1 BIOLOGISK MÅNGFALD VID

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1 BIOLOGISK MÅNGFALD VID"

Transkript

1 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 1 BIOLOGISK MÅNGFALD VID nedre DaläLVen Tomas Loreth, Pär Eriksson Johan Persson, Gillis Aronsson 1

2 PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon Upplandsstiftelsen 2012 ISSN Omslagsbild: Gulfotshätta Foto: Gillis Aronsson Kartbearbetning: Per Stolpe 2

3 DELRAPPORT 1 BIOLOGISK MÅNGFALD VID nedre DaläLVen Tomas Loreth, Pär Eriksson Johan Persson, Gillis Aronsson Bredforsen från luften. Foto: Johan Persson. 3

4 4 Figur 1. Översiktskarta över marker som berörs av projektet.

5 Inledning År 2009 inledde Upplandsstiftelsen och Fortum Markets AB ett treårigt samarbete för att bevara naturvärden vid nedre Dalälven. Arbetet syftade till att bevara och utveckla naturmiljöer som älvängar, lövrika strandskogar och strömsträckor som karaktäriserar landskapet längs och i älven. Miljöerna är inte bara kännetecknande för de unika naturförhållandena, utan också som livsmiljöer för en rad hotade arter. Genom förändringar i markanvändningen inom jord- och skogsbruk i kombination med utbyggnaden av älven för vattenkraft håller dessa miljöer på att förändras eller helt försvinna. Under 2012 fortsatte samarbetet i och med starten av projektet Biologisk mångfald vid nedre Dalälven år Projektet finansieras av Fortums Nordiska Miljöfond, det vill säga försäljningen av Bra miljövalmärkt el. Naturskyddsföreningen har som miljöorganisation godkänt projektets utformning. Enligt de avtal parterna undertecknat ska projektet avrapporteras skriftligen i december varje år. Detta är projektets första delrapport. Projektets OMFAttning Arbetet syftar till att öppna upp och förhindra att älvängar och svämskogar växer igen, återskapa naturligt lövrika skogsmiljöer med asp och gamla ekar samt förbättra situationen för fisk och andra vattenlevande organismer som lever i strömmande vatten. Insatserna innebär: * röjning av gran och videbuskar från älvängar och svämskogar * röjning och gallring av planterade barrträd i lövskogsbestånd * frihuggning av gamla ekar * återinförande av betesdrift på svämskogar, i älvängar och på älvnära hagmarker * gynnande av lövträd som asp * kartläggning och skötselåtgärder för gamla träd främst genom frihuggning *kartläggning av naturvärden i strömsträckor * utläggning av lekgrus * övrig biotopvård av strömsträckor SAMARBETSPARTNER OCH INTRESSENTER Projektet har pågått sedan juni Arbetet leds av Upplandsstiftelsen i samråd med Fortum och SNF. Kontakter tas fortlöpande med myndigheter och markägare som berörs av projektet. 5

6 möten och planering Den 6 december 2012 är ett möte mellan Fortum och Upplandsstiftelsen inplanerat då årsrapporten presenteras och kommande arbete diskuteras. Genomförda åtgärder Arbete utfört i landmiljöer Restaureringsarbetet av älvängar fortsatte på Jörsön i naturreservatet Bredforsen. Framför allt genomfördes åtgärder i den norra fållan där salixbuskar röjts och gran som börjat växa in i lövsvämskog avverkats. Även en fäbodvall Harvbyvallen, som ingår i denna fålla, har restaurerats, se karta figur 4. Figur 2. Upplandsstiftelsens tillsyningsman i Bredforsens naturreservat Carl-Martin Olsson i den norra fållan på Jörsön. Salixbuskar har röjts för att öppna upp älvängen som nu betas. Foto: Pär Eriksson. Figur 3. Stora arealer älvängar och anslutande svämskogar som håller på att växa igen med buskar och gran ska restaureras på Gässön. Från och med år 2013 ska de betas med nötkreatur enligt planerna. En mindre del brukas redan genom slåtter. Foto: Pär Eriksson. 6

7 Figur 4. Restaurering av älvängar på Jörsön. Figur 5. Före detta ekhage som växt igen med björk och hassel, vid Nöttbo. Foto: Gillis Aronsson. Figur 6. Skogsstyrelsens arbetslag plockar och bränner ris på Harvbyvallen, en gammal färbodvall på Jörsön. Lennart Petterssons kor hjälper till med att hålla landskapet öppet. Foto: Pär Eriksson. 7

8 Ansökan utvald miljö: Restaurering av betesmarker Gässön, Bredforsen A B A A A Restaureringsområde Skala: 1: Delområde Figur 7. Älvängarna på Gässön kommer att restaureras och ställas i ordning för betesdrift år Upplandsstiftelsen, Box 2674, Uppsala

9 Figur 8. Karta över område 6 där ung blandlövskog främjats genom röjning av gran samt anslutande bestånd på Bergviks mark där 30 gamla ekar frihuggits. 9

10 Figur 9. Gamla ekar på Bergviks mark som är på väg att dö i konkurrens med uppväxande granskog på Rämsön. Foto: Pär Eriksson. Figur 10. Frihuggna gamla ekar på Bergviks mark på Rämsön. Foto: Pär Eriksson. 10

11 Figur 11. Gammal ek på Bergviks mark frihuggen mot ung lövskog som gransanerats. Foto: Pär Eriksson. Gamla ekar har frihuggits i svämskogen på Kvarnön i Bredforsens naturreservat. Ytterligare en betesfålla planeras på Gässön (Figur 7 och 8). Under året diskuterades gränsdragningar för stängsel med djurägaren och berörda jaktlag. Området kommer att restaureras med stöd från Länsstyrelsens landsbygdsenhet och hjälp av Fortums miljöfond. Åtgärder på Fortums marker vid Untra har utförts i enlighet med riktlinjerna i den naturvårdsplan som tagits fram. Lövskogsrestaureringar har utförts i på Rämsön i område 6. Här har gran röjts bort för att främja den naturligt uppkomna blandlövskogen. I anslutande bestånd på Bergviks mark har 30 gamla ekar som står i gammal svämskog frihuggits (Figur 8). Även lövskogsrestaureringar på Fortums mark, område 18 i naturvårdsplanen (Stora Tylleropsön), som inleddes år 2011 återupptogs under hösten. Under föregående projektperiod genomfördes en naturvårdsbränning på Fortums mark vid Untra, Övre Tylleropsön. En uppföljning av brännan med fokus på vedlevande insekter genomfördes år Inventeringen finansierades av Fortum men utanför detta projekt. Resultat redovisas i en särskild rapport (Bilaga 1). En noggrannare kartering av grova träd, främst ek, har gjorts i de igenväxta ekhagarna vid Nöttbo. Ungefär 80 hagmarksekar finns i det 16 hektar stora området som Upplandsstiftelsen arrenderar av Bergvik. I detta område planeras en restaureringshuggning följt av stängsling och bete. Särskilda insatser ska även göras för vitryggig hackspett då huggningen genomförs, bland annat genom att tillskapa död ved. 11

12 12 Figur 12. Karta över området vid Nöttbo med inprickade grova träd. Den gulsvarta linjen visar området som Upplandsstiftelsen arrenderar av Bergvik, och som ska restaureras till en beteshävdad ekhage.

13 ARBETE UTFÖRT I VATTENMILJÖER BREDFORSEN Bredforsområdet i Dalälven är beläget på gränsen mellan Uppsala och Gävleborgs län och är en strömsträcka med hög potential för strömlevande fisk och övrig vattenlevande fauna. Området är delvis Natura 2000-område och sedan tidigare naturreservat som ägs och förvaltas av Upplandsstiftelsen. Innan vattenregleringen, som skedde i samband med bygget av Söderfors kraftstation 1979, var sträckan rik på strömlevande harr och öring. I och med regleringen ändrades förhållandena för dessa arter till det sämre. Figur 13. Bredforsen i augusti Foto: Tomas Loreth. Upplandsstiftelsen har tillsammans med Hydrophyta Ekologikonsult sedan 2009 genomfört årliga elprovfisken i området. Syftet med provfiskena har dels varit att se hur fisksamhällets struktur, med fokus på harren, ser ut i strömmarna i Bredforsområdet och dels att följa upp utläggningen av lekgrus som skedde Årets undersökning jämförs även med de studier som gjordes i projektet mellan år 2009 och Under hösten har även möjligheterna att restaurera sidofårorna nedströms Fyllningen undersökts. Elprovfiskena utfördes längs den södra stranden av forsen vid Landkvarn, strömsträckorna strax norr om Björkholmen samt ett antal sidfåror nedströms Laxkaret och Fyllningen. Totalt fiskades åtta lokaler i området som ligger en knapp kilometer nordost om vägbron vid Bredforsen (Figur 14). 13

14 Figur 14. Elfiskeinventerade områden Bredforsen 2012 (lila). Den enda harren fångades i det nordvästligaste Figur 12. området. Elfiskeinventerade Rött område områden markerar i Bredforsen den plats 2012 på (gulmarkerade). spärrdammen som Den förslagsvis enda harren kan fångades öppnas i för att förbättra det nordligaste vattenflödet området. i sidofårorna. Av målarten harr fångades endast en individ (tabell 1). Det skedde på samma lokal, i den lilla strömmen Av målarten harr fångades endast en individ (tabell 1). Det skedde på samma lokal, direkt söder om vindskyddet på sydsidan av Landkvarnsforsen, som så gott som i den lilla strömmen direkt söder om vindskyddet på sydsidan av Landkvarnsforsen, samtliga harrar i Bredforsen fångats sedan undersökningarna startade Det låga som så gott som samtliga harrar i Bredforsen fångats sedan undersökningarna startade antalet harrar Det som låga fångats antalet genom harrar åren som ger fångats en bild genom av ett mycket åren ger svagt en bild bestånd av ett som mycket svagt riskerar bestånd att slås som ut helt. riskerar Det som att slås kan ut tolkas helt. som Det positivt som kan är tolkas att de harrar som positivt som fångats är att är de harrar ca 1-2 som år vilket fångats betyder är ca att 1 2 föryngring år vilket sker betyder om än att i liten föryngring skala. sker om än i liten skala. Tabell 1. Total fångst vid elfiske i Bredforsen mellan åren 2009 till Observera att det under 2011 års provfiske rådde mycket höga flöden i området vilket kraftigt begränsade antalet lokaler som kunde inventeras. Bredforsen Abborre Gers Gädda Harr Id Lake Löja Mört Stensimpa Öring

15 Under 2013 kommer en större elfiskeundersökning med elfiskebåt att ske i Bredforsen. Då kommer även de något djupare områdena av huvudfåran att inventeras, vilket inte är möjligt att genomföra med traditionellt elfiske. Förhoppningsvis får vi då svar på var den vuxna harren står, vilken storleksstruktur den har och inte minst vilka tätheter som finns. Med den informationen kan sedan det framtida arbetet med biotopvård och att förvalta beståndet i Bredforsen förbättras ytterligare. Under försommaren inventerades sidofårorna nedströms spegeldammarna för att undersöka möjligheterna till biotopförbättrande åtgärder för strömlevande fisk och då främst som lek- och uppväxtmiljöer för harr. I dagläget så går en betydande del av vattnet som passerar genom spegeldammarna ut via forssträckan vid Söderkvarn. Tyvärr så är den sträckan i stora partier för grund och brant för att utgöra någon vidare strömbiotop för annan fisk. Däremot finns det fina sidofåror väster om Söderkvarn som skulle gynnas av ökade flöden från spegeldammarna. I dagsläget finns det mycket sparsamt med lekgrus i sidofårorna men övrigt bottensubstrat med sten och block ger fina ståndplatser. Förutsättningarna för harren skulle kunna förbättras avsevärt med ökad beskuggning från omkringväxande vegetation och utläggning av lekgrus kombinerat med tillförsel av ved i vattnet och ökade flöden genom fårorna. En ändring av utloppet skulle inte medföra någon märkbar förändring från nuvarande flöden genom spärrdammarna förutom att utflödet sker cirka 20 meter väster om det som finns idag. Diskussion med Vattenfall kring åtgärderna kommer att föras under vintern 2012/2013. Figur 15. Sidofåra i Bredforsområdet som skulle gynnas av förändrat flöde från spegeldammarna. Foto: Per Stolpe. 15

16 TAMMÅN Tammån var en av de tre ursprungliga huvudfårorna i Dalälven nedströms Untrafjärden innan Untraverket stod färdigt Ån börjar sitt flöde vid dämmet vid Tammsforsen och rinner sedan via Daglösforsen och Hunsöforsen innan den mynnar ut i Brusbosundet strax nedströms kraftverket i Untra (Figur 16). Vattendraget har av Upplandsstiftelsen bedömts vara en potentiell öringlokal. Det är möjligt att den rödlistade aspen leker i de nedre delarna av Hunsöforsen. Figur 16. Strömsträckor i och kring Tammån som besöktes i juni 2012 för att bedöma deras potential att hysa strömlevande fisk. Områdena markerade med E, H och J provfiskades i september Under 2011 elfiskades delar av Tammsforsen och Hunsöforsen varvid en öring fångades i den senare. För 2012 har antalet lokaler som fiskats utökats och samtliga strömpartierna har besökts och bedömts för sin potential att hysa strömlevande fisk. 16

17 Öring Tabell 2. Total fångst vid elfiske i de tre forsarna Hunsöforsen, forsen mellan Hunsöarna och Daglösforsen, i Tammån Art Hunsöforsen Mellan Hunsöarna Daglösforsen Art Hunsöforsen Mellan Hunsöarna Daglösforsen Abborre 1 3 Abborre Björkna 0 0 Björkna Gädda 2 0 Gädda Id 0 0 Id Lake 1 1 Lake Löja 0 0 Löja Mört Mört Stensimpa Stensimpa Ål 1 0 Ål Hunsöforsen är den strömsträcka i Tammån som hyser störst potential för strömlevande fauna. Bottenstrukturen är varierad med både block och sten i varierade storlekar. Vattenhastigheten varierar mellan partier med forsande och strömmande Hunsöforsen är den strömsträcka i Tammån som hyser störst potential för strömlevande fauna. vatten samt några avsnitt med något lugnare strömhastighet. Totalt rör det sig om en cirka Bottenstrukturen 150 meter är lång varierad strömsträcka med både med block en medelbredd och sten i varierade på 15 meter. storlekar. Insatser Vattenhastigheten som varierar mellan kan partier göras med för forsande att förbättra och strömmande för arter som vatten trivs samt i strömmande några avsnitt vatten med är något bland lugnare annat strömhastighet. att Totalt rör öka det sig mängden om cirka död ved 150 i meter vattendraget. lång strömsträcka Fördelarna med med en ökade medelbredd kvantiteter på 15 död meter. ved Insatser är som kan göras för flera. att förbättra Dels så för skapas arter som det trivs variation i strömmande i flöden vilket vatten innebär bland fler annat och att bättre öka ståndplatser mängden död ved i vattendraget. för Fördelarna fisk. Dels med ökar ökade antalet kvantiteter arter av död bottenfauna ved är flera. som Dels trivs så i skapas strömmande det variation vatten i som flöden i vilket innebär fler sin tur gynnar fiskar som prederar på dessa. Skulle nästa års elprovfiske med båt visa och bättre ståndplatser för fisk. Dels ökar antalet arter av bottenfauna som trivs i strömmande vatten som i sin att det finns en öringstam kvar i Tammån kan det även bli aktuellt med att tillföra tur gynnar fiskar som prederar på dessa. Skulle nästa års elprovfiske med båt visa att det finns en öringstam lekgrus då det var relativt sparsamt med lämpligt substrat i forsen. kvar i Tammån kan det även bli aktuellt med att tillföra lekgrus då det var relativt sparsamt med lämpligt substrat i forsen. Figur 15. Iden med sina djupt röda fenor och lätt gulfärgade gällock trivs i strömmande vatten som Hunsöforsen. Foto: Alexander Masalin. Figur Den 17. rödlistade Iden med ålen sina som djupt gärna röda fenor uppehåller och lätt gulfärgade sig i skrymslen gällock trivs mellan i strömmande stenar och vatten i djuphålor som Hunsöforsen i strömmande i vatten Tammån. Foto: Alexander Masalin. fångades vid fyra tillfällen i Hunsöforsen (figur x). Den ena ålen var mycket grov och nästan sjuttio centimeter lång. Ålarna härstammar troligen från fångster av ung ål som fångas i ålyngelfällan i Kungsådran i 14 17

18 Den rödlistade ålen som gärna uppehåller sig i skrymslen mellan stenar och i djuphålor i strömmande vatten fångades vid fyra tillfällen i Hunsöforsen (Tabell 2). Den ena ålen var mycket grov och nästan sjuttio centimeter lång. Ålarna härstammar troligen från fångster av ung ål som fångas i ålyngelfällan i Kungsådran i Älvkarleby och sedan transporteras uppströms med bil för bland annat utsättningar i den uppströmsliggande Hedesundafjärden. Figur 18. Ål fångad vid elprovfiske i Hunsöforsen Foto: Alexander Masalin. Strömsträckan mellan Nedre och Övre Hunsön är cirka 120 meter lång och fem meter bred (Figur 19). Strömmen har varierad bottenstruktur och är rejält beskuggad och ser vid en första anblick ut att kunna erbjuda fina habitat för strömlevande fisk. Problemet är att den är väldigt grund och att den både uppströms och nedströms gränsar till stilla vatten med sjökaraktär. Stilla vatten med gott om gädda ger sällan bra förutsättningar för öring. Stora delar av sträckan var så gott som fisklös vid inventeringen och det var fram för allt i de nedre delarna som fisk fångades. Figur 19. Nedre delen av strömsträckan mellan Övre och Nedre Hunsön. Foto: Tomas Loreth. 18

19 Resultaten från den delen av Daglösforsen som provfiskades visade inte på någon god strömbiotop för fisk. Några enstaka stensimpor och en lake är inte mycket till fångst på en så stor yta. Genomgående för strömsträckorna i Tammån är att det krävs större vattenflöde för att bli riktigt bra. I dagsläget är det endast Hunsöforsen och till viss del Tammsforsen som har någorlunda god potential som strömhabit med den vattenmängd som passerar. Figur 20. Små lakar återfinns ofta i strömmande vatten i Uppsala län. Foto: Alexander Masalin. Metoder Elfisket utfördes 30 augusti i Bredforsen och 4 5 september i Tammån 2012 enligt Fiskeriverkets standard SS-EN För att täcka så stora ytor som möjligt och på så sätt öka chanserna att fånga nyckelarten harr i Bredforsen och öring i Tammån användes kvalitativt fiske. Detta kräver endast en utfiskning per lokal vilket ger fler provfiskade ytor. Endast på den lokal där harr fångades genomfördes fler utfiskningar. För fisket användes ett LUGAB L600 elfiskeaggregat. Spänningen var 600 V. Uppföljning biotopvårdsåtgärder Under hösten 2012 genomfördes en ytterligare en uppföljning av den utläggning av lekgrus som genomfördes i slutet av augusti 2011, då 45 ton med sten och grus lades ut i Bredforsen. Efter det så har det vid några tillfällen släppts betydande mängder med vatten genom luckorna i Bredforsen vilket gjort att gruset spridit ut sig och antagit en mer naturlig placering i strömmarna, något som konstaterades i november 2011 och nu även i augusti

20 DJUPSTRÖMMEN Som en del av arbetet med att ta fram underlag för biotopvård i vattendrag kring Untra besöktes Djupströmmen den 13 juni Flödet i Djupströmmen regleras uteslutande av en icke fjärrstyrd dammlucka. Vid besökstillfället var vattenflödet mycket lågt. Strömmen har dock god potential för det akvatiska livet tack vare bra skuggning från träd längs stränderna och förekomst av död ved i vattnet. En ökad vattenföring genom Djupströmmen skulle därför kunna återskapa området till en levande strömbiotop. EKONOMISK REDOVISNING VERKSAMHET LAND OCH VATTEN JUNI DEC 2012 Tabell 3 Kostnader land (exkl. moms) Skötselåtgärder Bredforsen Insektsinventering på Övre Tylleropsön Skötselåtgärder Untra Resor 900 Summa Kostnader vatten (exkl. moms) Konsulter GIS-arbeten Projektering vattenmiljöer Material Uppföljning biotopvård Bredforsen Bilhyra/logi Summa

21 21

22 22

23 23

24 rapport 2012/6 insektsinventering av naturvårdsbränna på Övre Tylleropsön vid nedre Dalälven ett år efteråt Olof Hedgren

25 Författare Olof Hedgren Foto framsida Pär Eriksson. Bränd gran Omslag: västra stranden av Övre Tylleropsön (augusti 2011), murklor (juni 2012) samt kortvingen Porrhodites fenestralis. Samtliga foton i denna rapport av Olof Hedgren Produktion och Layout Upplandsstiftelsen Kontakt upplandsstiftelsen Telefon Hemsida Upplandsstiftelsen 2012 Tack Studien initierades av Pär Eriksson vid Upplandsstiftelsen och genomfördes med ekonomiskt stöd av Fortum AB. Crister Boström (Untra) hjälpte till med båten.

26 Insektsinventering av naturvårdsbränna på Övre Tylleropsön vid nedre Dalälven två år efteråt Olof Hedgren 1

27 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 4 Metodik Undersökningsområde, insamling 5 Resultat och diskussion 8 Tack 10 Litteratur 11 Artlista 12 Omslag: västra stranden av Övre Tylleropsön (augusti 2011), murklor (juni 2012) samt kortvingen Porrhodites fenestralis. Samtliga foton i denna rapport av Olof Hedgren 2

28 Sammanfattning Brunnen skog är livsmiljö för en lång rad insekter, svampar och andra organismer. Den 9 juni 2011 utfördes en planerad naturvårdsbränning på Övre Tylleropsön vid Untra i nedre Dalälven i Uppland. Branden organiserades av Upplandsstiftelsen och utfördes på ett led i en ekologiskt anpassad skötselplan på de marker Fortum AB äger vid Untra. Man brände sju hektar ca 90-årig grandominerad blandskog med inslag av tall, björk, asp och klibbal. Insektsfaunan undersöktes under 2011 och 2012 i bränningsområdet. Totalt 152 arter är noterade, främst skalbaggar (133 arter) men även vedlevande barkskinnbaggar (4 arter), vedsteklar (2 arter) och parasitsteklar (13 arter). Åtminstone sju arter är starkt brandgynnade, nämligen sotsvart praktbagge Melanophila acuminata, liten brandlöpare Sericoda quadripunctata, fuktbaggarna Henoticus serratus och Cryptophagus corticinus, kolsvart trädbasbagge Sphaeriestes stockmanni, stor plattnosbagge Platyrhinus resinosus och barkskinnbaggen Aradus lugubris. Av dessa är liten brandlöpare är marklevande medan de övriga är knutna till ved, bark och vedsvampar. Den sällan påträffade kortvingen Porrhodites fenestralis är ny för Uppland, och bör tillsvidare också räknas som en brandgynnad art. Fyra arter är rödlistade (NT), glansbaggen Ipidia binotata, stekelbock Necydalis major, mindre timmerman Acanthocinus griseus och stor plattnosbagge. Ytterligare elva av de påträffade arterna har varit rödlistade tidigare. Sannolikt har brandarterna gynnats av tidigare naturvårdsbränningar vid nedre Dalälven med omnejd. Denna region är mycket artrik vad gäller vedlevande insekter i allmänhet, och alltfler av dessa uppträder på brandfältet. Mängden grov granved har ökat kraftigt jämfört med läget före brand. Många granar dör efterhand av brandskador och barkborrar. Det finns även grova, döda tallar och björkar. Under de två första åren var det mycket gott om marksvamp i den brända förnan, bl.a. toppmurkla. 3

29 Inledning Nyligen bränd skog är livsmiljö för minst ett 50-tal arter brandspecialiserade insekter och en lång rad svampar. Brandinsekter koloniserar huvudsakligen de träd som påverkats av brand, men några är marklevande. Brandgynnade svampar kan blomma upp under bark och i veden men de flesta är markbundna. Även vissa växter är knutna till bränd skogsmark. Bränd skog gynnar även ett stort antal andra skogslevande arter som drar nytta av den brända skogen under lång tid efteråt. Hit räknas många rödlistade eller sällsynta arter som är beroende av död ved. Av landets ca 4400 bofasta skalbaggsarter är ca 1300 vedlevande, varav minst en fjärdedel är rödlistade (Gärdenfors 2010). Andra insektsgrupper är minst lika artrika men inte lika väl studerade. De får dock alltmer uppmärksamhet i samband med bränd skog, bl.a. vissa skinnbaggar, vedsteklar och parasitsteklar som är knutna till ved (t.ex. Hedgren 2008). Naturligt sett bidrar skogsbränder till en hög variation av trädslag och trädåldrar i landskapet, inte minst gynnas löv och tall på bekostnad av gran. Dagens skogslandskap har genom skogsbruket i hög grad förts bort från detta naturtillstånd, med följd att många skogsarter blivit mer sällsynta eller försvunnit. För att gynna mångfalden har naturvårdsbränningar på senare tids införts över större delen av landet, främst av länsstyrelser och skogsbolag. Även om den brända arealen inte är så stor totalt sett är det dock en förbättring jämfört med tidigare delen av 1900-talet då arealen bränd skogsmark var ytterst låg, och man även ofta avverkade vådabränd skog. Bränd skog har kopplingar till flera av Naturvårdsverkets olika åtgärdsprogram, i första hand det för brandinsekter i boreal skog men även programmen för skalbaggar på nyligen död tall, skalbaggar på äldre tallved respektive björklevande vedskalbaggar i Norrland. Under de senaste åren har man börjat analysera insektsfaunans respons på de ökade bränningarna. I en landskapsstudie i Dalarna med gränstrakter framkom att av ca 30 starkt brandgynnade arter har tre ökat under perioden , nämligen kolsvart trädbasbagge Sphaeriestes stockmanni, slät tallkapuschongbagge Stephanopachys linearis och grov tallkapuschongbagge S. substriatus (Wikars 2009). Kapuschongbaggarna är numera ej längre rödlistade tack vare ökad utbredning och tätare förekomster, främst i Dalarna och södra Norrland. Å andra sidan tycktes åtminstone fem arter ha minskat under samma period, bl.a. sotsvart praktbagge Melanophila acuminata och barkskinnbaggen Aradus lugubris (Wikars 2009). En annan tydlig trend var att vedinsekter knutna till naturskogar gått tillbaka, och då särskilt lövträdsarter. Viktiga slutsatser var att bränd skog är mer gynnsamt än brända hyggen (på kort och lång sikt), och att nya bränningar bör förläggas i närheten av aktuella artförekomster. Projektet genomfördes på uppdrag av Pär Eriksson, Upplandsstiftelsen. Arbetet finansierades av Fortum AB och är en del i arbetet med en naturvårdsanpassad skötsel av företagets marker vid Untra kraftverk 4

30 Metodik Undersökningsområdet På Övre Tylleropsön i nedre Dalälven inom landskapet Uppland brändes ett område om ca sju hektar den 9 juni 2011 (Fig. 1). Branden organiserades av Upplandsstiftelsen och utfördes på ett led i en ekologiskt anpassad skötselplan på de marker Fortum AB äger vid Untra. Området kännetecknas av ca 90-årig gran på blockig mark med blåbärsris. Det finns ett visst inslag med grov tall och lövträd som främst björk men även asp och klibbal. Före bränning skedde en systematisk röjning av smågranar. Enstaka större granar fälldes också. Bränningen gick till en början trögt. Mestadels brann riset från röjningen. Efterhand uppstod hårdare bränder vid västra stranden och längs andra kanter. Vid västra stranden dog även tall successivt åren efteråt. Efterföljande glödbränder kom att fälla en hel del granar. Några granar dödades av granbarkborre redan första sommaren, en utveckling som sedan tog fart under sommaren Under 2012 hade det blivit ett rikt uppslag med små lövplantor på brännan, både asp och björk. På sikt bör lövinslaget bli mycket påfallande. Vid nedre Dalälven finns numera en god succession av naturvårdsbränningar. Ca 5 km åt sydväst har bränning skett inom Bredforsens naturreservat. Ca 5 km åt norr finns flera brandfält vid Båtfors naturreservat från de senaste tio åren, och längre bort i öster ligger bl.a. Marma skjutfält och bolagsmarker med god brandkontinuitet (Eriksson m.fl. 2005, Hedgren 2008, Wikars 2008). Även längre tillbaka i tiden finns fynd av brandgynnade arter inom regionen (Baranowski 1975, Palm 1955). Figur 1. Bränningsområde på Övre Tylleropsön, med ungefärlig avgränsning (svart linje). Insamling och bestämning Insekter eftersöktes med fönsterfällor på brandskadade träd, sållning av förna och direktsök på trädstammar (insekter och gnagspår). Fällorna bestod av mindre plastlådor fyllda med vatten, grön propylenglykol och lite diskmedel, och med en genomskinlig plastskiva 12x20cm som flygbarriär. Under 2011 användes 14 fönsterfällor (8 på gran, 3 på tall, 3 på björk) under 5

31 perioden 12 juni - 8 augusti. Under 2012 användes också 14 fällor (7 på gran, 1 på tall 1, 6 på björk) under perioden 14 juni - 2 september. Under 2011 satt fällor i två grupper om sju stycken. Första gruppen sattes upp öns norra del, mittemot fastlandets båtplats som nås via en smal slingrig väg. Här är skogen trots gallring och bränning ännu tät och skuggig, och fällor sattes på gran och björk (Fig. 3). Den andra gruppen sattes på öns västra sida där ungefär en hektar blev hårt bränd med gott om döende gran samt rätt svårt skadad björk och tall som följd. Detta är öns mest solöppna brandmiljö (Fig. 2, omslag). Fördelningen av fällor under 2012 var likartad. Antal erhållna individer under respektive år blev inte särskilt stort (<1000), bl.a. genom att många insekter redan svärmat före bränningstidpunkten 2011 tack vare en ovanligt varm försommar detta år, och att säsongen 2012 var sval och regnig. En annan orsak är att flera fällor satt i tät, skuggig skog där flygaktiviteten kan vara lägre än i solvarma lägen. De flesta individer artbestämdes, inklusive "svårare" grupper såsom kortvingar. Triviala arter som t.ex. förökar sig i vanliga stubbar bestämdes endast stickprovsmässigt. Fynden lades in på Artportalen. Figur 2. Fönsterfälla på döende gran inom hårdbränt område vid västra stranden. I förnan förekom liten brandlöpare Sericoda quadripunctata i stort antal under båda åren. Marken täcks av barr från döende träd. I förnan märks en rik svampflora med bl.a. toppmurkla och ett tätt uppslag av asp och björk. 6

32 Figur 3. Öns nordöstra del med gott om fallna granar, och plats för den ena gruppen om sju fällor. Fyndplats för bl.a. stor hornstekel Urocerus gigas och mindre timmerman Acanthocinus griseus. På bränd björk växte under 2012 de typiska tickorna av brandskiktdyna, en vedsvamp som är viktig för stor plattnosbagge Platyrhinus resinosus. Figur 4. Branden var lågintensiv på öns inre delar, men efter två år hade många granar dött av brandskador och barkborrar. 7

33 Resultat och diskussion Totalt noterades under minst 152 arter av främst skalbaggar (133 arter) men också barkskinnbaggar (4 arter i släktet Aradus), två vedstekelarter samt 13 arter av vedlevande parasitsteklar som angriper "värdlarver" i bark och ved. Av dessa är fyra rödlistade (kategori NT, "hänsynskrävande"), nämligen glansbaggen Ipidia binotata, stekelbock Necydalis major, mindre timmerman Acanthocinus griseus och stor plattnosbagge. Ytterligare elva av de påträffade arterna har varit rödlistade tidigare. Dessa kan ses som ovanliga naturskogsarter som främst är knutna till äldre barrskog med inslag av björk. Åtminstone sju arter är starkt brandgynnade (Tab. 1). Flera av dessa uppträdde i stort antal. Sotsvart praktbagge koloniserar barken vid basen av bränd gran, tall eller björk i soliga lägen. Liten brandlöpare är en jordlöpare knuten till skogbevuxen mark som brunnit, och som visat sig undvika marker som kalhuggits före brand. Den var särskilt talrik på den hårt brända delen vid västra stranden (Fig. 2), med ett tiotal individer per kvadratmeter. Några små skalbaggar som söker sig till svamprika brända vedmiljöer är kolsvart trädbasbagge och fuktbaggarna Henoticus serratus och Cryptophagus corticinus. De två förstnämnda var mest vanliga, den tredje arten är knuten till bränd björk. Bland släktet Aradus påträffades främst Aradus lugubris, en av landets mer allmänna, brandgynnade barkskinnbaggar. Tabell 1. Brandgynnade och rödlistade arter (eller tidigare rödlistade) under rödlista 2010 tidigare rödlistning starkt brandgynnade arter liten brandlöpare Sericoda quadripunctata - (klass 4, 1993) sotsvart praktbagge Melanophila acuminata - (NT 2000) fuktbaggen Cryptophagus corticinus - (klass 4, 1993) sågtandad fuktbagge Henoticus serratus - - kolsvart trädbasbagge Sphaeriestes stockmanni - (NT 2000) stor plattnosbagge Platyrhinus resinosus NT barkskinnbaggen Aradus lugubris - - naturskogsarter, även gynnade av brand glansbaggen Epuraea deubeli - (NT 2000) glansbaggen Ipidia binotata NT Thomsons trägnagare Anobium thomsoni - (klass 4, 1993) trägnagaren Dorcatoma robusta - (klass 4, 1993) fuktbaggen Caenoscelis subdeplanata - - spolbaggen Scraptia fuscula - (NT 2000) yxbagge Serropalpus barbatus - (klass 4, 1993) liten timmerman Acanthocinus griseus NT stekelbock Necydalis major NT bronshjon Callidium coriaceum - (NT 2000) halvknäpparen Hylis cariniceps - (NT 2000) 8

34 Kortvingen Porrhodites fenestralis är ny för Uppland (ett ex. i fönsterfälla 2011, bekräftat av Torbjörn Ramqvist, Sollentuna). Den tillhör underfamiljen Omaliinae med oftast platta, brunaktiga och medelstora kortvingar. Arten är nordlig med äldre fynd i Lule och Torne lappmark, Norrbotten, Jämtland och Hälsingland. Det finns endast två publicerade fynd i modern tid, nämligen på färska jättebrandfält i övre Norrland (Muddus nationalpark och Stora Klusåberget). Den finns även i Kanada. Dess status och ekologi var förr beskriven av Thure Palm som "Mycket sällsynt oftast tagen flygande, men någon gång också vid sållning av mossa och löv på fuktig ängs- och skogsmark. Mest i fjällens närhet." Till detta får man nu lägga en koppling till nyligen bränd skogsmark. Flera naturskogsarter gynnas också av utbudet av dödade träd. Bland långhorningarna noterades mindre timmerman (gran och tall), bronshjon (gran) och stekelbock (solexponerad björk). Mindre timmerman var tidigare betraktad som en urskogsrelikt på Gotska sandön, men har visat sig dra stor nytta av nya brandfält i stora delar av Uppland (Hedgren 2008). Andra exempel är yxbagge (gran) och vissa savbaggar av släktet Epuraea. Glansbaggen Epuraea deubeli förekommer sällsynt i gångar av vedborre och granbarkborre, och är knuten till äldre granskog. Halvknäpparen Hylis cariniceps är beroende av rötad ved, och fyndet är ett av de mer nordliga i landet. Ett annat intressant fynd är kortvingen Atheta monticola (ett ex. i fälla), i modern tid ej påträffad längre norrut i landet. Bland rovlevande skalbaggar konstaterades den avlånga Nemozoma elongatum, som jagar barkborrelarver under bark. Under 2012 påträffades alltfler skalbaggar som är knutna till vedsvampar eller svampig ved, vilket är naturligt då de döda träden börjar brytas ner. Hit hör bl.a. glansbaggen Ipidia binotata som är knuten till brunrötad ved med klibbticka. Vitrötad ved av björk attraherade bl.a. trägnagaren Dorcatoma robusta, vedsvampbaggen Mycetophagus multipunctatus och vedknäpparen Ampedus pomonae. Vedsteklar är storväxta med kraftiga äggläggare, och larverna utvecklas inne i veden på döda barr- eller lövträd. På bränd gran noterades stor hornstekel Uroceros gigas, och knuten till främst klibbal är kamelstekeln Xiphydria camelus. Dessa är utbredda i landet. Figur 5. Kortvingen Porrhodites fenestralis. 9

35 En annan grupp steklar är parasitsteklar som letar upp andra insektlarver och lägger sina ägg på eller inuti dessa, och som alltså tjänar som ett levande matförråd. Vissa arter är starkt knutna till en eller några få skalbaggsarter. Parasitstekeln Aulacus striatus är dock specialist på kamelstekelns larver. Även Rhyssella approximator är knuten till släktet Xiphydria, och dessa två parasitsteklar är därmed lövträdsbundna. På döda granar är den stora hornstekeln på samma vis ansatt av den storväxta Rhyssa persuasoria som inklusive äggläggare kan bli uppåt 10 cm lång. Bland övriga parasitsteklar noterades ett komplex som är knuten till allmänna långhorningar på död gran såsom barkbockar Tetropium. Hit hör bl.a. Helconidea dentator, Neoxorides collaris och Xorides irrigator. Den sistnämnda parasitstekeln kan också känd för att angripa mindre timmerman. På lövträd är björksplintborren Scolytus ratzeburgi parasiterad av braconidstekeln Coeloides ungularis. Det finns också arter som angriper sotsvart praktbagge, och det är möjligt att ännu oidentifierat material innehåller någon av dessa. Minst 13 arter parasitsteklar har alltså konstaterats med en måttlig insats, vilket tyder på en hög artrikedom. Det finns fler att upptäcka, inte minst bland småväxta arter som lever på olika barkborrar. Artrikedomen är jämförbar med viktiga skalbaggsfamiljer som t.ex. långhorningar där 15 arter har påträffats. Vedfaunan speglar mycket väl att granen var det dominerande trädslaget. Artrikedomen hade varit högre om det funnits fler lövträd av olika slag. Det hade nog varit en fördel med högre brandintensitet, men det kan vara svårt att få till i en naturligt fuktig och tät granskog. Å andra sidan är arealen bränd skogsmark så låg att alla bidrag är välkomna, även på fuktigare marker. Naturvårdsbränning kan snabbt omvandla ett ensidigt, likåldrigt och vedfattigt bestånd till dess raka motsats. Upprepade bränningar inom en region är dessutom önskvärt eftersom det bygger upp större populationer och skapar ett nätverk av värdefulla biotoper. Vedfaunans fortsatta utveckling är väl värd att följa, särskilt med tanke på läget inom en mycket artrik region. Tack Studien initierades av Pär Eriksson vid Upplandsstiftelsen och genomfördes med ekonomiskt stöd av Fortum AB. Crister Boström (Untra) hjälpte till med båten. 10

36 Litteratur Baranowski, R Några bidrag till kännedomen om coleopterfaunan vid nedre Dalälven 1. Entomologisk Tidskrift 96: Eriksson, P., Frycklund, I., Löfgren, T. & Abenius, J Marma skjutfält - en kanonlokal för insekter. Entomologisk Tidskrift 126: Gärdenfors, U Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hedgren, O Insektsinventering av åtta brandfält i Uppland Rapport till länsstyrelsen i Uppsala län (opublicerad). Palm, T Coleoptera i brandskadad skog vid nedre Dalälven. Entomologisk Tidskrift 76: Wikars, L.-O Uppföljning av insekter efter tre naturvårdsbränningar i Båtfors naturreservat i nedre Dalälven, Tierps kommun, Uppsala län. Opubl. rapport, Länsstyrelsen Uppsala län. Wikars, L.-O Insekter på brandfält i Dalarna och dess gränstrakter Länsstyrelsen Dalarnas län. Naturvårdsenheten, Rapport 2009:18. 11

37 Artlista (se Artportalen för detaljer) barkskinnbaggar Aradus betulae Aradus crenaticollis Aradus depressus Aradus lugubris skalbaggar Hedögonlöpare Notiophilus aquaticus Fläckig ögonlöpare Notiophilus biguttatus Liten brandlöpare Sericoda quadripunctata Björkkornlöpare Amara brunnea Mörk trädlöpare Dromius agilis Anisotoma humeralis Anisotoma axillaris Anisotoma castanea Anisotoma glabra Anisotoma orbicularis Rödsköldad asbagge Oiceoptoma thoracicum Nicrophorus vespilloides Xylodromus depressus Porrhodites fenestralis Euplectus nanus Mycetoporus lepidus Lordithon lunulatus Sepedophilus constans Sepedophilus immaculatus Haploglossa marginalis Atheta laticollis Atheta fungi Atheta nigricornis Atheta monticola Dinaraea aequata Astenus lyonessius Rugilus rufipes Nudobius lentus Othius subuliformis Erichsonius cinerascens Gabrius expectatus Gabrius trossulus Bisnius fimetarius Philonthus politus Platydracus latebricola Microcara testacea Cyphon coarctatus Sotsvart praktbagge Melanophila acuminata Hylis cariniceps Trixagus dermestoides Selatosomus impressus Ampedus pomonae Ampedus balteatus Ampedus nigrinus Melanotus castanipes Dalopius marginatus Cardiophorus ruficollis Cantharis figurata Malthodes marginatus Dermestes murinus Megatoma undata Mjuk trägnagare Ernobius mollis Thomsons trägnagare Anobium thomsoni Envis trägnagare Hadrobregmus pertinax Dorcatoma dresdensis Robust tickgnagare Dorcatoma robusta Nemozoma elongatum Myrbagge Thanasimus formicarius Aplocnemus nigricornis Dasytes plumbeus Anthocomus fasciatus Sphindus dubius Epuraea deubeli Epuraea thoracica Epuraea marseuli Epuraea binotata Epuraea rufomarginata Ipidia binotata Cychramus luteus Glischrochilus hortensis Glischrochilus quadripunctatus Pityophagus ferrugineus Rhizophagus ferrugineus Rhizophagus dispar Cryptolestes abietis Henoticus serratus Micrambe abietis Cryptophagus corticinus Cryptophagus scanicus Caenoscelis subdeplanata Caenoscelis sibirica Dacne bipustulata Triplax russica Cerylon histeroides Cerylon ferrugineum Myzia oblongoguttata Stephostethus pandellei Corticaria rubripes Litargus connexus Mycetophagus multipunctatus Halsfläckad brunbagge Hallomenus binotatus Vanlig brunbagge Orchesia micans Yxbagge Serropalpus barbatus Tvåfläckig tornbagge Tomoxia bucephala Ullbagge Lagria hirta Corticeus linearis Brokig svampsvartbagge Diaperis boleti Gulgrön blombagge Chrysanthia geniculata Kolsvart trädbasbagge Sphaeriestes stockmanni Salpingus planirostris Salpingus ruficollis Euglenes pygmaeus Anidorus nigrinus Brunhuvad spolbagge Scraptia fuscula Anaspis thoracica Barrträdlöpare Rhagium inquisitor Gulröd blombock Stictoleptura rubra Tegelbock Anastrangalia sanguinolenta Trebandad blombock Judolia sexmaculata Fyrbandad blombock Leptura quadrifasciata Stekelbock Necydalis major Brun barkbock Arhopalus rusticus Strimmig barkbock Asemum striatum Allmän barkbock Tetropium castaneum Bitbock Spondylis buprestoides Kortvingad granbock Molorchus minor Bronshjon Callidium coriaceum Gråbandad getingbock Xylotrechus rusticus Tallbock Monochamus sutor 12

38 Mindre timmerman Acanthocinus griseus Plagiosterna aenea Näckrosbagge Galerucella nymphaeae Stor plattnosbagge Platyrhinus resinosus Anthribus nebulosus Magdalis violacea Vanlig snytbagge Hylobius abietis Svart tallbastborre Hylastes brunneus Större dubbelögad bastborre Polygraphus poligraphus Björksplintborre Scolytus ratzeburgi Sextandad barkborre Pityogenes chalcographus Åttatandad barkborre Ips typographus Hårig barkborre Dryocoetes autographus Trypodendron laeve Trypodendron linearis vedsteklar Stor hornstekel Urocerus gigas Kamelstekel Xiphydria camelus parasitsteklar Aulacus striatus Gasteruption assectator Echthrus reluctator Neoxorides collaris Pseudorhyssa nigricornis Rhyssa persuasoria Rhyssella approximator Odontocolon dentipes Xorides ater Xorides irrigator Coeloides ungularis Helconidea dentator Helconidea ruspator 13

39 Box 26074, Uppsala Detta material är en enkel avrapportering där vi redovisar arbete och resultat inom ett visst projekt som pågått under det aktuella året.

40 24

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

RAPPORT 2012/3 DELRAPPORT 1

RAPPORT 2012/3 DELRAPPORT 1 SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2012/3 DELRAPPORT 1 BIOLOGISK MÅNGFALD VID NEDRE DALÄLVEN 2012 2015 Tomas Loreth, Pär Eriksson Johan Persson, Gillis Aronsson 1 PRODUKTION

Läs mer

Insektsinventering av naturvårdsbränna på Övre Tylleropsön vid nedre Dalälven 2011 tre månader efter bränning

Insektsinventering av naturvårdsbränna på Övre Tylleropsön vid nedre Dalälven 2011 tre månader efter bränning Bilaga 1 Insektsinventering av naturvårdsbränna på Övre Tylleropsön vid nedre Dalälven 2011 tre månader efter bränning Olof Hedgren 1 Innehåll Sammanfattning 3 Inledning 4 Metodik Undersökningsområde,

Läs mer

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2010/7 DELRAPPORT 3 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2010 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.

Läs mer

DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN

DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN SAMARBETSPROJEKT Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen DELRAPPORT 5 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN 2012 Pär Eriksson Johan Persson Tomas Loreth PRODUKTION Upplandsstiftelsen Telefon 018-611 62 71 www.upplandsstiftelsen.se

Läs mer

RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län.

RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län. RAPPORT 2008/12 ÄLVÄNGSSKÖTSEL samt inventering av urskogslöpare Platynus longiventris i naturreservatet Bredforsen, Uppsala län Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson KARTOR Pers Stolpe Lantmäteriet 2008,

Läs mer

Entomologiska värden i ett tallbestånd på Norra Åsums militära övningsområde

Entomologiska värden i ett tallbestånd på Norra Åsums militära övningsområde Entomologiska värden i ett tallbestånd på Norra Åsums militära övningsområde Gunnar Isacsson Rapport 2012-09-24 Sammanfattning Det undersökta tallbeståndet hyser stora entomologiska värden. Bland vedinsekterna

Läs mer

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010

rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 rapport 2011/5 Fiskinventering i Hågaån 2010 Johan Persson och Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen, Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult, Ylva Lönnerholm, Uppsala universitet Författare Johan Persson

Läs mer

RAPPORT 2013/10 DELRAPPORT

RAPPORT 2013/10 DELRAPPORT RAPPORT 2013/10 DELRAPPORT 2 Biologisk mångfald vid nedre Dalälven 2012 2015 Pär Eriksson, Gillis Aronsson, Tomas Remén Loreth och Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult

Läs mer

rapport 2011/3 elfiskeinventering och biotopvårdsåtgärder i Bredforsenområdet 2011

rapport 2011/3 elfiskeinventering och biotopvårdsåtgärder i Bredforsenområdet 2011 rapport 2011/3 elfiskeinventering och biotopvårdsåtgärder i Bredforsenområdet 2011 Tomas Loreth och Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Innehåll Förord 3 Inledning

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Tina Hedlund, Aquanord 2006-06-22 Rapport Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006 Undersökningen utförd av Tina Hedlund Aquanord Bakgrund Hösten 2005 utfördes två elfisken i Vojmån och ett elfiske

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Naturvärdesinventering

Naturvärdesinventering Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun 2016-10-20 Uppdragsnr: 16139 Status: Granskningshandling Naturvärdesinventering Porsödalen Luleå kommun Beställare Luleå kommun Daniel Rova Konsult Vatten

Läs mer

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016

Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans

Läs mer

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson

RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima. Pär Eriksson RAPPORT 2006/9 INVENTERING AV STRANDMILJÖER VID DALÄLVENS MYNNING EFTER STRANDSANDJÄGARE Cicindela maritima Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO Pär Eriksson KARTOR Lantmäteriet 2006, SGU Länsstyrelsen

Läs mer

Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner

Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat. Göteborgs och Partille kommuner Undersökning av brandfält på Stora Getryggen i Delsjöområdets och Knipeflågsbergens naturreservat Göteborgs och Partille kommuner Pro Natura Thomas Appelqvist Rickard Gimdal Mikael Finsberg 1997 Bakgrund

Läs mer

1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö

1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö Landskapseffekter av skogsbruk på vedskalbaggar, varför försvinner arter fast rester av livsmiljöerna finns kvar? Lasse Wikars 1) För lite och alltför fragmenterad livsmiljö Otillräckligt med livsmiljö

Läs mer

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun Foto: Boris Berglund 1 Bakgrund och beskrivning av lokalen 2007 gjorde Boris Berglund en inventering av hasselmus i Marks kommun på uppdrag av miljökontoret.

Läs mer

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3.

Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Tätortsnära skogar i Skellefteå stad. Del 3. Text och bild: Patrik Nygren för Naturskyddsföreningen i Västerbotten. Under 2012 har Naturskyddsföreningen inventerat flera tätortsnära skogar i Skellefteå

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och

Läs mer

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner

Läs mer

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07 NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160

Läs mer

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012

rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 rapport 2013/6 FISKUNDERSÖKNINGAR I FYRISÅN 2012 Tomas Loreth, Upplandsstiftelsen Johan Persson, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Anders Larsson, Fyrisåns vattenförbund Niclas

Läs mer

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering 2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg

Läs mer

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3

Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig

Läs mer

Naturvärden i Hedners park

Naturvärden i Hedners park Naturvärden i Hedners park Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Resultat... 3 Förslag till hänsyn vid restaurering... 6 Förstasidan visar beståndet med gamla tallar, den norra granbersån

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun

Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken

Läs mer

Begäran om nyckelbiotopsinventering av avverkningsanmäld skog

Begäran om nyckelbiotopsinventering av avverkningsanmäld skog 10 november 2016 Mottagare: Skogsstyrelsen Länsstyrelsen i Uppsala län, Naturvårdsenheten Tierps kommun Kopia för kännedom: sandra.hanninen@storaenso.com antti.kujanpaa@storaenso.com hanna.staland@storaenso.com,

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015

Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Flottledsåterställning i Bureälven Etapp 1 Delrapport Strömsholm Bursjön 2015 Foto: Tony Söderlund Bakgrund Flottningen av timmer var som mest omfattande i Sverige mellan 1850-1950. Detta var den metod

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för

Läs mer

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer. Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med

Läs mer

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun

Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun 1(6) Restaureringsplan för Natura 2000- området på Utlängan, SE0410224, i Karlskrona kommun Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Utlängan. Postadress: SE-371 86 KARLSKRONA Besöksadress:

Läs mer

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr

Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr 1(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 2006 och 2009 2(6) Inventering av snäckor i fem östgötska rikkärr Utförd 20062006-2009 Inventeringen har genomförts som en del i EU-LIFE-projektet

Läs mer

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat

Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat Vedlevande skalbaggar i Risens naturreservat En sammanställning av intressanta observationer 2001 2002 samt resultat från en översiktlig inventering av sällsynta arter 2002 Björkkärr i Risens naturreservat

Läs mer

NATURCENTRUM AB NATURINVENTERING VEDSKALBAGGAR PÅ BRANDFÄLT I HORNSÖ INVENTERING

NATURCENTRUM AB NATURINVENTERING VEDSKALBAGGAR PÅ BRANDFÄLT I HORNSÖ INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURINVENTERING VEDSKALBAGGAR PÅ BRANDFÄLT I HORNSÖ INVENTERING PÅ UPPDRAG AV SVEASKOG AB APRIL 2009 Inventering, text och foto Naturcentrum AB, 2007 Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund

Läs mer

Insektsinventering. i Långängarnas naturreservat. Gävleborgs län 2008. Rapport 2011:12

Insektsinventering. i Långängarnas naturreservat. Gävleborgs län 2008. Rapport 2011:12 Insektsinventering i Långängarnas naturreservat Gävleborgs län 2008 Rapport 2011:12 Omslagsfoto: Aspar med fönsterfälla, skötselområde 3b, Död stående asp, skötselområde 1b, Lågor, skötselområde 1a, Död

Läs mer

Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län

Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län Fakta 2016:12 Kartering av förekomst av läderbagge Stockholms län Publiceringsdatum 2016-11-02 Författare: Stanislav Snäll Foton: Stanislav Snäll Kontaktperson Miguel Jaramillo Enheten för naturvård Tfn

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med

Läs mer

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010

Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010 Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet

Läs mer

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven

Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?

Läs mer

BESLUT 2010-06-14. Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från 2010-06-14 även om de överklagas.

BESLUT 2010-06-14. Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från 2010-06-14 även om de överklagas. BESLUT 2010-06-14 Sidan 1 av 7 Dnr 07.0346.336 DOS-id 2022949 Bildande av Gådeåbergsbrännans naturreservat Härnösands kommun Objektnummer 1025246 Län Västernorrland Kommun Härnösand Socken Säbrå Fastighet

Läs mer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer

Förord. Syfte med skötseln av området. Generella råd och riktlinjer Detaljplan för Kristineberg 1:39 och del av Kristineberg 1:1, Gunnarsö semesterby Centralorten, Oskarshamns kommun Upprättad av Samhällsbyggnadskontoret maj 2013, reviderad januari 2014 Bilaga: SKÖTSELPLAN

Läs mer

Inventering av skalbaggar i området Slättmalm, Grödinge (Botkyrka kommun, Stockholms län) Inventeringsrapport Stanislav Snäll

Inventering av skalbaggar i området Slättmalm, Grödinge (Botkyrka kommun, Stockholms län) Inventeringsrapport Stanislav Snäll Inventering av skalbaggar i området Slättmalm, Grödinge (Botkyrka kommun, Stockholms län) 2015 Inventeringsrapport Stanislav Snäll 1 (11) Titel: Inventering av skalbaggar i området Slättmalm, Grödinge

Läs mer

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun

PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband

Läs mer

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn

Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Peter Gustafsson 20080715 Förslag på restaureringsåtgärder i Bulsjöån vid Visskvarn Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 108, 590 54 Sturefors Tel: 0702792068 Hemsideadress: www.ekologi.nu Email: peter@ekologi.nu

Läs mer

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala På Idön har kalkbarrskogen fått växa och falla lite som den vill. På marken ser man förra generationen av gran som nu är helt täckt av mossa. Betande djur gör att skogen blir lite mer öppen, men ändå behåller

Läs mer

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth

rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth rapport 2013/3 Standardiserat provfiske Garnsviken 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Författare Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth Foto Författarna om inget annat anges Produktion

Läs mer

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE

UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE UTPLACERING AV DÖD VED VID TOLLARE 2009-11 - 25 Beställning Beställarens namn Nacka kommun Framställt av: Ekologigruppen AB www.ekologigruppen.se Telefon: 08 556 026 80 Omslagsfoto: Vedkyrkogård vid Sickla

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Naturvärden på Enö 2015

Naturvärden på Enö 2015 Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton

Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Beskrivning av uppdrag, inklusive foton Den vegetation som ska avverkas/röjas består av sly, buskar och yngre träd, samt några äldre och grövre träd. Allt ska transporteras bort till angiven upplags plats

Läs mer

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun. 2011-12-14 1 (5) Restaureringsplan för Kalvö i Natura 2000- området Sonekulla, Ronneby kommun. Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE för delområde Kalvö. Postadress Besöksadress Telefon/Telefax

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

Lustigkulle domänreservat

Lustigkulle domänreservat Lustigkulle domänreservat Skötselplan Upprättad 1996 Länsstyrelsen i Östergötlands län SKÖTSELPLAN FÖR LUSTIGKULLE DOMÄNRESERVAT Skötselplanen gäller utan tidsbegränsning. En översyn ska göras senast om

Läs mer

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014

Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem 2014 Rönne å - vattenkontroll Resultat elfiske i Rönneåns vattensystem Nedanstående tabeller och figurer visar resultatet av elfiske i Rönne å vattensystem Tabell. Artantal, andel laxfisk samt beräknad täthet

Läs mer

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson

RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP Sara Overud Wissman och Pär Eriksson FÖRFATTARE Sara Overud Wissman och Pär Eriksson OMSLAGSFOTO Sara Overud Wissman PRODUKTION OCH LAYOUT Upplandsstiftelsen KONTAKT UPPLANDSSTIFTELSEN

Läs mer

Restaurering av Wikparken

Restaurering av Wikparken Restaurering av Wikparken Tommy Lennartsson, Centrum för Biologisk Mångfald & Upplandsstiftelsen Steg 1, markanvändningshistoria, och 2, fältinventeringar En historisk genomgång visar att Wik-områdets

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) i Gammelhusområdet

Naturvärdesinventering (NVI) i Gammelhusområdet Naturvärdesinventering (NVI) i Gammelhusområdet Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Beställare: Temagruppen, på uppdrag av Östhammars kommun Kontaktperson Temagruppen: Emily Lidman, 08-690 28 69 Projektledare Calluna:

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor

Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Naturvårdsbränning svar på vanliga frågor Vad är en naturvårdsbränning? En naturvårdsbränning är en planerad skogsbrand i ett avgränsat område. Syftet är att gynna och bibehålla höga naturvärden. Länsstyrelserna

Läs mer

Rapport. Diarienummer Vedinsekter och vedsvamp på ringbarkad gran

Rapport. Diarienummer Vedinsekter och vedsvamp på ringbarkad gran Rapport Diarienummer 511-3601-2014 Vedinsekter och vedsvamp på ringbarkad gran Undersökning i två reservat i Jämtlands län 2014 Bilder Ringbarkad gran. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län, Göran Eriksson

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Ny vägsträckning vid Fiskeby Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda

Läs mer

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro Inventering gjordes 2013-07-25 av Per Ingvarsson på Naturcentrum AB med medhjälpare Oscar Ingvarsson. Sträckan som undersöktes

Läs mer

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland

Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Stort naturvårdsintresse efter branden i Västmanland Foto: Roger Andersson Ett hundratal av landets arter insekter, svampar och vissa växter är beroende av skogsbränder. Ett unikt stort naturreservat planeras

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Naturreservat i Säffle kommun

Naturreservat i Säffle kommun Naturreservat i Säffle kommun Naturreservatet Yttre Hedane På sidan 12 hittar Du en kommunövergripande karta med naturreservaten och på sidan 13 finns en tillhörande lista över naturreservaten samt koordinater

Läs mer