Arbetsmarknadsinsatser i Jönköpings län

Transkript

1 1(24) Arbetsmarknadsinsatser i Jönköpings län Förord Hösten 2012 påbörjade Regionförbundet FoUrum ett arbete i Jönköpings läns i syfte att kartlägga kommunala arbetsmarknadsenheternas (AME) målgrupper, insatser och resursanvändning. Avsikten var att kartläggningen ska ge underlag för fortsatt regionalt kvalitétsarbete. Denna rapport är en slutrapportering från projektet. Jönköping Eva Norrby FoU-ledare Arbete och Deltaktighet Sammanfattning Introduktion Bakgrund till projektet Projektets syfte och metod Genomförande av projektet Resultat Länets befolkning Utbildningsnivå och sysselsättning Arbetslöshet Ekonomiskt bistånd Resursanvändning Målgrupp avslutade deltagare Resultat efter insats från AME Finansiering AME Slutsatser Diskussion Referenser och källor Bilagor... 24

2 2(24) Sammanfattning Området arbete och delaktighet inom Regionförbundet FoUrum har prioriterats regionalt. Få utvärderingar finns gjorda inom arbetsmarknadsområdet enligt forskaren Anders Forslund på IFAU. Ett sätt att få mer kunskap är att registrera målgrupper, insatser, resultat och resursanvändning. Syfte med projektet är därför att genomföra en kartläggning via SKL:s registreringssystem Kolada som underlag för metod och kvalitetsutveckling inom området i Jönköpings län. Metoden som använts har bestått av arbetsgrupp, kontinuerliga seminarier och registrering i SKL:s registreringsverktyg Kolada där nio av 13 kommuner har deltagit. Resultat visar bl.a. att AME i länet arbetar med liknande målgrupper och insatser men att omfattningen av insatserna och antal deltagare i hög grad varierar bl.a. beroende på folkmängd i kommunen och finansiering. Projektet ger möjlighet till samordning av kvalitets och utvecklingsarbete inom AME Jönköpings län. Flera gemensamma utvecklingsområden har framkommit bl.a. fortsatt kvalitetsarbete med uppföljning av deltagares och uppdragsgivares uppfattning av kommunala arbetsmarknadsinsatser. En slutsats är också att SKL:s registreringssystem Kolada behöver ses över avseende uppdatering och tydlighet. 1. Introduktion 1.1 Bakgrund till projektet I flertalet kommuner i landet utgör arbetsmarknadsinsatser ett viktigt politiskt styrmedel för att förebygga och minska utanförskap i samhället. Området arbete och delaktighet inom Regionförbundet FoUrum har därför prioriterats nationellt och regionalt. Ett övergripande mål regionalt, i Jönköpings län, är att bistå med kunskaps och metodutveckling för verksamhet för att förebygga och bryta utanförskap och därigenom integrera människor i samhällsliv och arbetsmarknad. I en enkätstudie 2012, från SKL av de arbetsmarknadsinsatser som kommunen erbjuder nationellt framkommer att 93% av kommunerna satsar egna medel på insatser. De 205 kommuner som kunde redovisa antal arbetssökande, hade arbetat med nästan arbetssökande under Enligt IFAU finns det begränsat med forskning gjord inom det kommunal och statliga arbetsmarknadsområdet. Den insats som enligt Anders Forslund (2011) har påvisbar effekt är praktik och möjlighet till arbetsmarknadsanställningar. Kommunerna använder ett brett utbud av insatser och 97% erbjuder praktikplatser. I en studie av Forslund et.al (2013) framkom att arbetspraktik program som studerats under åren hade positiv men måttlig effekt för deltagare där förväntad tid att komma i arbete minskade med drygt 6%. Vid en jämförelse mellan

3 3(24) arbetspraktik och arbetsmarknadsutbildning framkom att de som var i arbetspraktik skulle haft större nytta av arbetsmarknadsutbildning medan de som deltog i arbetsmarknadsutbildning skulle haft lika stor nytta av båda programmen. Många kommuner erbjuder även sysselsättning för personer med funktionsnedsättning eller långtidsarbetslösa. 128 kommuner erbjuder även s.k. kommunala anställningar vilket innebär ca 9000 anställningar under Liljeberg m.fl. (2012) har studerat om nystartjobb, som subvention, leder till högre sysselsättning. Resultaten visar att nystartsjobben leder till att arbetslösa snabbare kommer i jobb. 1.2 Projektets syfte och metod Syftet med projektet är att kartlägga arbetsmarknadsenheternas målgrupper, insatser och resursanvändning i Jönköpings län som underlag för fortsatt regionalt utvecklingsarbete. Metoden som använts har bestått av seminarier, arbetsgrupp och registrering i SKL:s registreringsverktyg Kolada. Av tretton kommuner i Jönköpings län har 9 kommuner valt att delta. En kommun har valt att avstå p.g.a. förändringsarbete inom verksamheten, två kommuner har ingen egen uppbyggd verksamhet. Ytterligare en kommun finansieras till största delen av projektmedel för verksamheten vilket inte är aktuellt att registrera i Kolada. 2. Genomförande av projektet Arbetsseminarier med arbetsmarknadschefer och andra som har en övergripande funktion inom kommunerna har anordnats vid tre tillfällen under senhöst 2012 och våren Vid första seminarietillfället diskuterades begrepp och definitioner av arbetsmarknadsinsatser utifrån SKL:s instruktioner för registrering i Kolada med målet att uppnå konsensus för att kunna registrera på likvärdigt sätt. Seminariet resulterade i ett antal kompletteringar bl.a. i definitionerna av 12 insatser samt överenskommelse om när registrering skulle ske. Förslag framkom också om att tillföra jämförelsetal för länets kommuner. En arbetsgrupp tog fram förslag på jämförelsetal/kommun i form av; folkmängd, åldersspridning, utbildningsnivå, antal utrikesfödda, dominerande arbetsmarknad samt försörjningsstödsnivå och arbetslöshetssiffror. Dessutom kompletterade varje kommun sin registrering med uppgifter om finansiering via kommunala medel och externa projektmedel.

4 4(24) Registreringen i Kolada genomfördes under mars - april Resultatet sammanställdes av FoUrum. Seminarie två fokuserade på en analys av resultatet av registrering i Kolada där likheter skillnader i målgrupper, insatser, resultat och registreringar diskuterades. Resultatet visade på skillnader i registreringar mellan kommunerna och respektive kommun fick i uppgift att justera för att uppnå större samstämmighet i syfte att nå tillförlitligt resultat och kvalitét i registreringarna. Vid seminarie tre gjordes en ytterligare uppföljning av resultatet men fokus var denna gång att ringa in gemensamma behov av förbättringsområden inom arbetsmarknadsenheterna. Resultatet sammanfattas i rapport samt i Power Point presentation. Utifrån analysen framkom gemensamma kommunala utvecklingsområden. Dessutom framkom förbättringsområden i registreringssystemet kolada som har förmedlats till SKL samt inmatningsfunktionen/rka. 3. Resultat 3.1 Länets befolkning Nedan redovisas jämförelsetal för alla kommuner i Jönköpings län som komplement till SKL registreringen. Folkmängd efter ålder 2012

5 5(24) Folkmängd efter kön 2012 Jönköpings län varierar vad gäller befolkningsmängd från små, mellanstora samt en större kommun. Könsfördelning är relativt jämn i kommunerna. Utrikesfödda efter kommun och ålder 2012

6 6(24) Andelen utländska medborgare år, 2012 När det gäller antal utrikesfödda personer har Gnosjö, Gislaved och Värnamo störst procentandel och medan Gnosjö, Nässjö och Sävsjö har flest personer med utländskt medborgarskap i länet. 3.2 Utbildningsnivå och sysselsättning Utbildningsnivå 2011, andel av befolkningen 20-64år Flertalet kommuner i länet har högre andel personer som har grundskola och gymnasienivå som utbildningsbakgrund jämfört med riket medan en lägre andel har uppnått eftergymnasial utbildning. Undantaget är Jönköping som i stort sett följer rikets procentsatser.

7 7(24) Andel sysselsatta/8 största näringsgrenarna, 2012 Tio av tretton kommuner i länet har störst andel sysselsatta inom området tillverkning och utvinning. Jönköping har tillsammans med Eksjö flest andel sysselsatta inom vård omsorg och sociala tjänster. I övrigt är det ganska jämn fördelning av andel sysselsatta mellan näringsgrenarna. 3.3 Arbetslöshet Total arbetslöshet Jönköpings län, mars 2013

8 8(24) Ungdomar upp till 24 år Jönköpings län mars 2013 Personer med funktionsnedsättning Jönköpings län mars 2013

9 9(24) Utrikesfödda, Jönköpings län mars 2013 Arbetslöshetssiffrorna från mars 2013 för Jönköpings län visar en nedåtgång för den totala arbetslösheten, ungdomar samt utrikesfödda personer. Däremot ligger arbetslösheten kvar på en högs nivå för personer med funktionsnedsättning. 3.4 Ekonomiskt bistånd Siffrorna för ekonomiskt bistånd gäller för 2011 p.g.a. att registrering för 2012 ej genomförts i alla kommuner i länet. Den trend som kan avläsas med ökning av ekonomiskt bistånd speciellt det långvariga biståndet, månader, kvarstår under Bidragshushåll ek bistånd, antal/1000 inv 2011

10 10(24) Hushåll med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning som erhållit bistånd i mån under året, andel (%) 2011 Hushåll med ekonomiskt bistånd eller introduktionsersättning som erhållit bistånd mån under året, andel (% )Riksnivå

11 11(24) Kostnad ekonomiskt bistånd, kr/inv Resursanvändning Nedan redovisas resultat från de nio kommuner registrering i SKL:s datastödsystem Kolada. Personal kostnad AME inkl köp av insatser i andra förvaltningar, kr

12 12(24) I dessa siffror redovisas inte personalkostnader som tillkommer via projektmedel. Se redovisning under punkt 4.8. Personalkostnader fördelat i procent utifrån kategori bild 1 Samtliga kommuner har angett nyckeltal för praktik och arbete i AME:s verksamheter. Störst andel har Nässjö, Eksjö och Värnamo. När det gäller praktik hos arbetsgivare och arbetsgivarinriktade insatser finns nyckeltal hos samtliga kommuner men i varierad omfattning från 7-19%. Nyckeltal för matchning saknas i Eksjö. Coachning och vägledning har registrerats i alla kommunerna men störst andel anges i Gnosjö, Sävsjö och Nässjö. Arbetslivsinriktad rehabilitering finns som nyckeltal i alla kommunerna där Tranås har den största andelen. När det gäller administrativa stödprocesser har Jönköping, Gnosjö och Vaggeryd störst andel medan nyckeltal saknas hos Sävsjö och Nässjö. Validering har ej angetts i Sävsjö kommun. Nedanstående bild beskriver faktiska siffror för ovanstående nyckeltal.

13 13(24) Personalkostnader fördelat i procent utifrån kategori bild Målgrupp avslutade deltagare Avslutade deltagare inom AME-verksamhet, antal

14 14(24) Avslutade inom AME-verksamhet, antal personer och könsfördelning Avslutade inom AME-verksamhet, andel fördelning ålder Antal avslutade deltagare behöver relateras till kommunstorlek och budget för AME enheterna för att kunna jämföras. Könsfördelningen för antal avslutade deltagare är jämnt fördelad förutom i Eksjö där det är fler män samt Vaggeryd där det är fler kvinnor. När det gäller åldersfördelning är det flest deltagare i åldersgruppen 25 65

15 15(24) år förutom i Tranås som har flest i åldersgruppen år. Utöver Tranås har Jönköping och Sävsjö flest avslutade ungdomar. Avslutade AME-deltagare, utbildningsnivå i % Kännedom om utbildningsnivå för avslutade deltagare i kommunerna saknas i vissa fall. Det som kan utläsas av tabellen är att störst andel personer har förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå vilket överensstämmer väl med utbildningsnivån generellt i länets kommuner.

16 16(24) Avslutade AME-deltagare med insats efter x månader uttryckt i % Flertalet avslutade deltagare har haft insatser inom AME mer än 3 månader. Högst andel personer som haft insatser mer än 6 månader har Eksjö, Nässjö och Värnamo. Tiden för insatsen har samband med målgrupp och typ av insats.

17 17(24) Avslutade AME Deltagare från uppdragsgivare, andel i % FAS 3, inskrivna och avslutade, fördelning % (siffran i stapel visar antalpersoner) De vanligaste uppdragsgivarna som AME har i länet är socialförvaltning och arbetsförmedling. Gislaved, Gnosjö och Nässjö arbetar huvudsakligen med arbetsförmedlingen som uppdragsgivare medan Sävsjö och Eksjö har övervägande delen deltagare från socialförvaltningen. Samtliga kommuner har registrerat att de arbetar med personer som befinner sig i arbetsförmedlingens program JOB-fas 3.

18 18(24) 3.7 Resultat efter insats från AME Avslutade deltagare efter insats andel i % bild 1 och 2 nedan Störst procentsatser hamnar inom nyckeltalen slutförda uppdrag eller deltagare som inte gått till arbete, studier eller annan myndighet. När det gäller deltagare som gått

19 19(24) vidare till studier eller osubventionerat/subventionerat arbete varierar nyckeltalen mellan kommunerna från %. AME- deltagare med kommunalt finansierade feriejobb, antal För sju kommuner finns registreringar att jämföra med från En kraftig ökning har skett i Jönköpings kommun och en kraftig minskning av feriejobben har skett i Tranås medan övriga kommuner i stort sett behållit samma nivå på antal feriejobb. 3.8 Finansiering AME Då extern finansiering från tex. projektmedel inte inkluderas i SKL:s registrering har en komplettering skett med nedanståend jämförelsetal.

20 20(24) Kommunal finansiering och extern finansiering, kr/invånare (18-64år) 2012 Kommunal finansiering och extern finansiering, kr/invånare (18-64år) 2012 Gislaved

21 21(24) Kommunal och extern finansiering, 2012 När det gäller total kommunal och extern finansiering ligger Vaggeryd och Jönköping högst/kommuninvånare där skillnaden är att Vaggeryd har en mycket större andel extern finansiering. Sävsjö har störst andel extern finansiering av de aktuella kommunerna medan Tranås saknar extern finansiering. Kostnad för AME för köp av externa tjänster, kr

22 22(24) Intäkter AME från externa aktörer, kr Kostnaderna för köp av externa tjänster varierar i kommunerna från inga kostnader till ca 550tkr för Vaggeryd. Även när det gäller intäkter finns stora skillnader mellan ca 500tkr till 6 milj. 4. Slutsatser De övergripande slutsatser som kan dras av den registrering som har gjorts inom arbetsmarknadsenheterna i Jönköpings län är att; Folkmängd, utbildningsnivåer, andel utrikesfödda och utländska medborgare skiljer sig åt mellan kommunerna Det långvariga ekonomiska biståndet har ökat i länets kommuner i likhet med riket AME i länet arbetar i högs grad med liknande målgrupper d.v.s. de som står långt bort ifrån arbetsmarknaden Insatserna som erbjuds är av liknande karaktär men skiljer sig åt vad gäller i omfattning och var kommunernas AME lägger sitt fokus Stora skillnader finns i finansiering både avseende kommunal och extern finansiering samt satsade medel/kommuninvånare Samtliga deltagande kommuner har behov av och vilja att följa upp registeringarna 2014 Dialogen mellan kommunerna ger stora möjligheter att samordna kvalitets och utvecklingsarbete och hitta samarbetspartner i jämförbara kommuner Resultatet av registreringarna kan användas som underlag vid samtal med politiker i den egna kommunen

23 23(24) En översyn av registreringssystemet Kolada behöver ske med tanke på uppdatering och tydlighet. 5. Diskussion Trots det arbete som lagts ner på att kvalitetssäkra registreringarna i KOLADA, genom att definiera och förtydliga vad som menas med olika begrepp i SKL:s instruktioner för ifyllnadsformulär (bil.1,2) fanns en stor osäkerhetsfaktor vid analys av resultat. Orsakerna kan vara flera som; otydliga definitioner, att konsensusseminariet enbart fokuserade på insatser och centrala begrepp samt att det gått för lång tid mellan definition och registrering. Ytterligar faktor kan vara att kommunerna haft olika datastödssystem i den ordinarie verksamheten vilket ibland medfört svårigheter att få fram rätt underlag för registrering. Sammantaget är bedömningen att en förenkling och uppdatering av KOLADA verktyget behövs om det ska vara möjligt och intressant för fler kommuner att registrera och bidra till kunskapsutveckling inom arbetsmarknadsområdet. För övriga synpunkter om KOLADA se bil. 3. Dessa synpunkter har förmedlats till SKL och FoU-ledare på FoUrum kommer, hösten 2013, att ingå i en nationell arbetsgrupp som leds av SKL med syfte att se över variabler och tydlighet i KOLADA för ökad tillgänglighet i landets kommuner. För att mäta förändringar av kommunala arbetsmarknadsinsatser bör registrering ske varje år vilket deltagande kommuner är intresserade av. Ambitionen till år 2014 är också att få ytterligare minst två kommuner i Jönköping län intresserade av att genomföra registreringar. Utöver uppgiften att registrera i KOLADA har seminarieformen i hög grad bidragit till dialog om erfarenheter och utvecklingstankar inom arbetsmarknadsområdet. I samband med analys diskuterades behov av gemensamma utvecklingsområden. De områden som återkom från flera kommuner var; Kvalitetsarbete vilket inkluderar deltagarenkäter, uppdragsenkäter, utvärdering av framgångsfaktorer för våra metoder/insatser för olika målgrupper Strategier för utveckling av företags- och/föreningskontakter bl.a. företag som jobbar med rekryteringar av personer utanför arbetsmarknaden tex. Ica, Swedbank Utbildningsinsatser för personal avseende motivationshöjande insatser för deltagare Implementera arbetssätt och metoder för hållbar medarbetar-engagemang eventuellt via KOLADA. Under hösten 2013 är därför avsikten planera för fortsatt regionalt utvecklingsarbete utifrån en eller flera av de beskrivna utvecklingsområdena.

24 24(24) Referenser och källor Forslund,A.,Liljeberg,L.,von Trott Zu Solz,L. (2013). Arbetspraktik en utvärdering och en jämföresle med arbetsmarknadsutbildning. IFAU institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Rapport 2013:4. Forslund,A.,Vikström,J. (2011) Arbetsmarknadspolitikens effekter på sysselsättning och arbetslöshet en översikt. IFAU institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Rapport 2011:7. Lijeberg,L.,Sjögren,A.,Vikström,J.(2012). Leder nystratsjobb till högre sysselsättning?. IFAU institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering. Rapport 2012:6. Bilagor Bil. 1 Bil. 2 Bil. 3 Tillägg till SKL: Instruktioner för registrering av Kolada för Jönköpings Län Instruktioner för ifyllnadsformulär Synpunkter på registrering i Kolada för arbetsmarknadsenheter till SKL