ATT LÄSA BIOLOGI, MARINBIOLOGI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI VID STOCKHOLMS UNIVERSITET. Studiehandbok. Läsåret 2015/2016

Transkript

1 ATT LÄSA BIOLOGI, MARINBIOLOGI OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI VID STOCKHOLMS UNIVERSITET Studiehandbok Läsåret 2015/2016 Institutionen för biologisk grundutbildning Stockholms universitet OBS! Informationen i denna studiehandbok finns också på BIG:s webbplats ( där informationen uppdateras kontinuerligt.

2 1 Innehållsförteckning Sida 1 ALLMÄN INFORMATION Vad är BIG och hufo-institutioner? BIG:s personal Övrig BIG-anknuten personal Ämnesanknutna studierektorer i biologi Kontaktpersoner för kandidatprogram Kontaktpersoner för masterprogram Vem bestämmer vad på BIG? Huvudområdesansvarig & programkoordinatorer Studievägledarens uppgifter Studierektorernas uppgifter Ämnesstudierektorernas uppgifter 9 2 ALLMÄN INFORMATION OM UTBILDNINGEN Examensregler Olika utbildningsvägar Kursplaner Hur är studierna upplagda? Studier utomlands Arbetsmarknaden för biologer, marinbiologer och molekylärbiologer Adresser och telefonnummer till VHS, CSN, Studentcentrum vid SU & LHS 14 3 DIVERSE INFORMATION OM STUDIERNA Registrering & studieintyg Närvaro Försäkringsskydd Tentamen och betyg Fältkursavgifter Ersättning för resekostnader Kursutvärdering Försöksdjur? Datorer Studenthälsan Diverse ordningsregler för BIG 20 4 KANDIDATUTBILDNINGAR Olika kandidatutbildningar Kort presentation av kandidatprogrammen Ämneslärarutbildningen i biologi Fristående kandidatkurser i biologi vid BIG Kurser och program inom kandidatutbildningen (tabell) Forskningspraktik i biologi 7.5/15 hp Självständigt arbete inom kandidatutbildningen Kandidatexamen 27 5 MASTERUTBILDNINGAR Introduktion Behörighetskrav Presentation av masterprogrammen Kurser och program inom masterutbildningen (tabell) Praktik i biologi 7.5/15 hp Masterexamen 34

3 2 6 BESKRIVNING AV EXAMENSARBETE PÅ MASTERNIVÅ Examensarbetets upplägg Examensarbetets inriktning och omfattning Välja projekt för examensarbetet Handledning av examensarbetet Examination av examensarbetet 37 7 KURSLITTERATURLISTA 38 8 PEDAGOGISKT PROGRAM FÖR UTBILDNINGARNA I BIOLOGI Riktlinjer och rekommendationer Det pedagogiska ansvaret Checklistor 49 9 BIG:S POLICYPROGRAM BIG:s miljöpolicy BIG:s miljöplan BIG:s jämställdhetsplan KARTOR ÖVER UNIVERSITETSOMRÅDET 53 OBS! Studiehandboken finns även i en digital version på BIG:s webbplats ( När ändringar görs införs dessa omedelbart på webbplatsen. På webbplatsen finns också en hel del information som inte ingår i studiehandboken. Den tryckta studiehandboken ges ut en gång per år.

4 3 1 ALLMÄN INFORMATION 1.1 Vad är BIG och hufo-institutioner? BIG står för Institutionen för biologisk grundutbildning, en institution som inrättades vid Stockholms universitet 1970 för att ansvara för utbildningen i biologi. Fram till 1990 hette institutionen Biologiska övningslaboratoriet, BÖL. BIG ansvarar för utbildningen på grundnivå och avancerad nivå inom det biologiska ämnesområdet. Det totala antalet studenter under läsåret 14/15 var c:a 900. BIG:s verksamhet leds av en prefekt, som utses för tre år i taget. Institutionens årsbudget är drygt 40 miljoner kronor. Alla som är anställda vid BIG tillhör kategorin teknisk och administrativ personal (t.ex. laboratorieassistenter och sekreterare) och ger service till utbildningen. BIG har också en egen studievägledare, samt två studierektorer. Lärarna är inte anställda vid BIG utan vid de biologiska forskningsinstitutionerna (se nedan). Forskning och forskarutbildning i biologi bedrivs vid ett antal s.k. hufo-institutioner (hufo = högre utbildning och forskning). På varje hufo-institution finns professorer och lektorer (som arbetar med undervisning och forskning), doktorander (som genomgår forskarutbildning) samt teknisk och administrativ personal. Det stora flertalet av professorerna, lektorerna och doktoranderna medverkar i utbildningen. De biologiska hufo-institutionerna är: Institutionen för ekologi, miljö och botanik (EMB), Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut samt Zoologiska institutionen. Samtliga biologiska institutioner är numer belägna i Arrheniuslaboratorierna i Norra Frescati, norr om Stockholms centrum, några minuters gångavstånd från T-banestationen Universitetet (linjen mot Mörby Centrum, ca 10 minuter från T-centralen). Se även karta i slutet av studiehandboken. Högre undervisning och forskning i biologi bedrivs även vid Bergianska botaniska trädgården, Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm Resilience Centre (beläget i Kräftriket i Södra Frescati) och Östersjöcentrum. Den biologiska forskningen finansieras av universitetet, statliga forskningsråd och forskningsstiftelser, EU samt olika uppdragsgivare som t.ex. Naturvårdsverket.

5 4 1.2 BIG:s personal Namn Tel nr Träffas Kansli Björn Birgersson studierektor Per Cronholm studentservice Jessica Slove Davidson studierektor Hus E rum 322 mån-fre & Hus E rum 315a mån-fre Hus E rum 315d Bengt Karlsson prefekt prefekt@big.su.se Hus E rum 313 efter överenskommelse Elisabet Weingartner studentservice elisabet.weingartner@su.se Hus E rum 315b mån-fre Birgitta Åkerman studievägledare birgitta.akerman@su.se Hus E rum 311 telefontid mån-tors mottagning tis samt efter överenskommelse TA-personal Alexandra Balogh administratör alexandra.balogh@su.se Erik Hoffmann laboratorieassistent erik.hoffmann@su.se Ingela Lundwall laboratorieassistent/ trädgårdsmästare ingela.lundwall@su.se Hus D rum Hus D rum /37 75 Hus N

6 5 1.3 Övrig BIG-anknuten personal Ställföreträdande prefekt Eva Sverremark Ekström Hus F rum 562 eva.sverremark@su.se Huvudområdesansvarig Margareta Ohné margareta.ohne@su.se Hus D rum 347a Lärare Kenneth Ekvall Hus E rum 315 kenneth.ekvall@su.se Datoransvarig Björn Palmgren (nätverk och system) Hus F rum 434 bjorn.palmgren@su.se mån-tor 1.4 Ämnesanknutna studierektorer i biologi Botanisk morfologi och systematik, Floristik samt Evolution Barbro (Kajsa) Axelius EMB barbro.axelius@su.se Hus N Botanisk fysiologi Sara Rydberg EMB sara.rydberg@su.se Hus N Etologi Hans Temrin Zoologiska institutionen temrin@zoologi.su.se Hus D rum 541 Faunistik Bengt Karlsson Zoologiska institutionen bengt.karlsson@zoologi.su.se Hus D rum 522a Molekylära biovetenskaper Uli Theopold MBW uli.theopold@su.se Hus F rum 428 Molekylära biovetenskaper Ann-Kristin Östlund Farrants MBW anki.ostlund@su.se Hus F rum 447/448 Populationsgenetik Linda Laikre Zoologiska institutionen linda.laikre@popgen.su.se Hus F rum 520 Social-ekologisk resiliens Lisa Deutsch SRC lisa.deutsch@stockholmresilience.su.se Kräftriket hus 2b rum 334 Systemekologi Michael Tedengren EMB michael.tedengren@su.se Hus N rum 352

7 Växtekologi Kristoffer Hylander EMB Hus N Zooekologi Anders Angerbjörn Zoologiska institutionen anders.angerbjorn@zoologi.su.se Hus D rum 517 Zoomorfologi Bertil Borg Zoologiska institutionen bertil.borg@zoologi.su.se Hus D rum 417 6

8 7 1.5 Kontaktpersoner för kandidatprogram Biogeovetenskap Helle Skånes Inst. för Naturgeografi Hus V rum 412 Biologi Barbro Axelius EMB barbro.axelius@su.se Hus N Marinbiologi Michael Tedengren EMB michael.tedengren@su.se Hus N rum 352 Molekylärbiologi Marie Öhman MBW marie.ohman@su.se Hus F rum Kontaktpersoner för masterprogram Biologi Bertil Borg Zoologiska institutionen bertil.borg@zoologi.su.se Hus D rum 417 Ekologi & biodiversitet Anders Angerbjörn Zoologiska institutionen anders.angerbjorn@zoologi.su.se Hus D rum 517 Etologi Sven Jakobsson Zoologiska institutionen sven.jakobsson@zoologi.su.se Hus D rum 550d Genetisk och molekylär växtbiologi Katharina Pawlowski EMB katharina.pawlowski@su.se Hus N rum 424 Marinbiologi Michael Tedengren EMB michael.tedengren@su.se Hus N rum 352 Mikrobiologi Ann-Beth Jonsson MBW ann-beth.jonsson@su.se Hus E rum 451 Molekylära livsvetenskaper Tore Bengtsson MBW tore.bengtsson@su.se Hus F rum 358 Social-ekologisk resiliens för hållbar utveckling Miriam Huitric SRC miriam.huitric@stockholmresilience.su.se Kräftriket, hus 2 rum 330 Nordiskt masterprogram i biodiversitet och systematik Ulf Jondelius NRM ulf.jondelius@nrm.se Frescativägen 40

9 8 1.7 Vem bestämmer vad på BIG? Institutionsstyrelsen och dess sammansättning BIG leds av en institutionsstyrelse (IS) som består av 13 ledamöter. I styrelsen ingår, förutom prefekten och ställföreträdande prefekten, följande valda ledamöter: - 7 representanter för lärare/forskare - 1 representant för forskarstuderande med assistenttjänstgöring inom utbildningen - 1 representant för BIG:s TA-personal - 2 representanter för studenter i utbildningen. Alla ledamöter väljs för tre år, förutom studentrepresentanterna, som väljs för ett år i taget. Dessutom väljs ett antal suppleanter. BIG:s prefekt är ordförande. Styrelsen sammanträder ungefär en gång i månaden under terminstid. BIG:s studierektorer och studievägledare har närvarorätt. Styrelsens arbetsuppgifter De viktigaste arbetsuppgifterna för IS är följande: - besluta om riktlinjer för institutionens verksamhet - besluta om budget för institutionen (lärarresurser, material och fältundervisning m.m.) - bereda kurs- och utbildningsplaner för vidare behandling i områdesnämnden - besluta om kursutbud, läsårsschema och kurslitteratur - besluta om inrättande och tillsättning av tjänster på BIG - avge yttrande över remisser som rör utbildningen - följa upp och utvärdera utbildningen Studentinflytande: studentrådet & studentombud För att kunna förbereda arbetet i institutionsstyrelsen har studenterna ett eget organ, biologiska studentrådet (BÄR). På studentrådets möten, som hålls ungefär var fjärde vecka, har du möjlighet att diskutera bl.a. institutionsstyrelsens dagordning, yrkanden från de studerande, kursplaner, schema, kurslitteratur m.m. Studentrådet fungerar också som ett allmänt informations- och diskussionsforum. Alla studenter är välkomna att delta i rådets möten! Se även BIG har sedan hösten 2012 två studentombud vars uppgift är att underlätta och organisera studentinflyandet vid institutionen samt fungera som en länk mellan studenterna/ studentrådet och institutionsledningen. Du når studentombuden enklast genom att maila till studentombud@big.su.se 1.8 Huvudområdesansvarig & kontaktpersoner BIG:s institutionsstyrelse har beslutat att utse en huvudområdesansvarig (för närvarande Margareta Ohné) för alla de utbildningsprogram som BIG ger. BIG:s gemensamma huvudområdesansvarige har det övergripande ansvaret för de formella frågor som handlar om myndighetsutövning som till exempel tillgodoräknanden av kurser, dispenser med mera. För varje utbildningsprogram finns det dessutom en kontaktperson, se avsnitt 1.5 & 1.6. Dessa personer ansvarar för samordningen av undervisningen inom programmet, kontakten med studenter samt med huvudområdesansvarig. Kontaktpersonen har tillsammans med BIG:s studierektorer det praktiska ansvaret för att programmet fungerar.

10 9 1.9 Studievägledarens uppgifter Studievägledaren är ansvarig för vägledning och information om frågor som gäller studierna och arbetsmarknaden. Studievägledaren, som har tystnadsplikt, skall också kontakta studenter som klarar sig dåligt eller i övrigt behöver hjälp med studierna. Studievägledaren samarbetar med studentavdelningen i frågor som rör antagning, studier utomlands, examen och studenthälsa. Dessutom undervisar studievägledaren i studieteknik och ger stöd för de studenter som behöver förbättra inlärningen och studieplaneringen. Till studievägledaren kan du alltså vända dig - om du vill ha vägledning i studie- och yrkesfrågor - om du är osäker eller har svårigheter med studierna - om du behöver intyg av annan typ än de som du själv kan få ut via studentportalen Mitt universitet. Studievägledaren kan också förmedla kontakt med andra instanser, där du kan få hjälp med personliga problem eller andra problem, som inte direkt rör studierna Studierektorernas uppgifter BIG har för närvarande två studierektorer som ansvarar för organisationen och samordningen av biologiutbildningen. Ansvarsområden och arbetsuppgifter är fördelade så att den ena studierektorn huvudsakligen ansvarar för utbildningen i stort och på kandidatnivå medan den andra ansvarar för utbildningen på masternivå. Studierektorerna är en viktig länk mellan BIG, ämnesstudierektorerna och studenterna. Arbetsuppgifterna består bland annat av att - samordna och organisera biologiutbildningen på grundnivå och avancerad nivå mellan de olika HuFo-institutionerna - utvärdera och följa upp biologiutbildningarna - ansvara för kontakten med lärarutbildningsinstitutionerna - delta i och stimulera det pedagogiska utvecklingsarbetet inom BIG Till studierektorerna kan du alltså vända dig när det gäller alla typer av pedagogiska och organisatoriska frågor som har med din utbildning att göra Ämnesstudierektorernas uppgifter Biologiämnet är uppdelat på en mängd olika delområden och inom varje område finns det en eller flera ämnesstudierektorer, se avsnitt 1.4, som har det övergripande ansvaret för utbildningen på grundnivå och avancerad nivå inom sitt ämne/delområde. Arbetsuppgifterna består bland annat av att - ansvara för kursernas ekonomi - planera och boka in fältkurser - ansvara för förändringar av kurslitteraturen - tillsammans med kursledaren utforma betygskriterier för respektive kurs - ansvara för att aktuella kursplaner överensstämmer med kursernas innehåll, undervisnings- och examinationsformer och att föreslå nya och förändrade kursplaner - ansvara för dokumentation och rapportering av studenternas studieresultat till BIG - fungera som kontaktperson mellan BIG och kursansvariga samt med övriga lärare på institutionen

11 10 2 ALLMÄN INFORMATION OM UTBILDNINGEN 2.1 Examensregler. Från och med läsåret förändrades den högre utbildningen i Sverige i enlighet med den s.k. Bolognareformen. Det främsta syftet med reformen var att skapa en liknande struktur på högskoleutbildningen i hela Europa och därigenom öka rörligheten och jämförbarheten mellan olika lärosäten. De nya examensreglerna infördes från och med 1 juli 2007 och de största förändringarna jämfört med de tidigare reglerna är att: utbildningen delas in i tre olika nivåer - Grundnivå som leder till en 3-årig kandidatexamen på 180 hp (kandidatutbildning) - Avancerad nivå, påbyggnad som leder till en 2-årig masterexamen på 120 hp (masterutbildning) - Forskarnivå som leder till en 4-årig doktorsexamen på 240 hp Dessutom infördes en ny typ av poängsystem. En termins studier på heltid motsvarar nu 30 högskolepoäng (hp), mot tidigare 20 poäng (p). Den nya examensordningen innebär också att alla kurser klassificeras som antingen tillhörande grundnivå (kandidatkurser) eller avancerad nivå (masterkurser). De som har tidigare studiemeriter kan föra över dessa till det nya utbildningssystemet. De studenter som har frågor om hur dessa ska användas bör i första hand kontakta studievägledaren. Du kan också läsa mer om övergångsregler, tillgodoräknanden och möjligheter att ta ut examen på BIG: s webbplats Olika utbildningsvägar Vid Stockholms universitet finns kandidat- och masterutbildningar både i form av program och fristående kurser. Inom biologiområdet erbjuder BIG fem kandidatprogram, 9 masterprogram samt närmare 100 kurser, varav det stora flertalet kan läsas både inom program och som fristående kurs. Dessutom ingår biologi som valbart alternativ inom biomatematiska-, miljövetenskapliga- samt i ämneslärarprogrammet. Information och närmare presentation av kandidatutbildningen vid BIG finns i kapitel 4 och för masterutbildningen i kapitel 5. Se även Varje utbildningsprogram har en fastställd utbildningsplan som bland annat reglerar vilka kurser som ingår i programmet. Vanligtvis innehåller programmen både obligatoriska kurser, som måste läsas i viss ordningsföljd, valbara kurser samt helt valfria kurser. Fördelen med att läsa på ett program är att man har platsgaranti och att de ingående kurserna ges i en lämplig följd, vilket innebär att man kan planera sina studier hela vägen fram till färdig examen. Programmet kan ses som en rekommenderad studiegång. Man kan också bygga upp en egen utbildning genom att läsa fristående kurser och uppnå samma examen som efter programstudier, dock bör man beakta kursernas förkunskapskrav och de gällande examenskraven. Fördelen med att läsa fristående kurser är att man i större utsträckning kan skräddarsy sin utbildning utifrån sina behov och intressen, och därmed få en unik kompetens. 2.3 Kursplaner. För att få reda på mer om vad de olika kurserna innehåller och hur de är upplagda är det lämpligt att studera kursplanen för respektive kurs. Kursplanen beskriver bland annat kursens förväntade studieresultat, innehåll, hur undervisningen är upplagd samt examinationsformer. Beskrivning av kurser och program inom biologi samt kursplaner hittar man i Stockholms universitets utbildningskatalog och på

12 Hur är studierna upplagda? Universitetsstudierna inom det biologiska ämnesområdet innebär både teoretiska och praktiska studier. En stor del av undervisningen ägnas åt laborationer och fältstudier. På vissa kurser kan det vara upp till 4 timmar laborationer flera dagar i veckan. Utmärkande för studierna är att en hel del kurser går under sommaren. Detta gäller t.ex. kurser i floristik och faunistik, då man lär sig att samla in och artbestämma växter och djur. En typisk dag består av föreläsning på förmiddagen samt laboration och/eller gruppundervisning på eftermiddagen. Därutöver tillkommer inläsning av litteratur och att skriva laborationsredogörelser och/eller skriftliga inlämningsuppgifter. Observera att det på de flesta kurser även förekommer undervisningsfri tid motsvarande i genomsnitt minst en dag i veckan, då du förväntas ägna dig åt självstudier som till exempel inläsning, förberedelser och rapportskrivande. Undervisnings- och tentamensspråk Om inget annat framgår av BIG:s informationsmaterial, är svenska undervisnings- och tentamensspråk på grundkurser och påbyggnadskurser inom kandidatutbildningen. Examinator kan dock göra undantag från denna regel och ge vissa studenter tillåtelse att besvara tentamensfrågor på annat språk än svenska. Vissa påbyggnadskurser kan ges på engelska när det finns icke-svensktalande studenter på kursen. Om en kurs kan komma att ges på engelska framgår det i presentationen av kursen i utbildningskatalogen. Inom masterutbildningen sker undervisningen huvudsakligen på engelska, men det förekommer att kurser inom vissa program ges på svenska. Ett antal masterprogram ges helt på engelska. Olika former av undervisning: Föreläsningarna följer vanligtvis och till stora delar kurslitteraturen, men lärararna tar också upp sådant som inte står i boken men ändå bedöms som viktigt. Observera att stoff som endast tas upp på föreläsningarna kan examineras. Därför är det lämpligt att du antecknar och på alla sätt försöker följa med i lärarens utläggningar. Det är också viktigt att du utnyttjar föreläsningarna till att fråga om sådant som du inte förstår eller vill veta mer om. Lärarna är angelägna om att få igång en dialog med studenterna och uppskattar frågor och diskussionsinlägg. Kurslitteraturen består vanligtvis av en bok per kurs. Nästan alla kursböcker är på engelska. Observera att stoff som endast tas upp i kursboken kan examineras. Gruppundervisning förekommer bland annat i samband med genomgång av laborationer eller svårare avsnitt i kurslitteraturen. Grupparbeten förekommer även i form av att flera studenter tillsammans skall lösa en uppgift. Då gäller det att du inte bara vill lära dig biologi - du måste också vara intresserad av att arbeta tillsammans med andra. Laborationerna kan t ex utgöras av elektrofores av DNA-molekyler, dissektion av djur eller tillverkning av preparat för att kunna studera organismers uppbyggnad eller experiment för att se hur olika näringsförhållanden påverkar en viss växt. Laborationer kan också innebära observationer av djur och växter ute i naturen för att kunna förstå hur de lever och vad som reglerar deras liv. Under laborationerna arbetar du oftast i grupper om två, men det förekommer att man är fler i gruppen, t.ex. ute i fält. Fältstudier förekommer under många kurser. Det innebär att du tillsammans med lärare och kurskamrater ger dig ut i naturen på kortare endagsturer eller längre vistelse (en till flera veckor) vid någon fältstation. BIG bekostar förläggning och alla längre resor, men du får själv stå för matkostnader och vissa kortare resor (se avsnittet om fältkursavgifter). Seminarier hör också till undervisningen. Du får då på egen hand läsa in en eller flera artiklar och sedan på ett eller annat sätt redogöra för innehållet. Denna redogörelse brukar följas av en kort diskussion. Storleken på seminariet varierar. Ofta är det 6-12 studenter och en lärare närvarande. Längden på redovisningen kan variera från c:a 5-20 minuter beroende på seminariets syfte och form. Förberedelsetiden för

13 12 seminariehållaren kan dock variera från ett par timmar till flera veckor, beroende på uppgiftens karaktär. Det förekommer också att en student/studentgrupp utses att opponera på seminariet, vilket innebär att man granskar innehållet kritiskt, ställer frågor och försöker diskutera seminariet på ett intressant sätt. 2.5 Studier utomlands Studier utomlands kan äga rum antingen inom ett utbytesavtal eller genom att du själv väljer att studera utomlands på egen hand. Utbytesavtal tecknas antingen inom t.ex. ERASMUS+ eller genom universitetets övriga utbytesavtal. Som utbytesstudent slipper du betala, eller betalar reducerad terminsavgift, man får ofta en hel del administrativ hjälp med bostad, inskrivning m.m. samt möjlighet att söka stipendier. Studierna ska också kunna tillgodoräknas i utbildningen. Om du väljer att läsa utomlands på egen hand, måste du ordna allt praktiskt själv. Du bör också på förhand stämma av med BIG om studierna kan tillgodoräknas. Kontakta studievägledaren för mer information! Om du vill läsa delar av din utbildning utomlands bör du vara ute i mycket god tid. Ansökan till utbytesprogram inom ERASMUS+ sker på BIG:s ansökningsblankett till påbyggnadskurser. Ansökan till andra, t.ex. centrala, utbytesprogram sker hos Sektionen för internationell mobilitet i Studenthuset, Universitetsvägen 2B. När du läser kurser utomlands, behöver du i vissa fall kunna landets språk. I många fall ger partneruniversiteten kurser på engelska. Om du väljer att göra examensarbete utomlands, klarar du dig oftast med engelska. BIG:s partneruniversitet är för närvarande: FINLAND University of Helsinki, ITALIEN Università degli Studi della Tuscia, www3.unitus.it SCHWEIZ Université de Neuchatel, SINGAPORE, REPUBLIKEN Nanyang Technological University, NTU, Avtal på fakultetsnivå SPANIEN Universitat de Barcelona, STORBRITANNIEN Roehampton Institute London, TJECKIEN Masaryk University, Brno, TYSKLAND Freie Universität Berlin, Ruprecht-Karls-Universität, Heidelberg, Univeristät Osnabrück,

14 13 USA Haverford College, University of Illinois, ÖSTERRIKE FH Campus Wien, Kontakta Elisabet Weingartner eller Per Cronholm för mer information. 2.6 Arbetsmarknaden för biologer, marinbiologer och molekylärbiologer En utbildning leder vanligtvis till en mängd kompetenser som är användbara inom många olika yrken. Vid universitetet lär man sig inte bara en mängd fakta utan studierna ger också träning och färdigheter i informationssökning, informationsbearbetning, relevanta arbetsmetoder och att effektivt lära in nya kunskapsområden. Det är också mycket viktigt inom de olika biologiämnena att kunna formulera och lösa problem, öva sig i att tänka logiskt och förstå samband mellan orsak och verkan. Naturvetenskapliga fakulteten gör regelbundet uppföljningsstudier av alla naturvetare som har avslutat sin grundutbildning i syfte att ta reda på vart studenterna tar vägen efter utbildningen och vad de anser om sin utbildning. Resultaten finns sammanfattade i rapporterna Efter studierna naturvetare i arbetslivet I - IV. BIG har även gjort ämnesvisa uppföljningsstudier för de biologer och molekylärbiologer som avslutat sin grundutbildning. Dessa rapporter kan man ta del av på BIG:s webbplats Forsknings- och utvecklingsarbete: På universitet och högskolor bedrivs en omfattande forskning, där ett stort antal biologer är anställda (totalt ca st.). För att kunna arbeta med metod- och produktutveckling inom det biologiska och molekylärbiologiska området krävs det mycket goda kunskaper i fysiologi, immunologi, biokemi m.m. Livsmedels- och läkemedelsindustrierna samt statliga institutioner som Havs- och vattenmyndigheten, Folkhälsomyndigheten, Miljöforskningsinstitutet och Naturhistoriska riksmuseet är exempel på arbetsplatser där forskning bedrivs av olika typer biologer. Det finns drygt biologer som sysslar med forskningsoch utvecklingsverksamhet inom industrin (främst läkemedelsindustrin). Administration: Administrativa arbetsuppgifter innebär t ex att man planerar, organiserar och utreder. Inom statliga och kommunala organ, länsstyrelser, landsting och även inom de privata företagen finns det tjänster av mycket administrativ karaktär. Planeringsfrågor som direkt anknyter till naturvetenskap finns t ex inom arbetsmiljö, naturvård och avfallshantering. Kemikalieinspektionen, Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen och konsultföretag är några exempel på arbetsplatser för utredande biologer. Sammanlagt är det drygt biologer som arbetar med utredning och administration. Informationsarbete: All utveckling och forskning inom naturvetenskapen blir mer och mer avancerad. Det ökade informationsbehovet ställer högre krav på att informatörerna har förmåga att sätta sig in i specialisternas värld av facktermer och tankesätt. Inom massmedia finns det i dag en ökande mängd journalister med naturvetenskaplig skolning. Museer, kommunala kulturnämnder och bibliotek har en bred inriktning vilken även omfattar naturvetenskap. Informatörstjänster, ofta kallade informationssekreterare, finns bl.a. inom stora forskningsprojekt, hos läkemedelsföretagen och inom miljövårdsorganisationerna. Många biologer som arbetar som journalister eller informatörer är egna företagare. Produktspecialister: Det finns i Sverige ett tjugotal läkemedelsföretag med väl utbyggda försäljningsorganisationer. Dessa är intresserade av personal med biologisk bakgrund (i kombination med säljintresse och säljförmåga).

15 14 Tillsyn och kontroll: Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Livsmedelsverket kontrollerar läkemedel och livsmedel, kommunerna kontrollerar industriutsläpp och länsstyrelserna ser till att naturvårdslagarna efterlevs. Här krävs biologisk kunskap för att utveckla kontrollmetoder och för att kunna tolka resultaten och föreslå lämpliga åtgärder. Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen är ytterligare exempel på arbetsplatser där man utövar tillsyn och behöver kemisk och biologisk kunskap. U-landsarbete: Inom biståndsverksamheten arbetar också naturvetare med bl. a. uppbyggandet av skolor, industrier, energiförsörjning och sjukvård. Flera bio-geovetare arbetar med markvård i Östafrika. Utbildning: Många biologer arbetar med undervisning på universitet och högskolor och kombinerar det med forskning. Många företag har egna internutbildare inom det biologiska ämnesområdet. Naturskolor finns i ett tjugotal kommuner och där arbetar bio-geovetare och andra naturkunniga biologer. Sammanfattning: Antalet yrkesverksamma biologer i Sverige är ca Om biologilärarna inräknas blir det ytterligare Adresser och tel nr till VHS, CSN och Studentcentrum vid SU. Verket för högskoleservice (VHS) CSN i Stockholm Strömsund CSN Postservice tel Strömsund tel fax Stockholms universitet Studentcentrum Stockholm tel (studievägledning)

16 15 3 DIVERSE INFORMATION OM STUDIERNA 3.1 Universitetskonto, registrering & studieintyg Innan eller senast i anslutning till att du startar en ny kurs måste du registrera dig i LADOK. Du kan göra det på BIG: s kansli eller via studentportalen Mitt universitet (mitt.su.se). Här kan du även läsa e-post, redigera din kontaktinformation, se kursbetyg, sammanställa studieintyg och registreringsbevis. För att kunna logga in på studentportalen Mitt universitet är det nödvändigt att du aktiverar ditt universitetskonto genom att gå in på Universitetskontot ger dig också tillgång till övriga ITtjänster som du kommer att behöva under din studietid OBS! Registrering sker varje termin. Om du t ex bara gör en omtentamen under en viss termin, måste du ändå vara registrerad. Registrering är också ett villkor för att du ska få studiemedel. 3.2 Närvaro Under studierna gäller obligatorisk närvaro på alla laborationer, fältkurser, gruppövningar, seminarier m.m. Observera att det även på föreläsningar kan förekomma närvaroplikt. Det är kursledaren, som från fall till fall avgör om eventuell frånvaro kan accepteras eller inte, samt beslutar om eventuell ersättningsuppgift. Detaljschema för varje kurs/delkurs ska finnas på BIG:s webbplats senast 4 veckor innan kursen startar. Information om datum för fältkurser finns på webbplatsen minst 2 månader innan. Det är särskilt viktigt med närvaron i början av en kurs. BIG:s institutionsstyrelse (IS) har beslutat att en student, som är frånvarande de tre första dagarna på en kurs, utestängs från labkursen som helhet! Det är viktigt att du är närvarande första dagen på en kurs för att vara säker på att få behålla din plats på kursen. Om du inte kan komma till kursstarten måste du absolut kontakta kursledaren! Eftersom studietakten är hög, kan en till synes obetydlig frånvaro medföra stora problem för de fortsatta studierna. Om du på grund av akut sjukdom eller liknande tvingas stanna hemma mer än någon enstaka dag, ska du därför snarast kontakta kursledaren eller studievägledaren. Vad händer vid längre frånvaro? För att du ska få behålla din utbildningsplats måste du följa normal studietakt. Om du av något skäl är frånvarande under en längre tid, får du inte automatiskt återuppta dina studier efter frånvaron. Behöver du av särskilda skäl vara frånvarande under en längre tid, måste du ovillkorligen ta kontakt med studievägledaren och lämna en skriftlig ansökan om att få behålla din utbildningsplats efter frånvaron. Om din ansökan beviljas får du ett skriftligt besked om detta, och du kan då återuppta dina studier på efterföljande kurser. Du bör vara medveten om att det kan bli svårt att ta igen en kurs du har missat. Du får delta i kursen när den ges vid senare tillfälle, men bara i mån av plats. Studievägledaren gör upp kölistor, och ju förr man anmäler sig, desto större är chansen att få komma med. Studieuppehåll Om du behöver göra uppehåll i dina studier för en eller flera terminer ska du kontakta BIG: s studievägledare. Observera att du måste ha läst minst en termin på ett program och godkänts på minst 15 hp för att kunna göra studieuppehåll. Om du gör ett studieuppehåll behåller du din utbildningsplats på programmet, men du är inte garanterad en plats på den kurs du planerar att läsa efter studieuppehållet.

17 16 Studieavbrott Om du tvingas avbryta biologistudierna, skall du snarast meddela detta till BIG:s kansli. OBS! Om du har studiemedel, skall du även meddela studieavbrott till studiemedelsnämnden, så att denna kan kräva tillbaka motsvarande belopp. Funktionshinder Om du har något funktionshinder, t.ex. dyslexi, prata med Studentcentrum och med studievägledaren för att se vad vi kan göra för att underlätta dina studier. 3.3 Försäkringsskydd I samband med att du börjar studera bör du se över ditt försäkringsskydd. Det är bra om du har en olycksfallsförsäkring, som ger dig ersättning för de utgifter du har för läkarvård, sjukgymnastik mm om olyckan skulle vara framme. Alla studenter har en personskadeförsäkring som gäller i laboratoriet och i fält, mer information finns på Tentamen och betyg Tentamensregler En kurs/delkurs avslutas i de flesta fall med ett skriftligt prov, tentamen. Vid skriftlig tentamen gäller vissa regler, som finns sammanfattade i broschyren "Regler för tentamensskrivningar", som delas ut i samband med tentamen och finns på BIG:s webbplats. Reglerna har fastställts av rektor. Observera särskilt att du, för att över huvud taget få tentera, måste kunna legitimera dig. Detta gäller vid samtliga skriftliga prov. Observera också att du måste närvara minst 30 minuter vid ett skrivningstillfälle. En student, som kommer mer än 30 minuter för sent till skrivningen, har rätt att delta endast under förutsättning att ingen annan ännu hunnit avlägsna sig från skrivningen. Toalettbesök skall bokföras. För varje kurs skall det anges i schemat hur examinationen på kursen är upplagd, vilket också framgår av kursplanen. Hjälpmedel får endast användas om det uttryckligen står angivet på tentamen. Fusk Om någon har ertappats med att fuska eller försöker att fuska, ska det anmälas till BIG:s prefekt, som avgör om ärendet ska gå vidare till rektor. Rektor avgör sedan om frågan ska gå vidare till universitetets disciplinnämnd. Om disciplinnämnden fäller studenten för fusk sker någon typ av bestraffning, oftast i form av avstängning av studierna under en viss tid. Fusk kan, förutom fusk på tentor, innebära att man kopierat hela eller delar av ett skriftligt arbete utan att man angett sina källor s.k. plagiering. Det är inte alltid självklart vad som ska betraktas som plagiering och om du är osäker ska du prata med ansvarig lärare. Naturvetenskapliga fakulteten har fastställt dokumentet Etiska riktlinjer, vilket alla nyantagna studenter vid fakulteten skall intyga att de tagit del och förstått innebörden av, se BIG: s avsikt är att förebygga, motverka och avslöja alla former av fusk och har därför ett samarbete med Turnitin och Urkund som kontrollerar graden av plagiering i inlämnade studentarbeten. Det innebär att i princip alla skriftliga arbeten även ska lämnas in i elektronisk form. Omtentamen Om du av någon anledning inte kunnat närvara vid ordinarie tentamenstillfälle eller inte blivit godkänd, och vill göra ett nytt försök, måste du minst 5 arbetsdagar (ibland tidigare) före omtentamenstillfället anmäla dig till omtentamen. (se nedan om anonyma tentor). Du riskerar annars att bli utan möjlighet att tentera. Antalet omtentamenstillfällen under läsåret är begränsat. En gång per termin erbjuds även så kallade

18 uppsamlingstentamenstillfällen, då det finns möjlighet att skriva omtentamen i så gott som samtliga ämnen/kurser på grundnivå. Dessa tillfällen läggs upp löpande på BIG:s webbplats. 17 En kurs rapporteras inte som godkänd förrän samtliga obligatoriska moment är avklarade. Dit hör till exempel redogörelser för laborationer och andra praktiska moment. Laborationsrapporter eller motsvarande måste lämnas in senast två veckor efter avslutad kurs för att bli bedömda och godkända under ordinarie kurs. Dessa ska vara bedömda och återlämnade senast två veckor efter sista dag för inlämnandet. Om inlämnandet sker mer än två veckor efter avslutad kurs ska rapporten bedömas senast vid nästa ordinarie uppsamlingstentamenstillfälle. Eftersom det endast finns ett sådant tillfälle per termin, är det viktigt för dig, att du inte i onödan får rest på laborationer eller andra inlämningsuppgifter. Återlämning av skriftliga prov Du har alltid rätt att av kursledaren begära en genomgång av den rättade tentamen senast tre veckor efter tentamenstillfället. Oavsett om tentan återlämnas direkt av kursledaren eller hämtas på BIG: s kansli, gäller att du måste framföra eventuella klagomål på rättningen i samband med att du får tillbaka tentamen. Du kan inte klaga på rättningen i efterhand om du har tagit tentamen med dig från BIG: s kansli eller från genomgången. Om du vill diskutera rättningen, ska du genast lämna tillbaka tentamen och sedan ta kontakt med kursledaren. Om du inte har hämtat din tentamen inom ett år kommer den att kastas. Äldre tentamina (övningstentor) för de olika kurserna finns på BIG: s webbplats. Hur sätts betygen? Från och med läsåret tillämpas en sjugradig målrelaterad betygsskala vid Stockholms universitet. Målrelaterade betyg innebär att betygsgränsen bestäms utifrån i förhand uppställda kriterier, utan hänsyn till en enskild studentgrupps prestationer. Den sjugradiga betygsskalan har fem godkända betygssteg (A, B, C, D, E) och två underkända (F x, F). Vid betyget F x erbjuds möjlighet till komplettering upp till betyget E på vissa kurser, vilket i så fall framgår av kursplanen. Detaljerade betygskriterier för varje enskild kurs utarbetas av kursledaren i samråd med studierektorn i ämnet och delas ut senast vid kursstart. På kurser omfattande tre högskolepoäng eller mindre tillämpas ofta en tvågradig betygsskala (underkänd, godkänd). På enskilda delkurser/moment av en kurs kan det också förekomma att en tvågradig betygsskala tillämpas, vilket i så fall framgår av kursplanen. Generellt gäller vid skriftliga prov att gränsen för betyget godkänd går vid uppnådda 60 % av maxpoängen på provet ifråga. Vidare gäller att för att en kurs skall godkännas måste alla ingående prov (inklusive labbrapporter eller andra redovisningsuppgifter) ha godkänts och att man inte har möjlighet att tentera om för att höja sitt betyg, om man redan erhållit något av de fem godkända betygen. BIG har beslutat om riktlinjer och rekommendationer för betygskriterier inom kandidat- och masterutbildningen i biologi. Dessutom har BIG utformat ett antal mallar för betygskriterier, avsedda för olika typer av kurser och examinationsformer. En mall är utformad för laborationsmoment som enbart bedöms med godkänt eller underkänt, en mall för grundkurser som examineras genom skriftligt prov, en för olika moment som examineras genom muntlig och skriftlig redovisning, t ex egna arbeten, projektarbeten, uppsatser och seminarier, samt en för examensarbeten eller motsvarande självständiga arbeten. Riktlinjerna och mallarna finns på BIG: s webbplats Anonyma tentor Rektor vid Stockholms Universitet har beslutat " att alla salstentamina ska anonymiseras. Det innebär för dig som student att du måste anmäla dig till samtliga salstentor på Mina studier/mitt universitet. Normalt måste du anmäla dig senast två dagar innan en ordinarie tenta och en vecka innan en omtenta för att vara garanterad anonymitet och att få en plats. När du loggar in på Mina studier ser du en knapp >Tentamensanmälan. Där listas kommande tentor på de kurser du är registrerad på för tillfället. Ser du inte den tenta du har förväntat dig, kontakta BIG: s kansli. För mer information om anonyma tentor, se även

19 Fältkursavgifter Kandidatutbildningen Under ekologikursen är deltagarna förlagda i fält på Tovetorps forskningsstation under 5-10 dagar. Kostnaden för denna vistelse är 150 Kr./dag och innefattar frukost, lunch, och middag. Kandidatprogrammet i biogeovetenskap På programmet bedrivs undervisningen i fält sammanlagt i flera månader. Kontakta Helle Skånes för närmare information om fältkurskostnaderna. Påbyggnadskurser och masterkurser Kurserna i bland annat ekologi, etologi, faunistik, floristik, marinbiologi, zoologisk systematik, m. fl. har omfattande fältavsnitt. Kontakta respektive studierektor eller kursledare för närmare information om fältkurskostnaderna. 3.6 Ersättning för resekostnader Följande regler gäller för alla resor i samband med obligatorisk undervisning och har fastställts av BIG:s institutionsstyrelse. Utöver dessa regler finns möjlighet att söka resebidrag från CSN för den som har lång och dyr resväg mellan hemmet och studieorten. Kontakta CSN. 1. Resor inom SL-området Studenten står själv för hela kostnaden. Detta gäller vid både endagsexkursioner, studiebesök och resor till fältstationer. Du kan i förväg få information om antalet sådana resor så att du kan räkna ut om det lönar sig att skaffa periodkort. 2. Resor utanför SL-området Om BIG inte ordnat abonnerad buss, reser du med billigaste färdsätt, normalt tåg andra klass. BIG står för hela kostnaden mot redovisning av biljett/kvitto. Om du väljer att resa på annat sätt, t ex med egen bil, utgår bara ersättning motsvarande billigaste färdsätt = tåg andra klass med studentrabattkort. Resor till och från Tovetorp betalar du helt själv, trots att resan till viss del går utanför SL-området. För att du ska få ersättning för dina utlägg är det absolut nödvändigt att du sparar biljetter/ kvitton och fyller i en blankett för biljettredovisning (se Blanketten finns även på BIG: s kansli, där du också kan få hjälp att fylla i den. Tänk på att du måste lämna in den senast tre månader efter resans avslutande. 3. Resor med bil Studenter får ersättning för resa med egen bil endast om kursledaren har beordrat körningen. Även i detta fall gäller att reseräkning måste lämnas in senast tre månader efter resans avslutande. Kontakta Per Cronholm på BIG: s kansli för mer information.

20 Kursutvärdering BIG:s institutionsstyrelse har, i enlighet med högskoleförordningen och naturvetenskapliga fakultetsnämndens riktlinjer, beslutat att kursvärderingar ska genomföras på samtliga kurser. Kursvärderingen har två huvudsakliga syften: att främja studentinflytande samt att utgöra en del av underlaget för utvecklingen av kursen och lärarens roll. Genom kursvärderingen ges studenten möjlighet att påverka, reflektera över och ta ansvar för sitt lärande. Samtidigt ges viktig information om studenternas syn på vilka förutsättningar som erbjudits för måluppfyllelse av kursens förväntade studieresultat och bör således ingå som en del i utvärderingen av kursen som ligger till grund för det pedagogiska utvecklingsarbetet. BIG:s riktlinjer för hur detta ska gå till finns beskrivna på webbplatsen Från och med läsåret 14/15 genomförs kursvärderingar elektroniskt genom att en anonym kursvärdering görs tillgänglig till samtliga registrerade på kursen via e-post i samband med kursens slut. En påminnelse om att besvara enkäten skickas ut med e-post 4 dagar efter första utskicket och en vecka efter kursens slut sammanställs kursvärdringen som skickas till kursledaren. Sammanställningen av kursvärderingen och kursledarens kursrapport med och kommentarer publiceras på webplatsen 6 veckor efter kursens slut. För att kursvärderingen ska uppnå sitt syfte är det helt nödvändigt att man som student använder sin rättighet och moraliska skyldighet att ta ansvar för sin egen och andras lärande genom att besvara kursvärderingen. 3.8 Försöksdjur Under vissa kurser arbetar man med preparat av och försök med djur. Av ryggradsdjur används bl.a. råttor, fisk och grodor. Försöket går oftast ut på att dissekera avlivade djur (för att studera anatomin) eller att dissekera fram ett organ från det nyss avlivade djuret (t ex lårbensmuskeln från en groda för studier av nervers och musklers funktioner). Försöken har godkänts av Djurförsöksetiska nämnden. Försöksdjursfri variant av grundkurserna i fysiologi och organismernas mångfald finns som alternativ. För tillträde till påbyggnadskurserna Djurs morfologi och funktion, Molekylär fysiologi, Zoologisk systematik samt Fisk- och fiskeribiologi godtas dock inte den försöksdjursfria varianten av grundkurserna. Kontakta studievägledaren om du vill ha närmare upplysningar! Observera att det är nödvändigt att du redan vid registreringen/kursstarten meddelar om du vill gå en försöksdjursfri kurs. 3.9 Datorer BIG har ett flertal datorsalar. Några av dessa salar är främst avsedda för datorstödd undervisning, men när de är lediga kan de också utnyttjas för eget arbete med labbrapporter, uppsatser mm. I Biologihusen finns ett antal datorsalar med Windows-datorer och även på Tovetorps fältstation finns datorsalar. Om du vill utnyttja datorsalarna i Biologihusen, måste du ha aktiverat ditt universitetskonto (se avsnitt 3.1). BIG: s datorer kan endast användas av studenter som är, eller nyligen har varit, registrerade på någon av BIG: s kurser. Datorsalarna är inte tillgängliga under helger eller efter kl. 21 på vardagar. Per Cronholm på BIG: s kansli kan hjälpa dig med datorproblem och ansvarar också för BIG: s webbplats. Björn Palmgren (hus F rum 434, tel , e-post: bjorn@su.se) är datoransvarig på BIG, och kan också hjälpa dig om du får problem med datorerna eller med programvaran Studenthälsan På Studentavdelningen finns personal som arbetar med studie- och karriärvägledning, antagning, examen, internationellt studentutbyte, språkverkstan och studenthälsa. Mer om detta hittar du på om du går in under fliken utbildning och följ sedan länken studentservice. Studenthälsan arbetar med medicinska och psykologiska frågeställningar som kan påverka din studiesituation. Via den medicinska eller den psykologiska rådgivningens telefontider eller öppna mottagningar kan du boka en tid för besök

21 Diverse ordningsregler Bibliotek Arrheniuslaboratoriernas biblioteksexpedition är öppen kl. 10:00-16:00. Det finns möjlighet att komma efter och sitta kvar till Om du vill låna, måste du skaffa ett lånekort. Djur Hundar och andra sällskapsdjur får ej medföras i universitetets lokaler. Kopiering BIG: s kopieringsmaskiner får endast användas för kopiering av kursmaterial som seminarieartiklar eller liknande, och på direkt uppdrag av kursledaren som också anger vilken kod som skall användas. För all övrig kopiering hänvisas till biblioteken eller Allhuset. Laborationer och fältarbete Det är av yttersta vikt att du följer anvisade regler och anvisningar vid vistelse i laborationslokalerna och på våra fältstationer. Tänk på att alltid ha tillstånd av ansvarig lärare på kursen att handa apparatur och kemikalier innan du börjar med en arbetsuppgift. Är du osäker så fråga. Student som inte följer regler och anvisningar och därmed orsakat materiell skada eller personskada kan bli skadeståndsskyldig och avvisad från lokalen. Olämpligt och störande uppträdande kan enligt högskoleförordningen bli föremål för disciplinåtgärder. Vid arbete i laboratorierna skall du byta om till labrock och särskilda inneskor. Labrock kvitteras ut hos Lisbeth Bergius på BIG och ska vid behov användas under hela studietiden. Det är inte tillåtet att äta eller dricka i laboratorierna. Lunch I uppehållsrummet mellan hus E och F på plan 4 finns automater för drycker, smörgåsar mm. Där kan du också äta medhavd matsäck och värma matlåda. Det kan du även med fördel göra i BÄR-rummet på plan 2 mellan E och F huset. Det är naturligtvis viktigt att du håller god ordning, diskar och plockar undan efter dig om du utnyttjar dessa möjligheter att äta lunch i BIG:s lokaler. På universitetsområdet i övrigt finns den stora restaurangen Lantis samt restauranger/cafeterior i Arrheniuslaboratoriet, Frescatihallen, Gröna villan, stora biblioteket, kafé Bojan, Juristernas hus och restaurang Picnic. Förvaringsskåp Du kan välja ett förvaringsskåp, och själv skaffa ett hänglås till det. Anmäl därefter till BIG:s kansli vilket skåp du har tagit. Låsta och oanmälda skåp klipps upp varje sommar, och kvarlämnade persedlar slängs efter tre månader. Klädskåpen finns under G-salen på plan 2, och i hus D plan 3. Ytterdörrar Ytterdörrarna till Biologihusen är öppna mellan 8.00 och på vardagar. Förbindelsegångarna mellan Biologihusen är öppna dygnet runt. OBS! OBS! Den som lämnar ett rum sist skall kontrollera att fönstren är stängda, ljuset släckt och alla dörrar låsta!

22 21 4 KANDIDATUTBILDNINGAR 4.1 Olika kandidatutbildningar Vid Stockholms universitet finns det fem kandidatprogram där biologi ingår som obligatoriskt ämne. Antalet fristående kandidatkurser inom ämnet biologi är c:a 35 och omfattningen varierar från 3 hp till 30 hp. Kandidatprogrammen är: Biogeovetenskap Biologi Marinbiologi Molekylärbiologi Nutrition (beskrivs ej här, kontakta studievägledaren om du vill veta mera) Dessutom ingår biologi som valbart alternativ inom följande utbildningar: Kandidatprogrammet i miljövetenskap Kandidatprogrammet i biomatematik och beräkningsmatematik Ämneslärarprogrammet Det finns fyra olika typer av kandidatkurser: Orienteringskurser (7,5 hp) Grundkurser (3-27 hp) Påbyggnadskurser (7,5-15 hp) Självständigt arbete (15 hp) 4.2 Kort presentation av kandidatprogrammen Biologi Den som vill studera alla former av liv, d v s växter, djur och mikroorganismer, både från ett evolutionärt, fysiologiskt, molekylärt och ekologiskt perspektiv, läser med fördel biologiprogrammet. Biologer anses ha en särskild förmåga att se komplexiteten; att många faktorer samverkar och att något till synes mycket obetydligt kan få stora effekter på helheten. Biologer arbetar också med ett ovanligt brett tidsperspektiv: bakterier förökar sig på några timmar medan växt- och djursamhällen kan utvecklats under miljontals år. Programmet består av en inledande termin biologi, sedan en termin kemi och därefter ytterligare 2 terminer biologistudier. Biologikurserna ger teoretiska och praktiska kunskaper inom biologins alla områden. De flesta kurserna varvar teori med praktiska övningar i form av laborationer och fältarbeten. Vissa kurser går under sommaren. Under det sista året ska du fördjupa dig inom någon del av biologin. Det finns mer än 20 olika påbyggnadskurser att välja mellan. Det går även att bredda utbildningen under högst en termin genom att läsa t.ex. mer kemi - eller varför inte juridik, ekonomi eller något annat icke naturvetenskapligt ämne. Programmet avslutas med ett självständigt arbete i biologi och ger behörighet till alla de 9 masterprogram inom biologi som ges vid Stockholms Universitet. Kontakt: Barbro Axelius, barbro.axelius@su.se Marinbiologi Havet täcker 3/4 av jordens yta och omfattar allt från korallrev och djuphav till vår egen Östersjö och Västkust. I havet finner vi den största mångfalden av organismer och dess betydelse som födokälla för världens befolkning ökar idag, samtidigt som resurserna hotas av bl.a. överfiske och miljöförstöring. Kandidatprogrammet ger dig god kunskap om de marina ekosystemen längs hela Sveriges kust, från brackvattensmiljöerna i Östersjön till våra mest marina miljöer på Västkusten. Du får också en god överblick över vilka miljöproblem vi har i Sverige och globalt, och hur man försöker lösa dem. Under de 2 första åren av utbildningen lär du dig de biologiska grunderna och under det tredje året sker en specialisering mot marina frågor där kurserna Forskningspraktik i marinbiologi och Marinbiologi är