Svarsmall omtentamen HT13

Transkript

1 Svarsmall omtentamen HT13 Fråga 1 (Katarina Strandberg) a) Har någon särskild handlingsplikt uppkommit för styrelsen på grund av utmätningsförsöket? (1 p) Frågan är om det i denna situation finns en skyldighet att upprätta en kontrollbalansräkning (KBR) enligt 25 kap. ABL. Detta regleras i 25 kap. 13 ABL som stipulerar en handlingsplikt att genast upprätta och låta bolagets revisor granska en kontrollbalansräkning för styrelsen om 1. när det finns skäl att anta (reell kapitalbrist eller åtminstone misstänkt kapitalbrist) att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet, eller 2. när det vid ett (misslyckat) utmätningsförsök har visat sig att bolaget saknar utmätningsbara tillgångar. I detta fall har ett misslyckat utmätningsförsök skett. Det ankommer således på styrelsen att genast upprätta en kontrollbalansräkning det finns inget utrymme för dem att underlåta att göra detta med hänvisning till att det inte finns skäl att anta. Däremot är den reella risken för ledamöterna naturligtvis begränsad om bolaget är kapitalstarkt. b) Hur påverkas egentligen situationen av det faktum att en värdefull fastighet finns i bolaget? (1 p) Frågan är vilka värderingsprinciper som gäller vid upprättande av kontrollbalansräkning. I dessa fall blir 25 kap. 14 tillämplig. Det innebär att en mer generös värdering av ett bolags tillgångar får göras jämfört med vad som gäller vid t.ex. upprättande av ordinarie årsredovisning. Uppenbara övervärden får beaktas.

2 Detta innebär att fastigheten positivt kan inverka på frågan om kapitalbrist föreligger. Fastigheten för således värderas till ett högre värde än det bokförda. Att så är fallet kan leda till att halva aktiekapitalet finns kvar intakt vad avser just kontrollbalansräkningen. Värderingen av fastigheten måste dock alltid vara rättvisande och rimlig, det vill säga den får inte värderas i enlighet med en glädjekalkyl som inte relaterar till fastighetens marknadsvärde. c) Hur påverkas styrelseledamöternas eventuella skyldigheter att vidta åtgärder på grund av det uppkomna skadeståndskravet med beaktande av hur mycket skulder bolaget då har jämfört med hur mycket tillgångar det har? Vad torde de behöva göra och hur bråttom är det? (2 p) Styrelsen har en alltid närvarande skyldighet att bedöma bolagets ekonomiska situation. Detta inkluderar att de, om skäl att anta finns, måste upprätta en första kontrollbalansräkning. Det faktum att skadeståndet inte är bokfört och/eller realiserat gör inte att styrelsen kan bortse från detta all relevant information måste beaktas av styrelsen när skäl att anta bedöms. Utifrån förutsättningarna i frågan, inte minst med beaktande av skadeståndets enorma storlek, tycks det av allt att döma finnas skäl att anta att mer än hälften av bolagets aktiekapital är förbrukat styrelsen är då skyldig att upprätta kontrollbalansräkning. Detta spörsmål är dock kopplat till vilket belopp, om något, som skadeståndet skall bokföras som utgörande en skuld. Detta måste de göra genast (med detta avses en mycket kort tidsrymd). Denna tidsrymd inkluderar 1) skäligt rådrum, och 2) faktisk tid för att kunna upprätta en adekvat kontrollbalansräkning etc. Normallt anses ett par veckor vara vad som ryms inom genast, men i förarbetena har upp till 2 månader angetts som bortre gräns. Vilken för tidsutdräkt som kan vara tillåten, det vill säga rymmas inom begreppet genast i det enskilda fallet, är beroende av företagsspecifika förutsättningar såsom företagets storlek och naturen av företagets verksamhet (komplex, global spridning etc.).

3 d) Sannas förslag på att stärka upp bolagets finanser Är aktieägartillskottet en bra idé? Vad krävs egentligen för att det ska kunna lösa bolagets problem? (2 p) Aktieägartillskott är ett formlöst (regleras inte i ABL) sätt att tillskjuta kapital till ett aktiebolag. För att det ska häva en kontrollbalanssituation krävs: 1) att bolagets aktiekapital blir helt återställt. För det andra att någon förpliktelse för bolaget att betala tillbaka inte finns (då blir det ett lån som belastar balansräkningen), 2) att tillgångar faktiskt tillförs bolaget, eller att ett löfte ges om att tillskjuta kapital vid behov (vilket i aktuellt fall föreligger!). Ett tillskott/löfte måste vara ovillkorat (mot bolaget). I fråga om ett tillskottslöfte gäller att löftesgivaren måste vara betalningsduglig. Eventuella krav på återfående av ett tillskott får alltså inte riktas mot bolaget. Om så ändå sker skall ses som att bolaget tagit på sig en skuld, något som inte kommer att förbättra bolagets finanser i vid en KBR-situation. I detta fall vill maken i fråga ställa krav och förpliktelser om återbetalning direkt mot bolaget. Det innebär att förslaget inte förbättrar bolagets situation. Krav skulle i så fall istället rikta sig mot, och avtalas med, övriga aktieägare. Vid kommande vinstutdelningar kunde då dessa låta maken återfå sin insats (innan andra aktieägare erhåller utdelning). Är en nyemission en bra idé? Om, ja, varför och under vilka principiella förutsättningar kan det lösa bolagets problem? Vad krävs? (2 p) En nyemission utgör ett formellt intagande av nytt kapital till bolaget. Det kan med fördel användas för att återställa bolagets aktiekapital. För att häva en KBRsituation, krävs att emissionen sker till överkurs (annars kommer aktiekapitalet aldrig att kunna uppgå till 100 procent). Nackdelarna är att en nyemission är förhållandevis tidskrävande och formalistisk process.

4 Fråga 2 (Björn Svensson) 1 Kan Knatte AB idag lämna den önskade vinstutdelningen till Walt & Co Inc.? Den önskade vinstutdelningen som värdeöverföring Den önskade vinstutdelningen till en indirekt aktieägare är om den genomförs en värdeöverföring enligt 17 kap. 1 ABL och kan antingen ses som en vinstutdelning enligt 17 kap. 1 1 p ABL eller en sådan annan affärshändelse som beskrivs i punkt 4 (på grund av att mottagaren inte är bolagets aktieägare). Aktieägarskydd Oavsett om vinstutdelningen hänförs till 17 kap. 1 1 el. 4 p ABL sker den till annan än aktieägare och fordrar därmed den enda aktieägarens (Kalle AB) samtycke. Sådan föreligger sannolikt eftersom mottagaren (Walt & Co Inc.) är ensam aktieägare i Kalle AB. Borgenärsskydd För att vara laglig måste bolaget efter värdeöverföringen ha fulltäckning för det bundna egna kapitalet enligt den senaste fastställda balansräkningen (17 kap. 3 första stycket ABL). Bolagets första räkenskapsår har nyss påbörjats och fastställd balansräkning saknas. Bolaget kan därför inte lämna någon laglig värdeöverföring. Konsekvenser av olaglig värdeöverföring Återbäringsskyldighet från mottagaren (17 kap. 6 ABL) och bristtäckningsansvar för medverkande (17 kap. 7 ABL). Slutsats: Knatte AB kan inte lagligen lämna utdelningen och skulle den lämnas ska den återbäras. Sker inte återbäring kan bristtäckningsansvar uppkomma för medverkande.

5 2 Kan Knatte AB idag istället låna ut motsvarande belopp till Walt & Co Inc.? Lånets tillåtlighet enligt det allmänna låneförbudet Ett aktiebolag (Knatte AB) får inte lämna lån till den (Walt & Co Inc.) som äger aktier i bolaget eller annat bolag (Kalle AB) i samma koncern (jfr koncerndefinitionen i 1 kap. 11 ABL), 21 kap. 1 1 p ABL. Lånet omfattas därmed som utgångspunkt av det s.k. allmänna låneförbudet. Möjliga undantag Är koncernundantaget i 21 kap. 2 2 p ABL (med utökad EES tillämpning enligt andra stycket) tillämpligt? Nej, eftersom koncernen slutar vid Kalle AB. Är undantaget för affärsmässigt betingade lån i 21 kap. 2 3 p ABL tillämpligt? Lånet är avsett för gäldenärens rörelse, men det krävs också att lånet lämnas av för Knatte AB affärsmässiga skäl. Detta skulle t.ex. kunna vara för att finansiera en verksamhet som bolaget själv ska ta del i eller som bolaget har ett intresse av kommer till stånd (jfr prop. 2004/05:85 s 804). Några sådana affärsmässiga skäl framkommer dock inte av frågan och utgångspunkten måste således bli att undantaget inte är tillämpligt. Konsekvenser av att lånet är förbjudet enligt det allmänna låneförbudet Lånet är olagligt och ska återbäras av mottagaren (21 kap. 11 ABL). Lånet medför även straffansvar (30 kap. 1 första stycket 4 p ABL). Slutsats: Knatte AB kan inte lagligen lämna lånet och skulle det lämnas ska det återbäras. Lämnas lånet kan också straffansvar uppkomma.

6 3 Kan Fnatte AB gå i borgen för Långbens lån hos banken avseende förvärv av samtliga aktier i Pizzerian på hörnet AB? Borgens tillåtlighet enligt det allmänna låneförbudet Ett aktiebolag (Fnatte AB) får inte ställa säkerhet (vari inbegrips att gå i borgen) för någons (Långben) skuld, om denne är styrelseledamot eller verkställande direktör i bolaget eller annat bolag i samma koncern (se 21 kap. 3 och 21 kap. 1 2 p, samt koncerndefinitionen i 1 kap. 11 ABL). Möjliga undantag Är undantaget för affärsmässigt betingade lån (och säkerheter) i 21 kap. 2 3 p ABL tillämpligt? Se delfråga 2. Några affärsmässiga skäl för Fnatte AB att gå i borgen framkommer inte av frågan och utgångspunkten måste således bli att undantaget inte är tillämpligt. Borgens tillåtlighet enligt förvärvslåneförbudet Borgen avser inte lån för förvärv av aktier i Fnatte AB eller annat överordnat bolag i Kalle AB-koncernen. Borgen omfattas därmed inte av förvärvslåneförbudet i 21 kap. 5 ABL. Konsekvenser av att borgen är förbjuden enligt det allmänna låneförbudet Borgen är ogiltig (21 kap. 11 ABL). Borgen medför även straffansvar (30 kap. 1 första stycket 4 p ABL). Borgen som värdeöverföring Långben anses vara konkursmässig. Att gå i borgen för någon som inte är betalningsduglig för regressfordran kan enligt det Sandström kallar Sueciaprincipen (jfr NJA 1951 s 6 (Suecia), men kanske främst NJA 1980 s 311 och 1995 s 418 ang. borgen) utgöra en värdeöverföring enligt 17 kap. 1 4 p ABL.

7 Aktieägarskydd För att borgen ska vara tillåten ur ett aktieägarskyddsperspektiv fordras enda aktieägarens (Kalle AB) samtycke. Borgenärsskydd För att vara laglig måste bolaget efter värdeöverföringen ha fulltäckning för det bundna egna kapitalet enligt den senaste fastställda balansräkningen (17 kap. 3 första stycket ABL). Vidare måste värdeöverföringen vara försvarlig enligt andra stycket. Det finns inget underlag i frågan avseende Fnatte AB:s ekonomiska omständigheter. Konsekvenser om borgen är olaglig värdeöverföring Borgensutfästelsen är inte giltig (17 kap. 6 ABL). Slutsats: Knatte AB kan inte lagligen ställa borgen för Långbens lån hos banken och borgen är därmed ogiltig. Därtill kan straffansvar uppkomma. Borgen kan även, beroende på om Kalle AB samtycker och bolagets ekonomiska förhållanden, vara en olaglig värdeöverföring och skulle därför vara ogiltig även på den grunden. 4 Kan Tjatte AB licensiera ut patentet till Kalle AB trots att farbror Joakim motsätter dig det och i så fall under vilka förutsättningar? Jäv Så kallat ställföreträdarjäv föreligger eftersom styrelseledamot inte får handlägga fråga om avtal mellan bolaget och en juridisk person (Kalle AB) som styrelseledamoten ensam eller tillsammans med andra (identiska styrelse) får företräda, 8 kap. 23 första stycket 3 ABL. Eftersom Kalle AB och Tjatte AB ingår i samma koncern (jfr 1 kap. 11 ABL) är dock koncernundantaget i andra stycket andra meningen tillämpligt.

8 Värdeöverföring Om licensavtalet inte sluts på marknadsmässiga villkor eller om det inte finns rent affärsmässiga skäl för Tjatte AB att ingå avtalet kan det utgöra en värdeöverföring enligt 17 kap. 1 4 p ABL. Omvänt, förutsatt att licensen ingås på marknadsmässiga villkor innebär avtalet inte någon förmögenhetsminskning för Tjatte AB och kan således inte vara en värdeöverföring. Vidare, om det finns rent affärsmässiga skäl för Tjatte AB att ingå licensavtalet kan det inte heller vara en värdeöverföring. Den aktiebolagsrättsliga generalklausulen Tjatte AB:s styrelse får inte besluta ingå ett avtal som innebär en otillbörlig fördel för aktieägare (Kalle AB) eller annan och är till nackdel för bolaget (Tjatte AB) eller annan aktieägare (farbror Joakim), 8:41 första stycket. Eftersom Tjatte AB inte själv kan utnyttja patentet pga sitt verksamhetsföremål är det svårt att konstruera en nackdel för Tjatte AB eller farbror Joakim förutsatt att licensen ingås på marknadsmässiga villkor. Slutsats: Om licensavtalet inte ingås på marknadsmässiga villkor skulle det kunna strida mot såväl regler om värdeöverföringar som generalklausulen. Ingås däremot licensavtalet på marknadsmässiga villkor är det svårt att angripa. Fråga 3 (Filippa Gustafsson) a) Överträdelse av verksamhetsföremålet i ett aktiebolag För 1 poäng har varit tillräckligt att nämna 8 kap. 42 andra stycket andra meningen och 29 kap. 1 ABL eller motsvarande. b) Överträdelse av verksamhetsföremålet i en ekonomisk förening För 1 poäng har varit tillräckligt att nämna 6 kap. 14 och 13 kap. 1 FL eller motsvarande.

9 c) Överträdelse av verksamhetsföremålet i ett handelsbolag För 1 poäng har varit tillräckligt att nämna 2 kap. 3 andra stycket, 14 och 18 HBL eller motsvarande. De flesta studenter har inte ens nått upp till nämnda nivåer, utan har endast redogjort för relevant och irrelevant lagtext. Det har inte varit poänggivande att diskutera vad verksamhetsföremålet är för något eller hur det regleras, eftersom det inte är så frågan har ställts. För att få 4 eller 5 poäng har varit tillräckligt om (utöver ovan) någon form av försök till diskussion har påbörjats som inte endast innebär ett direkt avgivande av lagtext. Detta har i princip inte presterats av någon och de som har fört någon form av utvecklad diskussion på fråga a) har ofta inte hunnit med att besvara övriga frågor varför den totala poängsumman ändå blivit max 3 poäng. Fråga 4 (Carl-William Åström) a) Att betala fakturor eller annat med befintligt eget kapital Att betala fakturor eller annat med befintligt eget kapital är inte tillåtet. Eget kapital är inte några medel utan utgör, i likhet med skulder, endast en finansieringsform av företagets befintliga tillgångar (1 poäng). Detta framgår också av balansekvationen: Tillgångar = Eget Kapital + Skulder eller annorlunda uppställd Eget Kapital = Tillgångar Skulder b) Utgiften för årskortet Utgiften för årskortet uppstår den 15 oktober år X1 och uppgår till (0,5 poäng). Denna utgift skall, i enlighet med bokföringsmässiga grunder, periodiseras under kortets giltighetstid som är tolv månader: perioden den 1 november år X1 till den 31 oktober år X2. Alltså skall 2/12 av utgiften , det vill säga , kostnadsföras år X1 och 10/12 av utgiften , det vill säga , kostnads-

10 föras år X2. Per balansdagen år X1 utgör dessa en förutbetald kostnad, vilken aktiveras (tillgångsförs) och återfinns i företagets balansräkning bland omsättningstillgångarna (kortfristiga fordringar) under rubriken förutbetalda kostnader och upplupna intäkter. Sammantaget återfinns alltså som en kostnad i resultaträkningen år X1 och som en tillgång i balansräkningen år X1 (1 poäng). c) Fortlevnadsprincipen Enligt fortlevnadsprincipen förutsätts ett företags verksamhet att fortsätta, om inga omständigheter föreligger som uppenbart tyder på annat (till exempel ett nedläggningsbeslut). Företagets tillgångar och skulder skall värderas utifrån detta antagande (0,5 poäng). Ett gott exempel på principens tillämpning är, att utgifter för anläggningstillgångar periodiseras via värdeminskningsavdrag (avskrivningar enlig plan) över deras förväntade nyttjandeperiod (1 poäng).