INNOVATIV RYMD- och ATMOSFÄRFYSIKFORSKNING
|
|
- Christer Nyström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Utbildningsdepartementet STOCKHOLM Dnr /11 INNOVATIV RYMD- och ATMOSFÄRFYSIKFORSKNING för tidsperioden Inspel till regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition från Institutet för rymdfysik, IRF Den forskning som bedrivs vid Institutet för rymdfysik, IRF, är viktig för förståelsen av grundläggande fysikaliska frågeställningar, ger ökad kunskap om vår närmiljö och de processer som påverkar klimatet samt fungerar som drivkraft till teknisk utveckling. Rymd- och atmosfärfysikforskning är global och i alla avseenden gränsöverskridande. I Skandinavien finns unika möjligheter att bedriva forskning inom dessa områden. Man kan dagligen göra direkta observationer av fenomen som är konsekvenser av fysikaliska processer i rymden och som påverkar atmosfären, t ex magnetiska störningar, norrsken samt molnbildning i den polara stratosfären och mesosfären. IRF har idag ett mycket omfattande nätverk och leder flera internationella samarbetsprojekt. IRF bidrar med unik kompetens till utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. IRF:s forskningsprojekt ger unika möjligheter att sprida kunskap om, och skapa intresse för, naturvetenskap och teknik i hela samhället. IRF vill ta ett större ansvar för nationell samordning inom rymdområdet samt få förstärkta resurser för att framställa nästa generations vetenskapliga instrument, bättre bidra till forskningen inom klimatområdet och i större utsträckning bidra till att forskningens innovativa idéer får genomslag inom näringsliv och utbildning. IRF ger här några förslag på verksamheter där Sverige har unika förutsättningar att stärka sin roll som framgångsrik rymd- och forskningsnation: IRF blir ett centrum för planetär utforskning: forskning om solsystemet och studier av processer kring dess planeter och månar i nära samverkan med rymdindustrin samt andra forskningsfält, t ex astrofysik, atmosfärvetenskap, astrobiologi och geologi. Förstärkt forskning kring processer i den polara atmosfären, genom observationer och analys av data med fokus på de polara områdena (Arktis och Antarktis). Stärkt rymdteknikutveckling: Sverige har lång erfarenhet av att utveckla avancerade, innovativa och världsledande forskningsinstrument och system. Förbättrad kunskap om rymdvädret och solstormar: svensk medverkan i ESA:s program Space Situational Awarness. Förbättrad och utökad tillgång till miljö- och rymddata, genom bevarande och framtagning av data som kan användas för att bl a studera miljö- och klimatförändringar nu och i framtiden. Nedan beskrivs dessa områden i mer detalj.
2 INLEDNING OCH BAKGRUND Grundforskning på internationell toppnivå kräver fortlöpande innovation och teknisk utveckling och ger samtidigt nytta för olika samhällssektorer. Forskningsresultat påverkar samhället direkt eller indirekt tekniskt, ekonomiskt och kulturellt. Vårt beroende av rymden ökar och vi använder alltmer elektronik som kan påverkas av rymdmiljön. Rymdteknik används i dag inom ett stort antal tillämpningar, t ex för telekommunikation, väderinformation, miljödata, räddning och navigation. Kunskap om rymdmiljön blir därför allt viktigare. Frågan om det finns liv på någon annan planet i universum har stor kulturell inverkan på samhället. Planetär utforskning ger information som kan öka insikten om hur vår egen planet utvecklas och har utvecklats, ett exempel är kunskap om processer som påverkar klimatet. IRF:s forskning om andra planeter ger värdefull kunskap om förhållanden i solsystemet av betydelse för att bland annat kunna avgöra möjligheter att ta tillvara resurser i rymden, utveckla och använda nya rymdtillämpningar eller för att kunna fastställa om det finns förutsättningar för liv under andra förhållanden än de som råder på jorden. IRF:s forskare har de senaste åren bidragit till att nya viktiga resultat har kunnat erhållas från satellit- och markbaserade forskningsinstrument. Antalet expertgranskade publikationer ligger på en mycket hög nivå. Artiklar i ledande tidskrifter som till exempel Science, Nature, Nature Physics och Physical Review Letters har rönt stor uppmärksamhet internationellt. En annan indikator på framgång är att IRF, i konkurrens med andra, fått förtroendet att leda ett flertal internationella projekt och mätkampanjer. IRF fokuserar på några utvalda experimentella metoder som behövs för att uppnå de vetenskapliga målen. En del metoder kräver små effektiva integrerade rymdinstrument. Dessa kan utvecklas i nära samarbete med rymdindustri. För att nå intressanta vetenskapliga resultat används metoder som kräver analys av data från många olika instrument. Experimentell rymdfysik kräver inte bara kunniga forskare utan också skickliga och erfarna ingenjörer, programmerare och ledare av internationella tekniska och vetenskapliga projekt. Rekrytering och utbildning av nästa generation forskare är viktiga komponenter för IRF. IRF ska de närmaste åren färdigställa mätinstrument till ett antal rymdprojekt som väntas ge viktig ny kunskap om rymdmiljön och förståelsen av grundläggande fysikaliska processer. Det gäller bland annat det europeisk-japanska projektet BepiColombo som består av två rymdsonder till Merkurius år 2014 och NASA:s Magnetospheric Multiscale Mission som innehåller fyra satelliter med planerad uppsändning Där bidrar IRF tillsammans med KTH med instrument för att mäta elektriska fält. Genom samarbete med kanadensisk rymdindustri deltar IRF i projektet Swarm inom ESA:s jordobservationsprogram. Swarm ska skickas upp 2012 och har som huvudsyfte att göra noggranna studier av jordens magnetfält. Bi- och multilaterala projekt är viktiga för att kunna genomföra avancerade forskningsprojekt. IRF har blivit inbjuden att delta i flera nya ryska och kinesiska rymdprojekt. Den medverkan som IRF hade i den indiska månsonden, Chandrayaan-1 (2008), var synnerligen framgångsrik ur ett forskningsperspektiv. Nya data om växelverkan mellan solvinden och månytan visade sig innehålla överraskningar som nu engagerar forskare och doktorander vid IRF och vid andra forskargrupper. Ryska, japanska och kinesiska forskargrupper visar ett stort intresse för IRF:s forskning och önskar vår medverkan i projekt för studier av förhållandet kring jorden, månen och framför allt planeten Mars. Sverige har med sitt nationella satellitprogram betraktats som ett föredöme. För att Sverige ska kunna vidmakthålla sin internationella spets krävs att man, på det nationella planet, kan erbjuda projekt som utgör en testbädd för mer avancerade projekt. IRF har också tagit initiativ 2 (7)
3 till en fördjupad samverkan med t ex Rymdstyrelsen, Polarforskningssekretariatet och MSB (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) för att bättre ta tillvara den kunskap och de resurser som finns för att bedriva forskning inom rymd- och miljöområdet. Ett konkret förslag har under 2011 lämnats till Rymdstyrelsen om etablering av ett centrum för planetär utforskning. IRF vill utveckla den forskningsinfrastruktur som drar nytta av närheten till de polara trakterna. Långa tidsserier är viktiga för att kunna förstå och förutsäga klimatförändringar. Lika viktigt är kunskap om de bakomliggande processer i atmosfären som styr vindar, turbulens, moln, förekomst av aerosoler, växthusgaser m. m. En större satsning på forskningen vid IRF är motiverad med hänsyn till det stora intresse som finns världen över för klimatrelaterade frågor. Forskningsrapporter har på senare tid påpekat att det är mycket viktigt att inkludera effekter också i stratosfären och mesosfären för att kunna förstå utvecklingen av jordens klimat. IRF fortsätter engagemanget inom flera EU-projekt. Dessa sker ofta i nära samarbete med ESA när det gäller rymdsatsningar och det blir en ökande andel projekt där rymdkompetens efterfrågas. Andra exempel på IRF:s medverkan i EU-projekt rör forskningsinfrastruktur för studier av jordens atmosfär och jonosfär med hjälp av avancerad markbaserad utrustning. FÖRSLAG TILL FÖRSTÄRKNING AV SVENSK RYMDVERKSAMHET Centrum för planetär utforskning Mänskligheten har alltid haft ett stort intresse för hur livet uppstått på jorden och förutsättningar för liv på andra ställen i vårt solsystem eller i Universum. Forskningen karakteriseras av dels ett ökat intresse att studera områden allt längre bort från jorden, dels ett ökat djup i förståelsen av fundamentala fysikaliska processer i den nära rymden. De senaste åren har det varit mycket fokus internationellt kring upptäckter av planeter kring andra stjärnor än vår egen sol. Vi kan inte erhålla detaljerade mätningar på plats från dessa planetsystem. Därför behöver vi förstå de processer som påverkar planeter i andra stjärnsystem utifrån studier av vårt eget solsystem. Studier av jätteplaneterna och deras månar, som närmast är att likna vid små planetsystem, är exempel på hur vi kan generalisera vår förståelse för hur en planet och dess atmosfär påverkas av den rymdmiljö den befinner sig i. Några forskningsområden där Sverige (IRF) har lång erfarenhet är t ex studier av: a) fundamentala plasmaprocesser, i rymden runt jorden, runt andra planeter, i solvinden och runt solen. I samarbete med andra forskningsområden kan dessa framsteg också ge förståelse för processer som normalt studeras inom astrofysiken, och inom laboratorieplasma- och fusionsforskningen. En mycket stor del av det universum som kan observeras består av plasma vilket gör att forskningen kring dessa frågor är viktig. b) solsystemets fysik, ursprung och utveckling. Forskning relaterad till de stora planeterna (Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus) och deras månar bidrar till framsteg. Ett exempel där IRF medverkar är rymdsonden Cassini som fortsätter att ge viktig kunskap om Saturnus och dess månar. Jämförande observationer av Venus, Mars och månen Titans atmosfärer bidrar till en ökad insikt om vår egen planet samt om förutsättningar för liv utanför jorden. IRF har sedan flera år tillbaka mätinstrument i bana runt tre planeter (Mars, Venus och Saturnus) förutom jorden. Behovet av kunskaperna om stoft i solsystemet och dess påverkan på bland annat jordens atmosfär kommer också att öka. Den samlade kunskapen från studier av de jordlika planeterna och jätteplaneterna och deras månar måste byggas upp till en koherent bild som ger oss möjlighet att uttala oss med rimlig säkerhet även om situationen i andra planetsystem. Detta kräver koordinering och långsiktighet för den planetära forskningen. Därför finns mycket att vinna på att inrätta ett centrum för 3 (7)
4 planetär utforskning. Med centrum menar vi i första hand att IRF tillförs resurser för att kunna ha en koordinerande roll mellan olika aktörer inom forskarvärlden, näringslivet och det övriga samhället samt att centret tar ett ökat ansvar för gemensam utveckling av den forskningsinfrastruktur som krävs för en framgångsrik planetär utforskning. Samverkan med andra discipliner är mycket viktig för att kunna göra framsteg inom forskningen. Grundläggande plasmafysik är av stor betydelse för delar av den planetära utforskningen. Det finns ett stort behov av mer resurser till utbyte mellan forskare som gör observationer i rymden och de som sysslar med teori, simuleringar och laboratorieförsök. En annan viktig samverkan är mellan rymdfysiker och forskare från astrofysik, astrobiologi, geologi och andra vetenskapsområden. Medverkan i utbildning samt genomförande och deltagande i internationella vetenskapliga konferenser är andra viktiga komponenter där ett centrum för planetär utforskning kan bidra på ett betydande sätt. Sammanfattningsvis så täcker förslaget bland annat följande områden: astrobiologi och liv i universum, planetologi, rymd- och atmosfärfysik, planetär astronomi, exoplaneter, rymdteknik för planetär utforskning, och konkreta aktiviteter: koordinera grundforskning i Sverige relaterad till solsystem och exoplaneter, förbättra idéutbyte mellan olika grupper nationellt och internationellt, arrangera konferenser och workshops, ansöka om att få arrangera ISU:s (internationella rymduniversitetet) sommarskola med fokus på planetär utforskning, arrangera träffar och populärvetenskapliga lektioner för allmänheten och för att inspirera unga samt öka intresset för forskning, vidareutveckla och bygga större testanläggningar, bidra till en utveckling av Esrange Space Center som en bas för att kunna genomföra tester relevanta för planetär utforskning, utreda alternativa användningsområden för EISCAT-antennen i Kiruna relaterade till planetär utforskning, t ex möjligheten till kommunikation med planetära rymdsonder, initiera ett nordiskt samarbete inom området. Förstärkt forskning kring processer i den polara atmosfären Atmosfärfysikforskningen kommer de närmaste åren att drivas av behovet att bättre förstå de processer som styr klimatet nu och i framtiden. Dynamik och sammansättning i atmosfären påverkas av människan och förändras på grund av naturliga faktorer. IRF fortsätter att analysera data från internationella satellitprojekt och globalt fördelade markbaserade mätinstrument, utveckla egna forskningsinstrument samt göra jämförelser mellan förhållanden i Arktis och Antarktis. En hörnpelare i institutets nuvarande polara atmosfärsforskning är studier av atmosfärens dynamik med hjälp av radar och andra marbaserade instrument. Vi genomför interkalibrerade mätningar i både Arktis och Antarktis som visar om det finns asymmetrier mellan norra och södra hemisfären. De är väl etablerade och förstådda i stratosfären (där de bland annat ger 4 (7)
5 upphov till ozonhålet över Antarktis) men ger även upphov till skillnader i mesosfären, ett övre luftskikt som sträcker sig upp till ungefär 90 km höjd. Med långsiktiga mätningar av spårgaser studerar vi dynamiska och kemiska processer i atmosfären vid höga latituder och deras samband med klimatet och klimatförändringar. IRF bedriver även radarstudier av troposfärsdynamik, främst relaterat till luft som passerar över, och påverkas av, den skandinaviska bergskedjan. Dessa studier kan i längden bland annat ge förbättrade lokala väderprognoser och klimatmodeller. IRF har ett nära samarbete med Indien som länge varit starkt inom atmosfärsområdet. Detta sker främst genom en satsning på atmosfärsradar. Om några år planeras de mätningar som IRF nu gör på den norska stationen Troll på Antarktis att flyttas till den indiska stationen Maitri. Det är viktigt att i dessa sammanhang ha resurser för att kunna göra kontinuerliga mätningar och ha resurser till dataanalys och att kunna förbättra de modeller som finns. Institutet kan ytterligare bidra till forskning av hög och direkt samhällsrelevans genom en förstärkt satsning på studier av atmosfärens dynamik, modellering med hjälp av internationella modeller för regional modellering, samt långsiktig mätning av spårgaser. Den polara atmosfären är unik, och en viktig faktor i klimatförändringar, då de flesta klimatmodeller förutspår att klimatförändringar blir särskilt kraftiga i Arktis. Stärkt rymdteknikutveckling Grundforskning kräver innovation och nya tekniska lösningar som ofta också leder till effekter av olika slag inom andra samhällssektorer. Forskningsresultat utgör ofta ett viktigt underlag för beslutsfattare och kan få stora effekter på samhällsutvecklingen. Det är därför mycket viktigt att de är väl underbyggda och validerade genom olika typer av mätningar och analyser. Forskningen vid IRF är i huvudsak experimentell. IRF har mer än 45-års erfarenhet av att utveckla och ta ansvar för mätinstrument i stora internationella rymdforskningsprojekt. IRF har en mycket erfaren och kompetent teknisk personal och en infrastruktur som på ett bra sätt stödjer forskningsprojekten. IRF använder sina testanläggningar, kalibreringsutrustningar, mekanisk verkstad och renrum flitigt för test och integrering av rymdinstrument, men en uppgradering skulle göra anläggningarna tillgängliga i större utsträckning också till andra aktörer än IRF. IRF leder experiment i stora internationella rymdprojekt, projekt som ofta är resurskrävande med tidsskalor som kan vara tiotals år från projektstart till mätresultat. Ett exempel är rymdsonden Rosetta som 2004 började en 10 års resa till kometen 67P/Churyumov- Gerasimenko. Förutom deltagande i flera ESA- och NASA-projekt så utgör bi- och multilaterala projekt en betydande del av IRF:s verksamhet. Mångårigt framgångsrikt samarbete med det ryska rymdforskningsinstitutet, IKI, är ett exempel på de möjligheter som detta kan ge när det gäller att bedriva rymdforskning. IRF har idag också ett nära samarbete med flera universitet runt om i världen, med ISAS/JAXA i Japan, samt med rymdorganisationer i Kina och Indien. Dessa länder ökar sitt engagemang inom rymdområdet. ESA:s forskningsprogram Cosmic Vision, som gäller tidsperioden , skapar nya möjligheter för framtiden. IRF deltar aktivt i det planeringsarbete som bedrivs inom Europa och med forskargrupper i andra delar av världen. Många mätningar av fundamentala plasmaprocesser kan bara göras i rymden. En satellit med en komplett uppsättning instrument kan befinna sig inne i en småskalig process, eftersom processer i rymden sker i förhållandevis stora områden. I ett plasma i ett laboratorium kan många mätinstrument inte byggas tillräckligt små för att på plats kunna mäta vad som sker i processen. Ett exempel på mätningar av grundläggande processer som först gjorts av IRF:s forskare är överföring, på 5 (7)
6 små skalor, av energi från magnetfält till partiklar i ett turbulent plasma i rymden. Dessa mätningar har gjorts med hjälp av ESA:s fyra Clustersatelliter som formationsflyger runt jorden. Avancerade och minatyriserade system samt nästa generations vetenskapliga instrument behöver utvecklas för att klara dagens och morgondagens forskningsfrågor. Förbättrad kunskap om rymdvädret och solstormar Sverige kan bidra till ESA-programmet Space Situational Awareness, SSA, med lång erfarenhet, respekterad kompetens och utmärkta anläggningar. En ökad användning av rymdteknik och avancerad teknisk utrustning i olika tillämpningar på marken ökar behovet av en rymdlägesbild och möjligheter till prognoser av rymdväder. IRF vill initiera en ökad samordning av nationella intressen inom rymdväderområdet och fortsätta medverka till det internationella arbete som pågår. En bas finns i det regionala rymdvädercenter, RWC (Regional Warning Center), som drivs av IRF inom ISES (International Space Environment Service). Det är nödvändigt att öka förståelsen av rymdvädret och dess inverkan på system i rymden och på jorden. Vi är nu på väg mot ett nytt solaktivitetsmaximum, 11-års-cykeln har för inte så länge sedan passerat minimum, så effekterna av rymdväder förväntas att öka. Rymdvädrets inverkan på teknologiska system studeras av IRF i samarbete med bl a kraftindustrin och MSB. IRF samlar kunskap om och fortsätter att utveckla metoder för att bättre förstå och förutsäga rymdvädret. IRF:s kunskaper och forskning kommer att öka i praktisk betydelse för samhälle och industri. Sverige har genom IRF medverkat i många av de rymdväderprojekt som genomförts, eller som pågår, inom ESA och EU. Projekten genomförs ofta i nära samarbete med användare inom näringslivet. Sverige kan fylla en viktig funktion inom SSA när det gäller kontroll av satelliter i bana runt jorden och de effekter som rymdmiljön har på dem. EISCAT och miljöövervakning med infraljudstationer kan medverka genom att registrera asteroider, meteoroider mm som kan utgöra hot mot oss. Svensk rymdindustri och forskare kan bidra med markbaserade och rymdburna mätinstrument och rymdplattformar för rymdmiljöobservationer. FOI och Försvarsmakten har visat ett stort intresse för rymdväder. Bemannade rymdfärder och rymdturism är ett annat område där kunskap om rymdmiljön är viktig. Vi ser en positiv utveckling i Sverige genom etableringen av Spaceport Sweden AB i Kiruna. Det blir därmed mer betydelsefullt att kunna mer om rymdmiljön för att förstå dess påverkan på oss människor. Rymdmiljö bör vara ett naturligt ämne inom många utbildningar eftersom rymden på ett alltmer påtagligt sätt tas i anspråk för olika typer av tillämpningar och för att vi blir alltmer beroende av högteknologiska system i rymden och på marken. Detta gäller idag för den utbildning på forskarnivå som IRF medverkar till och som utgör en god bas för anställning inom näringsliv och förvaltning. Grundforskning vid ett fristående forskningsinstitut, med möjlighet att leda internationella projekt, integreras på ett naturligt sätt i utbildningen vid ett flertal lärosäten i Sverige. Miljö- och rymddata Sverige har, på grund av bland annat närheten till norrskensovalen för studier inom rymdfysik och polarvirveln för klimatrelaterade studier, unika möjligheter till att bedriva forskning och datainsamling om för samhällsutvecklingen viktiga processer. För att den forskningsinfrastruktur som finns i norra Sverige ska kunna ingå i globala samarbeten krävs att den ständigt hålls uppgraderad och att data kan göras tillgängliga i internationella databaser. Viktigt är också att säkerställa att redan insamlade data behandlas så att de möter forskares 6 (7)
7 och andra användares behov. Historiska data behöver i många fall digitaliseras för att på ett smidigare sätt kunna jämföras med dagens data. Sverige bör i ett internationellt perspektiv aktivt använda de unika förutsättningar som finns för rymd- och miljöverksamhet i det arktiska området och gärna i ett förstärkt nordiskt samarbete. Förutom norrsken och polarvirvel så finns också, för forskningssyften, fördelar med relativt glesbefolkade områden och att vi under delar av året befinner oss på läsidan av en bergskedja. En aktivitet som pågår för att förstärka forskningsinfrastrukturen är det förberedande arbete som pågår inom ett EU-projekt för att ta fram nästa generation av radaranläggning, EISCAT_3D, för observationer av den polara atmosfären och jonosfären. EISCAT_3D har tagits med i ESFRI roadmap på förslag av Vetenskapsrådet i Sverige. Svensk medverkan är givetvis önskvärd inte bara i planeringsfasen utan också när det gäller uppbyggnaden av EISCAT_3D och de supportinstrument som kan göra systemet till en tillgång för global förståelse av vår nära rymd och känsliga atmosfär. Kontinuerliga registreringar som visar tillståndet i jordens nära omgivning är ovärderliga. Ett exempel är markbundna mätningar av ozon i stratosfären. IRF fungerar sedan länge som värdinstitution för mätinstrument från internationella institutioner i Tyskland, Nya Zeeland och Japan. Genom dessa samarbeten fortsätter också IRF att bidra till det internationella nätverket NDACC (Network for the Detection of Atmospheric Composition Change). IRF undersöker möjligheter till att förstärka med nya observationer som kan vara av framtida intresse. SAMMANFATTNING IRF:S FORSKINGSOMRÅDE Rymd- och atmosfärfysikforskning innefattar olika aspekter expeditioner nya horisonter, grundläggande forskning hur naturen fungerar, kulturellt förstå vår plats i universum, livskvalité och hållbarhet medvetenhet och lösningar. Rymd- och atmosfärfysikforskning bidrar till kunskap om vår närmiljö i atmosfären och den nära rymden, grundläggande fysik inklusive användning av rymden som ett plasmalaboratorium, effekter på teknologiska system i rymden och på jorden, förutsättningar för liv på jorden och utanför, klimatförändringar, Rymdforskningen har dessutom gett väsentliga bidrag till teknikutveckling. IRF är med i hela forskningsprocessen och samverkar med övriga samhället ger förslag till nya forskningsprojekt, utformar nya instrument, utvecklar nya mätmetoder, samlar in data, analyserar data, presenterar och publicerar vetenskapliga rapporter, föreslår nya kommersiella tillämpningar. IRF vill ta ett större nationellt ansvar för de områden som nämnts ovan. Fördel rymd är ett inspel till en rymdagenda för Sverige och har tagits fram med bred medverkan av rymdintressenter; många av de nyttor och förutsättningar som beskrivits i dokumentet får ett förbättrat underlag genom det arbete som IRF utför. 7 (7)
FORSKNINGSSTRATEGIER Institutet för rymdfysik, IRF
FORSKNINGSSTRATEGIER 2009-2012 Institutet för rymdfysik, IRF Sammanfattning Institutet för rymdfysik, IRF, bedriver forskning inom rymd- och atmosfärfysik samt utveckling inom rymdteknik. Kunskaper inom
Läs merDnr: /15. Budgetunderlag. 2016, 2017 och Institutet för rymdfysik
2015-02-27 Dnr: 1.3-23/15 Budgetunderlag 2016, 2017 och 2018 Institutet för rymdfysik 1 Inledning Institutet för rymdfysik, IRF, bedriver framgångsrik grundforskning och bidrar som fristående forskningsinstitut
Läs merVerksamhetsplan Institutet för rymdfysik
2018-09-06 Dnr 1.1-314/18 Verksamhetsplan 2018 Institutet för rymdfysik UPPGIFTER Verksamheten under 2018 vid Institutet för rymdfysik, IRF, regleras av Förordning med instruktion för IRF (SFS 2007:1163),
Läs merDnr: /18. Budgetunderlag. 2019, 2020 och Institutet för rymdfysik
2018-03-01 Dnr: 1.3-35/18 Budgetunderlag 2019, 2020 och 2021 Institutet för rymdfysik 1 Inledning Institutet för rymdfysik, IRF, är ett fristående statligt forskningsinstitut, som bedriver grundforskning
Läs merDnr: /17. Budgetunderlag. 2018, 2019 och Institutet för rymdfysik
2017-02-28 Dnr: 1.3-48/17 Budgetunderlag 2018, 2019 och 2020 Institutet för rymdfysik 1 Inledning Institutet för rymdfysik, IRF, som fristående statligt forskningsinstitut, bedriver grundforskning i rymdfysik
Läs merRadio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar
Radio-ockultation med GNSS för atmosfärsmätningar Rymdforum 9-10 mars 2015 Joel Rasch Molflow Innehåll Radio-ockultation, kort historik Radio-ockultation med GNSS Dagens satelliter Användningsområden 2
Läs merRymdstyreisens underlag till forsknings- och innovationspropositionen
2011-12-07 Dnr: 272/11 Olle Norberg Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Rymdstyreisens underlag till forsknings- och innovationspropositionen Rymdstyrelsen har ombetts att lämna ett inspel till forsknings-
Läs merEn strategi för svensk rymdverksamhet
En strategi för svensk rymdverksamhet Artikelnr. U18.001 Omslagsfoto: Jessica Gow, Regeringskansliet 4 En strategi för svensk rymdverksamhet Foto: ESA Förord Sverige är ett litet land men en stor rymdnation.
Läs merRymdstyrelsens strategi för forskning och innovation
2007-12-20 Dnr 41/07 Rymdstyrelsens strategi för forskning och innovation Rymdstyrelsens vision Rymdverksamhet skall vara en viktig del av det svenska kunskapssamhället och möta samhällets behov av: tjänster
Läs merGrundforskning för samhällsnytta!
Dnr: 1.3 54/19 " (Drn 1.3 54/19) OMSLAGSBILDEN Montering av IRF:s instrument som ska flyga med ESA:s rymdfarkost till Jupiter Foto: Jonas Olsen, IRF # 1. Sammanfattning Institutet för rymdfysik (IRF) är
Läs merSvensk Rymdfysik är Världsledande!
Rymdverksamhet ur ett forskningsperspektiv Uppsala, 21 Oktober, 2014 Svensk Rymdfysik är Världsledande! Viking (1986) Det beror på att Sverige har: Strategiskt satsat resurser på både forskning och industri
Läs merIV Fusions-, rymd- och plasmafysik
IV Fusions-, rymd- och plasmafysik IV.1. Sammanfattande bedömning Plasmafysik är ett område där materiens fjärde tillstånd, plasmatillståndet, utgör grunden. I ett klassiskt plasma är elektronerna dissocierade
Läs merRymdfysik med mätteknik. Ny kursplan
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för fysik Ledningsgruppen 2015 xx xx p.xx 15 Ärende: Ny kursplan Rymdfysik med mätteknik. Ny kursplan Basdata Benämning på kursen Rymdfysik med mätteknik. Engelsk översättning
Läs merMobilitet och näringslivssamverkan i planeringen av ett nytt program. Victoria Barabash, universitetslektor Luleå tekniska universitet
Mobilitet och näringslivssamverkan i planeringen av ett nytt program Victoria Barabash, universitetslektor Luleå tekniska universitet 1 Hur skapas en organisation för mobilitet och samverkan? Vilka förutsättningar
Läs merRYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG för Sveriges främsta rymdregion
RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG för Sveriges främsta rymdregion VÄRLDSKLASS ÄR INTE NOG - SKA MAN NÅ RYMDEN MÅSTE ALLT FUNGERA I Västsverige utvecklas och levereras tjänster och produkter som
Läs merInstitutet för rymdfysik Årsredovisning 2004
IRF Dnr: 213-25/05 Innehåll Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2004 Förord... 2 Resultatredovisning 1. Samlad översikt... 5 2. Forskning och utveckling... 8 2.1 Atmosfärfysik... 9 2.2 Solär-terrester
Läs merPlanetutforskning. Ny kursplan
UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för fysik Ledningsgruppen 20160601 p.616 Ärende: Ny kursplan Planetutforskning. Ny kursplan Basdata Benämning på kursen Planetutforskning. Engelsk översättning av kursens
Läs merInnovativa vetenskapliga satellitprojekt till låg kostnad: Instruktioner
Innovativa vetenskapliga satellitprojekt till låg kostnad: Instruktioner 1 Mål Rymdstyrelsens mål med detta initiativ är att inventera trovärdiga möjligheter för högklassiga vetenskapliga satellitprojekt
Läs merEn strategi för svensk rymdverksamhet sammandrag
En strategi för svensk rymdverksamhet sammandrag Beslutad av regeringen den 9 maj, 2018 Mattias Jennerholm, Utbildningsdepartementet Ministry of Education and Research 1 Förstärkning av Sveriges rymdaktiviteter,
Läs merUtlysning av forskningsmedel inom prognoser och fo rvarning fo r extrema solstormar- Steg 2.
samhällsskydd och beredskap PM 1 (7) 2015-09 Svante Ödman Bodil Lundberg Utlysning av forskningsmedel inom prognoser och fo rvarning fo r extrema solstormar- Steg 2. MSB-51.1 samhällsskydd och beredskap
Läs merÅrsredovisning Institutet för rymdfysik
Årsredovisning 2006 Institutet för rymdfysik www.irf.se IRF Dnr: 213-30/07 Institutet för rymdfysik Innehåll Årsredovisning 2006 Förord... 3 Resultatredovisning 1. Samlad översikt... 5 2. Forskning och
Läs merInstitutet för rymdfysik Kiruna
Atmosfärforskning Institutet för rymdfysik Kiruna 2 Atmosfärforskning vid IRF Atmosfärforskningsprogrammet (AFP) vid Institutet för rymdfysik grundades 1996 som en del av Miljö- och Rymdforskningsinstitutet,
Läs merÅrsredovisning Institutet för rymdfysik
Årsredovisning 2005 Institutet för rymdfysik www.irf.se IRF Dnr: 213-34/06 Innehåll Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2005 Förord... 2 Resultatredovisning 1. Samlad översikt... 4 2. Forskning och
Läs mer2009 ÅRSREDOVISNING. Institutet för rymdfysik
2009 ÅRSREDOVISNING Institutet för rymdfysik IRF Dnr: 213-30/10 Innehåll Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2009 Förord... 3 Resultatredovisning 1. Översikt... 4 IRF:s organisation... 6 2. Forskning
Läs merÅRSREDOVISNING Institutet för rymdfysik
ÅRSREDOVISNING 2016 Institutet för rymdfysik 2 IRF Dnr: 1.3-48/17 Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2016 Innehåll Förord... 3 Resultatredovisning 1. Översikt... 4 2. Forskning och utveckling... 7
Läs merSatelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 090617
Satelliter Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 090617 Innehåll Användningsomr ndningsområden den för f r satelliter Tidiga satelliter Svenska satelliter Aktuell forskning påp IRF Cassini Cluster Rosetta
Läs merRymdstyrelsens strategi med fokus på
Rymdstyrelsens strategi med fokus på 2016 2020 1 Rymdstyrelsen säkerställer tillgången till samhällsviktig rymdinfrastruktur och efterfrågade satellitdata samt bidrar till att utveckla konkurrenskraftiga
Läs merRymdteknik och utbildningar. Marta-Lena Antti Luleå tekniska universitet Uppsala 21 okt 2014
Rymdteknik och utbildningar Marta-Lena Antti Luleå tekniska universitet Uppsala 21 okt 2014 Utbildning är grunden för forskning Civilingenjörsprogram rymdteknik Luleå tekniska universitet Masterprogram
Läs merMasterprogram i fysik 2015/2016
Masterprogram i fysik 2015/2016 120 HP UPPSALA CAMPUS 100% Vill du få en djupare förståelse av den fysikaliska världen omkring dig? Vill du använda människans största instrument, till exempel acceleratorn
Läs merInstitutet för rymdfysik Årsredovisning 2007
Årsredovisning 2007 IRF Dnr: 213-33/08 Innehåll Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2007 Förord... 3 Resultatredovisning 1. Samlad översikt... 5 IRF:s organisation... 7 2. Forskning och utveckling...
Läs mer2017:16. Myndighetsanalys av Institutet för rymdfysik
2017:16 Myndighetsanalys av Institutet för rymdfysik MISSIV DATUM DIARIENR 2017-10-24 2017/106-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2017-04-27 U2017/02087/F Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
Läs merFeministiskt Initiativ
1. Hur ser ditt parti i stort på svensk rymdverksamhet? Svensk rymdverksamhet är viktig för landet av flera olika orsaker, bl.a. de resultat som är av stor nytta för ett antal andra branscher. Exempelvis
Läs merSatelliter. Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik
Satelliter Karin Ågren Rymdfysik och rymdteknik 080626 Innehåll Typer av satelliter Vädersatelliter Svenska satelliter Aktuell forskning påp IRF Cassini Cluster Rosetta SPOT Samarbete mellan Sverige, Frankrike
Läs merÅRSREDOVISNING Institutet för rymdfysik
ÅRSREDOVISNING 2015 Institutet för rymdfysik 2 IRF Dnr: 1.3-5/16 Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2015 Innehåll Förord... 3 Resultatredovisning 1. Översikt... 4 2. Forskning och utveckling... 7
Läs merÅrsredovisning Institutet för rymdfysik
Årsredovisning 2017 Institutet för rymdfysik IRF Dnr: 1.3-35/18 Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2017 Innehåll Förord... 3 Resultatredovisning 1. Översikt... 4 2. Forskning och utveckling... 7
Läs merFör delegationerna bifogas rådets slutsatser om Arktis, antagna av rådet den 20 juni 2016.
Europeiska unionens råd Bryssel den 20 juni 2016 (OR. en) 10400/16 COEST 166 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 20 juni 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 10172/1/16 REV 1 Ärende:
Läs merDen stora kometjakten
Den stora kometjakten Lärarhandledning lektion om kometjägaren Rosetta Detta är en lärarhandledning om rymdfarkosten Rosetta. Rosettas uppdrag är att undersöka en komet i detalj genom att åka ikapp den
Läs merRymdstyrelsens analys och underlag till regeringens forskningspolitik
2015-10-23 Analys och förslag Dnr: 49/25 Ert dnr: U2015/1363/F Regeringsbeslut: III:7 Rymdstyrelsens analys och underlag till regeringens forskningspolitik Sammanfattning Rymdstyrelsen redovisar här regeringsuppdraget
Läs merIndustriell utveckling och struktur 2008
Rapport 2009-04-15 Dnr: 255/08 Delges: N-dep Rymdstyrelsens handläggare Särskild redovisning gällande företag Industriell utveckling och struktur 2008 Sammanfattning Årets industrienkät ger en neutral
Läs mer2008 ÅRSREDOVISNING. Institutet för rymdfysik
2008 ÅRSREDOVISNING Institutet för rymdfysik IRF Dnr: 213-19/09 Innehåll Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2008 Förord... 3 Resultatredovisning 1. Översikt... 5 IRF:s organisation... 7 2. Forskning
Läs merDen stora kometjakten
Den stora kometjakten Lärarhandledning lektion om kometjägaren Rosetta Detta är en lärarhandledning om rymdfarkosten Rosetta. Rosettas uppdrag är att undersöka en komet i detalj genom att åka ikapp den
Läs merRYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion
RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion BAKGRUND Rymden är en internationell verksamhet och marknad Rymdens betydelse ökar, idag tagen för given Genom uthålliga
Läs merRYMD I VÄST. Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion
RYMD I VÄST Ett initiativ av GKN och RUAG Space för Sveriges främsta rymdregion RYMDENS TILLÄMPNINGAR VARFÖR BEHÖVER VI SATELLITER & RAKETER? Vetenskap Myndigheter Väderprognoser Kommunikation Navigering
Läs merRymden och jorden: grundforskning för kunskapssamhället
Utbildningsdepartementet 2015-11-02 103 33 STOCKHOLM Kiruna Dnr. 1.1-229/15 Rymden och jorden: grundforskning för kunskapssamhället Inspel till regeringens forskningsproposition för 2017-2026 från Institutet
Läs merÅRSREDOVISNING Institutet för rymdfysik
ÅRSREDOVISNING 2014 Institutet för rymdfysik 2 IRF Dnr: 1.3-23/15 Innehåll Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2014 Förord... 3 Resultatredovisning 1. Översikt... 4 2. Forskning och utveckling... 7
Läs merDnr 22/14. Budgetunderlag för budgetåren 2015 2017
Dnr 22/14 Budgetunderlag för budgetåren 2015 2017 Februari 2014 Innehåll 1. INLEDNING... 5 1.1. ANSLAGSÖVERSIKT... 5 2. INFORMATION AVSEENDE UTGIFTSOMRÅDEN... 6 2.1. UO 16, 3:5 RYMDSTYRELSEN: FÖRVALTNING...
Läs merICA. IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf.
ICA IRF:s jonmassspektrometer ombord på ESA:s rymdfarkost Rosetta till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko Institutet för rymdfysik (IRF) www.irf.se 1 1. Inledning ICA (ion Composition Analyzer) är en jonmasspektrometer
Läs merEN INNOVATIV TESTREGION I EUROPEISKA ARKTIS. Roland Larsson Dekan teknisk fakultet, Luleå tekniska universitet
EN INNOVATIV TESTREGION I EUROPEISKA ARKTIS Roland Larsson Dekan teknisk fakultet, Luleå tekniska universitet eller HUR NORRA SVERIGE BLIR (ÄR) INNOVATIONSPLATSEN FÖR FRAMTIDENS HÅLLBARA, ATTRAKTIVA, INDUSTRIALISERADE,
Läs merLeia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden
Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning
Läs merFotosensorer avbildar norrsken, jordens eget fönster mot rymden. Sensorteknik
Sensorteknik FOTON: DAGMAR ZITKOVA Norrskensforskaren Urban Brändström visar hur solaktiviteten orsakar norrsken och olika typer av störningar i magnetosfären, jonosfären och på jorden vilket i sin tur
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för
Läs merVI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD
VI PÅ SKOGFORSK UPPFÖRANDEKOD VISION Vi leder hållbar utveckling genom forskning, innovation och kommunikation av kunskap, tjänster och produkter. KOMMUNIKATION Skogforsk vill leda utveckling i nära samarbete
Läs merKommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa
Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt
Läs merhar blicken mellan jorden och rymden AKTUELL FORSKNING EISCAT_3D
AKTUELL FORSKNING EISCAT_3D har blicken mellan jorden och rymden Lappland blir hem för en ny, stor anläggning med ett spännande syfte: att rikta radar mot rymden. I Nordnorge finns redan antenner på plats.
Läs merMATTIAS MARKLUND GRUNDLÄGGANDE FYSIKFORSKNING OCH MILITÄRFORSKNING
GRUNDLÄGGANDE FYSIKFORSKNING OCH MILITÄRFORSKNING MATTIAS MARKLUND Matematik, naturvetenskap och teknik i ett samhälls- och forskningsperspektiv. 170411 ÖVERSIKT Några olika forskningsfält. Koppling till
Läs merRymden för SMHI och din vardag. Jordobservationer för väder, vatten och klimat
Rymden för SMHI och din vardag Jordobservationer för väder, vatten och klimat Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI är den svenska myndigheten för meteorologiska, hydrologiska, oceanografiska
Läs merDIALOGMÖTE. Forskning om migration och integration - behov och möjligheter. #NFPmigint
DIALOGMÖTE Forskning om migration och integration - behov och möjligheter #NFPmigint VÄLKOMMEN! Vad är nationella forskningsprogram? 10-årig satsning, flera områden (2017 2026) forskningens medverkan i
Läs merInformationsmöte om Rymdstyrelsens strategi
Informationsmöte om Rymdstyrelsens strategi Anna Rathsman Generaldirektör 2018-09-12 1 Nuläge Nuvarande budget Långsiktig vision 2018-09-12 2 Vi stödjer rymdforskning och utveckling i Sverige Vi företräder
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merKunskap i samverkan. för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft. Utbildningsdepartementet 1
Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och ökad konkurrenskraft Utbildningsdepartementet 1 Vi tappar innovationskraft och andra tar in 0,9 0,8 0,8 0,7 0,7 0,6 0,6 0,5 2007 2008 2009 2010 2011 2012
Läs merFJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL
Programdirektiv - Användardelen 1 2013-03-28 Dnr 59/13 FJÄRRANALYSPROGRAMMETS ANVÄNDARDEL STÖD TILL ÖKAD ANVÄNDNING AV TEKNIK OCH METODER INOM DET NATIONELLA FJÄRRANALYSPROGRAMMET PERIODEN 2014-01-01 TILL
Läs mer2010 ÅRSREDOVISNING. Institutet för rymdfysik
2010 ÅRSREDOVISNING Institutet för rymdfysik Omslagsbilden: En minimagnetosfär på månen avbildad med IRF:s instrument SARA på den indiska satelliten Chandrayaan-1. Ljus färg visar flödet av väteatomer
Läs merAstronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.
Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i
Läs merDnr 33/12. Budgetunderlag för budgetåren
Dnr 33/12 Budgetunderlag för budgetåren 2013 2015 Februari 2012 Innehåll 1. INLEDNING... 5 1.1. ANSLAGSÖVERSIKT... 6 2. INFORMATION AVSEENDE UTGIFTSOMRÅDEN... 7 2.1. UO 16, 3:5 RYMDSTYRELSEN: FÖRVALTNING...
Läs merÄmnesplan i Fysik Treälven
Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska
Läs merSärskild redovisning gällande företag
RAPPORT Tobias Edman Delges: U-dep N-dep Rymdstyrelsens handläggare Särskild redovisning gällande företag Industriell utveckling och struktur 2018 Bilaga 1 Bilaga 2 Statistik Sändlista Sammanfattning Omsättningen
Läs merÅRSREDOVISNING Institutet för rymdfysik
ÅRSREDOVISNING 2012 Institutet för rymdfysik 2 IRF Dnr: 1.3-25/13 Innehåll Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2012 Förord... 3 Resultatredovisning 1. Översikt... 4 2. Forskning och utveckling... 7
Läs merUniversum en resa genom kosmos. Jämförande planetologi. Uppkomsten av solsystem
Universum en resa genom kosmos Jämförande planetologi Uppkomsten av solsystem Materiella byggstenar Av grundämnena är det endast väte och helium som bildas vid Big Bang Tyngre grundämnen bildas i stjärnor
Läs merIII Astropartikelfysik och subatomär fysik
III Astropartikelfysik och subatomär fysik III.1. Sammanfattande bedömning Under de senaste tjugo åren har vår förståelse för såväl naturens mest fundamentala beståndsdelar och processer som universums
Läs merLångsiktig strategisk plan för svensk forskningsinfrastruktur
Långsiktig strategisk plan för svensk forskningsinfrastruktur Beredningsgruppen för jorden och dess nära omgivning Presentation av Donal Murtagh KFI:S hearing 9 maj 2006 Gruppens medlemmar Karin Markides,
Läs merUtbildningsplan Civilingenjör Rymdteknik för läsåret 2008/2009
Utbildningsplan Civilingenjör Rymdteknik för läsåret 2008/2009 MSc Programme in Space Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2007-11-15 av Enhetschefen Utbildnings- och forskningsenheten. Denna utbildningsplan
Läs merSTRATEGISK AGENDA
STRATEGISK AGENDA 2019 2022 Fortes strategiska agenda utgör strategin för att uppnå Fortes vision om ett samhälle med god hälsa, hållbart arbetsliv och hög välfärd. Det är ett högt mål att arbeta mot.
Läs merKLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer
1 2006-05-31 Utlysning KLIMAT 2006 Mätteknik och sensorer 2 1. Inbjudan VINNOVA inbjuder härmed svenska universitet, högskolor, och forskningsinstitut att inkomma med ansökan om finansiering av projekt
Läs merForskning för ett säkrare samhälle
FORSKNING Forskning för ett säkrare samhälle Sammandrag av Forskningsprogram för MSB 2011 2013 MSB och forskningen Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetar för ett tryggare och säkrare
Läs mersektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008
sektorprogram Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 Sektorprogram: Miljö Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet 2008 ANP 2007: 760 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2007
Läs merFysik Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner
Läs merFakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Läs merJorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Läs merFYSIK. Läroplanens centrala innehåll
FYSIK I följande tabeller finns det centrala innehållet och målen i fysik uppräknade. I kolumn visas texten som nu finns infört i läroplanen. Kolumnen innehåller den nya texten som ska ersätta den gamla.
Läs merMÅNEN. Tillbaka till månen för vetenskapen! Martin Wieser och Gabriella Stenberg Wieser berättar om vetenskapen kring månen.
Tillbaka till månen för vetenskapen! Martin Wieser och Gabriella Stenberg Wieser berättar om vetenskapen kring månen. 30 POPULÄR ASTRONOMI NR 1 2019 BILD: NASA/GODDARD SPACE FLIGHT CENTER SCIENTIFIC VISUALIZATION
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: 2016/6683-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2017-2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2017-01-01 Beslutat av: Beslutsdatum: 2016-12-08
Läs merSyfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt.
Lärarhandledning äldre elever 10-16 år Aktivitetskortens färg: röd Rymden Syfte Att öka elevernas förståelse för delar av rymden, rymdteknik samt ta del av rymdutställningen på ett elevaktivt sätt. Inledning
Läs merProgram för näringspolitik. Sveriges ordförandeskap 2018
Program för näringspolitik Sveriges ordförandeskap 2018 Program för näringspolitik Sveriges ordförandeskap 2018 i Nordiska ministerrådet ANP 2017:783 ISBN 978-92-893-5271-0 (PRINT) ISBN 978-92-893-5272-7
Läs merUmeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap
Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå
Läs merUtbildningsplan Civilingenjör Rymdteknik för läsåret 2013/2014
Utbildningsplan Civilingenjör Rymdteknik för läsåret 2013/2014 Master Programme in Space Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2013-06-11 av Enhetschefen Utbildnings- och forskningsenheten. Denna
Läs merLeia och björndjuren. - en upptäcktsresa i rymden
Leia och björndjuren - en upptäcktsresa i rymden KAPITEL 1 Leia möter björndjuren Fakta om björndjur björndjuren är en av få levande organismer som kan klara extrem hetta och kyla. De överlever också infrysning
Läs merÅRSREDOVISNING Institutet för rymdfysik
ÅRSREDOVISNING 2011 Institutet för rymdfysik 2 IRF Dnr: 213-36/12 Innehåll Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2011 Förord... 3 Resultatredovisning 1. Översikt... 4 2. Forskning och utveckling... 7
Läs merÅrsredovisning Institutet för rymdfysik
Årsredovisning 2002 Institutet för rymdfysik www.irf.se IRF Årsredovisning 2002 Dnr: 213-28/03 Institutet för rymdfysik Årsredovisning 2002 Innehåll Förord... 2 Resultatredovisning 1. Samlad översikt...
Läs merHandlingsplan för hållbar utveckling,
UFV 2013/386 Handlingsplan för hållbar utveckling, 2016- Fastställd av rektor 2016-01-12 Utgångspunkter och syfte Uppsala universitet ska, i enlighet med 1 kap. 5 Högskolelagen (1992:1434), främja en hållbar
Läs merSolsystemet. Lektion 15 (kap 7-8)
Solsystemet Lektion 15 (kap 7-8) Solsystemet Består av nio stora planeter varav de flesta har en eller flera månar Mängder av småplaneter eller asteroider, kometer och meteoroider Interplanetariskt stoft
Läs merKinas globala ambitioner inom vetenskap, teknik och innovation vad betyder det för Sverige och svenska aktörer? SYLVIA SCHWAAG SERGER, MAY 8, 2019
Kinas globala ambitioner inom vetenskap, teknik och innovation vad betyder det för Sverige och svenska aktörer? SYLVIA SCHWAAG SERGER, MAY 8, 2019 Source: Weforum.org Kinas vetenskapliga och tekniska utveckling:
Läs merBengt Edlén, atomspektroskopist
83 Solkoronans gåta Om mannen som lyckades lösa den och samtidigt bevisa att strax utanför solens yta är temperaturen 2 miljoner grader och inte 6 000 som man tidigare trott. Bengt Edlén, atomspektroskopist
Läs merÖversiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Solsystemet I: Banor. Solsystemet II: Banplanet
Översiktskurs i astronomi Lektion 6: Planetsystem forts. Densitet (1000 kg/m 3 ) Varför har Uranus och Neptunus högre densitet än Saturnus? Upplägg Jordens magnetfält Jordens måne Planeterna Merkurius
Läs merUpplägg. Galax. Stjärna. Stjärna vätebomb. Avståndsenheter i astronomi
Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor
Läs merSökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi
Sökandet efter intelligent liv i rymden Föreläsning 2: Grundläggande astronomi och astrobiologi Upplägg Grundläggande astronomiska begrepp: Galax, stjärna, planet Måne, asteroid, komet Meteorid, meteor
Läs merUtbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180
GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor of Science in Physics 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan
Läs merHur trodde man att universum såg ut förr i tiden?
Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv
Läs merSatsa på rymden och en Europa-farkost
Satsa på rymden och en Europa-farkost 1. Bakgrund Sverige och övriga europeiska länder står inför flera strategiska beslut som kommer att påverka vår internationella roll under de närmaste 10 till 20 åren.
Läs merFakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap. Utbildningsplan
Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: TAMTF
Läs merCivilingenjör Rymdteknik Antagna Höst 2015
UTBILDNINGSPLAN LÄSÅRET 2017/2018 Civilingenjör Rymdteknik Antagna Höst 2015 BESLUTSDATUM 2017-06-01 DIARIENUMMER 12-6 BESLUTSFATTARE Enhetschef utbildnings- & forskningsenheten Luleå tekniska universitet,
Läs mer