1 BIOLOGISK MÅNGFALD VID

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 BIOLOGISK MÅNGFALD VID"

Transkript

1 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 1 BIOLOGISK MÅNGFALD VID nedre DaläLVen Tomas Loreth, Pär Eriksson Johan Persson, Gillis Aronsson 1

2 PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon Upplandsstiftelsen 2012 ISSN Omslagsbild: Gulfotshätta Foto: Gillis Aronsson Kartbearbetning: Per Stolpe 2

3 DELRAPPORT 1 BIOLOGISK MÅNGFALD VID nedre DaläLVen Tomas Loreth, Pär Eriksson Johan Persson, Gillis Aronsson Bredforsen från luften. Foto: Johan Persson. 3

4 4 Figur 1. Översiktskarta över marker som berörs av projektet.

5 Inledning År 2009 inledde Upplandsstiftelsen och Fortum Markets AB ett treårigt samarbete för att bevara naturvärden vid nedre Dalälven. Arbetet syftade till att bevara och utveckla naturmiljöer som älvängar, lövrika strandskogar och strömsträckor som karaktäriserar landskapet längs och i älven. Miljöerna är inte bara kännetecknande för de unika naturförhållandena, utan också som livsmiljöer för en rad hotade arter. Genom förändringar i markanvändningen inom jord- och skogsbruk i kombination med utbyggnaden av älven för vattenkraft håller dessa miljöer på att förändras eller helt försvinna. Under 2012 fortsatte samarbetet i och med starten av projektet Biologisk mångfald vid nedre Dalälven år Projektet finansieras av Fortums Nordiska Miljöfond, det vill säga försäljningen av Bra miljövalmärkt el. Naturskyddsföreningen har som miljöorganisation godkänt projektets utformning. Enligt de avtal parterna undertecknat ska projektet avrapporteras skriftligen i december varje år. Detta är projektets första delrapport. Projektets OMFAttning Arbetet syftar till att öppna upp och förhindra att älvängar och svämskogar växer igen, återskapa naturligt lövrika skogsmiljöer med asp och gamla ekar samt förbättra situationen för fisk och andra vattenlevande organismer som lever i strömmande vatten. Insatserna innebär: * röjning av gran och videbuskar från älvängar och svämskogar * röjning och gallring av planterade barrträd i lövskogsbestånd * frihuggning av gamla ekar * återinförande av betesdrift på svämskogar, i älvängar och på älvnära hagmarker * gynnande av lövträd som asp * kartläggning och skötselåtgärder för gamla träd främst genom frihuggning *kartläggning av naturvärden i strömsträckor * utläggning av lekgrus * övrig biotopvård av strömsträckor SAMARBETSPARTNER OCH INTRESSENTER Projektet har pågått sedan juni Arbetet leds av Upplandsstiftelsen i samråd med Fortum och SNF. Kontakter tas fortlöpande med myndigheter och markägare som berörs av projektet. 5

6 möten och planering Den 6 december 2012 är ett möte mellan Fortum och Upplandsstiftelsen inplanerat då årsrapporten presenteras och kommande arbete diskuteras. Genomförda åtgärder Arbete utfört i landmiljöer Restaureringsarbetet av älvängar fortsatte på Jörsön i naturreservatet Bredforsen. Framför allt genomfördes åtgärder i den norra fållan där salixbuskar röjts och gran som börjat växa in i lövsvämskog avverkats. Även en fäbodvall Harvbyvallen, som ingår i denna fålla, har restaurerats, se karta figur 4. Figur 2. Upplandsstiftelsens tillsyningsman i Bredforsens naturreservat Carl-Martin Olsson i den norra fållan på Jörsön. Salixbuskar har röjts för att öppna upp älvängen som nu betas. Foto: Pär Eriksson. Figur 3. Stora arealer älvängar och anslutande svämskogar som håller på att växa igen med buskar och gran ska restaureras på Gässön. Från och med år 2013 ska de betas med nötkreatur enligt planerna. En mindre del brukas redan genom slåtter. Foto: Pär Eriksson. 6

7 Figur 4. Restaurering av älvängar på Jörsön. Figur 5. Före detta ekhage som växt igen med björk och hassel, vid Nöttbo. Foto: Gillis Aronsson. Figur 6. Skogsstyrelsens arbetslag plockar och bränner ris på Harvbyvallen, en gammal färbodvall på Jörsön. Lennart Petterssons kor hjälper till med att hålla landskapet öppet. Foto: Pär Eriksson. 7

8 Ansökan utvald miljö: Restaurering av betesmarker Gässön, Bredforsen A B A A A Restaureringsområde Skala: 1: Delområde Figur 7. Älvängarna på Gässön kommer att restaureras och ställas i ordning för betesdrift år Upplandsstiftelsen, Box 2674, Uppsala

9 Figur 8. Karta över område 6 där ung blandlövskog främjats genom röjning av gran samt anslutande bestånd på Bergviks mark där 30 gamla ekar frihuggits. 9

10 Figur 9. Gamla ekar på Bergviks mark som är på väg att dö i konkurrens med uppväxande granskog på Rämsön. Foto: Pär Eriksson. Figur 10. Frihuggna gamla ekar på Bergviks mark på Rämsön. Foto: Pär Eriksson. 10

11 Figur 11. Gammal ek på Bergviks mark frihuggen mot ung lövskog som gransanerats. Foto: Pär Eriksson. Gamla ekar har frihuggits i svämskogen på Kvarnön i Bredforsens naturreservat. Ytterligare en betesfålla planeras på Gässön (Figur 7 och 8). Under året diskuterades gränsdragningar för stängsel med djurägaren och berörda jaktlag. Området kommer att restaureras med stöd från Länsstyrelsens landsbygdsenhet och hjälp av Fortums miljöfond. Åtgärder på Fortums marker vid Untra har utförts i enlighet med riktlinjerna i den naturvårdsplan som tagits fram. Lövskogsrestaureringar har utförts i på Rämsön i område 6. Här har gran röjts bort för att främja den naturligt uppkomna blandlövskogen. I anslutande bestånd på Bergviks mark har 30 gamla ekar som står i gammal svämskog frihuggits (Figur 8). Även lövskogsrestaureringar på Fortums mark, område 18 i naturvårdsplanen (Stora Tylleropsön), som inleddes år 2011 återupptogs under hösten. Under föregående projektperiod genomfördes en naturvårdsbränning på Fortums mark vid Untra, Övre Tylleropsön. En uppföljning av brännan med fokus på vedlevande insekter genomfördes år Inventeringen finansierades av Fortum men utanför detta projekt. Resultat redovisas i en särskild rapport (Bilaga 1). En noggrannare kartering av grova träd, främst ek, har gjorts i de igenväxta ekhagarna vid Nöttbo. Ungefär 80 hagmarksekar finns i det 16 hektar stora området som Upplandsstiftelsen arrenderar av Bergvik. I detta område planeras en restaureringshuggning följt av stängsling och bete. Särskilda insatser ska även göras för vitryggig hackspett då huggningen genomförs, bland annat genom att tillskapa död ved. 11

12 12 Figur 12. Karta över området vid Nöttbo med inprickade grova träd. Den gulsvarta linjen visar området som Upplandsstiftelsen arrenderar av Bergvik, och som ska restaureras till en beteshävdad ekhage.

13 ARBETE UTFÖRT I VATTENMILJÖER BREDFORSEN Bredforsområdet i Dalälven är beläget på gränsen mellan Uppsala och Gävleborgs län och är en strömsträcka med hög potential för strömlevande fisk och övrig vattenlevande fauna. Området är delvis Natura 2000-område och sedan tidigare naturreservat som ägs och förvaltas av Upplandsstiftelsen. Innan vattenregleringen, som skedde i samband med bygget av Söderfors kraftstation 1979, var sträckan rik på strömlevande harr och öring. I och med regleringen ändrades förhållandena för dessa arter till det sämre. Figur 13. Bredforsen i augusti Foto: Tomas Loreth. Upplandsstiftelsen har tillsammans med Hydrophyta Ekologikonsult sedan 2009 genomfört årliga elprovfisken i området. Syftet med provfiskena har dels varit att se hur fisksamhällets struktur, med fokus på harren, ser ut i strömmarna i Bredforsområdet och dels att följa upp utläggningen av lekgrus som skedde Årets undersökning jämförs även med de studier som gjordes i projektet mellan år 2009 och Under hösten har även möjligheterna att restaurera sidofårorna nedströms Fyllningen undersökts. Elprovfiskena utfördes längs den södra stranden av forsen vid Landkvarn, strömsträckorna strax norr om Björkholmen samt ett antal sidfåror nedströms Laxkaret och Fyllningen. Totalt fiskades åtta lokaler i området som ligger en knapp kilometer nordost om vägbron vid Bredforsen (Figur 14). 13

14 Figur 14. Elfiskeinventerade områden Bredforsen 2012 (lila). Den enda harren fångades i det nordvästligaste Figur 12. området. Elfiskeinventerade Rött område områden markerar i Bredforsen den plats 2012 på (gulmarkerade). spärrdammen som Den förslagsvis enda harren kan fångades öppnas i för att förbättra det nordligaste vattenflödet området. i sidofårorna. Av målarten harr fångades endast en individ (tabell 1). Det skedde på samma lokal, i den lilla strömmen Av målarten harr fångades endast en individ (tabell 1). Det skedde på samma lokal, direkt söder om vindskyddet på sydsidan av Landkvarnsforsen, som så gott som i den lilla strömmen direkt söder om vindskyddet på sydsidan av Landkvarnsforsen, samtliga harrar i Bredforsen fångats sedan undersökningarna startade Det låga som så gott som samtliga harrar i Bredforsen fångats sedan undersökningarna startade antalet harrar Det som låga fångats antalet genom harrar åren som ger fångats en bild genom av ett mycket åren ger svagt en bild bestånd av ett som mycket svagt riskerar bestånd att slås som ut helt. riskerar Det som att slås kan ut tolkas helt. som Det positivt som kan är tolkas att de harrar som positivt som fångats är att är de harrar ca 1-2 som år vilket fångats betyder är ca att 1 2 föryngring år vilket sker betyder om än att i liten föryngring skala. sker om än i liten skala. Tabell 1. Total fångst vid elfiske i Bredforsen mellan åren 2009 till Observera att det under 2011 års provfiske rådde mycket höga flöden i området vilket kraftigt begränsade antalet lokaler som kunde inventeras. Bredforsen Abborre Gers Gädda Harr Id Lake Löja Mört Stensimpa Öring

15 Under 2013 kommer en större elfiskeundersökning med elfiskebåt att ske i Bredforsen. Då kommer även de något djupare områdena av huvudfåran att inventeras, vilket inte är möjligt att genomföra med traditionellt elfiske. Förhoppningsvis får vi då svar på var den vuxna harren står, vilken storleksstruktur den har och inte minst vilka tätheter som finns. Med den informationen kan sedan det framtida arbetet med biotopvård och att förvalta beståndet i Bredforsen förbättras ytterligare. Under försommaren inventerades sidofårorna nedströms spegeldammarna för att undersöka möjligheterna till biotopförbättrande åtgärder för strömlevande fisk och då främst som lek- och uppväxtmiljöer för harr. I dagläget så går en betydande del av vattnet som passerar genom spegeldammarna ut via forssträckan vid Söderkvarn. Tyvärr så är den sträckan i stora partier för grund och brant för att utgöra någon vidare strömbiotop för annan fisk. Däremot finns det fina sidofåror väster om Söderkvarn som skulle gynnas av ökade flöden från spegeldammarna. I dagsläget finns det mycket sparsamt med lekgrus i sidofårorna men övrigt bottensubstrat med sten och block ger fina ståndplatser. Förutsättningarna för harren skulle kunna förbättras avsevärt med ökad beskuggning från omkringväxande vegetation och utläggning av lekgrus kombinerat med tillförsel av ved i vattnet och ökade flöden genom fårorna. En ändring av utloppet skulle inte medföra någon märkbar förändring från nuvarande flöden genom spärrdammarna förutom att utflödet sker cirka 20 meter väster om det som finns idag. Diskussion med Vattenfall kring åtgärderna kommer att föras under vintern 2012/2013. Figur 15. Sidofåra i Bredforsområdet som skulle gynnas av förändrat flöde från spegeldammarna. Foto: Per Stolpe. 15

16 TAMMÅN Tammån var en av de tre ursprungliga huvudfårorna i Dalälven nedströms Untrafjärden innan Untraverket stod färdigt Ån börjar sitt flöde vid dämmet vid Tammsforsen och rinner sedan via Daglösforsen och Hunsöforsen innan den mynnar ut i Brusbosundet strax nedströms kraftverket i Untra (Figur 16). Vattendraget har av Upplandsstiftelsen bedömts vara en potentiell öringlokal. Det är möjligt att den rödlistade aspen leker i de nedre delarna av Hunsöforsen. Figur 16. Strömsträckor i och kring Tammån som besöktes i juni 2012 för att bedöma deras potential att hysa strömlevande fisk. Områdena markerade med E, H och J provfiskades i september Under 2011 elfiskades delar av Tammsforsen och Hunsöforsen varvid en öring fångades i den senare. För 2012 har antalet lokaler som fiskats utökats och samtliga strömpartierna har besökts och bedömts för sin potential att hysa strömlevande fisk. 16

17 Öring Tabell 2. Total fångst vid elfiske i de tre forsarna Hunsöforsen, forsen mellan Hunsöarna och Daglösforsen, i Tammån Art Hunsöforsen Mellan Hunsöarna Daglösforsen Art Hunsöforsen Mellan Hunsöarna Daglösforsen Abborre 1 3 Abborre Björkna 0 0 Björkna Gädda 2 0 Gädda Id 0 0 Id Lake 1 1 Lake Löja 0 0 Löja Mört Mört Stensimpa Stensimpa Ål 1 0 Ål Hunsöforsen är den strömsträcka i Tammån som hyser störst potential för strömlevande fauna. Bottenstrukturen är varierad med både block och sten i varierade storlekar. Vattenhastigheten varierar mellan partier med forsande och strömmande Hunsöforsen är den strömsträcka i Tammån som hyser störst potential för strömlevande fauna. vatten samt några avsnitt med något lugnare strömhastighet. Totalt rör det sig om en cirka Bottenstrukturen 150 meter är lång varierad strömsträcka med både med block en medelbredd och sten i varierade på 15 meter. storlekar. Insatser Vattenhastigheten som varierar mellan kan partier göras med för forsande att förbättra och strömmande för arter som vatten trivs samt i strömmande några avsnitt vatten med är något bland lugnare annat strömhastighet. att Totalt rör öka det sig mängden om cirka död ved 150 i meter vattendraget. lång strömsträcka Fördelarna med med en ökade medelbredd kvantiteter på 15 död meter. ved Insatser är som kan göras för flera. att förbättra Dels så för skapas arter som det trivs variation i strömmande i flöden vilket vatten innebär bland fler annat och att bättre öka ståndplatser mängden död ved i vattendraget. för Fördelarna fisk. Dels med ökar ökade antalet kvantiteter arter av död bottenfauna ved är flera. som Dels trivs så i skapas strömmande det variation vatten i som flöden i vilket innebär fler sin tur gynnar fiskar som prederar på dessa. Skulle nästa års elprovfiske med båt visa och bättre ståndplatser för fisk. Dels ökar antalet arter av bottenfauna som trivs i strömmande vatten som i sin att det finns en öringstam kvar i Tammån kan det även bli aktuellt med att tillföra tur gynnar fiskar som prederar på dessa. Skulle nästa års elprovfiske med båt visa att det finns en öringstam lekgrus då det var relativt sparsamt med lämpligt substrat i forsen. kvar i Tammån kan det även bli aktuellt med att tillföra lekgrus då det var relativt sparsamt med lämpligt substrat i forsen. Figur 15. Iden med sina djupt röda fenor och lätt gulfärgade gällock trivs i strömmande vatten som Hunsöforsen. Foto: Alexander Masalin. Figur Den 17. rödlistade Iden med ålen sina som djupt gärna röda fenor uppehåller och lätt gulfärgade sig i skrymslen gällock trivs mellan i strömmande stenar och vatten i djuphålor som Hunsöforsen i strömmande i vatten Tammån. Foto: Alexander Masalin. fångades vid fyra tillfällen i Hunsöforsen (figur x). Den ena ålen var mycket grov och nästan sjuttio centimeter lång. Ålarna härstammar troligen från fångster av ung ål som fångas i ålyngelfällan i Kungsådran i 14 17

18 Den rödlistade ålen som gärna uppehåller sig i skrymslen mellan stenar och i djuphålor i strömmande vatten fångades vid fyra tillfällen i Hunsöforsen (Tabell 2). Den ena ålen var mycket grov och nästan sjuttio centimeter lång. Ålarna härstammar troligen från fångster av ung ål som fångas i ålyngelfällan i Kungsådran i Älvkarleby och sedan transporteras uppströms med bil för bland annat utsättningar i den uppströmsliggande Hedesundafjärden. Figur 18. Ål fångad vid elprovfiske i Hunsöforsen Foto: Alexander Masalin. Strömsträckan mellan Nedre och Övre Hunsön är cirka 120 meter lång och fem meter bred (Figur 19). Strömmen har varierad bottenstruktur och är rejält beskuggad och ser vid en första anblick ut att kunna erbjuda fina habitat för strömlevande fisk. Problemet är att den är väldigt grund och att den både uppströms och nedströms gränsar till stilla vatten med sjökaraktär. Stilla vatten med gott om gädda ger sällan bra förutsättningar för öring. Stora delar av sträckan var så gott som fisklös vid inventeringen och det var fram för allt i de nedre delarna som fisk fångades. Figur 19. Nedre delen av strömsträckan mellan Övre och Nedre Hunsön. Foto: Tomas Loreth. 18

19 Resultaten från den delen av Daglösforsen som provfiskades visade inte på någon god strömbiotop för fisk. Några enstaka stensimpor och en lake är inte mycket till fångst på en så stor yta. Genomgående för strömsträckorna i Tammån är att det krävs större vattenflöde för att bli riktigt bra. I dagsläget är det endast Hunsöforsen och till viss del Tammsforsen som har någorlunda god potential som strömhabit med den vattenmängd som passerar. Figur 20. Små lakar återfinns ofta i strömmande vatten i Uppsala län. Foto: Alexander Masalin. Metoder Elfisket utfördes 30 augusti i Bredforsen och 4 5 september i Tammån 2012 enligt Fiskeriverkets standard SS-EN För att täcka så stora ytor som möjligt och på så sätt öka chanserna att fånga nyckelarten harr i Bredforsen och öring i Tammån användes kvalitativt fiske. Detta kräver endast en utfiskning per lokal vilket ger fler provfiskade ytor. Endast på den lokal där harr fångades genomfördes fler utfiskningar. För fisket användes ett LUGAB L600 elfiskeaggregat. Spänningen var 600 V. Uppföljning biotopvårdsåtgärder Under hösten 2012 genomfördes en ytterligare en uppföljning av den utläggning av lekgrus som genomfördes i slutet av augusti 2011, då 45 ton med sten och grus lades ut i Bredforsen. Efter det så har det vid några tillfällen släppts betydande mängder med vatten genom luckorna i Bredforsen vilket gjort att gruset spridit ut sig och antagit en mer naturlig placering i strömmarna, något som konstaterades i november 2011 och nu även i augusti

20 DJUPSTRÖMMEN Som en del av arbetet med att ta fram underlag för biotopvård i vattendrag kring Untra besöktes Djupströmmen den 13 juni Flödet i Djupströmmen regleras uteslutande av en icke fjärrstyrd dammlucka. Vid besökstillfället var vattenflödet mycket lågt. Strömmen har dock god potential för det akvatiska livet tack vare bra skuggning från träd längs stränderna och förekomst av död ved i vattnet. En ökad vattenföring genom Djupströmmen skulle därför kunna återskapa området till en levande strömbiotop. EKONOMISK REDOVISNING VERKSAMHET LAND OCH VATTEN JUNI DEC 2012 Tabell 3 Kostnader land (exkl. moms) Skötselåtgärder Bredforsen Insektsinventering på Övre Tylleropsön Skötselåtgärder Untra Resor 900 Summa Kostnader vatten (exkl. moms) Konsulter GIS-arbeten Projektering vattenmiljöer Material Uppföljning biotopvård Bredforsen Bilhyra/logi Summa

21 21

22 22

23 23

24 rapport 2012/6 insektsinventering av naturvårdsbränna på Övre Tylleropsön vid nedre Dalälven ett år efteråt Olof Hedgren

25 Författare Olof Hedgren Foto framsida Pär Eriksson. Bränd gran Omslag: västra stranden av Övre Tylleropsön (augusti 2011), murklor (juni 2012) samt kortvingen Porrhodites fenestralis. Samtliga foton i denna rapport av Olof Hedgren Produktion och Layout Upplandsstiftelsen Kontakt upplandsstiftelsen Telefon Hemsida Upplandsstiftelsen 2012 Tack Studien initierades av Pär Eriksson vid Upplandsstiftelsen och genomfördes med ekonomiskt stöd av Fortum AB. Crister Boström (Untra) hjälpte till med båten.

26 Insektsinventering av naturvårdsbränna på Övre Tylleropsön vid nedre Dalälven två år efteråt Olof Hedgren 1

27 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 4 Metodik Undersökningsområde, insamling 5 Resultat och diskussion 8 Tack 10 Litteratur 11 Artlista 12 Omslag: västra stranden av Övre Tylleropsön (augusti 2011), murklor (juni 2012) samt kortvingen Porrhodites fenestralis. Samtliga foton i denna rapport av Olof Hedgren 2

28 Sammanfattning Brunnen skog är livsmiljö för en lång rad insekter, svampar och andra organismer. Den 9 juni 2011 utfördes en planerad naturvårdsbränning på Övre Tylleropsön vid Untra i nedre Dalälven i Uppland. Branden organiserades av Upplandsstiftelsen och utfördes på ett led i en ekologiskt anpassad skötselplan på de marker Fortum AB äger vid Untra. Man brände sju hektar ca 90-årig grandominerad blandskog med inslag av tall, björk, asp och klibbal. Insektsfaunan undersöktes under 2011 och 2012 i bränningsområdet. Totalt 152 arter är noterade, främst skalbaggar (133 arter) men även vedlevande barkskinnbaggar (4 arter), vedsteklar (2 arter) och parasitsteklar (13 arter). Åtminstone sju arter är starkt brandgynnade, nämligen sotsvart praktbagge Melanophila acuminata, liten brandlöpare Sericoda quadripunctata, fuktbaggarna Henoticus serratus och Cryptophagus corticinus, kolsvart trädbasbagge Sphaeriestes stockmanni, stor plattnosbagge Platyrhinus resinosus och barkskinnbaggen Aradus lugubris. Av dessa är liten brandlöpare är marklevande medan de övriga är knutna till ved, bark och vedsvampar. Den sällan påträffade kortvingen Porrhodites fenestralis är ny för Uppland, och bör tillsvidare också räknas som en brandgynnad art. Fyra arter är rödlistade (NT), glansbaggen Ipidia binotata, stekelbock Necydalis major, mindre timmerman Acanthocinus griseus och stor plattnosbagge. Ytterligare elva av de påträffade arterna har varit rödlistade tidigare. Sannolikt har brandarterna gynnats av tidigare naturvårdsbränningar vid nedre Dalälven med omnejd. Denna region är mycket artrik vad gäller vedlevande insekter i allmänhet, och alltfler av dessa uppträder på brandfältet. Mängden grov granved har ökat kraftigt jämfört med läget före brand. Många granar dör efterhand av brandskador och barkborrar. Det finns även grova, döda tallar och björkar. Under de två första åren var det mycket gott om marksvamp i den brända förnan, bl.a. toppmurkla. 3

29 Inledning Nyligen bränd skog är livsmiljö för minst ett 50-tal arter brandspecialiserade insekter och en lång rad svampar. Brandinsekter koloniserar huvudsakligen de träd som påverkats av brand, men några är marklevande. Brandgynnade svampar kan blomma upp under bark och i veden men de flesta är markbundna. Även vissa växter är knutna till bränd skogsmark. Bränd skog gynnar även ett stort antal andra skogslevande arter som drar nytta av den brända skogen under lång tid efteråt. Hit räknas många rödlistade eller sällsynta arter som är beroende av död ved. Av landets ca 4400 bofasta skalbaggsarter är ca 1300 vedlevande, varav minst en fjärdedel är rödlistade (Gärdenfors 2010). Andra insektsgrupper är minst lika artrika men inte lika väl studerade. De får dock alltmer uppmärksamhet i samband med bränd skog, bl.a. vissa skinnbaggar, vedsteklar och parasitsteklar som är knutna till ved (t.ex. Hedgren 2008). Naturligt sett bidrar skogsbränder till en hög variation av trädslag och trädåldrar i landskapet, inte minst gynnas löv och tall på bekostnad av gran. Dagens skogslandskap har genom skogsbruket i hög grad förts bort från detta naturtillstånd, med följd att många skogsarter blivit mer sällsynta eller försvunnit. För att gynna mångfalden har naturvårdsbränningar på senare tids införts över större delen av landet, främst av länsstyrelser och skogsbolag. Även om den brända arealen inte är så stor totalt sett är det dock en förbättring jämfört med tidigare delen av 1900-talet då arealen bränd skogsmark var ytterst låg, och man även ofta avverkade vådabränd skog. Bränd skog har kopplingar till flera av Naturvårdsverkets olika åtgärdsprogram, i första hand det för brandinsekter i boreal skog men även programmen för skalbaggar på nyligen död tall, skalbaggar på äldre tallved respektive björklevande vedskalbaggar i Norrland. Under de senaste åren har man börjat analysera insektsfaunans respons på de ökade bränningarna. I en landskapsstudie i Dalarna med gränstrakter framkom att av ca 30 starkt brandgynnade arter har tre ökat under perioden , nämligen kolsvart trädbasbagge Sphaeriestes stockmanni, slät tallkapuschongbagge Stephanopachys linearis och grov tallkapuschongbagge S. substriatus (Wikars 2009). Kapuschongbaggarna är numera ej längre rödlistade tack vare ökad utbredning och tätare förekomster, främst i Dalarna och södra Norrland. Å andra sidan tycktes åtminstone fem arter ha minskat under samma period, bl.a. sotsvart praktbagge Melanophila acuminata och barkskinnbaggen Aradus lugubris (Wikars 2009). En annan tydlig trend var att vedinsekter knutna till naturskogar gått tillbaka, och då särskilt lövträdsarter. Viktiga slutsatser var att bränd skog är mer gynnsamt än brända hyggen (på kort och lång sikt), och att nya bränningar bör förläggas i närheten av aktuella artförekomster. Projektet genomfördes på uppdrag av Pär Eriksson, Upplandsstiftelsen. Arbetet finansierades av Fortum AB och är en del i arbetet med en naturvårdsanpassad skötsel av företagets marker vid Untra kraftverk 4

30 Metodik Undersökningsområdet På Övre Tylleropsön i nedre Dalälven inom landskapet Uppland brändes ett område om ca sju hektar den 9 juni 2011 (Fig. 1). Branden organiserades av Upplandsstiftelsen och utfördes på ett led i en ekologiskt anpassad skötselplan på de marker Fortum AB äger vid Untra. Området kännetecknas av ca 90-årig gran på blockig mark med blåbärsris. Det finns ett visst inslag med grov tall och lövträd som främst björk men även asp och klibbal. Före bränning skedde en systematisk röjning av smågranar. Enstaka större granar fälldes också. Bränningen gick till en början trögt. Mestadels brann riset från röjningen. Efterhand uppstod hårdare bränder vid västra stranden och längs andra kanter. Vid västra stranden dog även tall successivt åren efteråt. Efterföljande glödbränder kom att fälla en hel del granar. Några granar dödades av granbarkborre redan första sommaren, en utveckling som sedan tog fart under sommaren Under 2012 hade det blivit ett rikt uppslag med små lövplantor på brännan, både asp och björk. På sikt bör lövinslaget bli mycket påfallande. Vid nedre Dalälven finns numera en god succession av naturvårdsbränningar. Ca 5 km åt sydväst har bränning skett inom Bredforsens naturreservat. Ca 5 km åt norr finns flera brandfält vid Båtfors naturreservat från de senaste tio åren, och längre bort i öster ligger bl.a. Marma skjutfält och bolagsmarker med god brandkontinuitet (Eriksson m.fl. 2005, Hedgren 2008, Wikars 2008). Även längre tillbaka i tiden finns fynd av brandgynnade arter inom regionen (Baranowski 1975, Palm 1955). Figur 1. Bränningsområde på Övre Tylleropsön, med ungefärlig avgränsning (svart linje). Insamling och bestämning Insekter eftersöktes med fönsterfällor på brandskadade träd, sållning av förna och direktsök på trädstammar (insekter och gnagspår). Fällorna bestod av mindre plastlådor fyllda med vatten, grön propylenglykol och lite diskmedel, och med en genomskinlig plastskiva 12x20cm som flygbarriär. Under 2011 användes 14 fönsterfällor (8 på gran, 3 på tall, 3 på björk) under 5

31 perioden 12 juni - 8 augusti. Under 2012 användes också 14 fällor (7 på gran, 1 på tall 1, 6 på björk) under perioden 14 juni - 2 september. Under 2011 satt fällor i två grupper om sju stycken. Första gruppen sattes upp öns norra del, mittemot fastlandets båtplats som nås via en smal slingrig väg. Här är skogen trots gallring och bränning ännu tät och skuggig, och fällor sattes på gran och björk (Fig. 3). Den andra gruppen sattes på öns västra sida där ungefär en hektar blev hårt bränd med gott om döende gran samt rätt svårt skadad björk och tall som följd. Detta är öns mest solöppna brandmiljö (Fig. 2, omslag). Fördelningen av fällor under 2012 var likartad. Antal erhållna individer under respektive år blev inte särskilt stort (<1000), bl.a. genom att många insekter redan svärmat före bränningstidpunkten 2011 tack vare en ovanligt varm försommar detta år, och att säsongen 2012 var sval och regnig. En annan orsak är att flera fällor satt i tät, skuggig skog där flygaktiviteten kan vara lägre än i solvarma lägen. De flesta individer artbestämdes, inklusive "svårare" grupper såsom kortvingar. Triviala arter som t.ex. förökar sig i vanliga stubbar bestämdes endast stickprovsmässigt. Fynden lades in på Artportalen. Figur 2. Fönsterfälla på döende gran inom hårdbränt område vid västra stranden. I förnan förekom liten brandlöpare Sericoda quadripunctata i stort antal under båda åren. Marken täcks av barr från döende träd. I förnan märks en rik svampflora med bl.a. toppmurkla och ett tätt uppslag av asp och björk. 6

32 Figur 3. Öns nordöstra del med gott om fallna granar, och plats för den ena gruppen om sju fällor. Fyndplats för bl.a. stor hornstekel Urocerus gigas och mindre timmerman Acanthocinus griseus. På bränd björk växte under 2012 de typiska tickorna av brandskiktdyna, en vedsvamp som är viktig för stor plattnosbagge Platyrhinus resinosus. Figur 4. Branden var lågintensiv på öns inre delar, men efter två år hade många granar dött av brandskador och barkborrar. 7

33 Resultat och diskussion Totalt noterades under minst 152 arter av främst skalbaggar (133 arter) men också barkskinnbaggar (4 arter i släktet Aradus), två vedstekelarter samt 13 arter av vedlevande parasitsteklar som angriper "värdlarver" i bark och ved. Av dessa är fyra rödlistade (kategori NT, "hänsynskrävande"), nämligen glansbaggen Ipidia binotata, stekelbock Necydalis major, mindre timmerman Acanthocinus griseus och stor plattnosbagge. Ytterligare elva av de påträffade arterna har varit rödlistade tidigare. Dessa kan ses som ovanliga naturskogsarter som främst är knutna till äldre barrskog med inslag av björk. Åtminstone sju arter är starkt brandgynnade (Tab. 1). Flera av dessa uppträdde i stort antal. Sotsvart praktbagge koloniserar barken vid basen av bränd gran, tall eller björk i soliga lägen. Liten brandlöpare är en jordlöpare knuten till skogbevuxen mark som brunnit, och som visat sig undvika marker som kalhuggits före brand. Den var särskilt talrik på den hårt brända delen vid västra stranden (Fig. 2), med ett tiotal individer per kvadratmeter. Några små skalbaggar som söker sig till svamprika brända vedmiljöer är kolsvart trädbasbagge och fuktbaggarna Henoticus serratus och Cryptophagus corticinus. De två förstnämnda var mest vanliga, den tredje arten är knuten till bränd björk. Bland släktet Aradus påträffades främst Aradus lugubris, en av landets mer allmänna, brandgynnade barkskinnbaggar. Tabell 1. Brandgynnade och rödlistade arter (eller tidigare rödlistade) under rödlista 2010 tidigare rödlistning starkt brandgynnade arter liten brandlöpare Sericoda quadripunctata - (klass 4, 1993) sotsvart praktbagge Melanophila acuminata - (NT 2000) fuktbaggen Cryptophagus corticinus - (klass 4, 1993) sågtandad fuktbagge Henoticus serratus - - kolsvart trädbasbagge Sphaeriestes stockmanni - (NT 2000) stor plattnosbagge Platyrhinus resinosus NT barkskinnbaggen Aradus lugubris - - naturskogsarter, även gynnade av brand glansbaggen Epuraea deubeli - (NT 2000) glansbaggen Ipidia binotata NT Thomsons trägnagare Anobium thomsoni - (klass 4, 1993) trägnagaren Dorcatoma robusta - (klass 4, 1993) fuktbaggen Caenoscelis subdeplanata - - spolbaggen Scraptia fuscula - (NT 2000) yxbagge Serropalpus barbatus - (klass 4, 1993) liten timmerman Acanthocinus griseus NT stekelbock Necydalis major NT bronshjon Callidium coriaceum - (NT 2000) halvknäpparen Hylis cariniceps - (NT 2000) 8

34 Kortvingen Porrhodites fenestralis är ny för Uppland (ett ex. i fönsterfälla 2011, bekräftat av Torbjörn Ramqvist, Sollentuna). Den tillhör underfamiljen Omaliinae med oftast platta, brunaktiga och medelstora kortvingar. Arten är nordlig med äldre fynd i Lule och Torne lappmark, Norrbotten, Jämtland och Hälsingland. Det finns endast två publicerade fynd i modern tid, nämligen på färska jättebrandfält i övre Norrland (Muddus nationalpark och Stora Klusåberget). Den finns även i Kanada. Dess status och ekologi var förr beskriven av Thure Palm som "Mycket sällsynt oftast tagen flygande, men någon gång också vid sållning av mossa och löv på fuktig ängs- och skogsmark. Mest i fjällens närhet." Till detta får man nu lägga en koppling till nyligen bränd skogsmark. Flera naturskogsarter gynnas också av utbudet av dödade träd. Bland långhorningarna noterades mindre timmerman (gran och tall), bronshjon (gran) och stekelbock (solexponerad björk). Mindre timmerman var tidigare betraktad som en urskogsrelikt på Gotska sandön, men har visat sig dra stor nytta av nya brandfält i stora delar av Uppland (Hedgren 2008). Andra exempel är yxbagge (gran) och vissa savbaggar av släktet Epuraea. Glansbaggen Epuraea deubeli förekommer sällsynt i gångar av vedborre och granbarkborre, och är knuten till äldre granskog. Halvknäpparen Hylis cariniceps är beroende av rötad ved, och fyndet är ett av de mer nordliga i landet. Ett annat intressant fynd är kortvingen Atheta monticola (ett ex. i fälla), i modern tid ej påträffad längre norrut i landet. Bland rovlevande skalbaggar konstaterades den avlånga Nemozoma elongatum, som jagar barkborrelarver under bark. Under 2012 påträffades alltfler skalbaggar som är knutna till vedsvampar eller svampig ved, vilket är naturligt då de döda träden börjar brytas ner. Hit hör bl.a. glansbaggen Ipidia binotata som är knuten till brunrötad ved med klibbticka. Vitrötad ved av björk attraherade bl.a. trägnagaren Dorcatoma robusta, vedsvampbaggen Mycetophagus multipunctatus och vedknäpparen Ampedus pomonae. Vedsteklar är storväxta med kraftiga äggläggare, och larverna utvecklas inne i veden på döda barr- eller lövträd. På bränd gran noterades stor hornstekel Uroceros gigas, och knuten till främst klibbal är kamelstekeln Xiphydria camelus. Dessa är utbredda i landet. Figur 5. Kortvingen Porrhodites fenestralis. 9

35 En annan grupp steklar är parasitsteklar som letar upp andra insektlarver och lägger sina ägg på eller inuti dessa, och som alltså tjänar som ett levande matförråd. Vissa arter är starkt knutna till en eller några få skalbaggsarter. Parasitstekeln Aulacus striatus är dock specialist på kamelstekelns larver. Även Rhyssella approximator är knuten till släktet Xiphydria, och dessa två parasitsteklar är därmed lövträdsbundna. På döda granar är den stora hornstekeln på samma vis ansatt av den storväxta Rhyssa persuasoria som inklusive äggläggare kan bli uppåt 10 cm lång. Bland övriga parasitsteklar noterades ett komplex som är knuten till allmänna långhorningar på död gran såsom barkbockar Tetropium. Hit hör bl.a. Helconidea dentator, Neoxorides collaris och Xorides irrigator. Den sistnämnda parasitstekeln kan också känd för att angripa mindre timmerman. På lövträd är björksplintborren Scolytus ratzeburgi parasiterad av braconidstekeln Coeloides ungularis. Det finns också arter som angriper sotsvart praktbagge, och det är möjligt att ännu oidentifierat material innehåller någon av dessa. Minst 13 arter parasitsteklar har alltså konstaterats med en måttlig insats, vilket tyder på en hög artrikedom. Det finns fler att upptäcka, inte minst bland småväxta arter som lever på olika barkborrar. Artrikedomen är jämförbar med viktiga skalbaggsfamiljer som t.ex. långhorningar där 15 arter har påträffats. Vedfaunan speglar mycket väl att granen var det dominerande trädslaget. Artrikedomen hade varit högre om det funnits fler lövträd av olika slag. Det hade nog varit en fördel med högre brandintensitet, men det kan vara svårt att få till i en naturligt fuktig och tät granskog. Å andra sidan är arealen bränd skogsmark så låg att alla bidrag är välkomna, även på fuktigare marker. Naturvårdsbränning kan snabbt omvandla ett ensidigt, likåldrigt och vedfattigt bestånd till dess raka motsats. Upprepade bränningar inom en region är dessutom önskvärt eftersom det bygger upp större populationer och skapar ett nätverk av värdefulla biotoper. Vedfaunans fortsatta utveckling är väl värd att följa, särskilt med tanke på läget inom en mycket artrik region. Tack Studien initierades av Pär Eriksson vid Upplandsstiftelsen och genomfördes med ekonomiskt stöd av Fortum AB. Crister Boström (Untra) hjälpte till med båten. 10

36 Litteratur Baranowski, R Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven 1. Entomologisk Tidskrift 96: Eriksson, P., Frycklund, I., Löfgren, T. & Abenius, J Marma skjutfält - en kanonlokal för insekter. Entomologisk Tidskrift 126: Gärdenfors, U Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hedgren, O Insektsinventering av åtta brandfält i Uppland Rapport till länsstyrelsen i Uppsala län (opublicerad). Palm, T Coleoptera i brandskadad skog vid nedre Dalälven. Entomologisk Tidskrift 76: Wikars, L.-O Uppföljning av insekter efter tre naturvårdsbränningar i Båtfors naturreservat i nedre Dalälven, Tierps kommun, Uppsala län. Opubl. rapport, Länsstyrelsen Uppsala län. Wikars, L.-O Insekter på brandfält i Dalarna och dess gränstrakter Länsstyrelsen Dalarnas län. Naturvårdsenheten, Rapport 2009:18. 11

37 Artlista (se Artportalen för detaljer) barkskinnbaggar Aradus betulae Aradus crenaticollis Aradus depressus Aradus lugubris skalbaggar Hedögonlöpare Notiophilus aquaticus Fläckig ögonlöpare Notiophilus biguttatus Liten brandlöpare Sericoda quadripunctata Björkkornlöpare Amara brunnea Mörk trädlöpare Dromius agilis Anisotoma humeralis Anisotoma axillaris Anisotoma castanea Anisotoma glabra Anisotoma orbicularis Rödsköldad asbagge Oiceoptoma thoracicum Nicrophorus vespilloides Xylodromus depressus Porrhodites fenestralis Euplectus nanus Mycetoporus lepidus Lordithon lunulatus Sepedophilus constans Sepedophilus immaculatus Haploglossa marginalis Atheta laticollis Atheta fungi Atheta nigricornis Atheta monticola Dinaraea aequata Astenus lyonessius Rugilus rufipes Nudobius lentus Othius subuliformis Erichsonius cinerascens Gabrius expectatus Gabrius trossulus Bisnius fimetarius Philonthus politus Platydracus latebricola Microcara testacea Cyphon coarctatus Sotsvart praktbagge Melanophila acuminata Hylis cariniceps Trixagus dermestoides Selatosomus impressus Ampedus pomonae Ampedus balteatus Ampedus nigrinus Melanotus castanipes Dalopius marginatus Cardiophorus ruficollis Cantharis figurata Malthodes marginatus Dermestes murinus Megatoma undata Mjuk trägnagare Ernobius mollis Thomsons trägnagare Anobium thomsoni Envis trägnagare Hadrobregmus pertinax Dorcatoma dresdensis Robust tickgnagare Dorcatoma robusta Nemozoma elongatum Myrbagge Thanasimus formicarius Aplocnemus nigricornis Dasytes plumbeus Anthocomus fasciatus Sphindus dubius Epuraea deubeli Epuraea thoracica Epuraea marseuli Epuraea binotata Epuraea rufomarginata Ipidia binotata Cychramus luteus Glischrochilus hortensis Glischrochilus quadripunctatus Pityophagus ferrugineus Rhizophagus ferrugineus Rhizophagus dispar Cryptolestes abietis Henoticus serratus Micrambe abietis Cryptophagus corticinus Cryptophagus scanicus Caenoscelis subdeplanata Caenoscelis sibirica Dacne bipustulata Triplax russica Cerylon histeroides Cerylon ferrugineum Myzia oblongoguttata Stephostethus pandellei Corticaria rubripes Litargus connexus Mycetophagus multipunctatus Halsfläckad brunbagge Hallomenus binotatus Vanlig brunbagge Orchesia micans Yxbagge Serropalpus barbatus Tvåfläckig tornbagge Tomoxia bucephala Ullbagge Lagria hirta Corticeus linearis Brokig svampsvartbagge Diaperis boleti Gulgrön blombagge Chrysanthia geniculata Kolsvart trädbasbagge Sphaeriestes stockmanni Salpingus planirostris Salpingus ruficollis Euglenes pygmaeus Anidorus nigrinus Brunhuvad spolbagge Scraptia fuscula Anaspis thoracica Barrträdlöpare Rhagium inquisitor Gulröd blombock Stictoleptura rubra Tegelbock Anastrangalia sanguinolenta Trebandad blombock Judolia sexmaculata Fyrbandad blombock Leptura quadrifasciata Stekelbock Necydalis major Brun barkbock Arhopalus rusticus Strimmig barkbock Asemum striatum Allmän barkbock Tetropium castaneum Bitbock Spondylis buprestoides Kortvingad granbock Molorchus minor Bronshjon Callidium coriaceum Gråbandad getingbock Xylotrechus rusticus Tallbock Monochamus sutor 12

38 Mindre timmerman Acanthocinus griseus Plagiosterna aenea Näckrosbagge Galerucella nymphaeae Stor plattnosbagge Platyrhinus resinosus Anthribus nebulosus Magdalis violacea Vanlig snytbagge Hylobius abietis Svart tallbastborre Hylastes brunneus Större dubbelögad bastborre Polygraphus poligraphus Björksplintborre Scolytus ratzeburgi Sextandad barkborre Pityogenes chalcographus Åttatandad barkborre Ips typographus Hårig barkborre Dryocoetes autographus Trypodendron laeve Trypodendron linearis vedsteklar Stor hornstekel Urocerus gigas Kamelstekel Xiphydria camelus parasitsteklar Aulacus striatus Gasteruption assectator Echthrus reluctator Neoxorides collaris Pseudorhyssa nigricornis Rhyssa persuasoria Rhyssella approximator Odontocolon dentipes Xorides ater Xorides irrigator Coeloides ungularis Helconidea dentator Helconidea ruspator 13

39 Box 26074, Uppsala Detta material är en enkel avrapportering där vi redovisar arbete och resultat inom ett visst projekt som pågått under det aktuella året.

40 24

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Vedskalbaggar i Gåsbergets och Trollmosseskogens naturreservat

Vedskalbaggar i Gåsbergets och Trollmosseskogens naturreservat Miljövårdsenheten Rapport 2006:35 Vedskalbaggar i Gåsbergets och Trollmosseskogens naturreservat För innehåll och framförda åsikter svarar författaren. Kartor publicerade med tillstånd av Lantmäteriverket

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn

Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Samrådsyttrande från Stockholms Naturskyddsförening och Söderorts Naturskyddsförening över naturreservat Kyrkhamn Diarienr. 2013-06332-55 2014-08-29 Söderorts Naturskyddsförening och Stockholms Naturskyddsförening

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 2006. Meddelande 2006:16 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR MALPROVFISKE EMÅN 26 Meddelande 26:16 MALPROVFISKE EMÅN 26 Utgiven av: Ansvarig enhet: Projektansvarig: Författare: Omslagsbilder: Tryckt hos: Upplaga: 15 Meddelande

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete

Naturen i Motala. Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Naturen i Motala Naturvårdsprogrammet faktaunderlag, strategier & åtgärder i kommunens naturvårdsarbete Värdefull natur i Motala I Motala kommun finner du många värdefulla naturområden. Här finns rika

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Redovisning av delprojekt: Trolling

Redovisning av delprojekt: Trolling ALLMÄNT Redovisning av delprojekt: Trolling Trollingfiske Trollingfiske handlar om att dra beten efter en båt på olika djup och med varierande hastighet. Trolling handlar om att hitta fisk. Presentera

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33

Täby Galopp. PM gällande nuvarande plan och naturvärden. Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 2013-12-17 Beställare: Malén Wasting Projektledare för JM och Skanska, Täby galopp, 073-432 68 33 Täby Galopp PM gällande nuvarande plan och naturvärden 1. Bakgrund och frågeställning 2 2. Uppföljning

Läs mer

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011.

Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Inventering av finnögontröst Euphrasia rostkoviana ssp. fennica och sen fältgentiana Gentianella campestris var. campestris vid Lejden 2011. Mattias Lif På uppdrag av markägaren Swedavia AB och Länsstyrelsen

Läs mer

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén

Umeälven. Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess. Åsa Widén Projektledare Umeälven. 2014-05-09 Åsa Widén Umeälven Åtgärder vid kartläggning av Maximal Ekologisk Potential Samverkansprocess Åsa Widén Projektledare Umeälven Kartläggning av Maximal Ekologisk Potential i Umeälven www.umealven.se Arbetet sker

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken Lunds kommun Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se

Läs mer

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning

rapport 2010/4 underlag för fiskefredning rapport 2010/4 underlag för fiskefredning Fiskrekrytering i tre grunda havsvikar i Gräsö södra skärgård 2010 Johan Persson och Tomas Loreth Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult,

Läs mer

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället

Stor-Arasjön. Sjöbeskrivning. Fisksamhället Sötvattenslaboratoriets nätprovfiske i Sjöuppgifter Koordinater (X / Y): 7677 / 896 Höjd över havet (m): Län: Västerbotten () Sjöyta (ha): 7 Kommun: Lycksele och Vilhelmina Maxdjup (m): Vattensystem (SMHI):

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp. Moren Moren tillhör Lillåns delavrinningsområde i Emåns vattensystem. Sjön är belägen ca 28 km SSV om Hultsfred på en höjd av 166,1 m.ö.h. Det är en näringsfattig, försurningskänslig klarvattensjö, 1,44

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Svamp, växt och djurarter knutna till grova ekar på Södertörn med omgivningar

Svamp, växt och djurarter knutna till grova ekar på Södertörn med omgivningar Svamp, växt och djurarter knutna till grova ekar på Södertörn med omgivningar Skalbaggar (Coleoptera) och Klokrypare (Pseudoscorpionidea) Inventeringsrapport Stanislav Snäll 1 (42) Titel: Svamp, växt och

Läs mer

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU Innehåll (1) Historik utbrott (2) Vad styr hur stora skadorna blir (3) Var dödas träd (4) Situationen i Västernorrland (5)

Läs mer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer

Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Värdefulla miljöer som skapas av vattendrag på flodplan och exempel på intressanta arter i dessa miljöer Peter Nolbrant 2010 02 26 Miljöerna sträcker sig ofta längs längre sträckor längs vattendragen och

Läs mer

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN

SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN LÄNSSTYRELSENS RAPPORTSERIE ISSN 113-829, Meddelande 214:6 Text: Olof Lessmark SOMMARTEMPERATURENS BETYDELSE FÖR MALENS REPRODUKTION OCH ÅRSKLASSERNAS STORLEK I MÖCKELNOMRÅDET, KRONOBERGS LÄN SOMMARTEMPERATURENS

Läs mer

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009

Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Rapport för: Inventering av grodor i del av östra Malmö 2009 Jon Loman Rana Konsult jon@rana.se September 25, 2009 Syfte och metod I denna rapport redogörs för en inventering av grodor i östra delen av

Läs mer

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD

DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD NOVEMBER 2012 KÄLLVIKEN I STRÖMSTAD AB REV A 2012-11-19 DETALJPLAN FÖR DEL AV KÄLLVIK 1:73 M FL, STRÖMSTAD INVENTERINGS-PM GEOTEKNIK ADRESS COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box 12076 402 41 Göteborg TEL 010 850

Läs mer

Inventering och bedömning av naturvärden

Inventering och bedömning av naturvärden Inventering och bedömning av naturvärden Utgångspunkten för arbetet har varit att översiktligt beskriva befi ntlig naturmark och identifi era särskilda upplevelsevärden som underlag för lokalisering av

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven

Fortums miljöarbete i Nedre Dalälven Frtums miljöarbete i Nedre Dalälven Öppet vattenrådsmöte 4 ktber 2013 Falun Birgitta Adell, Frtum Vattenkraften Har en lång hitria Vandringshinder Eldfrsen 2011 Tryck på miljöanpassning 2 En annan typ

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014

Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat 2014 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps naturreservat, www.fontinalis.se, info@fontinalis.se, tel: 75897, org.-nr: 883-5559 Elfiskeundersökningar på nio lokaler i Viskan inom Mölarps

Läs mer

Naturreservatet Magnehult domänreservat

Naturreservatet Magnehult domänreservat Naturreservatet Magnehult domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR MAGNEHULT DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras

Läs mer

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20.

PELTOVAARA. 558-åring. Abborrträsk pärlan i parken. En levande. bark som livsmedel och förpackningsmaterial. mångfaldspark i gällivare 67.085 20. mångfaldspark i gällivare PELTOVAARA hitta hit med gps 67.085 20.347 En levande 558-åring bark som livsmedel och förpackningsmaterial Abborrträsk pärlan i parken Välkommen till SCAs första mångfaldspark

Läs mer

Naturreservaten. i Hogdalsbygden. Framtid Hogdal

Naturreservaten. i Hogdalsbygden. Framtid Hogdal Naturreservaten i Hogdalsbygden Framtid Hogdal Denna informationsskrift har kommit till som en del i det Lokalt Naturvårdsprojektet Hållbart nyttjande av naturreservaten i Hogdalsbygden. Syftet med projektet

Läs mer

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f.

Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Naturinventering Kärna 4:1 och Lefstad 3:27 m.f. Datum: 5 maj 2011 (Reviderad 14 maj 2012) Beställare: Kungälvs kommun (kontaktperson: Linda Andreasson) Konsult: Melica (kontaktperson: Åsa Röstell) Text,

Läs mer

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1

Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 a n t i k v a r i s k k o n t r o l l, e f t e r u n d e r s ö k n i n g Stina Tegnhed Antikvarisk kontroll invid kända fornlämningar Skällinge 16:1 Halland, Skällinge socken, Skällinge 16:1. 2014 Skällinge

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

Rymman respektive Dyvran

Rymman respektive Dyvran Rymman respektive Dyvran Översiktlig beskrivning Rymman och Dyvran är vattensystem som återfinns inom fvof. norra delar. Denna beskrivning berör enbart de delar som ingår inom Mora/Våmhus fvof., vilket

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren

En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren En kort historia om hur fiskevårdsprojektet framskridit genom åren C:A 98-03-20 Vi skickade första utkastet på ansökan till Länsstyrelsen. 98-04 98-08 Med jämna mellanrum kontaktade vi Länsstyrelsen för

Läs mer

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden

Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Sammanfattning av Allmän Rapport Avseende utvärderingen av: NACKA KOMMUNS SKOGAR Nacka Kommun 131 81 Nacka, Sweden Under SCS Program för Uthålligt Skogsbruk Certifikat Nummer: SCS-FM-00022N Utfärdat Juni

Läs mer

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN

NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN NYHETSBREV NR 1 PLANERAD NATIONALPARK I ÅSNEN Hej! Det här är ett första nyhetsbrev med anledning av att det pågår utredning om att bilda en nationalpark i Åsnenområdet. Nyhetsbrevet är tänkt att komma

Läs mer

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26

Biosfärområde Kristianstads Vattenrike. Bra för natur och människor. Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Vattenmyndigheten, Hanöbukten 2013-02-26 Helgeå (4725 km 2 ) Skånes största vattendrag (3 Län, 14 Kommuner) Det vattendrag som släpper ut mest N & P i Hanöbukten

Läs mer

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring Länsstyrelsen i Skåne län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon:

Läs mer

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun

Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun SLUTRAPPORT Datum 2010-05-10 Länsstyrelsen i Uppsala län 751 86 Uppsala Slutrapport för det lokala naturvårdsprojektet Vård och bevarande av biologiskt värdefulla kulturmarker i Uppsala kommun Ur förordningen

Läs mer

Uppdrag och kompetens

Uppdrag och kompetens Inventeringar 2005 Inventering av ett tätortsnära naturområde m a p signalarter för Motala kommun. Inventering av en sumpskog m a p signalarter för Motala kommun. Fågelinventering: Standardrutt Älgaberget,

Läs mer

Lärarhandledning och elevhäfte för högstadiet och gymnasiet

Lärarhandledning och elevhäfte för högstadiet och gymnasiet Lärarhandledning och elevhäfte för högstadiet och gymnasiet Besök Mark kommuns utställning på Kinna huvudbibliotek som pågår fram till 30 augusti. Utställningen handlar bland annat om att bin och blommor

Läs mer

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Sommaren 2010. En medlemstidning från Svenska Gäddklubben. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda. Sommaren 2010 En medlemstidning från Svenska Gäddklubben Nicka filosoferar Det är hugget som lockar, så att ryggmärgen vibrerar. Nytt forskningsprojekt Catch and release och korttidsbeteende på gädda.

Läs mer

läderbagge och bredbandad ekbarkbock

läderbagge och bredbandad ekbarkbock Arbeten med åtgärdsprogrammen för läderbagge och bredbandad ekbarkbock i Stockholms län 2007 BAGGBOLAGET - David Isaksson Författare: David Isaksson, BAGGBOLAGET Omslag: Fönsterfälla på en rejäl ek vid

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre.

Färdig gräsmatta. - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. Färdig gräsmatta - Ett bra underlag resulterar i en slitstarkare och grönare gräsmatta som tål både torka och regn bättre. - Ett normalt år kan man börja rulla ut gräs från mitten av maj och hålla på fram

Läs mer

Barnens naturpark Folkparken i Lund

Barnens naturpark Folkparken i Lund Barnens naturpark Folkparken i Lund Projektet syftar till att presentera en handlingsplan för att utveckla Folkparken i Lund till en Barnens naturpark. Det innebär att föreslå metodik och motiveringar

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB.

Bakgrund. Metod. arter som. Vattenmiljöerna som. dammen bedömde inte heller. Tyréns AB. Inventering av Alnarpsån och Stations sdammen i Åkarp med avseendee på skyddsvärda arterr i vattenmiljöer. Marika Stenberg, Pia Hertonsson och Per Nyström, På uppdrag av Tyréns AB, augusti 2011 Bakgrund

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016. Skogsägarens val till förmån för Finlands natur METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna 2008 2016 Skogsägarens val till förmån för Finlands natur Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen

Läs mer

Långvråns Naturreservat

Långvråns Naturreservat Långvråns Naturreservat Skötselplan Upprättad 1991 Skogsvårdsstyrelsen i Östergötlands län INNEHÅLLSFÖRTECKNING I ALLMÄN BESKRIVNING...5 1. ADMINISTRATIVA DATA...5 2. ÖVERSIKTEIG BESKRIVNING AV BEFINTLIGA

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk

ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk ÅLDERS BESTÄMNING - av fisk Åldersbestämning av fisk Fiskar är växelvarma djur och de växer i längd under hela sitt liv. Tillväxten följer årstidsväxlingarna. Under sommaren är tillväxten snabb och det

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa

Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa Omlöpet i naturreservatet Säveån-Hedefors En konstgjord bäck för fiskens bästa 2 Säveåns naturvärden Säveån kommer från trakterna kring sjön Säven mellan Vårgårda och Borås. Huvudfåran är opåverkad av

Läs mer

Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun

Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun Flyttning av grönling, Höje å 1999-2002 Lunds kommun Lund 2002-11-21 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com Innehåll

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28

Vattenkraft och ål. Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 Vattenkraft och ål Johan Tielman, Elforskdagen 2010-10-28 E.ON:s kraftverk i Sverige 76 kraftverk 8 000 GWh 1 700 MW Norra Sverige 37 kraftverk 7 500 GWh 1 580 MW Bergslagen 8 kraftverk 50 GWh 12 MW Södra

Läs mer

Vad är jord och vad är substrat?

Vad är jord och vad är substrat? Vad är jord och vad är substrat? I dagligt tal säger de flesta människor jord om allt som växtens rötter kan växa i. Det är inte fel, men inte tillräckligt bra för en växtskötare. Jord är något vi går

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020.

1. Tillståndet gäller från dagen för beslutet till och med den 14 juni 2020. 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Dittrich Söderman, Hanna Tel: 010-698 1517 Hanna.dittrich-soderman @naturvardsverket.se BESLUT 2015-06-25 Ärendenr: NV-03409-15 Tillstånd att fånga, sändarmärka

Läs mer

Potamogetonfloran i Hedemora

Potamogetonfloran i Hedemora Potamogetonfloran i Hedemora Håkan Persson Inledning Hedemora kommun består av socknarna Hedemora, Garpenberg och Husby. Kommunen kan väl sägas vara ett av de rikaste områdena i Dalarna när det gäller

Läs mer

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning

Rävsnäs. Kabelschakt vid stensättningar. Förundersökning i form av schaktningsövervakning Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2013:73 Rävsnäs Kabelschakt vid stensättningar Förundersökning i form av schaktningsövervakning Toresund 48:1, 376 och 380 Rävsnäs 3:8 Toresunds socken Strängnäs kommun

Läs mer

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER

MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER MILJÖFÖRBUNDET JORDENS VÄNNERS SKOGSPROJEKT KONTINUITETSSKOGSBRUK I PRAKTIKEN BILDER Ödenäs kyrkby: skiktad heterogen skog. Rekommenderad att brukas med k-skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk), kalhyggesfritt

Läs mer

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik.

Restaurering av små vattendrag 10p 2004. Högskolan i Kristianstad, Institutionen för teknik. Per Ingvarsson Namn: Per Ingvarsson Titel: Vattenvårdsingenjör och vattenekolog Födelsedatum: 610812 Födelseplats: Borås Nationalitet: Svensk Civilstånd: Sambo Hemadress: Apelgatan 6, 312 31 Laholm Tel:

Läs mer

Älskade Pelargoner...

Älskade Pelargoner... Stjärnpelargon Bladen spetsigt flikiga, liknar lönnblad. Blommorna är stjärnformiga, lite spretiga. Även dubbla sorter finns, de är charmigt rufsiga. blomjord. Plocka bort vissna blommor och blad efter

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson

arkivrapport Inledning Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping Sörmlands museum, Ingeborg Svensson Nr 2013:08 KN-SLM12-150 arkivrapport till. Länsstyrelsen i Södermanlands län att; Agneta Scharp 611 86 Nyköping från. Sörmlands museum, Ingeborg Svensson datum. 2013-10-10 ang. förenklad rapport över arkeologisk

Läs mer

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot

Gråbo, Lavar Sälg, Älgört. Al, Blodrot En Sileshår, Stensöta. Blodrot, Blåbär, Gullris Stensöta Pors, Rölleka, Skvattram Ljung, Vänderot Detta dokument behandlar vilka medicinalväxter som finns att tillgå i Sverige. Kom ihåg att dessa växter ibland kan förväxlas med giftiga släktingar, så var försiktig. Likaså är de inte lika effektiva

Läs mer

Tomma ledningsschakt i Stenkvista

Tomma ledningsschakt i Stenkvista Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER

NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER 1 (6) NATURRESERVATET LINALINKKA I GÄLLIVARE KOMMUN - REVIDERING AV GRÄNS OCH FÖRESKRIFTER BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808), MB, beslutar länsstyrelsen att det område som utmärkts på bifogad

Läs mer

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA

NATUR. Biotopvård i vattendrag. Temablad SKAPA NATUR Biotopvård i vattendrag Foto: Fredrik Boo, Mostphotos.com Många vattendrag är påverkade av människan, till exempel längs med vägar och järnvägar eller vid broar. De naturliga strukturerna i vattnet

Läs mer

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår. Gävle 2012-04-25 En idé för att optimera förvaltningen av lax i en del av södra Bottenhavet: Flyttar vi laxfisket från Gävlebukten till Dalälven så fiskar vi rätt lax. En win win win-situation uppstår.

Läs mer

Information från Naturvårdsverket

Information från Naturvårdsverket Information från Naturvårdsverket Maano Aunapuu & Linda Svensson Sektionen för förvaltning av värdefull natur (Gfn) ÅGP vårträff 2013 Stockholm, 13-14 februari 2013 Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5.

Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Naturvårdspolicy i anslutning till exploatering av fastigheterna Brösarp 12:129 och del av 5:5. Denna redogörelse beskriver den naturvårdspolicy som kommer att tillämpas vid exploateringen av fastigheterna

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Fungerande naturvård i skogen

Fungerande naturvård i skogen Fungerande naturvård i skogen Magnus Nilsson 1. Fastslagna politiska mål är helt OK Den biologiska mångfalden och den genetiska variationen skall säkerställas. Växt och djursamhällen bevaras så att i landet

Läs mer

Blå målklasser i skogsbruksplan

Blå målklasser i skogsbruksplan Bå måkasser i skogsbrukspan Mats Bomberg näringspoitisk samordnare Södra Vattenförvatning i skogen Umeå 22-23 jan 2014 Utbidningskampanj - Skogens vatten Utbidningspaket med studieförbundet Vuxenskoan

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson

Inventering av naturvärden med anledning. av detaljplan för del av Resö 8:69. Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson Inventering av naturvärden med anledning av detaljplan för del av Resö 8:69 Linda Andersson RIO GÖTEBORG NATUR-

Läs mer

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO)

Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Upplåtelse och regler för fiske inom Munksjön-Rocksjöns fiskevårdsområde (FVO) Beslut om att anta föreliggande dokument har fattats på Munksjön-Rocksjöns FVO årsstämma 2014-05-05. De ändrade reglerna gäller

Läs mer

Skogsfastighet i Purkijaur

Skogsfastighet i Purkijaur Skogsfastighet i Purkijaur Fin skogsfastighet med två skogsskiften belägna strax utanför Jokkmokk. Ett skifte ligger längs med väg 374 mot Arvidsjaur, skiftet har flera fina äldre tallskogar färdiga för

Läs mer

Fageruddsåsen SE0210253

Fageruddsåsen SE0210253 Bevarandeplan för Natura 2000-område Fageruddsåsen SE0210253 enligt 17 förordning (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken Regeringsgodkänd December 1998 Bevarandeplanen fastställd av Länsstyrelsen

Läs mer

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015

Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär. Resultat av markbyten 2013 2015 Ersättningsmark för skydd av natur en bra affär Resultat av markbyten 2013 2015 Resultat i korthet + 450 nya naturreservat: Totalt omfattar de värdefulla områden som nu ges långsiktig skydd en yta om drygt

Läs mer

Höör väster, Område A och del av B

Höör väster, Område A och del av B UV SYD RAPPORT 2004:19 ARKEOLOGISK UTREDNING STEG 2 Höör väster, Område A och del av B Skåne, Höörs socken, Höör 19:7 m. fl. Håkan Aspeborg Höör väster, Område A och del av B 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer