Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden

Transkript

1 Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden

2 Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden Nivå I I. Bakgrund I.2 Vattenförsörjningen idag I.3 Åtgärder för riskreduktion I.4 Vattenbehovsprognos 2050 I.5 Framtida vattenförsörjning I.6 Kostnadsberäkningar WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 0 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

3 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I. Bakgrund Malmö (5) I. Bakgrund L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I. Bakgrund _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Läsanvisning Föreliggande rapport är ett resultat av ett omfattande utredningsarbete som pågått sedan Utredningen har bedrivits i flera steg med ökande intensitet sedan starten och har inneburit både fältundersökningar och studier av ett omfattande underlagsmaterial. Allmänna källor, som SGU och Länsstyrelsen, samt tidigare utredningar av andra konsulter har sammanställts och intervjuer med personal från Älmhults kommun och övriga personer med kunskap om den studerade problematiken har genomförts. Utredningen syftar till att ge underlag för arbetet med att skapa en säker och långsiktigt hållbar vattenförsörjning för Älmhults tätort och ett antal mindre orter inom kommunen. Ursprungligen inriktades utredningsarbetet på att hitta en reservvattentäkt åt Älmhults tätort. Utredningen vidgades dock till att omfatta en bedömning av förslag för en ny ordinarie vattentäkt som ersättning för Möckeln. Utredningen initierades av den sedan länge kända hotbilden mot den ordinarie vattentäkten och infiltrationsområdena Älmekulla och Getryggen PM [II.2]. Älmhults tätort har idag sitt vattenverk i norra delen av tätorten. Råvattnet tas från sjön Möckeln. Efter förbehandling infiltreras vattnet i åsen (vid två infiltrationsområden) innan det åter pumpas upp och efterbehandlas i vattenverket för vidare distribution ut på ledningsnätet. Det finns ett antal verksamheter som riskerar att förorena grundvattnet i åsen och sjön Möckeln. Bland annat utgör Stena Metalls anläggning ett hot mot infiltrationsområdena och en olycka på järnvägen (som bitvis går på en banvall i sjön) ett hot mot Möckeln. Sjön har under de senaste åren fått ett allt brunare vatten PM [II.5] vilket inneburit problem vid rening av råvattnet. Syftet med detta dokument är att redogöra för de utredningar som WSP har genomfört, samt att visa på sambanden mellan utredningarna. Alla dokument samt PM och rapporter som utgjort underlag till utredningarna är samlade i föreliggande pärm. Pärmen är indelad i två huvudavdelningar I och II. Del I omfattar dokument I.- I.6, och utgör sammanfattande dokument och allmänna förutsättningar för utredningen. Här presenteras även de slutsatser och rekommendationer som WSP ger kommunen som vägledning för att nå sitt mål med en trygg och säker vattenförsörjning. I del II finns de viktigaste utredningarna och PM som utgjort underlag för de resulterande dokumenten och rekommendationerna presenterade i del I. WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 0 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

4 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I. Bakgrund Malmö (5) Genomförda utredningar Prospektering efter reservvattentäkt i Älmhultsåsen De första utredningar WSP utförde 2005 avsåg att finna en reservvattentäkt till den ordinarie vattentäkten. Fokus låg på att hitta en lämplig lokalisering för grundvattenuttag ur Älmhultsåsen strax söder om samhället. Som ett första steg i lokaliseringen utfördes en riskinventering över potentiellt förorenande verksamheter längs åsen, mellan Möckeln och Loshult PM [II.4]. Därefter bestämdes att detaljerade undersökningar, inklusive provborrningar och geofysiska undersökningar, skulle genomföras i området mellan Älmhult och Loshult PM [II.2] och PM [II.3]. Dessvärre visade det sig att de utvinningsbara mängderna grundvatten var små inom den aktuella sträckan och vattenkvaliteten dessutom dålig, med bl a höga järnhalter PM [II.]. Översiktlig utredning av nuvarande vattenförsörjning Efter det att den inledande prospekteringen efter en reservvattentäkt misslyckades, fick WSP i uppdrag att utföra en risk- och sårbarhetsbedömning av sjön Möckeln PM [II.9]. Syftet med utredningen vara att utreda hotbilden mot den befintliga vattentäkten. Man ansåg att om hotbilden inte är allt för stor kanske man kan hantera riskerna mot råvattentäkten genom att utföra lämpliga skyddsåtgärder och eventuellt anlägga ett nytt råvattenintag i den norra delen av sjön. Samtidigt gav kommunen Tyréns i uppdrag att se över skyddsområdet och föreskrifterna för infiltrationsanläggningarna i åsen PM [II.2]. Risk- och sårbarhetsbedömningen PM [II.9] var omfattande och visade på att riskerna mot sjön är stora. Riskerna bedömdes dock kunna reduceras (men inte elimineras), genom att anlägga ett sekundärt råvattenintag i en djuphåla i sjöns norra del. I två separata PM beskrev dels de tekniska PM [II.8], dels de juridiska förutsättningarna för att anlägga ett sekundärt råvattenintag PM [II.0]. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I. Bakgrund _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Ett kvarstående problem med att fortsätta att använda sjön Möckeln som råvattentäkt är den kraftigt stigande trenden av ökat färgtal (orsakat av humusämnen) som uppmätts i sjön de senaste åren. Färgtalet har ökat till sådana nivåer att det befintliga vattenverket behöver byggas om för att klara av att behandla vattnet på ett tillfredsställande sätt. Ökande färgtal är ett generellt problem i södra Sverige och ökningen kopplas bland annat till klimatförändringar. WSP fick därför i uppdrag att utreda orsakerna till det ökande färgtalet och att ge en prognos för den framtida utvecklingen i sjön PM [II.5]. Den viktiga frågan var om halterna kan förväntas fortsätta stiga. Samtidigt fick konsultföretaget Pehrsco i Växjö i uppdrag att titta på de tekniska förutsättningarna för att bygga om vattenverket för att klara av att behandla ett vatten med högre färgtal i framtiden. WSPs utredning PM [II.5] visade att kunskapen om orsakerna till det ökande färgtalet i sydsvenska sjöar inte räcker till för att ge en säker prognos för framtiden. Nyligen har dock ett antal forskningsprojekt startats vid olika lärosäten, bland annat Lunds universitet, för att belysa frågan. Tidiga resultat av forskningen antyder att en oväntad, men trolig förklaring kan vara att ökningen vi nu ser är en återgång till normala förhållan- PM över status hos Älmhults nuvarande vattenverk samt funderingar kring konsekvenser av kapacitetsökning och försämrad råvattenkvalitet i framtiden. PEHRSCO AB utan datum.

5 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I. Bakgrund Malmö (5) den. Detta skulle i så fall innebära att de låga färgtal vi vant oss vid har orsakats av sur nederbörd som bromsat den ph-beroende utlakningen av humusämnen från marken. Det är dock troligt att även klimateffekter och förändrad markanvändning inverkar på ökningen. Resultaten av den översiktliga utredningen visar att kommunen har följande huvudsakliga problem med sin nuvarande vattenförsörjning: Råvattentäkten Möckeln är sårbar för föroreningar från närliggande industrier och transportvägar för farligt gods. Skulle en olycka inträffa finns risk för att hela Älmhults tätort blir utan dricksvatten. Reservvattentäkt saknas. Behovet av en reservvattentäkt är akut. Möckeln har ett naturligt starkt färgat vatten och sommartid även hög temperatur. Detta försvårar behandling och produktion av dricksvatten med tillfredställande kvalitet. Vattenverket utnyttjar Älmhultsåsen för behandling och magasinering av vatten via infiltration. Infiltrationsområdena är sårbara och utsatta för ett flertal föroreningsrisker, bl.a. närliggande industrier. Infiltrationssteget uppfyller inte kravet på uppehållstid för att utgöra en mikrobiologisk barriär, enligt Livsmedelsverkets riktlinjer. Vattenverket är åldersstiget och har behov av investeringar för livstidsförlängning och ny utrustning, för kapacitetsökning och ökad beredskap att behandla ett råvatten med ökande färgtal. Därtill kommer att de vattentäkter och avloppsreningsverk som finns i kommunens mindre orter också har problem och skulle behöva mer eller mindre omfattande upprustningar. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I. Bakgrund _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Utvidgad och fördjupad utredning för framtida vattenförsörjning För att ta ett helhetsgrepp om ovanstående frågeställningar gavs WSP i uppdrag att utreda möjligheterna att skapa en helt ny ordinarie vattentäkt och/eller en reservvattentäkt. Utredningen skulle omfatta samtliga tänkbara vattenresurser inom kommunen, men även anslutning till större täkter i angränsande kommuner skulle utredas. I det senare avsågs i första hand Osby och Växjö vattentäkter, samt Bolmentunneln, som drivs av Sydvatten AB. Resultatet av utredningen rapporterades till Älmhults kommun i konceptform PM [II.4]. Utredningen syftade till att utvärdera de identifierade möjliga alternativen med avseende på tekniska, juridiska, ekonomiska och miljömässiga aspekter. Den kanske viktigaste faktorn var dessutom att alternativen skulle utvärderas med avseende på risk- och sårbarhet och en separat analys gjordes med avseende på detta PM [II.6]. Risk- och sårbarhetsanalysen utfördes på ett urval av alternativ, och jämfördes sinsemellan. Efter att ha tagit del av utredningsmaterialet och rapporten PM [II.4] önskade kommunen att utredningen kompletterades med ytterligare ett antal möjliga vattentäkter samt med noggrannare kostnadsuppskattningar för vissa alternativ PM [II.3]. Även utredningar avseende hot och risker mot nuvarande vattenförsörjning, synergieffekter samt vattenbehov tillkom. Dessa ytterligare utredningar resulterade i den fördjupade utredning som redovisas i föreliggande pärm.

6 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I. Bakgrund Malmö (5) I två sammanfattande PM har WSP sammanställt de hot och risker som finns mot nuvarande vattenförsörjning. I PM [II.2] sammanfattas hoten och riskerna mot infiltrationsanläggningarna medan [I.3] redovisar en åtgärdsutredning med de mest prioriterade åtgärderna för att minska riskerna för förorening av råvattnet i Möckeln och infiltrationsanläggningarna. De redovisade åtgärderna bör vidtas oavsett om nuvarande vattentäkt i framtiden kommer att behållas som ordinarie vattentäkt, eller om den kommer utgöra reserv till en ny huvudvattentäkt. Utredningen av synergieffekter fokuserade på att utreda vinsterna med att samförlägga renvatten- och avloppsledningar till orterna Delary, Göteryd och Hallaryd. Dessa synergieffekter är möjliga i samband med en ledningsdragning till vattenförsörjningsalternativ väster om Älmhult (t ex infiltration av vatten från Trarydmagasinet i Lagan eller från Bolmentunneln). Utredningen redovisas i PM [II.]. För att ge kommunen underlag för dimensionering av framtida anläggningar utfördes en vattenbehovsprognos [I.4]. Kommunen gav förutsättningen för vattenbehovsprognosen genom att ange tidshorisonten för den framtida vattenförsörjningen till Denna förutsättning innebär att anläggningar som krävs för att skapa en trygg vattenförsörjning för Älmhult bör dimensioneras för att klara en vattenförsörjningssituation på längre sikt, åtminstone livstiden för ledningarna. Tre olika scenario togs fram i vattenbehovsprognosen, vart och ett med en prognos för befolkningsutvecklingen och därmed för vattenförbrukningen. Kommunen valde därefter att dimensionera efter det scenario som gav den lägsta prognostiserade vattenförbrukningen. Utredningsarbetet har syftat till att visa på en långsiktigt hållbar och god vattenförsörjning för Älmhults kommun, och framförallt Älmhults tätort. Den utvidgade och fördjupade utredningen ger förslag till åtgärder för riskreduktion i nuvarande vattenförsörjning samt till framtida vattenförsörjning både avseende reservvatten och ordinarie vatten. Utredningsdokument L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I. Bakgrund _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Dokumentnamn Datum I. Bakgrund I.2 Vattenförsörjningen idag I.3 Åtgärder för riskreduktion I.4 Vattenbehovsprognos I.5 Framtida vattenförsörjning I.6 Kostnadsberäkningar

7 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I. Bakgrund Malmö (5) Dokumentnamn Datum II. PM - Delary-Hallaryd-Göteryd II.2 PM Infiltrationsanläggningar och uttagsbrunnar vid Älmhults vattenverk II.3 PM - Kostnadsuppskattning av nytt vattenverk i Delaryd II.4 Rapport - Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning KONCEPT II.5 PM - Möckeln, Trender i humushalter II.6 Rapport - Övergripande Sårbarhetsanalys vattentäktsalternativ Älmhult II.7 Grundvattenflöde i isälvsavlagringen strax söder om Älmhult II.8 PM - Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra delen av Möckeln II.9 Rapport - Riskanalys av vattentäkt Möckeln II.0 PM - Juridiska aspekter av sekundärt råvattenintag med sjöledning i Möckeln L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I. Bakgrund _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 II. Reservvattentäkt för Älmhult. Grundvattenundersökningar vid Loshult. Lägesrapport II.2 PM - Fältundersökningar, Geofysisk undersökning och provborrningar II.3 Rapport - Resistivitetsmätning för ev ny reservvattentäkt II.4 Rapport förslag ny reservvattentäkt (Riskinventering) KONCEPT

8 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.2 Vattenförsörjning idag Malmö (5) I.2 Vattenförsörjningen idag Innehållsförteckning VATTENVERKET I ÄLMHULTS TÄTORT... 2 SKYDD OCH SÅRBARHET... 3 SKYDDSOMRÅDE... 4 BEHOVSINVENTERING... 4 KOMMUNENS MINDRE VATTENVERK... 5 SKYDD OCH SÅRBARHET... 5 BEHOVSINVENTERING... 5 Bilagor Behovsinventering av vattenverk i Älmhults kommun Bilaga L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.2 Vattenförsörjningen idag doc Mall: Pm dot ver.0 WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 0 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

9 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.2 Vattenförsörjning idag Malmö (5) Dricksvattenförsörjningen inom Älmhults tätort baseras på ett ytvattenuttag i sjön Möckeln. Inom övriga tätorter i kommunen utnyttjas naturligt grundvatten för vattenförsörjningen. Diö vattenverk levererar även vatten till Liatorps samhälle. Fanaholm har kommunens minsta vattenverk, med endast åtta hushåll anslutna. Totalt finns nio grundvattenverk och ett ytvattenverk (Älmhult) i kommunen, se figur. Kommunalt vattenverk Figur. Översikt över vattentäkter och skyddsområden i Älmhults kommun (Källa: ÖP 2006). L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.2 Vattenförsörjningen idag doc Mall: Pm dot ver.0 Vattenverket i Älmhults tätort Vattenverket som försörjer Älmhults tätort utgör kommunens enda ytvattenverk. Behandlingen av råvattnet bygger på principen för konstgjord infiltration. Detta innebär att sjövattnet, efter grovsilning och filtrering genom kontinuerliga sandfilter, infiltreras i Älmhultsåsen. Efter upp till en veckas uppehållstid i rullstensåsen kan det infiltrerade vattnet pumpas upp till vattenverket för slutbehandling, innan det distribueras till abonnenterna. Råvatten till Älmhults vattenverk hämtas ur sjön Möckeln. Tillstånd för vattenuttaget erhölls (vattendom) Maximalt tillåtligt medeldygnsuttag är 4320 m 3 /dygn (50 l/s). Det nuvarande råvattenuttaget uppgår till ca m 3 /dygn, varav ca 2 00 m 3 /dygn distribueras som färdigt dricksvatten. Ca 500 m 3 /dygn (4%) avgår som tvättvatten i de kontinuerliga sandfiltren. Ca 900 m 3 /dygn (25%) avgår i infiltrationssteget för att säkerställa grundvattenkvaliteten i vattentäkten och förhindra att förorenat vatten (från Stena mm) ska strömmar in mot uttagsbrunnarna. Det uttagna vattnet filtreras i snabbfilter innan det pumpas ut på nätet. I det sista steget avgår ca m 3 /dygn (-2%) i spolförluster. Sammantaget innebär detta att ca 40 % av det uttagna råvattnet avgår i förluster. Inom Möckelns tillrinningsområde finns mossar och myrmarker, och vattnet har därför ett starkt färgat vatten [ mgpt/l]. Vattnet har även en oangenäm smak (humus

10 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.2 Vattenförsörjning idag Malmö (5) kan ge en smak av förruttnelse och ibland svavelväte) och vattnet behandlas i vattenverket innan det distribueras till abonnenterna. Humushalterna i sjön Möckeln är mycket höga och har dessutom uppvisat en stigande trend under de senaste åren. WSP har genomfört en utredning för att prognostisera den framtida utvecklingen av färgtalet i sjön. Resultatet av utredningen redovisas i PM [II.5]. Förmodligen kommer klimateffekter och minskad försurning att medföra en ytterligare ökning av humushalterna. Humus kommer troligen att fortsätta stiga under en period framåt, för att därefter plana ut på en högre nivå än den vi ser idag. Osäkerheten i prognosen är dock stor. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.2 Vattenförsörjningen idag doc Mall: Pm dot ver.0 Skydd och sårbarhet Älmhults kommun är idag beroende av sjön Möckeln för sin dricksvattenförsörjning. Sjön utgör kommunens dominerande råvattenkälla och kommunens vattenförsörjning är därför sårbar för förorening. Om sjön skulle förorenas i den del där vattenverket har sitt råvattenintag kan detta, beroende på föroreningens art, innebära att vattenverket måste stängas.under denna tid kommer dricksvatten inte längre kunna levereras till kommunens invånare. Råvattenintaget ligger längst i söder i Möckeln. Södra delen av Möckeln utgör en separat del av sjön, som i stort sett saknar inflöde från norra delen av sjön. Tillflödet till den södra delen kommer i huvudsak från Häradsdiket (dagvatten från centrala Älmhult) och från Sånnaböke mosse (pågående torvbrytning). Detta innebär att ett utsläpp vid vattentäkten kommer att påverka råvattenkvaliteten under lång tid framöver och att utspädningsfaktorn blir begränsad. Infiltrationsområdena ligger inom tätbebyggt område och i närheten av flera miljöfarliga verksamheter, bland annat Stena Aluminium AB, som potentiellt hotar förorena dricksvattnet i infiltrationssteget. Konsekvenserna av ett olyckstillbud som förorenar sjön eller infiltrationsområdena kan bli mycket allvarliga. Kommunen har idag beredskap att ta endast begränsad mängd reservvatten från Kalvasjön genom att lägga ut temporära ledningar. Det distribuerade vattnet är då att betrakta som nödvatten, som bara kan försörja Älmhult under en begränsad tid. Om föroreningen når infiltrationssteget kan effekterna bli mycket långvariga. Därtill kan omfattade saneringar av ledningar i distributionsnätet bli nödvändiga innan normal drift åter kan upptas, om förorenat vatten leds ut på nätet. Bland hoten finns bland annat järnvägsolycka med farligt gods på södra stambanan, brand vid industrier, till exempel Möckelns sågverk eller Stena Aluminium AB, och risk för avloppsutsläpp via bräddning av avloppspumpstationer, eller läckage på sjöförlagda tryckavloppsledningar. WSP har i tidigare utredning genomfört en risk och sårbarhetsanalys av Möckeln som vattentäkt för Älmhults kommun, [II.9]. Rapporten fastslår att fortsatt vattenförsörjning enligt nuvarande utformning innebär en medelhög risk för att befintlig vattenförsörjning skall slås ut, åtminstone under kortare perioder till följd av till exempel avloppsutsläpp i sjön. Konsekvenserna kan också bli stora om en järnvägsolycka med farligt gods skulle inträffa vid sjön. Sannolikheten för att detta skall inträffa är dock relativt låg. Infiltrationsområdena är också utsatta för relativt stora risker, bland annat industrier (Stena Aluminium AB) och dagvattendiken mm. Dessa risker beskrivs närmare i en utredning av Tyréns utförd i samband med uppdatering av vattenskyddsområdet för

11 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.2 Vattenförsörjning idag Malmö (5) infiltrationsområdena, och sammanfattas i dokument [I.3]. Det finns dessutom grundvatten av dålig kvalitet i Älmhultsåsen i infiltrationsområdenas närhet. Dels är den naturliga vattenkvaliteten i Älmhultsåsen dålig, med höga halter järn, mangan och humus, dels är grundvattnet i närheten av Stena starkt förorenat av bland annat klorid. Vid normala förhållanden pressas detta vatten bort från infiltrationsområdena av det infiltrerade ytvattnet, men om infiltrationen skulle upphöra riskeras infiltrationsområdena förorenas av inträngande grundvatten relativt snabbt. Vid kontinuerligt uttag utan samtidig infiltration skulle vattnet påverkas negativt inom ca veckas tid. Kommunen har under en längre tid undersökt alternativa vattentillgångar inom kommunen, men det har visat sig vara svårt att hitta en lämplig vattentäkt inom rimligt avstånd från Älmhults tätort. Skyddsområde För Möckeln inklusive Getryggen (infiltrationsområde invid vattenverket) finns skyddsområde upprättat med skyddsbestämmelser, daterat 994. För infiltrationsområdet vid Älmekulla finns skyddsområde som är daterat 957. Förslag till nytt uppdaterat skyddsområde och skyddsföreskrifter för Älmekulla vattentäkt samt anslutande del av Älmhultsåsen norr därom i Älmhults tätort nyligen inskickats till myndigheterna för fastställande. Kontrollen av skyddsbestämmelsernas efterlevnad svarar Miljö- och hälsoskyddskontoret för. Behovsinventering Älmhults vattenverk saknar reservvattentäkt och skyddet för den befintliga råvattentäkten Möckeln behöver uppdateras. En sammanställning och kostnadsuppskattning av de mest prioriterade åtgärderna för att säkerställa ett acceptabelt skydd av vattentäkten och infiltrationsområdena redovisas separat i [I.3]. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.2 Vattenförsörjningen idag doc Mall: Pm dot ver.0 Vattenverket har de senaste åren förlorat ca 5 % (7 l/s) av sin kapacitet att leverera dricksvatten till följd det ökande färgtalet i sjön Möckeln. Detta föranledde en utredning av investeringsbehoven för att klara dagens och framtidens produktionsbehov vid verket. Denna utfördes av konsultbolaget Pehrsco 2. Pehrsco menar att Älmhults vattenverk kan fungera i ytterligare minst 20 år under förutsättning att den maskinella utrustningen underhålls / byts ut / byggs om kontinuerligt. Utökning av vattenproduktionen eller en försämring av råvattenkvaliteten i framtiden kan kräva en utbyggnad av filtersteget med fler kontinuerliga sandfilter eller komplettering med en förfällning. WSP har beräknat kostnaderna för att livstidsförlänga det befintliga vattenverket och öka dess beredningskapacitet till mellan 2-9 miljoner kronor, se [I.6]. Förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Älmekulla vattentäkt samt anslutande del norr därom i Älmhults tätort Tyréns AB. 2 PM över status hos Älmhults nuvarande vattenverk samt funderingar kring konsekvenser av kapacitetsökning och försämrad råvattenkvalitet i framtiden, Pehrsco nr 08024,

12 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.2 Vattenförsörjning idag Malmö (5) Kommunens mindre vattenverk Samtliga mindre vattenverk i kommunen får sitt vatten från grundvattenborror i berggrunden, med undantag av kommunens minsta vattenverk i Fanaholm som får vatten från en grävd brunn. Vattenkvaliteten i bergbrunnarna är likartad och samtliga har mer eller mindre omfattande, naturliga, problem med höga halter av järn och mangan. Detta innebär problem med igensättning av brunnar och återkommande behov att rensa och ersätta igensatta brunnar. Vid vattenverken behandlas råvattnet för att sänka eller ta bort halter av järn, mangan och kolsyra. Dessutom höjer man hårdheten hos vattnet och justerar ph-värdet. Vattentäkterna i Delary och Hallaryd har tidvis problem med höga halter bakterier. Höga bakteriehalter indikerar påverkan av förorenat vatten. Skydd och sårbarhet I kommunen finns skyddsområden för de flesta vattentäkter och arbete pågår eller planeras för att införa uppdaterat skydd för resterande vattentäkter. Kontrollen av skyddsbestämmelsernas efterlevnad svarar Miljö- och hälsoskyddskontoret för. De flesta mindre vattenverk har extra borror som vatten kan tas ur om den ordinarie borran skulle förorenas, eller sättas igen av t ex järnutfällningar. De extra borrorna finns inom samma akvifer (hydrauliskt kommunicerande sprickor i berggrunden) som de ordinarie borrorna, vilket ger att reservkapacitet saknas om hela akviferen skulle slås ut. Behovsinventering För att tillfredsställande klara dagens vattenförsörjningsbehov behöver de befintliga verken i de flesta fall omfattande investeringar. Investeringarna avser dels uppgradering av sliten maskinutrustning, men även investering i nya borror för att säkerställa kvalitet och tillgången på råvatten. Statusen för de befintliga vattenverken i kommunen har inventerats och resultaten sammanställs i tabell i Bilaga. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.2 Vattenförsörjningen idag doc Mall: Pm dot ver.0 Igensättning av brunnar och även ledningar innebär att ersättningsbrunnar behöver borras med 2-5 års intervaller. Vattenverken i Delary och Hallaryd är hårt slitna och behöver ny maskininstallation. Även avloppsreningsverken i Hallaryd och Delary är hart slitna och uppfyller inte dagens krav på rening. De behöver omgående ersättas med moderna anläggningar. Situationen i Delary, Hallaryd och Göteryd belyses i separat PM [II.]. WSP Environmental Jens Termén

13 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden.2 Vattenförsörjningen idag - Bilaga Malmö (2) Bilaga Behovsinventering av vattenverk i Älmhults kommun Tabellen är sammanställd av personal från Tekniska förvaltningen Älmhults kommun. Vattenverk Älmhult Diö Delary Hallaryd Göteryd Täkt Råvatten ytvatten-möckeln grundvatten-berg grundvatten-berg grundvatten-berg grundvatten-berg Reservtäkt Kalvasjön vid kris borra borra borra borra Skyddsomr. delvis 994, rev pågår (rev pågår) 97 planeras 200 Produktion ( ) Max kapacitet verk 25 m 3 /tim 25 m 3 /tim 3, m 3 /tim 3,2 m 3 /tim 3,2 m 3 /tim Normalproduktion 2072 m 3 /dygn 270 m 3 /dygn 50,5 m 3 /dygn 40,2 m 3 /dygn 0,5 m 3 /dygn Max dygnsproduktion 2700 m m 3 96 m 3 66 m 3 24 m 3 Behandling Konstgjord infiltration Älmekulla-Getryggen nej nej nej nej Sandfilter ja ja ja ja ja Kolfilter nej nej nej nej ja Klorering endast vid behov endast vid behov endast vid behov endast vid behov endast vid behov UV ja ja nej nej ja Status Problem / verk: igensättn. av igensättn. av igensättn. av igensättn. av borror och ledn. borror och ledn. borror och ledn. borror och ledn. pga. järn pga. järn pga. järn pga. järn påverkan bakt påverkan bakt Investeringsbehov (2) gammal dos.utr. (2) gammal elutr. (3) allt slitet (3) allt slitet (2) ny borra läcksökn.pump plåtfasad dålig ny borra getryggen översyn av snabbsandfilter rost på verkets tak Relativ gradering av investeringsbehov där () = mycket angeläget, (3) = mindre angeläget L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.2 Vattenförsörjningen idag _Bilaga.doc Mall: Pm dot ver.0 WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 0 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

14 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden.2 Vattenförsörjningen idag - Bilaga Malmö (2) Pjätteryd Eneryda Virestad Häradsbäck Fanaholm grundvatten-berg grundvatten-berg grundvatten-berg grundvatten-berg gundvatten-grävd borra borra borra borra tankbil arbete pågår saknas saknas 2,6 m 3 /tim 5,4 m 3 /tim 2,4 m 3 /tim,8 m 3 /tim,8 m 3 /tim 8 m 3 /dygn 78 m 3 /dygn 28 m 3 /dygn 2 m 3 /dygn 23,6 m 3 /dygn 40 m m 3 50 m 3 57 m 3 39 m 3 nej nej nej nej nej ja ja ja ja ja nej nej nej nej nej endast vid behov endast vid behov endast vid behov endast vid behov endast vid behov nej nej ja nej nej igensättn. av igensättn. av igensättn. av igensättn. av igensättn. av borror och ledn. borror och ledn. borror och ledn. borror och ledn. borror och ledn. pga. järn pga. järn pga. järn pga. Järn. pga. järn klorfenol (3) elutrustning () gamla filter (3) elutrustning (3) sliten maskin- () gamla filter el-filterutr. + och hydrofor galleri Relativ gradering av investeringsbehov där () = mycket angeläget, (3) = mindre angeläget L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.2 Vattenförsörjningen idag _Bilaga.doc Mall: Pm dot ver.0

15 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.3 Åtgärder för riskreduktion Malmö (7) PM I.3 Åtgärder för riskreduktion Innehållsförteckning RISKER, HOT OCH SÅRBARHET... 2 RÅVATTENTÄKT MÖCKELN... 2 INFILTRATIONSANLÄGGNINGARNA VID ÄLMEKULLA OCH GETRYGGEN... 4 REKOMMENDERADE ÅTGÄRDER FÖR RISKREDUKTION... 5 FÖRSLAG TILL HANDLINGSPLAN FÖR RISKREDUKTION... 6 L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.3 Åtgärder för riskreduktion doc Mall: Pm dot ver.0 WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 0 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

16 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.3 Åtgärder för riskreduktion Malmö (7) Risker, hot och sårbarhet Nedan ges en kortfattad sammanfattning av de hot och risker som föreligger för Möckeln som råvattentäkt och infiltrationsanläggningarna i Getryggen och Älmekulla i Älmhultsåsen. Förslag på åtgärder för att minska riskerna ges sist i dokumentet, jämte en kostnadsuppskattning. Den nuvarande situationen beskrivs utförligare i underlagsrapporter till denna utredning, PM Infiltrationsanläggningar och uttagsbrunnar vid Älmhults vattenverk [II.3], som i sin tur baseras på rapporter från Tyréns AB och Pehrsco 2. WSP har tidigare även utfört en risk- och sårbarhetsutredning över råvattentäkten Möckeln som redovisas i Rapport Riskanalys av vattentäkt Möckeln [ II.9]. De identifierade riskerna som innebär hot för Möckeln som råvattentäkt och infiltrationsanläggningarna vid Älmekulla och Getryggen, sammanfattas nedan; L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.3 Åtgärder för riskreduktion doc Mall: Pm dot ver.0 Råvattentäkt Möckeln I rapport [II.9] identifieras och bedöms de händelser som identifierats och bedömts utgöra ett hot mot vattenkvaliteten i sjön Möckeln. Riskbedömning av dessa händelser har bedömts utifrån en kvalitativ metod där riskbegreppet utgörs av en sammanvägning av sannolikheten för att riskhändelsen skall inträffa och konsekvensen för vattentäkten om händelsen inträffar. I figur nedan redovisas den resultatet av denna sammanvägda bedömning. Risken har här bedömts från grönt till rött, där grönt är låg risk och rött är hög risk. De olika händelserna som identifierats har namngivits med en stor bokstav och delats upp i två typer av händelser genom tillägg av ett litet a eller litet b. Litet a betecknar att händelsen har liten omfattning och litet b avser stor omfattning. T ex händelsen Olycka med farligt gods (A-F) kan inträffa och innebär att en tankbil välter och tanken blir skadad på så sätt att ett litet hål uppkommer och en mindre mängd läcker ut. Detta är ett mindre tillbud, och betecknas a. Ett stort tillbud b skulle i detta sammanhang vara om tankbilen välter och hela tankens innehåll rinner ut i ett dike som leder rakt ner i Möckeln. STENA Aluminium hanterar stora mängder kemikalier, varav framför allt eldningsolja och drivmedel bedöms utgöra en risk. Salter förvaras i kristallin form, men kan vid brand lösas upp i släckvatten och transporteras till sjön. Dagvattnet leds via en damm och diken till Möckeln. Det finns därmed relativt sett större möjligheter att stoppa en förorening innan den når sjön vid brand i anläggningen jämfört med t ex Möckelns sågverk, som ligger alldeles intill sjön. För att kunna stoppa en föroreningsspridning till sjön vid ett tillbud krävs dock god beredskap för detta. Förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Älmekulla vattentäkt samt anslutande del norr därom i Älmhults tätort Tyréns AB. 2 PM över status hos Älmhults nuvarande vattenverk samt funderingar kring konsekvenser av kapacitetsökning och försämrad råvattenkvalité i framtiden PHERSCO, Egenkontrollprogram Älmhultsvattenverk

17 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.3 Åtgärder för riskreduktion Malmö (7) Händelse A Olycka farligt gods på järnväg B Olycka farligt gods på väg 23 C Olycka farligt gods på väg 600 D Olycka farligt gods på väg 24 E Olycka farligt gods på väg 592 F Olycka farligt gods på väg 598 G Läckage sjöförlagd VA-ledning H bräddning pumpstation I J Brand Möckelns sågverk Brand Möckelns svenska AB K Brand Gemla fabrikers AB Där a, avser stort tillbud, b, avser mindre tillbud Figur Riskmatris över olika riskhändelser för Möckeln, viktad bedömning av riskerna med avseende på sannolikhet och konsekvens [II.9]. Av figur framgår att det finns ett flertal händelser som innebär en medelhög risk för vattentäkten. Inom gruppen (gul) har vissa händelser större sannolikhet att inträffa, men samtidigt relativt mindre konsekvenser än andra händelser som inträffar med lägre sannolikhat. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.3 Åtgärder för riskreduktion doc Mall: Pm dot ver.0 De händelser som har störst sannolikhet att inträffa är bräddning av avlopp från pumpstationer, men konsekvenserna blir störst vid en olycka med farligt gods som innebär stort utläckage av det förorenande ämnet i sjön. De största hoten, dvs de händelser som innebär de allvarligaste konsekvenserna samt också inträffar med störst sannolikhet är: Olycka med farligt gods på järnvägen (södra stambanan) (Aa, Ab) Brand på Möckelns sågverk, (Ia) Olycka med farligt gods på väg 23, 600 och 24 (Ba, Ca, Da) Läckage från sjöförlagd VA-ledning (Ga) Bräddning vid avloppspumpstationer (Ha) Av dessa risker äger kommunen huvudmannaskap för sjöförlagda avloppsledningar och avloppspumpstationer.

18 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.3 Åtgärder för riskreduktion Malmö (7) Infiltrationsanläggningarna vid Älmekulla och Getryggen Infiltrationsanläggningarna är belägna i utsvämmade åspartier från Älmhultsåsen vid Älmekulla och Getryggen. Åsens huvudfåra löper i nord-sydlig riktning genom Älmhult. Grundvattenmagasinet i de utsvämmade åspartierna utgör ett reningssteg och utjämningsmagasin av central betydelse för dricksvattenproduktionen vid Älmhults vattenverk. Förutom hot i form av sabotage och skadegörelse har en rad verksamheter identifierats som potentiella hot mot vattenkvaliteten i dricksvattenproduktionen, vilka redovisas i tabell. Inventeringen har utförts av Tyréns AB, och redovisas i Rapport Förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Älmekulla vattentäkt samt anslutande del norr därom i Älmhults tätort ( ). Tabell Föroreningsrisker för dricksvattenproduktionen vid Älmhults vattenverk. Riskverksamheter Industriverksamhet Bilverkstad Väg Väg Kyrkogård Idrottsplats Infiltration från Häradsdiket Risk Stena Metall. Förorening från dagvatten och upplag, släckvatten vid brand, salter, oljetankar, befintliga mark- och grundvattenföroreningar. Läckage av olja och drivmedel från uppställda bilar, oljetankar. Trafikolycka med farligt gods Diffust utsläpp från vägdagvatten och farligt gods, vägsalt Läckage av olja, bekämpningsmedel och gödningsmedel, lik(lak) vatten (BOD, Hg) Gödning av fotbollsplaner, läckage av drivmedel, bekämpningsmedel. Infiltration av föroreningar till grundvatten/mättad zon. (normalt hålls högre nivå i täkten än i diket för att tränga undan dikesvattnet, kan innebära problem om uttaget ökas, eller infiltrationen stoppas). L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.3 Åtgärder för riskreduktion doc Mall: Pm dot ver.0 Biltvätt privata tomter Blomsteraffär Energianläggningar Privata trädgårdar Äskyadeponin Småbåtar Pumpstationer, avlopp Föroreningsrisk i samband med biltvätt, eller egna arbeten (tensider, lösningsmedel, oljor, bensin, batterisyra etc). Läckage av besprutnings- och gödningsämnen, kompost (kväve). Föroreningar pga köldbärarsystem, eldningsoljor. Gödningsämnenm bekämpningsmedel, komposter (kväve), oljetankar. Lakvattenpåverkan på råvattentäkten Utsläpp från båtar (bensin/diesel/olja) Nödavlopp till Möckeln och Häradsdiket. De listade riskerna har identifierats av Tyréns AB. Riskerna har inte rangordnats inbördes. Var och en av riskverksamheterna skulle teoretiskt ensamt kunna svara för allvarlig förorening av vattenkvaliteten i åsen. Kommunen utgör endast huvudman för idrottsplatsen och Häradsdiket. Förutom de identifierade riskerna skulle läckande avloppsledningar i mark kunna utgöra ytterligare potentiella föroreningskällor. Dessutom är det så att i de partier av åsen där infiltration och uttag sker, har det infiltrerade vattnet endast ett begränsat utbyte med det naturliga grundvattnet i Älmhultsåsens

19 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.3 Åtgärder för riskreduktion Malmö (7) centrala delar. Strömningen styrs lokalt av främst vattenverksamhetens infiltrationsoch uttagsvolymer. Detta innebär att så länge infiltrationen av ytvatten fortlöper, hindras större mängder av grundvatten från Älmhultsåsen att blandas upp med uttagsvattnet. Bryts däremot infiltrationen finns det risk för naturligt försämrad kvalitet på uttagsvattnet på grund av uppblandning med Älmhultsåsens grundvatten som innehåller höga halter av järn, och andra föroreningar (klorid mm) som finns i grundvatten invid Stenas Aluminiums industriområde. Rekommenderade åtgärder för riskreduktion Det finns många riskobjekt som hotar vattenkvaliteten på Älmhults dricksvatten. Kommunen kan och bör genomföra en rad åtgärder för att minska dessa risker. Kommunen bör själva vidta och bekosta skyddsåtgärder vid de riskobjekt som kommunen äger huvudmannaskap för. Genom konstruktiv dialog i syfte att huvudmän för övriga identifierade riskobjekt skall vidta skyddsåtgärder kan även dessa risker minskas. Det är mycket viktigt att fortsätta det arbete som påbörjats med att uppdatera och upprätta skyddsområden med adekvata skyddsföreskrifter för Möckeln och Älmhultsåsen. Skyddsföreskrifterna kan omfatta tillståndsplikt, samt i vissa fall även förbud, för hantering och användning av t ex skadliga ämnen, som petroleumprodukter och bekämpningsmedel. Det är Miljö- och hälsoskyddskontoret som ansvarar för att skyddsbestämmelserna efterlev och en dialog mellan tekniska förvaltningen och MHK angående detta är därför mycket viktig. I dialog med Vägverket och Banverket kan skyddsåtgärder vidtas för att minska risken för allvarliga konsekvenser vid olyckstillbud. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.3 Åtgärder för riskreduktion doc Mall: Pm dot ver.0 Genom ett aktivt och väl fungerande samarbete med räddningstjänsten i kommunen och uppdaterade beredskapsplaner, kan konsekvenserna vid brand och olyckor minskas. Risk- och säkerhetsmedvetandet och beredskapen kan höjas genom ett systematiskt arbete baserat på HACCP (Hazard Analysis Critical Control Point Faroanalys och Kritiska Styrpunkter). Vilket är ett system som identifierar, bedömer och kontrollerar risker som är av betydelse för livsmedelsäkerhet. Verksamhetsutövaren ska enligt förordning (EG) nr 852/2004 inrätta, genomföra och upprätthålla ett eller flera permanenta förfaranden, grundade på HACCP-principerna. Mycket av det arbete som redan utförs inom området drickvattenförsörjning baseras intuitivt på HACCP, men utförs inte alltid på ett systematiskt sätt. Dricksvattenföreskrifternas krav på säkerhetsbarriärer och larm kan betraktas som en precisering av de grundläggande kraven på ett riskbaserat förebyggande arbete 3. Verksamhetsutövares och allmänhetens medvetande om vikten av skydd och omsorg om vattenförsörjningen kan ökas genom ökad tillsyn och informationskampanjer. 3 Vägledning till Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 200:30) om dricksvatten

20 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.3 Åtgärder för riskreduktion Malmö (7) Förslag till handlingsplan för riskreduktion Nedan ges ett förslag på prioriteringsordning för de åtgärder kommunen bör vidta för att minska risken för förorening av kommunens dricksvatten, jämte en grov uppskattning av kostnader. Åtgärderna delas upp i två delar, dels administrativa åtgärder, se tabell 2, som innebär arbetsprocesser som löper över flera år i syfte att höja medvetenheten om riskerna för och värdet av vattentäkterna i kommunen, dels fysiska åtgärder, se tabell 3. Till de administrativa åtgärderna räknas även åtgärder som kommunen kan vidta för att förmå Vägverket, respektive Banverket att i sin tur vidta och bekosta skyddsåtgärder. Till de fysiska åtgärderna räknas åtgärder som kommunen kan vidta vid de anläggningar de har huvudmannaskapet för och kan bekosta inom VA-budgeten. Tabell 2 Förslag till handlingsplan för riskreduktion, Administrativa åtgärder. Prioritet Åtgärd Uppskattad kostnad Upprätta skyddsområden, inkl föreskrifter, för Möckeln respektive Älmhultsåsen. Aktiv tillsyn av skyddsföreskrifter enligt de upprättade skyddsföreskrifterna. Genomföra upplysningskampanj om vikten av vatten och vattenskydd för allmänhet och verksamhetsutövare (och båtägare). Uppdatera beredskapsplaner och fortsätta pågående riskdialog med räddningstjänsten och andra berörda förvaltningar och myndigheter. Införa HACCP på ett systematiskt sätt 0,5 Mkr 0,5 Mkr/år 0,5 Mkr vart 5:e år 0,5 Mkr år 0,5 Mkr år, därefter ca 0, Mkr/år L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.3 Åtgärder för riskreduktion doc Mall: Pm dot ver Starta dialog med Vägverket angående hastighetsbegränsning och fysiska skyddsåtgärder vid vägar, samt montering av upplysningsskyltar. Förmå Banverket att sänka hastigheten och vidta förebyggande skyddsåtgärder längs stambanan. 0,2 Mkr år 0,2 Mkr år Den sammanlagda kostnaden för de administrativa åtgärderna uppskattas till ca 2-3 miljoner kr per år.

21 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.3 Åtgärder för riskreduktion Malmö (7) Tabell 3 Förslag till handlingsplan för riskreduktion, Fysiska åtgärder Prioritet Åtgärd Uppskattad kostnad 2 3 Bygg utjämningsmagasin för minskning/eliminering av bräddning vid avloppspumpstationer vid Möckeln. Omläggning av tryckavlopp genom södra Möckeln. Omläggning av tryckavlopp i Möckeln, vid Stenbrohult. -2 Mkr 5 Mkr 5 Mkr WSP Environmental, Jens Termén L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.3 Åtgärder för riskreduktion doc Mall: Pm dot ver.0

22 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.4 Vattenbehovsprognos 2050 för Älmhults kommun Malmö (8) I.4 Vattenbehovsprognos 2050 för Älmhults kommun Innehåll VATTENBEHOVSPROGNOS 2050 FÖR ÄLMHULTS KOMMUN... INNEHÅLL... SYFTE... 2 BAKGRUND... 2 NUVARANDE FÖRBRUKNING OCH PRODUKTIONSKAPACITET... 3 VATTENBEHOVSPROGNOS... 4 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 DATAUNDERLAG... 4 SCENARION... 5 PROGNOS FÖR ÄLMHULTS TÄTORT... 6 PROGNOS FÖR ÄLMHULTS KOMMUN, EXKLUSIVE TÄTORTEN... 7 Hallaryd, Delary och Göteryd... 7 BEDÖMNING AV VATTENBEHOV FÖR ÄLMHULTS KOMMUN, EXKLUSIVE TÄTORTEN... 8 KOMMENTAR... 8 L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.4 Vattenbehovsprognos 2050_ doc Mall: Pm dot ver.0 WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 0 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

23 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.4 Vattenbehovsprognos 2050 för Älmhults kommun Malmö (8) Syfte Syftet med vattenbehovsprognosen har varit att ligga till grund för det beslut som tekniska förvaltningen vid Älmhults kommun tagit avseende dimensioneringskriterier för Älmhults framtida vattenverk och överföringsledningar. Bakgrund Tekniska kontoret Älmhults kommun har sedan tidigare haft ambitionen att leta efter en reservvattentäkt till centralorten med en minsta kapacitet på 25 l/s (normalförbrukning 2008). En sådan reservvattentäkt skulle klara försörja Älmhults tätort under en normal driftsituation i ett kortare perspektiv. Under denna tid kommer restriktioner i hur vattnet får användas förmodlige att behöva införas. För att täcka en större del av det verkliga behovet vid bortfall av ordinarie vattenproduktion i ett längre perspektiv har man ansett att en reservvattentäkt bör ha en minsta kapacitet på ca l/s. Med dessa kriterier som utgångspunkt har kommunen sökt efter potentiella reservvattentäkter i närheten av Älmhults tätort. Någon djupare analys av kommunens framtida vattenbehov i större perspektiv har inte tidigare genomförts. De dimensioneringskriterier som väljs för en alternativ framtida vattentäkt har avgörande betydelse för mer än valet av etableringsplats. Täkten måste ha tillräcklig kapacitet för att möta det prognostiserade behovet, samtidigt som överföringsledningar ska dimensioneras för att klara överföra tillräcklig mängd vatten. Kostnaderna för anläggandet av överföringsledningar är i princip proportionell mot överföringskapaciteten. Dimensioneringskriterierna styr kostnaderna för att förverkliga projektet. Dessutom medför för oväntat låg vattenförbrukning risk för sämre vattenkvalitet, eftersom vatten då riskerar att bli stillastående i överdimensionerade ledningar. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.4 Vattenbehovsprognos 2050_ doc Mall: Pm dot ver.0 Om en överkapacitet för vattenproduktion byggs i systemet leder detta även till ekonomiska problem, eftersom produktionen och distributionen av vattenvolymen i stor utsträckning möjliggörs med fasta anläggningar vilket i sin tur medför en hög andel fasta kapitalkostnader. Utnyttjas inte kapaciteten fullt ut kvarstår de fasta kostnaderna och VA-avgifterna måste därmed höjas, alternativt måsta VA-verksamheten hitta alternativa intäkter eller minska de kostnader som är påverkbara för att finansiera kostnaderna för anläggningarna. Byggs däremot en för låg kapacitet krävs eventuellt återkommande stora nyinvesteringar. Avskrivningstiden på vattenöverföringsledningar sätts normalt till ca 50 år. Det är således mycket viktigt att vattenbehovsprognosen stämmer väl med framtidens verklighet. Emellertid är detta något som historiskt visat sig vara mycket svårt att åstadkomma. Talande för detta är en sammanställning av historiska prognoser för framtida vattenförsörjningsbehov i Malmö kommun, se figur.

24 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.4 Vattenbehovsprognos 2050 för Älmhults kommun Malmö (8) Figur. Vattenbehovsprognoser för Malmö, utdrag från Se bakåt på framtiden, Eber Ohlsson L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.4 Vattenbehovsprognos 2050_ doc Mall: Pm dot ver.0 Nuvarande förbrukning och produktionskapacitet I tabell sammanfattas den förbrukning och produktionskapacitet som idag finns i Älmhult Tabell. Älmhults nutida vattenförsörjning i siffror. Förbrukningsparameter Förbrukning i l/s Normalförbrukning Toppförbrukning Dimensionering av nuvarande vattenverk 42 (35)* Tillåtligt uttag ur Möckeln 50. Ohlsson, E., Se bakåt på framtiden, , ( )

25 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.4 Vattenbehovsprognos 2050 för Älmhults kommun Malmö (8) * På grund av ökat färgtal i Möckeln har produktionskapaciteten den senaste tiden minskat till ca 35 l/s. Vattenbehovsprognos Förutsättningar Normal vattenförbrukning per person brukar i Sverige anses vara ca 80 l per dygn. Den faktiska förbrukningen utslaget per invånare ligger dock högre i de allra flesta kommuner. I Älmhults tätort ligger den nuvarande förbrukningen på ca 250 l/person och dygn. Detta beror på att industrier och andra verksamheter förbrukar en hel del vatten samt i viss mån även på läckage och renspolning av ledningar. Det finns också stora individuella skillnader mellan kommunerna med avseende på normal- eller medeldygnsförbrukning och den dimensionerande topp- eller maxdygnsförbrukningen. Toppförbrukningen ligger i större vattenförsörjningssystem vanligtvis ca,4 gånger högre än medeldygnsförbrukningen och inträffar oftast sommartid, då gräsmattor bevattnas och pooler fylls på mm. Exempel finns dock på kommuner som har betydligt större skillnader mellan normal och toppförbrukning än så, ofta i kommuner med stort antal sommargäster, t ex Båstads kommun. Generellt i Sverige har en sjunkande trend avseende vattenförbrukningen per capita observerats de senaste åren. I t ex Malmö var förbrukningen per capita år 972 ca 280 l/p och d och år 2000 nere på 262 l/p och d. Vattenförbrukningen är beroende av en hel del yttre påverkan som väder, läckor, konsumtionsmönster hos invånarna mm. Det innebär att någon direkt orsak till den minskade vattenförbrukningen är svår att fastställa. Den förbrukade volymen påverkas av de nya utrustningar i hem och industri som konstruerats för lägre vattenförbrukning. Det är också troligt att effektivare läcksökningsmetoder påverkar omfattningen av vattenminskningen, samt hushållens ambition att spara energi då ca 50 % av det vatten som hushållen använder värms upp. Dataunderlag L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.4 Vattenbehovsprognos 2050_ doc Mall: Pm dot ver.0 Som grund för vattenbehovsprognosen för Älmhults kommun har följande underlag använts. Producerade vattenmängder 2008, se tabell. Befolkningsprognos enligt Översiktsplanen 2006, och kommunens Vision Resonemang om utveckling av vattenförbrukning per capita och tidigare drifterfarenheter. Älmhults kommun har idag invånare varav bor i tätorten Älmhult, i övriga orter och ca på landsbygden. Kommunen har en vision om att vara ca invånare år 2020, varav ca 000 i Älmhults tätort. Kommunens hittills största folkmängd räknades år 99 och uppgick då till Kommunens folkmängd uppgick till 5 368, se figur 2.

26 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.4 Vattenbehovsprognos 2050 för Älmhults kommun Malmö (8) Figur 2. Befolkningsutveckling i Älmhults kommun från 970-talet och framåt 2. Scenarion För att beräkna vattenbehovet i Älmhults tätort i framtiden har tre olika scenarion studerats:. Kommunens vision om befolkningsökning infrias och samma befolkningsökningstakt (+377 personer per år) håller i sig fram till Befolkningen år 2050 uppgår då till i kommunen varav inom Älmhults tätort. Förbrukningen per capita kommer att fortsatt ligga på 250 l/d. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.4 Vattenbehovsprognos 2050_ doc Mall: Pm dot ver.0 2. Kommunens vision om befolkningsökning infrias till 80 % och denna befolkningsökningstakt (+30 personer per år) håller i sig fram till Befolkningen år 2050 uppgår då till i kommunen varav inom Älmhults tätort. Förbrukningen per capita kommer att fortsatt ligga på 250 l/d. 3. Kommunens vision om befolkningsökning infrias till 60 % och denna befolkningsökningstakt (+226 personer per år) håller i sig fram till Befolkningen år 2050 uppgår då till i kommunen varav inom Älmhults tätort. Förbrukningen per capita bedöms vara 250 l/d fram till 2020 för att därefter minska med 0 % till 225 l/d. 2 Uppgifter från

27 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.4 Vattenbehovsprognos 2050 för Älmhults kommun Malmö (8) Prognos för Älmhults tätort Resultatet av de tre prognosscenariona redovisas i figur 3. Vattenbehovsprognos 2050 Normalförbrukning Älmhults tätort 60 normalförbrukning (l/s) Scenario : Befolkningsökning enligt Vision 2020 Scenario 2: Befolkningsökning till 80% av Vision 2020 Scenario 3: Befolkningsökning till 60% av Vision 2020, 0% minskning av per capita förbrukning till Figur 3. Prognos av vattenförbrukning för Älmhults tätort , uttryckt som normal medelförbrukning. Toppförbrukningen under ett maxdygn beräknas vara ca,4 gånger högre. Prognosen visar att vattenbehovet i Älmhults tätort år 2020 inte bedöms överstiga ca 32 l/s i normalförbrukning. Maxdygnsförbrukningen bedöms uppgå till 45 l/s. Prognosen på längre sikt är betydligt mer osäker. Fram till år 2050 bedöms normalförbrukningen maximalt uppgå till ca 50 l/s, för scenario, och till ca 36 l/s för scenario 3. Maxdygnsförbrukningen 2050 bedöms uppgå till mellan 70 och 50 l/s, beroende på scenario, se även tabell 2. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.4 Vattenbehovsprognos 2050_ doc Mall: Pm dot ver.0 Tabell 2. Vattenbehovsprognos för Älmhults tätort. Scenario Scenario 2 Scenario 3 Normalförbrukning Toppförbrukning Normalförbrukning Toppförbrukning

28 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.4 Vattenbehovsprognos 2050 för Älmhults kommun Malmö (8) Prognos för Älmhults kommun, exklusive tätorten Ca av invånarna i Älmhults kommun bor på landsbygden eller i de mindre orterna utanför Älmhults tätort. Av dessa är ca personer anslutna till kommunal vattenförsörjning. Vattenförbrukningen bland de anslutna utanför Älmhults tätort uppgår till ca 6 l/s i genomsnitt. Vattenproduktionen sker utspritt på 9 st vattenverk, med en genomsnittlig produktion på ca 0,5 l/s per verk. Störst är Diö vattenverk med en medelproduktion på ca 3 l/s. Älmhults kommuns vision är att öka befolkningsmängden till personer år Större delen av denna befolkningstillväxt får antas ske i tätorterna och då främst i Älmhults tätort. Övrig befolkningstillväxt bedöms ske till de anslutna mindre orterna. Sker befolkningsökning i enlighet med visionen bedöms befolkningen i orterna utanför Älmhults tätort sammanlagt skall öka med ca personer, till år 2020, och med ca personer fram till Med största sannolikhet kommer majoriteten av denna befolkningsökning ske inom det anslutna VA-verksamhetsområdet och tillkommer som abonnenter. Med en befolkningsutveckling enligt visionen kommer därmed antalet anslutna personer att fördubblas i dessa orter fram till år 2020, till ca personer) och därmed vattenbehovet att öka till ca 3 l/s. Med samma befolkningsutveckling fram till 2050 skulle antalet abonnenter i orterna utanför Älmhult då uppgå till ca Detta ger i så fall ett sammanlagt vattenbehov på 27 l/s i medelförbrukning (beräknat på 250 l/person och dygn). Om antagandet att scenario 3 (se ovan) infaller och att 60 % av visionens befolkningsökning blir verklighet, kommer vattenbehovet till 2020 istället öka med sammanlagt ca 4-5 l/s (till 0 l/s), och till 2050 med ca 8-0 l/s (till ca 5 l/s), i medelförbrukning. Hallaryd, Delary och Göteryd L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.4 Vattenbehovsprognos 2050_ doc Mall: Pm dot ver.0 Befolkningen på orterna Hallryd, Delary och Göteryd är relativt liten och de senaste folkräkningssiffrorna redovisas i figur 4. Befolkningen har inte förändrats i större utsträckning under mätperioden och enligt kommunens planering förväntas inte heller orternas befolkning förändras väsentligt inom överskådlig tid. Visionen i kommunen är dock att befolkningen skall öka, se ovan. I Översiktsplanen har utredningsområden för bebyggelse reserverats. Antal personer Figur 4. Befolkningsutveckling i orterna Delary, Hallaryd och Göteryd. Delary Hallaryd Göteryd

29 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.4 Vattenbehovsprognos 2050 för Älmhults kommun Malmö (8) Bedömning av vattenbehov för Älmhults kommun, exklusive tätorten Baserat på den historiska utveckling bedöms det mindre troligt att befolkningen i orterna utanför Älmhult kommer att förändras i den utsträckning som Visionen förutspår. Bedömningen av det framtida vattenbehovet är den att det troligaste är att vattenförbrukningen även fortsatt kommer att vara ungefär det samma som i dag i de flesta orter utanför Älmhults tätort. En rimlig höjd för behovsutvecklingen i planeringen för den framtida vattenförsörjningen är att, liksom i fallet för Älmhults tätort, anta att 60% av visionens befolkningsökning blir verklighet. Detta skulle innebära att vattenbehovet till 2020 skulle öka med sammanlagt ca 4-5 l/s, och till 2050 med 5 l/s, i medelförbrukning. Den lokala vattenförsörjningen på de flesta mindre orter är relativt enkel att utöka med de små vattenbehovsökningar som uppstår vid de 9 mindre vattenverken. Ökningen per vattenverk kan antas uppgå till under l/s, vilket enkelt skulle kunna klaras med utbyggnad lokalt, genom att en eller flera extra uttagsbrunnar kan borras till relativt små kostnader. Kommentar Observera att ovanstående prognos avser behovet av mängden vatten. Det finns även behov av vatten av god kvalitet. I de fall de mindre orterna har brist på vatten av god kvalitet idag, kan det dock löna sig att via ledningar överföra vatten från en annan vattentäkt/vattenverk. Kapital och driftkostnaderna för att överföra vatten via ledning får då ställas mot kostnaderna för att uppfordra och rena vatten lokalt. Malmö WSP Environmental L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.4 Vattenbehovsprognos 2050_ doc Mall: Pm dot ver.0 Jens Termén

30 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) I.5 Framtida vattenförsörjning Innehållsförteckning INLEDNING... 2 BAKGRUND... 2 KRAV PÅ ÄLMHULTS FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNING VATTENBEHOV Vattenbehovsprognos för Älmhults tätort Vattenbehovsprognos för de mindre orterna i Älmhults kommun KRAV PÅ VATTENKVALITET Krav på råvattenkvalitet Krav på dricksvattenkvalitet STUDERADE ALTERNATIV OCH URVALSMETODIK IDENTIFIERADE ALTERNATIV SAMMANFATTNING RESULTAT AV INVENTERING URVALSPROCESS FÖRSLAG TILL FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNING Steg Akuta åtgärder och livstidsförlängning av befintligt vattenverk Steg 2 Reservvattenförsörjning Steg 3 - Ordinarie vattenförsörjning Väster... 6 L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Bilagor Inventering av vattentäkter Bilaga WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 0 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

31 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) Inledning Älmhults kommun har genom tekniska förvaltningen givit WSP i uppdrag att utreda möjligheterna att skapa ett långsiktigt hållbart vattenförsörjningssystem för centralorten och om möjligt andra orter i kommunen. Utredningsarbetet har varit förutsättningslöst och syftat till att skapa underlag att hitta den bästa tänkbara lösningen för Älmhults framtida vattenförsörjning. Alternativen har omfattat både reservvattentäkt till Älmhults nuvarande vattenverk och möjligheter att skapa en helt ny ordinarie vattenförsörjning, baserad på ett nytt vattenverk/täkt inom kommunen eller samarbete med angränsande kommuner. Arbetet har totalt omfattat ca 6 vattenförsörjningsalternativ. De alternativ som studerats beskrivs i detalj i Bilaga. Bedömningarna av respektive alternativs lämplighet som vattentäkt har utförts utifrån Livsmedelsverkets krav på dricksvattenproduktion, möjlig uttagskapacitet med avseende på fysiska förutsättningar och miljöhänsyn. Studierna har baserats på allmänna källor tillhandahållna av bland annat Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen och SGU, tidigare konsultutredningar, samt intervjuer med personal från Älmhults kommun och övriga personer med kunskap om den studerade problematiken. I vissa fall har även platsbesök genomförts. Bakgrund Vattenförsörjningen i Älmhults kommun står idag inför stora utmaningar. Utmaningar som måste hanteras för att trygga kommunens framtida vattenförsörjning. Utredningsarbetet har visat att kommunen har följande huvudsakliga problem med sin nuvarande vattenförsörjning: Råvattentäkten Möckeln är sårbar för föroreningar från bland annat närliggande industrier och transportvägar för farligt god. Skulle en olycka inträffa finns risk för att hela Älmhults tätort blir utan dricksvatten. Reservvattentäkt saknas. Behovet av en reservvattentäkt är akut. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Möckeln har ett naturligt starkt färgat vatten och sommartid även hög temperatur. Detta försvårar behandling och produktion av dricksvatten med tillfredställande kvalitet. Vattenverket utnyttjar Älmhultsåsen för behandling och magasinering av vatten via infiltration. Infiltrationsområdena är sårbara och utsatta för ett flertal föroreningsrisker, bl.a. närliggande industrier (Stena Aluminium AB) och andra miljöfarliga verksamheter. Vattenverket är åldersstiget och har behov av investeringar för livstidsförlängning och ny utrustning, för kapacitetsökning och ökad beredskap att behandla ett råvatten med ökande färgtal. Därtill kommer att de vattentäkter och avloppsreningsverk som finns i kommunens mindre orter också har problem och skulle behöva mer eller mindre omfattande upprustningar.

32 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) Krav på Älmhults framtida vattenförsörjning. Vattenbehov Älmhults kommun har idag invånare varav bor i tätorten Älmhult. Kommunen har en vision om att vara ca invånare år 2020, varav ca 000 i Älmhults tätort. En vattenbehovsprognos för kommunens framtida vattenbehov har utförts med sikte på 2020 och vidare mot Vattenbehovsprognosen redovisas i [I.4] och sammanfattas nedan... Vattenbehovsprognos för Älmhults tätort Prognosen visar att vattenbehovet i Älmhults tätort år 2020 inte bedöms överstiga ca 32 l/s i normalförbrukning. Maxdygnsförbrukningen bedöms inte överstiga 45 l/s. Prognosen på längre sikt är betydligt mer osäker. Fram till år 2050 bedöms normalförbrukningen maximalt uppgå till mellan 36 och ca 50 l/s, beroende på befolkningsutvecklingen. Maxdygnsförbrukningen 2050 bedöms uppgå till mellan 50 och 70 l/s. För att inte riskera att överdimensionera det förslag på vattenförsörjningssystem som denna utredning mynnar ut i har bedömningen gjorts, tillsammans med tekniska förvaltningen i Älmhults kommun, att det är rimligt att anta att befolkningen inte utvecklas i takt med kommunens vision. Bedömningen görs att befolkningen i Älmhults tätort ökar med ca 60 % av den tillväxttakt visionen förutsätter (d v s personer till 2020). Denna mer försiktiga bedömning ger det vattenbehov som denna utredning baseras på och utgör dimensioneringskriterier för de studerade och bedömda vattenförsörjningsalternativen, se tabell. Tabell. Vattenbehovsprognos för Älmhults tätort. Vattenbehovsprognos L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Normaldygnsförbrukning (l/s) Maxdygnsförbrukning (l/s) Vattenbehovsprognos för de mindre orterna i Älmhults kommun Enligt kommunens Vision 2020, bör befolkningen i orterna på landsbygden öka med sammanlagt ca personer till Den historiska befolkningsutvecklingen i dessa orter har dock varit blygsam. Till exempel har befolkningen varit mer eller mindre konstant de senaste 30 åren i orterna Delary, Hallaryd och Göteryd, se PM [II.]. En rimlig höjd för behovsutvecklingen i planeringen för den framtida vattenförsörjningen är därför att, liksom i fallet för Älmhults tätort, anta att 60 % av visionens befolkningsökning blir verklighet. Detta innebär en ökning med ca personer, till år 2020 och att vattenbehovet (medelförbrukningen) till 2020 kommer att öka med sammanlagt ca 4-5 l/s. Med samma utvecklingstakt till 2050 kommer behovet öka med ca 8-0 l/s ( personer).

33 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9).2 Krav på vattenkvalitet.2. Krav på råvattenkvalitet Det råvatten som ska användas för dricksvattenproduktion ska vara av sådan kvalitet att det duger att användas för att framställa dricksvatten. Det betyder att ett normalt beredningsförfarande vid vattenverket ska räcka för att vattnet ska uppnå de dricksvattenkrav som Livsmedelsverket ställer. Det finns för närvarande inga föreskrifter avseende krav på råvatten, men Svenskt Vatten har tagit fram riktlinjer för kontroll av råvattenkvaliteten 2. Avsikten med dessa riktlinjer är att bland annat skapa ett underlag som kan användas för att bedöma behovet av att ställa krav på verksamhetsutövare i tillrinningsområdet. Krav kan innebära reningsåtgärder för verksamhetsutövare eller förändring av verksamheter i närheten av vattentäkten för att skydda råvattnet. Det finns krav på kommunerna att instifta vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter för att skydda råvattentäkter..2.2 Krav på dricksvattenkvalitet Vatten är ett livsmedel och omfattas av livsmedelslagstiftningen. Livsmedelsverket har utgivit föreskrifter som gäller hanteringen av och kvaliteten på dricksvatten. Föreskrifterna återfinns i SLVFS 200:30, och dessa är bindande. Beroende på råvattenkvaliteten kommer kraven på dricksvattenkvalitet vara olika svåra och kostsamma att uppfylla. I denna utredning utgör behovet av rening för att uppfylla kvalitetskravet tillsammans med kvantitet och kostnad viktiga utvärderingskriterier. Ordinarie-/reservvattentäkt L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 I utredningen har samma krav ställts på ett ordinarie vattenförsörjningsalternativ, som på ett reservvattenalternativ. Skälet till detta är att den som producerar dricksvatten av olika skäl kan tvingas stänga av produktionen från den ordinarie vattentäkten och i stället använda en reservvattentäkt. Föreskrifterna skiljer inte på om dricksvattnet kommer från en ordinarie täkt eller en reservvattentäkt under en sådan problemsituation. Vatten är ett livsmedel och följaktligen gäller alltid samma kontrollkrav och kvalitetskrav, oberoende av orsaken till situationen och oberoende av den tid som dricksvattnet tillhandahålls. Även dricksvattenföreskrifternas krav på utredning, åtgärder, information etc. ska tillämpas om det visar sig att dricksvattnet som produceras från en reservtäkt inte uppfyller kvalitetskraven. Det är av avgörande betydelse för dricksvattenförsörjningens uthållighet att det finns reservvattentäkter, speciellt om risk- och säkerhetsanalyser har visat att den ordinarie täkten är utsatt för stora föroreningsrisker. Reservvattentäkter är följaktligen en viktig fråga i beredskapsarbetet. Livsmedelslagstiftningen innehåller dock inga formella krav på att en producent ska anordna alternativ dricksvattenförsörjning. Frågor som rör tillgång till dricksvatten till enskilda abonnenter regleras närmast av vattentjänstlagen. Livsmedelsverket, SLVFS 200:30 2 Råvattenkontroll - Krav på råvattenkvalitet, Svenskt vatten

34 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) 2 Studerade alternativ och urvalsmetodik De potentiella vattenförekomster/täkter som studerats beskrivs i detalj i Bilaga, och deras geografiska lägen framgår av figur. Avgränsning Utredningen har fokuserat på vattenförsörjningen för Älmhults tätort. I de alternativ som innebär att överföringsledningar kan dras förbi någon eller några av de mindre orterna har studier genomförts för möjligheter och kostnader för en samordnad vattenförsörjning. Särskild utredning har utförts för att utreda samordningsvinster med centraliserad vattenförsörjning för orterna Delary, Hallaryd och Göteryd, se PM [II.2]. Vattenverken och avloppsreningsverken i dessa orter står inför omfattande akuta renoverings/investeringsbehov. För övriga mindre orter har bedömningen gjorts att det kommer att vara relativt enkelt att lösa det ökade vattenbehov som kan komma att uppstå lokalt vid respektive vattenverk. Den prognostiserade ökningen av vattenbehovet på landsbygden fördelat över de totalt 9 mindre vattenverk som finns i orterna bedöms uppgå till ca l/s och verk. Den kostnadseffektivaste lösningen för sådana små flöden bedöms generellt vara att borra extra uttagsbrunnar vid respektive verk. Eftersom fokus har varit på att förse Älmhults tätort med vatten har flertalet av de studerade alternativen valts bort för djupare analys och bedömning. Detta efter att en bedömning i tidigt skede gjorts att alternativen inte kommer att kunna uppfylla de krav som ställts upp för Älmhults tätort. De bortvalda alternativen har i de flesta fall utgjorts av grunda sjöar i kring Älmhults tätort. Det kan vara så att vissa av dessa täkter kan utgöra råvattentäkter för någon av de mindre orterna i kommunen i ett framtida perspektiv. Detta har dock inte beaktats särskilt. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Kostnadsbedömning För de alternativ som bedömts uppfylla de krav som specificerats av Älmhults kommun har kostnadsbedömningar utförts. Kostnadsberäkningarna redovisas separat i [I.6]. Till grund för kostnadsberäkningarna ligger en överslagsmässig dimensionering av överföringsledningar, behov av tryckstegrings/reduceringsstationer och vattenverk. Någon ny högreservoar har inte bedömts behövas. Ledningsberäkningar baseras på överföringskapacitet vid max- respektive medelförbrukningen enligt vattenbehovsprognosen och terrängdata från lantmäteriets höjdgrid (50x50 m). Ledningsdimensioner och tryckstegringsbehov har beräknats med Colebrook s formel. Driftkostnader för ledningar, tryckstegrings/reduceringsstationer har beräknats översiktlig enligt VAV P83. Beräkningen omfattar energiåtgång för överföringspumpning och schablonkostnader för drift underhåll av ledningar och installationer baserat på procenttal av investeringskostnaderna. Driftkostnader för vattenverk har utgått från befintliga kostnader och eventuellt nytt vattenverk har antagits få likvärdiga driftkostnader.

35 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) Konsekvenser av klimatförändringar I klimat- och sårbarhetsutredningen SOU 2007:60 bilaga B3 Dricksvattenförsörjning i ett förändrat klimat beskrivs sårbarheter för klimatförändringar och extremväder samt behov av anpassning och anpassningskostnader till följd av ett i framtiden förändrat klimat. I rapporten konstateras att tillrinningen och tillgången på vatten ökar i norra och västra Sverige medan den minskar i sydöstra Sverige. Älmhults kommun bedöms i detta sammanhang kunna räknas till sydöstra Sverige vilket då skulle innebära en i framtiden minskad nederbörd och därmed minskad kapacitet i vattentäkter i området. Även vattenkvaliteten kan påverkas av en minskad nederbörd. Detta gäller bland annat för grundvattentäkter, där en lägre omsättning av grundvatten kan ge en ökad vittring av naturligt förekommande ämnen från mark/berggrund till grundvattnet. Om enskilda korta och kraftiga nederbördstillfällen ökar i framtiden kan detta innebära ökad risk för översvämningar. Detta kan leda till att bräddning sker från avloppsreningsverk och att förorenat vatten kan nå både lågt belägna grundvattentäkter och ytvattentäkter. Täkterna kan därmed förorenas med risk för sjukdomsutbrott hos befolkningen. Det är svårt att veta hur utlakningen av humus och därmed färgtalet påverkas av en framtida klimatförändring. Färgtalet i ett ytvatten påverkas av ett stort antal samverkande processer varav en del är kopplade till klimatförändringar. Det är på grund av kunskapsbrist i dagsläget inte möjligt att bedöma om färgtalet kommer öka eller minska i ett förändrat klimat, se även PM [II.5]. Då sambanden mellan klimat, vattentillgång och vattenkvalitet är ytterst komplexa går det inte att dra säkra slutsatser om egenskaper hos grund- och ytvattentäkter i framtiden. Det är därför inte möjligt att använda risk för klimatpåverkan som alternativskiljande faktor i föreliggande utredning. Man kan konstatera att om de förändringar som klimatmodellerna förutsäger inträffar, så kommer det generellt att krävas anpassningar av systemen för dricksvattenförsörjning. Det är dock viktigt att komma ihåg att dessa förändringar kommer successivt och över relativt lång tid vilket gör det möjligt att även successivt anpassa systemen för dricksvattenförsörjning. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 2. Identifierade alternativ Följande vattenförekomster har identifierats som lämpliga att studera vidare som potentiell framtida vattentäkt för Älmhults tätort och vissa mindre orter. Alternativen är ordnade ungefärligt efter ökande geografiskt avstånd från Älmhult. För alternativens ungefärliga läge se Figur. Sammanställning av alternativen ges tabell 2. Utförlig beskrivning av alla alternativen ges i Bilaga.

36 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) Tabell 2. Sammanställning av resultat av inventering av identifierade alternativ. Alternativ Potential som vattentäkt Kommentar. Lokala alternativ för Älmhults tätort A - Befintlig brunn vid vattenverket (Älmhultsåsen) B - Nordligt sekundärt råvattenintag i Möckeln C - Ny vattentäkt i Loshult (Älmhultsåsen) 2. Ny täkt inom Älmhults kommun Ej lämplig Lämplig som reservvattentäkt Ej lämplig Låg kvalitet (hög järnhalt) Likvärdigt med nuvarande intag. Högt färgtal Låg kvantitet/kvalitet A Krusån Ej lämplig Låg/varierande kvantitet B Örsjön Ej lämplig Låg kvantitet, högt färgtal C Hängasjön Lämplig som ordinare/reservvattentäkt God kvantitet, relativt god kvalitet D Vinen Ej lämplig Låg kvantitet/kvalitet E Femlingen F Steningen (Lindhultsåsen) G Helge Å (Delarymagasinet) Troligtvis ej lämplig Lämplig som reservvattentäkt Lämplig som reservvattentäkt Högt färgtal (ev. dioxinförorening). Osäker kvalitet, ev. möjlighet till konstgjord infiltration Nedströms Möckeln, likvärdigt med nuvarande intag. Högt färgtal, suspenderat material H Römningen Ej lämplig Låg kvalitet (grund) I Ryssbyåsen vid Käskhult 3. Vattentäkt i Lagans dalgång Lämpligt läge för konstgjord infiltration Naturlig uttagskapacietet 5-25 l/s, osäker kvalitet L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 A - Ytvatten (Trarydsmagasinet) Lämplig som ordinare/reservvattentäkt God tillgång/god kvalitet B - Grundvattentäkt Troligtvis ej lämplig Osäker kvantitet/kvalitet (järn) C - Konstgjord grundvatten 4. Överföring från andra VA-bolag A - Osby kommun (Osby vattenverk) B - Sydvatten AB (Bolmentunneln) C - Växjö kommun (Bergaåsen) Troligen lämpligt läge för konstgjord infiltration Ev. lämplig som reservvattentäkt Lämplig som ordinare/reservvattentäkt Lämplig som ordinare/reservvattentäkt God tillgång/god kvalitet via Trarydsmagasinet Osäker kvantitet. Politiskt beslut. Expropriation nödvändig God kvantitet/kvalitet Osäker kvantitet

37 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) Figur. Det ungefärliga läget för alternativen. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver Sammanfattning resultat av inventering I Älmhults kommun saknas grundvattentillgångar, som möjliggör uttag av större mängder naturligt grundvatten. Ur ett kvalitets-, klimat- och sårbarhetsperspektiv är ett grundvatten att föredra framför ett ytvatten. Det är dock troligt att det i vissa befintliga naturliga grusformationer går att infiltrera ytvatten för att skapa ett konstgjort grundvatten, vilket i många fall kan förbättra kvalitet på ett råvatten från en ytvattentäkt. Flertalet av de studerade ytvattenalternativen har visat sig vara mindre lämpliga att utnyttja som vattentäkt åt Älmhults tätort. De flesta av dessa alternativ utgörs framför allt mindre sjöar och de uppfyller inte kravet på tillräcklig utvinningsbar mängd vatten. Flertalet sjöar kring Älmhult är dessutom grunda och har högt färgtal, vilket ger osäkerheter avseende vattenkvaliteten. Framför gäller detta sommartid då temperaturen stiger och bakterier, och även alger och algtoxiner, kan orsaka problem. Inom hela Helgeåns avrinningsområde (med undantag för jordbruksområdena i Söder) förekommer höga till mycket höga halter av organiska ämnen (humus), vilket gör vattnet starkt färgat. Detta beror på inverkan från skog- och myrmark i kombination med hög vattenföring och en liten andel sjöar. Sjöar fungerar som renings- och klarningsbassänger genom att humusämnena sjunker till botten. Sammanfattningsvis kan sägas att de studerade alternativen har en kostnad som står i proportion till avståndet från Älmhults tätort. Det är något billigare att anlägga ledningar genom sjöar, jämfört med på land, vilket gör de alternativ där sådan ledningsdrag-

38 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) ning är möjlig relativt sett billigare per längdenhet. Kostnaderna ökar också om kommunen väljer att bygga ett helt nytt vattenverk. Att ansluta till en vattentäkt som förvaltas av en annan huvudman än Älmhults kommun innebär också merkostnader, eftersom huvudmännen vill få betalt för att leverera vatten. Det är inte troligt att det blir billigare att köpa vatten än att exploatera en egen vattentäkt. Det kan dock finnas andra aspekter som till exempel ökad krisberedskap och leveranssäkerhet av dricksvatten av god kvalitet, som kan uppväga de merkostnader ett dyrare vattenförsörjningsalternativ baserat på leverans från annan kommun medför. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver Urvalsprocess Utredningsarbetet har syftat till att hitta det bästa möjliga alternativet för att trygga Älmhults tätorts vattenförsörjning för framtiden. Alternativet ska vara möjligt att genomföra, stegvis utbyggbart, långsiktigt hållbart och kostnadseffektivt. Först och främst behöver åtgärder vidtas riktade mot de akuta problem som idag finns i Älmhults vattenförsörjningssystem, dvs att förbättra säkerheten. Detta innebär att genomföra de åtgärder för riskreduktion som beskrivs i [I.3]. Åtgärderna omfattar bland annat att upprätta skyddsområden och föreskrifter för att skydda både råvattentäkten Möckeln och infiltrationsområdena i Älmhultsåsen. När dessa åtgärder är vidtagna är nästa steg att ansluta en reservvattentäkt till Älmhults nuvarande vattenverk. Det bästa vore om reservvattentäkten var belägen i ett avrinningsområde skiljt från Möckeln, men bedömningen har gjorts att det är tillräckligt att reservvattentäkten utgörs av ett sekundärt råvattenintag, som med avstånd är avskiljt från det nuvarande råvattenintaget. Avståndet skall vara tillräckligt för att ge kommunen handlingsutrymme att trygga vattenförsörjningen om det ordinarie råvattenintaget i södra delen av Möckeln skulle förorenas tillfälligt i samband med till exempel en olycka. På lite längre sikt kan systemet därefter byggas ut med ett nytt vattenverk anslutet till en ny ordinarie vattentäkt. Den nya vattentäkten bör ligga i ett avrinningsområde skiljt från Möckeln/Helge å. En sådan utbyggnad ger mycket god leveranssäkerhet och total redundans i vattenförsörjningen. Älmhults befintliga vattenverk och vattentäkt behålls som reserv. Beaktade Reservvattenalternativ Steg. De vattentäkter som bedömts vara intressanta som reservvattentäkter är Femlingen, Steningen, sekundärt råvattenintag i norra Möckeln, Delarymagasinet i Helge å och Hängasjön. Ur kvalitetssynpunkt är vattendragen likvärdiga. Samtliga alternativ utom Hängasjön ligger alla längs Helge å och har likvärdig vattenkvalitet. Hängasjön ligger däremot i Prästbodaåns avrinningsområde och bedöms ha ett lägre färgtal än övriga. Steningen ligger närmast Älmhult och Hängasjön längst ifrån, vilket har konsekvenser för kostnaderna för en eventuell anslutning. Vid Steningen finns en grusavlagring vid Lindhult, som eventuellt kan användas för konstgjord infiltration, vilket skulle förbättra reservvattnets kvalitet. Sannolikheten för att hitta lämpliga lägen för uttagsbrunnar bedöms dock som relativt små. Uttagsmöjligheterna kan därför vara begränsade. Steningen är också en mycket grund sjö och bedöms därför få mycket höga temperaturer sommartid. Längre österut från Älmhult finns sjön Femlingen som skulle kunna utgöra en god vattentäkt. Det finns dock osäkerhet kring eventuell dioxinförorening i sjön som inte är

39 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) utredd. Sjöns ligger inom Möckelns avrinningsområde och har en liknande vattenkvalitet som Möckeln, med bland annat högt färgtal. Råvattenuttag ur Delarymagasinet är ur kvalitetsaspekt ett likvärdigt alternativ till att ta vatten ur ett sekundärt råvattenintag i norra Möckeln. Den riskreduktion som uppnås är att det råder bättre förutsättningar att avskilja spill av petroleumprodukter uppströms Helge å, jämfört med spill inom Möckeln. Det finns samordningsvinster med att dra ledningar till Delary för att ersätta de slitna lokala vatten- och avloppsreningsverken där. Kostnaden för utbyggnad av reservvattenuttag från Delarymagasinet uppskattas bli ca 20 miljoner lägre än motsvarande utbyggnad till Femlingen. Med hänsyn taget till synergieffekterna [II.] är kostnaden för utbyggnad till Delary inte heller högre än kostnaderna för utbyggnad av ett nordligt intag i Möckeln. Utbyggnad till Delary möjliggör dessutom vidare utbyggnad västerut till en ny ordinarie vattentäkt baserad på vatten från t ex Hängasjön, Trarydsmagasinet i Lagan, eller Bolmentunneln L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Beaktade alternativ för ny ordinarie vattenförsörjning Steg 2. Nästa steg i utbyggnaden av vattenförsörjningssystemet är att ansluta en ny vattentäkt i ett avrinningsområde skiljt från Möckeln och därefter att ansluta ett separat vattenverk för beredning av färdigt dricksvatten. En helt ny separat vattenproduktionsanläggning skulle ge Älmhults tätort en mycket robust vattenförsörjning. Om den ena täkten förorenas, ett av vattenverket slås ut, eller en överföringsledning springer läck kan den andra vattenproduktionskedjan sättas in som reserv, mer eller mindre omgående. Norr- och söderut skulle en anslutning till Växjö respektive Osby befintliga vattentäkter vara tänkbar. Båda täkterna är relativt nyligen utbyggda och det råder tveksamheter om de ytterligare skulle kunna öka vattenuttagen. Drifterfarenheter av Växjös vattentäkt i Bergaåsen saknas och det kommer att dröja en tid innan Växjö kommun kan börja överväga att ansluta ytterligare abonnenter till täkten. Växjö har dessutom avtal med Ljungby kommun, att i framtiden kunna leverera reservvatten dit och detta har företräde framför en eventuell anslutning av Älmhult. Väster ut från Älmhult finns tre alternativa vattenförekomster som har potential att på sikt byggas ut till en ny ordinarie vattentäkt för Älmhults tätort och orterna längs med ledningsdragningen. Dessa är: Hängasjön (2C) Trarydsmagasinet (3A) Bolmen, via Bolmentunneln med huvudman Sydvatten AB (4B) Valet av råvattentäkt bör föregås av detaljerade studier av vattenkvalitet, lämplig intagspunkt för råvatten och risk- och sårbarhetsstudier. Förhandlingar måste även föras med Markaryds kommun och med Sydvatten AB i det fall Trarydsmagasinet eller Bolmentunneln väljs som ny vattentäkt. Oberoende av vilken råvattentäkt som väljs kan den kompletteras med ett ytvattenverk för beredning av dricksvatten, med placering i t ex Delary. Det finns också möjlighet att anlägga ett vattenverk med behandling genom konstgjord infiltration i någon av de naturliga grusformationer vid Trarydsmagasinet (Lagans dal-

40 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) gång) eller i Ryssbyåsen vid Käskhult (mellan Traryd och Göteryd). Detaljerad kunskap om de kemiska och fysiska förhållandena om åsarnas lämplighet för infiltration och grundvattenuttag måste dock först inhämtas genom kompletterande fältundersökningar. Vilket av dessa alternativ som slutligen kan förverkligas är beroende av de fysiska förhållandena på respektive plats. Andra faktorer som kan inverka vid val av vattentäkt är möjligheten att eventuellt ingå samarbete med angränsande kommuner eller sydvatten. Detta kan ge delade investeringskostnader, driftekonomiska fördelar och andra samordningsvinster. Bolmentunneln skulle kunna erbjuda ett bra råvatten till Älmhult i Sydvatten ABs regi. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0

41 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) 3 Förslag till framtida vattenförsörjning WSP:s rekommendation är att vattenförsörjningssystemet byggs ut väster ut. Fördelen med att bygga ut västerut är bland annat att samordningsvinster (här kallade synergieffekter ) kan uppnås genom att Delary och på sikt Göteryd, och eventuellt även Hallaryd via överföringsledning, kan anslutas på vägen. Delary och Hallaryd har akuta behov av nya vatten- och avloppsreningsverk. En centraliserad VA-försörjning ger kostnadsbesparingar och drifttekniska fördelar jämfört med lokala lösningar med separata mindre VA-verk, se [II.9]. Förslaget innebär i ett första steg anslutning av reservvatten från Delarymagasinet i Helge å till Älmhults befintliga vattenverk. Nästa steg i utbyggnaden är att anlägga en ny ordinarie vattentäkt med råvattenintag i Trarydsmagasinet i Lagan, se figur 2. Råvattnet behandlas till färdigt dricksvatten i en anläggning med konstgjord infiltration i Ryssbyåsen vid Käskhult. Ett grundvatten, om än konstgjort, är att föredra framför ett ytvatten. Som råvattentäkt väljs i första hand Trarydsmagasinet av den anledningen att avståndet mellan grusformationen vid Käskhult är ungefär detsamma, men det råder större osäkerhet avseende vattenkvaliteten i Hängasjön jämfört med Lagan. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Figur 2. Översikstkarta över framtida reserv, respektive ordinarie vattenförsörjning

42 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) Förslaget bedöms vara kostnadseffektivt jämfört med alternativ, som i övrigt är likvärdiga ur kvalitets- och säkerhetsperspektiv. Första steget i utbyggnaden innebär större investeringskostnader jämfört med t ex ett sekundärt råvattenintag i norra delen av Möckeln, men synergieffekter i form av samordningsvinster, t ex att kommunen slipper annars nödvändiga investeringskostnader i lokala vattenverk, ger besparingar i ett livscykelperspektiv [II.]. 3.. Steg Akuta åtgärder och livstidsförlängning av befintligt vattenverk Först och främst behöver åtgärder vidtas riktade mot de akuta problem som idag finns i Älmhults vattenförsörjningssystem, d v s att förbättra säkerheten. Detta innebär att genomföra de åtgärder för riskreduktion som beskrivs i [I.3]. Åtgärderna omfattar bland annat att upprätta skyddsområden och föreskrifter för att skydda både råvattentäkten Möckeln och infiltrationsområdena i Älmhultsåsen. Vattenverket är åldersstiget och har behov av investeringar för livstidsförlängning och ny utrustning. Verket byggdes 990 och normalt bör maskin- och processinstallationer bytas ut efter ca5-20 år. Utöver normalt slitage kommer verket behöva investeringar för kapacitetsökning och ökad förmåga att behandla ett råvatten med ökande färgtal. På grund av den försämrade vattenkvaliteten har verket hittills tappat ca 7 % av sin kapacitet att leverera dricksvatten när färgtalet i sjön är högt. Teknisk utformning och genomförande Skyddsområden och föreskrifter för Möckeln och infiltrationsområdena uppdateras och implementeras. Dialog med verksamhetsutövare påbörjas och beredskapsplaner utarbetas. Fysiska skyddsåtgärder vid avloppspumpstationer och omläggning av tryckavloppsledningar genom sjön, projekteras. Fysiska åtgärder genomförs efter verkställande beslut. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Befintligt vattenverk byggs om/till för livstidsförlängning ca år. Verket kan då fungera som ordinarie-, eller reservvattenverk i kommunens framtida vattenförsörjningssystem. Uppgraderingen utförs under 20. Kostnadsbedömning Kostnaderna för de föreslagna åtgärderna redovisas i tabell 3. Tabell 3. Kostnadsuppskattning föreslagna Akuta åtgärder Administrativa skyddsåtgärder Fysiska skyddsåtgärder Livstidsförlängning vattenverk Mkr år + 0,5 Mkr/år 0-20 Mkr 2-9 Mkr

43 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) 3..2 Steg 2 Reservvattenförsörjning Teknisk utformning och genomförande I ett första steg byggs en överföringsledning för råvatten från Delarymagasinet i Helge å vid Delary. Överföringsledningen till Älmhult anläggs utmed väg 20 och blir ca km lång. En pumpstation behövs i Delary och tryckreducering erfordras innan Älmhult. Första delen av ledningen från Delary kan behöva högre tryckklass, sektion PN 0. Behovet av tryckstegring är relativt stort, se figur 3, och pumpstationen vid Delary behöver dimensioneras för att tryckstegra vattnet med ca 8,5 Bar. Val av rördimension är delvis beroende på om Älmhult väljer att gå vidare med steg 2 (beskrivs nedan) eller inte. För att klara maxförbrukningen på 50 l/s, enligt prognosen år 2050 bör ledningen utgöras av en (PE 355MM). Denna grövre dimension möjliggör överföring av ca 70 l/s, av detta vatten avgår sedan ca 20 l/s i förluster vid spolning av filter och vid infiltration i Älmhultsåsen. Om vattnet förbehandlas vid vattenverk innan det överförs i ledningen minskar förlusterna och en klenare dimension erfordras. Längdprofil Delarymagasinet-Älmhult Nivå [m.ö.h] Sektion [m] my Trycknivå vid 70 l/s L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Figur 3 Beräknad trycknivå i en PE355MM-ledning mellan Delary och Älmhult. Projektering och upphandling (EU) bedöms ta ca år. Byggfasen kan också pågå i upp till år. Uppskattad tid för genomförande från det att beslut tas bedöms uppgå till 2-3 år, inklusive förhandlingar med markägare etc. Uttag ur Delarymagasinet är tillståndspliktigt enligt miljöbalken och det är rimligt att anta att det tar ca -2 år från det att ansökningsprocessen påbörjas till dess tillstånd erhållits. Denna process kan löpa delvis parallellt med projekteringen. Driftsättning av ledningen skall föregås av en del tester av systemen och full funktion kan förväntas först 2 månader efter färdigställande av anläggningarna. Kostnadsbedömning En bedömning av investeringskostnaden för alternativet har utförts och investeringskostnaden bedöms uppgå till ca 35 miljoner kronor för överföringsledning, tryckstegrings- och reduceringsstationer. Denna kostnad avser en PE355MM-ledning. Därtill

44 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) kommer kostnader för tillståndsprocesser, projektering och byggledning med ca 5 %. Osäkerheten i kostnadsbedömningarna uppskattas till ca +/- 20 %. Befintliga driftkostnader för behandling i befintligt vattenverk och vattendistribution till abonnenterna kvarstår. Eventuella kostnader för arkeologiska undersökningar har ej beaktats. Tabell 4. Kostnadsuppskattning reservvatten från Delarymagasinet Överföringsledning för reservvatten från Delarymagasinet, inkl pumpstationer Mkr Kommentar: Kostnaden för att lägga en ledning med mindre dimension PE35MM uppskattas till ca 4 miljoner kronor lägre. Juridiska aspekter Vattenuttag från ett vattendrag är tillståndspliktigt enligt miljöbalken. Tillstånd för vattenuttag söks vid miljödomstolen i Växjö och skall föregås av en samrådsprocess och miljökonsekvensbeskrivning. Vid förläggning av överföringsledning skall hänsyn tas till skyddade områden och andra värdefulla natur- eller kulturvärden längs med ledningens sträckning. Fornminneslagen kan innebära krav på arkeologiska utgrävningar. Genom ledningsrätt skapas rätt för ledningshavare att anlägga, nyttja och underhålla ledningarna. Ledningsrätt innebär att en rättighet upplåts för ägare av allmännyttiga ledningar till exempel en kommun att anlägga, behålla och underhålla ledningar på annans mark, till exempel vatten- och avloppsledningar. Ledningsrätt bildas vid s k ledningsrättsförrättning. Ledningsrätt bildas vid lantmäteriförrättning enligt ledningsrättslagen. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Risk- och sårbarhetsbedömning Råvattenuttag ur Delarymagasinet är ur kvalitetsaspekt ett likvärdigt alternativ till att ta vatten ur Möckeln. Den riskreduktion som uppnås är att det råder bättre förutsättningar att avskilja spill av petroleumprodukter uppströms Helge å, jämfört med spill inom Möckeln. Transporttiden för en löst förorening i Möckeln till Delarymagasinet bedöms uppgå till ett par dagar, vilket ger ännu lite mer handlingsutrymme att vidta åtgärder vid en eventuell olycka i Möckeln. Genomströmningen i Delarymagasinet är också större än vad den är i Möckeln vilket talar för att effekten av ett tillbud skulle bli kortvarigare i Delarymagasinet, jämfört med Möckeln. Området uppströms Delarymagasinet (mellan magasinet och Möckeln) är också relativt förskonat från riskobjekt, som transportvägar för farligt gods etc. Råvattenkvaliteten är generellt sett densamma i Delarymagasinet som i Möckeln. Variationerna i vattenkvalitet kan dock vara större i ett rinnande vattendrag än i sjö. Risken är att vattenkvaliteten periodvis är sämre, med högre halt av suspenderat material, i samband med kraftig nederbörd.

45 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) Risken för framtida negativa konsekvenser till följd av diffusa utsläpp av t ex näringsämnen, eller ökat färgtal, minskar inte till följd av ett reservvattenintag i Delarymagasinet, se PM [II.5]. För ordinarie vattenförsörjning kommer även fortsättningsvis Möckeln att användas. Älmhults vattenverk och infiltrationsanläggningar bibehålls för behandling av råvattnet. För att uppnå en relativt god nivå på säkerheten i vattenförsörjningssystemet bör de åtgärder för riskreduktion som rekommenderas i [I.3] genomföras, avseende Möckeln och befintligt vattenverk/infiltration. Synergieffekter De synergieffekter som alternativet har är att det finns möjlighet att lägga avlopps- och dricksvattenledningar till Delary i samma ledningsschakt som råvattenledningen. Merkostnaden för att samtidigt som råvattenledningen förlägga även spill och vattenledning till Delary från Älmhult har uppskattats till ca 6,4 miljoner kronor. Att förlägga motsvarande ledningar för enbart försörjning av Delary, utan samförläggning med en råvattenledning, skulle kosta ca 26 miljoner. De akuta investeringsbehoven i Delarys vatten- och avloppsreningsverk uppskattas till ca 3,8 resp. 7,5 miljoner kronor. Kostnader som alltså kan ersättas med ledningsdragning till och från Älmhult. Genom att försörja Delary med VA till och från Älmhult kan driftkostnaderna för VAförsörjning minskas till ca hälften av nuvarande driftkostnad vid de båda verken i Delary Steg 3 - Ordinarie vattenförsörjning Väster L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Teknisk utformning och genomförande WSP:s rekommendation baserat på det aktuella kunskapsläget är att Trarydsmagasinet väljs som råvattentäkt och att vattnet behandlas till ett färdigt dricksvatten vid ett nytt vattenverk med infiltrationsanläggning i Ryssbyåsen, vid Käskhult. Anledningen till detta är att vattenkvaliteten bedöms som relativt god i Lagan och att detta alternativ ger den kortaste ledningsdragningen, jämfört med likvärdiga alternativ. Vid råvattenintaget i Trarydsmagasinet (nivå ca +25) anläggs en förbehandlingsanläggning som behandlar vattnet med kontinuerliga sandfilter och en tyckstegringsstation som trycker vattnet över en höjd (nivå ca +53) upp till det planerade infiltrationsområdet i Ryssbyåsen, via en ca 4 km lång ledning. Efter infiltration pumpas vattnet upp ur uttagsbrunnar och behandlas i ett nytt grundvattenverk. Vattenverket dimensioneras för att behandla upp till 3 00 m3/dygn (50 l/s). Förlusterna vid infiltrationen har antagits uppgå till ca 0%. Från vattenverket distribueras ett färdigt dricksvatten med självfall till Delary, totalt en sträcka på ca,5 km. Lämplig ledningssträckning kan vara längs med väg 20. I samma ledningsgrav kan även ledningar för VA-försörjning av Göteryd läggas. Ledningarna ersätter behovet av lokalt vatten- och avloppsreningsverk i Göteryd. I Delary tryckstegras vattnet åter för överföring till Älmhults tätort. Härvid utnyttjas den tryckstegringsstation som anlagts enligt utbyggnadssteg 2 reservvattenförsörjning Delarymagasinet.

46 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) Minsta ledningsdimension från Trarydsmagasinet till Ryssbyåsen har beräknats till PE 35 PN6. För överföring mellan Delary och Älmhult utnyttjas den råvattenledning som föreslås enligt steg 2 i utbyggnaden. Trycklinjen i en PE 35MM-ledning har beräknats och redovisas i figur 4. Längdprofil Trarydsmagasinet-Älmhult Nivå [m.ö.h] Sektion [m] my Medelflöde Maxflöde Råvatten Delary max Figur 4 Beräknad trycknivå i en PE35MM-ledning mellan Trarydsmagasinet och Älmhult. Streckad linje avser trycknivån i en PE35MM med råvatten 70 l/s från Delarymagasinet. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Råvattenuttag ur Trarydsmagasinet är tillståndspliktigt enligt miljöbalken. Även infiltration och uttag av ett konstgjort grundvatten ur Ryssbyåsen är tillståndspliktigt. De båda processerna bedöms kunna behandlas samtidigt. Rimligt är att det tar ca 2 år från det att ansökningsprocessen påbörjas till dess tillstånd erhållits. I samband med att ett nytt vattenverk tas i drift behövs omfattande tester genomföras av verkets funktion och respons i infiltrationsanläggningen. Vattenkvalitet måste kontrolleras noggrant. Driftsättning av överföringsledningen skall också föregås av en del tester av systemen och omställningen av den tidigare råvattenledningen från Delary till dricksvattenkvalitet skall kontrolleras. Full funktion kan förväntas tidigast 6 månader efter färdigställande av anläggningarna. Uppskattad tid för genomförande från det att beslut tas bedöms uppgå till drygt 2 år, inklusive förhandlingar med markägare, projektering, upphandling och anläggning. Kostnadsbedömning En bedömning av investeringskostnaden för alternativet har utförts och sammanfattas i tabell 5 nedan. Detaljerad kostnadskalkyl redovisas i [I.6]. I kostnadsuppskattningarna ingår tillståndsprocesser, projektering och byggledning med ca 5 %. Infiltrationsanläggningen och vattenverket i Ryssbyåsen är mycket svår att korrekt kostnadsuppskatta på grund av osäkerheter i geologiska förhållanden, men bedöms uppgå till ca miljoner kr (inklusive projektering och byggledning mm). Som jämförelse har ett ytvattenverk kostnadsbedömts till ca miljoner kronor, se PM [II.3].

47 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) Driftkostnaden för alternativet har uppskattats till ca 2,6 miljoner kr/år vid produktion av 3 00 m 3 /dygn i medelflöde. Driftkostnaderna för det nya vattenverket bedöms bli i samma storleksordning som för det befintliga vattenverket i Älmhult, d v s ca 2,32 kr/m 3. Älmhults vattenverk kan behållas som reserv och driftkostnaderna för att bibehålla funktionen, genom att förbehandla och infiltrera ca 900 m 3 /dygn vatten i Älmhultsåsen uppskattas till ca kr/år. I tabell 5 nedan redovisas en sammanställning av kostnadsuppskattningen för alternativet ordinarie vattenförsörjning från Trarydsmagasinet till Älmhult. I sammanställningen ingår kostnaden för utbyggnad från Älmhult, inklusive delsteg 2 i utbyggnaden, avseende reservvatten från Delarymagasinet. Till kostnaderna kommer eventuell förläggning av rörledningar för vatten och avloppsförsörjning till och från Delary och Göteryds samhällen. Kostnader för arkeologiska utgrävningar är ej beaktade. Tabell 5. Kostnadsuppskattning ordinarie vatten från Trarydsmagasinet via nytt vattenverk i Ryssbyåsen (inklusive råvatten/reserv från Delarymagasinet) Intags och förbehandling Trarydsmagasinet Överföringsledning Trarydsmagasinet- Ryssbyåsen Infiltration och vattenverk Ryssbyåsen Överföringsledning Ryssbyåsen-Delary Summa investeringar steg 2 Överföringsledning Delary-Älmhult (steg 2) 0-5 Mkr 3-7 Mkr Mkr Mkr Mkr Mkr L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Juridiska aspekter Råvattenuttag ur Trarydsmagasinet är tillståndspliktigt enligt miljöbalken. Även infiltration och uttag av ett konstgjort grundvatten ur Ryssbyåsen är tillståndspliktigt. De båda processerna behandlas samtidigt. Förläggning av överföringsledningen till Älmhult kräver tillstånd från berörda fastighetsägare. För övriga aspekter se kapitlet Juridiska aspekter under Steg 2 Reservvattenförsörjning ovan. Risk- och sårbarhetsbedömning För att förbättra säkerheten vid råvattenintaget kan det vara möjligt att förlägga detta som grundvattenbrunnar i strandkanten, som då tar vatten från Trarydsmagasinet genom inducerad infiltration. Effekten av ett eventuellt föroreningstillbud i vattendraget kan då mildras. De geologiska förutsättningarna för detta är dock okända. Vattenskyddsområden för dels, Trarydsmagasinet bör upprättas, men även för infiltrationsanläggningen i Ryssbyåsen.

48 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning Malmö (9) Synergieffekter De synergieffekter som finns är att de mindre orter som ligger utmed ledningsdragningen kan försörjas av vatten från ledningen. Detta gäller framför allt Göteryd. Den ekonomiska vinsten är dock begränsad eftersom vatten och avloppsreningsverken i Göteryd är relativt gott skick. Dricksvattenkvaliteten och leveranssäkerheten kan dock förbättras. Det är lönsamt att ansluta Delary, se delsteg 2, reservvatten ovan. Samordningsvinster kan eventuellt erhållas om Trarydsmagasinet exploateras i samarbete med Markaryds kommun, t ex genom gemensam drift av respektive vattentäkter. Samarbetet skulle även kunna ge större möjlighet att attrahera specialistkompetens. Sammangående med Markaryds kommun i ett gemensamt vattenbolag kan också vara en möjlighet. Vid ett alternativt val av Bolmentunneln som råvattentäkt kan Älmhults kommun via avtal få tillgång till Sydvatten-kollektivets krisberedskapsorganisation och tekniska kunnande. Malmö WSP Environmental Jens Termén L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Framtida vattenförsörjning_ _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0

49 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) BILAGA INVENTERING AV VATTENTÄKTER L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 0 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

50 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) Innehållsförteckning LOKALA ALTERNATIV FÖR ÄLMHULTS TÄTORT... 3 A BEFINTLIG BRUNN VID VATTENVERKET I ÄLMHULT... 3 B NORDLIGARE INTAG I MÖCKELN... 3 C NY VATTENTÄKT I LOSHULT... 6 NY YTVATTENTÄKT INOM ÄLMHULTS KOMMUN A KRUSÅN B ÖRSJÖN C HÄNGASJÖN D VINEN E FEMLINGEN F STENINGEN G HELGE Å VID DELARY (DELARYMAGASINET)... 2H RÖMNINGEN I RYSSBYÅSEN VID KÄSKHULT... 3 VATTENTÄKT I LAGANS DALGÅNG (I MARKARYDS KOMMUN) A LAGANS DALGÅNG YTVATTEN (TRARYDSMAGASINET) B LAGANS DALGÅNG - NATURLIGT GRUNDVATTEN C LAGANS DALGÅNG - KONSTGJORT GRUNDVATTEN... 6 ÖVERFÖRING FRÅN BEFINTLIG TÄKT I ANGRÄNSANDE KOMMUN A ÖVERFÖRING FRÅN OSBY VATTENVERK B ÖVERFÖRING FRÅN BOLMENTUNNELN (SYDVATTEN AB) C ÖVERFÖRING FRÅN BERGAÅSEN (VÄXJÖ VATTENTÄKT)... 9 REFERENSER... 2 L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0

51 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) Lokala alternativ för Älmhults tätort A Befintlig brunn vid vattenverket i Älmhult För cirka 0 år sedan borrades en brunn vid Älmhults vattenverk [7], på fastigheten Sjögård 2 (samma fastighet som vattenverket ligger på). Brunnen ligger centralt i den ås som löper i nord-sydlig sträckning genom de västra delarna av Älmhult. Den är utförd väster om uttagsområdet vid Älmhults vattenverk. Brunnen har med avseende på bedömd kapacitet möjlighet att utgöra reservvattenalternativ till Älmhults vattenverk. Tekniska aspekter Brunnen bedömdes vid utförandet ha en kapacitet på ca 40 l/s. Någon regelrätt provpumpning genomfördes dock inte eftersom järnhalten var för hög för att medge behandling med dåvarande utrustning vid vattenverket. En provpumpningen utfördes ändå 2002 [7], vilken visade att brunnen klarar av ett permanent uttag av 30 l/s utan förstärkning med konstgjord infiltration. Hur vattnets kvalitet utvecklas på lång sikt är inte känt, men vid uttagsperioder upp till ett par månader bedöms järnhalten hålla sig vid ca 5 mg/l. Detta kan jämföras med 0, mg/l som är gränsvärdet för utgående dricksvatten som är tjänligt med anmärkning [4]. För att producera ett dricksvatten skall således ca 5 mg järn avlägsnas per liter vatten. Vid full produktion i aktuell brunn skulle detta uppskattningsvis innebära att ca 300 kg järnslam måste tas om hand per dygn. I princip krävs ingen ytterligare ledningsdragning för att överföra vattnet till Älmhults vattenverk. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Bedömning Tre huvudsakliga aspekter gör att brunnen inte bedöms som ett långsiktigt hållbart alternativ för Älmhults vattenförsörjning: Den mycket höga järnhalten Osäkerheten avseende hur vattnets kvalitet förändras på lång sikt Risken för påverkan av inducerad infiltration från Möckeln som innebär att eventuella kvalitetsförsämringar eller utsläpp i Möckeln kan påverka vattnet i brunnen. Vidare saknas erforderliga tillstånd för den vattenverksamhet det innebär att ta ut vatten ur brunnen. För att göra det möjligt att använda brunnen måste därför en ansökan om tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken upprättas. Det finns ingen fördel med att ta vatten från brunnen i jämförelse med att ta vatten direkt ur Möckeln. B Nordligare intag i Möckeln Alternativet innebär att vattenverket i Älmhult kompletteras med ytterligare ett råvattenintag, placerat i norra delen av Möckeln, se figur. Detta syftar till att åstadkomma större trygghet i vattenproduktionen genom att det nya (sekundära) intaget kan utgöra

52 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) reservalternativ i det fall det ordinarie intaget behöver stängas, t ex till följd av ett föroreningstillbud kring det befintliga intaget i södra delen av sjön. Den primära intagspunkten skall alltså i detta alternativ även fortsättningsvis utgöras av nuvarande intagspunkt i södra delen av Möckeln. Alternativet med intag i norra delen av Möckeln har utretts av WSP 2008 [], (PM [II.8]). Utredningen syftade till att utreda vilken riskreduktionen ett sekundärt råvattenintag i norra delen av sjön kommer att innebära. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Figur. Karta över Möckeln och angränsande områden. Ungefärlig lokalisering av det nordligare intaget markeras med streckad cirkel. Lantmäteriverket. Tekniska aspekter Vattnet i Möckeln har idag ett högt färgtal, som varierar över året upp till ca 400 mg Pt/l och det är troligt att färgtalen kommer att stiga ytterligare i framtiden. Konsultfirman Pehrsco har utrett hur Älmhults vattenverk är rustat att möta ett ökat färgtal i Möckeln i ett odaterat PM över status hos Älmhults nuvarande vattenverk samt funderingar kring konsekvenser av kapacitetsökning och försämrad råvattenkvalitet i framtiden. Pehrsco har fått uppgifter från Dynasand, som tillverkat de sandfilter som används vid verket, som menar att befintliga filter bör klara att rena vatten med ett färgtal upp till 300 mgpt/l. Pehrsco anser att den enklaste åtgärden för att öka verkets kapacitet är att bygga ut filtersteget med fler kontinuerliga sandfilter av samma typ som redan används. Alternativt kan någon form av förfällning (lamellsedimentering) byggas. För att kunna bereda mer än 50 l/s råvatten kommer utbyggnad av alla delar av vattenverket, från förbehandling till pumpkapacitet och efterbehandling, att krävas.

53 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) Lokaliseringen av ett sekundärt intag i Möckeln har översiktligt utretts i PM []. Ledningen från det nordligare intaget kommer läggas längs botten genom Möckeln i riktning mot vattenverket. Ledningen kommer att bli ca mil lång och för att motverka friktionsförlusterna i en så lång ledning krävs tryckstegring. Pumpstationen förläggs lämpligast på land nära intaget. Juridiska aspekter De juridiska aspekterna av att lägga en sjöledning i Möckeln redovisas i PM - Juridiska aspekter av sekundärt råvattenintag med sjöledning i Möckeln [2], (PM [II.0]). Det juridiska förfarandet avseende ledningsdragning är mindre krävande vid anläggandet av en sjöledning än vid ledningsdragning över land. Hänsyn kommer dock att behöva tas till bland annat påverkan på biologiska värden i samband med nedläggning av ledningen. Dispens från eventuellt strandskydd kan komma att bli aktuellt för lokalisering av pumpstationen. Nuvarande tillstånd tillåter ett uttag av ca m 3 /dygn (50 l/s) ur Möckeln vid det befintliga intaget. För att ta ut vatten från Möckeln motsvarande Älmhults behov till 2020, inkl de 40 % extra som avgår i förluster, kommer tillståndsansökan för vattenverksamhet eventuellt att krävas. Vid maxdygnsförbrukning 2020 erfordras ett råvattenuttag på ca 57 l/s, kan inte detta utjämnas via magasinering i infiltrationsområdena i älmhultsåsen krävs utökat tillstånd för råvattenuttaget överskridande 50 l/s. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Risk- och sårbarhetsbedömning En riskanalys har genomförts av vattentäkt Möckeln [3], (Rapport [II.9]). Riskanalysen syftade till att översiktligt identifiera och kvantifiera de risker som idag föreligger för att det befintliga (primära) och det planerade (sekundära) råvattenintaget skall förorenas samt att utreda risken för att de båda intagen skall förorenas samtidigt. Ett nytt intag medför att ett totalt intagstopp från vattentäkten kan undvikas för ett flertal mindre utsläppsscenarion och även för en del större utsläppsscenarion. Det bedöms dock fortfarande finnas olyckor som har potential att påverka de båda intagen samtidigt. Två intag medför sannolikt att tiden för totalt intagsstopp från vattentäkten i händelse av en större olycka avkortas betydligt jämfört med dagens situation med endast en intagspunkt, då det är troligt att vattnet vid åtminstone en intagspunkt håller god kvalitet en tid efter olyckan. Vattnet i de båda intagspunkterna kommer även delvis från olika tillrinningsområden. För att minska risken ytterligare bör en diskussion föras med vägverket och banverket för att utföra skyddsåtgärder i form av t ex täta diken etc. längs med extra utsatta vägoch bansträckor. En alternativ vattenförsörjning från en annan vattentäkt, innebär dock alltid en större riskreduktion för vattenproduktionen än en extra intagspunkt i samma vattenkropp, då sannolikheten att två oberoende vattentäkter ska slås ut samtidigt är mycket liten. Risken för problem till följd av ökningen av färgtal kvarstår i detta alternativ. Alternativet ingår även i den övergripande sårbarhetsanalys som genomförts inom ramen för denna utredning,, se Rapport [II.6]. Pehrsco anger också att den grusformation som används för infiltration av vattnet vid vattenverket utgör det kritiska steget i vattenproduktionen i ett framtidsperspektiv. Det

54 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) kan föreligga hot om förorening av grusåsen med t ex bekämpningsmedel, om uttaget ur åsen ökar. Synergieffekter Alternativet har inga tydliga synergier eftersom ingen samverkan sker med andra orter inom Älmhults kommun eller med andra kommuner på stort avstånd från det befintliga ledningsnätet i Älmhults tätort. Det finns vidare begränsade eller inga möjligheter att ansluta ytterligare orter till ledningen. Utbyggnaden kan dock utgöra ett första steg i en framtida utbyggnad mot Växjös nya vattentäkt i Bergaåsen. C Ny vattentäkt i Loshult En undersökning av möjligheten att anlägga en reservvattentäkt i isälvsformationen som sträcker sig mellan Älmhult i norr och Osby i söder (samma formation som vattenverket idag använder) genomfördes [5], (PM [II., II.2, II.3, II.4]). Alternativet innebär att konstgjort grundvatten skapas genom infiltration av ytvatten i isälvsformationen i Loshult. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Tekniska aspekter Den naturliga nybildningen av grundvatten uppgår inom regionen till ca 0 l/s och km 2. Nederbördsområdet inom isälvsavlagringen beräknas till ca km 2, vilket innebär att ca 0 l/s naturligt grundvatten teoretiskt sett finns att tillgå. I området finns fastigheter med grävda brunnar som försörjer hushållen med vatten, vilket innebär att tillgången på vatten är något mindre, mellan 6-8 l/s. Eventuellt kan ett mindre tillskott av inducerat vatten erhållas från Driveån. Genom infiltration av ytvatten från en sjö eller ett vattendrag kan tillgänglig mängd grundvatten öka. Kapaciteten i brunnarna är dock begränsande och i ovan nämnda undersökning görs bedömningen att brunnarna 0705, 07 och 072 som mest kan ge 33 l/s. Bedömning Älmhults vattenbehov uppgår på lång sikt till kring 50 l/s. Om denna mängd vatten skall kunna utvinnas vid Loshult krävs att ytterligare brunnar installeras. Formationen ligger långt från närmaste ytvattendrag och det medför onödiga kostnader, för ledningsdragningar och överföringspumpning, att förlägga infiltrationsanläggningen vid Loshult jämfört med att utnyttja en grusformation i närheten av ett lämpligt ytvattendrag, eller befintliga grusformationer i Älmhult.

55 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) Ny ytvattentäkt inom Älmhults kommun Alternativet innebär att en ny ytvattentäkt etableras inom Älmhults kommun. Beredningen av vatten sker antingen i ett nytt vattenverk i anslutning till råvattenkällan eller, efter överföring, i Älmhults befintliga vattenverk. I utredningen har sju ytvatten identifierats som intressanta för vidare bedömning. Skälen för att välja just dessa alternativ varierar. Alternativ a och b lyfts fram i rapporten för grundvattenundersökningarna vid Loshult [5]. Alternativ c och d bedömdes av länsstyrelsen i Kronobergs län vara de klaraste sjöarna i Älmhults kommun [4]. Lagan tas med då vattendraget är det närmaste större vattendraget till Älmhult. Femlingen och Delarymagasinet tas med eftersom de ligger relativt nära Älmhult. Följande alternativ har identifierats: 2A. Krusån ca 2 km sydväst om Älmhult 2B. Örsjön ca 4 km sydväst om Älmhult 2C. Hängasjön ca 5 km nordväst om Älmhult 2D. Vinen ca 22 km öster om Älmhult 2E. Femlingen 2F. Steningen 2G. Helge Å vid Delary (Delarymagasinet) 2H. Römningen 2I. Ryssbyåsen vid Käskhult L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 2A Krusån Krusån rinner från sjön Bårsnen, ca 6 km sydväst om Älmhult, mot sydväst och har sitt utlopp i Helge å [5], (PM [II.]). I en punkt ca 7 km nedströms Bårsnen (vid kommungränsen och gården Granholm) är tillrinningsområdet ca 20 km 2. Med en nettonederbörd på ca 0 l/s och km 2 skulle det teoretiskt innebära ett medelflöde på ca 200 l/s i Krusån. Krusån ingår i ett nationellt provtagningsprogram för vattenkvalitetsuppföljning med en frekvens av 6 gånger per år [3]. Sammanfattningsvis kan Krusån beskrivas ha god kemisk och näringsämnesstatus, är måttligt försurad och har högt färgtal. Under perioden förelåg ett medianvärde på vattenfärgen på 330 mg Pt/l. [3]. I Krusåns dalgång finns en isälvsavlagring lämplig för uttag av grundvatten om 5-25 l/s, enl SGU. I denna formation har Osby kommun en vattentäkt, Holma-Boarp, med tillhörande vattenskyddsområde. Bedömning av Krusån som potentiell vattentäkt Krusån bedöms vara mindre lämpligt alternativ för Älmhult kommuns framtida vattenförsörjning ur vattenkvalitetsperspektiv. Det bedöms även vara tveksamt om vattenförekomsten kan bidra med ett erforderligt flöde för Älmhults vattenförsörjning. Älmhults vattenbehov uppgår till ca ¼ av vattendragets medelflöde. Skulle vattenbehovet uppstå under en torrperiod är det troligt att det inte finns vatten att tillgå i ån, dessutom skulle ett vattenuttag ur ån innebära stora miljökonsekvenser nedströms uttagspunkten.

56 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) Isälvsavlagringen i Krusåns dalgång bedöm inte kunna täcka Älmhults vattenbehov. Förstärkning med konstgjord infiltration från Krusån försvåras av åns höga färgtal. 2B Örsjön Örsjön ligger inom Helge ås avrinningsområde och har en sjöareal på ca 4,0 km 2, ett maximalt djup på 0 meter och ett medeldjup på 2, meter. Tillrinningsområdet till sjön är ca 3 km 2 [3], vilket ger ett teoretiskt medelflöde på ca 300 l/s. Omsättningstiden i sjön beräknas i medeltal vara ca år. Örsjön ingår i ett nationellt provtagningsprogram för vattenkvalitetsuppföljning med en frekvens av 6 gånger per år [3]. Sammanfattningsvis kan Örsjön beskrivas ha god näringsämnesstatus (osäker bedömning), god försurningsstatus, men har brunifieringsproblem. Under perioden föreligger ett medianvärde på vattenfärgen på 35 mg Pt/l. Sjön har idag god kemisk status. Bedömning av Örsjön som potentiell vattentäkt Örsjön bedöms vara mindre lämpligt alternativ för Älmhult kommuns framtida vattenförsörjning. Det är tveksamt om vattenförekomsten kan bidra med ett erforderligt flöde för Älmhults vattenförsörjning, åtminstone under längre tidsperioder. Älmhults vattenbehov uppgår till ca /6 av vattendragets medelflöde. Skulle vattenbehovet uppstå under en torrperiod är det troligt att uttaget leder till sänkning av vattenytan i sjön och detta kan innebära negativa konsekvenser för ekosystemen i sjön. Vattenfärgen är också hög, med en medianhalt på 35 mg Pt/, vilket kräver motsvarande reningsinsatser som vid Älmhults befintliga vattenverk. Sjön skulle eventuellt kunna utgöra ett reservvattenalternativ under kortare perioder (ett par månader). Men tillgängligt dataunderlag saknas för att kunna utreda detta alternativ i detalj. Bland annat behöver vattentemperaturen och vattenkemin i sjöns djuphåla undersökas över åtminstone en sommarsäsong. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 2C Hängasjön Hängasjön ligger inom Helge ås avrinningsområde och har en sjöareal på ca 3,9 km 2, ett maximalt djup på, meter och ett medeldjup >4 meter. Tillrinningsområdet till sjön omfattar Prästbodaåns avrinningsområde och är ca 49 km 2 stort [3], vilket ger ett teoretiskt medelflöde på ca 500 l/s. Omsättningstiden i sjön beräknas i medeltal vara ca 0,3 år. Vattenkvaliteten i Hängasjön har god status avseende näringsämnen och måttlig status avseende försurning. Medelvärdet för sjöns färgtal var 33 mgpt/l åren 87 & 93. Enligt uppgift från länsstyrelsen i Kronobergs län har sjön det klaraste vattnet av sjöarna i kommunen. Bedömning av Hängasjön som potentiell vattentäkt Hängasjön har ett medelvattenflöde som gör att ett uttag i nivå med Älmhults vattenförsörjningsbehov skulle kunna vara möjligt utan betydande miljökonsekvenser. Färgtalet i sjön är måttligt, men det var länge sedan mätningar av färgtalet utfördes och kunskap om dagens situation saknas. Omsättningen i sjön är hög vilket förmodligen ger vattnet en kvalitet liknande den i rinnande vatten, det vill säga variationerna i vattenkvalitet och färgtal kan vara betydande. Humushalterna kommer att variera beroende på

57 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) säsong och väderförhållanden. Det finns en del jordbruk inom avrinningsområdet vilket kan innebära att sedimentutförseln från åkrar den period av året då dessa ej är bevuxna, t ex nyplöjda, kan vara betydande. 2D Vinen Vinen ligger inom Mörrumsåns avrinningsområde och har en sjöareal på ca 3,3 km 2, ett maximalt djup på 5,3 meter och ett medeldjup >4 meter [3]. Tillrinningsområdet till sjön omfattar 22 km 2. Sjöns teoretiska omsättningstid är ca 2 år. Vattenkvaliteten i Vinen anses försurad och har hög näringsämnesklassificering. Färgtalet i sjön är troligtvis lågt. Färgtalet uppmättes åren och uppräknat med en 3 % ökning per år sedan dess bedöms färgtalet idag vara ca 3 mg Pt/l [3]. Bedömning av Vinen som potentiell vattentäkt Vinen bedöms inte vara intressant som varken ordinarie eller reservvattentäkt för Älmhult kommuns framtida vattenförsörjning. Färgtalet i sjön är förvisso lågt, men sjöns kemiska status och tillflöde gör den trots detta inte intressant. Älmhults vattenbehov utgör ca ¼ av sjöns medeltillflöde, vilket är alldeles för stor andel för att vara långsiktigt, eller ens kortsiktigt hållbart. Avståndet till sjön är dessutom stort i förhållande till andra alternativ. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 2E Femlingen Femlingen är en sjö som ligger ca 6 km öster om Älmhult längs med väg 20. Sjöns areal är ca 4 km2 och dess avrinningsområde är ca 77 km2. maxdjupet är 7,2 m och medeldjupet >4m. Sjöns teoretiska omsättningstid är 2-3 år. Sjöns kemiska och ekologiska status är överlag god, enligt VISS, med undantaget av kvicksilverhalten i gädda, liksom i nära nog samtliga svenska sjöar. Färgtalet i sjön uppmättes till 7 mgpt/l som medelvärde Sjön kan vara påverkad av organiska föroreningar som t ex pentaklorfenol och dioxin från Häradsbäcks sågverk. Sådana föroreningar har påträffats i grundvattnet och diken kring sågverket. Bedömning av Femlingen som potentiell vattentäkt Femlingen utgör en stor sjö med god vattentillgång uppströms Möckeln, i Helgeåns avrinningsområde. Bedömningen görs att det råder goda förutsättningar för att nyttja Femlingen som reservvattentäkt. Uttag upp till ca 50 l/s bedöms vara fullt rimligt utan att påverka sjön negativt. Medeldjupet i sjön är tillfredställande liksom maxdjupet 7,2 m. Enligt Länsstyrelsens vattenförsörjningsplan är hotnivån mot sjön måttlig. Färgtalet i Femlingen är jämförbart med det i Möckeln, enligt tillgänglig mätdata Högsta uppmätta halt är strax över 500 mgpt/l, se figur 2.

58 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) Färgtal i Möckeln och alternativa vattentäkter mg Pt/l 300 Möckelns utlopp Delarymagasinet Trarydsmagasinet Femlingen Figur 2. Uppmätt färgtal i Sjöar kring Älmhult. Det råder också osäkerhet kring risk för organiska föroreningar i sjön. Häradsbäcks sågverk har eventuellt orsakat förorening av sjön. Dioxin och pentaklorfenol har påträffats i grundvattnet kring sågverket. Dioxin är ett av de giftigaste ämnena vi känner till. Om sjön skall användas som reservvattentäkt måste riskerna för dioxinpåverkan i ytvattnet utredas grundligt. En överföringsledning från Femlingen till Älmhult skulle bli ca 7 km lång. Kostnaden för en sådan ledning kan uppskattas till mellan miljoner kronor. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 2F Steningen Steningen är en liten sjö som ligger ca 6 km nordost om Älmhult. Sjön ligger i Helge ås avrinningsområde uppströms Möckeln. Sjöns areal är,9 km 2. Sjön är grund och har ett maxdjup på ca 3 m [3]. Sjöns tillrinningsområde är stort > 300 km 2 då Helge å rinner genom sjön. Uttag > 50 l/s bedöms därför vara fullt rimligt utan att påverka sjön negativt. Färgtalet i sjön är högt. Under åren 987 och 993 mättes färgtalet och medelvärde uppgick till 250 mgpt/l. Bedömning av Steningen som potentiell vattentäkt Steningen har ett medelvattenflöde som gör att ett uttag i nivå med Älmhults vattenförsörjningsbehov skulle kunna vara möjligt utan betydande miljökonsekvenser. Färgtalet i sjön är dock högt. Omsättningen i sjön är hög vilket förmodligen ger vattnet en kvalitet liknande den i rinnande vatten, det vill säga variationerna i vattenkvalitet och färgtal kan vara betydande. Humushalterna kommer att variera beroende på säsong och väderförhållanden. Sjön är grund maxdjupet är ca 3 m. Det ringa djupet Steningen bedöms medföra mycket höga temperaturer sommartid och ökad risk för påverkan av bakterier och algtoxiner.

59 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) Det finns en sand och grusavlagring som löper i nord sydlig riktning genom sjön, vid Lindhult. Denna åsformation som, i huvudsak sammanhängande, sträcker sig från norr om Steningen, förbi Lindhult, ned till till Vakö myr i söder. Längs några kilometers sträcka (längs Helge å) har den en bredd på några hundra meter. Åsen har karterats översiktligt av SGU och enligt uppgifter från SGUs databas över sand och grusformationer är åsen grund, 2-3,5 m mäktig och ringa vattenförande. Formationens grundvattentillgång uppskattas av SGU (maps.sgu.se/grundvatten) till -5 l/s, med uttagsmöjligheter 0,2- l/s. Tyréns har dock gjort en annan bedömning och tror att även om åsen mestadels skulle vara grund och relativt finkornig borde det med ett antal brunnar vara möjligt att ta ut 0-5 l/s av naturligt grundvatten. Med konstgjord infiltration eller genom induktion från ån/sjön borde uttag på över 30 l/s vara möjliga om geologiskt gynnsamma lägen för uttagsbrunnar kan lokaliseras. Tyréns poängterar dock att risker för järn och mangan finns på delsträckor av åsen där den ligger i nära kontakt med sankmarker, varför konstgjord infiltration troligen krävs om större uttag skall göras. Vidare undersökningar av åsen krävs för att utreda de faktiska uttagsmöjligheterna. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 2G Helge å vid Delary (Delarymagasinet) Delarymagasinet utgör en liten genomströmningssjö i Helge å. Sjön har en areal på ca,3 km2, medeldjup >4 m och maxdjup 7 m. Sjöns tillrinningsområde är stort och utgörs av Helge ås avrinningsområde. Avståndet till Älmhults vattenverk är ca 2 km. Omsättningstiden i magasinet är mycket kort, mindre än en månad. Färgtalet är högt, se figur 3.Medelvärdet mellan var 33 mgpt/l. Sedan dess har färgtalet i Helge ås avrinningsområde ökat. Färgtalet är förmodligen liknande det i Möckeln, eventuellt med de större variationer som tillkommer rinnande vattendrag. Sjön bedöms ha god kemisk och ekologisk status, med undantag för kvicksilverhalt i gädda. Det finns enligt SGU:s inventering av grus- och moränförekomster, se figur 3, grus och sandförekomster invid Delary. Medelmäktigheten av dessa jordlager är enligt inventeringen 2-3 m. Enligt uppgifter från SGU:s brunnsarkiv uppgår dock mäktigheten av jordlagren i borrade brunnar till mellan 3 och 24 m.

60 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) KÄSKHULT Figur 3. Utdrag från SGU:s databas över grus- och moränförekomster väster om Älmhult. SGU L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Bedömning av Delarymagasinet som potentiell vattentäkt Delarymagasinet bedöms ha relativt goda förutsättningar att fungera som reservvattentäkt till Älmhults vattenverk. De kemiska förutsättningarna att rena vatten från magasinet bedöms vara liknande de som råder i Möckeln. Det är dock troligt att variationerna i framför allt färgtal och grumlighet är större i Delarymagasinet än i Möckeln. Uttagsmöjligheterna bedöms som mycket goda. Det bedöms dock inte finnas någon fördel att använda Delarymagasinet som ordinarie vattentäkt framför Möckeln. Som reservvattentäkt utgör Delarymagasinet ett likvärdigt alternativ till ett sekundärt intag i norra Möckeln. Fördelen alternativet har är att det råder bättre förutsättningar att avskilja spill av petroleumprodukter uppströms Helge å, jämfört med spill inom Möckeln. Genomströmningen i Delarymagasinet är också större än vad den är i Möckeln vilket talar för att effekten av ett tillbud skulle bli kortvarigare i Delarymagasinet, jämfört med Möckeln. Området uppströms Delarymagasinet (mellan magasinet och Möckeln) är också relativt förskonat från riskobjekt, som transportvägar för farligt gods etc. Utbyggnad av överföringsledning mellan Delarymagasinet och Älmhult kan utgöra ett första steg i en utbyggnad mot t ex Traryd eller Bolmentunneln. Synergieffekter kan uppnås genom samförläggning av en råvattenledning tillsammans med den planerade avloppsöverföringsledningen mellan Delary och Älmhult. Det finns eventuellt möjlighet att utnyttja de naturliga grusförekomsterna kring Delary för konstgjord infiltration om ett nytt vattenverk byggs i Delary. Kunskapen om grusförekomstens hydrogeologiska egenskaper är dock i dagsläget inte tillräckliga för att avgöra om detta är möjligt eller ej. Kostnaden för utbyggnad av ett råvattenintag i Delarymagasinet uppskattas till ca 20 miljoner lägre än motsvarande utbyggnad till Femlingen. Med hänsyn taget till synergieffekterna är kostnaden för utbyggnad till Delary inte heller högre än kostnaderna för

61 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) utbyggnad av ett nordligt intag i Möckeln. Utbyggnad till Delary möjliggör dessutom vidare utbyggnad västerut till en ny ordinarie vattentäkt baserad på vatten från t ex Lagan. 2H Römningen Römningen ligger norr om Göteryd. Sjöns yta är 3,78 km 2, maxdjupet är 3,8 m. Färgtalet i sjön är högt. Medelvärde under åren 987 och 993 uppgick till 40 mgpt/l. Bedömning av Steningen som potentiell vattentäkt Sjön bedöms på grund sitt ringa djup inte utgöra något bra alternativ för vattenförsörjning av Älmhults tätort. Temperaturen sommartid riskerar stiga mer än önskvärt. 2I Ryssbyåsen vid Käskhult Vid kommungränsen mellan Göteryd och Traryd, strax norr om väg 20 ligger en naturlig grusformation, Ryssbyåsen, se figur 3, ovan och figur 5 nedan Åsen har pekats ut av SGU, som en potentiell grundvattentillgång, med uttagsmöjligheter om 5-25 l/s. Faktiska uttagsmöjligheter och vattenkvaliteten i åsen är dock okänd. Det är troligt att grundvattnet innehåller höga halter av järn och mangan, med tanke på de våtmarker som ligger i anslutning till åsen. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Bedömning av Ryssbyåsen som potentiell vattentäkt Det bedöms inte vara möjligt att skapa en ren grundvattentäkt i Ryssbyåsen för Älmhults tätorts vattenbehov, utan hjälp av konstgjord infiltration. De naturliga uttagsmöjligheterna är för små och vattenkvaliteten är osäker. Den naturliga grundvattentillgången räcker sannolikt för att skapa en vattentäkt som täcker behovet för de mindre orterna Göteryd och Delary, m fl i närheten. Möjligheten att anlägga ett vattenreningsverk med konstgjord infiltration av råvatten från en ytvattentäkt bedöms också vara mycket goda. För att kunna bedöma möjligheten att använda Ryssbyåsen som vattentäkt krävs en fördjupad utredning av formationens egenskaper.

62 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) Vattentäkt i Lagans dalgång (i Markaryds kommun) 3A Lagans dalgång Ytvatten (Trarydsmagasinet) Trarydsmagasinet ligger i Lagan, strax norr om Traryd (och Strömsnäsbruk) längs med E4:an. Sjöns areal är,7 km 2, maxdjupet 8,3 m och medeldjupet >4 m. Sjöns teoretiska omsättningstid är kort. Vattenkvaliteten i Trarydsmagasinet avseende sjöns näringsämnes- och försurningsstatus är god och färgtalet, uppmätt mellan 987 & 993, var 86 mgpt/l [3]. Färgtalet i Lagan är dock stigande och vid Lagans utlopp (Laholm) har medelfärgtalet stigit till ca 50 mgpt/l fram till 2008 [7]. Se även figur 2, ovan. Samma rapport anger sjunkande trender för halterna av kväve och forsfor. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Figur 4. Trarydsmagasinet norr om Traryd, grönt område markerar magasinets utbredning. (Skrafferat område utgör skyddsområde för Traryds vattentäkt). I anslutning till sjöns sydvästra del finns ett vattenskyddsområde för Traryd/Strömsnäsbruks vattentäkt. Vattentäkten är anlagd i isälvsavlagringen i Lagans dalgång, se figur 4. Exploateringsgraden uppströms Trarydsmagasinet längs med Lagan är relativt stor med ett flertal övergångar med transporter av farligt gods. Bedömning av Trarydsmagasinet som potentiell vattentäkt Trarydsmagasinet bedöms vara en god kandidat för Älmhults kommuns framtida vattenförsörjning, både som reserv- och ordinarie vattentäkt. Bedömningen grundar sig på sjöns relativt sett goda kemiska status, relativt måttliga färgtal och framför allt sjöns mycket stora tillrinning. Sjön utgör en genomströmningssjö i Lagan. Lagan utgör ett av södra Sveriges största delavrinningsområden. Vatten från Lagan uppströms Trarydsmagasinet utnyttjas för vattenförsörjning av flera kommuner, bl a Växjö (vid Berga-

63 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) åsen) och stora delar av Skåne (Sydvatten via Bolmen). Sjön har ett stort största djup vilket ger goda förutsättningar för skiktning och därmed även ett lämpligt råvattenintag. Vatten för vattenförsörjning kan också tas ur Trarydsmagasinet via inducerad/konstgjord infiltration i den isälvsavlagring som omger sjön. Etablering av en vattentäkt i Trarydsmagasinet bör föregås av en risk- och sårbarhetsutredning. 3B Lagans dalgång - Naturligt grundvatten Alternativet innebär att en ny anläggning för uttag och beredning av grundvatten utförs på lämplig plats längs med Lagans dalgång. Beredning kan även ske efter överföring till Älmhults vattenverk. Tekniska aspekter Aktuellt avsnitt av Lagans dalgång (mellan Ljungby och Markaryd) utpekas av SGU som en geologisk formation av nationell betydelse för vattenförsörjning [] av klass B2. Klass B2 innebär att formationen utgör grundvattenområde med potentiellt uttag på >25 l/s, i ett område med ett högt befolkningstryck (fler än personer inom 30 km). Åsen är relativt begränsad i storlek och det är främst de avsnitt som ligger norrut [2], främst norr om Ljungby, där det är känt att grundvattentillgången är god (vattentäkten i Bergaåsen). Möjligheten att ta ut naturligt grundvatten på l/s från en formation i Lagans dalgång söder om Ljungby bedöms som relativt liten. Det bedöms däremot som mycket möjligt att anlägga en grundvattentäkt med konstgjord infiltration, liknande den i Bergaåsen, för utvinning av de erforderliga flödena, se alternativ konstgjort grundvatten, nedan. Möjligheten att utöka vattenuttaget ur den befintliga vattentäkten vid Traryd utreds för närvarande av Markaryd kommun. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0

64 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 3C Lagans dalgång - Konstgjort grundvatten Alternativet innebär att en ny anläggning för uttag och beredning av grundvatten utförs på lämplig plats längs med Lagans dalgång. Den naturliga grundvattenbildningen förstärks av infiltrerat ytvatten från Lagan. Beredning kan ske vid lokalt grundvattenverk, eller efter överföring till Älmhults vattenverk. Lämpligt läge för en vattentäkt med beredning via konstgjord infiltration bedöms vara kring Trarydsmagasinet. Markaryds kommun har redan idag en vattentäkt, Grönö vattenverk, i Traryd (väster om kraftverksdammen) som försörjer Traryd och Strömsnäsbruk med dricksvatten. Det finns planer på en utbyggnad av Grönö vattenverk med en ökad kapacitet. Befintlig kapacitet är tillräcklig för nuvarande anslutning, men om utbyggnaden av Tovhults golfresort, eller större företagsetableringar, kommer igång så krävs ökad kapacitet. Grönö vattenverk använder sig av en kombination av inducerat och infiltrerat grundvatten. Vattenuttagskapaciteten i de brunnar som finns registrerade i SGU:s brunnsarkiv kring Trarydsmagasinet är dock relativt låg. I brunnsarkivet finn det finns ca 24 brunnar registrerade intill sjön, varav 22 i dess södra del och 2 strax norr om sjön. Av dessa är 7 st borrade i jord. De övriga är bergborrade brunnar avsedda för energiändamål. 4 st brunnar ligger inom skyddsområdet för Traryd/Strömsnäsbruks vattentäkt. Medeljorddjupet för brunnarna i brunnsarkivet är m söder om sjön och 5 m norr om. Vattenuttagskapaciteten i brunnarna i brunnsarkivet uppgår till ca 0,5 l/s i medeltal, maximalt noterad uttagskapacitet är 2,5 l/s i en bergborrad brunn. Isälvsavlagringens mäktighet bedöms vara störst längs med sjöns västra sida, ca -2 km norr om kraftverksdammen, men i det området finns inga brunnar registrerade. För att kunna bedöma om grusformationens egenskaper kring Trarydsmagasinet medger möjlighet att exploatera som vattentäkt krävs en fördjupad utredning av formationens egenskaper. Tidigare bedömningar som gjorts avseende möjligheterna att med hjälp av infiltration av ytvatten ta ut konstgjort grundvatten på andra ställen längs med Lagans dalgång har visat på små möjligheter. De bedömningarna har gjorts utifrån erfarenhet av liknande formationer och är alltså inte baserade på faktiska fältundersökningar. Generellt kan sägas att en god vattentäkt baserad på konstgjord infiltration kräver en formation med goda vattenförande egenskaper och relativt stor mäktighet på den omättade zonen. Åsen i Lagans dalgång har generellt relativ begränsad utbredning vilket minskar möjligheten att utvinna tillräckligt med vatten.

65 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) Överföring från befintlig täkt i angränsande kommun 4A Överföring från Osby vattenverk Beskrivning Osby vattenverk i Maglaröd förser Osby tätort och med ca 7500 PE (ca 5-6 l/s) med dricksvatten. Råvatten tas från Skeingesjön i Helgeåns avrinningsområde, som därefter infiltreras i infiltrationsdammar innan det tas upp ur brunnar och behandlas för järn/mangan-fällning innan det levereras till konsument via ledningar till Osby tätort. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Tekniska aspekter Befintliga ledningar från vattenverket till Osby skulle klara att överföra ytterligare ca 40 l/s [5]. Vattenledning Maglaröd/Osby innerdiameter 290,4mm (enligt Miljödom VA 22/98) Genom denna går teoretiskt överföra l/s vid dimensionerande vattenhastighet -,5 m/s [6]. Inducerad infiltration vill undvikas pga höga järn/manganhalter[5]. Detta torde begränsa möjligheten till utökat råvattenuttag ur brunnarna, även om vattentillgången är mycket god. Enligt provpumpningar kan ett kontinuerligt uttag göras om l/s vardera ur brunnarna Rb 72 och Rb 73. Data för vattenfärg i Skeingesjön finns från perioden Provtagning sker inom ramen för RKEU, regional kalkeffektuppföljning där aktuell provtagningsfrekvens är 4 gånger per år. Skeingesjöns mediana vattenfärg bedöms för åren och är för denna period 240 mg Pt/L, med vanliga värden (25%- och 75% - värden, kvartiler) i intervallet mg Pt/L och med extrema värden (lägsta och högsta) i intervallet mg Pt/L. Vattenfärgen ökar sett över hela perioden Drifterfarenheter visar att det inte är praktiskt möjligt att producera ytterligare mängder vatten för eventuell vidare distribution till Älmhult. Vattenkvaliteten minskar med ökat uttag och skulle kräva större infiltrationsytor mm för behandling. Det finns inte fler ytor tillgängliga att anlägga sådana dammar på. Vattnet kräver behandling för järn/mangan, vilket ger ett dyrt vatten. Utbyggnad av vattenverket krävs sannolikt för att kunna bereda de ytterligare mängderna. Juridiska aspekter Vattendom finns för ytterligare uttag från Skeingesjön. Utökning av infiltrationsbassänger och utbyggnad av vattenverk kan kräva tillstånd enligt miljöbalken. Kommunen äger inte marken vilket försvårar möjligheten till utbyggnad av infiltrationskapaciteten. Markägarna motsätter sig också vidare utbyggnad av infiltrationsdammar. Kommunen har gjort stora investeringar i Maglaröds vattentäkt de senaste 5 åren och att bygga ut täkten ytterligare bedöms inte vara praktiskt möjligt.

66 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) Risk- och sårbarhetsbedömning En separat risk och sårbarhetsbedömning av alternativet har utförts och redovisas i II.6. Synergieffekter Ledning Osby-Älmhult skulle kunna försörja Killeberg och Loshult med dricksvatten på vägen till Älmhult. 4B Överföring från Bolmentunneln (Sydvatten AB) Beskrivning Anslutning till Bolmentunneln i Göshult och överföring till Älmhults vattenverk för infiltration. Bolmentunneln leder råvatten från sjön Bolmen i Småland till Äktaboden där den sista biten överförs i ledning till Ringsjöverket. I Ringsjöverket renas vattnet och distribueras till 4 kommuner i Skåne. Anslutning för överföring till Älmhult sker lämpligast vid tunnelpåslaget i Göshult. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Tekniska aspekter Sydvatten utnyttjar i dagsläget endast en mindre del av det vatten som de har tillstånd att ta från Bolmen. Vattnet i Bolmentunneln är ett råvatten och kräver rening innan det kan distribueras till konsumenten. Överföringsledningen från Bolmentunneln till Älmhult blir ca 3 km lång. För att uppbringa vattnet från tunneln krävs att en pumpstation byggs intill anslutningen till Bolmentunneln. Trycket i Bolmentunneln vid Göshult (påslag 3) är vid normal drift ca + 05 m. Överföringsledningen dimensioneras för 60 l/s. Detta för att det antas att 20-25% av råvattnet går åt för att renspola de kontinuerliga sandfiltren i förbehandlingssteget i vattenverket. Det krävs en PE355 PN0-ledning för att friktionsförlusterna inte ska bli för stora. Det krävs också en ytterligare en tryckstegringsstation längs vägen, troligen ca 2 km öster om Delary, för att överföra vattnet till Älmhults vattenverk. Det går förmodligen att överföra upp till ca 80 l/s i ledningen genom att öka trycket, utan att vattenhastigheterna för den skull blir för stora >,5 m/s. Sydvatten skriver i sin broschyr innehållande data fram till ca 2003 ( Bolmen en sjö att dricka ur) att brunfärgningen av vattnet i Bolmen, liksom i många andra svenska sjöar, har ökat under senare år. Men Sydvatten konstaterar också att situationen i Bolmen är god i relation till andra sjöar. Enligt Sydvatten [5] varierar färgtalet i Bolmen, som årsmedelvärde ( ) mellan mgpt/l. Det lägre färgtalet jämfört med Möckeln innebär en besparing då behovet av förbehandling av vattnet minskar. Överslagsmässigt räknat bör kostnaderna för den kemiska fällningen minska till /3, på grund av det lägre färgtalet. Juridiska aspekter Befintlig miljödom för vattenverksamhet medger ett uttag av 6 m 3 /s från Bolmen via Bolmentunneln. Sydvatten utnyttjar endast en liten del av detta och det finns därför goda marginaler inom befintlig miljödom för vattenverksamhet.

67 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) Rätt för ägare av allmännyttiga ledningar att dra fram ledningar (exempelvis el, tele, vatten) över annans fastighet skapas i en ledningsrättsförrättning. Risk- och sårbarhetsbedömning Det finns inget vattenskyddsområde för Bolmen. Hotbilden mot Bolmen är dock mycket låg och risken för att vattentäkten skulle förorenas bedöms som mycket liten. Själva Bolmentunneln är inte heller idag skyddad av något vattenskyddsområde, men det pågår för närvarande en process att peka ut ett område som riksintresse för vattenförsörjning, vilket i praktiken skulle ge tunneln ett gott skydd mot eventuell förorening. Se vidare den övergripande sårbarhetsanalysen, PM [II.6]. Synergieffekter Om Älmhults kommun väljer att bli delägare i Sydvatten AB erhåller de aktier i bolaget och får del av Sydvatten AB:s kompetens och resurser, vad gäller drift underhåll och skydd av vattenförsörjningen. Då ett råvatten erhålls från Bolmentunneln är det möjligt att ansluta eventuella orter längs med ledningens sträckning. Det är dock ett råvatten som levereras och lokala reningsverk behövs för behandling av vattnet. 4C Överföring från Bergaåsen (Växjö vattentäkt) L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Beskrivning Växjö har en nyligen etablerad vattentäkt där vatten tas från Bergaåsen strax norr om Ljungby. Den nya vattentäkten är en grusåsformation utmed ån Lagan. Täkten levererar vatten till Alvesta och Växjö, samt Gemla, Ingelstad och Nöbbele. Vattnet transporteras till Växjö via två parallella 5 mil långa ledningar. Det finns idag ett avtal med Ljungby kommun att tillhandahålla l/s råvatten som reservvatten till Ljungby. Ljungby avser med detta vatten att ersätta en av sina tre vattentäkter. Inga ledningar för detta reservvatten finns idag. Ljungby har också visat intresse för att i framtiden köpa 75 l/s renvatten från Växjö. Det finns idag två alternativ för distribution av vatten från Växjös täkt till Älmhult. Den ena lösningen innebär att ett samgående görs med Ljungby kommun för delvis gemensam ledningsdragning. Det andra alternativet är att ta ut vatten vid tryckstegringsstation Fenen. Växjö kommun är generellt positiv till regional samverkan kring vattenförsörjning. Men, drifterfarenheter saknas vilket gör att Växjö kommun vill avvakta innan fler kommuner ansluts till täkten. För kostnadsberäkningen har ledning via Ljungby antagits. Detta för att det antas att det går att uppnå samordningsvinster om ledningen till Älmhult kan samförläggas med ledningen som planeras till Ljungby.

68 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) Tekniska aspekter Täktens kapacitet är inte exakt känd. Nuvarande system är dimensionerat för ett uttag av 330 l/s. Om ytterligare vatten skall tas ut kan eventuella anpassningar av pumpar, infiltrationsdammar och annan teknisk utrustning krävas. Uttag av vatten vid Fenens tryckstegringsstation kommer sannolikt bli svår att lösa styr- och reglertekniskt. Ledningen till Alvesta är idag ansluten på tryckstegringsstationens trycksida. Råvattenkvaliteten är bra med undantag för en brunn där järnhalten är hög (7 mg/l). I övriga brunnar ligger järnhalten mellan 0,2-0,3 mg/l. Råvattnet förbehandlas med CO 2 och krita för att öka alkaliniteten. Vattnet återinfiltreras innan uttag och behandling i vattenverket. En fördjupad utredning krävs för att bedöma täktens kapacitet för uttag utöver de mängder som idag tas ut. Ledningen mellan Bergaåsen och Älmhult via Ljungby blir ca 47 km lång. Ledningen dimensioneras för maximal överföringskapacitet på 50 l/s. Med en PE355PN0-ledning blir friktionsförlusten i ledningen,8 promille. För att övervinna dessa förluster och för att nå över höjdryggen strax söder om Ljungby krävs en pumpstation söder om Ljungby, samt eventuellt ytterligare en strax norr om Möckeln. Synergieffekter Ledningen kan med fördel kombineras med en eventuell ledning till ett nordligare råvattenintag i Möckeln och då utgöra ett andra steg i en sådan utbyggnad. Pumpstationen som krävs för det nordligare råvattenintaget skulle då kunna användas även för överföring av vatten från Bergaåsen. Samordningsvinster med samförläggning av ledningar och upphandling med Ljungby kommun kan minska kostnaderna för alternativet. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Juridiska aspekter Befintlig miljödom för vattenverksamhet vid Bergaåsen medger ett uttag av 250 l/s. För att ta ut vatten för Älmhults vattenförsörjning kommer sannolikt utökat tillstånd enligt miljöbalken för denna vattenverksamhet att krävas. Risk- och sårbarhetsbedömning Det finns ett vattenskyddsområde med aktiv tillsyn för Bergaåsen. Den generella hotbilden mot vattentäkten är relativt låg. E4an löper längs med täkten i vissa delar och utgör ett hot. Skyddsåtgärder och planering för att mota eventuell förorening från vägen finns. Se vidare den övergripande sårbarhetsanalysen, PM [II.6].

69 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.5 Framtida vattenförsörjning - Bilaga Malmö (2) L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.5 Bilaga Inventering av vattentäkter _slutlig.doc Mall: Pm dot ver.0 Referenser. PM - Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra delen av Möckeln. WSP Environmental, Malmö den 6 februari PM - Juridiska aspekter av sekundärt råvattenintag med sjöledning i Möckeln. WSP Environmental, Malmö den 3 januari Riskanalys av vattentäkt Möckeln. WSP Environmental den 5 februari Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. SLVFS 200:30. Hämtat från den 2 september Reservvattentäkt för Älmhult. Grundvattenundersökningar vid Loshult. Lägesrapport WSP Environmental den 5 juni Muntlig information från Bengt Pettersson den 25 september Handlingsplan vattenförsörjning. Redogörelse för provpumpning av reservvattentäkt för Älmhult. Rapport SWECO VBB VIAK AB, Växjö den 23 oktober PM angående fortsatta insatser att ordna reservvattenförsörjning för Älmhults tätort. PM Tyréns den 4 november Krav på råvattnets kvalitet. Hämtat från den 0 oktober Älmhults vattenverk anläggningsbeskrivning och driftinstruktion. WSP Samhällsbyggnad, den 2 mars Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning. SGU - Rapporter och meddelanden 5, Sveriges geologiska undersökning Muntlig information från Christer Gedda den november VISS-Vatteninformationssystem Sverige ( sökning Muntlig information från Monica Andersson vid Länsstyrelsen i Växjö (Kronobergs län) den 2 juli Muntlig information från Mats Jansson, gatuchef Osby kommun den 7 juni Enligt uppgift från Mikael Vesterberg, WSP Samhällsbyggnad. 7. Recipientkontrollen i Lagan 2008, Lagans vattenvårdsförbund, Medins Biologi 2008.

70 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö () I.6 Kostnadsberäkningar Innehåll BILAGOR... INLEDNING... 2 KOSTNADSBEDÖMNING ÖVERFÖRINGSLEDNINGAR... 2 KOSTNADSUPPSKATTNING FÖR LIVSTIDSFÖRLÄNGNING AV ÄLMHULTS VATTENVERK... 5 KOSTNADSUPPSKATTNING NYTT VATTENVERK MED KONSTGJORD INFILTRATION... 5 EKONOMISK SIMULERING AV VA-VERKSAMHETENS RESULTAT... 6 Resultat- och balansräkning, kassaflöde... 6 Simulering av föreslagna investeringar... 6 Investeringar... 7 Konsekvens av investeringarna på VA-verksamhetens resultat... 8 Fördelning av kostnader... 9 Behov av ökad kostnadstäckning för balans i VA-verksamhetens redovisning... 9 Bilagor Sammanställning av investeringar och kalkylunderlag Bilaga Kostnadsuppskattning överföringsledningar Bilaga 2 Kostnadsuppskattning vattenverk med infiltration Bilaga 3 L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.6 kostnadsuppskattningar_ doc Mall: Pm dot ver.0 WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 0 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

71 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö () Inledning Detta dokument innehåller redovisning av de kostnadsuppskattningar som utförts inom ramen för utredningen Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden, samt ekonomiska simuleringar av dessa investeringars påverkan på VA-verksamhetens resultat. Utredningen, som pågått under en längre tidsperiod, har innehållit flera olika arbetsförslag med alternativa vattentäkter och ledningsdragningar. Kostnadsberäkningar har inte utförts för alla alternativ utan detaljerade kostnadsberäkningar har utförts för vissa utvalda representativa delar. Dessa kostnader har sedan använts för att uppskatta kostnaderna för andra liknade alternativ. Mer detaljerade kostnadsberäkningar har utförts för överföringsledningar och vattenverk. Kostnader för administrativa åtgärder för ökad säkerhet och har uppskattats utifrån erfarenhet. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.6 kostnadsuppskattningar_ doc Mall: Pm dot ver.0 Kostnadsbedömning överföringsledningar Kostnadsbedömningar har utförts för följande ledningssträckor: Sjöförlagd överföringsledning av råvatten från sekundärt råvattenintag i norra Möckeln till Älmhults vattenverk, [Bilaga 2:]. Överföringsledning av råvatten från Delarymagasinet till Älmhult, med och utan samförläggning av överföringsledningar för dricksvatten och avlopp till och från Delary för försörjning av Delary med vatten från Älmhult [Bilaga 2:2] Överföringsledningar för dricksvatten och avlopp till och från Delary för försörjning av Delary med vatten från Älmhult, utan samförläggning med råvattenledning från Delarymagasinet till Älmhult, [Bilaga 2:3]. Överföringsledningar för dricksvatten och avlopp till och från Hallaryd för försörjning av Hallaryd med vatten från Älmhult via Delary, [Bilaga 2:4]. Till grund för kostnadsberäkningarna ligger en överslagsmässig dimensionering av överföringsledningar och behov av tryckstegrings/reduceringsstationer. Utifrån kostnadsberäkningarna för de ovan listade ledningssträckor har löpmeterkostnader för anläggning ledningarna beräknats, med avseende på schakt och anläggningskostnader mm. De beräknade löpmeterkostnaderna har sedan använts som schablonkostnad för övriga kostnadsberäknade ledningssträckor inom utredningen, till exempel mellan Delary och Trarydsmagasinet. Löpmeterkostnaden har dock korrigerats med aktuella priser för specifikt beräknade ledningsdimensioner. Ny högreservoar har bedömts inte behövas. Dimensineringsberäkningar Överföringsledningarna har dimensionerats för överföringskapacitet vid max- respektive medelförbrukningen enligt vattenbehovsprognosen och terrängdata från lantmäteriets höjdgrid (50x50 m). Ledningsdimensioner och tryckstegringsbehov har beräknats med Colebrook s formel.

72 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö () Drift- och underhållskostnader Driftkostnader för ledningar, tryckstegrings/reduceringsstationer har beräknats översiktlig enligt VAV P83. Beräkningen omfattar energiåtgång för överföringspumpning och schablonkostnader för drift underhåll av ledningar och installationer baserat på procenttal av investeringskostnaderna. Driftkostnader för vattenverk har utgått från befintliga kostnader och eventuellt nytt vattenverk har antagits få likvärdiga driftkostnader. Kapitalkostnader har beräknats för de alternativ som redovisas i denna rapport. Kapitalkostnaden har beräknats med annuitetsmetoden och en antagen kalkylränta på 4%, och beräknad livslängd för ledningar på 50 år, byggnader 30 år och installationer 5 år. Materialkostnader Priser för ledningsmaterial av polyeten baseras på av Wavin delgiven bruttoprislista med en antagen rabatt om 30 % för att komma närmre det pris entreprenörer förhandlar sig till från leverantörerna. Kostnader för installationer längs med ledningssträckan såsom luftningsanordningar, tömningsanordningar och dylikt har underlag i form av prissatta mängdförteckningar från överföringsprojekt i Skåne använts. Detsamma gäller kvantiteten av dessa anordningar, då markprofilen i gällande projekt är jämförbar med de projekt för vilka prissatta mängdförteckningar har studerats. För alternativet med sjöförlagd ledning har ett liknande projekt, Överföringsledning Ljungskile-Uddevalla, studerats för att bestämma kostnad och kvantitet på de betongvikter som används för att fixera ledningen längs sjöbottnen. Dimensionerna i gällande projekt är jämförbara med de i överföringsledningen mellan Ljungskile och Uddevalla. Kostnader för skyddsrör av stål, som används vid tryckning (ramning) under större vägar, har prislista från AO Mavab använts för de mindre dimensionerna medan priserna på de större dimensionerna baseras på samma prissatta mängdförteckningar av överföringsledningar i Skåne som använts för att ta fram kostnader och kvantiteter av installationer längs ledningssträckningen. Detsamma gäller kostnader för de brunnar som krävs för tömning och avstängning i anslutning till tryckning under väg. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.6 kostnadsuppskattningar_ doc Mall: Pm dot ver.0 Pump- och tryckstegringsstationer Kostnader för de spillvattenpumpstationer som krävs har tagits fram genom att studera prissatta mängdförteckningar innehållande spillvattenpumpstationer med samma kapaciteter som uppskattas behövas i detta projekt. Tryckstegringsstationerna är i kostnadsbedömningen uppdelade på byggnad och installationer såsom pumpar, ventiler och rördragningar inne i byggnaden. Kostnaden för att uppföra byggnaderna baseras på ett kvadratmeterpris om kr samt erfarenhetsmässigt uppskattade byggnadsstorlekar. Kostnaderna för installationerna är också de erfarenhetsmässigt uppskattade med hänsyn tagen till förväntad storlek på pumpar, antal pumpar osv. Arbetskostnader Kostnader för jordschaktning och stumsvetsning har tagits fram med hjälp av kalkylprogrammet KP-fakta, som baseras på prissatta mängdförteckningar i olika typer av

73 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö () projekt. I kostnaden ingår även läggning av ledningarna samt ledningsbädd och kringfyllnad. Kostnader för bergschakt baseras på uppgifter från WSP Geoteknik/bergteknik i Göteborg. Förekomster av berg i ledningsschakt baseras på jordartskarta framtagen av SGU samt information från brunnsregistret i området. Kostnad för bergschakt läggs ovanpå priset för jordschakt, alltså beskriver priset bara kostnadseffekten av att stöta på berg i ledningsschakten, kostnad för läggningen av ledningen samt ledningsbädd och kringfyllnad ligger i jordschakten. Markförhållandena har bedömts vara likvärdiga i hela kommunen över de sträckor som studerats för eventuella överföringsledningar. Detaljerade geotekniska undersökningar behöver utföras inför en projektering för att korrekt kunna uppskatta förekomst av berg längs en aktuell sträcka. Fällning av träd, stubbrytning, röjning och åtgärder för befintliga kablar baseras på mängdförteckningar för liknande projekt i Skåne. Mängden träd har tagits fram genom att studera flygfoto över gällande område. Priset för trädfällning förutsätter att träden tillfaller markägaren. Kostnader för montage av betongvikter och utläggning av sjöförlagd ledning baseras, precis som materialpriserna för betongvikterna, på projektet Överföringsledning Ljungskile-Uddevalla. Priserna har kontrollerats och justerats genom att uppskattad arbetsinsats prissats i kalkylprogrammet KP-fakta. Kostnad för tryckning av ledning under väg baseras på prissatta mängdförteckningar i liknande projekt i Skåne. Kostnad för återställning uppskattas enbart vara aktuellt vid schakt i anslutning till sjöledning samt för dräneringsledningar i åkermark. Kostnaderna baseras på prissatta mängdförteckningar samt kontroll i KP-fakta. Ersättning till markägare Kostnader för markinlösen och ersättning till markägare baseras på tidigare kontakter med lantmäteriet i liknande projekt. Vad gäller skogsmark antas att ett område om 5 meter ersätts eftersom ingen återplantering får göras inom det området. Vid ledningsläggning i åkermark ersätts en korridor om 20 meter. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.6 kostnadsuppskattningar_ doc Mall: Pm dot ver.0 Projektering och byggledning Projektering och byggledning har beräknats med procentuellt påslag på 5 % för projektering, respektive 0 % för byggledning. Känslighetsanalys En viktning av de parametrar som ingår i kostnadsuppskattningen har gjorts med hänsyn till hur stor del av slutpriset parametern påverkar. Generellt utgör kostnaden för jordschakt och ev trädfällning de största posterna för anläggning av ledningar på land. När ledningsdimensionerna blir stora utgör även kostnaderna för ledningarna en stor del av totalkostnaden. Dessa kostnadsposter går att påverka genom att hitta lämpligt ledningsstråk, med få bergskärningar och lite skog, samt att förhandla med leverantörer om ledningspriset. Ledningspriserna är även beroende av det aktuella oljepriset och kan därför variera över tiden vilket ytterligare gör kostnadsuppskattningen osäker. Sjöförlagd ledning är inte i behov av jordschakt, varför det är ledningsmaterialet och betongvikterna, samt arbetskostnaden som utgör de stora kostnadsposterna.

74 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö () Kostnadsuppskattning för livstidsförlängning av Älmhults vattenverk Till grund för bedömningen ligger genomförd statusbedömning (Pehrsco) och gällande driftinstruktioner. Livslängderna för installationer har likställts med generella avskrivningstider för komponenterna, d.v.s. att de ska bytas ut mot nya efter avskrivningstidens utgång enligt följande: 5 år för instrument, pumpar och dylikt 25 år för övrig utrustning 50 år för byggnad och ledningar Det har inte framkommit att några omfattande utbyten av instrument, pumpar m.m. har genomförts sedan nybyggnationen 99. Avseende Dynasand-filterna bedöms det vara realistiskt de befintliga renoveras för att klar ytterligare 5 års drift. Inget nytt byte av filtersand har medräknats. I bedömningen har medräknats reinvesteringar från intagsstationen t.o.m. distributionspumparna, vilket i stort omfattar mindre renoveringsarbeten på byggnaden, rörgalleri och reservkraft, uppdatering av styrsystem och dokumentation, utbyte av alla instrument, komponenter i filter, ventiler och pumpar, tvättning av sanden i infiltrationsbassäng, generella påslag avseende arbetsplatsomkostnader, entreprenörsarvode, kommunens kostnader, projektering och kontroll samt en post för osäkerheter/oförutsett. För att säkra den framtida vattenförsörjning framförallt avseende ökade färgtal (humus) har en utbyggnad medräknats, som omfattar: Dubblering av alkaliserings- och doseringsstegen Förbehandling med lamellseparator, inkl utbyggnad av byggnad Ny förtjockare (lamell) för slam från Dynasandfilter och förbehandling Reinvesteringsbehovet bedöms uppgå till 7,5 ± 2 MSEK och utbyggnadskostnaden till 7 ± MSEK, d.v.s. totalt 4,5 ± 3 MSEK. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.6 kostnadsuppskattningar_ doc Mall: Pm dot ver.0 Kostnadsuppskattning nytt vattenverk med konstgjord infiltration Investeringskostnaden för ett nytt vattenverk med infiltration har överslagsmässigt kostnadsberäknats utifrån erfarenhets- och schablonsiffror för ingående delar. Anläggningen som har kostnadsberäknats består av en intagsstation vid Trarydsmagasinet där även förbehandling av vattnet sker och ett vattenverk där vattnet behandlas genom konstgjord infiltration i Ryssbyåsen och efterpolering med ph-justering och desinficeringssteg. Överföringsledningen mellan Förbehandlingsstationen och vattenverket har beräknats separat. Kostnadsuppskattningen redovisas i Bilaga 3. Osäkerheten i kostnadsbedömningen är relativt stor och antas vara ca +/- 20 %. Osäkerheten igenomförbarhet av vattenverket enligt principen för konstgjord infiltration är också stor. Kunskapsläget om de fysiska förhållandena vid Ryssbyåsen är begränsade i dagsläget och beräkningarna baseras på den information som kan erhållas

75 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö () från kartunderlag och annan översiktlig information, från t ex SGU, om de geologiska förhållandena i området. Kostnaderna för ett rent ytvattenverk har som alternativ också beräknats och redovisas separat i PM II.3. Ekonomisk simulering av VA-verksamhetens resultat För att simulera de föreslagna investeringarnas inverkan på VA-verksamheten i Älmhults kommun har WSP:s modellverktyg EKSIM använts. EKSIM ger en god överblick av verksamhets ekonomi idag och i framtiden. Excel-modellen kan användas som beslutsunderlag, planering och styrning samt kommunicerar tydligt till beslutsfattare med hjälp av grafer och diagram. EKSIM bearbetar dagens driftsbudget och den planerade investeringsplanen för VA-verksamheten Konsekvenserna av planerade investeringar och prognostiserad driftbudget synliggörs i simulerade resultat- och balansräkningar över 5 år. Utfallet visas även grafiskt. Resultat- och balansräkning, kassaflöde Utifrån de förutsättningar som matats in i modellen genereras resultat- och balansräkning samt kassaflöde för 5 år framåt. EKSIM kan därmed användas för att uppfylla vattentjänstlagens krav på särredovisning. Kassaflödet ger en tydlig bild av finansieringsbehovet över en 5-årsperiod och EKSIM är därför till god hjälp i likviditetsplaneringen. I modellen finns möjlighet att modifiera olika alternativ utifrån förändringsparametrar, både på kostnadssidan och på intäktssidan. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.6 kostnadsuppskattningar_ doc Mall: Pm dot ver.0 Simulering av föreslagna investeringar De investeringar som WSP föreslår i dokumentet Beslutsunderlag, tillhörande denna utredning har lagts in i EKSIM. Förutsättningarna för de indata som använts i modellen har varit: Utgångsläget är VA verksamhetens balansräkning för 2009, budgetplan för investeringar , samt driftsbudget för 200. WSP:s kalkyler för de aktuella investeringarna enligt beslut A-E har integrerats med kommunens övriga investeringsbudget. Uppräkningsfaktor för arbetskraft är 3,5% per år. Uppräkningsfaktor för övriga kostnader, (tjänster, drift och underhåll),5% per år. I redovisningen särskiljs inte brukningsavgifter från anläggningsavgifter, utan alla avgifter har lagts in i modellen som brukningsavgifter. Genomsnittlig upplåningsränta är 4% per år. Årliga avskrivningar på historiska investeringar har förutsatts vara tkr per år enligt budget för 200. Nya bruknings- eller anläggningsavgifter till följd av nya brukare, är inte beaktade. Nya eventuella driftskostnader utöver kapitalkostnader har uppskattats för de projekt som WSP räknat på. För kommunens övriga investeringar har endast kapitalkostnaderna beaktats. VA-avgifterna indexuppräknas inte, utan är konstanta på 2009 års nivå.

76 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö () Investeringar Älmhults kommun har en investeringsplan som omfattande hela VA-verksamheten för åren Dessa investeringar omfattar totalt ca 8 miljoner kronor, se även Bilaga. De investeringar som föreslås i dokumenten [I.3[, [I.5[ och Beslutsunderlag omfattas av : A) Beslut avseende upprustning av Älmhults vattenverk och åtgärder för att trygga nuvarande vattenförsörjning i ett kort perspektiv. B) Beslut att komplettera dagens vattenförsörjning med en reservvattentäkt. C) Beslut att välja Delarymagasinet som reservvattentäkt, och ge Tekniska förvaltningen budget och mandat att genomföra de utredningar/projekteringar som krävs och upphandla entreprenörer för byggnationen. D) Beslut att genomföra vidare utredningar och prospekteringar erforderliga för att i framtiden kunna ta beslut om utbyggnad vidare västerut till en ny ordinarie vattentäkt. E) Beslut att välja ny ordinarie vattentäkt och ge Tekniska förvaltningen budget och mandat att genomföra de utredningar/projekteringar som krävs och upphandla entreprenörer för byggnationen. (Trarydsmagasinet med behandling i vattenverk med konstgjord infiltration vid Käskhult). Omfattning och tidplan för investeringarna redovisas i Bilaga. Figur redovisar den föreslagna investeringsplanen där de olika investeringarna summerats per år. Investeringarna omfattar även de investeringar som Tekniska förvaltningen föreslagit i investeringsplanen , på sammanlagt ca 8 miljoner kronor L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.6 kostnadsuppskattningar_ doc Mall: Pm dot ver.0 kkr Beslut D+E Beslut A-C Budgetplan Figur. Summa av årliga investeringar enligt kommunens investeringsplan, samt bifall till beslut A-E i kkr. Kostnaderna är uppskattade och anger ungefärlig kostnadsnivå, felstaplarna anger osäkerheten i kostnadsuppskattningarna.

77 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö () Konsekvens av investeringarna på VA-verksamhetens resultat Genomförs de investeringar som föreslås innebär det att VA-verksamheten drabbas av ökade kostnader. Kostnaderna består dels av engångskostnader i form av kostnader för till exempel utredningar, dels kontinuerliga kostnader i form av kapitalkostnader för nya lån, men även ökade kostnader för drift och underhåll av nya anläggningar och ledningar. Konsekvensen av vart och ett av de olika stegen (A-E) i de föreslagna investeringarna för VA-verksamhetens resultat redovisas i figur 2. Förutsättningarna för beräkningarna redovisas ovan. Resultatet beräknas under förutsättningen att VA-verksamhetens intäkter inte ökar, utan utgår från 2009 års resultatredovisning. Befintliga drift- och underhållskostnader uppräknas med procentuell ökning enligt förutsättningarna ovan. I figuren redovisas även konsekvensen av 0-alternativet. 0-alternativet innebär att investeringar enligt investeringsplanen genomförs, men ingen av de ytterligare investeringarna som föreslås enligt beslut A-E. Respektive investeringsbesluts påverkan på resultatet Budgetplan Beslut A Beslut C Beslut D och E Tkr År L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.6 kostnadsuppskattningar_ doc Mall: Pm dot ver.0 Figur 2. Konsekvensen av bifall till respektive investeringsbeslut på VA-verksamhetens resultat. I figur 2 kan utläsas att den största delen av de kostnadsökningar som blir konsekvensen av investeringarna beror på de investeringar som ligger i den föreslagna investeringsplanen för Dessa investeringar ger ökade kostnader på upp till ca 8 miljoner kronor per år allt eftersom de genomförs. Konsekvensen av beslut A-C (dvs utbyggnad av reservvattentäkt Delarymagasinet) medför ytterligare ökade kostnader på 2-3 miljoner kronor per år. Utbyggnad av en ny ordinarie vattentäkt (beslut D och E) ger ytterligare ökade kostnader med upp till ca 6 miljoner kronor per år.

78 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö () Fördelning av kostnader Konsekvensen av att genomföra samtliga investeringar, enligt ovan, på VAverksamhetens resultat redovisas även i figur 3. I figuren har kostnaderna (driftkonsekvensen) delats upp i engångskostnader såsom utredningar och planerat underhåll mm, kapitalkostnader drift- och underhållskostnader, för befintliga lån och anläggningar och tillkommande enligt investeringsplanen. DRIFTSKONSEKVENSER AV INVESTERINGAR netto inkl. kapitalkostnader, efter beslut A till E Utredningar, dialog VV, BV, rengöring, målning Nya driftskostnader Nya kapitalkostnader Tkr År Figur 3. Driftkonsekvensen dvs den sammanlagda nettoeffekten de ökade kostnaderna investeringarna innebär på VA-verksamhetens resultat Behov av ökad kostnadstäckning för balans i VA-verksamhetens redovisning L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.6 kostnadsuppskattningar_ doc Mall: Pm dot ver.0 Konsekvensen av bifall till investeringsbesluten innebär, som redovisas i figur 4 och 5 ovan, att kostnaderna för VA-verksamheten ökar. För att balansera det negativa resultatet behöver VA-verksamheten öka intäkterna. Detta kan göras genom att till exempel höja VA-taxan, eller genom att ansluta ytterligare abonnenter till det kollektiva VAnätet. VA-taxan kan utformas på olika sätt och dess konstruktion har inte beaktas här, men behovet av ökad kostnadstäckning redovisas i figur 4.

79 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö () 4% 80 2% 60 Pocetuell årlig ökning 0% 8% 6% 4% Beslut 0-D Beslut E Indexöking intäkter Index 2% 20 0% År 0 Figur 4. Behovet av ökad kostnadstäckning (intäkter) till VA-verksamheten för att balansera resultatet som konsekvens av bifall till beslut A-D, inkl. investeringsplan , samt beslut E. Osäkerheten i behovet av ökade intäkter framgår av felstaplarna i figur 4. Sammanlagt innebär konsekvensen av investeringarna A-D att intäkterna till VAverksamheten måste höjas med ca 35 % över en 6-årsperiod. Konsekvensen av Beslut E är att intäkterna till VA-verksamheten därefter måste höjas med ytterligare ca 8 % över en 5-årsperiod, eller sammanlagt ca 60 % från 2009 års nivå till L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.6 kostnadsuppskattningar_ doc Mall: Pm dot ver.0 Malmö Jens Termén WSP Environmental

80 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö () L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \I.6 kostnadsuppskattningar_ doc Mall: Pm dot ver.0

81 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö Bilaga Antal Trolig Min Max Summa Beräknad Total År Proj nr Plan / omr Typhus lgh Beräknad anl. Kostnad Avskr år Amortering Ränta kapitalkostnader årlig driftskostnad driftskostnad 55 Borror vattenverk Obyggnad o kompl Sjöstugan, gamla intag Obyggnad o kompl Sjöstugan, gamla intag Vattenverk Hallaryd/Delary och Fanaholm Vattenverk Hallaryd/Delary och Fanaholm ARV Hallaryd och Delary ARV Hallaryd och Delary ARV Delary, nytt verk ARV Häradsbäck ARV Häradsbäck Gamla ARV, pumpstation Bäckgatan ARV Boastad, överföringsledning ARV Boastad, överföringsledning Förbehandling av organiskt avfall Slambehandling, centrifug Slambehandling, centrifug Ombyggnad av kväverening Drift Skyddsområde vattentäkter Drift Skyddsområde vattentäkter Skyddsområde vattentäkter Skyddsområde vattentäkter Skyddsområde vattentäkter Utbyggn övervaknsystem Utbyggn övervaknsystem Utbyggn övervaknsystem Utbyggn övervaknsystem Utbyggn övervaknsystem Utbyggnad reservkraft VV o ARV Utbyggnad reservkraft VV o ARV Utbyggnad reservkraft VV o ARV Utbyggnad reservkraft VV o ARV Utbyggnad reservkraft VV o ARV Maskinutrustnin, mm ARV, VV Maskinutrustnin, mm ARV, VV Maskinutrustnin, mm ARV, VV Maskinutrustnin, mm ARV, VV Maskinutrustnin, mm ARV, VV Drift Vattentorn, rengöring o målning Drift Vattentorn, rengöring o målning Borror, vattenverk Uppdatering pumpstationer Renovering RV Älmhult, rötkamare Kvävveutredning (prövotidsutredning) Bilbyte Bilbyte Bilbyte Vattenverk Häradsbäck Övrigt inom affärsområde va Övrigt inom affärsområde va Övrigt inom affärsområde va Övrigt inom affärsområde va Övrigt inom affärsområde va Åtgärder för tryggad befintlig vattenförsörjning Beredskapsplaner och dialog med räddningsverk Dialog VV Dialog BV Utjämningsmagasin minskad bräddning avlopps-pstn Omläggning av tryckavlopp genom södra Möckeln Omläggning av tryckavlopp i Möckeln, vid Stenbrohult

82 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö Bilaga Utbyggnad av reservvattenförsörjning Överf ledn råvatten Delary-Älmhult (projektering) Överf ledn råvatten Delary-Älmhult (ledning) Överf ledn råvatten Delary-Älmhult (byggnader) Överf ledn råvatten Delary-Älmhult (ledning) Överf ledn råvatten Delary-Älmhult (byggnader) Överf ledn råvatten Delary-Älmhult (installationer) Utbyggnad av ny ordinarie vattenförsörjning 202 Utredningar Utredningar Markförvärv Överföring från Trarydsmag via nytt vv Ryssbyåsen-Delary(projektering ledning) Intagsledning Infiltrationsvattenverk Ryssbyåsen (installationer) Infiltrationsvattenverk Ryssbyåsen (Byggnader, vägar och inf.dammar) Överföring från Trarydsmag via nytt vv Ryssbyåsen-Delary(projektering ledning) Överföring från Trarydsmag via nytt vv Ryssbyåsen-Delary(ledn) Överföring från Trarydsmag via nytt vv Ryssbyåsen-Delary(ledn) Överföring från Trarydsmag via nytt vv Ryssbyåsen-Delary(byggn pumpstation traryd) Överföring från Trarydsmag via nytt vv Ryssbyåsen-Delary(installation pstn)

83 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö Bilaga 2 Kostnadskalkyl överföringsledningar Förutsättningar Källa: Osäkerhet 5% Kalkylränta 4% (SIKA) Kalkylperiod 50 år Anläggningsdel Drifttid Drift- och underhållskostnad (av investeringskostnad) projektering + byggledning (VAV P83) ledning % % Byggnader 30 % % Maskin och el-installationer 5 2% % Från Delary Ryssbyåsen Trarydsmagasinet Till Älmhult Delary Ryssbyåsen Ledningsdimension PE 355 PN 6 (PN0)PE 35 PN 6 PE 35 PN 6 Längd (m) Medelflöde (m 3 /dygn) Maxflöde (m 3 /dygn) (6 000 råvatten) Pumpstation (kw, effektbehov) inveteringskostnader Tillstånd separat kalkyl separat kalkyl Projektering Ledning Byggnader separat kalkyl Installationer Summa investering (min) Summa investering (max) Kapitalkostnader Ledning Byggnader Installationer Summa kapitalkostnader år D/U-kostnader överföring Ledning Byggnader Installationer Energikostnader pumpstationer Summa D/U

84 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö Bilaga 2: Ledningssträcka Beskrivning Nordligt intag i Möckeln-Älmhult Överföring av råvatten från ett sekundärt råvattenintag i norra delen av Möckeln via sjöförlagd ledning. Ledningslängd 700 m Varians, +/- % % av trolig kostnad Mängd Enhet á-pris, trolig Trolig kostnad Min Max Material och ledningsarbeten Råvattenledning, trycksatt, 35 PE PN m 822 kr kr kr kr 5 37 Råvattenledning, sugledning, 355 PE PN0 730 m 986 kr kr kr kr 5 8 Luftare, tömmare, kammare osv TOTALT st kr kr kr kr 5 Betongvikter, 60% av ledningssträckan c/c,7m 429 st 750 kr kr kr kr 5 4 Schaktarbeten / läggningsarbeten Schakt och fyll vid "strand" 250 m 650 kr kr kr kr 5 Stumsvetsning, ledningslängd 2 m 975 st 500 kr kr kr kr 5 2 Montage betongvikter 429 st 400 kr kr kr kr 5 8 Utläggning av ledning 700 m 350 kr kr kr kr 20 9 Åtgärder för bef kablar/ledningar 700 m 35 kr kr kr kr 20 2 Återställning Återställning vid "strand" 2500 m² 5 kr kr kr kr 5 0 Markinlösen Övrigt Tryckstegringsstaion, byggnad st kr kr kr kr 5 3 Tryckstegringsstaion, installationer st kr kr kr kr 30 5 SUMMA kr kr kr Kostnad / lpm 87 kr 558 kr 2 84 kr Sammanställning per anläggningsdel Ledning Byggnader Maskin och el-installationer kr kr kr

85 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar. Malmö Bilga 2:2 Ledningssträcka Beskrivning Delary-Älmhult Överföring av råvatten från Delarymagasinet till Älmhults vattenverk, inkl. samförläggning av dricksvatten och spillvattenledning till Delary för försörjning av Delary (med dimensionerad kapacitet att även försörja Hallaryd och Göteryd). Ledningslängd 000 m Varians, +/- % % av trolig kostnad Mängd Enhet á-pris, trolig Trolig kostnad Min Max Material Råvattenledning, 355PE PN6 000 m 400 kr kr kr kr 5 3 Råvattenledning, 355PE PN m 00 kr kr kr kr 5 27 Dricksvattenledning, 90PE PN0 000 m 50 kr kr kr kr 5 4 Spillvattenledning, 0PE PN6,3 000 m 00 kr kr kr kr 5 3 Luftare, tömmare, kammare osv TOTALT st kr kr kr kr 5 Skyddsrör stål 450mm, L=0 / ledning och tryckning 20 m kr kr kr kr 20 0 Skyddsrör stål 200mm, L=0 / ledning och tryckning 40 m 300 kr kr kr kr 20 0 Brunnar och installationer vid tryckning under väg råvatten dim st kr kr kr kr 20 Brunnar och installationer vid tryckning under väg dricksvatten dim 0 2 st kr kr kr kr 20 Brunnar och installationer vid tryckning under väg spill dim 0 2 st kr kr kr kr 20 Schaktarbeten / läggningsarbeten 0 Fällning av träd, 0, träd / kvm inkl stubbrytning st 300 kr kr kr kr 20 4 Röjning av skog, 20 m korridor, 90% av sträckan m² 5 kr kr kr kr 20 7 Stumsvetsning, vattenledning ledningslängd 2m 650 st 500 kr kr kr kr 5 2 Stumsvetsning, spill+vattenledning ledningslängd 2m 650 st 300 kr kr kr kr 5 Jordschakt och läggning 000 m³ 700 kr kr kr kr 5 9 Berschakt, 25% av rörgrav, 0% av sträckan 688 m³ 640 kr kr kr kr 30 Åtgärder för bef kablar/ledningar 000 m 35 kr kr kr kr 20 Tryckning av ledning under väg, dim m kr kr kr kr 20 0 Tryckning av ledning under väg, vatten + spill 40 m 500 kr kr kr kr 20 0 Återställning Återställning av dränering på åkermark m² 5 kr kr kr kr 5 Markinlösen Ersättning skogsmark, 5 m m² 30 kr kr kr kr 5 3 Ersättning åkermark, 20 m m² 0 kr kr kr kr 5 Övrigt Tryckstegring Älmhult byggnad st kr kr kr kr 5 Tryckstegring Älmhult installationer st kr kr kr kr 30 2 Tryckreducering Delaryd st kr kr kr kr 20 0 Spillvattenpumpstation Delaryd st kr kr kr kr 20 2 Tryckstegring Delary råvatten byggnad st kr kr kr kr 5 2 Tryckstegring Delary råvatten installationer st kr kr kr kr 30 2 Tryckreducering Älmhult st kr kr kr kr 20 0 SUMMA kr kr kr Kostnad / lpm kr 3 kr kr Sammanställning per anläggningsdel Ledning Byggnader Maskin och el-installationer kr kr kr Enbart råvattenledning utan spill och dricksvatten pris / meter Ledning kr 3 09 kr Byggnader kr Maskin och el-installationer kr Tillägg för vatten och spill till Delary pris / meter Ledning kr 567 kr Byggnader kr Maskin och el-installationer kr kr

86 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö Bilaga 2:3 Ledningssträcka Beskrivning Delary-Älmhult Dricksvatten från Älmhults VV till Delary (försörjning till Delary, Hallaryd och Göteryd) Spillvatten från Delary till Älmhults ARV (omhändertagande av spill från Delary, Hallaryd och Göteryd) Ledningslängd 000 m á-pris, trolig Trolig kostnad Min Max Varians, +/- % % av trolig kostnad Mängd Enhet Material Dricksvattenledning, 90PE PN0 000 m 0 kr kr kr kr 20 5 Spillvattenledning, 0PE PN0 000 m 50 kr kr kr kr 20 6 Luftare, tömmare, kammare osv TOTALT st kr kr kr kr 5 2 Skyddsrör stål 50mm, L=0 / ledning och tryckning 40 m 500 kr kr kr kr 20 0 Brunnar och installationer vid tryckning under väg 4 st kr kr kr kr 20 2 Schaktarbeten / läggningsarbeten Fällning av träd, 0, träd / kvm inkl stubbrytning st 300 kr kr kr kr 5 23 Röjning av skog, 20 m korridor, 90% av sträckan m² 5 kr kr kr kr 20 Stumsvetsning spll+dv, ledningslängd 2m 833 st 300 kr kr kr kr 5 2 Jordschakt och läggning 000 m³ 650 kr kr kr kr 5 27 Berschakt, 25% av rörgrav, 30% av sträckan m³ 640 kr kr kr kr 30 5 Åtgärder för bef kablar/ledningar 000 m 35 kr kr kr kr 20 Tryckning av ledning under väg 40 m 500 kr kr kr kr 20 0 Återställning Återställning av dränering på åkermark m² 5 kr kr kr kr 5 Markinlösen Ersättning skogsmark, 5 m m² 30 kr kr kr kr 5 6 Ersättning åkermark, 20 m m² 0 kr kr kr kr 5 Övrigt Tryckstegring Älmhult byggnad st kr kr kr kr 5 2 Tryckstegring Älmhult installationer st kr kr kr kr 30 2 Tryckreducering Delaryd st kr kr kr kr 20 0 Spillvattenpumpstation Delaryd st kr kr kr kr 20 3 SUMMA kr kr kr 8 00 Kostnad / lpm 2 38 kr 962 kr kr Sammanställning per anläggningsdel Ledning Byggnader Maskin och el-installationer kr kr kr

87 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö Bilaga 2:4 Ledningssträcka Beskrivning Delary-Hallaryd Överföringsledningar för dricksvatten och avlopp till och från Hallaryd för försörjning av Hallaryd med vatten från Älmhult via Delary Ledningslängd 9000 m á-pris, trolig Trolig kostnad Min Max Varians, +/- % % av trolig kostnad Mängd Enhet Material Dricksvatten, 63PE PN m 60 kr kr kr kr 5 3 Tryckspill, 75PE PN6, m 75 kr kr kr kr 5 4 Luftare, tömmare, kammare osv TOTALT st kr kr kr kr 5 3 Schaktarbeten / läggningsarbeten Fällning av träd, 0, träd / kvm inkl stubbrytning st 300 kr kr kr kr Röjning av skog, 20 m korridor, 90% av sträckan m² 5 kr kr kr kr 20 3 Jordschakt och läggning m³ 650 kr kr kr kr 5 32 Stumsvetsning, ledningslängd 2 m 500 st 300 kr kr kr kr 5 2 Berschakt, 25% av rörgrav, 0% av sträckan 563 m³ 640 kr kr kr kr 30 2 Åtgärder för bef kablar/ledningar m 35 kr kr kr kr 20 2 Återställning Återställning av dränering på åkermark m² 5 kr kr kr kr 5 Markinlösen Ersättning skogsmark, 5 m m² 30 kr kr kr kr 5 7 Ersättning åkermark, 20 m m² 0 kr kr kr kr 5 Övrigt Tryckreducering Hallaryd st kr kr kr kr 20 Spillvattenpumpstation Hallaryd st kr kr kr kr 20 4 SUMMA kr kr kr 8 00 Kostnad / lpm 2 05 kr 69 kr 2 42 kr

88 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden I.6 Kostnadsberäkningar Malmö Bilaga 3 Kostnadskalkyl Vattenverk Ryssbyåsen Förutsättningar Kalkylränta 4% Osäkerhet 20% Projektering ingår i individuella poster Aktivitet Enhet Mängd a'-pris Delsumma Anmärkning Livstid kapitalkostnad Utredningar Förundersökning st Prospektering st Tillståndsprocess st Skyddsområde st Summa medel Osäkerhet +/ Intagsstation och Intagsstation Trarydsmagasinet förbehandling intagsledning st Byggnad installationer Dynasandfilter El/Styr % Summa medel Osäkerhet +/ Infiltration av förbehandlat vatten + grundvattentäkt i Infiltrationsvattenverk Ryssbyåsen sand/grus. Brunnar st Överbyggnad + VA-inst. st Infiltrationsbassänger st Ledningar i mark m Byggnad st Installationer st ph, klorering, UV El/Styr % Vägar st Markförvärv m Kostnadsuppskattning Osäkerhet +/ Uppskattning av Driftkostnad Driftkostnad 2.32 kr/m 3 (Driftstatistik 2008) Medelflöde m 3 /dygn D/U-kostnad kr/år

89 Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden Nivå II II. II.2 II.3 II.4 II.5 II.6 II.7 II.8 II.9 PM - Delary-Hallaryd-Göteryd PM Infiltrationsanläggningar och uttagsbrunnar vid Älmhults vattenverk PM - Kostnadsuppskattning av nytt ytvattenverk i Delary Rapport - Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning. KONCEPT PM - Möckeln, Trender i humushalter Rapport - Övergripande Sårbarhetsanalys vattentäktsalternativ Älmhult Grundvattenflöde i isälvsavlagringen strax söder om Älmhult PM - Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra delen av Möckeln Rapport - Riskanalys av vattentäkt Möckeln II.0 PM - Juridiska aspekter av sekundärt råvattenintag med sjöledning i Möckeln II. Reservvattentäkt för Älmhult. Grundvattenundersökningar vid Loshult. Lägesrapport II.2 PM - Fältundersökningar, Geofysisk undersökning och provborrningar II.3 Rapport - Resistivitetsmätning för ev. ny reservvattentäkt II.4 Rapport förslag ny reservvattentäkt (Riskinventering) KONCEPT

90 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II. PM Delary-Hallaryd-Göteryd Malmö (6) II. PM DELARY-HALLARYD-GÖTERYD Innehåll BESKRIVNING AV NUVARANDE SITUATION... 2 VATTENBEHOVSPROGNOS... 2 STATUS OCH KAPACITET I BEFINTLIGA VERK... 3 FÖRSLAG PÅ FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNINGSSYSTEM... 4 Alternativ - Vattenverk och avloppsreningsverk i Älmhults tätort... 4 Alternativ 2 - Vattenverk i Delary... 5 KOSTNADSUPPSKATTNING... 5 L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II. PM Delary Hallaryd Göteryd.doc Mall: Pm dot ver.0 WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 0 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

91 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II. PM Delary-Hallaryd-Göteryd Malmö (6) Denna PM syftar till att belysa vattenförsörjningssituationen i Älmhult kommuns västra delar och orterna Göteryd, Delary och Hallaryd, samt utreda de eventuella synergieffekter som kan uppnås genom att koppla ihop dess orters vatten- och avloppssystem med Älmhults tätort. Beskrivning av nuvarande situation Vattenförsörjningssystemet i området sammanfattas i tabell. Orternas geografiska lägen redovisas på karta i figur. Avstånden mellan orterna är; Göteryd-Delary, ca 5,5 km Delary-Hallaryd, ca 9 km Delary-Älmhult, ca km. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II. PM Delary Hallaryd Göteryd.doc Mall: Pm dot ver.0 Figur. Översiktskarta över Delary, Hallaryd och Göteryd. Vattenbehovsprognos Befolkningen på respektive ort är relativt liten och de senaste folkräkningssiffrorna redovisas i figur 2. Befolkningen har inte förändrats i större utsträckning under mätperioden och enligt kommunens planering förväntas inte heller orternas befolkning förändras väsentligt inom överskådlig tid.

92 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II. PM Delary-Hallaryd-Göteryd Malmö (6) Befolkningsutveckling Antal personer Delary Hallaryd Göteryd Figur 2. Befolkningsutveckling i orterna Delary, Hallaryd och Göteryd. Vattenförbrukningen i samhällena under , har sammanställts jämte uppgifter om befintliga vattenverk i tabell, nedan. Av denna sammanställning kan utläsas att medelvattenförbrukningen på respektive ort uppgår till mellan 0-50 m 3 /dygn, vilket utslaget över antalet invånare på respektive ort ger en specifik vattenförbrukning mellan l/p*d. Eftersom befolkningen inte bedöms förändras i framtiden är det troligt att vattenförbrukningen kommer att fortsatt vara den samma som i dag även i framtiden. Status och kapacitet i befintliga verk Som framgår av tabell, nedan, föreligger relativt omfattande investeringsbehov för både VV och ARV de tre orterna, med undantag för avloppsreningsverket i Göteryd. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II. PM Delary Hallaryd Göteryd.doc Mall: Pm dot ver.0 Samtliga vattenverk får råvatten från bergborrade brunnar. Grundvattnet innehåller höga halter järn, vilket leder till återkommande problem med igensättning av brunnar och även ledningar. Problemen är så grava att det med 2-5 års intervall behöver borras nya brunnar för att ersätta de som satts igen av utfällningarna. I Delary och Hallaryd har man dessutom tidvis problem med höga halter bakterier i vattnet. Avloppsreningsverken behandlar avlopp från fastigheterna inom respektive ort, men eftersom ledningsnäten inte fult ut är separerade tar dessa även emot en hel del dag och dräneringsvatten. Flödena i avloppsnätet är därför betydligt större än i renvattennätet. Flödestopparna blir också betydligt högre, beroende på nederbörden. Det totala investeringsbehovet uppgår till uppskattningsvis miljoner kr inom de närmsta åren.

93 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II. PM Delary-Hallaryd-Göteryd Malmö (6) Tabell. Sammanställning av befintliga ARV och VV. Ort Typ* Normalproduktion ** Statusbeskrivning Maxdygnsproduktion** Investeringsbehov Driftkostnader Hallaryd VV 40 m 3 /d (0,5 l/s) 66 m 3 /d Behov av kompletterande borra till ordinarie täkt och reservtäkt, samt allmän upprustning av VV. Återkommande behov av ersättningsborror 3,35 MSEK kr/år ARV 70 m 3 /d 350 m 3 /d Akut behov av nytt verk 7,5 MSEK kr/år Delary VV 50 m 3 /d (0,6 l/s) 96 m 3 /d Behov av utökad kapacitet, samt allmän upprustning. Reservvattentäkt saknas. Återkommande behov av ersättningsborror 3,85 MSEK kr/år ARV 40 m 3 /d Ingen uppgift Akut behov av nytt verk 7,5 MSEK kr/år Göteryd VV 0 m 3 /d (0, l/s) 25 m 3 /d Reservvattentäkt saknas. Återkommande behov av ersättningsborror 0,5 MSEK kr/år ARV 20 m 3 /d Ingen uppgift *ARV = Avloppsreningsverk, VV = Vattenverk ** Statistik förbrukning Fungerar tillfredsställande 0 MSEK kr/år L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II. PM Delary Hallaryd Göteryd.doc Mall: Pm dot ver.0 Förslag på framtida vattenförsörjningssystem Istället för att rusta upp varje enskilt VV och ARV kan orterna förbindas genom ledningar till en centralt belägen enhet i Delary eller Älmhults tätort. Erforderliga vattenledningar har översiktligt dimensionerats efter dagens vattenbehov enligt uppgift från Älmhults kommun. Alternativ - Vattenverk och avloppsreningsverk i Älmhults tätort Enligt ett första alternativ har överföringsledningar överslagsmässigt dimensionerats utgående från Älmhults vattenverk. Detaljprojektering bör utföras för att ledningarna ska dimensioneras efter att fungera optimalt vid medeldygnsförbrukningen och för att klara maxdygnsförbrukning under kortare tider. Timmaxförbrukning föreslås tillgodoses genom lokala reservoarer och utjämningsmagasin på respektive ort. Distribution från de lokala reservoarerna på det lokala nätet görs via lokal tryckstegring Ledningssträckan mellan Älmhult och Delary går över ett höjdparti. Högsta höjden ligger ca 40 m över markytan vid vattenverket i Älmhult. Från högsta punkten faller

94 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II. PM Delary-Hallaryd-Göteryd Malmö (6) markytan ca 70 m ned till Delary. Detta innebär att tryckstegring krävs för att lyfta vattnet över höjden och tryckreducering krävs ned mot Delary för att undvika allt för stort övertryck i ledningen vid Delary. För vidare överföring till Göteryd och Hallaryd räcker förmodligen övertrycket innan tryckreduceringsstationen i Delary för att överföra vatten till dessa orter. Observera att det är relativt sett mycket små mängder vatten som behövs vid respektive ort. De långa överföringsledningarna medför att friktionsförlusterna blir för stora om ledningar med liten dimension väljs. Större ledningsdimensioner får till följd att vattenhastigheten genom ledningarna blir låg och uppehållstiden i ledningarna blir lång. Det rekommenderas därför att en viss minimimängd vatten kontinuerligt överförs genom ledningarna för att undvika kvalitetsförsämring. För överföring av avlopp till Älmhult från orterna krävs lokala tryckstegringsstationer. Långa överföringstider i spillvattenledningarna kan leda till nedbrytning i spillvattenledningarna innan det når reningsverket. Detta kan ge problem med illaluktande gasproduktion (svavelväte) i ledningarna och måste beaktas. Alternativ 2 - Vattenverk i Delary För att undvika de problem som det innebär att överföra vatten från Älmhult till delary kan istället ett nytt vattenverk för de tre orterna förläggas till Delary. Råvatten till detta nya vattenverk skulle kunna komma från t ex Delarymagasinet i Helge å. Ledningsdimensionerna till Hallaryd och Göteryd skull då bli de samma, men ett visst tryckstegringsbehov motsvarande drygt friktionsförlusterna i tabell 2 ovan skulle behövas. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II. PM Delary Hallaryd Göteryd.doc Mall: Pm dot ver.0 Kostnadsuppskattning Kostnaderna för en gemensam lösning har uppskattats och redovisas i tabell 2, nedan. Förutsättningen för kostnadsuppskattningen är att ledningarna för VA försörjning av Delary och Göteryd samförläggs med en råvattenledning till Älmhult, från en råvattentäkt i Delary eller längre väster ut. Försörjningen av Göteryd bedöms inte vara aktuell om en sådan inte kan samförläggas med andra ledningar eftersom vatttenbehovet är så litet och orten har ett fungerande avloppsreningsverk. VA-försörjingen av Hallaryd läggs separat i egen ledningsgrav utan somordning med andra ledningsdragningar.

95 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II. PM Delary-Hallaryd-Göteryd Malmö (6) Tabell 2. Sammanställning av kostnadsuppskattning för gemensam VA-lösning. Investeringskostnader Alternativ Längd ledning byggnader installationer Ledning Samförläggning Dricksvatten- och avloppsledning mellan Delary och Älmhult kkr 450 kkr 450 kkr Dricksvatten- och avloppsledning mellan Delary Göteryd kkr 0 kr 700 kkr 90PE PN0 + 0PE PN0 90PE PN0 + 0PE PN0 Utan samförläggning Dricksvatten- och avloppsledning mellan Delary och Älmhult kkr 450 kkr 450 kkr Dricksvatten- och avloppsledning mellan Hallaryd och Delary kkr 0 kr 800 kkr 90PE PN0 + 0PE PN0 75PE PN0 + 63PE PN0 En nuvärdesberäkning har genomförts för att jämföra livcykelkostnaderna för ett en samordnad lösning (med samförläggning av överföringsledning för vattenförsörjning av Älmhults tätort) jämfört med lokala lösningar med lokala avloppsrenings- och vattenverk. Vid nuvärdesanalysen har investeringskostnaden, samt uppskattade driftkostnader och reinvesteringsbehov sammanvägts under en antagen livstid på 50 år. Kostnad för kapital har en medtagits vid nuvärdesberäkningen. Resultatet, se tabell 3, visar att stora samordningsvinster finns med att försörja Delary med VA-försörjning gemensamt med Älmhults tätort, medan gemensam VA försörjning för övriga orter inte har någon ekonomisk fördel jämte lokala lösningar. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II. PM Delary Hallaryd Göteryd.doc Mall: Pm dot ver.0 Tabell 3. Sammanställning av nuvärdesberäkningar för lokala verk, respektive gemensamma VA-lösningar med överföringsledningar till Älmhult. Nuvärdesberäkning 0-Alternativ (lokal lösning) Alternativ (gemensam lösning) Synergi Delary kkr 8 00 kkr kkr Hallaryd kkr kkr kkr Göteryd kkr 5 00 kkr kkr Malmö WSP Environmental Jens Termén

96 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden (4) II.2 PM Infiltrationsanläggningar och uttagsbrunnar vid Älmhults vattenverk Malmö II.2 PM Infiltrationsanläggningar och uttagsbrunnar vid Älmhults vattenverk. Infiltrationsanläggningarna Ingående vatten till Älmhults vattenverk består idag av ytvatten från sjön Möckeln som infiltreras i utsvällda partier av Älmhultsåsen för att ge ytvattnet grundvattenkaraktär. Vattnet får på så sätt en godare smak, en jämnare temperatur och genomgår en naturlig reningsprocess. Vattnet leds med intagsledning från råvattenpumpstationen i södra delen av Möckeln. Därefter tillsätts först en mindre mängd kalk och fällningskemikalie. Detta görs för att undvika igensättning av slam som på grund av ett lågt ph i intagsvattnet annars flockas ut i systemet. Vattnet infiltreras därefter genom fem infiltrationsdammar i två utsvällda delar av Älmhultsåsen, Getryggen och Älmekulla. Getryggen ligger strax intill vattenverket och har en kapacitet på ca 000 m3/dygn. Älmekulla ligger ca,5 km söderut och har en på kapacitet på ca m3/dygn. Efter genomströmning i naturliga marklager pumpas vattnet upp från uttagsbrunnar och in till vattenverket. Fyra av brunnarna är belägna vid Getryggen och fem av brunnarna är belägna vid Älmekulla. Alla brunnarna används inte samtidigt. För lokalisering se översiktskarta, bilaga..2 Risk- och konsekvensinventering för infiltrationsanläggningarna och uttagsbrunnar Nedan följer en sammanställning för vilka risker infiltrationsanläggningar och uttagsbrunnar innefattar; L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.2 PM Infiltrationsanläggningar doc Mall: Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ver Fel! Okänt namn på dokumentegenskap..2. Förorening från verksamheter inom Älmhults kommun Risken för förorening av såväl yt- som grundvattentäkter ökar då dricksvattentäkterna ligger i närheten bebyggelse. Getryggen och Älmekulla ligger mitt i Älmhults centrala delar med närhet till såväl bostadsbebyggelse som industriverksamhet. En inventering utfördes 2005 av Tyréns AB med avseende på att ta reda på de föroreningsrisker som finns för Älmekulla vattentäkt. Inventeringen inkluderar även området för Getryggen. Riskinventeringen redovisas i tabell och riskobjektens placering redovisas i bilaga 2. En incident med någon av nedan nämnda föroreningsrisker skulle kunna innebära en försämring av kvalitén på dricksvattnet.

97 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden 2 (4) II.2 PM Infiltrationsanläggningar och uttagsbrunnar vid Älmhults vattenverk Malmö Tabell. Föroreningsrisker för dricksvattenproduktionen vid Älmhults vattenverk. Föroreningsrisker Risk Blomsteraffär Läckage av besprutnings- och gödningsämnen Bilverkstad Läckage av olja och drivmedel från uppställda bilar Kyrkogård Läckage av olja, bekämpningsmedel och gödningsmedel Idrottsplats Gödning av fotbollsplaner, läckage av drivmedel Infiltration från Häradsdiket Infiltration av föroreningar till grundvatten/mättad zon Industriverksamhet Stena Metall. Förorening från dagvatten och upplag Biltvätt privata tomter Föroreningsrisk i samband med biltvätt Privata trädgårdar Övergödning av bekämpningsmedel Väg Trafikolycka med farligt gods Väg Diffust utsläpp från vägdagvatten och farligt gods Enskilda brunnar Inläckage av ytvatten direkt till grundvatten Energianläggningar Föroreningar pga köldbärarsystem.2.2 Sabotage mot infiltrationsanläggningarna Risken mot sabotage t.ex. genom föroreningsspridning i infiltrationsdammar och uttagsbrunnar kan inte uteslutas. Infiltrations- och uttagsanläggningarna ligger lättillgängliga för sabotage inne i centrala Älmhult..2.3 Försämrad kapacitet i uttagsbrunnar Igensättning av befintliga uttagsbrunnar bidrar till ett minskat kapacitetsuttag av vatten..3 Konsekvensredovisning vi avstängning av ytvatteninfiltration En incident med förorening av Möckeln eller med någon av ovan nämnda risker skulle kunna innebära att infiltrationen av ytvatten måste avbrytas för att förhindra att förorenat ytvatten når konsumenterna. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.2 PM Infiltrationsanläggningar doc Mall: Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ver Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. Grundvattenströmningen i de utsvämmade åspartierna Älmekulla och Getryggen, där infiltration och uttag sker, har ett begränsat utbyte med Älmhultsåsen och styrs främst av vattenverksamhetens infiltrations- och uttagsvolymer. Så länge infiltrationen av ytvatten fortlöper, hindras större mängder av grundvatten från Älmhultsåsen att blandas upp med uttagsvattnet. Bryts däremot infiltrationen ökar risken för försämrad kvalitet på uttagsvattnet på grund av uppblandning med Älmhultsåsens grundvatten som innehåller höga halter av järn. Utifrån tidigare utförda utredningar beträffande avstängning av ytvatteninfiltrationen och risk för föroreningar av infiltrationsanläggningarna har följande uppskattningar gjorts: Ytvatteninfiltrationen kan vara avstängd under minst en veckas tid innan grundvatten från Älmhultsåsen, med hög järnhalt, förväntas nå uttagsbrunnarna. Med bibehållet normaluttag för Älmekulla på 5-20 l/s bedöms brunnarna sina inom ca två veckor om infiltrationen upphör. Täkten bedöms därefter enbart kunna producera 5 l/s av ett relativt järnhaltigt vatten. Ytvatteninfiltrationen kan vara avstängd under ca tre veckors tid innan klorförorenat vatten från Stena Aluminium når uttagsbrunnarna.

98 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden 3 (4) II.2 PM Infiltrationsanläggningar och uttagsbrunnar vid Älmhults vattenverk Malmö Förslag till åtgärder Förslag till åtgärder för att undvika avbrott/kapacitetsminskning av ytvatteninfiltrationen. Restriktioner avseende användning av bekämpnings- och gödningsmedel Restriktioner avseende hantering av oljeprodukter och drivmedel Restrektioner avseende uppställning och förvaring av fordon Restriktioner avseende biltvätt Restriktioner avseende transport med farligt gods Hastighetsreduktion för trafik i olycksförebyggande syfte Restrektioner avseende anläggning av energianläggning (jord- och bergvärme) Omhändertagande av vägdagvatten Anläggning av konstgräsmatta på idrottsplatsen Tillsyn/övervakning av infiltrationsanläggningarna Översyn av uttagsbrunnarnas kapacitet.5 Omställning till reservvattentäkt Vid en eventuell omställning av Älmhults huvudvattentäkt till reservvattentäkt behöver följande beaktas: Det vattentryck som idag uppstår med hjälp av ytvatteninfiltration i åspartierna Getryggen och Älmekulla, bör vid en nedstängning bibehållas för att förhindra kontaminering av infiltrationsanläggningarna. Kontaminering innefattar dels Älmhultsåsens järnrika grundvatten och dels eventuella grundvattenföroreningar från Älmhults samhälle. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.2 PM Infiltrationsanläggningar doc Mall: Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ver Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. För att undvika bakterietillväxt och säkerställa driftsäkerhet för infiltrationsanläggningar och uttagsbrunnar krävs återkommande översyn och drift av systemen. Med en uppstartstid på några dagar för reservvattentäkten, uppskattas den återkommande driften behöva genomföras ungefär ggr/vecka med en reducerad kapacitet. (Nordic Water) Lidköping Annika Nilsson WSP Environmental

99 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden 4 (4) II.2 PM Infiltrationsanläggningar och uttagsbrunnar vid Älmhults vattenverk Malmö Referenser Förslag till skyddsområde och skyddsföreskrifter för Älmekulla vattentäkt samt anslutande del norr därom i Älmhults tätort Tyréns AB, PM över status hos Älmhults nuvarande vattenverk samt funderingar kring konsekvenser av kapacitetsökning och försämrad råvattenkvalité i framtiden PEHRSCO, Egenkontrollprogram Älmhultsvattenverk Älmhults kommun. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.2 PM Infiltrationsanläggningar doc Mall: Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. ver Fel! Okänt namn på dokumentegenskap.

100 Bilaga Råvattenpumpstation Getryggen, Vattenverk Älmekulla, Vattentäktsområde med infiltrationsdammar Kyrka Brunnsområde inom befintligt skyddsområde för Möckeln Industriområde Köpmanstunneln Köpmanstunneln

101

102 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.3 Kostnadsuppskattning av nytt ytvattenverk i Delary Malmö (3) II.3 PM Kostnadsuppskattning av nytt ytvattenverk i Delary Denna PM avser att redovisa gjord kostandsuppskattning som ett alternativ till dagens vattenförsörjning till Älmhult tätort, samt tre mindre orter. Förutsättningar Verket ska klara av att maximalt leverera 50 l dricksvatten/s (80 m 3 /h), där råvattnet levereras från Delarymagasinet, Lagan eller Bolmentunneln. Idag finns ingen detaljkunskap om råvattenkvalité, tryckbehov eller önskad driftsäkerhet, varför schabloner eller erfarenhetsvärden har använts. Process För verket har följande process skisserats:. Förbehandling genom tillsättning av vattenkemikalie och efterföljande lamellsedimentering. Sker i två parallella steg, med tillhörande kemikalietank och beredning. 2. Filtrering med kontinuerliga sandfilter (6 st) 3. Efterpolering i två parallella utomhus placerade långsamfilter, för behandling och förbättring av smak och lukt. 4. Lågreservoar, av samma storleksordning som i Älmhult (ca 875 m 3 ), varifrån tryckstegring sker till nätet med varvtalsreglerad tryckstegringsstation. På utgående ledning sitter ett uv-filter. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.3 Kostnadsuppskattning av nytt ytvattenverk i Delary.doc Mall: Pm dot ver.0 5. Överskottslam från förbehandling och sandfilter förtjockas i en lamellsedimentering och rejektslammet leds till det kommunala avloppsledningsnätet. Returvattnet pumpas åter till reningsprocessen. 6. Intern pumpning sker från inkommande ledning till kemiinblandningstanken, varefter vattnet leds med självfall genom reningsstegen till lågreservoaren. 7. Backspolning av långsamfilter samt returpumpningen av spolvattnet sker med separat pumpanläggning. WSP Samhällsbyggnad Box Helsingborg Besök: Järnvägsgatan 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

103 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.3 Kostnadsuppskattning av nytt ytvattenverk i Delary Malmö (3) Byggnad För verket utförs en ny byggnad, till en tredjedel nedsänkt och med en isolerad plåtöverbyggnad. Byggnaden förutsätts att anläggas på plan mark, utan några geotekniska svårigheter. Byggnaden uppskattas till 4*38 och med en höjd av 7 meter ovan mark, samt innehållande följande utrymmen och installationer: Reningsutrustning enligt ovan beskrivning i rostfritt utförande. Pumprum för intern-, backspolnings- och distributionspumpar, samt kompressorrum, samt förrådsutrymmen och dyligt. Kemikalietank (0 m 3 ). Reservkraft med utvändig dieseltank. Trappor och plattformar till förbehandlingen på andra våningen. Trappor och gångbroar till sandfiltrens topp. Portar och dörrar, allmän el, belysning, vs, luftvärmare och ventilation. Rörgallerier (rostfritt), ventiler, instrumentering och mätare Personalutrymmen och manöverrum i en uppvärmd tillbyggnad på 5*2 meter. Långsamfilterna med betongsidor, som placeras utomhus. Driftsäkerhet I kalkylen har en lågreservoar medräknats, likt den i Älmhult, samt att dricksvattenproduktionen sker kontinuerligt under 24 timmar. Verket är dimensionerat för maximalt vattenbehov, medan medelbehovet är lägre. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.3 Kostnadsuppskattning av nytt ytvattenverk i Delary.doc Mall: Pm dot ver.0 Investerings- och driftkostnad För kalkylen har medräknats schablonvärden för el och styr, arbetsplatsomkostnader (APO), entreprenörsarvoden (EA), projektering och kontroll, byggherrekostnader och risker (oförutsätt), se tabell.

104 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.3 Kostnadsuppskattning av nytt ytvattenverk i Delary Malmö (3) Tabell. Sammanställning av kostnadsuppskattning Anläggningsdel Pumpar och instrumentering inkl arbete Vattenreningsutrustning inkl montage Byggnad APO, EA, projektering, besiktning, adm och risk Totalt Investeringskostnad 4 ± 0,5 MSek 0 ± MSek 6 ± MSek 5 ± MSek 35 ± 2 MSek Det skisserade förslaget beräknas kosta 35 ± 2 MSek. Erfarenhetsvärden för driftkostnaderna från ett annat verk är på ca 2 kr/producerad m 3. Bedömd kostnad för det skisserade verket är 2,90 kr/producerad m 3. Helsingborg WSP Samhällsbyggnad L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.3 Kostnadsuppskattning av nytt ytvattenverk i Delary.doc Mall: Pm dot ver.0 Fredrik Christensson

105 RAPPORT Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning KONCEPT Upprättad av: Markus Holm/Jens Termén Granskad av: Markus Holm Godkänd av: Markus Holm

106 RAPPORT Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning Kund Älmhults kommun Att: Bengt Pettersson Tekniska förvaltningen Box Älmhult Konsult WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 0 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.4 Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning_koncept.doc Mall: Rapport Advanced.dot ver.0 Kontaktpersoner Markus Holm Jens Termén (5)

107 Innehåll INLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR UTREDNINGEN ÄLMHULTS NUVARANDE VATTENFÖRSÖRJNING Råvatten Vattenverket Skyddsområde ÄLMHULTS FRAMTIDA VATTENFÖRSÖRJNING Krav på råvattenkvalitet Krav på dricksvattenkvalitet TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR OCH UTREDNINGAR UTVÄRDERINGSMETODIK IDENTIFIERADE ALTERNATIV SAMMANSTÄLLNING OCH UTVÄRDERING AV ALTERNATIVEN KOSTNADSUPPSKATTNING DISKUSSION REKOMMENDATION REFERENSER... 5 Bilagor Bilaga Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Beskrivning av alternativen PM humus i Möckeln Risk- och sårbarhetsbedömning Sammanställning av kostnadsuppskattningar L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.4 Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning_koncept.doc Mall: Rapport Advanced.dot ver (5)

108 Inledning Föreliggande PM beskriver alternativ för Älmhult kommuns framtida vattenförsörjning. Utredningen baseras på: Sammanställning av tidigare utredningar mm och kompletterande intervjuer med personer med insikt i möjliga vattenförsörjningsalternativ. Information från inledande kontakter med huvudmän för möjliga leverantörer av vatten, ordinarie eller reserv, till Älmhults kommun.. Bedömningar med avseende på alternativens olika egenskaper avseende kvantitet, kvalitet och ekonomi. Av totalt nio identifierade alternativ har fyra stycken valts ut för mer omfattande analys. Övriga identifierade alternativ har bedömts som mindre intressanta att utreda mer omfattande. Kostnadsuppskattningar har utförts för tre av alternativen. Den mer detaljerade beskrivningen syftar till att tydliggöra för och nackdelar med alternativen. I denna beskrivning tillkommer ytterligare information som krävs för att kunna ta ställning till vilket alternativ som är det mest fördelaktiga. Utredningen skall kunna utgöra beslutsunderlag för Älmhults kommun vid ställningstagande om framtida vattenförsörjning. 2 Förutsättningar för utredningen L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.4 Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning_koncept.doc Mall: Rapport Advanced.dot ver.0 2. Älmhults nuvarande vattenförsörjning Älmhults kommun är idag beroende av sjön Möckeln för sin dricksvattenförsörjning. Sjön utgör kommunens dominerande råvattenkälla och kommunens vattenförsörjning är därför sårbar för förorening. Om sjön skulle förorenas i den del där vattenverket har sitt råvattenintag kan detta, beroende på föroreningens art, innebära att vattenverket måste stängas under kortare eller längre tid. Under denna tid kommer dricksvatten inte längre kunna levereras till kommunens invånare. WSP har i tidigare utredning genomfört en risk och sårbarhetsanalys av Möckeln som vattentäkt för Älmhults kommun. Denna redovisas i Rapport Riskanalys av vattentäkt Möckeln, WSP Environmental den 5 februari 2008, Uppdragsnr Rapporten fastslår att fortsatt vattenförsörjning enligt nuvarande utformning innebär en medelhög risk för att befintlig vattenförsörjning skall slås ut, åtminstone under kortare perioder till följd av till exempel avloppsutsläpp i sjön. Konsekvenserna kan också bli stora om en järnvägsolycka med farligt gods skulle inträffa vid sjön. Sannolikheten för att detta skall inträffa är dock relativt låg. Rapporten visar att det går att reducera riskerna genom att förlägga ett alternativt nytt råvattenintag i Möckelns norra del, som reserv för det befintliga råvattenintaget. Detta alternativ medför att totalt intagstopp från vattentäkten kan undvikas för ett flertal mindre utsläppsscenarion och även för en del större utsläppsscenarion. Det bedöms dock (5)

109 fortfarande finnas olyckor som har potential att påverka de båda intagen samtidigt. Vidare är humushalterna i sjön Möckeln mycket höga och har uppvisat en stigande trend under de senaste åren. WSP har genomfört en utredning för att prognostisera den framtida utvecklingen av färgtalet i sjön. Resultatet av utredningen redovisas i PM Möckeln - trender i humushalter, WSP Environmental den 2:a november 2008, uppdragsnr Kommunen har under en längre tid undersökt alternativa vattentillgångar inom kommunen, men det har visat sig vara svårt att hitta en lämplig vattentäkt inom rimligt avstånd från Älmhults tätort. 2.. Råvatten Råvatten till Älmhults vattenverk hämtas ur sjön Möckeln. Tillstånd för vattenuttaget erhölls (vattendom) Maximalt tillåtligt medeldygnsuttag är 50 l/s [0]. Inom tillrinningsområdet finns mossar och myrmarker, och vattnet har därför ett starkt färgat vatten [ mgpt/l]. Vattnet har även en oangenäm smak och vattnet behandlas i vattenverket innan det distribueras till abonnenterna. Metallhalten kan anses vara normal för sådant ytvatten, omkring -,8 mg/l järn och 0,-0,3 mg/l mangan. ph värdet ligger mellan 6,5 och 7, Vattenverket Älmhults nuvarande vattenverk byggdes hösten 990 intill grusåsen Getryggen på fastigheten Sjögård 2. Tidigare vattenverk var lokaliserat vid Älmekulla. Idag tas ca 60 % av vattenförbrukningen genom Älmekulla medan resterande 40 % tas genom Getryggen. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.4 Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning_koncept.doc Mall: Rapport Advanced.dot ver Förbehandling Vattnet hämtas ca 00 meter från stranden i södra Möckeln. I pumpstationen vid Sjöstugan passerar råvattnet ett galler, i vilket grövre föroreningar rensas bort. Vattnet pumpas sedan till vattenverket. Som ett första steg körs vattnet genom kontinuerliga sandfilter. De kontinuerliga filtren är 5 st så kallade Dynasandfilter, i vilka vattnet trycks upp från bottnen. Filtren rensas automatiskt genom kontinuerlig spolning samtidigt som råvattnet passerar genom filtren. Samtidigt tillsätts ett medel som hjälper till med flockbildning för att fälla ut så mycket järn och mangan som möjligt före nästa behandlingssteg. Efter filtren har järnhalten sjunkit till på 0,-0,6 mg/l, mangan ligger på 0,05-0,2 medan ph ligger mellan 5-6. Filtren har en kapacitet av ca m³ vatten/dygn. Idag ligger normalförbrukningen på ca m³/dygn Markinfiltration Rening av vattnet avseende smak, färgtal och bakterieinnehåll sker genom återinfiltration i åsen Getryggen. Vattnet portioneras ut till tre dammar i det gamla infiltrationsområdet Älmekulla, kapacitet ca m³/dygn, och till (5)

110 två dammar på Getryggen intill vattenverket, kapacitet ca 000 m³/dygn. I samband med att vattnet pumpas iväg för återinfiltration sker en mindre tillsättning av kalk, för att höja ph-värdet på vattnet som infiltreras. Efter en viss uppehållstid i åsen pumpas vattnet åter upp från tre uttagsbrunnar vid Älmekulla och fyra vid Getryggen. Därefter pumpas det tillbaka till vattenverket för efterbehandling innan det distribueras till konsument. Vattnet som åter pumpas till vattenverket har en järnhalt på < 0, mg/l, mangan på ca 0,02 mg/l samt ett ph på 5,8-6, Efterbehandling i vattenverket Vid efterbehandlingen i vattenverket tillsätts kalk och CO 2 (kolsyra). Vattnet leds därefter till kontaktbassänger där en kraftig omblandning sker och kolsyra luftas bort. Utgående vatten skall hålla ca ph 8,3, för att på ledningsnätet kunna sjunka till lägst ph 7. Det har visat sig att alkaliniteten, HCO 3, bör hållas vid ca 60 mg/l ute på nätet. Totalhårdheten bör ej understiga 4 tyska hårdhetsgrader ( dh). Vid låga halter lossnar gamla avlagringar av bland annat järn från ledningarna så att vattnet blir grumligt och missfärgat Mikrobiologisk behandling Innan vattnet levereras till konsumenterna passerar det en mikrobiologisk UV-barriär. Det finns även fast utrustning för att vid behov snabbt kunna tillsätta natriumhypoklorit, NaOCl. Detta kan ske före kontaktbassänger, före lågreservoaren eller direkt i utgående dricksvattenledning, det vill säga före högreservoaren. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.4 Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning_koncept.doc Mall: Rapport Advanced.dot ver Skyddsområde För Möckeln inklusive Getryggen finns skyddsområde upprättat med skyddsbestämmelser, daterat 994. För Älmekulla finns skyddsområde som är daterat 957. Kontrollen av skyddsbestämmelsernas efterlevnad svarar Miljö- och hälsoskyddskontoret för. 2.2 Älmhults framtida vattenförsörjning Älmhults kommun har idag invånare varav bor i tätorten Älmhult. Kommunen har en vision om att vara ca invånare år 2020, varav ca 000 i Älmhults tätort. Normal vattenförbrukning per person är i genomsnitt 80 l/dygn. Det är dock normalt att den faktiska förbrukningen utslaget per invånare ligger något högre, i Älmhults fall på ca 250 l/person och dygn. Detta beror på att industrier och andra verksamheter förbrukar en del vatten samt i viss mån även på läckage från ledningar. Toppförbrukningen ligger vanligtvis ca,4 gånger högre än medeldygnsförbrukningen och inträffar oftast sommartid, då gräsmattor bevattnas och pooler fylls på (5)

111 För att beräkna vattenbehovet i Älmhults kommun i framtiden antas att förbrukningen per person ligger på 250 l/d, inkl industriell verksamhet mm. Vattenbehovet i Älmhults tätort kommer då i medeldygnsförbrukning att uppgå till ca 32 l/s år Maxdygnsförbrukningen beräknas uppgå till ca 45 l/s. Älmhults kommun har tagit beslut om att leta efter en reservvattentäkt till centralorten med en minsta kapacitet på 25 l/s. Man anser dock att en reservvattentäkt bör ha en minsta kapacitet på ca l/s, för att täcka medeldygnsförbrukning vid bortfall av ordinarie vattenproduktion i ett längre perspektiv. För att långsiktigt täcka kommunens behov och eventuellt även inkludera mindre orter runt centralorten bedöms kapaciteten i en ny ordinarie vattentäkt behöva uppgå till l/s. Tabell. Älmhults nutida och framtida vattenförsörjning i siffror. Förbrukningsparameter Förbrukning i l/s Tillåtligt uttag ur Möckeln 50 Dimensionering av vattenverk 42 Normalförbrukning 25 Toppförbrukning Normalförbrukning Toppförbrukning L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.4 Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning_koncept.doc Mall: Rapport Advanced.dot ver Krav på råvattenkvalitet Det råvatten som ska användas för dricksvattenproduktionen ska vara av sådan kvalitet att det duger att användas för att framställa dricksvatten. Det betyder att ett normalt beredningsförfarande vid vattenverket ska räcka för att vattnet ska uppnå de dricksvattenkrav som Livsmedelsverket ställer. Det finns för närvarande inga föreskrifter avseende krav på råvatten. Svenskt Vatten AB håller på att ta fram vägledning om råvattenkvalitet [9] Krav på dricksvattenkvalitet Statens livsmedelsverk har utgivit föreskrifter som gäller hanteringen av och kvaliteten på dricksvatten. Föreskrifterna återfinns i SLVFS 200:30 [4] och är bindande. Beroende på råvattenkvaliteten kommer kraven på dricksvattenkvalitet vara olika svåra och kostsamma att uppfylla. I denna utredning utgör kvalitetskravet tillsammans med kvantitet och kostnad viktiga utvärderingskriterier (5)

112 Samma kvalitetskrav ställs av SLV på såväl ordinarie vattenproduktion som eventuell reservvattenproduktion. Älmhults kommun kan dock välja lägre kvalitetskrav för ett reservvattenalternativ, avseende tekniska aspekter i vattenverk eller ledningsnät. 2.3 Tidigare undersökningar och utredningar Älmhults kommun har sedan länge letat efter möjligheter att anlägga nya vattentäkter inom kommunen, för utvinning av vatten antingen för reservvattenberedskap eller för ordinarie produktion, vilket resulterat i ett antal utredningar och rapporter. Under 2002 genomförde Tyréns en provpumpning av en brunn vid Älmhults vattenverk [7]. Fortsatta insatser för att göra det möjligt att använda ovan nämnda brunn för reservvattenproduktion redovisades i ett PM 2003 [8]. Brunnen gav ett vatten med mycket höga järnhalter och avfärdades som vattenförsörjningsalternativ. Under åren utförde WSP grundvattenundersökningar för en ny reservvattentäkt vid Loshult. Undersökningarna finns redovisade i, PM Reservvattentäkt för Älmhult. Grundvattenundersökningar vid Loshult. Lägesrapport WSP Lägesrapport WSP Under 2008 utredde WSP förutsättningarna för att anlägga ett sekundärt råvattenintag i Möckeln som ett reservalternativ till det södra intaget som används idag [, 2 och 3]. Föreliggande rapport avser att utvärdera de undersökta alternativen, samt att identifiera fler potentiella vattenförsörjningsalternativ. Det kan även vara intressant att utreda alternativ som innebär att vatten transporteras till kommunen från täkter belägna i angränsande kommuner och/eller drivs av andra huvudmän än Älmhults kommun. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.4 Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning_koncept.doc Mall: Rapport Advanced.dot ver Utvärderingsmetodik Utvärderingen av de identifierade vattenförsörjningsalternativen har genomförts med avseende på egenskaperna kvantitet, kvalitet, juridiska aspekter, kostnad, sårbarhet och synergier. De alternativ som av ena eller andra anledningen bedöms som icke genomförbart, eller inte når upp till en grundläggande nivå i ett eller flera av dessa avseenden, utreds inte vidare. Beskrivningen av respektive alternativ redovisas i separat bilaga (bilaga ). Kostnadsberäkningar har utförts för de alternativ som bedömts uppfylla de villkor Älmhults kommun ställt på vattenförsörjningsalternativet. Som grund för kostnadsberäkningarna ligger en överslagsmässig dimensionering av överföringsledningarna. Till grund för dimensioneringen ligger erforderlig överföringskapacitet vid max- respektive medelförbrukning och terrängdata från lantmäteriets höjdgrid (50x50 m). Ledningsdimensioner och tryckstegringsbehov har därefter beräknats med Colebrook s formel. Kostnadsuppskattningarna baseras på ett antal antaganden om till exempel anläggningskostnader (erfarenhetsvärden) för ledningar och pumpstationer. Energiåtgången för överföringspumpning har hämtats från produktdata för standardpumpar från större leverantörer (5)

113 Kalkylräntan i kostnadsuppskattningarna har satts till 4 %. Denna siffra rekommenderas av ASEK (Arbetsgruppen för SamhällsEkonomiska Kalkyler), SIKA s och trafikverkens gemensamma grupp för rekommendationer om kalkylvärden och dylikt. Deras rekommendationer används allmänt inom transportsektorn, men när det gäller allmänna rekommendationer brukar andra sektorer också använda ASEK. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.4 Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning_koncept.doc Mall: Rapport Advanced.dot ver.0 3 Identifierade alternativ Grundkravet på de identifierade alternativen är att de skall ligga inom en radie på ca 5 mil från Älmhults tätort. Resurser på längre avstånd från tätorten bedöms inte relevanta på grund av ökande kostnader för överföring och ledningsdragning. Följande alternativ har identifierats (ordnade ungefärligt efter ökande geografiskt avstånd från Älmhult):. Nordligare intag i Möckeln 2. Befintlig brunn vid vattenverket i Älmhult 3. Ny ytvattentäkt inom Älmhults kommun a. Krusån b. Örsjön c. Hängasjö (ca 8 km) d. Vinen (ca 25 km) e. Lagan (ca 3 km) 4. Ny grundvattentäkt i Loshult 5. Lagans dalgång - Naturligt grundvatten 6. Lagans dalgång - Konstgjort grundvatten 7. Överföring från Osby 8. Överföring från Växjö nya vattentäkt - Bergaåsen 9. Överföring från Bolmentunneln För alternativens ungefärliga läge se Figur. Beskrivning av alla alternativen ges i bilaga (5)

114 L:\357\Älmhult\009863_Res erv v attenförsörjning Älmhult\3_Dok ument\9_lev erans\lev erans Slutlig handling \II.4 Alternativ för Älmhults framtida v attenförs örjning_konc ept.doc Mall: Rapport Adv anced.dot v er.0 Figur. Det ungefärliga läget för alternativen. 0 (5)

115 4 Sammanställning och utvärdering av alternativen I tabell 2 redovisas en sammanställning av de bedömningar som gjorts för respektive alternativ. I tabellen åskådliggörs alternativens lämplighet (i respektive utvärderingskategori) i en värderingsmatris, där de olika alternativen tilldelats plus eller minus, efter skalan: ++ Uppfyller kraven mycket väl + Uppfyller kraven 0 varken bättre eller sämre än andra alternativ - Uppfyller knappt kraven -- Uppfyller inte kraven De alternativ som identifierats har utvärderats i varierande omfattning och detaljeringsgrad och utvärderingsmatrisen syftar endast till att åskådliggöra de olika alternativens lämplighet utifrån de uppställda utvärderingsposterna. Kostnaderna för de olika alternativen har inte beaktats i matrisen. Tabell 2. Utvärderingsmatris av vattenförsörjningsalternativ. Alternativ Nordligare intag i Möckeln () Kvantitet Kvalitet Sårbarhet Synergier Summa Befintlig brunn vid vattenverket i Älmhult (2) + (Reserv) Ytvatten Krusån (3a) -- N/A* N/A N/A N/A L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.4 Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning_koncept.doc Mall: Rapport Advanced.dot ver.0 Ytvatten - Örsjön (3b) Ytvatten Hängasjön (3c) Ytvatten - Vinen (3d) Ytvatten - Lagan (3e) Ny grundvattentäkt i Loshult (4) Lagans dalgång Naturligt grundvatten (5) Lagans dalgång Konstgjort grundvatten (6) Överföring från Osby (7) Överföring från Växjö nya vattentäkt - Bergaåsen (8) Överföring från Bolmentunneln (9) -- N/A N/A N/A N/A + (Reserv) N/A N/A N/A N/A (Reserv) *N/A avser att bedömning ej genomförts - alternativet faller på brist i grundläggande förutsättningar (5)

116 I matrisen (Tabell 2) har tre alternativ uppnått 5 plus eller mer. Av dessa är det dock bara två som bedöms ha potential att bli ett reellt alternativ till dagens vattenförsörjning (alternativ 8 och 9). Alternativ 6 (konstgjord infiltration i Lagans dalgång) väljs bort från vidare utvärdering eftersom det i detta läge inte finns tillräckligt med underlag som visar att alternativet verkligen är genomförbart. Det bedöms också finnas andra avgörande faktorer som gör alternativet mindre lämpligt, till exempel drift och underhållsproblematik. De alternativen som valts ut för vidare analys är; Alternativ. Nordligare intag i Möckeln, Alternativ 8. Överföring från Växjö nya vattentäkt Bergaåsen, och Alternativ 9. Överföring från Bolmentunneln Anledningen till att även alternativ väljs ut för djupare analys och kostnadsuppskattning är att detta förmodligen utgör det billigaste och enklaste sättet att uppnå en acceptabel nivå vad gäller riskhantering och reservberedskap för Älmhults framtida vattenförsörjning. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.4 Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning_koncept.doc Mall: Rapport Advanced.dot ver.0 4. Kostnadsuppskattning Kostnaderna för de tre alternativen har uppskattats och redovisas dels i anslutning till övrig redovisning av alternativen i bilaga, dels separat i bilaga 4. Kostnaderna har uppskattats utifrån erfarenhetsvärden för anläggnings-, drift- och underhållskostnader, samt i förekommande fall tillkommande anslutningsavgifter och avgiftstaxor för vatten då det levereras av annan part. Kapitalkostnaden för investeringarna har beräknats med annuitetsmetoden (50 års annuitet, 4% kalkylränta). Drift och underhållskostnaderna har uppskattats med antagandet att alternativet avser ordinarie vattenförsörjning med vattenförbrukning motsvarande prognostiserad medeldygnsförbrukning år 2020 (32 l/s). Kostnader för personal vid Älmhults vattenverk har inte beaktats. Sammanställning av kostnaderna redovisas i Tabell 3. Tabell 3. Sammanställning av uppskattade kostnader för respektive vattenförsörjningsalternativ, uppdelat på investeringskostnader, kapitalkostnader driftkostnader och resulterande kostnad per levererad kubikmeter dricksvatten. Alternativ. Nordligare intag i möckeln 8. Överföring från Bergaåsen 9. Överföring från Bolmentunneln Investering (Mkr) Kapitalkostnad (Mkr/år) Driftkostnad (Mkr/år) Kostnad (kr/m 3 ) 35,8 3,3 4, ,7 2,0 6, , 4,0 5, (5)

117 L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.4 Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning_koncept.doc Mall: Rapport Advanced.dot ver Diskussion Utredningen visar att det finns i huvudsak tre alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning. Dessvärre visar inte analysen att något av dessa alternativ framstår som det självklara valet framför de andra. För att jämföra alternativen kan man uttrycka det som att man får vad man betalar för. Alternativ - Nordligare intag i Möckeln medför lägst kostnad, men ger också den lägsta graden av säkerhet. Alternativet innebär dock en relativt stor sårbarhetsreducering jämfört med dagens situation med enbart ett råvattenintag i Möckeln. Detta alternativ medför att totalt intagstopp från vattentäkten kan undvikas för ett flertal mindre utsläppsscenarion och även för en del större utsläppsscenarion. Det bedöms dock fortfarande finnas olyckor som har potential att påverka de båda intagen samtidigt. Älmhults kommun kommer med detta alternativ inte heller ingå i någon större VAorganisation utan drift- och krishantering kommer att vila på Älmhults egen personal. Humushalterna i sjön Möckeln är mycket höga och har uppvisat en stigande trend under de senaste åren. Detta innebära att det finns kommande investeringsbehov i det befintliga vattenverket för att klara av att rena vattnet även vid höga färgtal. Detta rör sig om dock om jämförelsevis små investeringar. Alternativet med ett nordligare intag i Möckeln kan även utgöra ett första steg i en fortsatt utbyggnad av ledningar till Bergaåsen, till exempel om det skulle visa sig att problematiken med ökande färgtal i Möckeln blir ohanterlig. Alternativ 8 - Överföring från Bergaåsen (Växjö vattentäkt) innebär att Älmhult får rent dricksvatten levererat via ledning från Bergaåsen. Ansvaret för driften av vattenverket i Hallsjö (Bergaåsen) ligger på Växjö kommun och Älmhult erlägger en rörlig avgift per köpt kubikmeter vatten för detta. Säkerheten i leveransen bedöms vara mycket god och som redundans behålls Älmhults vattenverk, som driftas för minsta möjliga produktion. Krisberedskap kan samordnas med Växjö, Alvesta och eventuellt även Ljungby kommuner. Alternativet innebär de största investeringskostnader men har lägst rörliga kostnader. Alternativ 9 - Överföring av råvatten från Bolmentunneln. Alternativet innebär en fördel jämfört med alternativ. Nordligare intag i Möckeln, i det avseende att det innebär en högre sårbarhetsreduktion. Älmhults vattenverk kan förses med råvatten från två separata vattentäkter, vilket ger god redundans, och Älmhult kommer att kunna ta del av den krishanteringsberedskap som finns inom Sydvatten AB:s organisation. Driften av vattenverket kommer dock med detta alternativ även fortsättningsvis att skötas av personal från Älmhults kommun. Detta alternativ innebär förmodligen kortast tid från det beslut härom tagits tills alternativet är fullt utbyggt. Bolmentunneln har stor överkapacitet och därför behövs ingen tillståndsprocess för vattenverksamhet (5)

118 5 Rekommendation Det alternativ som innebär lägst investeringskostnader på kort sikt är utbyggnad av alternativ nordligare intag i Möckeln. WSP rekommenderar därför i dagsläget att Älmhult väljer detta alternativ. Alternativet med nordligare intag i Möckeln är dock ett relativt dåligt alternativ med avseende på bland annat sårbarhet och långsiktig hållbarhet. WSP rekommenderar därför Älmhult att samtidigt fortsätta föra diskussioner med både Sydvatten och Växjö kommun, för att klargöra principerna för ett eventuellt framtida avtal om leverans av vatten. WSP kan idag inte rekommendera det ena av dessa alternativ framför det andra. Det råder framför allt stor osäkerhet kring nivåerna på avgifterna för anslutningen och levererat vatten. Vad gäller Bergaåsen så kan alternativet med ett nordligare intag i Möckeln utgöra ett första steg i en fortsatt utbyggnad av ledningar till Bergaåsen. Skyddet av Möckeln som vattentäkt är idag inte tillräckligt och bör förbättras. Detta kan ske genom aktivt förvaltningsarbete och skyddsåtgärder i samarbete vattenvårdsförbundet, Banverket och Vägverket. Förbättringarna bör genomföras även om vatten i framtiden levereras från Bolmentunneln eller Bergaåsen, eftersom Älmhults kommun även med något av dessa alternativ kommer att vara beroende av Möckeln som reservvattentäkt. Om alternativet med överföring från Bergaåsen väljs bör diskussioner föras tillsammans med Ljungby kommun. De båda kommunerna kan sänka sina investeringskostnader för anslutning till Bergaåsen genom att till exempel samordna upphandling av ledningsentreprenader mm. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.4 Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning_koncept.doc Mall: Rapport Advanced.dot ver (5)

119 6 Referenser L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.4 Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning_koncept.doc Mall: Rapport Advanced.dot ver.0. PM - Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra delen av Möckeln. WSP Environmental, Malmö den 6 februari PM - Juridiska aspekter av sekundärt råvattenintag med sjöledning i Möckeln. WSP Environmental, Malmö den 3 januari Riskanalys av vattentäkt Möckeln. WSP Environmental den 5 februari Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten. SLVFS 200:30. Hämtat från den 2 september Reservvattentäkt för Älmhult. Grundvattenundersökningar vid Loshult. Lägesrapport WSP Environmental den 5 juni Muntlig information från Bengt Pettersson den 25 september Handlingsplan vattenförsörjning. Redogörelse för provpumpning av reservvattentäkt för Älmhult. Rapport SWECO VBB VIAK AB, Växjö den 23 oktober PM angående fortsatta insatser att ordna reservvattenförsörjning för Älmhults tätort. PM Tyréns den 4 november Krav på råvattnets kvalitet. Hämtat från den 0 oktober Älmhults vattenverk anläggningsbeskrivning och driftinstruktion. WSP Samhällsbyggnad, den 2 mars Identifiering av geologiska formationer av nationell betydelse för vattenförsörjning. SGU - Rapporter och meddelanden 5, Sveriges geologiska undersökning Muntlig information från Christer Gedda den november VISS-Vatteninformationssystem Sverige ( sökning PM över status hos Älmhults nuvarande vattenverk samt funderingar kring konsekvenser av kapacitetsökning och försämrad råvattenkvalitet i framtiden, Persco, Litt PRODUKTIONSRAPPORT 07 med teknisk beskrivning av våra vattenverk, Sydvatten AB (5)

120 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.5 Vattenförsörjning idag Malmö (009) II.5 PM Möckeln trender i humushalter Inledning WSP har på uppdrag av Älmhults kommun sammanställt en PM med information angående humushalter i ytvatten. Uppdraget uppkom med anledning av att humusnivåerna i kommunens ytvattentäkt, sjön Möckeln, har ökat avsevärt de senaste decennierna. Syfte Syftet med denna PM är att sammanfatta statusen för humus i sjön Möckeln idag, att presentera vilka faktorer som påverkar humushalter i sydsvenska ytvatten, samt att presentera vilka prediktioner som finns för hur humussituationen kan förväntas utvecklas i framtiden. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.5 PM Möckeln - Trender i humushalter_rev doc Mall: Pm dot ver.0 Bakgrund Det är inte bara i Möckeln som humushalterna har ökat. Ökade humushalter har observerats på många håll sedan 990-talet. En jämförande undersökning över vattenfärgsökning i Skånska ytvatten de senaste 20 åren visar en ökning på i genomsnitt 3 % per år för 5 undersökta vatten 2. Andra undersökningar visar att det finns tydliga trender på att humushalterna ökar i våra Svenska ytvattentäkter 3. Eftersom 50 % av Sveriges vattenförsörjning baseras direkt på ytvatten (sjöar eller vattendrag) 4 krävs ändrade reningsprocesser i reningsverken för att vattnet till konsument ska hålla samma standard som tidigare. Ökade humus- och sedimenttransporthalter medför nämligen en ökad risk för spridning av partikelbundna föroreningar 5. Dessutom kan vattnets smak påverkas. Utökade reningsprocesser innebär ökade kostnader för vattenproduktionen. Humus Humus är mycket finfördelat och delvis löst organiskt material. Humushalter kan kvantifieras genom mätning av färgtal (mg Pt/l), absorbans eller löst organiskt kol (TOC/DOC, mg/l). Naturvårdsverket har tagit fram statusklasser för humusfärgning av vatten inom dessa mätkategorier. I tabell visas Naturvårdsverkets statusklasser. WSP Environmental Box Helsingborg Besök: Järnvägsgatan 3 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

121 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.5 Vattenförsörjning idag Malmö (0) Tabell. Statusklasser för färg, absorbans och TOC i sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket, 999). Färg (mg Pt/l) Absorbans (filtr.) TOC (mg/l) Ej eller obetydligt färgat vatten 0 0,02 4 Svagt färgat vatten ,02-0, Måttligt färgat vatten ,05-0,2 8-2 Betydligt färgat vatten ,2-0,2 2-6 Starkt färgat vatten > 00 > 0,2 > 6 Humus i Möckeln I Möckeln har färgtal och TOC mätts mer eller mindre kontinuerligt sedan 987. En sammanställning av mätningarna visas i figur nedan. Färgtal och TOC i Möckeln Färg (mg Pt/l) TOC (mg/l) Färg (mg Pt/l) TOC (mg/l) L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.5 PM Möckeln - Trender i humushalter_rev doc Mall: Pm dot ver Datum Figur 2. Färgtalsresultat och TOC-mätningar vid Möckelns utlopp från ( Vid jämförelse med naturvårdsverkets statusklasser syns att Möckeln överskridit gränsen för Starkt färgat vatten utifrån färgtalsklassningen uppskattningsvis sedan 2002 och utifrån TOC klassningen sedan Vattenfärgen har generellt visat sig öka mer än vad DOC-halten har 6. Detta kan bero på den starka korrelationen vattenfärg har med järnhalter i vatten 7. Järn har inte mätts i Möckeln och en jämförelse kan således inte göras. Färgtalet har även uppmätts i Möckelns tillflöden och vid råvattenintaget till Älmhults vattenverk, med månadsvisa mätningar vid Möckelns utlopp, och varannan månad vid övriga mätplatser. Resultaten för mätningarna redovisas i figur 3. 0

122 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.5 Vattenförsörjning idag Malmö (0) Färgtal i Möckeln mg Pt/l 600 Möckelns utlopp Såganässjön Häradsdiket Råvatten VV Figur 3. Sammanställning av uppmätta färgtal i sjön Möckeln och dess tillflöden. Källa: Helgeåns samordnade recipientkontrollprogram och Älmhults vattenverks egenkontrollprogram (råvattenintaget). Den södra delen av sjön Möckeln där råvattenintaget ligger utgör en separat del av sjön, som i stort sett saknar inflöde från norra delen av sjön. Tillflödet till den södra delen kommer i huvudsak från Häradsdiket (dagvatten från centrala Älmhult) och från Sånnaböke mosse (pågående torvbrytning). Högst färgtal har uppmätts i Häradsdiket. Det uppmätta färgtalet vid råvattenintaget är relativt sett lägst. Inloppet till Möckelns norra del sker till stor del via Helge å och Såganässjön, österifrån. Såganässjön har ett mycket starkt färgat vatten och stora haltvariationer, typiska för ett rinnande vatten. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.5 PM Möckeln - Trender i humushalter_rev doc Mall: Pm dot ver.0 Mättillfällena för respektive provtagningsserie sammanfaller inte i tid, varför mätvärdena inte är direkt jämförbara. Det är dock troligt att färgtalet generellt sett är något lägre i Möckelns södra, jämfört med Möckelns utlopp. Anledningen till detta diskuteras beror troligen på att sjöns södra del är relativt isolerad och har låg omsättning, jämfört med Möckelns norra del, och Såganässjön, där Helge å passerar igenom. En allmänt stigande trend kan ses i data från samtliga mätplatser under de senaste 0-5 åren. Humushalt i en sjö Humushalten i en sjö påverkas av sjöns omsättningstid eftersom nedbrytningsprocesser i sjön sänker humushalten i vattnet. Ju längre omsättningstid sjön har desto klarare blir vattnet. En sjö med en omsättningstid på 3-4 år kan ha ett relativt klart vatten. Vid kortare omsättningstider, som i sjön Möckelns fall, krävs att inflödande vatten är relativt klart för att sjövattnet ska vara klart. I hela Kronobergs län är många sjöar grunda slättsjöar som Möckeln vilka har kort uppehållstid 8.

123 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.5 Vattenförsörjning idag Malmö (0) Humushalter i ett historiskt perspektiv Humushalter har mätts i svenska sjöar de senaste 50 åren. Hur humushalterna har sett ut tidigare är i dagsläget oklart 9. Pågående forskning undersöker sediment i sjöar för att utröna hur humushalterna såg ut innan mätningar påbörjades. Förhandsprognoser från denna pågående forskning indikerar att humushalterna historiskt har legat på en högre nivå än idag 0. Detta kan innebära att de halter som uppmäts idag inte är exceptionellt höga sett i ett historiskt perspektiv. Faktorer som påverkar humushalten 2 Några faktorer som har stark inverkan på humushalterna i våra ytvatten är: Väder, vädervariation, temperatur, grundvattennivåer, avrinning, hur grundvatten rör sig i marken och minskning av sur deposition via regn och markutlakning. Väder, vädervariation och temperatur Vädret påverkar humushalten eftersom det är vattnet (regnet) som är motorn i processen gällande humusutlakning ifrån mark till ytvatten. Nederbördens storlek och intensitet och variationer under året och mellan år, spelar stor roll för ämnestransporter. Stor nederbörd under höst, vinter och vår ökar transporter vilket innebär bland annat ökad färg (humus) 3. För rinnande vatten blir påverkan momentan medan effekter fördröjs i sjöar där de längre vattenomsättningstiderna förskjuter humusdynamiken 4. Temperaturen påverkar på flera sätt. Varmare vintrar ger tjälfri mark där vatten kan laka ut humus. Stormfällning kan öka vid tjälfria vintrar vilket kan ge höjda grundvattennivåer och därmed ökad humusutlakning, eftersom träden inte finns kvar och kan ta upp vatten ur marken. Detta blev exempelvis resultatet efter stormen Gudrun. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.5 PM Möckeln - Trender i humushalter_rev doc Mall: Pm dot ver.0 Varmare och torrare somrar ger mindre tillflöde till sjöar vilket ger längre uppehållstider i sjöarna, vilket resulterar i ett klarare vatten. När sedan den torrare perioden följs av regnigare period sköljs humus ut i högre koncentrationer, vilket ger humustoppar. Detta syns i variationer på så väl inomårs-, års- och flerårsbasis. Varmare somrar kan också påverka genom ökad biomassaproduktion vilket leder till ökade humushalter 5. Grundvattennivåer, avrinning, grundvattenströmning För att humus ska läcka ut ur marken behöver grundvattnet passera det organiska skiktet i jordmånen. Högre grundvattennivåer ger högre utlakning av humus då vattnet vid högre vattenstånd rör sig genom det ytligare organiska skiktet (se figur 3). Vidare kan vattnet då stå så högt att det organiska skiktet i kantzonen står i direkt förbindelse med ytvattnet vilket ger ytterligare ökad humusutlakning (se figur 3). För utlakning av humus spelar det alltså roll hur och var grundvattnet rör sig genom marken på sin väg till ytvattnet. Vid högt flöde i vattendraget och höga grundvattennivåer läcker mer humus ut från kantzonen längs med hela vattendraget/sjön, än vad som är fallet vid låga grundvattennivåer och låga flöden.

124 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.5 Vattenförsörjning idag Malmö (0) Organisk jord GV-nivåer Inströmningsområde Berggrund Utströmningsområde högt flöde Utströmningsområde lågt flöde Mineraljord Bäck Figur 3: Hypotetisk grundvattenströmning och grundvattenutströmning i olika jordhorisonter vid olika vattensituationer 6 Grundvattnet tenderar vid torrare perioder, med lägre grundvattennivåer, att strömma ut genom mer oorganiska djupare skikt (se figur 3). Under perioder av lägre flöden spelar det humusläckage som når ytvattnet från humusrika myr-/torv-/våtmarker en större roll 7 för det totala tillflödet av humus än vid högflödessituationer. Hur stor inverkan på humushalten grundvattnet har beror på hur stor del av tillflödet till sjön/vattendraget som rinner genom myr-/torv- eller våtmarker. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.5 PM Möckeln - Trender i humushalter_rev doc Mall: Pm dot ver.0 Minskad försurning Minskad sulfatdeposition ser ut att vara en drivande faktor för ökade humushalter idag 8. Vattnet återgår alltså till en brunare nivå idag, jämfört med vad som var fallet under tiden med surt nedfall, då vattnen generellt sett var klarare. Detta beror på att det sura regnet gjorde humusen mer svårrörlig (organiska syror bildades i marken). Nu när regnet är mer basiskt igen lakar den upplagrade humusen ut med brunare ytvatten som följd. Ingen kunskap finns dock om när toppen för effekten av denna brunifiering kan tänkas ligga. Eventuellt har den redan passerats vilket skulle innebära att vattnet färg inte så länge till kommer att öka på grund av minskad försurning. Andra faktorer som påverkar humusnivåerna Det finns ytterligare faktorer som påverkar humushalterna även om de inte förväntas vara av större betydelse för färgnivån i de sydsvenska ytvattnen de närmaste åren. Exempelvis kan nämnas förändrad markanvändning från jordbruk till skogsmark. Skogsmarken ger ökad organisk jordhorisont och därmed ökad möjlighet till humusutlakning. Förändrad markanvändning med ökande andel skog är dock en process som tar tid för att inverka på humushalterna i ytvattnen. En generation av skog ger endast ett tunt organiskt skikt vilket innebär små möjligheter för utlakning av humus. Ökad primärproduktion ger mer organiskt material i marken. Mer organiskt material i marken ger mer möjlighet för humus att laka ut. I jämförelse mellan södra och norra Sverige påverkar kvävenedfallet olika. Över södra Sverige är kvävenedfallet större vilket innebär möjlighet till ökad biomassaproduktion vilket ger mer organiskt material i marken och ökade möjlighet till humusutlakning 9.

125 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.5 Vattenförsörjning idag Malmö (0) Det mildare klimatet i södra Sverige ger också större förutsättning för ökad biomassaproduktion. Minskad havssaltdeposition leder till ökad utlakning av humus. Havssaltdepositionens inverkan är också störst i södra Sverige. Dränering av skogsmarker genom grävda diken ner till jordlager under det organiska lagret ger en minskning av mängden humus ut från skogen. Detta eftersom diket sänker grundvattennivån ned under det organiska lagret, och därmed utlakningsmöjligheten (se figur 4). Organiskt skikt Vattennivå Mineralskikt Organiskt skikt Mineralskikt Vattennivå Figur 4: Schematisk generaliserad bild över vattennivåer i skogsmark utan (överst) eller med (nederst) dränerande diken L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.5 PM Möckeln - Trender i humushalter_rev doc Mall: Pm dot ver.0 Påverkan från en eventuell klimatförändring 20 Som sammanfattning kan några saker sägas gällande eventuella klimatförändringar för den del av Sverige där Möckeln är belägen. Prognoserna gäller mellan och jämförs mot SMHI:s mätningar/statistik mellan En nederbördsökning är förutspådd för höst, vinter och vår vilket innebär ökad tillrinning till ytvattnen under denna period på året. Detta kan innebära höjda vattennivåer med ökad humusutlakning som följd. Intensiva regn/snöfall uppskattas öka och risk för stora översvämningar föreligger. Översvämningarna innebär ökad utlakning av humus. Dagar med snötäcke och isläggning förutspås minska. Icke-frusen och blöt mark innebär utlakning av humus under årets kalla del, d.v.s. under den del av året då växtlighet dessutom inte tar upp vatten, vilket innebär ytterligare möjlighet för utlakning. Somrarna förutspås bli varmare och medelnederbörden för sommarperioden juliseptember uppskattas minska. Antalet torra dagar i juli ser också ut att öka mot slutet av perioden ( ). Kombinationen av torra dagar och intensiva regn, vilka också skulle kunna uppträda under sommaren enligt SMHI:s prognoser, kan innebära högre humustoppar vid regnen. Under de torra perioderna kan dock humus hinna brytas ned då omsättningstiden i sjöarna också blir längre. Ökad temperatur kan också innebära ökad biologisk aktivitet med ökad biomassa som följd. Å andra sidan finns andra klimateffekter vilka kan påverka nivåerna till det lägre. Det skulle kunna orsakas av om det uppkommer flera år av torrare klimat. Detta scenario ar dock reversibelt då blötare väder uppkommer igen. Alternativt finns möjlighet att en riktigt långvarig period (år) av blötare klimat eventuellt skulle kunna innebära en ny

126 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.5 Vattenförsörjning idag Malmö (0) jämvikt mellan nederbörd och urlakning av humus innebärandes en lägre utlakning av humus. Dessa scenarier skulle kunna innebära att vi istället får vattenfärger liknande dem vi sett de senaste decennierna. Sammanfattning och framtidsspekulationer Faktorerna som påverkar humushalterna är många. En sammanfattning av dessa och vilken roll de kan spekuleras i att ha haft tidigare, har i nutid och får i framtiden presenteras i tabell 2 och figur 4. Uppskattningsvis kan dåtid ses som tid före industrialismen fram till mitten av 900-talet. Nutid skulle kunna vara påföljande 00års period. Faktorerna väder, vädervariation, temperatur och grundvattennivåer spelar lika stor roll oberoende av när de inträffar så de är exkluderade från tabellen. Tabell 2: I tabellen sammanfattas och uppskattas utifrån insamlad information om vilka faktorer som påverkar humusnivåerna i ytvatten. + innebär att faktorn kan påverka humushalten till att öka. innebär att faktorn kan minska halten humus. 0 Innebär att faktorn inte var/är relevant i den tidsperioden. Faktor Förr Nutid Framtid Försurning Klimatförändringar Andel torv-/myr-/våtmark Biomassaproduktion Markanvändning Kvävenedfall Dränering av skogsmark SUMMA L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.5 PM Möckeln - Trender i humushalter_rev doc Mall: Pm dot ver.0 Försurning eller påverkan av surt nedfall på humusnivåer är en faktor som inte fanns förr. Därmed innebär att mer humus läckt ut ur markerna tidigare än vad som sker idag då försurningen kan uppskattas ha minskat läckaget. Klimatförändringar förekom inte förr och var därmed inte relevant. Inför framtiden är påverkan osäker, men troligen ökar humusen i våra vatten på grund av klimatförändringar. Men vissa scenarier skulle också kunna sänka halterna. Avseende andelen torv-/myr- och våtmark så var den andelen troligen högre i dåtidens vattendrag. Efter utdikning finns inte dessa marktyper i lika stor utsträckning längre och påverkar därmed inte humusutlakningen i samma omfattning. Biomassaproduktionen kan komma att öka vid en ökande temperatur som vid en klimatförändringseffekt. Markanvändning har förr varit mer skogsmark. I nutid har stora jordbruksområden brukats. En trend med tillbakagång till skogsmark kan skönjas. Mer skogsmark ger i längden en ökning av humus från dessa marker. Kvävenedfall orsakat av industrin, har förekommit i nutid, men är minskande.

127 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.5 Vattenförsörjning idag Malmö (0) Dränering av skogsmarker förekommer i nutid och om användningen fortsätter och dräneringen hålls väl skött så verkar det för ett minskat utläckage av humus. Humusnivå F ö rr Nutid Framtid Figur 4: Sammanställd spekulativ figur angående humusnivåer i sydsvenska ytvatten förr i tiden, i nutid och i framtid. Den för framtiden heldragna linjen kan ses som ett värsta scenario om klimatpåverkan blir maximal. Den streckade linjen visar ett scenario där man går till en nivå som man kan gissa var den som var fallet innan försurning gjorde sjöarna klarare. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.5 PM Möckeln - Trender i humushalter_rev doc Mall: Pm dot ver.0 De humushalter vi kommer att se i våra sydsvenska vatten de kommande decennierna är med största sannolikhet högre (brunare vatten) än vad som uppmätts de senaste 40 åren. Orsaken till denna ökning är bl.a. minskad inverkan av surt nedfall, d.v.s. en återgång till de förhållanden som rådde före perioden av surt nedfall. De halter som kan tänkas uppkomma i framtiden kan antas vara i nivå med hur det sett ut historiskt, även om detta inte kan sägas med säkerhet. Det är dock oklart, än så länge, hur mycket brunare vattnen har varit historisk sett. Detta kommer forskningen förhoppningsvis att kunna svara på inom de närmsta åren. Förmodligen kommer klimateffekter att medföra en ytterligare ökning av humushalterna i våra sjöar och vattendrag. Om förutspådda extremväderssituationer blir vanligare med fler och intensivare regn kommer detta medverka till ökade humushalter i ytvattnen jämfört med dagens nivåer. Alternativt skulle år av torrare klimat kunna innebära lägre humushalter. Detta ar dock ett scenario vilket är reversibelt vid återkomst av blötare väder. Även en långvarig period av blötare klimat skulle kunna innebära lägre utlakning av humus. Sammanfattningsvis kan sägas att det är troligt att halterna humus kommer att fortsätta stiga under en period framåt, för att därefter plana ut på en högre nivå än den vi ser idag. Osäkerheten i prognosen är dock stor. Att spekulera exakt vilken nivå humushalterna kommer att plana ut på i framtiden är inte möjligt. Forskning inom området pågår och förhoppningsvis kommer denna att resultera i bättre kunskap och prognosmöjligheter inom en snar framtid.

128 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.5 Vattenförsörjning idag Malmö (0) Helsingborg Reviderad WSP Environmental Mark och Vatten Malmö Lisa Förlin L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.5 PM Möckeln - Trender i humushalter_rev doc Mall: Pm dot ver.0

129 Uppdragsnr: Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.5 Vattenförsörjning idag Malmö (0) Referenser Stefan Löfgren, SLU, Konferens om bruna vatten Viktor Kalén, Varför blir Skånska sjöar och vattendrag brunare?, examensarbete Lst Skåne, Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat 4 Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat 5 Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat 6 Wilhelm Granéli, Wilhelm Granéli, Lst Kronoberg 9 Wilhelm Granéli, Wilhelm Granéli, Wilhelm Granéli, Informationen under den här rubriken är inhämtad från konferensen om bruna vatten i Växjö och föreläsningarna av Stefan Löfgren, SLU och Wilhelm Granéli, LU, när inget annat anges 3 Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat 4 Klimatinducerad variation av löst organiskt kol i nordiska ytvatten, Bo Bergqvist, L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.5 PM Möckeln - Trender i humushalter_rev doc Mall: Pm dot ver.0 6 Löfgren, S Soil and surface water acidification in theory and practice conclusions from a KSLA workshop. The Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry Report 42(8):9-4 7 Stefan Löfgren Wilhelm Granéli, Bo Bergqvist, Allt under rubriken har sin källa i Dricksvattenförsörjning i förändrat klimat

130 Övergripande Sårbarhetsanalys Vattentäktsalternativ Älmhult Slutgiltig handling Upprättad av: Mattias Nordwall Kontrollerad av: Christoffer Bonthron Godkänd av: Markus Holm

131 Övergripande Sårbarhetsanalys Vattentäktsalternativ Älmhult Slutgiltig handling Dokumentinformation Uppdragsgivare: Älmhults kommun Uppdragsnummer: Upprättad av: Kontrollerad av: Godkänd av: Mattias Nordwall Christoffer Bonthron Markus Holm (uppdragsansvarig) Datum Rev. dat. Status Upprättad av Kontrollerad av Granskningshandling MN CB Slutgiltig handling MN MH Konsult WSP Brand- och Riskteknik. Box Malmö. Besök: Jungmansgatan 0. Tel: Fax: WSP Sverige AB-org nr: Styrelsens säte: Stockholm. Uppdragsnummer: Övergripande sårbarhetsanalys (5)

132 Sammanfattning WSP Brand- och Riskteknik har av WSP Environmental, Mark och Vatten, blivit anlitade för att utreda vilket av fyra olika alternativ för ny vattentäkt som är lämpligast ur ett sårbarhetsperspektiv för Älmhults Kommun. Denna sårbarhetsanalys är en del av en större utredning som WSP Environmental Mark och Vatten genomför åt Älmhults kommun. Syftet med rapporten är att övergripande utreda fyra alternativ som ämnar säkerställa vattenförsörjningen för Älmhults kommun och avgöra vilket som är lämpligast ur ett sårbarhetsperspektiv. Rapporten syftar till att inbördes rangordna de olika alternativen för att kunna jämföra dem ur ett sårbarhetsperspektiv. Den övergripande sårbarhetsanalysen kommer fram till att alternativen med överföring från Osby och Bolmentunneln är de mest lämpliga alternativen för Älmhults kommun ur ett sårbarhetsperspektiv då de är mest robust uppbyggda ur ett sårbarhets- och krishanteringsperspektiv enligt analysen. Uppdragsnummer: Övergripande sårbarhetsanalys (5)

133 Innehållsförteckning INLEDNING...5. SYFTE MÅL AVGRÄNSNINGAR UNDERLAGSMATERIAL KVALITET BEGREPP OCH DEFINITIONER BESKRIVNING AV ALTERNATIV NORDLIGARE INTAG I MÖCKELN ÖVERFÖRING FRÅN OSBY ÖVERFÖRING FRÅN BOLMENTUNNELN BERGAÅSEN SÅRBARHETSANALYS METOD FÖR SÅRBARHETSUPPSKATTNING IDENTIFIERING OCH BESKRIVNING AV RISKKÄLLOR BESKRIVNING AV KRISHANTERINGSFÖRMÅGA SÅRBARHETSUPPSKATTNING DISKUSSION SLUTSATSER...4 REFERENSER...5 Uppdragsnummer: Övergripande sårbarhetsanalys (5)

134 Inledning WSP Brand- och Riskteknik har av WSP Environmental, Mark och Vatten, blivit anlitade för att utreda vilket av fyra olika alternativ för ny vattentäkt som är lämpligast ur ett sårbarhetsperspektiv för Älmhults kommun. Denna sårbarhetsanalys är en del av en större utredning som WSP Environmental, Mark och Vatten, genomför åt Älmhults kommun. För mer bakgrundsinformation, se rapport, Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning.. Syfte Syftet med rapporten är att övergripande utreda fyra alternativ som ämnar säkerställa vattenförsörjningen för Älmhults kommun och avgöra vilket som är lämpligast ur ett sårbarhetsperspektiv. Rapporten syftar till att inbördes rangordna de olika alternativen för att kunna jämföra dem ur ett sårbarhetsperspektiv..2 Mål Målet med rapporten är att kunna presentera vilket av alternativen som är mest fördelaktiga ur ett sårbarhetsperspektiv..3 Avgränsningar Sårbarhetsanalysen har genomförts på en övergripande nivå där inga av de föreslagna alternativen är utredda i detalj varför sårbarhetsanalysen kommer att förknippas med ett antal antaganden. Analysen kommer att utreda de olika utredningsalternativen ur de två perspektiven, riskkällor i närheten och krishanteringsförmåga, med respektive underrubriker: Riskkällor i närhet o Förorening av råvattenkällan d.v.s. farligt gods, terrorism/ sabotage. o Avbrott i leverans d.v.s. skador på ledningar, avbrott i pumpstationer, elavbrott. Krishanteringsförmåga o Hur ser krisorganisationen och planeringen ut o Finns alternativ vattenförsörjning d.v.s. redundans. Denna sårbarhetsanalys är också baserad på hur omgivningar och situationer ser ut idag och inga spekulationer är gjorda om hur framtiden kommer att se ut..4 Underlagsmaterial Arbetet baseras bl.a. på följande underlag: Rapport, Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning. Riskanalys av vattentäkt Möckeln 2. PM - Underlag till Länsstyrelsernas begäran om utpekande av riksintresse för Bolmentunneln 3 Annan litteratur och kontakt med personer inom projektet har även legat till grund för denna övergripande sårbarhetsanalys. Uppdragsnummer: Övergripande sårbarhetsanalys (5)

135 .5 Kvalitet Rapporten är utförd av Mattias Nordwall (Civilingenjör Riskhantering och Brandingenjör) med Markus Holm (Fil. mag. Geovetenskap och Naturgeografi) som uppdragsansvarig. I enlighet med WSP:s miljö- och kvalitetsledningssystem, certifierat enligt ISO 900 och ISO 400, omfattas denna handling av krav på internkontroll. Detta innebär bland annat att en från projektet fristående person granskar förutsättningar och resultat i rapporten. Ansvarig för denna granskning har varit Christoffer Bonthron (Civilingenjör Riskhantering och Brandingenjör)..6 Begrepp och definitioner En sårbarhetsanalys sätter det skyddsvärda systemet i fokus till skillnad från riskanalysen som syftar till att storleksbestämma risken. I stället för att som i riskanalysen ställa frågan om vilka konsekvenser en viss riskkälla kan ge upphov till och hur sannolikt det är att riskkällan utlöses, försöker man istället identifiera vad som är skyddsvärt, vad som kan hota det skyddsvärda, vilka angreppspunkterna är och hur förmågan ser ut att stå emot och hantera olika former av påfrestningar. I denna sårbarhetsanalys är de olika vattentäkterna med tillhörande ledningssystem de skyddsvärda systemen. Sårbarhet betecknar hur mycket och hur allvarligt ett system påverkas av en händelse och graden av sårbarhet bestäms av förmågan att förutse, hantera, motstå och återhämta sig från händelsen. Vad som tydligare lyfts fram i en sårbarhetsanalys jämfört med en riskanalys är den förebyggande och skadereducerande förmågan, medan riskanalysen betonar en riskkällas sannolikhet och potentiella konsekvenser. En tydlig koppling mellan de två analysformerna är att eventuella risker som identifierats vid riskanalyser kan användas som underlag för att bedöma ett objekts eller systems sårbarhet och en schematisk bild presenteras i Figur. Figur. Schematisk bild för arbetsföljden av en sårbarhetsanalys 4. Uppdragsnummer: Övergripande sårbarhetsanalys (5)

136 2 Beskrivning av alternativ När utredningen av olika tänkbara alternativa vattentäkter för Älmhults kommun startade så diskuterades nio olika alternativ. Vid arbetet med huvudrapporten så fördjupades beskrivningen av de fyra mest intressanta alternativen: Nordligare intag i Möckeln, Överföring från Osby, Överföring från Bolmentunneln, Bergaåsen. Anledningen till detta är att endast dessa av an dra orsaker är intressanta som vattenresurs för Älmhults kommun. I detta kapitel definieras och fastställs de fyra olika alternativen som kommer att analyseras i denna rapport. 2. Nordligare intag i Möckeln Nedan beskrivs det aktuella systemet översiktligt. Det ges även en teknisk beskrivning i Tabell och vattentäktens plats presenteras i Figur 2.l. 2.. Beskrivning Alternativet med intag i norra delen av Möckeln som ett alternativ till den nuvarande intagspunkten i södra delen av sjön har utretts av WSP Den genomförda utredningen syftade till att utreda förutsättningarna för lokalisering av ett sekundärt råvattenintag i norra delen av sjön Möckeln. Två alternativa lokaliseringar studerades och för och nackdelar med dessa två platser jämfördes. Alternativet innebär att man väljer endera av de två alternativa lokaliseringarna för ett nordligare intag. Detta nordliga uttag kommer att fungera som ett reservvatten för den händelse att nuvarande intag måste stängas till följd av exempelvis en olyckshändelse i närheten av intaget. Den primära intagspunkten skall alltså i detta alternativ även fortsättningsvis utgöras av nuvarande intagspunkt i södra delen av Möckeln Tekniska aspekter Samma vattenkvalitet kommer att tas om hand i vattenverket. Inga anpassningar i vattenverket bedöms krävas. Inga tekniska anpassningar krävs utöver uppgradering av filterkapacitet för att få ner färgtalen. En sjöledning kommer att leda vattnet till Älmhults vattenverk ca mil bort. 2.2 Överföring från Osby Nedan beskrivs det aktuella systemet översiktligt. Det ges även en teknisk beskrivning i Tabell och vattentäktens plats presenteras i Figur 2.l Beskrivning Osby har en vattentäkt i Maglaröd där vatten tas från Skeingesjön och infiltreras för att sedan via vattenverket och ledningar ledas till Osby. Uppdragsnummer: Övergripande sårbarhetsanalys (5)

137 2.2.2 Tekniska aspekter Ledningen mellan Maglaröd och Osby kan klara ett extra flöde av ca 40 l/s. För att klara förbrukningen långvarigt bör en ordinarie vattentäkt ha en kapacitet av l/s medan en reservvattentäkt bör hamna på ca l/s. Detta alternativ kan således endast tjäna som reservalternativ. Anpassning av vattenverket i Älmhult kan krävas. Ledningsdragning fågelvägen är ca 20 km (från Osby tätort). Antalet tryckstegringsstationer uppskattas vara proportionellt mot ledningslängden. Det erhållna vattnet är ett renvatten d.v.s. dricksvatten. 2.3 Överföring från Bolmentunneln Nedan beskrivs det aktuella systemet översiktligt. Det ges även en teknisk beskrivning i Tabell och vattentäktens plats presenteras i Figur 2.l Beskrivning Anslutning till Bolmentunneln i Göshult för överföring till antingen Loshult för infiltration eller till Älmhults vattenverk. Om vattnet utgör ett ordinarie vatten kan Sydvatten AB gå in som med finansiär. Denna sårbarhetsanalys förutsätter att Bolmentunneln blir den ordinarie vattenkällan för Älmhults kommun. Anslutning sker lämpligast i Göshult ca 27 km fågelvägen från Älmhults vattenverk. Vid Göshult finns möjligheten att bygga en pumpstation Tekniska aspekter Ledningsdragning: ca 30 km. Antalet tryckstegringsstationer uppskattas vara proportionellt mot ledningslängden. Anpassning av vattenverket i Älmhult kommer att krävas. Erhållet vatten är ett råvatten men kvaliteten bedöms vara bättre än Möckelns. 2.4 Bergaåsen Nedan beskrivs det aktuella systemet översiktligt. Det ges även en teknisk beskrivning i Tabell och vattentäktens plats presenteras i Figur 2.l Beskrivning Växjö har en nyligen etablerad vattentäkt där vatten tas från Bergaåsen strax norr om Ljungby. Det finns idag två alternativ för distribution av vatten från Växjös täkt till Älmhult. Den ena lösningen innebär att ett samgående görs med Ljungby kommun för delvis gemensam ledningsdragning. Det andra alternativet är att ta ut vatten vid tryckstegringsstation Fenen. Det finns idag ett avtal med Ljungby kommun att tillhandahålla l/s som reservvatten till Ljungby. Inga ledningar för detta reservvatten finns idag Tekniska aspekter Täktens kapacitet är inte exakt känd. Nuvarande system är dimensionerat för ett framtida uttag av 250 l/s i medeldygn. Om ytterligare vatten skall tas ut kan eventuella anpassningar av pumpar mm. krävas. Råvattenkvaliteten är bra med undantag för en brunn där järnhalten är hög (7 mg/l). I övriga brunnar ligger järnhalten mellan 0,2-0,3 mg/l. Råvattnet förbehandlas genom återinfiltration och med CO 2 och krita för att öka alkaliniteten i vattenverket. Uppdragsnummer: Övergripande sårbarhetsanalys (5)

138 Ledningsdragning: ca 36 km. Antalet tryckstegringsstationer uppskattas vara proportionellt mot ledningslängden. Tabell. Teknisk beskrivning av de olika alternativen Alt. Beskrivning Typ av vatten Kvalitet Ledningslängd (km). Nordligare intag i Möckeln Ytvatten Råvatten 0 7. Överföring från Osby Konstgjort grundvatten Dricksvatten Överföring från Bolmentunneln Ytvatten Råvatten Bergaåsen Konstgjort grundvatten Dricksvatten 36 9 Figur 2. De aktuella alternativen är inringade (i grönt) i figuren ovan där. Nordligare intag i Möckeln, 7. Överföring från Osby, 8. Överföring från Bolmentunneln, 9. Bergaåsen. Uppdragsnummer: Övergripande sårbarhetsanalys (5)

139 3 Sårbarhetsanalys I detta kapitel beskrivs och genomförs sårbarhetsanalysen kvalitativt för de aktuella alternativen. 3. Metod för sårbarhetsuppskattning Den metod som valts att använda i denna sårbarhetsanalys påminner om steg 2-4 i Figur d.v.s. identifiering av riskkällor och oönskade situationer som kan komma att påverka det analyserade systemet, inventering och uppskattning av krishanteringsförmåga samt redundans i systemet. För att kunna rangordna de olika alternativen ges varje alternativ en bedömning hur robust det är ur respektive perspektiv. Rangordningen kommer att ges efter skalorna: -- Alternativet är mycket sårbart ur det aktuella perspektivet - Alternativet är sårbart ur det aktuella perspektivet 0 varken sårbart eller robust + Alternativet är robust ur det aktuella perspektivet ++ Alternativet är mycket robust ur det aktuella perspektivet 3.2 Identifiering och beskrivning av riskkällor I detta kapitel så kommer de riskkällor som kan komma att påverka de aktuella alternativen beskrivas för att i ett senare kapitel kunna värderas. De olika riskkällor som kommer att analyseras är ur följande perspektiv: Förorening av råvattenkällan d.v.s. farligt gods, terrorism/ sabotage. Avbrott i leverans d.v.s. skador på ledningar, avbrott i pumpstationer, elavbrott 3.2. Nordligare intag i Möckeln Förorening av råvattenkällan Riskanalysen 2 som genomfördes för detta alternativ kom fram till att risken är låg för att Möckeln skall komma att påverkas av ett eventuellt utsläpp av farligt gods till följd av olycka på farligt gods-leden alternativt södra stambanan. Risken finns dock trots att den kan anses som liten. Det kan anses som mycket osannolikt att denna vattentäkt skulle drabbas för terrorism alternativt sabotage. Sårbarhetsuppskattning: Avbrott i leverans Då avstånden är små från vattenkällan till vattenverket så föreligger en mycket liten sannolikhet att det blir problem med leveransen av vatten. Sårbarhetsuppskattning: ++ Uppdragsnummer: Övergripande sårbarhetsanalys (5)

140 3.2.2 Överföring från Osby Förorening av råvattenkällan Vid inventering av kartor och flygfoton har inga större vägar eller industrier identifieras vilka skulle kunna komma att påverka vattenkvaliteten med ett eventuellt utsläpp. Då vattentäkten är förhållandevis liten och att den förser förhållandevis få människor med vatten kan det heller ej anses troligt att den kommer att utsättas för terrorism eller sabotage. Sårbarhetsuppskattning: Avbrott i leverans Vattnet kommer att transporteras 20 km från Osby till Älmhults vattenverk. På denna sträcka kommer fler tryckstegringsplatser behöva finnas än i alternativ, men färre än i alternativ 8 och 9. Detta leder till att en viss sårbarhet finns i systemet då leveransen kan komma att påverkas av bl.a. fel i tryckstegringsplatser, elavbrott eller andra orsaker. Sårbarhetsuppskattning: Överföring från Bolmentunneln Förorening av råvattenkällan Vid inventering av kartor och flygfoton har inga större vägar eller industrier identifieras vilka skulle kunna komma att påverka vattenkvaliteten. Det ligger dock en mindre landningsbana för flygplan i närheten, men denna antas ej kunna påverka Bolmen i den utsträckningen så att vattenkvaliteten påverkas då det endast är små flygplan med relativt små bränsletankar. Området kring Bolmentunneln är även klassat som riksintresse vilket minskar risken för att vattnet skall skadas. Då vattentäkten är stor och att den förser ca människor med vatten så kan det anses som en viss risk föreligger att den kommer att utsättas för terrorism eller sabotage. Sårbarhetsuppskattning: Avbrott i leverans Vattnet kommer att transporteras drygt 27 km från Bolmentunneln till Älmhults vattenverk. På denna sträcka så kommer fler tryckstegringsplatser behöva finnas än i alternativ och 7 men färre än i alternativ 9. Detta leder till att en viss sårbarhet finns i systemet då leveransen kan komma att påverkas av bl.a. fel i tryckstegringsplatser, elavbrott eller andra orsaker. Dock så kan det antas att detta kompenseras till viss del av att avbrotten kan förväntas bli förhållandevis korta då sydvatten har en bra organisation för att ta hand om problem som dessa. Det skall även nämnas att Bolmen tunneln har rasat två gånger under 20 år med ca ett års avbrott i leverans båda gångerna. Detta gör detta alternativ förhållandevis sårbart. Sårbarhetsuppskattning: - Uppdragsnummer: Övergripande sårbarhetsanalys (5)

141 3.2.4 Bergaåsen Förorening av råvattenkällan Vid inventering av kartor och flygfoton framkom att vattentäkten med infiltrationsplatser ligger belägen i närheten av väg E4. Detta skulle kunna komma att påverka vattenkvaliteten negativt om en farligt godsolycka skulle inträffa i närheten av vattentäkten. Det ligger också en mindre landningsbana för flygplan i närheten, dock så antas dessa scenarier vara lindringar än ett utsläpp från en farligt gods-olycka längs E 4. Då vattentäkten är stor och att den förser ett stort antal människor med vatten så kan det anses som en viss risk föreligger att den kommer att utsättas för terrorism eller sabotage. Sårbarhetsuppskattning: Avbrott i leverans Vattnet kommer att transporteras ca 36 km från Fenen till Älmhults vattenverk. På denna sträcka kommer fler tryckstegringsplatser behöva finnas än i samtliga andra alternativ p.g.a. den långa dragningen. Detta leder till att en viss sårbarhet finns i systemet då leveransen kan komma att påverkas av bl.a. fel i tryckstegringsplatser, elavbrott eller andra orsaker. Sårbarhetsuppskattning: Beskrivning av krishanteringsförmåga I detta kapitel kommer krishanteringsförmågan som är förknippat med respektive alternativ uppskattas för att i ett senare kapitel värderas. Krishanteringsförmågan analyseras ur följande perspektiv: Hur ser krisorganisationen och planeringen ut? Är den anpassad för riskkällorna? Finns alternativ vattenförsörjning d.v.s. redundans Nordligare intag i Möckeln Krishanteringsorganisation Det kan tänkas att krishanteringsförmågan för mindre avbrott/ skador är god då hanteringen ligger inom den egna organisationen. Dock kan det antas att krishanteringsorganisationen kommer att ha problem att hantera den typ av olyckor som kan komma att drabba vattentäkten om en farligt gods-transport är inblandad i en olycka med efterföljande utsläpp. Sårbarhetsuppskattning: Redundans Om Möckeln skulle förorenas på ett sådant sätt så att vattnet blir obrukbart så finns en risk att ej heller det norra intaget skulle fungera d.v.s. det ingen sekundär vattenkälla att tillgå. Detta innebär att Älmhults kommun skulle kunna bli utan vatten en lång tid. Sårbarhetsuppskattning: 0 Uppdragsnummer: Övergripande sårbarhetsanalys (5)

142 3.3.2 Överföring från Osby Krishanteringsorganisation Älmhults kommun blir i detta alternativ beroende av tredje part, det vill säga Osby kommun och deras krishanteringsförmåga. Detta kan medföra små positiva aspekter i form av att en större organisation d.v.s. Osby som både förser Osby och Älmhult med vatten har förmodligen en bättre krishanteringsförmåga. Det medför dock även negativa aspekter så som att Älmhult själva ej har kontroll över sina vattenleveranser. Sårbarhetsuppskattning: Redundans Då denna vattenkälla endast kommer att fungera som en reservvattenkälla kan det antas vara en liten sannolikhet att båda tillgångarna till vatten blir utslagna samtidigt, d.v.s. om Möckeln blir förorenad så kan färdigbehandlat dricksvatten fås från Osby. Sårbarhetsuppskattning: Överföring från Bolmentunneln Krishanteringsorganisation Älmhults kommun blir i detta alternativ beroende av tredje part, det vill säga Sydvatten och deras krishanteringsförmåga. Detta medför förmodligen mest positiva aspekter i form av att en större organisation d.v.s. Sydvatten som både förser stora delar av Skåne med vatten och kanske i framtiden även Älmhult med vatten har förmodligen en bättre krishanteringsförmåga än Älmhult själv. Styrkan i krishanteringsorganisationen kommer att vara som störst vid skador på ledningen från Bolmen till Älmhult. Det medför dock även negativa aspekter så som att Älmhults själva ej har kontroll av sina vattenleveranser. Sårbarhetsuppskattning: Redundans Då denna vattenkälla kommer att fungera som ordinarie råvattenkälla kan det antas vara liten sannolikhet att båda tillgångarna till vatten blir utslagna samtidigt, d.v.s. om Bolmen eller Bolmentunneln blir förorenad så kan råvatten tas från Möckeln. Dock avhjälper denna lösning ej problemet om det uppstår i Älmhults vattenverk då både vattnet från Bolmen och Möckeln måste behandlas. Sårbarhetsuppskattning: Bergaåsen Krishanteringsorganisation Älmhults kommun blir i detta alternativ beroende av tredje part, det vill säga Växjö och deras krishanteringsförmåga. Detta medför förmodligen mest positiva aspekter i form av att en större organisation d.v.s. Växjö, som förser Växjö stad, Alvesta, tätorterna Gemla, Ingelstad och Nöbbele och kanske i framtiden även Älmhult med vatten har förmodligen en bättre krishanteringsförmåga än Älmhult själv. Det medför dock även negativa aspekter så som att Älmhult själva ej har kontroll av sina vattenleveranser. Sårbarhetsuppskattning: ++ Uppdragsnummer: Övergripande sårbarhetsanalys (5)

143 Redundans Då denna vattenkälla kommer att fungera som ordinarie dricksvatten kan det antas vara liten sannolikhet att båda tillgångarna till vatten blir utslagna samtidigt, d.v.s. om vattnet från Bergaåsen blir förorenat kan råvatten tas från Möckeln och behandlas i vattenverket. Denna lösning kan anses som mer robust än lösningen med inköp av råvatten då detta alternativ har två helt separata system. Sårbarhetsuppskattning: Sårbarhetsuppskattning I Tabell 2 nedan presenteras sårbarhetsnivån i en sammanfattning av hur sårbara de olika systemen är ur olika perspektiv. Tabell 2. Beskrivning av sårbarheten för respektive alternativ. Nordligare intag i Möckeln Överföring från Osby Överföring från Bolmentunneln Bergaåsen Förorening av råvattenkällan Avbrott i leverans Krishanteringsorganisation Redundans SUMMA Ur tabellen går att utläsa att överföring från Osby och Bolmentunneln är de alternativ som är minst sårbara och alternativet med det norra intaget i Möckeln är det mest sårbara alternativet. 4 Diskussion Sårbarhetsanalysen är genomförd övergripande där detaljerad information har använts när det funnits tillgängligt. I de fall där ingen detaljerad information funnits har ett kvalitativt resonemang förts vilket leder till en viss osäkerhet i analysen. Denna analys har ej heller fokuserat på åtgärder som skulle kunna göra något av systemen mer robusta. Detta måste göras i en mer detaljerad analys och omfattades inte i detta uppdrag. Det skall nämnas att de kvalitativa uppskattningarna av konsekvenserna i sårbarhetsanalysen ej kan översättas till några kostnader, tider eller andra parametrar utan syftar endast till att jämföra de olika alternativen ur ett sårbarhetsperspektiv och till detta ändamål är den använda metoden bra. 5 Slutsatser Den övergripande sårbarhetsanalysen kommer fram till att alternativen med överföring från Osby och Bolmentunneln är de mest lämpliga alternativen för Älmhults kommun ur ett sårbarhetsperspektiv då de är mest robust uppbyggda ur ett sårbarhets- och krishanteringsperspektiv enligt analysen. Uppdragsnummer: Övergripande sårbarhetsanalys (5)

144 Referenser Rapport, Alternativ för Älmhults framtida vattenförsörjning, Koncept, WSP Environmental Riskanalys av vattentäkt Möckeln, Möckeln, Älmhults kommun, Underlag till Länsstyrelsernas begäran om utpekande av riksintresse kring Bolmentunneln, Kommunal sårbarhetsanalys, KBM:s forskningsserie nr 3, Per-Olof Hallin m.fl., Krisberedskapsmyndigheten, ISBN: , juni Uppdragsnummer: Övergripande sårbarhetsanalys (5)

145

146

147 Grundvattennivåer och grundvattnets Bilaga flödesriktning söder om Älmhult +34, ,3 +32, , ,3 Ungefärlig begränsningslinje för Isälvsformation enl SGU:s utredning ,57 Privat brunn +3, , , ,67 Beteckningar: 0604 Observationsrör Grundvattnets ungefärliga flödesriktning +34 Grundvattennivå Vattennivå i Getabäcken

148 Uppdragsnr: / Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.8 Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra delen av Möckeln Malmö (6) II.8 PM Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra delen av Möckeln Bakgrund Älmhults kommun är idag beroende av sjön Möckeln för sin dricksvattenförsörjning. Sjön utgör kommunens dominerande råvattenkälla och kommunens vattenförsörjning är därför sårbar för förorening. Om den del av sjön där vattenverket har sitt råvattenintag förorenas kan detta, beroende på föroreningens art, innebära att vattenverket måste stängas under kortare eller längre tid, under vilken dricksvatten inte längre kan levereras till kommunens invånare. WSP har uppdragits av Älmhults kommun att utföra analys av de risker som hotar förorena Möckeln och slå ut vattenförsörjningen, dels med avseende på det befintliga uttaget, dels med avseende på att ett sekundärt råvattenintag anläggs i norra delen av sjön. Riskanalysen redovisas i rapport Riskanalys av vattentäkt Möckeln, daterad Syfte Denna PM syftar till att utreda förutsättningarna för lokalisering av ett sekundärt råvattenintag i norra delen av sjön Möckeln. Två alternativa lokaliseringar studeras och för och nackdelar med dessa två lokaler jämförs. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.8 PM Lokalisering av sekundärt råvattenintag_ doc Mall: Pm dot ver.0 Allmänt om val av lokalisering Råvattenintaget bör placeras på relativt djupt vatten för att erhålla en så stabil råvattenkvalitet som möjligt över året. Vattentemperaturen är generellt sett lägre mot djupet, vilket i sin tur innebär lägre halter av växtplankton och ett bättre skydd mot oönskade mikroorganismer. Det finns emellertid risker med att placera råvattenintaget i de djupaste delarna av en sjö. Om cirkulationen av vatten inte är tillräcklig i bottenvattnet kan syrebrist uppkomma, eftersom den naturliga nedbrytningen av organiskt material som sker på botten då riskerar att förbruka allt tillgängligt syre. Syrebristen innebär en förändring i redoxförhållandena, vilket i sin tur kan orsaka att järn, mangan och andra ämnen kan komma ut i vattnet (Wetzel 200). Även ph-värdet kan WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 0 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

149 Uppdragsnr: / Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.8 Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra delen av Möckeln Malmö (6) komma att förändras i vattnet på grund av de reaktioner som sker i den syrefria vattenmiljö (Wetze l, 200). Cirkulationen av vattnet i en sjö kan hindras av temperaturskiktning i vattnet. Temperaturskiktningen kan påskyndas och hamna högre upp i sjön på grund av höga humushalter. Humushalterna orsakar minskat siktdjup och solenergin stannar högre upp i vattenmassan och värmen behålls där. Vind är annars den starkaste kraften som påverkar omblandningen i en sjö och vinden kan påverka vattnet ända ner till botten (Wetzel 200). Exakt påverkansdjup från vinden beror bland annat på sjöns utformning och på hur stora temperaturskillnaderna är mellan vattenskikten i sjön. Förekomst av ett eventuellt språngskikt (temperaturskiktning) i Möckeln, som skulle kunna hindra cirkulationen av vattenmassorna inom sjön, är okänt. I Möckeln är halten organiskt material relativt hög, 7-8 mg TOC/l (ALcontrol 2006) vilket skulle tala för att det kan förekomma ett språngskikt i sjön, åtminstone sommartid, i dess djupaste delar. Trenden är också att halten ökar med tiden. Det är troligtvis ett ökat läckage av humusämnen från sjöns omland (ev orsakat av ett varmare klimat) som orsakar de ökande halterna. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.8 PM Lokalisering av sekundärt råvattenintag_ doc Mall: Pm dot ver.0

150 Uppdragsnr: / Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.8 Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra delen av Möckeln Malmö (6) Figur. Del av sjökort över Möckelns norra (Myrica ab, Lantmäteriet 2006) del med Djuphåla (heldragen linje) och Djuphåla 2 (streckad linje) markerade. L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.8 PM Lokalisering av sekundärt råvattenintag_ doc Mall: Pm dot ver.0 Lokalisering av sekundärt intag i Möckeln Två djuphålor i Möckelns norra del har identifierats som potentiellt lämpliga lokaler för ett sekundärt råvattenintag. Lägen för respektive djuphåla redovisas i figur. Djuphåla (vid utloppet) Djuphåla, ca m djup (enligt sjökort över Möckeln, Myrica ab, Lantmäteriet 2006), ligger vid Möckelns utlopp och är det norra av de två föreslagna råvattenuttagen (figur ). Mycket av vattnet som strömmar i Helge å, passerar troligtvis genom Möckeln över Djuphåla. Positivt Den potentiellt större vattengenomströmningen över Djuphåla är positiv ur perspektivet att vattnet kan hållas syresatt. Troligen påverkas vattencirkulationen också positivt av det pärlband av mindre grund/öar beläget på östsidan av Djuphåla. Dessa öar skulle med

151 Uppdragsnr: / Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.8 Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra delen av Möckeln Malmö (6) hjälp av vinden kunna tänkas pressa ned och cirkulera vattnet i djuphålan vid vindar från V och SV (dessa vindriktningar förekommer ca 30 % av tiden, SMHI ). Att cirkulation sker indikeras av att vattenströmmarna byter riktning från att gå i vindens riktning i ytan till att bli närmast den motsatta vid 2-3 meters djup (Svensson et al., 974). Negativt Att Djuphåla ligger vid utloppet innebär en risk för förorening om utsläpp sker uppströms sjön Möckeln. Även om en eventuell förorening i den befintliga råvattentäkten skulle kunna spridas med vinden norr ut till Djuphåla är dock sannolikheten för detta mindre, och transporttiden längre, än vad den är till Djuphåla 2. Sluttningen ned mot djuphålan på meter är relativt brant vilket teoretiskt sett skulle kunna motverka cirkulation av vattnet. Djuphåla 2 (söder om utloppet) Djuphåla 2, ca m djup (enligt sjökort över Möckeln, Myrica ab, Lantmäteriet 2006), ligger strax söder om utloppet och är det södra av de två föreslagna råvattenuttagen (figur ). Positivt Genomströmningen av vatten bedöms vara något lägre över denna djuphåla jämfört med Djuphåla 2, och i ytan i huvudsak riktat norrut, vilket ger en större säkerhet om ett utsläpp sker uppströms sjön Möckeln. Sluttningen ned mot djuphålan på meter är flackare än den till Djuphåla vilket skulle kunna resultera i större cirkulationsmöjligheter när bottenströmmen kommer ner norrifrån. Bottenströmmen är i stort sett motriktad ytströmmen på 2-3 meters djup vilket indikerar god cirkulation över djuphålan (Svensson et al., 974). L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.8 PM Lokalisering av sekundärt råvattenintag_ doc Mall: Pm dot ver.0 Negativt Ett eventuellt utsläpp i den befintliga råvattentäkten skulle kunna spridas med vinden norr ut snabbare till Djuphåla 2 än till Djuphåla. Slutsatser och rekommendationer Båda djuphålorna bedöms uppfylla kraven som ställs på riskreduktion, med något övertag för djuphåla. För att kunna fastställa huruvida någon av föreslagna djuphålorna lämpar sig som råvattentäkter måste dock provtagningar genomföras. För att utreda förekomst av ett eventuellt språngskikt i djuphålorna bör provtagningarna utföras på flera nivåer i djupled. Detta är viktig att utreda, eftersom förekomst av ett språngskikt styr mycket av förutsättningarna för cirkulation och kemiska processer i vattnet.

152 Uppdragsnr: / Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.8 Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra delen av Möckeln Malmö (6) Analyser av allmänna vattenkvalitetsparametrar bör utföras, inkl ph och metaller, eftersom dessa förändras med ändrade redoxförhållanden. För att försäkra råvattenkvaliteten bör också provtagning för mikrobiologi genomföras. Provtagning bör genomföras åtminstone 3-4ggr under ett år innan beslut kan tas angående råvattentäkternas lämplighet. Malmö WSP Environmental Mark och Vatten Malmö Lisa Förlin Jens Termén L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.8 PM Lokalisering av sekundärt råvattenintag_ doc Mall: Pm dot ver.0

153 Uppdragsnr: / Älmhults vattenförsörjning idag och i framtiden II.8 Lokalisering av sekundärt råvattenintag i norra delen av Möckeln Malmö (6) Referenser ALcontrol, Helgeån 2006 Kommittén för samordnad kontroll av Helgeån, 2006 Myrica ab, Lantmäteriet, 2006 SMHI , Vinddata från SMHI:s väderstation i Ljungby för perioden Svensson R., Göransson T., Erlandsson T., Ekolodning av och strömmätningar i Möckeln, Examensarbete vid LTH 974. Wetzel R.J., Limnology, Lake and River Ecosystems, Tredje upplagan, 200, ISBN L:\357\Älmhult\009863_Reservvattenförsörjning Älmhult\3_Dokument\9_Leverans\Leverans Slutlig handling \II.8 PM Lokalisering av sekundärt råvattenintag_ doc Mall: Pm dot ver.0

154 RAPPORT Möckeln, Älmhults kommun Riskanalys av vattentäkt Möckeln Upprättad av: Anders Rimne Granskad av: Jens Termén Uppdragsansvarig: Jens Termén

155

156 Innehåll INLEDNING...4. BAKGRUND SYFTE GENOMFÖRANDE AVGRÄNSNINGAR RISKHANTERING OMRÅDESBESKRIVNING MÖCKELN ÄLMHULT UTVALDA RISKKÄLLOR UPPSKATTNING AV RISK JÄRNVÄG FARLIGTGODSOLYCKA VÄG LÄCKAGE OCH BRÄDDNING AV AVLOPPSVATTEN BRAND I INDUSTRIANLÄGGNING SAMLAD RISKANALYS OSÄKERHETER VID UPPSKATTNING AV RISKER RISKREDUKTION REDUKTION AV RISKER MOT BEFINTLIGT INTAG REDUKTION AV RISKER GENOM ANLÄGGANDE AV SEKUNDÄRT INTAG SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSER...3 L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\riskanalys\draft \Rapport_riskanalys doc Mall: Rapport Advanced.dot ver.0 BILAGA BILAGA 2 BILAGA 3 BILAGA 4 BILAGA 5 BILAGA 6 BILAGA 7 BILAGA 8 ALLMÄNT OM RISK KARTOR GROVANALYS SPRIDNING OCH KONSEKVENS FAGO JÄRNVÄG FAGO VÄG LÄCKAGE AV SPILLVATTEN SLÄCKVATTEN (4)

157 Inledning WSP Environmental har av Älmhults kommun fått i uppdrag att utföra en riskanalys för kommunens huvudsakliga vattentäkt Möckeln. I följande avsnitt redogörs för bakgrunden till föreliggande bedömning samt dess syfte, mål och avgränsningar.. Bakgrund Älmhults kommun är idag beroende av sjön Möckeln för sin dricksvattenförsörjning. Sjön utgör kommunen dominerande råvattenkälla och kommunens vattenförsörjning är därför sårbar för förorening. Om den del av sjön där vattenverket har sitt råvattenintag förorenas kan detta, beroende på föroreningens art, innebära att vattenverket måste stängas under kortare eller längre tid, under vilken dricksvatten inte längre kan levereras till kommunens invånare. Då kommunen har bristfälliga vattentillgångar, speciellt vid ett problem med ordinarie vattentäkt, har man under en längre tid sökt nya alternativa vattentäkter. Utredningar visar att man idag huvudsakligen har två alternativ för att klara av vattenförsörjningen vid ett avbrott i det primära vattenintaget. Alternativen återfinns i yttrande daterat av Stf. Räddningschef, Mikael Jönsson. Alternativ utgörs av en lösning lokalt genom att man bygger ut nätet för att ta kunna ta in vatten från ett sekundärt råvattenintag i sjöns norra del. Alternativ 2 utgörs av en utbyggnad av ledningsnätet till Växjös nya vattentäkt i Ljungby kommun. Alternativ kan utgöra ett första steg i utbyggnad enligt alternativ 2..2 Syfte Denna utredning syftar till att översiktligt identifiera och kvantifiera de risker som idag föreligger för att det befintliga (primära) och det planerade (sekundära) råvattenintaget skall förorenas samt att utreda risken för att de båda intagen skall förorenas samtidigt. L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\riskanalys\draft \Rapport_riskanalys doc Mall: Rapport Advanced.dot ver.0.3 Genomförande En grovanalys har utförts innehållande en riskinventering som syftat till att identifiera vilka riskkällor som kan påverka råvattenintagen. Grovanalysen har resulterat i ett urval av riskkällor som bedömts utgöra de största riskerna för vattentäkten. Dessa riskkällor har analyserats vidare genom en fördjupad analys av olycksfrekvens samt konsekvens. Riskanalysen har därefter sammanfattats i en riskmatris..4 Avgränsningar De risker som har studerats är uteslutande sådana som är förknippade med plötsligt inträffade olyckor som bedömts kunna medföra betydande negativ påverkan på råvattentäkten Möckeln. Olyckstillbud i vidare beredningsprocess för dricksvatten, exempelvis incidenter inom vattenverket, har inte omfattats av denna analys. Projektet har inte heller omfattat analys eller bedömning av risker avseende föroreningar av mer diffus karaktär som på lång sikt kan tänkas utgöra ett hot mot vatten (4)

158 täkten, såsom ökad humifiering eller diffusa utsläpp av närsalter från jordbruk och skogsbruk..5 Riskhantering I samband med hantering av risker används en rad olika begrepp. Riskanalys finns omnämnt i ett flertal rekommendationer och riktlinjer utan närmare förtydligande vad begreppet innebär. I bilaga görs en genomgång av begrepp som används samt vilken innebörd de har i detta dokument. 2 Områdesbeskrivning Nedan följer en beskrivning av sjön Möckeln, Älmhults kommun samt kommunens vattenförsörjning. I figur visas sjön och dess närområde. L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\riskanalys\draft \Rapport_riskanalys doc Mall: Rapport Advanced.dot ver.0 Figur. Karta över Möckeln och angränsande områden. Lantmäteriverket. 2. Möckeln Möckeln har en yta på ca 50 km 2 och en volym på ca m 3. Sjön är mycket flikig, innehållande många öar och vikar, och är relativt grund med ett medeldjup av 2.8 m och ett maxdjup av 0 m (3). Möckeln är utsträckt i nord-sydlig riktning och kan grovt indelas i en sydlig bassäng och en nordlig bassäng avskiljda med ett grunt och relativt smalt sund. Sjöns avrinningsområde uppskattas till ca 030 km 2 där 68 % utgörs av skog, % av sjöyta ( 6% exklusive själva Möckeln) och resterande 2 % av övrig mark mestadels bestående av myrmark, men till viss del även bestående av jordbruksmark och hällmark (4). Sjön är belägen i natursköna (4)

159 omgivningar och hela sjön är klassad som riksintresse för friluftsliv och riksintresse för naturvård. Delar av norra sjön är även så kallat Natura 2000-område (8). Större delen av sjön befinner sig innanför Älmhults kommungräns, medan en mindre del, sjöns nordvästra spets, är belägen i Ljungby kommun. Sjön har ett flertal tillflöden varav de största är Helgeå, Aggunnarydsån (även denna kallad Helgeå) respektive Målenån (även kallad Lilla Helgeå). Det huvudsakliga utflödet sker genom Helgeåns utlopp i nord västra Möckeln. År 2006 var det genomsnittliga flödet i utloppet 0,3 m 3 /s, vilket medför en teoretisk omsättning av sjön på ca 50 dygn Älmhult Älmhults kommun har ca invånare varav ungefär hälften är bosatta i tätorten Älmhult, belägen intill sjön Möckelns sydspets. Den största privata arbetsgivaren i Älmhult är IKEA med ca anställda. I övrigt finns inga större industrier i närområdet (0). Drickvattenförsörjningen i Älmhults tätort baseras på att ytvatten från Möckeln, som efter grovsilning och filtrering, infiltreras på konstgjord väg i Älmhultsåsen. Vattnet har ca en veckas genomloppstid innan det pumpas upp ur rullstensåsen för slutbehandling och distribution till konsumenterna. Totalt är ca 8500 personer i Älmhult beroende av råvatten från Möckeln (). Skyddsområde och skyddsföreskrifter för Älmhults ytvattentäkt Möckeln fastställdes 994 och omfattar en inre skyddszon begränsad av en linje belägen 00 meter från sjön Möckelns strand och intill 00 meter på båda sidor om de tillflöden belägna inom yttre skyddszonen. Yttre skyddszonen begränsas av en linje belägen 200 meter från sjön Möckeln samt 25 meter på ömse sidor om de på skyddsområdeskartan (kartan återfinns i bilaga 2) redovisade tillflödena intill avståndet 700 meter från sjön. Skyddsområdet begränsas i norr av en linje S Stampudden Sikareveln (). L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\riskanalys\draft \Rapport_riskanalys doc Mall: Rapport Advanced.dot ver.0 3 Utvalda riskkällor En grovanalys har utförts och redovisas i bilaga 2. Efter genomförd grovanalys har följande riskkällor bedömt utgöra de största riskerna för vattentäkten: Farligt godstransporter via järnväg Farligt godstransporter via Väg 23, Väg 600, Väg 24, Väg 592 samt Väg 598 Läckage på sjöförlagd spillvattenledning samt bräddning och nödavlopp från spillvattenpumpstation Brand i industrianläggningar intill Möckeln 4 Uppskattning av risk Nedan presenteras resultaten av den fördjupade riskanalys som utförts för de riskkällor som bedömts utgöra störst hot mot befintligt och planerat råvattenintag. De olika scenariona har benämnts med en bokstavskombination, exempelvis Aa, som sedan förts in i en sammanfattande riskmatris i kapitel 5. För en allmän diskussion om spridning och konsekvenser av utsläpp i Möckeln hänvisas till bilaga 4. Fördjupad analys av de olika riskkällorna redovisas i separata bilagor (4)

160 4. Järnväg Sannolikheten för farligtgodsolycka på den sträcka av Södra stambanan som bedömts kunna påverka vattentäkten har beräknats med hjälp av den metodik som beskrivs i Banverkets publikation Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen (6). För frekvensuträkning och uppskattning av konsekvens hänvisas till bilaga 5. Aa) Den förväntade årliga olycksfrekvensen som medför ett stort utläckage av en vätska från en olycka med farligt gods inom den studerade järnvägssträckan uppskattas till 0,0075 viket motsvarar en olycka på 570 år. Konsekvensen bedöms bli att råvattenintaget i den del (norra eller södra) av sjön som utsläppet sker i, måste stängas. Det kan inte heller uteslutas att även ett intag i motsatt del av sjön måste stängas en kort tid därefter. Vid ofördelaktiga vindförhållande kan transport ske mellan norra och södra delen av sjön inom ett dygn. Hur lång tid intagen måste vara avstängda är delvis beroende på saneringsåtgärder och naturlig nedbrytning, men också till stor del beroende på väderförhållandet efter utsläppet. Vindstilla förhållanden medför en liten cirkulation av vattnet i sjön, vilket medför att en förorening som lösts upp i vattnet kan stanna inom en del av sjön en längre tid. Även ett istäcke gör att strömmarna i sjön är mycket begränsade. Ab) Den förväntade årliga olycksfrekvensen som medför en punktering av en tank med utläckage av vätska från en olycka med farligt gods inom den studerade järnvägssträckan uppskattas till 0,00875 viket motsvarar en olycka på 4 år. Vid en punktering av tank, med utläckage av 0,3 4 m 3, bedöms konsekvensen bli att vattenintaget i den del av sjön som utsläppet sker i, kommer att behöva stängas under en period tills sanering, utspädning och nedbrytning reducerat halterna i vattnet. Om ett utsläpp i storleksordningen 4 m 3 släpps ut vid Möckelns sydöstra eller nordöstra strand görs bedömningen att förutsättningarna till sanerig, i kombination med naturlig fastläggning och utspädning av ämnet, sannolikt resulterar i låga föroreningshalter vid råvattenintaget i motsatt del av sjön. Det kan dock aldrig helt uteslutas att en kombination av ämnesspecifika egenskaper och ogynnsamt väderförhållande kan resultera i en spridning av föroreningen på ett sådant sätt att även intaget på motsatt sida sjön påverkas. L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\riskanalys\draft \Rapport_riskanalys doc Mall: Rapport Advanced.dot ver Farligtgodsolycka väg Sannolikheten för farligtgodsolyckor på vägnätet har uppskattats med hjälp av metodiken i Vägverkets publikation 98:064 Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka (3). För frekvensuträkning och uppskattning av konsekvens hänvisas till bilaga 6. Den uppskattade återkomsttiden för ett stort respektive ett litet/medelstort läckage från en vägolycka med farligtgodstransport på de studerade vägavsnitten redovisas i tabell nedan (4)

161 Tabell. Återkomsttid (år) för farligtgodsolyckor vid olika vägavsnitt. Scenariobeteckning redovisas inomparentes. Väg nr: Frekvens Återkomsttid Stort läckag Återkomsttid Llitet/medelstort läckage Väg 23 0, (Ba) 00 (Bb) Väg 600 0, (Ca) 480 (Cb) Väg 24 0, (Da) 590 (Db) Väg 592 0, (Ea) 6900 (Eb) Väg 598 0, (Fa) (Fb) Konsekvenserna för råvattentäkten vid ett stort respektive ett litet/medelstort läckage från farligtgodsolyckor på vägarna intill Möckeln bedöms bli ekvivalent med motsvarande utsläpp av farligtgods från järnvägsolyckor, se 4.. Vid ett utsläpp vid väg 23 bedöms att förutsättningarna för sanering samt naturlig fastläggning och nerbrytning är bättre än för övriga vägsträckor beroende på det längre avståndet mellan vägen och sjön. Konsekvensen bedöms således inte bli lika omfattande. Ett utläckage intill något ytvattendrag bedöms dock fortfarande kunna medföra konsekvenser för de båda råvattenintagen. L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\riskanalys\draft \Rapport_riskanalys doc Mall: Rapport Advanced.dot ver Läckage och bräddning av avloppsvatten Uppskattning av frekvens och konsekvens för läckage från sjöförlagd spillvattenledning samt bräddning och nödavlopp från spillvattenpumpstation redovisas i bilaga 7. Ga) Den förväntade frekvensen av allvarligt läckage på den sjöförlagda spillvattenledningen mellan Sjöstugan och Älmhults kommunala avloppsnät uppskattas till 0,0 rörbrott per år, motsvarande ett allvarligt rörbrott per 9 år. Det bedöms att ett långvarigt utsläpp från ledningen kommer att led till att halten mikroorganismer i råvattnet kommer att bli för hög vid det befintliga vattenintaget, vilket innebär att vattenintaget bör stängas av. Varaktigheten på intagsstoppet beror på hur lång tid det tar att upptäcka och stoppa utsläppet samt hur sjön omsätts perioden efter utsläppet. Vid ogynnsam vind och strömning kan halterna temporärt bli förhöjda även vid det norra vattenintaget. Den relativt långa transportsträckan, ca 5 km, kommer dock att medföra en stor utspädning och avdödning. På grund av det korta avståndet, ca 300 m, mellan spillvattenledningen och det befintliga vattenintaget kan även ett kortvarigt läckage medföra kraftigt förhöjda halter mikroorganismer i råvattnet vid intagspunkten. Den begränsade volym spillvatten som läcker ut vid ett kortvarigt läckage kommer dock relativt snabbt spädas ut i sjön och ett eventuellt intagsstopp bedöms inte behöva vara långvarigt. Ha) Den volym spillvatten som behövs nödavledas vid ett pumphaveri eller bräddning med varaktigheten 3 dygn från spillvattenledningen mellan Liatorp och Älmhult uppskattas till ca 000 m 3. Frekvensen för ett utsläpp av denna volym eller större från någon av de aktuella pumpstationerna intill Möckeln uppskattas till gång på 5 år. Ett haveri i en pumpstation eller en större bräddning från den aktuella spillvattenledningen bedöms kunna resultera förhöjda koncentrationer av mikroorganismer vid (4)

162 det södra vattenintaget, under förutsättning att spillvattnet dräneras till sjöns södra del. Konsekvensen bli då att vattenintaget kan behöva stängas under en period tills utspädning och avdödning medfört tillräckligt låga mikroorganismhalter. Vid ogynnsam vind och strömning kan halterna temporärt bli förhöjda även vid det norra vattenintaget. Den utspädningen och avdödningen som sker under transporten från ett utsläpp i den södra delen av sjön till det planerade vattenintaget i norra delen av sjön bedöms dock vara tillräckligt stor för att det norra intaget i de flesta fall fortfarande kommer att kunna användas. Motsvarande gäller för ett utsläpp i den norra delen av sjön med avseende på intaget i södra delen av sjön. Det planerade norra intaget ligger bättre placerat än det södra, med avseende på kontamination av spillvatten. Färre antal invånare är anslutna till norra delen av ledningen och avståndet mellan pumpstationerna och intaget är betydligt längre än motsvarande avstånd i södra delen av sjön. Ett utsläpp i den norra delen av sjön måste även passera genom den relativt grunda och ö-rika nordöstra delen av sjön, vilket sannolikt kommer att resultera i att en stor del av spillvattnet fastläggs på sjöbotten eller längst stränderna. L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\riskanalys\draft \Rapport_riskanalys doc Mall: Rapport Advanced.dot ver Brand i industrianläggning Uppskattning av frekvens och konsekvens av brand i industrianläggningar redovisas i bilaga 8. Ia) Frekvensen för en stor brand i Möckelns sågverk har uppskattats till gång på 0-00 år. En brand som medför att stora volymer släckvatten tillförs sjön bedöms påverka råvattenkvaliteten på ett sådant sätt att vattenintaget i södra delen av sjön kommer att behöva stängas. Varaktigheten på intagsstoppet är beroende av utspädningen, som i sin tur beror på den vinddrivna strömningen i sjön, samt på den naturliga nedbrytning som sker för vissa föroreningar. En större brand i sågverket bedöms kunna medföra så stora volymer släckvatten att även det norra intaget kommer att kunna påverkas med ett temporärt intagsstopp till följd. Ja)/Ka) Frekvensen för en stor brand vid Möckeln Svenska AB respektive Gemla fabrikers AB har uppskattats till gång på 0-00 år. En brand som medför att stora volymer släckvatten tillförs sjön bedöms påverka råvattenkvaliteten på ett sådant sätt att vattenintaget i den del av sjön (södra eller norra) där utsläppet sker kommer att behöva stängas. Gemla Fabrikers AB och Möckeln svenska AB bedriver sina verksamheter i betong- respektive stenhus och hanterar inte samma mängder brämbart material som Möckelns sågverk. Mängden släckvatten som krävs för att släcka en större brand i dessa anläggningar antas således mindre. Utspädningen av detta släckvatten vid en transport till intagspunkten i motsatt sida av sjön bedöms vara tillräckligt stor för att råvattenproduktionen här ska kunna fortgå. 5 Samlad riskanalys En sammanfattande bild av de olika studerade olycksscenariona redovisas i en riskmatris nedan i figur 2. Ingen värdering har lagts in i de olika färgerna. Det är således upp till användaren och beslutsfattare att avgöra huruvida en risk är acceptabel eller ej (4)

163 Sannolikhet > gång per år 5 gång per -0 år Ha 4 gång per 0-00 år Ja, Ka, Bb Ab, Ba, Ga, Ia 3 gång per år Cb, Db Aa, Ca, Da 2 < gång per 000 år Fb Ea, Fa Påverkat områdes storlek Begränsad del intill utsläppspunkt Stora delar av norra eller södra delen av sjön + liten del av övriga sjön Stora delar av både norra och södra delarna av sjön Konsekvens Tid för återhämtning < vecka < 3 månader > år L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\riskanalys\draft \Rapport_riskanalys doc Mall: Rapport Advanced.dot ver.0 Figur 2. Riskmatris för den fördjupade riskanalysen. De skalor som används i matrisen avseende sannolikhet och konsekvens skall inte ses som absoluta sanningar, utan som ett försök till att uppskatta sannolikhet och konsekvens av olika händelser samt att rangordna dem inbördes. Framförallt vad det gäller påverkansområde och tid för återhämtning av vattentäkten är det mycket svårt att göra en entydig bedömning då det studerade systemet är mycket komplext. Påverkansområdets storlek och återhämtningstiden för vattentäkten är till mångt och mycket beroende på ämnesspecifika egenskaper samt på de väderförhållande som råder vid tiden efter utsläppet. Kraftig vind kan snabbt föra en förorening från en del av sjön till en annan, medan avsaknad av vind kan medföra att delar av sjön kan vara förorenad under en längre tid. 5.2 Osäkerheter vid uppskattning av risker Osäkerheterna i riskbedömningen är relativt omfattande. Ett flertal antaganden har gjorts utifrån begränsade underlag och dessutom är tillgången till relevant statistik inte helt tillfredställande. Exempelvis är de olycksfrekvenser som finns tillgängliga för urspårning med tåg inte helt representativa för dagens järnvägstrafik. Det finns (4)

164 inte heller något statistiskt underlag för att med större säkerhet kunna uppskatta frekvensen av större brand i någon av industrierna i Möckelns närhet. Då inga terrängstudier har utförts har generaliseringar fått göras vid bedömning av vilka väg- och järnvägssträckor som har möjlighet att påverka vattentäkten i händelse av en farligtgodsolycka. De antagna sträckorna är sannolikt längre än de väg- och järnvägsavsnitt som i verkligheten har potential för snabb föroreningstransport till sjön, vilket medför en överskattning av återkomstfrekvens av dessa olycksscenarion. Bedömningar av spridning och utspädning i sjön är behäftade med stora osäkerheter. De strömningsundersökningar som tidigare utförts i sjön visar att en förorening snabbt kan ta sig från en sida av sjön till en annan. Huruvida detta sker är beroende på vindhastighet och vindriktning i samband med utsläppet i sjön. Det är således mycket svårt att utföra uppskattningar av påverkansområde och utspädning av föroreningar vid ett framtida utsläpp. För att hantera osäkerheterna och för att öka sannolikheten att vara på den säkra sidan har aktuella antaganden gjorts på ett konservativt sätt. I och med detta bedöms osäkerheterna inte leda till att de faktiska riskerna underskattas. 6 Riskreduktion L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\riskanalys\draft \Rapport_riskanalys doc Mall: Rapport Advanced.dot ver.0 6. Reduktion av risker mot befintligt intag Inom ett avstånd av ca 500 m från den befintliga intagspunkten till Älmhults vattenverk finns ett flertal riskkällor såsom hotar förorena råvattnet. De olycksscenarion som bedöms medföra allvarligast konsekvens för den södra delen av sjön är farligtgodsolyckor med stort utläckage på väg 600, väg 592 och på södra stambanan. Återkomsttiden för en allvarlig olycka (oavsett typ) är ca 480 år. Farliggodsolyckor med utsläpps till norra Möckeln är då ej medtagna, sådana kan härutöver komma att påverka uttaget i södra delen av Möckeln vid ogynnsamma vindförhållanden. Det mest frekvent förekommande hotet mot den befintliga intaget i södra Möckeln bedöms vara bräddning alternativt nödavledning av större volymer spillvatten från pumpstationer längs med spillvattenledningen mellan Diö och Älmhult. Pumpstationer längs ledningen bräddar så gott som varje år, och återkomsttiden för en bräddning eller nödavledning av en större volym spillvatten till den södra delen av sjön uppskattas till 5-0 år. Denna risk kan troligtvis reduceras relativt enkelt genom att exempelvis anlägga någon typ av fördröjningsmagasin, infiltration eller våtmark, som hindrar en snabb transport av spillvatten till sjön. Även läckage från en sjöförlagd spillvattenledning utgör ett hot mot det befintliga intaget. Ledningen, som saknar larmfunktion, befinner sig 300 m från intaget och ett oupptäckt läckage bedöms medföra alvarliga konsekvenser för intaget. Återkomsttiden för ett sådant läckage har uppskattats till 9 år. Någon typ av övervakning, exempelvis via tryckmätning, bör installeras för denna ledning för att reducera risken för långvariga läckage. Ytterligare hot mot det befintliga intaget utgörs av spridning av förorenat släckvatten i händelse av en större brand vid Möckelns sågverk eller Möckeln Svenska AB. En grov uppskattning av återkomsttiden för en storbrand i någon av industrierna är 50 år. För att reducera denna risk bör industrianläggningarnas brandskydd ses över och åtgärder vidtas för att möjliggöra för ett omhändertagande av släckvatten från området (4)

165 6.2 Reduktion av risker genom anläggande av sekundärt intag Genom att anlägga ytterligare ett intag i norra delen av Möckeln ökas möjligheten till att utta ett råvatten av god kvalitet även i händelse av ett flertal olycksscenarion i södra delen av sjön. Exempelvis bedöms den utspädningen och avdödningen av mikroorganismer som sker under transporten från ett utsläpp av spillvatten i den södra delen av sjön till det planerade vattenintaget i norra delen av sjön, vara tillräckligt stor för att det norra intaget i de flesta fall fortfarande kommer att kunna användas. Inte heller utsläpp av mindre volymer farligt gods eller släckvatten bedöms kunna transporteras från den södra delen av sjön till intagspunkten i norr i sådan halt att god råvattenkvalitet ej kan uppnås. Området kring norra Möckeln är inte lika tätbefolkat som södra Möckeln vilket innebära att antalet olyckstillbud med möjlighet att påverka vattenkvaliteten är lägre här än för södra delen av sjön. Om intaget läggs vid djuphålet i nordvästra delen av sjön är transportsträckan i vatten mellan intagspunkten och den östra strandkanten, där spillvatten, väg och järnväg finns, betydligt längre än motsvarande avstånd i södra delen av sjön. Detta innebär att en eventuell förorening från östra strandkanten måste transporteras ca 5 km i vatten innan den når den nya intagspunkten, vilket medför relativt goda förutsättningar för sanering, utspädning och naturlig nedbrytning. Den nordöstra delen av Möckeln är dessutom grund och ö-rik, vilket medför goda förutsättningar för fastläggning av föroreningar vid stränder och sjöbotten. De riskscenarion som har störst potential att förorena båda intagen samtidigt bedöms utgöras av farligtgodsolyckor på södra stambanan, väg 600, väg 24, väg 592 och väg 598. Återkomsttiden för en sådan olycka uppskattas till 75 år. Andelen av dessa olyckor som i verkligheten kommer att påverka båda intagen är mycket svår att uppskatta då spridningen i sjön till övervägande del styrs av väderförhållandena vid utsläppstillfället. L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\riskanalys\draft \Rapport_riskanalys doc Mall: Rapport Advanced.dot ver.0 7 Slutsatser och rekommendationer Sammantaget görs bedömningen att ett uttag i den norra delen av sjön är ett mycket bra alternativ till en mer kostsam utbyggnad av ledningsnätet till Växjös nya vattentäkt i Ljungby kommun. Ett nytt intag medför att ett totalt intagstopp från vattentäkten kan undvikas för ett flertal mindre utsläppsscenarion och även för en del större utsläppsscenarion. Det bedöms dock fortfarande finnas olyckor som har potential att påverka de båda intagen samtidigt. Två intag medför sannolikt att tiden för totalt intagsstopp från vattentäkten i händelse av en större olycka avkortas betydligt jämfört med dagens situation med endast en intagspunkt, då det är troligt att vattnet vid åtminstone en intagspunkt håller god kvalitet en tid efter olyckan. För att minska risken ytterligare bör en diskussion föras med vägverket och banverket för att utföra skyddsåtgärder i form av tex täta diken etc. längs med extra utsatta väg- och bansträckor. En alternativ vattenförsörjning från en annan vattentäckt, exempelvis Växjös vattentäkt, innebär dock alltid en större riskreduktion för vattenproduktionen än en extra intagspunkt i samma vattenkropp, då sannolikheten att två oberoende vattentäkter ska slås ut samtidigt är mycket liten (4)

166 8 Referenser L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\riskanalys\draft \Rapport_riskanalys doc Mall: Rapport Advanced.dot ver.0. Dependendability management Part 3: Application guide Section 9: Risk analysis of technological systems, International Standard , International Electrotechnical Commission (IEC), Genéve, Risk management Vocabulary Guidelines for use in standards, Guide 73, International Organization for Standardization (ISO), Genéve, ( ) 4. Påverkan av torvtäkter på sjön Möckeln, ALcontrol Laboratories på uppdrag av Unitorv AB och GeoPro AB, Helgeån 2006, Kommitén för samordnad kontroll av Helgeån, Flödet av farligt gods på järnväg en översiktlig kartering i GIS-miljö, Räddningsverket, ( ) 8. ( ) 9. AB Möckelns sågverk Periodisk besiktning 2006, Finn Miljöteknik AB Projektets startmöte i Älmhult ( ). Närvarande från Älmhults kommun Gatu-/VA-chef Bengt Pettersson samt Stf räddningschef Mikael Jönsson.. ( ) 2. Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 200:30) om dricksvatten 3. Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka, Vägverket publikation 98:064, Farligt gods riskbedömning vid transport Räddningsverket, Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen Bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods Länsstyrelsen i Skåne län 2007:06, Modell för skattning av sannolikhetetn för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen Banverket Rapport 200:5, Telefonsamtal och mailkontakt med Ingemar Braathen (08009), Banverket Marknad, Malmö 8. Telefonsamtal med Kristin Täljsten (08009), Miljökontoret Älmhults kommun 9. Riskidentifiering av urbana VA-system B. Olofsson, H. Tideström, J. Willert. Forskningsprogrammet Urban Water rapport 200:2 - Chalmers Tekniska Högskola, Telefonsamtal med Robert Rosenkvist (08022), länsstyrelsen i Kronobergs län 2. Mailkontakt Stena Recycling (08022) (4)

167 22. Skydd av ytvattentäkter Överväganden och metodik för avgränsningar av skyddsområden Livsmedelsveket Rapport 5/97, Miljöbelastning vid bränder och andra olyckor SRV, Lismedelsverkets föreskrifter (SLVFS 200:30) om dricksvatten reviderad av SLV Telefonsamtal med Anders Lindborg (08029), länsstyrelsen i Kronobergs län 26. Telefonsamtal med Bengt Pettersson (0803), VA-chef för Älmhults kommun 27. Vinddata från SMHIs väderstation i Ljungby för perioden Mailkontakt med Sofia Lind SMHI (08020) (08020) 30. Telefonsamtal med Mikael Jönsson (080204), Stf Räddningschef i Älmhults kommun 3. Ekolodning av och strömmätningar i Möckeln R. Svensson, T. Göransson, T. Erlandsson. Examensarbete vid LTH Oljan är lös - Handbok i kommunalt oljeskydd.räddningsverket 997 L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\riskanalys\draft \Rapport_riskanalys doc Mall: Rapport Advanced.dot ver (4)

168 Bilaga. Allmänt om risk WSP uppdragsnummer: Allmänt om risk I samband med hantering av risker används en rad olika begrepp. Riskanalys finns omnämnt i ett flertal rekommendationer och riktlinjer utan närmare förtydligande vad begreppet innebär. Nedan görs en genomgång av begrepp som kommer att användas samt vilken innebörd de kommer att ha i detta dokument.. Definition av risk Med risk avses en sammanvägning av frekvensen för och konsekvenserna av en oönskad händelse..2 Riskhanteringsprocessen Riskanalys omfattar i enlighet med den internationella standard ()( 2) som beaktar riskanalyser i tekniska system dels riskidentifiering, dels riskuppskattning. Riskidentifieringen är en inventering av händelseförlopp (scenarier) som kan medföra oönskade konsekvenser medan riskuppskattningen omfattar en uppskattning av sannolikhet och konsekvens för respektive scenario som kan ske antingen kvalitativt eller kvantitativt. Efter att riskerna analyserats görs en riskvärdering för att avgöra om riskerna kan accepteras eller ej. Det sista steget i en systematisk hantering av riskerna kallas riskreduktion/kontroll. Här fattas beslut mot bakgrund av den värdering som har gjorts av vilka riskreducerande åtgärder som skall vidtas. I bästa fall kan riskerna elimineras helt medan det dock i de flesta fall endast är möjligt att reducera dem. Figur 3.2. Riskhanteringsprocessen. En viktig del i riskreduktion/kontroll är att se till att föreslagna riskreducerande åtgärder genomförs och följs upp. Uppföljningen ska göras för att kontrollera om de genomförda åtgärderna reducerar riskbilden tillräckligt. Riskhantering avser hela den process som innehåller analys, värdering och reduktion/kontroll (se figur 3.2), medan riskbedömning normalt enbart avser analys och värdering av riskerna..3 Omfattning av riskhantering i projektet För att kvantifiera riskerna för vattentäkten genomförs en studie av det som i figur 3.2 benämns riskanalys omfattande följande moment: Identifiering av scenarier/risker Uppskattning av scenariernas sannolikhet Uppskattning av scenariernas konsekvens Riskhantering Riskanalys Bestäm omfattning Identifiera risker Risk uppskattning Riskvärdering Acceptabel risk Analys av alternativ Riskreduktion/kontroll Beslutsfattande Genomförande Övervakning Riskbedömning

169 Bilaga 2. Kartor WSP uppdragsnummer: Karta över nuvarande skyddsområde för befintligt vattenintag i södra delen av Möckeln.

170 Bilaga 2. Kartor WSP uppdragsnummer: Karta från Vägverket som anger vägnummer samt årsdygnsmedeltrafik för tunga fordon.

171 Bilaga 2. Kartor WSP uppdragsnummer: Karta från länsstyrelsens GIS-databas som visar placeringen av B-anläggningar inom Möckelns närområde.

172 Bilaga 3. Grovanalys WSP uppdragsnummer: Grovanalys Grovanalysen innehåller en riskinventering som syftar till att identifiera vilka riskkällor som finns som skulle kunna påverka råvattenintagen. I grovanalysen diskuteras även riskkällornas relevans och därefter görs ett urval av vilka olycksscenarier som analyseras vidare.. Identifiering och uppskattning av risker Identifiering av scenarier/risker har utförts genom ett platsbesök vid den aktuella vattentäkten samt genom intervjuer med kommunens VA-chef, Stf räddningschef samt personal från kommunens miljökontor och länsstyrelsen i Kronobergslän. Offentliga nätbaserade databaser, exempelvis via länsstyrelsen och SMHI, har också använts. Det underlagsmaterial som ställts till WSPs förfogande har studerats och utifrån intervjuer, underlagsmaterial samt observationer vid platsbesöket har nedanstående risker identifierats. En initial kvalitativ uppskattning och värdering av de identifierade riskerna har utförts i syfte att avgöra riskkällornas relevans för att därefter göra ett urval av vilka olycksscenarier som analyseras vidare. Vid urval av risker för vidare analys har riskkällornas potential att förorena både det befintliga vattenintaget och det planerade intaget beaktats och givits stor vikt... Järnväg Parallellt med Möckelns östra sida löper Södra stambanan (se figur ). På den ca 5 km långa bansträckan mellan Älmhult och Liatorp är avståndet mellan spår och sjökant som mest ca 2 km och som minst endast ett fåtal meter. Längst med Möckelns sydöstra kant passerar järnvägen både genom vattentäktens yttre och inre skyddszon (se bilaga 2). Banan passerar delvis genom sankmark och korsar ett flertal mot sjön rinnande större och mindre vattendrag, varav Helgeå är det största. Södra stambanan är av stor betydelse för den järnvägsburna persontrafiken mellan södra och mellerst Sverige, men är även en betydande transportled för gods inklusive farligt gods. De järnvägsrelaterade olyckor som i första hand kan antas orsaka skada på vattentäkten och de båda råvattenintagen är olyckor där vagnar med farligt gods är inblandade. Statistik från banverket tyder på att huvuddelen av den järnvägsbundna transporten av farligt gods mellan södra och mellersta Sverige passerar Älmhult via Södra stambanan (6). En ungefärlig mängd av ton farlig gods transporteras varje månad längst med Möckelns östra strand (6) (7). Enligt Räddningsverkets statistik, insamlad år 2004, har de olika ingående ämnesgrupperna inom begreppet farligt gods som transporteras på järnväg en ungefärlig fördelning enligt tabell. Tabell. Ungefärlig sammansättning av järnvägsburen farligt godstransport beräknad utifrån statistik från Räddningsverket (7). Ämnen Andel i % av total vikt farligt gods Dieselolja, eldningsolja 30 Kolvätegasblandning (bland annat gasol) 20 Bensin 8 Natriumklorat 2 Väteperoxid 0 Övriga ämnen 0 Baserat på järnvägens ställvis direkta anslutning till vattentäkten samt de stora volymer farligt gods som ryms i en järnvägsvagn bedöms initialt att en olycka med en eller flera farligtgodsvagnar kan få

173 Bilaga 3. Grovanalys WSP uppdragsnummer: stora konsekvenser för vattentäkten. Det stora antalet farligt godsvagnar som färdas på Södra stambanan och den relativt långa sträckan av banan som passerar inom ett litet avstånd från Möckeln, eller vattendrag som mynnar i Möckeln, motiverar också en djupare analys av denna riskkälla...2 Väg Vägsträckor som berör ytvattentäkter är sträckor som passerar ett tillrinningsområde för en ytvattentäkt på ett sådant sätt att utläckage av farligt gods kan skada vattentäkten. Vid en översiktlig kartstudie har följande vägar och vägsträckor bedömts utgöra potentiella risker för vattentäckten: Väg 600 har en liknande sträckning som Södra stambanan parallellt med Möckelns östra kant. Under större delen av den ca 5 km långa sträckan mellan Älmhult och Liatorp går vägen mellan sjökanten och järnvägen, avståndet till sjön är således ofta litet, < km. Ca,5 km öster om Södra stambanan och väg 600 går Väg 23. Väg 23 är större och mer trafikerad än väg 600 men avståndet till sjökanten är större, mellan ca 2 och 3 km. Under en ca 5 km långa sträcka passerar vägen genom ett flertal sanka partier samt korsar större och mindre vattendrag, bland annat Helgeå. Väg 24 passerar norr om Möckeln. På en sträcka av ca 0 km är avståndet till sjökanten som mest ca,5 km och som minst ca 00 meter. Vägen passerar över sanka marker med ett flertal mot sjön rinnande vattendrag varav Aggunnarydsån och Målenån är de största. Sydväst om Möckeln passerar Väg 592. Under en sträcka av ca 3 km är avståndet till sjön som störst ca km och som minst ca 00 m. Nordväst om Möckeln passerar Väg 598. Under en sträcka av ca 0 km är avståndet till sjön som störst ca km och som minst ca 00 m. De vägolyckor som har störst potential att påverka vattentäkten är framför allt olyckor där tunga fordon transporterandes farligt gods är involverade. För att uppskatta den risk som farligtgodstransporter på väg utgör för vattentäkten, det vill säga sannolikheten för och konsekvensen av trafikolyckor, beaktas initialt avståndet till sjön samt hur tungt trafikerade farlederna är. Statistik över årsdygnsmedeltrafik (ÅDT) för tunga fordon har erhållits från vägverkets databaser. I tabell 2 redovisas uppskattade värden av ÅDT för tunga fordon för de vägavsnitt som identifierats i I bilaga 2 visas utdrag ur Vägverkets GIS-databas. Tabell 2. Årsdygnsmedeltrafik för tunga fordon på vägar intill Möckeln. Väg ÅDT tunga fordon Väg Väg Väg Väg Väg Samtliga vägar, med undantag av väg 23, är delvis lokaliserade inom ett avstånd av km från Möckelns strand. Vägarna passerar dessutom flera sanka partier och vattendrag med dränerande riktning mot sjön. Ett stort läckage från en farligtgodstransport bedöms kunna medföra alvarliga konsekvenser för vattentäkten. Avståndet mellan sjön och väg 23 är längre än för övriga vägar, vilket rimligtvis bör innebära att såväl transporttid och utspädning från utsläppspunkt till sjökant är större jämfört med för övriga vägar. Vägen passerar dock över ett flertal vattendrag som kan medföra snabb transport till vattentäkten. Vägen är även betydligt mer trafikerad av tunga fordon än övriga vägar, vilket torde medföra en högre sannolikhet för en olycka med farligt gods.

174 Bilaga 3. Grovanalys WSP uppdragsnummer: Det bedöms initialt att samtliga vägavsnitt utgör sådan risk att de bör analyseras vidare...3 Båttrafik Sjön Möckeln trafikeras inte av några större båtar för gods- eller passagerartransport. Sjön utnyttjas emellertid flitigt för rekreation och fritidaktiviteter. Flera småbåtshamnar och båtplatser finns i sjön, varav en på ett avstånd av ca 500 meter från vattenverkets nuvarande råvattenintag. Inga tankstationer finns utmed sjökanten och all tankning av båtmotorer sker således genom påfyllning via dunk, vilket innebär att relativt små volymer bensin och diesel hanteras i samband med tankning av fritidsbåtar i Möckeln. Det krävs dock små halter bränsle i vatten för att det skall vara otjänligt som dricksvatten, exempelvis endast µg/l för Bensen (2). Ett större läckage från en båtmotor eller läckage i samband med tankning kan utgöra ett temporärt hot för vattentäkten. Inom ett område närmast råvattenintaget får enligt skyddsområdesföreskrifterna för vattentäkten motorer ej onödigtvis brukas. Tankning och handhavande av miljöfarliga vätskor inom detta område får endast ske vid särskild anordnad plats. Detta bör minska sannolikheten för ett läckage i intagets absoluta närhet, men ett utsläpp kan trots detta ej uteslutas. Då tankning sker för hand är det troligt att hanteringen av drivmedel i samband med tankning sker med hjälp av dunkar med en begränsad volym av ca 0 L. Det bränsle som används till båtmotorer är vanligtvis petroleumprodukter med lägre densitet än vatten, exempelvis bensin och diesel, vilket innebär att stora delar av ett eventuellt läckage kommer att flyta på ytan. En viss mängd kommer dock att lösa sig i vattnet. Ett utsläpp av drivmedel i storleksordningen 0 L i intagets närområde bedöms kunna orsaka temporära problem för råvattenkvaliteten vid intaget. Vid en transport över i stort sätt hela sjön till en alternativ intagspunkt i sjöns norra del bedöms processerna avdunstning, naturlig nedbrytning, fastläggning vid stränder och utspädning bli tillräckligt stora för att höga halter kolväten ej skall förekomma vid detta intag. 0 L plötsligt läckage av drivmedel i sjön skall sättas i relation till det diffusa utsläpp av drivmedel som sker från samtliga båtmotorer i sjön. Exempelvis kan äldre 2-taktsmotorer släppa ut hela % av drivmedlet oförbränt till vatten och luft (29). Detta kan troligtvis utgöra ett väl så stort hot för vattentäkten. Eftersom ett läckage från en fritidsbåt initialt inte bedöms kunna påverka de båda intagspunkterna samtidig kommer ingen fördjupad analys att utföras...4 Flygplats Ca 200 meter från Möckelns sydöstra strandkant ligger Möckelns flygplats (se figur ). Flygplatsen är belägen i Sånnaböke mosse som troligtvis dräneras mot Möckeln. Enligt uppgift från miljökontoret är verksamheten på flygfältet mycket liten eller obefintlig. Ingen fördjupad analys utförs för flygplatsen...5 Industrianläggningar Anläggningar som utgör en potentiell risk för vattentäkten har identifierats genom sökning i Länsstyrelsens GIS-databaser samt vid samtal med miljökontor, länsstyrelse och räddningstjänst i Älmhults kommun. Inom ett avstånd av ca 2 km från Möckelns strandkant finns enligt länsstyrelsens GIS-databas inga A- klassade verksamheter, däremot finns 6 B-klassade verksamheter (8). B-klassningen innebär att verksamheterna kräver tillstånd från Miljöprövningsdelegationen (MPD) inom Länsstyrelsen. Anläggningarnas placeringar framgår av bilaga 2. Utöver de B-klassade verksamheterna har tre andra industriverksamheter i Möckelns närområde identifierats som potentiella riskkällor för vattentäkten; Gemla Fabrikers ABs anläggning i Diö, Möckeln Svenska AB samt Torvtäkten i Sånnaböke mosse. Samtliga identifierade industrianläggningar redovisas i tabell 3 nedan.

175 Bilaga 3. Grovanalys WSP uppdragsnummer: Tabell 3. Identifierade industriverksamheter och anläggningar i Möckelns närområde. Anläggningsnamn Ungefärligt avstånd från Möckeln (km) Anmärkningar Stena Aluminium Stena Aluminium återvinner aluminiumskrot. I processen användes år 2006 bland annat ton aluminiumskrot, 3000 to kisel, 3700 ton salt (natrium- och kaliumklorid), 4 ton natriumhydroxid, 875 m 3 eldningsolja och 2 m 3 drivmedel (20). Dagvatten dräneras till en dagvattendamm och därefter vidare via diken till Möckeln. Stena Recycling. Tidigare Gotthards i Älmhult Stena Recycling har en avdelning för inköp intill Stena Aluminium (2). Älmhults fjärrvärmeverk,5 Ca 200 m 3 olja lagras på invallade områden vid fjärrvärmeverket. Dagvattnet leds via dike och kulvertar till Möckeln, via 2 sanka våtmarksområden (25). Äskya avfallsupplag,2 Lakvattnet från avfallsanläggningen leds ut i Drivån med strömningsriktning från Möckeln (8). Möckelns sågverk 0 Dagvatten dräneras i huvudsak direkt till Möckeln (9). Området trafikeras av lastbilar och truckar. Lagring av dieselolja förekommer i en 6 m 3 cistern som är placerad i ett plåtkar (9). Doppningsverksamhet har tidigare bedrivits ca 20 m från Möckelns strandkant. Eventuell förorenad jord i anslutning till tidigare doppningsanläggning kan bidra med ett diffust utsläpp av toxiska ämnen till sjön. Inga utredningar har utförts för att bedöma eventuellt utläckage till sjön (8). Utlakning från upplag av spån och bark utgör en risk, speciellt vid brand och efterföljande släckarbeten då fenolhaltiga ämnen och PAH kan utlakas. Swepart Transmission 2 Swepart Transmission tillverkar växellådor. I processen används skärvätskor och hydrauloljor. Ungefär 20 m 3 olja förvaras i tankar inomhus i avloppslösa utrymmen (8). Gemla Fabrikers AB 0 Gemla Fabrikers AB tillverkar möbler och andra snickeriprodukter. Industrin använder inga större volymer lösningsmedel eller kemikalier. En diesel cistern på,5 m 3 finns inom området (8). Möckelns Svenska AB 0, Möckelns Svenska AB är en mekanisk industri som tillverkar bland annat krossutrustning, siktar och sågverksutrustning. Inga större volymer kemikalier används i processen, men en viss mängd hydraulolja hanteras i anläggningen (8). Området dräneras sannolikt till sjön (8). Sånnaböke torvtäckt Torvtäkten förvarar drivmedel till maskiner i en,5 m3 cistern (8). Mossen är förbunden via sankmark och diken med Möckeln. De anläggningar som bedöms utgöra de största hoten mot vattentäkten är de som ligger just intill sjön, det vill säga Möckelns sågverk, Möckelns Svenska AB och Gemla Fabrikers AB. Ingen av anläggningarna hanterar större mängder kemikalier och de största riskerna bedöms föreligga i samband med brand, då förorenat släckvatten snabbt kan nå vattentäkten. Stena Aluminium hanterar relativt stora mängder kemikalier, varav framförallt eldningsolja och drivmedel bedöms utgöra en risk. Saltet förvaras i kristallin form men kan vid brand lösas upp i släckvatten och transporteras till sjön. Dagvattnet leds via en dagvattendamm och diken till Möckeln vilket innebär att möjligheterna att stoppa föroreningstransporten mot sjön vid eventuella olyckor är större än för anläggningarna just intill sjön. Äskya avfallsupplag dräneras enligt uppgift bort från Möckeln och bedöms således inte utgöra någon stor risk för vattentäkten. Älmhults fjärrvärmeverk hanterar relativt stora mängder olja, men dagvattnet leds en relativt lång väg genom flera sanka våtmarker innan vattnet når Möckeln, och förutsättningarna för naturlig och manuell sanering bedöms därför som goda.

176 Bilaga 3. Grovanalys WSP uppdragsnummer: Övriga anläggningar hanterar små mängder kemikalier och befinner sig mellan 2 km från sjön. Ingen fördjupad analys utförs för dessa anläggningar...6 Bensinstationer Vid bensinstationer kan läckage ske från under jord placerade tankar. Vid modernare bensinstationer är tankarna placerade i tråg. Problem vid bensinstationer kan uppstå vid överfyllning, vid påfyllning av cisterner och vid tankning av bilar. Vid överfyllning kan petroleumprodukter ta sig till dagvattensystemet och vidare ut till vattendrag. Oljeavskiljare finns ofta vid bensinstationer, men brist på tillsyn och skötsel kan förorsaka dålig avskiljningsgrad. Inga bensinstationer finns inom ett avstånd av km från strandkanten (8). Förutsättningarna för att stoppa eventuell plötslig föroreningstransport från bensinstation är således relativt goda. Ingen fördjupad analys utförs avseende bensinstationer...7 Avlopp En sjöförlagd spillvattenledning för anslutning av bland annat en restaurang och Sjöstugans campingplats till Älmhults spillvattennät passerar ca 300 meter från vattentäktens nuvarande råvattenintag. Under sommarmånaderna är såväl campingen som restaurangen välbesökt, varpå den producerade volymen spillvatten kan bli ansenlig. Ytterligare en sjöförlagd spillvattenledning leder avloppsvatten från Möckelnsnäs till Stenbrohult. Ett oupptäckt läckage på någon av ledningarna utgör en risk för vattentäkten, eftersom spillvatten kan innehålla höga koncentrationer av patogena mikroorganismer. Spillvatten från tätorterna längst med Möckelns östra strand, Liatorp, Diö mfl., transporteras i en trycksatt spillvattenledning till Älmhults reningsverk. Ett läckage med snabbt utflöde till Möckeln, exempelvis vid haveri och nödavlopp i pumpstationer, kan utgöra en risk för vattentäkten. Älmhults reningsverk är placerat söder om, nedströms, Möckeln och bedöms således inte utgöra någon risk för vattentäkten...8 Privata oljecisterner Riskerna i samband med cisterner (oljetankar för uppvärmning) kan delas in i tre moment: Transport av olja till cistern Påfyllning av cistern Läckage från cistern Privata oljecisterner förekommer ofta i äldre fastigheter på landsbygden. Äldre cisterner kan ofta vara av dålig kvalitet och tillsynen är ofta dålig. Enligt skyddsområdesföreskrifterna för vattentäkten får inte inom den inre eller yttre skyddszonen (200 m från stranden) skadliga ämnen såsom petroleumprodukter förvaras, transporteras eller hanteras på ett sådant sätt att risk kan uppkomma för förorening av ytvatten, grundvatten eller mark. Det finns ingen databas som tillåter enkel sökning av oljecisterner i Möckelns närhet. Ett register finns över inrapporterade fastigheter med oljecisterner, men hur väl detta stämmer med det faktiska läget är okänt (8). Rapporteringen är ofta ofullständig. Längs med Möckelns strand finns gårdar, bostadshus och fritidshus. Volymen av en normalstor cistern är ca,5-3 m 3. Läckage i händelse av cisternhaveri eller dylikt, sker dock i regel inte så att oljan når vattentäkten utan att passera vissa fördröjande barriärer, såsom enskilda avlopp, infiltrationsbäddar eller jord. Om skyddsföreskrifterna följs skall avståndet till sjön som minst vara 200 m. Möjligheten för naturlig nedbrytning och sanering innan oljan når sjön bedöms därför som relativt god och ingen fördjupad analys utförs för privata oljecisterner. Det har antagits att en skyddszon motsvarande den som finns för södra delen av sjön kommer att upprättas för norra delen av sjön vid ett eventuellt nytt vattenintag.

177 Bilaga 3. Grovanalys WSP uppdragsnummer: Transport av olja till cisterner kommer i denna analys upp under vägolyckor...9 Skogsbruk och jordbruk Transporter och spridning av gödnings- och bekämpningsmedel utgör risker i samband med skogsoch jordbruk. Vid en brand i en gård eller lada är risken för spridning av olika ämnen stor. Gödningsoch bekämpningsmedel kan spridas med släckvatten. Tankar med farliga ämnen, exempelvis petroleumprodukter kan gå sönder. Ofta finns svetsaggregat med acetylenbehållare vilka kan medföra svårigheter vid släcknings- och saneringsarbete pga explosionsrisk. Inga uppgifter har erhållits avseende antalet större skogs- eller jordbruksfastigheter inom området. Enligt skyddsområdesföreskrifterna för vattentäkten får inte inom den inre eller yttre skyddszonen (200 m från stranden) skadliga ämnen förvaras, transporteras eller hanteras på ett sådant sätt att risk kan uppkomma för förorening av ytvatten, grundvatten eller mark. En större brand i en gård eller lada på ett avstånd av 200 m från stranden kan vid snabb ytvattentransport av släckvatten utgöra ett hot för delar av vattentäkten. Det är dock troligt att släckvattnet i de flesta fall infiltrerar i jorden innan det når sjön, varvid stora delar av föroreningarna fastläggs. Ingen fördjupad analys utförs för brand i gårdar eller lador intill Möckelns strand. Det har antagits att en skyddszon motsvarande den som finns för södra delen av sjön kommer att upprättas för norra delen av sjön vid ett eventuellt nytt vattenintag...0 Översvämning Antalet översvämningar, och översvämningarnas storlek förväntas öka på grund av ett mildare klimat i norra Europa. Möckeln har på ett flertal lokaler tämligen flacka stränder med bebyggelse av såväl bostäder, fritidshus som industri. Vi ett flertal tillfällen har vattennivån varit förhöjd i Möckeln så att bostäder och industri översvämmats, men inget samband har noterats mellan tillfälliga översvämningar och dålig råvattenkvalitet i dricksvattenproduktionen (26). Generellt har dock Möckelnvattnets färgtal ökat kraftigt på senare år, något som misstänks ha ett samband med bland annat ökad nederbörd i området (26). Direkta hot mot vattentäkten som kan sättas samman med översvämningar är bland annat att dagvatten/spillvatten-ledningar överbelastas och att föroreningar från översvämmade industrifastigheter snabbt kan nå sjön. Översvämningar kan även öka de diffusa utsläppen av humusämnen och närsalter från omgivande skogs- och jordbruksmarker samt öka utlakningen av föroreningar från förorenade områden i sjöns närhet. Ett exempel på ett sådant potentiellt förorenat område är ett område vid Möckelns sågverk där tidigare doppningsverksamhet pågått (se..5). Ökade flöden innebär också snabbare transport av eventuella föroreningar via ytvatten i åar och bäckar. Ökade flöden kan också innebära en högre belastning på byggnader och infrastruktur än vad objekten är dimensionerade för, vilket kan leda till skred som drar med sig vägar och järnvägar. Frekvensen av översvämningar och framför allt vilka konsekvenser de kan få för vattentäkten är mycket svåra parametrar att uppskatta utan att på plats utföra en noggrann översyn över översvämningskänsliga objekt såsom väg- och järnvägssträckor intill sjön och andra vattendrag. Detta ligger dock utanför ramen för detta uppdrag och ingen fördjupad analys av översvämningsrisken utförs..2 Diskussion och slutsats En initial kvalitativ bedömning av de identifierade riskerna har utförts ovan i syfte att avgöra riskkällornas inbördes relevans för att möjliggöra ett urval av vilka olycksscenarier som vidare skall analyseras. Riskkällornas potential att förorena både det befintliga vattenintaget och det planerade intaget har givits stor vikt vid urvalet. Att en riskkälla inte analyseras vidare innebär inte nödvändigtvis att riskkällan medför en obetydlig risk för förorening av vattentäkten, utan endast att andra riskkällor initialt bedömts vara av större betydelse.

178 Bilaga 3. Grovanalys WSP uppdragsnummer: Följande risker analyseras vidare: Farligt godstransporter via järnväg Farligt godstransporter via Väg 23, Väg 600, Väg 24, Väg 592 samt Väg 598 Läckage från sjöförlagd spillvattenledning samt bräddning och nödavlopp från spillvattenpumpstation Brand i industrianläggningar intill Möckeln

179 Bilaga 4. Spridning och konsekvens WSP uppdragsnummer: Spridning och konsekvenser av föroreningar i Möckeln. Konsekvenser på råvattenintag För att utsläpp av föroreningar skall kunna påverka ett råvattenintag i ett ytvattendrag krävs dels att hydraulisk förbindelse finns mellan utsläppspunkten och sjön via vattendrag eller grundvattenflöde, och dels att intagspunkten ligger i ofördelaktig strömnings- eller vindriktning i förhållande till den punkt där föroreningen tillförs sjön. Vilken konsekvens en förorening får på råvattenintaget beror på vilka volymer och koncentration av ämnet som når intaget. Koncentrationen i sig är beroende av ett flertal processer under transporten mellan utsläppspunkten och intaget, exempelvis utspädning, nedbrytning, sedimentation, avdunstning, adsorption etc. Vilka processer som har störst inverkan beror bland annat på ämnesspecifika egenskaper, vattentemperatur och strömningsförhållanden i sjön. Generellt gäller dock att en längre transportsträcka medför en längre transporttid som i sin tur medför ökad utspädning och nedbrytning. En lång transporttid medför också en ökad sannolikhet för en lyckad sanering av föroreningen innan denna når vattenintaget. Den tid som krävs för en lyckad sanering är beroende av föroreningens art, men även beroende på de resurser som finns att tillgå i form av kompetent personal och utrustning..2 Strömning i Möckeln Avgörande för transport och utspädning av föroreningar i sjöar är vattnets rörelse i sjön. Rörelse i sjön beror på tillrinningen och dess storlek i förhållande till sjön, sjöns form, djupförhållande, skiktning i sjön samt vindförhållanden. Möckeln har en teoretisk omsättningstid av ca 50 dagar, det vill säga att det tar ca 50 dagar att byta ut hela Möckelns vattenvolym med nytt vatten. I den teoretiska omsättningstiden antas att allt vatten i sjön deltar i vattenutbytet och att det endast är gammalt vatten som byts ut och ersätts med nytt. Detta är dock inte fallet i verkligheten. Vid stor tillrinning till en flikig sjö kan en snabb genomströmning skapas där endast delar av sjöns totala vattenmassa deltar. I Möckeln, som är en relativt stor flikig sjö med samtliga större inlopp och utlopp i sjöns norra del, är det sannolikt att stora delar av sjön har en mycket liten del i det totala vattenombytet. Det är således inte möjligt att använda den teoretiska omsättningstiden som garant för att sjön är återställd efter en förorening inom 50 dagar. I större sjöar är ofta den vinddrivna strömningen dominerande för föroreningstransport vilket medför att transportriktningen kan variera mycket kraftigt. För att bedöma vilka konsekvenser för ett råvattenintag ett utsläpp i en sjö får krävs således information om strömningsmönster i sjön samt vinddata. Utifrån denna data är det möjligt att beräkna en ungefärlig transporttid mellan en känd utsläppspunkt och ett råvattenintag. Med hjälp av statistik över förhärskande vindriktningar och vindstyrkor är det även möjligt att grovt uppskatta sannolikheten för att ett utsläpp från en punkt i sjön skall nå en annan punkt inom en viss tid. I ett examensarbete utfört vid Lunds Tekniska Högskola 974 har en strömningsmodell för sjön Möckeln tagits fram (3). Modellen baseras på utförda undersökningar med ekolod, strömkors och vindmätare. Undersökningen visar att strömningen i Möckeln till övervägande del är vinddriven. Mätdata från fältunderökningen har behandlats i ett datorprogram som producerat kartor vilka redovisar ungefärliga strömningshastigheter och strömningsriktningar för 4 olika vattendjup (ytan, m, 2m och 3 m) vid ett antal olika vindförhållanden. Strömmarna i sjön kan förenklat beskrivas av en ytlig ström i vindriktningen proportionerlig mot vindhastigheten och en returström i mottsatt riktning med något lägre hastighet längs med botten. Djupet för gränsen mellan den ytliga strömmen och bottenströmmen varierar något i sjön men befinner sig i modellen ca 2 m under ytan. Modellen är användbar för att beräkna hur snabbt en förorening kan spridas från exempelvis en punkt i den södra delen av Möckeln till platsen för det planerade vattenintaget i norra delen av Möckeln, vid

180 Bilaga 4. Spridning och konsekvens WSP uppdragsnummer: en viss vindhastighet och vindriktning. Det är däremot mycket svårt att utifrån modellen säga något om vilken utspädning av föroreningen som sker under transporten. Det finns stora variationer i hur olika ämnen sprids i en sjö. I det enklaste fallet, som gäller för ämnen med låg densitet och låg löslighet i vatten, stannar all förorening på ytan och sprids enbart med vinddrivna strömmar. Ämnen som helt löser sig i vatten kan antas följa med vattnets rörelser och sprida sig i sjön genom både ytliga och djupa strömmar. Ämnen med hög densitet och låg löslighet i vatten sedimenterar eller sjunker och följer med strömmar längst med botten. I många fall uppträder dock ämnen som kombinationer av de tre typfallen ovan. Till exempel kan ett ämnen ha en viss löslighet i vatten vilket medför att stora delar flyter på ytan, men att icke försumbara delar löses i vatten och följer vattenrörelsen i sjön. Detta gäller exempelvis för många typer av petroleumprodukter. En förorening kan också vidhäfta till partiklar och bilda aggregat med högre densitet än vatten som sedimenterar till botten. Vågor och vind hjälper till och påskyndar föroreningens inblandning i vatten och redan efter 3 dygn av ringa sjögång kan exempelvis hela 30% av en oljeförorening vara uppblandad i vattnet (32). När olja, eller annan förorening, väl dispergerat ner i vattnet är den mycket svår att åtgärda. Vågor och vind kan också göra så att föroreningen delas upp i osammanhängande fläckar som kan spridas med olika hastighet. Under delar av året är Möckeln täckt av is, vilket innebär att de vinddriva strömmarna upphör. Cirkulationen i sjön beror då på strömmar som uppkommer genom in- och utflödet i sjön, dels via åar och bäckar, och dels via inflödande grundvatten. I framför allt södra delen av sjön, som saknar större tillopp och utlopp, är cirkulationen och vattenutbytet troligtvis mycket begränsad under perioder då Möckeln täcks av is. Detta kan medföra att en förorening som nått vattnet kan stanna mycket länge och hindra normal dricksvattenproduktion. Istäcket hindrar dock snabb transport till norra delen av sjön, vilket i princip innebär att ett uttag i denna del av sjön, under kontrollerade former, skulle kunna användas ytterligare en tid innan en eventuell förorening når uttaget. Eftersom avdunstning och de flesta naturliga nedbrytningsprocesser hämmas eller avstannar vid is och låg temperatur finns stora delar av föroreningen troligtvis kvar då isen smälter och den vinddrivna strömmen återupptas. Enligt statistik baserad på 5 års vindmätningar vid SMHIs mätstation i Ljungby är den dominerande vindriktningen i området västlig (7,5 % av tiden) följd av vindriktning från sydväst (6.8 % av tiden), syd (2,3 % av tiden) och sydöst (9,0 % av tiden) (27). Övriga 5 vindriktningar har en frekvens av vardera ca 6 8 % av tiden. Under 7 % av tidsperioden har det varit lugnt eller växlande vindriktning i området. Av statistiken framgår också att det mycket sällan blåser kraftiga vindar i området. Under 99, % av tidsperioden har vindhastigheten varit lägre än 6,4 m/s och under 96,7 % av perioden har vindhastigheten varit lägre än 5,4 m/s. Vindhastigheten vid sjöytan är dessutom troligtvis betydligt lägre än den vindhastighet som observeras i mätstationen, då mätstationen enligt uppgift från SMHI mäter vindhastigheten på 0 m höjd (28). Eftersom Möckeln är utdragen i Nord-Sydlig riktning är syd den mest kritiska vindriktningen för en snabb ytlig föroreningstransport från sjöns södra delar till sjöns norra delar. Vid en vind med hastighet 5 m/s från syd tar det enligt strömningsmodellen som redovisats i ovan nämnda examensarbete ca,5 dygn för ytlig transport från sjöns södra kant till en punkt i sjöns norra del i nivå med sjöns utlopp till Helgeå. Motsvarande tid kan antas gälla för en transport i nord-sydlig riktning vid vindar med 5 m/s från norr. Eftersom mellersta delen av sjön är relativt grund och långsmal är det trolig att en förorening ställvis kommer i kontakt med stradzoner och bottensediment, vilket kan innebära en volymreduktion av ämnet i vattnet då delar av föroreningen fastläggas. Framförallt gäller detta om vindarna vrids något åt öst eller väst då den ytliga transporten riktas mot sjöns stränder. Mot vindriktningen går, som tidigare nämnts, en motriktad bottenström. Vid en sydlig vind av 5 m/s tar det enligt modellen ca 4 dygn för en transport vid 2 till 3 meters djup från en punkt i nivå med utloppet i sjöns norra del till strandkanten i södra delen av sjön. I rakt östliga eller västliga vindar är transporten i nord-sydlig riktning mycket begränsad.

181 Bilaga 5. Farligtgodstransport med järnväg WSP uppdragsnummer: Sannolikheten för farligtgodsolycka på den sträcka av Södra stambanan som bedömts kunna påverka vattentäkten har uppskattats med hjälp av den metodik som beskrivs i Banverkets publikation Modell för skattning av sannolikheten för järnvägsolyckor som drabbar omgivningen (6). Frekvensen har beräknats för urspårningsolyckor och plankorsningsolyckor involverande godståg med farligtgodsvagnar. Metoden som används kan enligt banverket (7) tendera att överskatta urspårningsfrekvensen, då de riskintensiteter som används i metoden ej är uppdaterade på ett antal år. Det är även troligt att metoden ytterligare överskattar frekvensen av urspårning på Södra stambanan, då Södra stambanan är av bästa kvalitet medan använda riskintensiteter är beräknade som ett genomsnitt där även järnvägar av något sämre kvalitet inkluderas. Metoden bedöms dock i dagsläget utgöra det bästa tillvägagångssättet för uppskattning av järnvägsolyckor. De indata som krävs för att kunna skatta frekvensen för järnvägsolycka med farligt godsvagnar som sker genom urspårning och i plankorsningar är: Den studerade sträckans längd (km); uppskattad till 5 km Totalt antal godståg innehållande farligt gods som passerar den studerade sträckan under den tidsperiod som skattningen avser (tåg/år); uppskattat till tåg/år (70/dygn) Totalt antal godsvagnar samt farligt godsvagnar som passerar den studerade sträckan under den tidsperiod som skattningen avser (vagnar/år); uppskattat till vagnar/år (2000/dygn) varav farligtgodsvagnar/år (50/dygn) Vagntyp; antaget 50% boggivagnar och 50% 2-axlade vagnar Antal vagnaxlar per vagn; antaget 4 st/boggivagn; 2 st/ 2-axlad vagn Spårkvalitet; antaget A (utav A, B, och C) Antal plan korsningar; inga (7) Den studerade sträckans längd har antagits till 5 km vilket motsvarar bansträckan mellan Älmhult och Liatorp där avståndet mellan spår och sjökant som mest är ca 2 km och som minst endast ett fåtal meter. Då det intill järnvägen på denna sträcka förekommer flera partier med sankmark och ett flertal större och mindre vattendrag med riktning mot sjön har det bedömts att en olycka inom det studerade området kan medföra stora konsekvenser för råvattentäkten. Sträckan Älmhult Liatorp är dubbelspårig av god kvalitet och på sträckan förkommer inga plankorsningar (7). Det totala antalet godståg innehållande farligt gods som passerar sträckan varje dygn har antagits vara 70 st, innehållande totalt 2000 vagnar varav 50 vagnar medför farligt gods. Siffrorna baseras på en prognos av trafiklödet på Södra stambanan genom Lund år 2020 och är hämtade från Länsstyrelsen i Skåne läns publikation Riktlinjer för riskhänsyn i sammhälsplanneringen bebyggelse planering intill väg och järnväg med transport av farligt gods (5). Då övervägande del av den volym farligt gods som passerar Lund på Södra stambanan även passerar Älmhult enligt statistik för år 996 och 2006 från SRV (6)(7) bedöms siffrorna som användbara, då bättre statistik ej erhållits. I brist på uppgifter om godstågens sammansättning har 50 % av vagnar antagits vara boggivagnar med fyra vagnaxlar per vagn och övriga 2-axlade vagnar. Spårkvaliteten på Södra stambanan har antagits vara kvalitetsklass A. Data (riskintensiteter) från modellen är: Rälsbrott 5,0*0 - / vagnaxelkm Solkurvor,0*0-5 / spårkm Spårlägesfel 4,0*0-0 / vagnaxelkm Lastförskjutningsfel 4,5*0-0 / vagnaxelkm Vagnfel 9,0*0-0 / vagnaxelkm Annan orsak 5,7*0-8 / tågkm Okänd orsak,4*0-7 / tågkm

182 Bilaga 5. Farligtgodstransport med järnväg WSP uppdragsnummer: I genomsnitt omfattar en urspårning 3,5 vagnar (4). Enligt ovan utgör farligt godsvagnar ca 7,5 % av det totala antalet godsvagnar. Sannolikheten att en eller flera av de inblandade godsvagnarna i en urspårning innehåller farligt gods är -(-0,075) 3,5 = 0,24 = 24 %. Då riskintensiteter från modellen multipliceras med respektive exponeringsvariabel och summeras blir den förväntade olycksfrekvensen där farligt godsvagnar är involverade 0,050 urspårningar per år, dvs. ungefär en olycka på 20 år. Om det går hål på en tank eller ej beror på flera faktorer varav den viktigaste är tankens konstruktion. Idag finns det två huvudtyper av tankar i trafik; tunnväggiga för transport av vätskor vid atmosfärstryck samt tjockväggiga för transport av gaser i övertryck (6). Sannolikheten för en punktering av tanken vid urspårning uppskattas till 0,25 vid tunnväggig tank och 0,0 vid tjockväggig tank och sannolikheten för ett stort hål i tanken uppskattas till 0,05 vid tunnväggig tank och 0,0 vid tjockväggig tank (6). Då det för vattentäkten är vätskor som bedöms utgör den största risken, och dessa ofta transporteras i tunnväggiga tankar används 0,25 och 0,05 i vidare beräkningar. Andelen farligt godstransporter innehållande vätska av den totala volymen farligt gods transporterad på järnväg antas vara 70 %. Den förväntade årliga olycksfrekvensen som medför en punktering av en tank med utläckage av vätska från en olycka med farligt gods inom den studerade sträckan uppskattas då till 0,00875 (0,050*0,7*0,25) viket motsvarar en olycka på 4 år. Den förväntade årliga olycksfrekvensen som medför ett stort utläckage av en vätska från en olycka med farligt gods inom den studerade sträckan uppskattas då till 0,0075 (0,050*0,7*0,05) viket motsvarar en olycka på 570 år. Volymen farligtgodsvätska som läcker ut vid ett stort utläckage från en järnvägsvagn kan vara i storleksordningen m 3. Vid ett litet till medelstort utsläpp, som antas ske vid en punktering av tank, kan det röra sig om storleksordningen 0,3-4 m 3 (4). Den relativt grova indelningen av järnvägen i en homogen sträcka samt den begränsade information som finns tillgänglig avseende ytvatten, tillflöden, grundvattennivåer, höjddata och jordarter möjliggör ingen noggrann analys av transporttiden från utsläppspunkten till sjökanten. En grov uppskattning av transporttiden kan utföras under förutsättning att man antar att utsläppet når ett ytvattendrag. Medelhastigheten för ytvattendrag ligger ofta mellan 0,2 och 0,6 m/s (22). Transporttiden för ett utsläpp som transporteras med ytvattnets medelhastighet en transportsträcka av 2 km kan då uppskattas till mellan och 3 timmar. I vidare konsekvensanalys används det konservativa antagandet att utsläppet vid varje olycka når sjön Möckeln. För stora delar av sträckan innebär detta en grov överskattning av kvantiteten förorening som når sjön, eftersom delar av föroreningen kommer att passera och fastläggas i jord och vattendrag. För att öka detaljeringsgraden av konsekvensanalysen krävs utökad information avseende ytvatten, tillflöden, grundvattennivåer, höjddata och jordarter. Ett platsbesök och inventering av övergångar vid ytvattendrag är också nödvändigt för att kunna avgöra vilka delar av sträckan som är mest kritiska för en snabb transport till sjön. Då den uppskattade frekvensen är i direkt proportion mot längden av den studerade järnvägssträckan är det möjligt att förfina analysen genom att vid platsbesök undersöka hur stor del av sträckan som står i direkt hydraulisk förbindelse till sjön. Är förutsättningarna för en direkttransport av föroreningarna via vatten god endast för /0-del av den tidigare studerade sträckan kan den beräknade återkomsttiden antas vara 0 gånger så lång. Ungefär halva den studerade järnvägssträckan passerar Möckeln på ett sådant sätt att ytvattnet bedöms dräneras till Möckelns södra del. Övrig sträcka bedöms dräneras åt Möckelns norra del. Hur utsläppet sprids i sjön beror bland annat på vilken typ av ämnen det rör sig om, vindförhållande och isförhållande (se bilaga 4). Oavsätt om det rör sig om bensin, eldningsolja, fenol, svavelsyra eller annan farligtgodsvätska kommer vid ett stort tankhaveri stora delar av sjön att kunna påverkas, dels på grund av den stora volym som ett läckage innebär och dels beroende på de låga halter av toxiska ämnen som är skadliga för hälsa och miljö. Konsekvensen bedöms bli att råvattenintaget i den del (norra eller södra) av sjön som utsläppet sker i måste stängas. Det kan heller inte uteslutas att även ett intag i motsatt del av sjön måste stängas en kort tid därefter. Vid ofördelaktiga vindförhållande kan transport ske mellan norra och södra delen av sjön inom,5 dygn. Hur länge intagen måste vara avstängda är delvis beroende på saneringsåtgärder och naturlig nedbrytning, men också till stor del

183 Bilaga 5. Farligtgodstransport med järnväg WSP uppdragsnummer: beroende på väderförhållandet efter utsläppet. Vindstilla förhållanden medför en liten cirkulation av vattnet i sjön, vilket medför att en förorening som lösts upp i vattnet kan stanna inom en del av sjön en längre tid. Även ett istäcke gör att strömmarna i sjön är mycket begränsade. Ett utsläpp i södra delen av sjön bedöms ha större möjlighet att påverka båda intagen samtidig än ett utsläpp i norra delen av sjön. Detta beror på att vindar från söder är vanligare än nordliga vindar, vilket medför att ett utsläpp i södra delen har större möjligheter att spridas i hela sjön än ett utsläpp i norra delen av sjön. Möckelns huvudutlopp ligger i norra delen av sjön vilket innebär att en förorening i norra delen av Möckeln, under fördelaktiga vindförhållanden, skulle kunna strömma i riktning mot utloppet utan att föras ner i södra delen av sjön. Sker utsläppet till norra delen av sjön kommer föroreningen även att tvingas transporteras genom den relativt grunda och örika nordöstra delen av Möckeln, vilket innebär ökad kontakt med bottensediment och strandkanter, med trolig ökad fastläggning till följd. Vid en punktering av tank, med utläckage av 0,3 4 m 3, bedöms konsekvensen bli att vattenintaget i den del av sjön som utsläppet sker i kommer att behöva stängas under en period tills sanering, utspädning och nedbrytning reducerat halterna i vattnet. Om ett utsläpp i storleksordningen 4 m 3 släpps ut vid Möckelns sydöstra eller nordöstra strand bedöms att förutsättningarna till sanerig i kombination med naturlig fastläggning och utspädning av ämnet sannolikt resulterar i låga föroreningshalter vid råvattenintaget i motsatt del av sjön. Om ämnet flyter bedöms att en stor del kan fångas upp med länsor och om ämnet löser sig i vatten kommer utspädningen att bli stor då ämnet transporteras genom i stor sätt hela sjön. Vid antagandet att 4 m 3 av ämnet, under transporten från utsläppspunkten till råvattenintaget i motsatt sida av sjön, löser sig i /0 av Möckelns totala vattenvolym blir utspädningen i storleksordningen : Det kan dock aldrig helt uteslutas att en kombination av ämnesspecifika egenskaper och ogynnsamt väderförhållande kan resultera i en spridning av föroreningen på ett sådant sätt att även intaget på motsatt sida sjön påverkas.

184 Bilaga 6. Farligtgodstransport vid väg WSP uppdragsnummer : Sannolikheten för farligtgodsolyckor på vägnätet har uppskattats med hjälp av metodiken i Vägverkets publikation 98:064 Förorening av vattentäkt vid vägtrafikolycka (3). Sannolikheten för vägtrafikolycka med farligtgodstransport i allmänhet, P 0, beräknas enligt följande formel: P 0 = N * Q * L * 365 * F * 0-6 där: N = antalet farligtgodstransporter i medeltal per dygn Q = olyckskvot (antal olyckor/miljon fordonskilometer) L = längd för berörd vägsträcka (km) F = antal fordon per olycka För beräkningarna har schablonvärden för styrande faktorer ansatts utifrån information om bebyggelse, vägtyp, vägbredd och hastighetsbegränsning. Använda schablonvärden har hämtats från Beräkningsmatris för olycka med farligtgodsfordon efter bebyggelse, hastighetsbegränsning och vägtyp från referens 3. För att beräkna antalet farligtgods transporter i medeltal per dygn har använts, i brist på mer detaljerade uppgifter, vägverkets schablonvärde 0,03, som beskriver andelen petroleumtransporterande fordon av samtliga tunga fordon. Följande relation har således använts: N = ÅDT TF * 0,03 där: ÅDT TF = årsdygnsmedeltrafik tunga fordon Antalet fordon per olycka, F, har ansatts till,8 i tätort respektive,5 på landsbygd (3). Som approximation av sannolikheten för utläckage av farligt gods i händelse av olycka, P u, har schablonvärden baserade på bebyggelse, vägtyp, vägbredd och hastighetsbegränsning använts. Schablonvärden härstammar från referens 3. De analyserade vägarna har i denna utredning representerats av de hastighetsbegränsning, vägbredd, bebyggelse, vägtyp och ÅDT TF som redovisas i tabell. Val av dessa parametrar har baserats på information från vägverket om de aktuella vägavsnitten. I de fall då hastighetsbegränsningarna varierat längs den studerade sträckan har en hastighet ansatts som bedömts representera den totala sträckan. Tabell. Beskrivning av vägavsnitt intill Möckeln. Väg nr: Bebyggelse Vägtyp Hastighet Väg 23 Landsbygd Vanlig väg > 8 m 90 Väg 600 Landsbygd Vanlig väg 70 Väg 24 Landsbygd Vanlig väg < 8 m 90 Väg 592 Landsbygd Vanlig väg < 8 m 90 Väg 598 Landsbygd Vanlig väg 70 Ansatta parametervärden samt beräknade sannolikhet för utläckage av farligt gods, P, redovisas för varje väg i tabell 2. Den beräknade återkomsttiden, /P, visar hur många år det teoretiskt går mellan varje olycka som leder till utläckage av farligt gods på respektive vägsträcka.

185 Bilaga 6. Farligtgodstransport vid väg WSP uppdragsnummer : Tabell 2. Ansatta parametervärden samt beräknade sannolikhet och återkomsttid för utläckage av farligt gods. Väg nr: ÅDT TF N Q L (km) F P u P=P 0 *P u Återkomsttid (år) = /P Väg ,3 0,35 5,5 0,28 0, Väg ,2 0,8 5,5 0,5 0, Väg ,3 0,35 0,5 0,28 0, Väg ,8 0,35 3,5 0,28 0, Väg ,5 0,8 0,5 0,5 0, Längden, L, av varje vägavsnitt, med undantag av väg 23, är längden på de sträckor som bedömts befinna sig inom ca till,5 km avstånd från Möckelns strandkant. Då det intill vägarna förekommer mycket sankmark och ett flertal större och mindre vattendrag med riktning mot sjön, särskiljt utmed sjöns nord- och ostsida, har det bedömts att en olycka inom det studerade området kan medföra stora konsekvenser för råvattentäkten. För väg 23 har den vägsträcka inom ca 3 km avstånd från sjökanten studerats. Den relativt höga trafikbelastningen av tunga fordon på väg 23 har medfört att det bedömts vara viktigt att ta med väg 23 i analysen, trots det längre avståndet från sjön. Det längre avståndet medför att såväl transporttid och utspädning av föroreningar från utsläppspunkt till sjökant är större jämfört med för övriga vägar. Vägen passerar dock över ett flertal vattendrag som kan medföra snabb transport till vattentäkten. Volymen farligtgodsvätska som läcker ut vid ett stort utläckage från en tankbil kan vara i storleksordningen m 3. Vid ett litet till medelstort utsläpp, som antas ske vid en punktering av tank, kan det röra sig om storleksordningen 0,3-4 m 3 (4). Andelen olyckor som leder till ett stort läckage beror bland annat på om det rör sig om en tankbil med eller utan släp. Vid olyckor som resulterar i läckage av farligt gods från vägfordon antas att 50 % leder till ett stort utsläpp och 50% leder till ett litet eller medelstort utsläpp. Detta motsvarar den frekvens som anges i referens 3 för utsläppsfördelningar för tankbil med släp. Återkomsttiden för ett stort respektive litet/medelstort läckage blir således dubbelt så lång som den i tabell 2 angivna återkomstitiden. Den relativt grova indelningen av vägsträckorna samt den begränsade information som finns tillgänglig avseende ytvatten, tillflöden, grundvattennivåer, höjddata och jordarter möjliggör ingen noggrann analys av transporttiden från utsläppspunkten till sjökanten. En grov uppskattning av transporttiden kan utföras under förutsättning att man antar att utsläppet når ett ytvattendrag. Medelhastigheten för ytvattendrag ligger ofta mellan 0,2 och 0,6 m/s (22). Transporttiden för ett utsläpp som transporteras med vattnets medelhastighet en transportsträcka av,5 km kan då uppskattas till mellan ca 45 minuter och 2 timmar. Dubbla tiden gäller för en transportsträcka av 3 km. I vidare konsekvensanalys används det konservativa antagandet att utsläppet vid varje olycka når sjön Möckeln. Undantag är väg 23 vars längre transportsträcka till sjön motiverar en särbehandling. För stora delar av sträckorna innebär detta en grov överskattning av kvantiteten förorening som når sjön, eftersom delar av föroreningen kommer att passera och fastläggas i jord och vattendrag. För att öka detaljeringsgraden av konsekvensanalysen krävs utökad information avseende ytvatten, tillflöden, grundvattennivåer, höjddata och jordarter. Ett platsbesök och inventering av övergångar vid ytvattendrag och diken längst vägkanterna är också nödvändigt för att kunna avgöra vilka delar av sträckorna som är mest kritiska för en snabb transport till sjön. Då den uppskattade frekvensen är i direkt proportion mot längden av den studerade vägsträckan är det möjligt att förfina analysen genom att vid platsbesök undersöka hur stor del av sträckan som står i direkt hydraulisk förbindelse med sjön. Är förutsättningarna för en direkttransport av föroreningarna via vatten god endast för /0-del av den tidigare studerade sträckan kan den beräknade återkomsttiden antas vara 0 gånger så lång. Ett utsläpp på väg 24 och 598 bedöms dräneras åt norra delen av sjön. Ett utsläpp på väg 59 bedöms dräneras till södra delen av sjön. Ungefär halva de studerade vägsträckorna av väg 23 och väg 600

186 Bilaga 6. Farligtgodstransport vid väg WSP uppdragsnummer : passerar Möckeln på ett sådant sätt att ytvattnet bedöms dräneras till Möckelns södra del. Övrig delar av sträckorna bedöms dräneras åt Möckelns norra del. Konsekvenserna för råvattentäkten vid ett stort respektive ett litet/medelstort läckage från farligtgodsolyckor på vägarna intill Möckeln bedöms bli ekvivalent med motsvarande utsläpp av farligtgods från järnvägsolyckor, se bilaga 5. Vid ett stort utsläpp vid väg 23 bedöms att förutsättningen för sanering samt naturlig fastläggning och nerbrytning är bättre än för övriga sträckor. Konsekvensen bedöms således inte bli lika omfattande. Ett utläckage intill något ytvattendrag bedöms dock fortfarande kunna medföra konsekvenser för de båda råvattenintagen.

187 Bilaga 7. Läckage av spillvatten WSP uppdragsnummer: Den sjöförlagda spillvattenledningens längd mellan Sjöstugans campingplats och Möckelns östra strandkant är ca 550 m. Antalet allvarliga ledningsbrott på spillvattenledningar i svenska urbana system uppskattas enligt en forskningsrapport vid Chalmers Tekniska Högskola till 0,2 rörbrott per 0 km ledning och år (9), vilket medför att den förväntade frekvensen av alvarligt läckage på den aktuella spillvattenledningen uppskattas till 0,0 rörbrott per år, motsvarande ett alvarligt rörbrott per 9 år. För att uppskatta konsekvensen av ett utsläpp måste vissa antaganden göras avseende varaktighet av utsläpp, antal anslutna personekvivalenter, producerad mängd avloppsvatten samt spridningsutbredning i sjön. Utsläppets varaktighet beror på hur snabbt utsläppet upptäcks samt tiden det tar att stoppa flödet i ledningen. Enligt uppgift drivs ledningen i privat regi och kommunen har ingen övervakning av ledningen. Det är därför möjligt att ett läckage från ledningen skulle kunna pågå en hel sommarsäsong utan att någon åtgärd vidtas (26). Överlevnaden för patogena mikroorganismer i vatten varierar mellan ett fåtal dagar för vissa bakterier till veckor och månader för vissa protozoer och virus. Ett kontinuerligt avloppsläckage under en längre tidsperiod kan således resultera i stora ansamlingar av patogena mikroorganismer. Antalet anslutna till ledningen varierar kraftigt under året eftersom campingplatsen endast är öppen på sommaren. Nedan görs en grov konsekvensuppskattning med följande antaganden: o Utsläppets varaktighet antas vara månad o Antal anslutna antas vara 500 o Producerad mängd avloppsvatten/ansluten antas vara 0,2 m 3 /dygn Den totala utsläppsvolymen blir då ca 3000 m 3 orenat spillvatten. Grovt kan uppskattas att den södra delbassängen av sjön utgör /3 av sjöns totala volym. Om m 3 spillvatten sprids ut i hela denna del av sjön blir utspädningen ca : Vid dålig cirkulation av sjövattnet i sjöns södra delbassäng blir utspädningen betydligt lägre. Det bedöms att ett långvarigt utsläpp från ledningen kommer att leda till att halten mikroorganismer i råvattnet kommer att bli för hög vid det befintliga vattenintaget, vilket kommer att innebära en temporär stängning av vattenintaget. Varaktigheten på intagsstoppet kommer att bero på hur lång tid det tar att upptäcka och stoppa utsläppet samt hur sjön omsätts perioden efter utsläppet. Vid ogynnsam vind och strömning kan halterna temporärt bli förhöjda även vid det norra vattenintaget. Den relativt långa transportsträckan, ca 5 km, kommer dock att medföra en relativt stor utspädning och avdödning. På grund av det korta avståndet, ca 300 m, mellan spillvattenledningen och det befintliga vattenintaget kan även ett kortvarigt läckage medföra kraftigt förhöjda halter mikroorganismer i råvattnet vid intagspunkten. Den begränsade volym spillvatten som läcker ut vid ett kortvarigt läckage kommer dock relativt snabbt spädas ut i sjön och ett eventuellt intagsstopp bedöms inte behöva vara långvarigt. Ytterligare en sjöförlagd spillvattenledning förbinder ca 5 hushåll och en restaurang vid Möckelnsnäs med det övrig kommunala nätet. Avståndet mellan ledningen och det befintliga vattenintaget är här ca 5,5 km varvid en stor utspädning uppnås innan spillvattnet når intaget. Denna ledning är övervakad av kommunen via tryckmätare, vilket medför att ett utsläpp upptäcks och åtgärds inom ca dygn (26). Det begränsade antalet anslutna, den korta varaktigheten av ett utsläpp samt den långa transportsträckan medför att denna spillvattenledning inte bedöms utgöra något större hot mot råvattenintagen. På spillvattenledningen mellan Liatorp och Älmhult finns 5 pumpstationer. Ledningen är avsedd för spillvatten, men oavsiktligt tar ledningen även emot en del dagvatten. Ca 800 personer är anslutna till ledningen som har ett flöde av ca 3-4 l/s. Pumpstationerna har möjlighet till bräddning eller nödavlopp vid för hög hydraulisk belastning eller pumphaveri. Spillvatten transporteras då minst 200 m i dike innan det når sjön (26).

188 Bilaga 7. Läckage av spillvatten WSP uppdragsnummer: Ett totalhaveri i en pumpstation innebär att spillvatten endast kan pumpas till stationen och inte därifrån, med resultatet att spillvattnet måste nödavledas. Frekvensen av totalhaveri i pumpstationer kan uppskattas till 0,025 haveri/år och bedöms ta något dygn att åtgärda (9). Bräddning sker normalt vid kraftig nederbörd då stora volymer dagvatten kan leta sig in i spillvattennätet. Av den totala bräddvolymen är det således ofta bara en liten andel som utgörs av rent spillvatten. Varaktigheten av ett bräddtillfälle kan vara allt från några timmar till flera dygn. Bräddning från den aktuella ledningen sker i stort sätt varje år (26). Den volym spillvatten som behövs nödavledas vid ett pumphaveri eller bräddning i 3 dygn uppskattas till ca 000 m 3. Frekvensen för ett utsläpp av denna volym eller större från någon av de aktuella pumpstationerna uppskattas här till gång på 5 år. En del av spillvattnet kommer att sedimentera under transporten via diket till sjön och utanför dikets utlopp i sjön. Avståndet mellan utloppet för den pumpstation som ligger närmast det befintliga vattenintaget, pumpstationen vid Möckeln, och vattenintaget är ca 200 m. avståndet mellan pumpstationerna som har utlopp i norra delen av sjön och det planerade vattenintaget är mellan och m. Ett haveri i en pumpstation eller en större bräddning från den aktuella spillvattenledningen bedöms kunna resultera förhöjda koncentrationer av mikroorganismer vid det södra vattenintaget, under förutsättning att spillvattnet dräneras till sjöns södra del. Konsekvensen bli då att vattenintaget kan behövas stängas under en period tills utspädning och avdödning medfört tillräckligt låga mikroorganismhalter. Den utspädning och avdödning som sker under transporten från ett utsläpp i den södra delen av sjön till det planerade vattenintaget i norra delen av sjön bedöms dock vara tillräckligt stor för att det norra intaget i de flesta fall fortfarande kommer att kunna användas. Motsvarande gäller för ett utsläpp i den norra delen av sjön med avseende på intaget i södra delen av sjön. Det planerade norra intaget ligger bättre placerat än det södra, med avseende på kontamination av spillvatten. Färre antal invånare är anslutna till norra delen av ledningen och avståndet mellan pumpstationerna och intaget är betydligt längre än motsvarande avstånd i södra delen av sjön. Ett utsläpp i den norra delen av sjön måste även passera genom den relativt grunda och ö-rika nordöstra delen av sjön, vilket sannolikt kommer att resultera i att en del av spillvattnet fastläggs på sjöbotten eller längst stränderna.

189 Bilaga 8. Släckvatten WSP uppdragsnummer: Ingen av de identifierade anläggningarna intill Möckeln hanterar större mängder kemikalier, men det bedöms ändå att risk föreligger i samband med brand, då förorenat släckvatten snabbt kan nå vattentäkten. Vi en större brand vid någon av anläggningarna kommer en stor del av släckvattnet att rinna rakt ut i sjön. Räddningstjänsten tar vatten från sjön, men har ingen möjlighet att stoppa det använda vattnet från att rinna tillbaks till sjön (30). Möckelns sågverk har stora timmer-, bräd- och spånlager, och en stor brand på sågverket bedöms av räddningstjänsten kräva minst m 3 släckvatten, i extremfall uppemot 000 m 3 (30). Av denna volym kommer en stor del att förångas i kontakt med eld och värme. Anläggningarna och mängden brännbart material som hanteras vid Gemla fabrikers AB och Möckeln Svenska AB är betydligt mindre än vid Möckelns sågverk. Ett släckvattens innehåll varierar i halt och föroreningsart beroende framför allt på vilka ämnen som brinner eller som förekommer inom brandområdet. Andra faktorer som påverkar innehållet är syretillgång under branden, samt vilket släckmedel som används vid bekämpning. Studier av släckvattens innehåll har utförts i Räddningsverkets regi där släckvatten från 23 större bränder eller olyckor har analyserats (23). Studien tyder på att det generellt förekommer höga halter av polyaromatiska-kolväten (PAH) i släckvatten oavsett vilken typ av anläggning som brinner. Även förorening av volatila organiska kolväten (VOC) samt tungmetaller är vanligt förekommande i de analyserade släckvattnen. Om bränslet innehåller klor kan även svårnedbrytbara dioxiner bildas. För fyra av de släckvatten i studien som innehöll högst PAH-halt beräknades utifrån ingående fördelning av PAH en toxicitetsekvivalent med benso(a)pyren som referensämne. Halterna PAH i släckvattnen motsvarade halter av benso(a)pyren mellan 20 µg/l. Detta kan jämföras med rådande gränsvärde för dricksvatten för benso(a)pyren som är 0,0µg/l. Således krävs för ett släckvatten innehållande 20 µg/l en utspädning i storleksordningen på för att vattnet skall anses som tjänligt. 500 m 3 släckvatten med PAH-halt 20 µg/l skulle behöva spädas ut med m 3 sjövatten för att uppnå gränsvärdet för tjänligt dricksvatten, vilket volymmässigt är /3-del av Möckelns totala volym. Avståndet mellan Möckelns sågverk/möckeln Svenska AB och det befintliga vattenintaget är ca 300 m. Avståndet mellan Gemla Fabrikers AB och det planerade vattenintaget är ca m. En brand som medför att stora volymer släckvatten tillförs sjön bedöms påverka råvattenkvaliteten på ett sådant sätt att ett intag i den del av sjön (södra eller norra) där utsläppet sker kommer att behöva stängas. Varaktigheten på intagsstoppet är beroende av utspädningen, som i sin tur beror på den vinddrivna strömningen i sjön, samt på den naturliga nedbrytning som sker för vissa föroreningar. En större brand i sågverket bedöms kunna medföra så stora volymer släckvatten att även det norra intaget kommer att kunna påverkas med ett intagsstopp till följd. Gemla Fabrikers AB och Möckeln svenska AB bedriver sina verksamheter i betong- respektive stenhus och hanterar inte samma mängder brännbart material som Möckelns sågverk. Mängden släckvatten som krävs för att släcka en större brand i dessa anläggningar antas således vara mindre. Utspädningen av detta släckvatten vid en transport till intagspunkten i motsatt sida av sjön bedöms vara tillräckligt stor för att råvattenproduktionen här ska kunna fortgå. En generell frekvens av större bränder inom industrier är mycket svår att uppskatta eftersom den beror på ett flertal faktorer såsom typ av verksamhet, maskinpark, kemikaliehantering, lagervolym, larmfunktioner och inte minst företagets säkerhetskultur. Många industrier har ännu ej drabbats av större bränder, vilket gör det svårt att prognostisera en brandfrekvens framöver. Räddningstjänsten i Älmhult får årligen ca 2 larm från Möckelns sågverk, varav ett är någon typ av fellarm. Övriga larm är i samband med mindre incidenter som ej kräver större släckningsarbete. Vid samtal med räddningstjänsten i Älmhult har det framkommit att en brand med okänd omfattning har förekommit på sågverket 996 (30). Utifrån denna begränsade information uppskattas frekvensen för en större brand på sågverket vara gång på 0-00 år. Mindre incidenter har förekommit även i övriga 2 industrianläggningar, dock ej lika frekvent. Inga större bränder i dessa anläggningar har framkommit vid samtal med räddningstjänsten (30). Frekvensen för större bränder i dessa industrier uppskattas vara lägre än motsvarande frekvens för Möckelns sågverk, men bedöms ändå falla inom ramen för gång på 0-00 år.

190 Uppdragsnr: (3) PM Ang. Riskanalys av vattentäkt Möckeln Svar till Bengt Petterssons kommentarer i e-post Jag hittar inte där du beskriver skillnaden i spridning vid olika typer av utsläpp typ flytande eller delvis löst. En generell beskrivning av hur olika ämnen kan spridas i en sjö ges i 6:e och 7:e stycket i avsnitt.2 i bilaga I bilaga 3,..3, skriver du om utsläpp av 0 l i närheten av intaget skriver du om temporära problem. Jag uppfattar det som att det krävs stängning. Har jag uppfattat rätt. Temporära problem upplever jag som ganska lindrigt. Ingen utförlig konsekvensanalys har utförts då riskscenariot med läckage av drivmedel från båtolycka inte bedömdes utgör någon av de största riskerna för vattentäkten och då en sådan olycka inte bedömdes kunna påverka båda intagen samtidigt. Man kan i princip tänka sig 2 scenarion:. Båtägare tappar 0 L bensin i sjön och larmar räddningstjänst 2. Båtägare tappar 0 L bensin i sjön men larmar inte räddningstjänst L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\PM svar till Bengts kommentarer.doc Mall: Pm dot ver.0 I det första scenariot bör räddningstjänsten informera VA-kontoret och en stängning av intaget bör ske omedelbart för att undvika att förorening når infiltrationsbäddar och vattenverk. Utsläppet bör undersökas på plats. Stora delar av drivmedlet återfinns troligtvis på yta och om möjlig bör så mycket som möjligt omhändertas med absorbentmaterial eller uppsug. Flera råvattenprov bör tas i och kring vattenintaget för att utreda föroreningshalten i råvattnet. Föroreningshalten, och indirekt varaktigheten på intagsstoppet, kommer till stor del vara beroende av avdunstningsförhållanden, omblandning av vattnet genom strömmar, och utförd sanering. I det andra scenariot upptäcks olyckan troligtvis inte förrän förorening redan nått intaget. Konsekvenserna av ett sådant scenario beror på hur stor del av utsläppet som når ner till vattenintaget (sannolikt en begränsad del eftersom drivmedel till båtar vanligtvis har lägre densitet än vatten och lägger sig på vattenytan) samt hur utspädning och ned- WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 0 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

191 Uppdragsnr: (3) brytning sker i behandlingen i infiltrationsbäddar och vattenverk. Om utspädning och nedbrytning är tillräcklig upptäcks inte olyckan och ingen stängning av vattenverket kommer att ske. Om utspädning och nedbrytning är otillräcklig kommer olyckan eventuellt att upptäckas genom att vattnet i vattenverket får lukt och smak problem. Om olyckan upptäcks bör verket stängas av och provtagning ske. Råvattnet måste även undersökas för att utreda plats och omfattning av utsläppet. Varaktigheten på stoppet beror på föroreningshalterna i vattnet samt tiden det tar att återställa processtegen i vattenverket. 3. Bilaga 3 tabell 3 du anger att lakvatten från tippen leds till Drivån. Idag leds det till reningsverket. I framtiden ska det ledas till drivån efter egen rening. Uppgifterna avseende lakvatten från avfallsupplaget i Äskya har erhållits vid kontakt med miljökontoret. Det renade vattnet från reningsverket släpps, såsom jag uppfattat det, ut i Drivån. Att lakvattnet går via reningsverket spelar för riskbedömningen av Möckeln ingen avgörande roll. Formuleringen i rapporten bör kanske ändå ändras då det kan verka som om lakvattnet släpps ut till recipient utan rening. 4. Bilaga 5 Du skriver på sidan under punktlistan att det inte finns ngn plankorsning. Det finns en i Liatorp i norra delen av samhället. Detta måste kommenteras även om risken inte ökar. L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\PM svar till Bengts kommentarer.doc Mall: Pm dot ver.0 En avgränsning av bansträckan var nödvändig vid riskanalysen och denna avgränsning gjordes utifrån avståndet till sjön Möckeln. En järnvägsolycka som inträffar inom ett avstånd av 2 km från sjökanten bedömdes ha förutsättning att kunna medföra stora konsekvenser för råvattentäkten, medan förutsättningarna för fastläggning, sanering etc. bedömdes som relativt goda vid en olycka på ett avstånd av mer än 2 km från strandkanten. Den studerade sträckan sammanföll i stort sett med bansträckan mellan Älmhult och Liatorp, varför denna sträcka ansågs lämplig att använda under analysen. Liatorp ligger i utkanten av sträckan, och avståndet till sjökanten är något större än 2 km, varpå plankorsningen hamnade utanför den studerade sträckan. Om plankorsningen tas med beräknas (enligt använd modell) frekvensen för en plankorsningsolycka involverande godståg med farligtgods och ett tungt fordon (endast sammanstöningar med tungt fordon kan enligt modellen leda till att omgivningen skadas) till olycka på 783 år. Bommar finns vid plankorsningen. För att farligt gods skall släppas ut vid en sådan olycka krävs att olyckan leder till urspårning, att någon av de urspårade vagnarna innehåller farligt gods, samt att någon av dessa vagnar punkteras. Frekvensen för ett stort utsläpp av farligt gods från en plankorsningsolycka i Liatorp bedöms således som låg (< /000 år) och avståndet till sjöstranden samt områdets tillgänglighet för saneringspersonal medför relativt goda förutsättningar för fastläggning och sanering. Den risk för vattentäkten som plankorsningen utgör bedöms som mycket liten i förhållande till den risk som övriga farligtgodsolyckor på sträckan utgör.

192 Uppdragsnr: (3) 5. Det finns inte ngn historik avseende olyckor på vägar och järnväg inom kommunen?? Enligt stf räddningschef Mikael Jönsson finns statistik över trafikolyckor på vägarna i Älmhult som föranlett räddningsinsatts endast för ett begränsat antal år (från ca 2005 och framåt). Tidigare årgångars statistik har dessvärre försvunnit vid ett IT-haveri. Underlaget är således mycket begränsat och bedöms inte utgöra någon tillräcklig statistisk grund för riskanalysen. Inga uppgifter om olyckor på den studerade järnvägssträckan har framkommit vid kontakt med Ingemar Braathen på Banverket. 6. Bifogar en adress som kan omnämnas. å.pdf Rapporten har ingått i underlagsmaterialet till rapporten, men fallit bort från referenslistan. Referens och kommentar kan infogas i avsnitt..0 i bilaga 3. Malmö WSP Environmental L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\PM svar till Bengts kommentarer.doc Mall: Pm dot ver.0 Anders Rimne

193 Uppdragsnr: (4) PM Juridiska aspekter av sekundärt råvattenintag med sjöledning i Möckeln Bakgrund Älmhults kommun är idag beroende av sjön Möckeln för sin dricksvattenförsörjning. Sjön utgör kommunens dominerande råvattenkälla och kommunens vattenförsörjning är därför sårbar för förorening. Om den del av sjön där vattenverket har sitt råvattenintag förorenas kan detta, beroende på föroreningens art, innebära att vattenverket måste stängas under kortare eller längre tid, under vilken dricksvatten inte längre kan levereras till kommunens invånare. Då kommunen har bristfälliga vattentillgångar, speciellt vid ett problem med ordinarie vattentäkt, har man under en längre tid sökt nya alternativa vattentäkter. Utredningar visar att man idag huvudsakligen har två alternativ för att klara av vattenförsörjningen vid ett avbrott i det primära vattenintaget. Alternativen återfinns i yttrande daterat av Stf. Räddningschef, Mikael Jönsson. Alternativ utgörs av en lösning lokalt genom att man bygger ut nätet för att ta kunna ta in vatten från ett sekundärt råvattenintag i sjöns norra del. Alternativ 2 utgörs av en utbyggnad av ledningsnätet till Växjös nya vattentäkt i Ljungby kommun. Alternativ kan utgöra ett första steg i utbyggnad enligt alternativ 2. L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\PM Juridiska aspekter_leverans.doc Mall: Pm dot ver.0 Lagkrav Enligt Förordning (998:388) om vattenverksamhet m.m. 9 punkt 8 gäller anmälningsplikt för nedläggning eller byte av en kabel, ett rör eller en ledning i ett vattenområde. Det är inte entydigt om även den muddring och/eller spolning samt eventuell övertäckning som krävs för att nedlägga ledningen ingår i punkt 8. Länsstyrelsen i Kronobergs län bedömde dock, vid muntlig kontakt den januari 2008, att punkt 8 gäller i föreliggande fall. Förordningens nyliga ikraftträdande (den 5 maj 2007) innebär att praxis saknas och det är möjligt att bedömningen ändras under processens gång. WSP Environmental Box Malmö Besök: Jungmansgatan 0 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

194 Uppdragsnr: (4) Att tänka på inför anmälan För att göra länsstyrelsens handläggning av ärendet mer tidseffektiv bör nedanstående frågor tänkas igenom inför anmälan till länsstyrelsen. Civilrättsliga frågor Civilrättsliga frågor skall inte behandlas i ett anmälningsärende. Frågor om ersättningar eller skadeförebyggande åtgärder som eventuellt uppkommer i ett anmälningsärende måste verksamhetsutövaren och den berörda sakägaren komma överens om utanför anmälningsförfarandet för att verksamheten skall kunna hanteras som en anmälan. Om parterna inte är överens är verksamheten tillståndpliktig (information från Länsstyrelsen i Kronobergs län). Rådighet Bestämmelser gällande rådighet finns i 2 kap. i lagen (998:82) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet. För att få bedriva vattenverksamhet skall verksamhetsutövaren ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten skall bedrivas. Kravet på rådighet gäller för all slags vattenverksamhet. Det är varje verksamhetsutövares ansvar att se till att ha rådighet över vattnet inom det område där verksamheten skall bedrivas. L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\PM Juridiska aspekter_leverans.doc Mall: Pm dot ver.0 Bygglov och strandskyddsdispens Sökanden bör tänka på att åtgärden även kan kräva bygglov och/eller dispens från strandskyddsbestämmelser. Om en vattenverksamhet som avses utföras inom strandskyddat område skall ansökan om strandskyddsdispens inges till Länsstyrelsen samtidigt med anmälan om vattenverksamhet. Utformningen av aktuell verksamhet avgör om ansökan om dispens blir aktuell. Information till enskilda Innan anmälan skickas in bör sökanden informera och ta in synpunkter från berörda fastighetsägare och andra sakägare. Remissförfarande Verksamhetsutövaren skall vidare ha i åtanke att länsstyrelsen kan remittera anmälan till berörda kommunala nämnder och statliga myndigheter samt till organisationer och enskilda som kan ha ett särskilt intresse i saken. Av särskild vikt är att samråda med Fiskeriverket och Möckelns fiskevårdsområde.

195 Uppdragsnr: (4) Anmälans innehåll Enligt Förordning (998:388) om vattenverksamhet m.m. 20 skall en anmälan enligt 9 :. Göras skriftligt i två exemplar eller elektroniskt 2. Innehålla de uppgifter, ritningar, kartor och tekniska beskrivningar samt den miljökonsekvensbeskrivning enligt 6 kap. miljöbalken som behövs för att tillsynsmyndigheten skall kunna bedöma verksamhetens art, omfattning och påverkan på miljön och närliggande fastigheter. En bedömning av konsekvenser av verksamheten skall göras inför en anmälan. WSP rekommenderar framtagande av en begränsad MKB då detta är ett bra sätt att belysa eventuella negativa konsekvenser av verksamheten. Följande aspekter kan behandlas i en miljökonsekvensbeskrivning: Konsekvenser till följd av grumling vid muddring och konsekvenser i den sträckning som muddras. Konsekvenser vid intagspunkten. Anläggningar i vatten och på land som krävs för att distribuera vattnet. Påverkan på lekbottnar dels av det direkta ingreppet och dels av sedimentation av muddermassor (mal fortplantar sig i Möckeln). AB Möckelns Sågverk ligger i sydöstra delen av Möckeln. Eventuella föroreningar från sågverkets verksamhet kan ha förorenat sediment i Möckeln. Risk kan finnas för spridning av kemiska ämnen i samband med muddring. L:\357\Älmhult\ _Vattentäkt Möckeln\3_Dokument\PM Juridiska aspekter_leverans.doc Mall: Pm dot ver.0 Beslut i anmälningsärende Följande beslut kan bli aktuella i ett anmälningsärende (Källa: Länsstyrelsen i Kronobergs län): Godkännande om TM (Tillsynsmyndigheten) accepterar VU:s (Verksamhetsutövaren) anmälan och inte anser att det krävs någon form av föreläggande eller förbud bör ärendet kunna avslutas med ett meddelande om att anmälan inte föranleder någon åtgärd från TM. Föreläggande om TM bedömer att VU behöver föreläggas om försiktighets och/eller kontrollåtgärder bör beslutet utformas som ett föreläggande. För att ett föreläggande ska vara verkningsfullt bör det förenas med ett vite. Förbud om TM bedömer att den anmälda vattenverksamheten inte kan genomföras bör TM överväga om det är lämpligt att förbjuda verksamheten. Alternativet är att förelägga om tillståndsplikt. Föreläggande om tillståndsplikt om TM bedömer att den anmälda vattenverksamheten är tillståndspliktig kan TM förelägga VU att söka tillstånd.

196

197 RAPPORT Reservvattentäkt för Älmhult. Grundvattenundersökningar vid Loshult Lägesrapport Älmhults kommun Uppdrag:

198

199 Innehåll Inledning 4 2 Geologi 4 4 Fältarbeten 5 4: Inledande provborrningar år :2 Nya borrningar år :3 Testpumpning och analysresultat 7 5 Filterbrunnar 9 6 Naturlig grundvattenbildning 9 7 Konstgjord grundvattenbildning 0 7: Ytvattenalternativ för infiltration 0 8 Sammanfattning 9 Förslag på fortsatta undersökningar Bilagor Översiktskarta, skala :2 500 Bilaga Borrprofiler Bilaga 2:-3 Analysresultat Bilaga 3 Översiktskarta, ytvatten Bilaga 4 L:\358\Älmhult\006888_Reservvattentäkt\3_Dokument\2006\Lägesrapport.doc Mall: Rapport dot ver.0 Uppdrag: (2)

200 Inledning WSP har av Älmhults kommun fått till uppgift att undersöka möjligheten att anlägga en reservvattentäkt i isälvsformationen som sträcker sig mellan Älmhult i norr och Osby i söder (samma formation som vattenverket idag använder). Uppdraget inleddes under våren år 2006 med inventering av geologin och hydrogeologin på aktuell sträcka i fält. Som underlag fanns en hydrogeologisk karta som SGU tagit fram åt Osby kommun. Ett förslag till arbetsgång togs fram och själva undersökningarna inleddes med seismik. Undersökningarna, med bla seismiska profiler, utvärdering och förslag till fortsatta undersökningar, finns sammanställda i en lägesrapport daterad De seismiska profilerna visade att det kunde finnas möjlighet att finna en icke obetydlig mängd grundvatten inom det aktuella området. I lägesrapporten föreslog WSP att 5 st rekognoseringsborrningar skulle utföras inom området för att i detalj utreda förutsättningarna för att anlägga uttagsbrunnar för grundvattenutvinning 2 Geologi Åsformationen är på aktuell sträcka är smal, sk getryggsås som bildats ovan högsta kustlinjen. Formationen omges i öst och väst av moränlandskap. Åsen sträcker sig från Möckeln i norr mot Osby i söder. På vissa delar av sträckan breder åsen ut sig för att på någon annan del helt försvinna. Åsen följer i huvudsak Driveåns dalgång. Mellan Loshult och Killeberg ligger sand och grusformationen som en åsrygg på den västra sidan av bergssluttningen. Längs åsen finns flera grustag och åsen är på några ställen bortgrävd ner till strax över grundvattennivån. L:\358\Älmhult\006888_Reservvattentäkt\3_Dokument\2006\Lägesrapport.doc Mall: Rapport dot ver.0 Bild 2. Schematisk profilskiss över geologin i Driveåns dalgång söder om Loshult, från väster till öster. Uppdrag: (2)

201 Bilder 3 och 4. Utdrag ur den av SGU framtagna hydrogeologiska kartan (till vänster) samt geologiska kartan (till höger). Det gröna fältet på geologiska kartan visar isälvsavlagringens utbredning i plan. Den ljusblå färgen markerar morän. Mossområden är markerade som mindre bruna områden. De gula punkterna är brunnsborrningar som är utförda i området. Vissa av de svarta punkterna är privata brunnar. Den hydrogeologiska kartan visar att det inom det mörk blå fältet på kartan bör finnas stor grundvattentillgång, storleksordningen 5-25 l/s. Söder om Killeberg övergår den blåa färgen till ljusblå vilket betyder att grundvattentillgången inom detta område är måttlig, i storleksordningen -5 l/s. L:\358\Älmhult\006888_Reservvattentäkt\3_Dokument\2006\Lägesrapport.doc Mall: Rapport dot ver.0 4 Fältarbeten 4: Inledande provborrningar år 2006 Fyra av provborrningarna utfördes öster om järnvägen i höjd med Loshult ( ). Borrningarna placerades inom det av SGU mörkblå markerade området. Den första borrningen, 060 placerades ca 300 meter norr om fornminneskullen Losborg och den nordligaste av de fyra borrningarna placerades i ett grustag ca 500 meter norr om järnvägsbron i Loshult, se översiktskarta i bilaga. De fyra undersökningsborrningarna tillsammans med de seismiska profilerna visade att jorddjupet som mest är 5-6 meter på östra sidan av järnvägen. Jordlagren domineras av finkorniga sediment som finkornig sand och silt, med liten vattenföring, se borrprofilerna i bilaga 2:. Den utvinningsbara mängden grundvatten är i dessa punkter liten. Eftersom förutsättningarna för grundvattenutvinning var dålig på östra sidan av järnvägen utfördes den femte provborrningen närmare åskärnan. Borrningen utfördes ca meter väster om järnvägen i höjd med Loshults kyrka. Borresultatet var betydligt bättre här än vid de tidigare borrningarna, se borrprofiler i bilaga 2:. Från ca 7,5 meter ner till berget på ca 3,5 Uppdrag: (2)

202 meter består jordlagren av en sand grusig sand med relativt god vattenföring. Sista halvmetern före berget övergår den grusiga sanden i en mer osorterad morän med sämre vattenföring. De inledande borrningarna hade alltså visat att området öster om järnvägen inte var lämpligt för utvinning av grundvatten för en reservvattentäkt. De grövre vattenförande jordlagren ligger i närmare anslutning till åskärnan som löper mellan Loshult och Killeberg. Åsen smalnar av och ytan med vattenförande sand och grus vilket innebär att möjligheten för ett större grundvattenuttag utan infiltration av ytvatten minskar. För att vidare utreda möjligheten att utföra uttagsbrunnar i själva åsformationen föreslog WSP att 7 nya provborrningar ( ) skulle utföras enligt översiktskarta, bilaga. 4:2 Nya borrningar år 2007 Borrningarna redovisas som borrprofiler i bilaga 2:2. De två första borrningarna (0706 0ch 0707) utfördes ca 600 meter nordost om Loshults kyrka. Borrningarna utfördes på ömse sidor om gamla väg utfördes vi ett äldre, mindre igenlagt grustag. Berget påträffades ca 9,5 meter under marknivån. Jordlagren bestod av i huvudsak sand. Sista,5 metern påträffades en mer vattenförande grusig sand utfördes på västra sidan av vägen. Röret drevs till 2 meter under marknivån där berget påträffades. Jordlagren bestod av en sand med inslag av grus till ca 9 meter. Sista 2-3 metrarna minskar vattenföringen då materialet blir mer osorterat. Mellan 7,5 9 meter har den grusiga sanden en god vattenföring. Borrningarna utfördes mellan gamla väg 23 och järnvägen. Rör 0708 borrades ca 250 meter öster om Loshults kyrka, 0709 ca 200 meter sydost om kyrkan och 070 ca 500 meter söder om kyrkan. L:\358\Älmhult\006888_Reservvattentäkt\3_Dokument\2006\Lägesrapport.doc Mall: Rapport dot ver.0 Bild 5. Mammutpumpning och kapacitetstest vid provborrning 0708 Samtliga tre borrningar visade på enskilda nivåer med god vattenföring. Bergnivån är grundare än 0 meter. Borrning 07 borrades ca 40 meter från järnvägen och ca km söder om Loshults kyrka. Bergnivån påträffades här djupare än vid de tidigare borrningarna, 8 meter under marknivå. De första 7 metrarna består av finkornig sand med inslag av silt. Mellan 6 7 meter återfinns ett rent siltlager. Från 7 6 meter har jordlagren en god vattenföring och består av en grusig sand som är något siltig. Vattnet är, vid mammutspolning, från början gråfärgat men klarnar efter hand. Grundvattennivån i den undre akviferen står ca 20 cm över marknivån (artesisk). Uppdrag: (2)

203 Borrning 072 utfördes strax söder om befintlig skjutbana i höjd med Losborg ca,5 km söder om Loshults kyrka och ca 30 meter väster om järnvägen. Jordlagren består av sand och grus till ca 7 meter under marknivån. Mellan 7-2,5 meter består jordlagren av en finkornig sand med liten vattenföring. Mellan 2,5-8 meter är vattenföringen god i den grusiga sanden. Sanden övergår i en mindre vattenförande morän före berg på 8,7 meter. 4:3 Testpumpning och analysresultat Under fältarbetets gång har tre grundvattenprover tagits ur tre olika grundvattenrör (0705, 07 och 072). Provtagningen har föregåtts av ca tre timmars pumpning. Pumpning har utförts med en bensindriven centrifugalpump med ett flöde av i snitt ca,0-,3 l/s. Vid alla tre grundvattenrören har avsänkningen i rören stannat av. Avsänkningen har då legat på ca m vid ett uttag på l/s viket får ses som en relativt liten avsänkning med tanke på att röret är ca 50 mm invändigt och har en 2 mm:s perforering med en längd av 0,5 meter. Bild 6. Testpumpning och grundvattenprovtagning vid 07 L:\358\Älmhult\006888_Reservvattentäkt\3_Dokument\2006\Lägesrapport.doc Mall: Rapport dot ver.0 Grundvattenproven har lämnats till Alcontrol AB och har analyserats med avseende på fysikaliskt kemisk analys. Proverna och har tagits i kärl som levererats av Alcontrol och har varit på laboratoriet senast dagen efter provtagningen. Grundvattenprovet från rör 072 kompletterades med en metallanalys eftersom det ligger en skjutbana i närliggande grustag. ph värde har mätts i fält vid provtagningen samt även på lab. Uppdrag: (2)

204 Tabell 4. Analysresultat från grundvattenprov jämförs med gränsvärden enligt SLV. Halter som överstiger SLV:s gränsvärde för otjänlig är markerade med fet stil. Ämne/ Ämnesgrupp Enhet Gränsvärde för otjänligt Enligt SLV Gränsvärde för tjänligt med anm Enligt SLV Provpumkt Provpunkt Provpunkt Turbiditet FNU FNU 0,5/, Färg vid 405 nm mg/l Pt 5/ Konduktivitet 25 o C ms/m 250 0,5 7,77 9,78 ph fält 5,9 6, 6,2 ph 25 o C 0,5 6,3 6,2 6,4 Alkalinitet, HCO3 mg/l Kemisk syreförbrukning, mg/l <,0 <,0 COD-Mn Ammoniumkväve, NH4-N mg/l < 0,0 < 0,0 < 0,0 Nitratkväve, NO3-N mg/l 2, < 0,,7 Nitrat, NO3 mg/l ,2 < 0,5 7,5 Nitritkväve, NO2-N mg/l < 0,00 < < 0,00 0,00 Nitrit, NO2 mg/l 0, < 0,003 < < 0,003 0,5 0,003 Flourid, F mg/l < 0, < 0, < 0, Klorid, Cl mg/l 00 9,0 8,5 7,8 Sulfat, SO4 mg/l 9,8 9,6 Aluminium mg/l 0, 0,4 0,9 0,43 Järn, Fe mg/l 0,/0,2 0,83 4,4 2,6 Kalcium, Ca mg/l 00 6,5 2,3 5,7 Kalium, K mg/l 5,0 < 2 < 2 Koppar, Cu mg/l 0,05 < 0,0 < 0,0 Magnesium, Mg mg/l 30 2,4,4 2,3 Mangan, Mn mg/l 0,05 0,03 0,09 0, Natrium, Na mg/l 00 6,5 9,7 8,6 L:\358\Älmhult\006888_Reservvattentäkt\3_Dokument\2006\Lägesrapport.doc Mall: Rapport dot ver.0 Metaller, Arsenik, As µg/l 0 < 0, Bly, Pb µg/l 0, Kadmium, Cd µg/l 5 < 0,05 Kobolt, Co µg/l,8 Koppar, Cu µg/l 2000,3 Krom, Cr µg/l 50,3 Nickel, Ni µg/l 20 2,5 Vanadin, V µg/l 2,3 Zink, Zn µg/l 000 Inga analyserade halter överstiger gränsvärdena för otjänligt enligt SLVFS 200:30. Alcontrols bedömning av grundvattenproven 07 och 072 är följande: Vattnet bedömdes som tjänligt med anmärkning ur kemisk synpunkt. Följande halter var anmärkningsvärda: turbiditet, lukt, lågt ph samt järn( vid 07 även aluminium och mangan). Alkaliniteten bör ligga över 60 mg/l och kalciumhalten bör ligga mellan mg/l för att minska risken för korrosion. Vattnet är bedömt efter ett dricksvatten som levereras i kran ut till förbrukare och inte som ett råvatten. De anmärkningsvärda halterna kan förklaras med att proven kan innehålla mineralpartiklar eftersom pumpning sker direkt från borröret som har en perforering på 2 mm. Pumpningen utfördes under några timmar i ett för ögat klart vatten. Partiklarna kan vara orsak till bla förhöjda järn och manganhalter, turbiditet och aluminium. En helt korrekt järn-, mangan- och aluminiumhalt uppnås först efter en längre tids pumpning av ett klart och partikel- Uppdrag: (2)

205 fritt vatten. Bortsett från påverkan av partiklar så är järnhalten hög och vattnet har en tydlig metallisk smak. Vattnet är mjukt och har ett relativt lågt ph vilket man kan förvänta sig i dessa kalkfattiga marker. Vattnets låga kvävetal innebär en liten påverkan från bla åkermark. Sammanfattningsvis kan sägas att vattnet förväntas vara av relativt god kvalitet. L:\358\Älmhult\006888_Reservvattentäkt\3_Dokument\2006\Lägesrapport.doc Mall: Rapport dot ver.0 5 Filterbrunnar Av de 2 utförda borrningarna är förutsättningarna för att anlägga en grundvattenbrunn bäst vid provborrningarna 07 och 072, se förslag på filtersättning i bilaga 2:3. Vid 07 var vattenföringen god i den grusiga sanden mellan ca 8-6 meter under marknivån och av fältindikationerna att döma finns goda möjligheter att på denna sträcka utvinna en betydande mängd grundvatten. Med ett ca 5 meter långt filterrör bör brunnen kunna dimensioneras för ca 0-4 l/s. Grundvattennivån i den undre akviferen låg vid borrningstillfället ca 0,2 meter över marknivån vilket ger goda avsänkningsmöjligheter. Vid 072 var vattenföringen bäst i den grusiga sanden mellan 2,5-8 meter under marknivån. Med ett 4 meter långt filterrör bör en brunn kunna dimensioneras för ett grundvattenuttag mellan ca 8-2 l/s. Grundvattennivån låg 3,7 meter under marknivån vilket ger en avsänkningsmöjlighet på ca 9-0 meter. Vid borrning 0705 finns också möjlighet att utföra en filterbrunn i den vattenförande sanden. Den bättre vattenförande zonen är här mer begränsad och jordmaterialet bedöms som något finkornigare. En rimlig bedömning borde vara att en filterbrunn med ett ca 2,5-3 meters filter bör kunna dimensioneras för ca 4-7 l/s. Grundvattennivån står nära markytan vilket kan ge en avsänkningsmöjlighet på ca 8-8,5 meter. Vid borrningarna 0706, 0707 och 0708 finns indikationer på god vattenföring mellan ca 7,5-9 meter under marknivån. Tyvärr är denna zon för begränsad för att ett större vattenuttag ska kunna ske. I området kring 0706 och 0707 kan det finnas bättre förutsättningar för grundvattenuttag. Det finns en privat bergborrad brunn (Loshult 8:) där bergnivån enligt uppgift från SGUs brunnsarkiv ligger 24 meter under marknivån. Visserligen ligger marknivån högre där men bergnivån borde ändå ligga djupare än vid Detta kan innebära att den vattenförande zonen är mäktigare längre västerut från 0707 sett. Vid borrningstillfället var denna marken inte tillgänglig. Vid övriga borrningar finns sämre möjligheter att utföra filterbrunnar med god kapacitet. 6 Naturlig grundvattenbildning Det naturliga grundvattnet som finns att tillgå i jordlager, om man placerar en grundvattentäkt i området mellan 07 och 072, är i huvudsak den nederbörd som faller på isälvsavlagringen från strax norr om Loshults kyrka till ett par moränkullar i åsen ca 400 meter söder om fornminnet Losborg. Enligt SGUs utredning utgör troligen moränkullarna en vattendelare i åsen. Den naturliga nybildningen av grundvatten uppgår inom regionen till ca 0 l/s och km 2. Nederbördsområdet inom isälvsavlagringen beräknas till ca km 2, vilket innebär att ca 0 l/s naturligt grundvatten teoretiskt sett finnas att tillgå. I området finns fastigheter med grävda brunnar som försörjer hushållen med vatten, vilket innebär att tillgången på vatten är något mindre, mellan 6-8 l/s. Vid en framtida provpumpning kan eventuellt ett mindre tillskott av inducerat vatten erhållas från Driveån. Uppdrag: (2)

206 7 Konstgjord grundvattenbildning Vattenförbrukningen vid kommunens grundvattentäkt inne i Älmhult har enligt uppgift idag en normalförbrukning på ca m 3 /d (ca l/s). En reservvattentäkt vid Loshult bör därför dimensioneras för en kapacitet av minst 30 l/s. Eftersom den beräknade uttagbara naturliga grundvattenkapaciteten vid aktuell plats är beräknad till ca 6-8 l/s måste ett tillskott av vatten ske genom infiltration av ytvatten. Ett ytvatten från en sjö eller å kommer att innehålla organiskt material och troligtvis ha ett högt färgtal. Vattnet kan även innehålla bla järn och mangan. Vid högre halter bör vattnet förbehandlas( med tex sandfilter, flockning) innan det infiltreras annars måste uppehållstiden i grusformationen vara lång för att ett klart och bra vatten ska erhållas. En hög halt organiskt material är med tiden en nackdel att infiltrera eftersom det till viss del passerar filtersanden i infiltrationsbassängerna och kan sätta igen gruslagren i isälvsformationen på ett större djup. Tvättning eller utbyte av filtersanden behöver heller inte ske lika ofta om vattnet förbehandlas. Bild 7. Schematisk profilskiss över geologin i Driveåns dalgång söder om Loshult, från väster till öster. Infiltration och uttagsbrunnar L:\358\Älmhult\006888_Reservvattentäkt\3_Dokument\2006\Lägesrapport.doc Mall: Rapport dot ver.0 I vårt fall får man räkna med att vattnet kommer att ha en hög organisk halt och att en förbehandling kommer att bli nödvändig. På grund av att åsen är så smal samt att den är bortgrävd ner till strax över grundvattennivån på några ställen, innebär det att sträckan mellan bassänger och uttagsbrunnar inte kommer att bli mer än max meter, se de föreslagna områdena för infiltrationsbassänger i bilaga. Bassängerna bör placeras på en nivå så att en så mäktig luftad zon som möjligt erhålls. 7: Ytvattenalternativ för infiltration Här ges förslag till några olika alternativ för ytvatteninfiltration, se även översiktskarta i bilaga 4: Närmaste ytvattendrag är Driveån som ligger inom meter från en ev infiltrationsplats. Älmhults avloppsreningsverk släpper sitt renade avloppsvatten till Driveån i södra delarna av Älmhult, uppströms Loshult. Maxflödet under år 2006 var m 3 /d och minflödet m 3 /d. Detta flöde utgör en relativt stor del av det totala flödet i ån, i höjd med Loshult. Detta gör ån mindre lämpad som ytvattentillskott för en konstgjord grundvattenbildning. Andra lämpliga ytvatten finns inte i närmaste omgivningen. Närmaste större vattendrag är Krusån som rinner ca 4 km (fågelvägen) väster om aktuellt område. Ån rinner från den lilla sjön Bårsnen, som ligger ca 6 km sydväst om Älmhult, mot sydväst och rinner så småningom ut i Helge å. Vid gården Granholm (ca 7 km nedströms Bårsnen) har ån samlat på sig ett nederbördsområde på ca 20 km 2. Med en nettonederbörd på ca 0 l/s skulle det teoretiskt ge ett Uppdrag: (2)

207 medelflöde på ca 200 l/s. Granholm ligger ca 6 km (fågelvägen) från ett brunnsområde mellan 07 och km (fågelvägen) sydväst om tänkt brunnsområde finns utloppet från Örsjön. Örsjön har en sjöareal på 4,2 km 2, ett max djup på 0 meter och ett medeldjup på 2, m. Nederbördsområdet till sjön är ca 40 km 2 vilket ger ett teoretiskt medelflöde på ca 400 l/s. Helge å är det största vattendraget i närområdet. 8-9 km nordöst om tänkt brunnsområde kommer ån från norr och svänger i ett u innan den viker av mot norr igen. Ån rinner efter ca 2 km ut i Möckeln vid Diö. 2-3 km (fågelvägen) väster om vårt brunnsområde rinner Helge å från nordost mot sydväst på väg från Möckeln mot Osbysjön. Utgående vatten från Möckeln innebär att man i princip tar samma vatten som används idag och om sjön slås ut drabbas troligen även Helge å. Därför bör inte ett tänkt infiltrationsvatten komma från Helge å nedströms Möckeln. 8 Sammanfattning Utförda provborrningar har visat att bäst lägen för uttagsbrunnar finns vid provborrningarna 07 och 072. Beräknad kapacitet för var uttagsbrunn ligger på ca 8-5 l/s. För att täcka en kapacitet på 30 l/s kommer minst 3-4 uttagsbrunnar att krävas. Det naturliga grundvattenflödet i området är beräknat till ca 6-8 l/s För att kunna erhålla 30 l/s ur åsformationen krävs infiltration av ytvatten. Närmaste intressanta ytvattendrag ligger minst 6 km (fågelvägen) från ett ev brunnsområde. Med största sannolikhet kommer en förbehandling av ytvattnet att krävas. Ytvattnet föreslås infiltreras i bassänger som placeras på delar av åsformationen som fortfarande är intakt. Bassängerna placeras så att en så stor luftad zon som möjligt erhålls och att bästa möjliga uppehållstid uppnås. Grundvattenkvaliteten i åsformationen kan idag betraktas som god, vattnet är mjukt med en hög järnhalt. Vid infiltration av ytvatten kommer vattenkvaliteten att förändras ev kan kalk tillsättas innan infiltration för att höja ph och hårdheten på råvattnet. L:\358\Älmhult\006888_Reservvattentäkt\3_Dokument\2006\Lägesrapport.doc Mall: Rapport dot ver.0 En ev vattentäkt med infiltrationsbassänger och uttagsbrunnar i området kring 07 och 072 är inget idealiskt läge med en smal och relativt grund getryggsås långt ifrån Älmhult och med ett långt avstånd till ett lämpligt ytvatten. Men vad är alternativen? Tyvärr finns det inga större grusformationer i närområdet som kan ge ett naturligt grundvatten på 30 l/s. Närmaste större formation finns på längre avstånd tex Lagans dalgång ca 25 km väster om Älmhult. Ett ytvatten? Ett grundvatten är ett bättre alternativ även om det blir konstgjort. Man kommer att få en jämnare temperatur och ett sterilare råvatten. Kostnaderna för att bygga ett ytvattenverk är betydligt större. 9 Förslag på fortsatta undersökningar Som ett första steg i de fortsatta undersökningarna föreslår WSP att de för infiltrationen föreslagna ytvattenalternativen studeras mer i detalj med flöden, vattenkvalitet osv. Om ett godkänt ytvatten hittas inom rimliga avstånd föreslås att utredningen fortsätter med följande: En första filterbrunn borras vid provborrning 07. Ström dras till brunnen och en undervattenspump monteras. Innan en provpumpning påbörjas inventeras de privata brunnarna i området och ett program för grundvattennivåmätning upprättas. Provpumpningen utförs i två till tre veckor och uppumpat vattnet släpps i Driveån. Två till tre grundvattenrör monteras i området kring borran för ytterligare nivåmätning. Uppdrag: (2)

208 Den borrade brunnen kommer att ge svar på : Grundvattenmagasinets naturliga tillrinning.-kapacitet Brunnens momentana kapacitet - hur många brunnar kommer att behövas för att komma upp i minst 30 l/s? Grundvattnets kvalitet och förändring vid pumpning Pumpningens avsänkningsområde påverkan på privata brunnar? Får man något tillskott av inducerat vatten från Driveån? I slutet av provpumpningen kan en eller ett par provisoriska infiltrationsbassänger grävas i åsen ovanför borran för att möjliggöra ett test av infiltrationskapaciteten i åsen och för att mäta uppehållstiden tills vattnet når borran. Det uppumpade vattnet infiltreras tillsammans med ett spårämne. Provpumpning och infiltrationstest görs för att framförallt få en god bild av om kapaciteten kan uppnås med 3 till 4 brunnar, om möjlighet finns att infiltrera en större mängd vatten i åsen och om uppehållstiden blir tillräcklig för att bilda ett gott konstgjort grundvatten. L:\358\Älmhult\006888_Reservvattentäkt\3_Dokument\2006\Lägesrapport.doc Mall: Rapport dot ver.0 Uppdrag: (2)

209 Vattendelare enl SGU Översiktskarta skala :2 500 Bilaga Ungefärlig begränsningslinje för isälvsformation enl SGUs utredning Utförda seismiska linjer 07 Förslag till infiltrationsområden 060 Förslag till 4 st brunnslägen 072

210 Gy, T, Sa 060 GVY 0629 Dy, T, Gy 0602 GVY 0629 Mu, T, Gy 0603 GVY GVY T 0605 GVY ,0 m gr Sa (sa) Si saf Si Sa si Saf 0629 Sa (gr) Sa Si löst saf Sam löst si Saf 5,0 löst Sa löst löst sam Saf saf Sam Sam (gr) Sa saf si Saf sam Saf saf Si saf Sam Sam Sa 0,0 hårt sa gr Mn ( ) 0 l/s hårt gr sa Mn ( ) Älmhults kommun Bilaga 2: Undersökningsborrningar vid Loshult Borrningsresultat l/s sam Saf gr sa Mn ( ) 0 l/s hårt (saf) Sam sam Saf gr sa Mn ( ) 0 l/s rel. hårt gr sam Sag si gr Sa sa gr Mn ( ) 0 l/s 5,0

211 ,0 m GVY GVY F / Sa, Gr, Mu, St / GVY GVY Sa gr Sa Sam Saf si gr Sa GVY st gr Sa löst löst löst löst 5,0 saf Sam si gr Sa löst Sa (gr) Sa gr Sa rel. hårt (gr) Sa ( ) 0 l/s hårt (si) st gr Sa ( ) 0 l/s gr Sa (si) gr Sa hårt si gr Sa ( ) 0 l/s hårt gr Sa ( ) 0 l/s 0,0 gr sa Mn hårt Mn ( ) 0 l/s Älmhults kommun Bilaga 2:2 Undersökningsborrningar vid Loshult Borrningsresultat ,0

212 07 GVY m Sa gr Sa (si) si sam Saf GVY m si Saf Sa Si gr Sa saf Sam sag Sam 0 m löst löst sam Saf (si) gr Sa gr Sa 5 m rel hårt si gr Sa 0 l/s hårt gr sa Mn 0 l/s 20 m Älmhults kommun Bilaga 2:3 Undersökningsborrningar vid Loshult Borrningsresultat

213 BILAGA 3 Älmhults kommun Loshult Analysresultat Alcontrol AB Analysrapport nr: ( borrn 0705), grundvatten Analysrapport nr: (borrn 07), grundvatten Analysrapport nr: (punkt 072), grundvatten WSP Environmental, Mark & vatten Laholmsvägen 0, Halmstad Tel: Fax: ORG.NR STYRELSENS SÄTE: STOCKHOLM

214

215

216

217

218

219 Helge å Helge å Ev. vattentäktsområde Örsjön Krusån Driveån

220 Uppdragsnr: (2) PM Fältundersökningar WSP har åt Älmhults kommun utfört som del i uppdraget att ta fram förslag på en eventuell reservvattentäkt utfört fältundersökningar söder om Älmhults samhälle. Fältundersökningarna utfördes först med CVES (maj 2005), vilket är en geofysisk mätmetod för att studera de geologiska lagren med hjälp av den elektriska ledningsförmågan i olika material resultaten kan ge en översiktlig bild av hur mäktigheten av jordlagren, var grundvattenytan finns och vilka geologiska jordmaterial som finns. Därefter utfördes borrningar (nov 2005) med installation av grundvattenrör i tre punkter samt en punkt där man inte kunde provborra utan fick göra en provgrop vari man installerat ett grundvattenrör. Geofysiska undersökningar Bifogat denna PM finns en rapport för de geofysiska undersökningarna (WSP 2005). Dessa visar på en mycket stor mäktighet av lösa jordarter i profilerna. Samtidigt kan dessa uppgifter vara något osäkra p.g.a. en komplex geologisk uppbyggnad. L:\358\Älmhult\006888_Reservvattentäkt\3_Dokument\PM_Fältundersökningar.doc Mall: Pm dot ver.0 2 Provborrning Slagning av observationsrör utfördes med s.k. hejarslagning av 5 cm galvaniserad stålrör med tät spets och 0,5 m perforering ovanför spetsen. Punkterna utfördes, med en del svårigheter, att få ner rören genom de ytligaste -2 metrarna p.g.a. mycket block och sten vid provpunkterna. Punkt 0504 utfördes som en provgrop, då materialet visade sig vara allt för grovt för att kunna slå ett rör. I punkterna stoppar rördrivningen vid ca 9 m under markytan och punkt 0503 stoppar vid ca 5 meter under markytan. Samtliga stopp i rördrivningen är indikerade som definitiva stopp vilket tolkas som berg. Dock kan det föreligga en viss osäkerhet då större block kan ge liknande stopp. 3 Resultat och förslag De två fältmetoderna som använts tycks inte ge liknande resultat jämfört med varandra. Viss osäkerhet finns i båda metoderna. Den geofysiska undersökningen begränsas av att den ger höga resistivitetsvärden långt ner under markytan och provborrningarna stoppar vid 9-5 meter under markytan och kan tolkas som berg. De båda metoderna anger att grundvattnet generellt är ca -2 meter under markytan. CVES undersökningarna kan antyda att mäktigheten på de vattenförande lagren är stor. Tre olika alternativa tolkningar kan ges; WSP Environmental Laholmsvägen 0 SE Halmstad Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

221 Uppdragsnr: (2). Silt eller andra finkorniga lager kan ge samma resistivitetsvärden som vattenförande lager med sand, grus eller sten. 2. Eventuellt kan berggrunden vara så uppsprucken i området att den ger resultat som liknar mycket vattenförande jordlager. Det stopp som uppkom under borrningen kan inte bekräfta detta alternativ. 3. Möjligen kan mäktigheten på vattenförande de vattenförande jordlagren vara mycket betydande i området. Återigen kan inte provborrningen bekräfta detta. De båda metoderna visar på att det kan finnas goda möjligheter att utvinna tillräckligt med grundvatten i området. Tillsammans med den översiktliga miljöinventeringen i området (WSP 2005) föreslås fortsatta undersökningar i enlighet med tidigare inlämnat förslag på arbetsplan (WSP 2004). Fysikalisk- och kemiska vattenprov bör tas i de installerade rören för att studera eventuell påverkan från bilskroten på fastighet Lärlingen och från skjutbanan på fastighet Älmhults-Slätthult.. Eventuellt kan proverna behöva kompletteras med metallanalys. Det kan vara krångligt att ta prov för metaller från metallrör, men med tillräcklig omsättning av vatten i observationsrören fungerar denna typ av provtagning. Eventuellt bör kommunen i ett tidigare skede än angett i arbetsplanen försöka upphandla en brunn. Dels som en observationsborrning med kraftigare utrustning för att få en enhetligare bild av hur materialet och de lösa jordlagren är i åsen (pg 0504) och dels för att på det som i dagsläget är den mest optimala punkten installera en brunn. Förslagsvis borras en brunn som man i första hand kan provpumpa i. Cirka pris på en dylik borrning är ca Skr beroende på dimension, djup och eventuellt filter för brunn (avtalspris med WSP). Halmstad L:\358\Älmhult\006888_Reservvattentäkt\3_Dokument\PM_Fältundersökningar.doc Mall: Pm dot ver.0 WSP Environmental Sven-Birger Björkman

222 SKED- STORKEN SADEL- STORK EN BLÅMESE N SÅNGS VANEN KNÖLSVA NE N 6 5 GA : : : 2 KRONTRA NAN JUNGFRUTRANA N 6 Lä r kg a ta n : TOFS LÄ RKA N 8 7 TRÄDLÄRK AN EJDERN 3 2 DUVAN 2: HYV LA REN 5 2: :2 2: :7 :3 vy vy 8 vy :3 6 :6 MONTÖRE N 8:2 :0 5 2 :7 HYV LA REN 3 2: 5: LÄ RLINGEN 7 SVARVAREN 7:2 2: 3 RENINGSVERKE T 2: 2: Sö dr a R ing v äg e n 7:2 7:2 MONTÖRE N 5: 2 2: CEME NTGJUTAREN 6 7:2 : : 5:2 7:2 7:2 LA GRET LR 7:2 6: 6: 2: 7:2 6 3: : 8: 8: 6: CEME NTGJUTAREN 0: 5 7:2 LR 5: 8: 7:2 7:2 8: 8: 7:2 2: : 8: 4: 7: : 8: 5 8: 3: ÄLMHULTS-SLÄTTHULT ga: :3 4: 6: 2: 2: : Sö dr a R ing v äg e n 6: 9: 2: : S:5 5 8:2 2: 7: 2: 8:2 7: 2: 2 : 7: ga:2 :3 4: SKRUVE N 8 4: 2: :2 2: 2 BULTEN MUTTERN 2: 2: ÄL M HULT S -S LÄ T TH ULT g a:2 Serv :2 :2 :2 7: ga:2 : Tekni kgatan SLÄGGA N SPADEN 5 HACKAN SÅGEN :2 SPETTE T 2 : 2 4 9: 2: 6: s:8 7: 6: 3 s:4 s:3 3 6: 2 SPADEN 6: 6: : 2: 2: s:4 6: 4 2 2: :2 SPETTE T :2 s:8 :4 2: ORMAKULLA ORMA- KULLA FROA- FÄLLE Sto r kst ig en Sva n st ige n T ra n sti ge n Du vs tig e n ORMAKULLA Skå n ev ä ge n FROAFÄLLE Sp ån g at a n FROA- FÄLLE Stå lg at a n Sto r kst ig en Sva n st ige n T ra n sti ge n Ejd er st ig en Ga m la S lät th u lts vä g en FROAFÄLLE FROAFÄLLE ÄLMHULT FROAFÄLLE Sö dr a R ing v äg e n TÄT SKOG GA : Tät skog ORMAKULLA Or m a ku lla vä g e n Tät skog Ga m la S lät th u lts vä g en ÄLMHULTS-SLÄTTHULT T er m in a lga ta n Tät skog Tät skog 050 ÄLM HU LTS-SL ÄTTHU LT ÄLMHULTS-SLÄTTHULT FROAFÄLLE FROAFÄLLE FROAFÄLLE Tät skog Tät skog Tät skog Tät skog Tät skog FROAFÄLLE ORMAKULLA FROA- FÄLLE ga: ORMAKULLA ÄLMHULT ÄLM- HULT Re n ing s ve rk sg a ta n KONGSTORP ÄL M HULT S -S LÄ T TH ULT g a:2 Tät skog ÄLMHULTS-SLÄTTHULT Tät skog Tät skog ga: Tät skog T er m in a lga ta n ÄLMHULTS-SLÄTTHULT Vy 35.7 s:3 KONGSTORP ÄLMHULT ÄL M HULT S -S LÄ T TH ULT g a:2 vy ÄLMHULTS-SLÄTTHULT ga:2 KONGSTORP ga: Tät skog ÄLMHULTS-SLÄTTHULT ALMÅS : 8:5 ÄLMHULTS-SLÄTTHULT ALMÅS ÄLMHULT Älmhultsåsen (K-Konsult 985) Avstånd från ev. ny reservvattentäkt ÄLMHULTS-SLÄTTHULT Tät skog 2000 m Tät skog KONGSTORP ÄLMHULTS-SLÄTTHULT ALMÅS 4000 m Pg 6000 m LOSHULT Tät skog Tät skog CVES_profiler ALMÅS ÄLMHULTS-SLÄTTHULT Borrpunkter Tät skog 5: Tät skog ALMÅS Tät skog ÄLMHULTS-SLÄTTHULT ÄLMHULT Meters ÄLMHULTS-SLÄTTHULT Tät skog Utskrift: Document: Älmhult2.mxd ÄL M HULT S -S LÄ T TH ULT g a:3 Tät skog ENVIRONMENTAL HALMSTAD DATUM S:5 S:5 ÄLMHULTS-SLÄTTHULT ÄLMHULTS KOMMUN BORRPUNKTER ANSVARIG SVEN-BIRGER BJÖRKMAN SKALA ALMÅS UPPDRAG RITAD AV HANDLÄGGARE NUMMER - SBB SBB - BET

223 Sa, St, Gr 050 GVY st gr Sa 0502 GVY 055 si Sa 0503 ca GVY 055 F / Mu, Sa, St../ bl st si gr Sa Pg 0504 ca GVY 0,0 m gr Sa 054 gr Sa si 056 bl st sa Gr Sa Saf 5,0 (si) (gr) Sa si gr Sa gr Sa ( ) 0 l/s si gr Sa ( ) 0 l/s si Saf 0,0 (gr) Sa si gr Sa / gr si Sa ( ) 0 l/s 5,0 WSP Environmental Mark och vatten Älmhults kommun Älmhults Slätthult Provborrningar Ordernr

224 RAPPORT GEOFYSIK Älmhults Slätthult Resistivitetsmätning för ev ny reservvattentäkt Upprättad av: Anna Lenninger Granskad av: Sven-Birger Björkman

225 RAPPORT GEOFYSIK Älmhults Slätthult Resistivitetsmätning för ev ny reservvattentäkt Kund Älmhults kommun Box ÄLMHULT Konsult WSP Samhällsbyggnad Rullagergatan 6 SE Göteborg Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktperson Anna Lenninger, telefon , e-post anna.lenninger@wspgroup.se L:\5250\Älmhults kommun\006888\3_dokument\36_pm\rapport Geofysik.doc Mall: Rapport dot ver (4)

226 Uppdrag och syfte WSP Environmental har fått i uppdrag att utföra en Utredning av möjlighet att anlägga reservvattentäkt ca 4 km söder om Älmhult centrum. Som del i denna ingår en geofysisk undersökning med resistivitetsmätning, dels för att få en övergripande bild av isälvsavlagringens mäktighet på platsen och dels för att få en bild av grundvattenytans variation över området. Utförd undersökning Undersökningen utfördes under maj 2005 med Terrameter SAS Aktuellt område undersöktes i två linjer, vilket innebar tre profiler då Terminalgatan delar en linje i två delar, se bilaga. Sektion går parallellt med Terminalgatan, precis öster om uppställningsytan och är 400 meter lång. Sektion 2 går i öst-västlig riktning mellan Terminalgatan och järnvägen, 75 m och Sektion 3 i öst-västlig riktning från Terminalgatan och väster ut mot skjutbanan, 50m. Utsättning av profiler har skett utifrån terrängföremål inritade på kartunderlaget. Foto : Jorden är blockrik, vilket gör marken svårundersökt. Foto 2: Fältutrustning för Resitivitetsmätning. L:\5250\Älmhults kommun\006888\3_dokument\36_pm\rapport Geofysik.doc Mall: Rapport dot ver.0 Resultat Profilerna börjar på 0 meter, vilket avser norra änden i profil och västra änden i profil 2 och 3. Resultatet av undersökningen visas i bilaga 2:-2:2 till denna rapport och här följer en förklaring till den: Profilerna: Längst ner till höger står Unit Electrode Spacing med en siffra bakom. Det är avståndet mellan markeringarna i markytan. Markytan är i profilerna horisontell, medan den i verkligheten varierar något. Detta till följd av att profilerna inte är inmätta Resistivitet: Det är de fysiska egenskaperna hos jorden som mäts och därför kan värdena för en del material överlappa varandra. Därför har kalibrering utförts med provgropsgrävning och sonderingar i området. Profilerna visar på höga värden i ytan (röda fält) vilket motsvaras av torr friktionsjord. Området är väldigt oregelbundet och kan förklaras av den komplexitet isälvsavlagringar innebär, med varierande kornstorleksfördelning och större sten som ligger inlagrat. Även den något varierande topografin kan bidra till att det röda fältet ser oroligare ut än vad det egentligen är. De röda fördjupningarna skulle kunna visa sig vara mindre kullar eller högar med friktionsmaterial vilket skulle göra underkanten mer horisontell (4)

227 Foto 3: Stora stenar inlagrade i deltabildning i området. Foto 4: Komplex jordartssekvens. Den torra friktionsjorden underlagras av friktionsjord under grundvattenytan som motsvaras av gröna fält. De blå fälten i Profil 2 innebär hög ledningsförmåga vilket blir resultatet av god vattenföring eller silt- eller lerlinser. En antydan till bergnivåer syns som gula fält i nedre delen av Profil. Tolkningen av resistivitetsprofilerna blir något osäker då de geologiska provborrningarna som använts för kalibrering är utförda i utkanten av området. Kompletterande sondering i profilerna bör kunna förtydliga dem. L:\5250\Älmhults kommun\006888\3_dokument\36_pm\rapport Geofysik.doc Mall: Rapport dot ver (4)

228 BILAGA ÄLMHULT 8: : : Tät skog ÄLMHULTS-SLÄTTHULT : Pg Profil 3 Profil 2 Tät skog : Tät skog Profil ÄLMHULTS-SLÄTTHULT 6: Tät skog 6: 5: Tät skog Tät skog ÄLMHULTS-SLÄTTHULT ÄLMHULT ÄLMHULTS-SLÄTTHULT Älmhultsåsen (K-Konsult 985) Avstånd från ev. ny reservvattentäkt 2000 m 8: Tät skog 6: 4000 m 6000 m ÄLMHULTS-SLÄTTHULT ga:3 Tät skog CVES_profiler Namn S:5 Profil 5: S:5 ÄLMHULTS-SLÄTTHULT Profil 2 Profil 3 :2 S:5 3: 6: Borrpunkter 5:2 6: ALMÅS :3 : Meter 4: ÄLMHULTS KOMMUN BORRPUNKTER OCH CVES-PROFILER DATUM ANSVARIG SKALA UPPDRAG RITAD AV HANDLÄGGARE NUMMER SBB Document: Älmhult2.mxd SBB SVEN-BIRGER BJÖRKMAN - BET