Miljökonsekvensbeskrivning detaljplan Karlslund 3:4

Transkript

1 Miljökonsekvensbeskrivning detaljplan Karlslund 3:4 Östersunds kommun Uppdragsnummer: Status: Granskningshandling

2 Miljökonsekvensbeskrivning detaljplan Karlslund 3:4 Östersunds kommun Beställare Östersunds kommun Johanna Westgard Plan och Bygg Samhällsbyggnadsförvaltningen Östersund Konsult Vatten & Miljöbyrån i Sverige AB Bergvikskurvan 11C Luleå Organisationsnummer: Telefon: E-post: fornamn.efternamn@vmbyran.se Hemsida: Uppdragsledare: Magnus Bäckström/Ulrika Larsson Handläggare: Ulf Pettersson Granskare: Ulrika Larsson Sida 2 (17)

3 Innehåll Icke teknisk sammanfattning Inledning Administrativa uppgifter Ärende och dispositionsrätt Behovsbedömning Förhållande till andra planer och intressen Områdesbeskrivning nuläge Geografisk lokalisering och markförutsättningar Infrastruktur Landskapsbild, visuell uppfattning Naturtyper och eventuella naturvärden Kulturmiljöer Friluftsliv Potentiella motstående intressen: Dagvattenhantering Miljömål Generationsmål Miljökvalitetsmål Regionalt miljömålsprogram Lokala miljömål Miljökvalitetsnormer Relevanta miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer för projektet Frisk luft Levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet samt giftfri miljö Ett rikt växt- och djurliv God bebyggd miljö Miljökonsekvenser för projektgenomförandet Alternativ 1 lokalisering inom Karlslund 3:4 (förordat alternativ) Alternativ 2 lokalisering inom fastigheten Betongen Metodbeskrivning för bedömning av miljökonsekvenser Bedömning av miljökonsekvenser Skadeförebyggande åtgärder, kontroll av verksamhet för förordat alternativ Slutsats Referenser Sida 3 (17)

4 ICKE TEKNISK SAMMANFATTNING Kommunfullmäktige i Östersunds kommun har gett Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppgift att upprätta ett förslag till detaljplan för del av fastigheten Karlslund 3:4. Detaljplanen ska möjliggöra en handelsetablering intill trafikplats Odenskog, korsningen mellan E14 och Stuguvägen. Området kommer att rymma en större handelsbyggnad med tillhörande infart, parkeringar och område för varumottagning. Denna miljökonsekvensbeskrivning utgör en del i detta arbete där effekter som planens genomförande kan medföra gentemot gällande miljömål och miljökvalitetsmål beskrivs. Följande miljömål med exempel på tillämpningar har bedömts vara av särskild betydelse vid genomförandet av projektet, se Tabell 1: Tabell 1. Miljömål och tillämpningar av särskild betydelse vid genomförandet av projektet. Miljömål Levande sjöar och vattendrag God bebyggd miljö Grundvatten av god kvalitet samt Giftfri miljö Bevarandet av biologisk mångfald Frisk luft Tillämpning vattenavrinning från området, skyddade naturområden landskap, skogsområden och andra grönområden samt trafik/infrastruktur dagvatten och avrinning från området vegetation inom området, skyddade naturområden trafik Utförd MKB visar att en handelsetablering på Karlslund 3:4 inte medför sådan miljöpåverkan att tillåtligheten för det kan ifrågasättas Sida 4 (17)

5 1 INLEDNING 1.1 Administrativa uppgifter Platsnamn Karlslund fastighet 3:4 Lokalisering: Östersund, Jämtlands län. Sökande Samhällsbyggnadsförvaltningen Östersunds kommun Östersund Kontaktperson Johanna Westgard Telefon: Organisationsnummer Tillsynsmyndighet: Länsstyrelsen i Jämtlands Län 1.2 Ärende och dispositionsrätt Kommunfullmäktige i Östersunds kommun beslutade den 29 oktober 2015 att ge Samhällsbyggnadsförvaltningen i uppgift att upprätta förslag till detaljplan för del av fastigheten Karlslund 3:4. Detaljplanen för fastigheten ska möjliggöra en handelsetablering intill trafikplats Odenskog, korsningen mellan E14 och Stuguvägen. Området kommer att rymma en större handelsbyggnad med tillhörande infart, parkeringar och område för varumottagning. Östersunds kommun är markägare till den aktuella fastigheten och angränsande områden, såväl grönytor som exploateringsområden. 1.3 Behovsbedömning Detaljplaner definieras generellt som planer för små områden på lokal nivå. Enligt Miljöbalken (MB) finns krav på att detaljplaner skall genomgå en miljöbedömning, om en behovsbedömning visar att deras genomförande antas kunna medföra en betydande miljöpåverkan. Syftet med miljöbedömningen är att miljöaspekter ska integreras tidigt i besluts- och planeringsprocessen och belysa samt bedöma olika miljöeffekter så att en hållbar utveckling främjas (MB 6 kap. 11 ). Östersunds kommun har genomfört en behovsbedömning av detaljplanen för Karlslund 3:4 enligt 4 i Förordning (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar och anser att den medför en betydande miljöpåverkan inom och i anslutande områden och att en miljökonsekvensbeskrivning enligt MB 6 kap 12 därmed behöver upprättas. Länsstyrelsen delar kommunens bedömning. Miljökonsekvensbeskrivningen ingår som en del i miljöbedömningen. 1.4 Förhållande till andra planer och intressen Översiktsplan Östersunds kommun antog en översiktsplan den 20 mars 2014 (Östersund 2040), där fastigheten Karlslund 3:4 ingår. I översiktsplanen anges inga rekommendationer som är specifika just för den aktuella platsen. För kommunen som helhet finns dock ställningstaganden om att Östersund ska vara en fossilbränslefri och energieffektiv kommun till år I översiktsplanen anges även att: - en förtätning av staden är viktig för att kunna bygga vidare på befintlig infrastruktur - besöksintensiva verksamheter ska prioriteras i lägen med god kollektivtrafik - sällanköpshandel huvudsakligen ska utvecklas i centrum och vid Lillängeområdet - handelsområdet Lillänge inte ska växa öster om E14 - kommunens fysiska planering ska bidra till att Östersund stärker sin roll som tillväxtmotor i regionen Sida 5 (17)

6 Området kring fastigheten Karlslund 3:4 omfattas även av den fördjupade översiktsplanen för Fyrvalla- Remonthagen (antagen 12 december 2006). I den fördjupade översiktsplanen beskrivs området vara en del av det gröna stråk som sträcker sig från skogsområdena kring E14 och stadens centrum. I planen anges att en eventuell framtida exploatering inom området bör få en förankring i den befintliga stadsstrukturen så att staden inte sprids ut utan hålls samlad. Området bedöms också vara en del av en viktig entré till staden, vilket bör beaktas i arkitekturen vid exploatering Handelspolicy En ny handelspolicy är under utarbetande för att senare antagas av Kommunfullmäktige. I den nya handelspolicyn anges att kommunen ska ha markberedskap för att handeln ska kunna utvecklas där det bedöms vara långsiktigt hållbart. Handeln ska kunna nås enkelt och säkert av alla invånare, särskilt de som saknar bil. I den nya handelspolicyn är stadens centrum den högst prioriterade handelsplatsen och särskilda satsningar ska genomföras för att stärka stadskärnan. Vid den östra infarten till Östersund, på södra sidan om Stuguvägen, är de redan detaljplanelagda områdena för handel, Odenskog/Lillänge, prioriterade för genomförandet av ytterligare satsningar. För fastigheterna Odensala 13:1 och 14:1 samt Betongen 1 kan detaljplaneläggning aktualiseras efter särskild politisk prövning. Den redan exploaterade fastigheten Betongen vid trafikplats Odenskog har diskuterats i denna miljökonsekvensbeskrivning som ett alternativ 2 för en ny handelsetablering Tillväxtpolicy I kommunens tillväxtpolicy (Mer Östersund , beslutad av kommunfullmäktige 20 mars 2014) är inriktningen att skapa en för kommunen hållbar tillväxt. Östersund ska fungera som regionens tillväxtmotor och vara en del av en konkurrenskraftig arbetsmarknadsregion. För att skapa mer företagsamhet i kommunen ska goda förutsättningar för nyetableringar skapas och fokus läggas på att stötta och underlätta för företag som har vilja och drivkraft att utveckla verksamheten Plan för naturvård och park I kommunens plan för naturvård och park (antagen 14 mars ) anges att Östersunds kommun ska driva ett aktivt och samordnat naturvårdsarbete för att bevara och stärka den biologiska mångfalden inom kommunens naturmiljöer. Kommunen ansvarar för att planering och tillsyn undviker att höga naturvärden exploateras. Kommunens myndighetsutövande över bland annat planer, bygglov och strandskydd tar hänsyn till att förstärka den biologiska mångfalden. Kommunen ska också alltid undersöka möjligheten att kompensera för förluster av naturvärden när exploateringen är nödvändig Sida 6 (17)

7 2 OMRÅDESBESKRIVNING NULÄGE 2.1 Geografisk lokalisering och markförutsättningar Planområdet är beläget i stadens utkant, vid den nordvästra delen av trafikplats Odenskog, där vägarna E14, Stuguvägen, väg 87 och Hagvägen möts (Figur 1). Planområdet omfattar delar av fastigheterna Karlslund 3:4 och 3:5 samt Odensala 14:1 och är ca 9,5 hektar stort. I närområdet till fastigheten ligger bostadsområdena Erikslund, Körfältet, handelsområdet Lillänge samt industrifastigheten Betongen. Industrifastigheten Betongen har tidigare diskuterats som ett möjligt område för etablering av handel och beskrivs översiktligt för att möjliggöra jämförelse med alternativ lokalisering i kapitel 8. Figur 1.Översiktskarta, Karlslund 3:4 och Betongen samt trafikplats Odenskog med tillfartsvägar. Marken inom planområdet för Karlslund är oexploaterad och delvis skogbeklädd. Inom området finns spår av den skjutbana som tidigare fanns i området. Marken har undersökts med avseende på föroreningar. Inga föroreningar har funnits som överskridit Naturvårdsverkets generella gränsvärde för mindre känslig markanvändning. Marken inom planområdet sluttar från Erikslunds bostadsområde ner mot E14 i nordöst. Vatten från området dräneras vidare från området i nordostlig riktning via mindre vattendrag i riktning mot sjön Rannåstjärn. En dagvattenutredning för området har genomförts och presenteras i Bilaga 1. Marken inom fastigheten Betongen är exploaterad med hårdgjorda markytor. Ingen undersökning vad gäller föroreningar i mark har genomförts. Vatten från fastigheten dräneras mot E14 och sedan söderut i riktning mot Lillsjön Sida 7 (17)

8 2.2 Infrastruktur Karlslund är tillgängligt via vägarna E14, Stuguvägen, väg 87 och Hagvägen där de möts vid trafikplats Odenskog. Området betjänas inte av någon lokal busstrafik. Den närmsta busslinjen går genom Körfältets bostadsområde, på motsatt sida om Stuguvägen. Det finns också en busshållplats vid Ryttarvägen, ca 800 meter från planområdet. Området nås till fots via en stig från bostadsområdet Erikslund eller via förlängningen av den gång- och cykelväg som löper parallellt med Stuguvägen. Ett elljusspår finns anlagt i närheten av planområdets norra del. Närheten mellan Karlslund och kvarteret Betongen medför att tillgängligheten till de två områdena är likartade. Betongen ligger på södra sidan om Stuguvägen och har därmed möjlighet att anslutas till det befintliga handelsområdet Lillänge. 2.3 Landskapsbild, visuell uppfattning Det aktuella planområdet utgör en del av stadens östra entré. Sluttningsläget inom området gör att planområdet är väl synligt från trafikplatsen och vidare längs med vägarna ut från denna. Längs Stuguvägen i riktning mot stadens centrum finns en karaktärsgivande allé med popplar och öppna, gräsbevuxna ytor. En gärdesgård som följer skogsbrynet skapar ett trevligt inslag som tillsammans med den skyddsvärda poppelallén skapar en upplevelse av en prydlig och grön entré till staden. Planområdet har varit en del av ett militärt övningsområde. Detta har medfört att området förblivit obebyggt och att vegetationen vuxit fritt. I nära anslutning väster om planområdet ligger bostadsområdet Erikslund som är ett bostadsområde med cirka 60 fastigheter bestående av radhus och villor. Äldre skogsbestånd i planområdets västra och norra del fungerar därmed som en skyddsridå och minskar insikten till bostadsområdet från det närbelägna planområdet samt trafikplatsen Odensala. Kvarteret Betongen ligger i anslutning till Karlslund vilket medför att den visuella uppfattningen från de två områden liknar varandra. Industribyggnaden på kvarteret Betongen är väl synlig inom omgivningen och stör det gröna intryck som den östra entrén till Östersund ger. En landskapsanalys för området har genomförts och presenteras i Bilaga Naturtyper och eventuella naturvärden Planområdet är inte exploaterat och består av stora grönytor genomkorsade av stigar samt en mindre grusväg. Området närmast Stuguvägen har en relativt öppen karaktär med lågväxande sly och mestadels gräs i fältskiktet. Längre norrut finns ett område med uppvuxen barrskog som är en del av det större naturområdet omkring Rannåsens naturreservat. Inom området har ett antal kalkgynnade arter observerats, bland annat ormbär, blåsippa och kranshaksmossa. Vid en fältinventering i juni 2016 sågs också cirka tio exemplar av ängsnycklar, troligen blodnyckel inom den planerade kvartersmarken. Blodnyckeln är, liksom övriga orkidéer, fridlysta i hela landet. Området hyser i övrigt mer triviala arter som pyrola, tätört, groblad, skogsnäva och käringtand. Vattnet i området rinner från de högre belägna delarna i Erikslund ned mot E14 i öst. Vattnet rinner sedan vidare mot nordost ned till ett mindre vattendrag som efter ca 1,5 km mynnar ut i Rannåstjärn. Länsstyrelsen beslutade 2009 att Rannåstjärn med omkringliggande område ska vara naturreservat. Syftet med reservatet är att skydda och vårda områdets natur-, frilufts-, och rekreationsvärden. Områdets olika naturmiljöer, t ex rikkärr, kalkbarrskog och vattendrag och därtill hörande arter ska ha gynnsam bevarandestatus på lång sikt. Området har hög kvalité och stort skyddsvärde, med bland annat olika arter av kransalger i tjärnen. Kvarteret Betongen är exploaterat. Inga naturvärden förväntas därmed återfinnas inom området Sida 8 (17)

9 2.5 Kulturmiljöer Eventuella kulturhistoriska lämningar och fornminnen inom området Inom området har inga fornminnen eller kulturhistoriska lämningar av värde återfunnits. 2.6 Friluftsliv Skogsområdena i norra och västra delen av planområdet nyttjas idag som ett nära rekreationsområde av boende i området. Inom den planerade kvartersmarken finns en mindre grusväg och flera väl upptrampade stigar som vittnar om att platsen brukas aktivt. Planområdet har också en nära koppling till Östersunds sportklubbs rekreationsområde norr om Stuguvägen. Området genomkorsas där av elljusförsedda motionsspår som nyttjas både sommar- och vintertid. Norr om planområdet finns en skidoch gångbro över E14. Det är idag möjligt att genom ett sammanhängande naturstråk ta sig från områdena Körfältet och Remonthagen via planområdet till motionsområdet Spikbodarna på östra sidan om E14. Kvarteret Betongen är exploaterat och inget friluftsliv bedrivs inom området. 3 POTENTIELLA MOTSTÅENDE INTRESSEN: Skogsområdet som rekreationsändamål Avverkning av skog mellan det planerade handelsområdet och väg E45 medför att skogsområdets bredd kommer att minskas och variera mellan cirka 30 meter till 130 meter. Skogsområdet används idag av boende inom omgivningen till diverse olika rekreationsändamål samt för att ansluta till det angränsande rekreationsområdet för Östersunds sportklubb med bl.a. motionsspår för skidåkning och löpning Skogsområdet som skydd mot buller och insyn Det befintliga skogsområdet anses av närboende fylla en funktion som skydd mot insyn och buller från de närliggande genomfartslederna E14 och Stuguvägen. Detta skydd kommer att gå förlorat vid avverkning av skogen för en handelsetablering. Det anses att en handelsbyggnad inom området kommer att påverka upplevelsen av en grön entré till staden samt att byggnaden kommer att dominera det visuella intrycket inom området i och med att det inte finns någon annan bebyggelse av jämförbar typ på denna sida om Stuguvägen Bevarandet av biologisk mångfald Östersunds kommun har som ett lokalt miljömål att främja den biologiska mångfalden. Inom den planerade kvartersmarken har ett antal kalkgynnade växter påträffats. Vid en fältinventering 2016 sågs ca tio exemplar av ängsnycklar, troligtvis blodnyckel. Blodnyckel är, liksom alla andra orkidéer fridlysta i hela landet Vattenavrinning Vattnet i området rinner från de högre belägna delarna i Erikslund och det planerade handelsområdet mot E14 i öst och sedan vidare nordost mot Rannåstjärn som ligger inom naturreservatet Rannåsen. Vid extremtillfällen kan stora mängder vatten bildas på hårdgjorda asfaltsytor inom området. Detta kan lokalt medföra översvämningar, som t.ex. vid E14, med resulterande risker för människors hälsa och säkerhet. Naturreservatet och själva Rannåstjärnen har stort skyddsvärde, med bl. a. olika arter av kransalger i tjärnen. I och med områdets naturliga dränering kan dagvatten vid extrema tillfällen dräneras i riktning mot naturreservatet och därmed orsaka viss skada i den omgivande recipienten Sida 9 (17)

10 3.1.5 Trafikläget och luftkvalitet Östersunds kommun har som lokalt miljömål att vara fossilbränslefritt och energieffektivt år I och med handelsområdets lokalisering i utkanten av Östersund kan bilanvändningen antas öka och därmed också luftföroreningarna. Områdets tillgänglighet via kollektivtrafik och gång- samt cykelvägar är idag inte god Övrigt Innan ett handelscentrum kan etableras på Kvarteret Betongen måste den nuvarande verksamheten på fastigheten flyttas och marken saneras. 4 DAGVATTENHANTERING En utförlig dagvattenutredning har genomförts (Bilaga 1). Sammanfattningsvis visar utredningen att områdets förutsättningar för en konventionell dagvattenlösning med rännstensbrunnar som avleder dagvatten direkt från hårdgjorda ytor inte bedöms som något möjligt alternativ. I utredningen har ett förslag på dagvattenlösning tagits fram i form av svackdiken vid behov kombinerat med en damm. Lösningen baseras på preliminärt beräknade dagvattenflöden och reningsbehov Sida 10 (17)

11 5 MILJÖMÅL 5.1 Generationsmål Sverige har sedan 2012 ett generationsmål vilket grundar sig på 16 miljökvalitetsmål (se 5.2) med 24 etappmål. Generationsmålet är vägledande för den miljöpolitik och det miljöarbete som behöver genomföras i samhället för att de satta miljökvalitetsmålen ska nås inom en generation. 5.2 Miljökvalitetsmål Miljökvalitetsmålen beskriver det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till och anger den miljökvalitet som bör ha uppnåtts till år Riksdagen har antagit 16 olika miljökvalitets mål. Det regionala och lokala arbetet för att nå målen görs av Skogsstyrelsen, respektive länsstyrelse och kommunerna. Regionala och lokala miljömål kan även sättas av Länsstyrelse och kommun. 5.3 Regionalt miljömålsprogram De regionala miljömålen är vägledande för det miljötillstånd som ska uppnås i Jämtlands län. Under perioden har följande miljömål getts extra prioritet i länet: - Begränsad klimatpåverkan - Giftfri miljö - Levande sjöar och vattendrag - Levande skogar - Ett rikt odlingslandskap - Storslagen fjällmiljö - God bebyggd miljö 5.4 Lokala miljömål Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet med lokala miljömål: I det ekologiskt hållbara Östersund är livsmiljön hållbar, trygg och säker och främjar biologisk mångfald. Östersund är fossilbränslefritt och energieffektivt De fossila koldioxidutsläppen minskar med 100% till 2030 och energiförbrukningen minskar med 20% jämfört med Planering och genomförande av kommunens verksamheter skapar inte nya miljö- och hälsoproblem eller ökar befintliga. Giftiga kemikalier i förskolor och skolor är utfasade till Av de livsmedel som kommunen köper in är minst 50% ekologiskt till Kommunen skapar förutsättningar för klimatsmarta medborgare. Kommunen är en förebild i arbetet för ekologisk hållbarhet, vilket visar sig i att vi behåller vår miljöcertifiering. 6 MILJÖKVALITETSNORMER Miljökvalitetsnormer (MKN) är juridiskt bindande styrmedel i miljöbalken. De används för att förebygga eller åtgärda miljöproblem. Miljökvalitetsnormer kan fastställas av regeringen eller av en myndighet som regeringen utser. Det finns i dag normer för utomhusluft, omgivningsbuller, vattenförekomster, fisk- och musselvatten (Miljöbalken förordning 2001:527 respektive 2004:675) Sida 11 (17)

12 7 RELEVANTA MILJÖKVALITETSMÅL OCH MILJÖKVALITETSNORMER FÖR PROJEKTET De miljökvalitetsmål samt miljökvalitetsnormer som bedöms vara relevanta för detta projekt är angivna i Tabell 2 samt kommenterade nedan. Tabell 2. För projektet relevanta miljökvalitetsmål och miljökvalitetsnormer. Nationella Miljökvalitetsmål Frisk luft Halterna av svaveldioxid, kväveoxid, marknära ozon, partiklar och benso(a)pyren och utsläppen av flyktiga organiska ämnen ska minska Giftfri miljö Information och kunskap om giftiga ämnen, utfasning av giftiga ämnen, dioxiner och kadmium på giftfri nivå, efterbehandling av förorenade områden, minskning av riskerna med kemikalier Levande sjöar och vattendrag Behandlar skydd av natur- och kulturmiljöer, restaurering av vattendrag, vattenförsörjningsplaner, utsättning av djur och växter, åtgärdsprogram för hotade arter Grundvatten av god kvalitet Skydd av grundvattenförande geologiska formationer, grundvattennivåer, rent vatten för dricksvattenförsörjning Ett rikt växt- och djurliv Hejdad förlust av biologisk mångfald, minskad andel hotade arter, hållbart nyttjande God bebyggd miljö Planeringsunderlag, kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, buller, uttag av naturgrus, avfall, energianvändning mm i byggnader, god inomhusmiljö Miljökvalitetsnorm Halter av olika föroreningar enligt Luftkvalitetsförordningen (2010:477) Buller nivåer från vägtrafik enligt Förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (2015:216) 7.1 Frisk luft Östersunds kommun har som lokalt miljömål att vara fossilbränslefritt och energieffektivt år Undersökningar av luftkvaliteten inom kommunen visar att de största föroreningskällorna härstammar från vägtransporter, vedeldning samt terrängfordon. 7.2 Levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet samt giftfri miljö Östersunds kommun har ett övergripande inriktningsmål för säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt för skydd mot utsläpp av ämnen och gifter som negativt kan påverka sjöar och vattendrag Sida 12 (17)

13 7.3 Ett rikt växt- och djurliv I det ekologiskt hållbara Östersund ska en hållbar, trygg och säker biologisk livsmiljö samt biologisk mångfald främjas (Kommunfullmäktiges mål 2016). Inom planområdet finns idag en blandning av öppna ytor, ungskog och äldre barrskogsbestånd. Inom den planerade kvartersmarken har ett antal kalkgynnade arter hittats, bland annat den fridlysta orkidén blodnyckel. I planområdets västra och norra del finns områden med uppvuxen skog som idag brukas som tätortsnära natur- och rekreationsområde av de boende i området. 7.4 God bebyggd miljö Den översiktliga bilden av Östersund karaktäriseras av Storsjön, Frösön, dess status som garnisonsstad och utsikten mot den jämtska fjällvärlden. Östersund har som mål att utvecklas till en attraktiv stad för nyetableringar. Med tiden har staden vuxit med nya stadsdelar i främst sydostlig riktning från dess centrala del. Översiktligt styrs nyetableringar av handelsområden för sällanvaruinköp mot stadens centrala delar eller mot det befintliga handelsområdet Lillänge i stadens östra del. 8 MILJÖKONSEKVENSER FÖR PROJEKTGENOMFÖRANDET Nedan beskrivs de miljökonsekvenser som kan beröra uppsatta miljömål. Konsekvenser beskrivs både för det förordade alternativ 1(Karlslund 3:4) samt för alternativ 2 (Betongen). Dessa konsekvenser jämförs sedan i kapitel 9 med varandra och med nollalternativet (d.v.s. inga förändringar i området). Jämförelsen presenteras i enlighet med det angivna formatet i Tabell Alternativ 1 lokalisering inom Karlslund 3:4 (förordat alternativ) Frisk luft Genom att planera ett handelsområde i utkanten av Östersund kan bilanvändningen antas öka och därmed också luftföroreningarna. Luftkvaliteten inom Östersund visar dock på halter långt under de målvärden som anges inom Naturvårdsverkets miljökvalitetsmål samt de angivna miljökvalitetsnormerna i luftkvalitetsförordningen. En trafikutredning har genomförts kring det föreslagna handelsområdet som visar att området inte kommer att utsättas för någon märkbar ökad trafikbelastning vid en framtida handelsetablering. Områdets trafikbelastning i kombination med dess läge i Östersunds ytterdel medför att luftkvaliteten inte bedöms påverkas vid anläggandet av ett nytt handelsområde Levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet samt giftfri miljö Genom en etablering av ett handelsområde med tillhörande parkeringsplatser ökar vattenavrinningen från området samt risken att området utsätts för översvämningstillfällen med påföljande spridning av föroreningar såsom oljespill till omgivande recipient. Vatten från det planerade handelsområdet avrinner i nordostlig riktning mot Rannåsens naturreservat och sjön Rannåstjärn, vilka har stora skydds- och naturvärden Ett rikt växt- och djurliv Genom en etablering av ett nytt handelsområde tas tidigare obebyggd mark i anspråk. Detta medför en minskad skogsareal samt minskade livsmiljöer för det lokala växt- och djurlivet. Närboende befolknings tillgång till tätortsnära naturmiljöer minskas även. Vid markberedningen av den planerade kvartersmarken kommer all växtlighet att schaktas bort. I och med att den Sida 13 (17)

14 fridlysta orkidén blodnyckel har hittats inom den planerade kvartersmarken måste dispens från länsstyrelsen sökas innan arbetet påbörjas God bebyggd miljö Planområdet för det föreslagna handelsområdet är inte utpekat i översiktsplanen som en möjlig lokalisering för en handelsetablering. Mellan planområdet och det närmast liggande bostadsområdet kommer det att sparas en skogsridå på ca meter, jämfört med dagens 130 meter. Eftersom planområdet ligger direkt i blickfånget för områdets trafikleder kommer den planerade bebyggelsen att vara väl synlig för närboende. Sluttningsläget gör att platsen redan i nuläget är väl synlig från trafikplats Odenskog, Stuguvägen och delar av E14. Minskas skogsridån kommer den eventuella handelsetableringen att synas tydligt. Tillgängligheten till området via biltrafik är god. En trafikundersökning inom området visar att belastningsgraden vid en etablering av ett handelsområde inte kommer att försämra framkomligheten. Av trafiksäkerhetsskäl bör dock hastigheten i området sänkas från 70 km/h till 50 km/h. Tillgängligheten till området via alternativa färdsätt såsom lokalbuss, gång- och cykelvägar är inte väl utbyggda. En nyetablering av ett handelsområde verkar i enlighet med kommunens mål att attrahera nya verksamheter och utveckla staden. 8.2 Alternativ 2 lokalisering inom fastigheten Betongen 1 En möjlig alternativ lokalisering av handelsetableringen är fastigheten Betongen, vilken är lokaliserad direkt söder om Stuguvägen. Området är idag planlagt som industrifastighet och det finns en betongstation på platsen. Området har varit föremål för en detaljplaneprocess där man utredde möjligheterna att omvandla fastigheten till ett nytt handelsområde. Planarbetet avbröts under 2014, innan planen antagits Frisk luft Genom att planera ett handelsområde i utkanten av Östersund kan bilanvändningen antas öka och därmed också luftföroreningarna. Luftkvaliteten inom Östersund visar dock på halter långt under de målvärden som anges inom Naturvårdsverkets miljökvalitetsmål samt de angivna miljökvalitetsnormerna i luftkvalitetsförordningen. En trafikutredning har genomförts kring det föreslagna handelsområdet som visar att området inte kommer att utsättas för någon märkbar ökad trafikbelastning vid en framtida handelsetablering. Områdets trafikbelastning i kombination med dess läge i Östersunds ytterdel medför att luftkvaliteten inte bedöms påverkas vid anläggandet av ett nytt handelsområde enligt alternativ Levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet samt giftfri miljö Genom en etablering av ett handelsområde med tillhörande parkeringsplatser ökar vattenavrinningen från området samt risken att området utsätts för översvämningstillfällen med påföljande spridning av föroreningar såsom oljespill till omgivande recipient. Vatten från fastigheten Betongen dränerar i riktning mot Lillsjön. Lillsjön bedöms vara en känslig recipient som eventuellt kommer att bli ett kommunalt naturreservat. Dagvattenanläggningen inom området är underdimensionerad vilket kan leda till att området vid en utökad etablering utsätts för tillfälliga översvämningar och spridningar av föroreningar till den mottagande recipienten Sida 14 (17)

15 8.2.3 Ett rikt växt- och djurliv En etablering enligt alternativ 2 medför att endast redan ianspråktagen mark för industrietablering utnyttjas God bebyggd miljö Marken inom detta kvarter är redan ianspråktagen av en betongstation som är storskalig och därmed redan idag påverkar gaturummet. Det föreslagna handelsområdet skulle även ligga något längre ifrån befintliga bostadsområden. Tillgängligheten till området via alternativa färdsätt som exempelvis via lokalbuss och gång- samt cykelvägar är bättre utbyggda jämfört med alternativ 1. Tillgängligheten till området via biltrafik är även god. Den trafikundersökning som genomförts visar att trafikens belastningsgrad inte kommer att försämra framkomligheten inom området. Av trafiksäkerhetsskäl bör hastigheten i anslutning till handelsområdet sänkas från 70 km/h till 50 km/h. Jämfört med alternativ 1 är alternativ 2 enklare att nås med hjälp av etablerad kollektivtrafik samt gång- och cykelvägar. En etablering enligt alternativ 2 gör det också lättare att koppla samman trafiken i/till området med det befintliga handelsområdet Lillänge som ligger på samma sida om Stuguvägen. 9 METODBESKRIVNING FÖR BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER Bedömningar i miljökonsekvensbeskrivningar ska vara objektiva. Bedömningar görs i jämförelse med rådande miljömål, miljökvalitetsnormer, bakgrundsvärden och riktvärden. När jämförelsevärden saknas kan passande utländska riktvärden användas eller en kvalificerad avvägning göras. Konsekvens är följden av en påverkan efter det att åtgärder vidtagits. Konsekvenserna av verksamheten jämförs med nollalternativet och kan vara både positiva (+) och negativa (-), se Tabell 3. Nollalternativet utgör det alternativ ifall projektet inte genomförs, d.v.s. inget handelsområde anläggs. Nuvarande miljöförhållanden kvarstår därmed och inga förändringar sker i jämförelse med miljökvalitetsmålen. Tabell 3: Utvärdering av storleken på miljökonsekvensers verkan på omgivningen. Miljökonsekvens Stor positiv (+) eller negativ (-) Måttlig positiv (+) eller negativ (-) Liten positiv (+) eller negativ (-) Obetydlig Definition -Irreversibel i den meningen att påverkan pågår mer än en generation (mer än 21 år). -Överskrider gällande gränsvärden. -Påverkar kvaliteten hos recipienten på ett sådant sätt att dess funktion upphör. -Kan påverka annat land. -Reversibel (pågår mer än 2 men mindre än 21 år). -Inom ramen för gällande regelverk, kan överskrida riktvärden. -Påverkar kvalitet hos recipienten, men inte på ett sådant sätt att dess funktion upphör. -Lokal/regional påverkan. -Reversibel (pågår mindre än två år). -Inom ramen för gällande regelverk och riktvärden. -Påverkar varken kvalitet eller funktion hos recipienten. -Lokal påverkan. -Ingen förändring jämfört med naturliga bakgrundsförhållanden. -Ingen märkbar påverkan på recipienten Sida 15 (17)

16 11 BEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSER Tabell 4 visar en sammanfattande bedömning av miljökonsekvenser vid anläggandet av handelsområdet enligt det förordade alternativet (alternativ 1) i jämförelse med alternativ 2 och nollalternativet. Miljökonsekvenserna klassas enligt Tabell 3: Tabell 4. Sammanfattad bedömning av miljökonsekvenser vid anläggandet av ett handelsområde enligt angivna alternativ. Miljömål Miljökonsekvens alternativ 1 Miljökonsekvens alternativ 2 Miljökonsekvens alternativ 0 Frisk luft Obetydlig Obetydlig Obetydlig Levande sjöar och vattendrag, grundvatten av god kvalitet samt Giftfri miljö Liten (-) Liten (-) Obetydlig Ett rikt växt- och djurliv Liten (-) Obetydlig Obetydlig God bebyggd miljö Liten (-) samt (+) Liten (+) Obetydlig De miljökonsekvenser som kan uppkomma av handelsetableringen enligt alternativ 1 och 2 anses överlag vara svagt negativa. Alternativ 2 visar färre negativa effekter jämfört med det förordade alternativet 1. Detta kan förklaras utifrån att alternativ 2 (kvarteret Betongen) utgör ett redan exploaterat industriområde. Eftersom alternativ 2 redan är ett exploaterat område med pågående verksamhet är dock alternativ 1 ett mer realistiskt alternativ för att projektet ska kunna genomföras. 12 SKADEFÖREBYGGANDE ÅTGÄRDER, KONTROLL AV VERKSAMHET FÖR FÖRORDAT ALTERNATIV En dagvattenutredning för alternativ 1 har utförts där ett säkerställande av omhändertagandet av dagvatten från handelsområdet föreslås, se bilaga 1. Därtill har en landskapsanalys genomförts där olika aspekter för att minska påverkan från handelsetableringen föreslås: En skogsridå sparas mellan handelsområdet och bostadsområdet Erikslund för att minimera störande synintryck och buller. Befintliga granar ska så långt som möjligt bevaras även mellan Stuguvägen och handelsområdet. För att mildra påverkan på landskapsbilden i området ska parkeringsplatsen utformas så att det finns utrymme för trädplantering mellan parkeringsraderna. Helst ska man sträva mot att lämna öar av befintlig vegetation d.v.s. granar och markvegetation kring handelsbyggnaden. Dessa kunde även ingå i dagvattensystemet på platsen. Trafiksituationen för genomfartstrafik kommer att anpassas för det förändrade trafikläget kring handelsområdet med hjälp av nya korsningar och hastighetsbegränsningar. 13 SLUTSATS De resultat som sammanställts i denna MKB visar på att en handelsetablering enligt förordat alternativet (alternativ 1) inte medför sådan miljöpåverkan att tillåtligheten för det kan ifrågasättas Sida 16 (17)

17 14 REFERENSER Naturvårdsverket: PM : Regional uppföljning av miljökvalitetsmålen - Frisk luft Luftkvalitetsförordningen (2010:477) Mer [*] Östersund En plan för hållbar tillväxt i ett attraktivt Östersund Översiktsplan för Fyrvalla Remonthagen (12 december, 2006), Östersunds kommun Östersund 2040, Översiktsplan (20 mars 2014), Östersunds kommun Regionalt miljömålsprogram ( ) Länsstyrelsen Jämtlands län Sida 17 (17)