Att bli äldre. Vad är åldrande?

Transkript

1 Vad är åldrande? Åldern är relativ handlar mycket om förväntningar egna och andras. "Ung och frisk" respektive "gammal och sjuk" är begrepp som vi hör ständigt i Sverige. Att fylla 70 år kan för den som är 30 år ung förefalla som slutet av livet, medan den som fyllt 80 år talar om sin 70-årsdag i termer som "då var jag ännu ung och stark". Olika syn på åldrandet Genom tiderna har olika kulturer haft olika syn på åldrandet. I utomeuropeiska kulturer var de gamlas ställning länge stark oavsett vad de presterade fysiskt. I Sverige, liksom i övriga Europa, har synen på åldrandet varit hårt kopplat till att kunna arbeta, eller hellre att inte kunna arbeta. Gammal och trött, oförmögen till arbete var ett huvudkännetecken för inträde i ålderdomen i vårt land. I många andra kulturer vördas de äldre just för att de är äldre, man är gammal och vis. Det är en människosyn som bygger på vördnad för kunskap och erfarenhet, och för förfädernas historia. Beror på arv och miljö är ett resultat av samspelet mellan ärftliga faktorer och miljön. Biologiskt åldrande är en naturlig del av allt liv, antingen man är människa, djur eller en växt. Varje art har sin maximala livslängd. Mänskligt åldrande sträcker sig från befruktningen till döden. Traditionellt menar man dock vanligen tidsperioden från vuxen ålder till döden, där psykiska och fysiska förändringar ser olika ut beroende på om man är frisk eller sjuk. Livsstilen påverkar åldrandet Det friska åldrandet är möjligt att påverka genom vår livsmiljö och livsstil. Det är aldrig lätt att veta vad som är sjukdom och vad som är normala ålderskrämpor. Redan som ung påverkar man i hög grad vilken hälsa man får på äldre dar. Att inte röka, inte dricka för mycket alkohol eller ta droger, att motionera och äta rätt gör att livskvaliteten och hälsan blir bättre när det kroppsliga åldrandet sätter in. Klassmässiga skillnader Det finns även klasskillnader när det gäller ohälsa och dödlighet. Med få undantag gäller att arbetare och lägre tjänstemän, kvinnliga såväl manliga, Reviderad: (7)

2 har sämre hälsa och överlevnad än tjänstemän på mellan- och hög nivå. Jäktigt, enformigt arbete och psykisk ansträngning bidrar sannolikt till att klasskillnaderna i hälsa består. Dödligheten bestäms av biologiska, sociala och ekonomiska förhållanden. Den varierar dels mellan könen, dels mellan olika åldersgrupper i en befolkning. Dödligheten i olika åldrar är i de flesta länder högre för män än för kvinnor. Ökad livslängd Sedan mitten av 1900-talet har medellivslängden för kvinnor i Sverige ökat från 72 till drygt 82 år och från 69 till 78 år för män. Ökningen kommer troligen att fortsätta de närmaste 40 åren. Kvinnan överlever i dag mannen med 5 år, vid 1900-talets början var skillnaden 2,5 år. Sverige har fortfarande störst andel ålderspensionärer i världen, i relation till befolkningsunderlaget, men Japan är oss tätt i hälarna. Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och antalet över 95 år har trefaldigats. Andelen mycket äldre ökar dramatiskt och därmed risken för vårdkrävande sjukdomar som demens, slaganfall och frakturer. "Multisjuka" äldre är ett nytt begrepp som avser personer över 75 år, som under ett år vårdats på sjukhus tre gånger eller fler och med tre eller fler diagnoser. Multisjuklighet är ett ytterst angeläget forskningsfält, där mycket lite är gjort. Med multisjuklighet följer risk för hög läkemedelsanvändning och många olika preparat, och därmed biverkningar som tycks öka i frekvens och allvarlighetsgrad. Samtidigt blir yngre pensionärer allt friskare. Fram till 75 års ålder är de flesta friska, så kallade äldre medelålders. Före 60 års ålder ses döden som ett undantag i vår tid. Det blir alltmer klart att faktorer i vår omgivning och vår livsstil spelar en stor roll för vilken hälsa vi får när vi blir äldre. Vi lever längre som friska personer och inte som sjuka, trots att det fortfarande finns stora skillnader inom befolkningen både ekonomiskt och socialt. Vad menas med åldrande? De kroppsliga åldersförändringarna är små fram till 40-årsåldern, för att därefter tillta. Arvsmassan, DNA, i cellerna styr det biologiska åldrandet som sker på olika nivåer i kroppen från DNA via celler, vävnader, organ, organsystem till hela individen. När och hur vi åldras skiljer sig mycket mellan olika personer. Somliga får vitt hår och åldersrynkor tidigt, andra sent. Efter 60 års ålder brukar man märka åldrandet i hela kroppen. Många funktioner i kroppen kan ändå fungera bra även när man är över 80 år, beroende på ärftliga faktorer. Andra funktioner som exempelvis rörlighet och muskler kan man hålla i trim genom att röra mycket på sig. Stillasittande är en hälsofara i alla åldrar, men framför allt i hög ålder. Reviderad: (7)

3 Med stigande ålder sker också en minskning av antalet hjärnceller. Åldersförändringar i kropp och själ samverkar. Ensamhet och brist på stimulans är lika negativa faktorer som tobak, alkohol, droger och dålig kost för ett gott liv på äldre dagar. När man blir äldre utsätts man också för en mängd yttre påfrestningar på kroppen som gör det svårt att bestämma vad som är normalt åldrande. Arv och miljö har avgörande betydelse, men fortfarande vet vi inte i alla detaljer varför vi åldras och vilka processer i kroppen som sätter igång åldrandet. Vad händer i kroppen? Man krymper och blir torrare idag innebär dels att vi tycks skjuta åldrandet framför oss jämfört med tidigare generationer, dels att vi själva kan påverka och till och med förebygga det. Men det sker en rad förändringar med vår kropp när vi åldras. Vi blir kortare, lättare och samtidigt torrare. Både mannen och kvinnan förlorar vid 70 till 75 års ålder en hel del av sitt totala kroppsvatten och blir någon procent fetare i förhållande till kroppsvikten. Skelettet åldras redan i 40-årsåldern då urkalkningen börjar, för att hos kvinnor öka ytterligare i klimakteriet. Rökning gör inte bara skelettet skörare utan påskyndar också hela åldrandet. Hormonella förändringar När vi blir äldre är vi också mindre känsliga för insulin, vilket leder till ökad risk för diabetes. Även ämnesomsättningen minskar med stigande ålder. Hormonella förändringar hos äldre är dåligt utforskade, och man har ännu inte hittat de hormoner som styr åldrandet. Det man vet är att blodets halt av tillväxthormon minskar när man blir äldre. Syn och hörsel Även i våra sinnesorgan sker förändringar med tilltagande ålder. I ögat minskar linsens förmåga att ändra sin form, den blir grumlig och släpper igenom mindre ljus. En 70-åring behöver tre gånger mer ljus än en ung person. Därför är det extra viktigt när man är äldre att ha ordentlig belysning vid sin arbetsplats. Den som är yngre kan också underlätta genom att tända all belysning då en gammal människa kommer på besök. Den som är äldre bör undvika att köra bil i mörker. Med stigande ålder får man oftast sämre hörsel. Det blir svårare att uppfatta höga toner och att urskilja tal i en sorlande eller bullrig miljö. Intervjuer i radio, där man ofta lägger på ett autentiskt bakgrundsljud, kan vara svåra att uppfatta för äldre. Under livet skadas vi av mycket buller och höga ljudnivåer redan från tidig barndom. Ungdomar utsätts för diskotekens farligt höga ljudnivåer, vilket kan innebära att fler blir hörselskadade och behöver hörapparat på äldre dar. Dessutom kan man drabbas av livslång öronringning, så kallad tinnitus. Gamla människor som har dålig hörsel har genom livet tappat många Reviderad: (7)

4 hårceller i örat, men har troligen också förändringar längre in i hörselbanorna. Tänder innebär också slitage i munhålan. Gamla människors tandhälsa beror på hur man levt. Det finns ett klart samband mellan sociala förhållanden och munhälsa, och mellan munhåla och livsstil som kost, alkohol och rökning. Rökare har nästan alltid sämre tänder och riskerar att tappa dem tidigare. Parodontit Parodontit är en inflammatorisk sjukdom i tändernas stödjevävnad, som bryts ned och leder till att tänderna lossnar. Sjukdomsförloppet är långvarigt, år, och symtomen är svåra att upptäcka. Det blöder mer eller mindre vid tandborstning. Tanden är frisk men fästet är sjukt. Parodontit är en vanlig folksjukdom men ett ovanligt samtalsämne. Mer än tio procent av alla vuxna i Sverige har inga tänder kvar vid 65 års ålder. Det skulle kunna förbättras med förebyggande insatser och klinisk behandling. Den viktiga maten Som äldre gör man av med mindre energi eftersom man oftast rör sig mindre, samtidigt som ämnesomsättningen minskar. Därför är det viktigt att äta rätt om man ska undvika övervikt och fetma. Maten ska ha hög kvalitet, det vill säga vara rik på viktiga näringsämnen. Viktiga näringsämnen är proteiner, vitaminer, kalk och mineraler som exempelvis zink, magnesium och kalium. Även kostfiber som finns i bland annat frukt och grönsaker är bra för hälsan. Det är också viktigt att dricka tillräckligt med vatten eftersom åldrandet i sig minskar känslan för törst och det är lätt att drabbas av uttorkning. Medicinering och sjukdomar kan också göra att man lättare blir uttorkad. Hjärta och lungor Hjärtat är en muskel som varje dygn pumpar runt sammanlagt sex till åtta tusen liter blod med ungefär hjärtslag. När vi blir äldre belastas hjärtat allt mer och hjärtvolymen ökar, åtminstone upp till 75 års ålder. Blodkärlen blir också stelare och mindre elastiska samtidigt som blodtrycket stiger. Därmed får hjärtat svårare att fyllas med blod och att dra sig samman. Det orkar inte heller pumpa lika snabbt som i yngre dagar. När man vilar märks det inte så mycket, men däremot när man gör någon fysisk aktivitet. Då ökar risken för att få rubbad hjärtrytm, arytmi, något som i sin tur minskar tillförseln av syre ut i kroppen. Också lungornas elasticitet minskar vilket gör det svårare att andas ut. Det gör att koldioxiden i blodet inte byts ut mot syre lika effektivt. Alla dessa förändringar gör att man får sämre kondition och kroppens reserver minskar vid extra påfrestningar. Även stress påverkar hjärt-kärlfunktionen och blodtrycket. Från 30 till 80 års ålder minskar hjärtats pumpförmåga och lungfunktionen med procent. Inre organ De inre organen, som exempelvis njurar, lever och könskörtlar, försämras gradvis ju äldre man blir. Njurarnas förmåga att rena blodet har minskat till Reviderad: (7)

5 hälften vid 75 års ålder. Det tar längre tid för levern att bryta ner läkemedel med stigande ålder. Läkemedel som doseras utan hänsyn till njur- och leverfunktionen i förhållande till åldern riskerar att ansamlas i kroppen, vilket ökar risken för biverkningar. Läkemedel fördelas även på annat sätt i kroppen genom att de har mindre vatten att lagras i på grund av att kroppen innehåller en mindre andel vatten. Relationer Socialt nätverk, utbildning och medmänskliga relationer har stor betydelse för vår hälsa. Påtvingad ensamhet och isolering kan indirekt påskynda åldrandet. Idag är fyra av tio äldre ensamboende. Var tionde är frånskild. Att förlora sin livspartner är den vanligaste orsaken till att en äldre person känner sig ensam. Sorg är en tung påfrestning och man kanske ändrar livsstil, blir passiv, äter sämre och isolerar sig. Risken att dö i förtid ökar när man blivit änka eller änkling. Sorg kan ge långvarig svår stress. Personer som lever under kronisk stress riskerar att åldras i förtid och har också ökad risk för accelererad celldöd i till exempel hjärta och hjärna. Minnet blir sämre Idag lever vi längre med väl bibehållet intellekt, men många äldre tycker att minnet försämras med åren. Minnet kan indelas i olika typer. Det sensoriska minnet är ett lagringsutrymme med mycket kort varaktighet, mindre än en sekund, innan informationen förs vidare till korttidslagret, som är ett aktivt arbetsminne. Där bearbetas den aktuella informationen. Långtidsminnet anses bestå av flera olika delsystem episodiskt minne, det vill säga att komma ihåg en händelse i livet semantiskt minne, som är kunskapen om fakta och ord perceptuellt minne, som man använder för att identifiera ting i omgivningen och ord i språkliga sammanhang. Det episodiska minnet är känsligt och drabbas tidigt, exempelvis vid demenssjukdom. Ordförråd och allmänbildning är påfallande goda långt upp i hög ålder och många minnesfunktioner är länge intakta. De individuella variationerna är dock stora. Förmågan att lära nytt och minnas ny information minskar med hälften mellan 25 och 75 års ålder. Man behöver längre tid för att ta in information och får också svårare att plocka fram den ur långtidsminnet. Hos friska människor kompenseras ofta försämringen av minnet med erfarenhet och olika knep. Exempel på frisk glömska är att man inte minns var man lagt sina glasögon eller nycklar. Den sjuka glömskan kan exemplifieras med att man inte minns att man hade några glasögon eller nycklar. Reviderad: (7)

6 Hjärnan behöver träning För att hålla minnet och hjärnan i form är det viktigt att inte bli passiv, utan intressera sig för sina medmänniskor och sin omvärld, att vara aktiv till kropp och själ, att bry sig. Hjärnan vill lära genom hela livet, via ord, bild, sång, musik, lek och humor, djur och natur, engagemang och sociala kontakter. Man blir aldrig för gammal för att lära sig nya saker, men det tar längre tid på äldre dar. Nervsystemet arbetar också långsammare när man åldras. Nervledningshastigheten och reaktionsförmågan minskar med procent. Men våra tankar sätter spår i hjärnan och man blir bättre på det man tränar, till exempel att skriva, lösa korsord, spela bridge och andra sysselsättningar som aktiverar hjärnan. Däremot är negativ stress inte bra för hjärnan och minnet, det vill säga när det blir för mycket, för länge och för intensivt. Mat, motion och åldrande Vårt genetiska arv kan vi inte göra något åt, men man kan påskynda eller fördröja åldrandet. Bra mat och motion kan förebygga åldrandet. Fetma förkortar livet och är den vanligaste näringsrubbningen i västvärlden, där cirka 30 procent av befolkningen är överviktig. Att inte röka, ta dagliga promenader och undvika stillasittande är viktigt för att få ett långt och friskt liv. Vältränade 70-åringar är i bättre form än normala 40-åringar. Idrottsmän i åldrarna år som fortsätter vara fysiskt aktiva har cirka 50 procent högre fysisk prestationsförmåga än jämnåriga normalt tränade män. Också högt upp i åldrarna kan man träna upp sina muskler. Fysisk aktivitet ökar också muskelrörelsernas snabbhet, som annars minskar med stigande ålder. Motion stimulerar blodcirkulationen och minskar risken för stroke och hjärnblödning. Det behöver inte vara hårdträning, utan det räcker med att promenera regelbundet ett par gånger i veckan. Hjärnan behöver stimulans och utmaningar och därför är det viktigt att hålla den i form genom engagemang, intressen, föreningsliv, läsning, korsord, sång och musik. Att fortsätta lära sig nya saker och ha ett välutvecklat socialt nätverk har stor betydelse för att ha kvar psykisk hälsa och välbefinnande. Hur gammal kan människan bli? På 1860-talet blev så gott som ingen 100 år. På 1960-talet kunde vissa personer uppnå 105 års ålder. I dag räknar vi med att den genetiskt bestämda livslängden är cirka 110 år. Vad som gör att vi åldras är fortfarande oklart, men genetiska faktorer spelar en stor och viktig roll, liksom miljö och livsstil. Fördjupning och länkar Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten Reviderad: (7)

7 till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till läkargruppen. Pion Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer, med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland, Kalmar län, Västra Götaland eller Region Skåne kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket. Hicat Hjälpmedelsinstitutet har en biblioteksdatabas som heter Hicat. Den innehåller böcker, rapporter, tidskrifter, artiklar, videofilmer och cd-rom som handlar om funktionshinder, sjukdomar, rehabilitering och hjälpmedel. Man kan beställa hemlån av böcker och artiklar i samband med att man söker i databasen. det spelar ingen roll var i Sverige man bor. Fass Fass är en katalog från Läkemedelsindustriföreningen som innehåller information om läkemedel. Redaktion Manusförfattare Barbro Beck-Friis, professor i geriatrik. Faktagranskare Lars-Olof Hensjö, specialist i allmänmedicin Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion, medicinske chef och redaktionsråd. Reviderad: (7)