämnden har antagit beteckningen HVS-nämnden. Nämnden har under högskolestyrelse och rektor beslutande rätt i vissa frågor. Sammansättning, utseende av ledamöter HVS-nämnden är ett s k särskilt organ för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och för forskning (HL 2kap 5a ), vars sammansättning regleras i HL 2 kap 6 och HF 3 kap 7. I nämnden ska ingå sex representanter för lärarna inom vetenskapsområdet/utbildningsområdena humaniora-samhällsvetenskap, varvid minst fem ska ha doktorsexamen eller vara professor. Två ledamöter ska representera humaniora och fyra ledamöter samhällsvetenskap (inklusive vårdvetenskap) (Hst ). I nämnden ingår vidare tre representanter för studenterna och en gruppsuppleant. Bland dessa ska minst en vara forskarstuderande. Mandattiden för ledamöterna är tre år med undan tag för studenterna vilkas mandattid är ett år. Ordförande och vice ordförande i nämnden utses av rektor på förslag av berörda lärare inom nämndens ansvarsområde. Ersättare utöver studenternas gruppsuppleant utses inte. Lärarrepresentanter utses genom val bland högskolans lärare enligt HF 3kap 7. För valet gäller lokala valföreskrifter fastställda av högskolestyrelsen. Allmänt NT-nämnden Högskolestyrelsen beslöt vid sitt sammanträde (dnr /01) att inrätta en utbildnings- och forskningsnämnd för teknik och naturvetenskap. Nämnden har antagit beteckningen NT-nämnden. Nämnden har under högskolestyrelse och rektor beslutanderätt i vissa frågor. Sammansättning, utseende av ledamöter NT-nämnden är ett s k särskilt organ för utbildning på grundnivå, avancerad nivå och för forskning (HL 2kap 5a ), vars sammansättning regleras i HL 2 kap 6 och HF 3 kap 7. I nämnden ska ingå sex representanter för lärarna inom vetenskapsområdet/utbildningsområdena teknik och naturvetenskap, varvid minst fem ska ha doktorsexamen eller vara 17

18 professor. Tre ledamöter ska representera teknik och tre ledamöter naturvetenskap. I nämnden ingår vidare tre respresentanter för studenterna och en gruppsuppleant. Bland dessa ska minst en vara forskarstuderande. Mandattiden för ledamöterna är tre år med undantag för studenterna vilkas mandattid är ett år. Ordförande och vice ordförande i nämnden utses av rektor på förslag av berörda lärare inom nämndens ansvarsområde. Ersättare utöver studenternas gruppsuppleant utses inte. Lärarrepresentanter utses genom val bland högskolans lärare enligt HF 3kap 7. För valet gäller lokala valföreskrifter fastställda av Högskolestyrelsen. HVS-nämndens och NT-nämndens uppgifter HVS- och NT-nämndernas ansvarsområde innefattar högskolans programutbildningar, exklusive lärarutbildningen, oavsett om dessa ges som reguljär utbildning, som distans- eller uppdragsutbildning. De beslutar också om kursklassificering. I fråga om kurser inom lärarutbildningen ska samråd ske med lärarutbildningsnämnden. Också i principiella frågor inom grundutbildningen där en enhetlig praxis inom Högskolan är motiverad ska samråd ske med Lärarutbildningsnämnden. HVS-nämnden och NT-nämnden svarar för följande uppgifter inom sina respektive ansvarsområden. Verka för de mål för grundutbildning, forskning och forskarutbildning som högskolestyrelse antar. Ansvara för utbildningsprogram inom ansvarsområdet i följande avseenden att ansvara för utvecklingen av nya program (inrättas av högskolestyrelsen) att till högskolestyrelsen föreslå förändringar i befintligt utbildningsutbud och inrättande av nya program att besluta om utbildningsplaner att särskilt tillse att huvudämnen som inrättas i program (kandidat- och magisterprogram) är vetenskapligt accepterade vad avser innehåll och nivå att främja god utbildningskvalitet och ansvara för uppföljning och utvärdering av program i samråd med utbildningsledare, utbildningsråd och institutioner. Inom ramen för antagningsordningen och övriga riktlinjer från högskolestyrelsen ansvara för högskolans antagning av studenter i följande avseenden att i samråd med berörda bereda frågor om behörighet till program inklusive rikt linjer för dispenser och motsvarandebedömning (validering) samt lämna förslag till högskolestyrelsens beslut i sådana frågor bereda frågor om ändringar i antagningsordningen och lämna förslag till högskolestyrelsens beslut i sådana ärenden att på uppdrag av högskoleledningen yttra sig i frågor rörande antagning, behörighet och urval. I samråd med institutionerna bereda frågor om klassificering av kurser inom program inom de utbildningsområden som ligger till grund för regleringsbrevets ersättningsanvisningar och som ingår i nämndens ansvarsområde. Vid klassificering av kurser inom lärarutbildningen ska samråd ske med Lärarutbildningsnämnden. Bereda frågor om policyer för examination och kursvärderingar i samråd med berörda. Besluta om fördelning av forskningsmedel enligt högskolestyrelsens riktlinjer. 18

19 Bereda förslag till fördelning av medel för forskning och forskarutbildning inför högskolestyrelsens ställningstagande. Verka för utveckling av högskolans forskning och forskarutbildning, högskolan som forskningsmiljö samt främja den vetenskapliga diskussionen. Främja god forskningskvalitet samt ansvara för utvärdering av forskningsverksamheten och forskarutbildningen inom högskolan. Verka för internationalisering av högskolans forskning och forskarutbildning och stimulera samverkan med andra högskolor. Ansvara för och besluta om publicering i högskolans dokumentationsserier för forskningsrapporter inom området. På högskoleledningens uppdrag yttra sig över institutionsövergripande forskningsärenden. Vid behov samråda med övriga utbildnings- och forskningsnämnder inklusive lärarutbildningsnämnden i högskoleövergipande eller i övrigt för nämnderna gemensamma frågeställningar. Ansvara för beredningen av läraranställningsärenden i enlighet med högskolans anställningsordning. Uppgiften får delegeras till anställningsnämnd inom ansvarsområdet. Fortlöpande följa upp nämndens verksamhet och till högskolestyrelsen föreslå eventuella förändringar. Allmänt Lärarutbildningsnämnden Högskolestyrelsen beslöt vid sitt sammanträde att inrätta en Lärarutbildningsnämnd (LuN). Nämnden har under högskolestyrelse och rektor beslutanderätt i vissa nedan angivna frågor rörande lärarutbildningen och anknytande forskning. Nämndens sammansättning, utseende av ledamöter Lärarutbildningsnämndens sammansättning regleras i HF 7a 7c. Nämnden är ett s k särskilt organ med ansvar för lärarutbildning och för forskning som knyter an till sådan utbildning (HL 2 kap 5 ). I nämnden ska ingå åtta representanter för lärarna (högskolestyrelsens beslut , dnr /05) Av dessa ska minst sju ha doktorsexamen eller motsvarande vetenskapliga kompetens och representera vetenskapsområden enligt följande. Bland dessa ska minst fyra ledamöter representera humaniora/samhällsvetenskap och minst två representera naturvetenskap/teknik. I nämnden ingår vidare tre representanter för studenterna samt två representanter för lärarutbildningens intressenter. Mandatperioden för lärarrepresentanterna och representanterna för lärarutbildningens intressenter är tre år. Ordförande och vice ordförande i nämnden utses av rektor på förslag av berörda lärare. Representanterna för lärarutbildningens intressenter utses av rektor efter förslag av PUX:s samverkansgrupp. Studentrepresentanterna utses av Gefle studentkår. Ledamöterna utses genom val enligt HF 3 kap 7, 11. Lärarutbildningsnämndens uppgifter Med forskning i anslutning till lärarutbildning avses forskning i anslutning till lärarutbildningen och skolväsendet i vid mening, t ex skolans organisation, ledning och kultur, på lärarutbildningen, ämnesdidaktik, den pedagogiska yrkesverksamheten i skolan eller elevernas lärandeprocesser. Skola och skolväsende inkluderar då vad som vanligen kallas gymnasie-, grund- och förskola. 19

20 Nämndens ansvarsområde omfattar sådan forskning i anslutning till lärarutbildningen samt förutsättningarna för denna och för forskarutbildning i följande avseende: verka för de mål för forskning och forskarutbildning som högskolestyrelsen antar besluta om fördelning av forskningsmedel enligt högskolestyrelsens riktlinjer bereda förslag till fördelning av medel för forskarutbildning och forskning inför högskolestyrelsens ställningstagande verka för utveckling av högskolans forskning och högskolan som forskningsmiljö samt främja den vetenskapliga diskussionen verka för internationalisering av högskolans forskning, främja god forskningskvalitet samt ansvara för utvärdering av forskningsverksamheten inom högskolan ansvara för och besluta om publicering i högskolans dokumentationsserier för forskningsrapporter på högskoleledningens uppdrag yttra sig över institutionsövergripande forskningsärenden utveckla strategier för att stärka och utveckla forskning i anslutning till lärarutbildningen, stimulera forskningssamverkan och samverkan om forskarutbildning med universitet och andra högskolor utveckla FoU-samverkan med regionens skolväsende Lärarutbildningsnämndens ansvarsområde omfattar även högskolans lärarutbildning oavsett om denna ges som reguljär utbildning, som distans- eller uppdragsutbildning. Nämnden ska ansvara för högskolans lärarutbildning i följande avseenden: att vidareutveckla lärarutbildningen besluta om inriktningar, specialiseringar samt innehåll i det allmänna utbildningsområdet samt tillse att dessa är vetenskapligt accepterade vad avser innehåll och nivå fastställa utbildningsplaner och kursplaner. Nämnden har rätt att delegera befogenheten att fastställa kursplaner till institutionsstyrelse. Vid beslut om delegation ska nämnden ange riktlinjer för institutionsstyrelsernas redovising av fastställda kursplaner till nämnden samt hur dessa beslut ska följas upp av nämnden främja god utbildningskvalitet och ansvara för uppföljning och utvärdering av lärarutbildningen i samråd med utbildningsledare och institutioner Inom ramen för antagningsordning och övriga riktlinjer från högskolestyrelsen ansvara för högskolans antagning av lärarstudenter i följande avseenden: i samråd med berörda besluta i övergripande behörighetsfrågor till lärarutbildningen inklusive riktlinjer för dispenser och motsvarande bedömningar på uppdrag av högskolans ledning yttra sig i frågor rörande antagning, behörighet och urval Att vid behov samråda med HVS- respektive NT-nämnderna om klassificering av kurser enligt regleringsbrevets ersättningsanvisningar Besluta om policyer för examination och kursutvärderingar inom lärarutbildningen 20