EU:s beslutsprocess ur ett demokratiskt perspektiv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EU:s beslutsprocess ur ett demokratiskt perspektiv"

Transkript

1 Institutionen för samhällsvetenskap B-uppsats i statsvetenskap EU:s beslutsprocess ur ett demokratiskt perspektiv VT 2006 Kristofer Glörud Handledare: Anne Haglund Morrissey

2 Abstract Titel: EU:s beslutsprocess ur ett demokratiskt perspektiv Det demokratiska underskottet i den Europeiska Unionen (EU) har ofta belysts av forskare. I ett så omfattande samarbete som den Europiska unionen, med de befogenheterna för lagstiftning som unionens institutioner knutit till sig, ses det som ett stort demokratiskt problem att medborgarna i EU:s medlemsländer, förlorat kontrollen över den egna lagstiftningen. Robert Dahl, demokratiforskare vid Yale university, har skapat en teori om den demokratiska processen. Teorin består bl a av kriterier för vad en demokratisk process skall innehålla. Med hjälp av dessa kriterier skall studien försöka ge en bild av hur EU:s interna beslutsprocess ser ut, genom att jämföra den verkliga processen inom EU med de kriterierna Dahl ställt upp. Metoden som använts för studien är kvalitativ textanalys (litteraturstudie). Genom att först presentera empiri utifrån litteraturen som använts, för att sedan granska densamma utifrån Dahls kriterier, hoppas jag att kunna utföra en analys av EU:s interna beslutsprocess i förhållande till den idealbild som kriterierna utgör. Resultatet av studien blev oklart. Den interna beslutsprocessen, klarade i vissa avseenden av att leva upp till kriterierna. I andra lyckades den inte lika bra. Om man kan kalla EU:s interna beslutprocess demokratisk är svårt att svara på, klart är att den kan förändras till det bättre. Nyckelord: EU, Demokratiskt underskott, Beslutsprocess, Demokratikriterier. 2

3 Abstract...2 Titel: EU:s beslutsprocess ur ett demokratiskt perspektiv Inledning Introduktion/problemformulering Syfte Frågeställningar Teori och Bakgrund Teori Grundantaganden Kriterier för en demokratisk process Bakgrund till studien, det demokratiska underskottet i EU Metod och material Metod Material Källkritik Avgränsningar EU:s institutioner Europaparlamentet Europeiska Kommissionen Ministerrådet Beslutsförfaranden Samrådsförfarandet Samarbetsförfarandet Medbeslutandeproceduren Samtyckesförfarandet Analys Effektivt deltagande Lika rösträtt vid det slutliga avgörandet Kontroll över dagordningen Slutdiskussion Källförteckning

4 1 Inledning 1.1 Introduktion/problemformulering Den Europeiska Unionen (EU) har gått ifrån att vara ett mellanstatligt samarbete mellan några få stater, till en i många avseenden överstatlig organisation, med befogenheten att bl a stifta lagar som blir gällande i alla 25 medlemsstaterna. Mycket har hänt på de ca 50 åren som har gått efter att det samarbete som skulle bli EU startade. Men de interna strukturerna i EU har halkat efter, forskare pratar om ett demokratisktunderskott i EU. Allt eftersom samarbetet har vuxit och utvidgats, har medlemsstaterna delegerat mer och mer befogenheter till EU. Men reformeringen av de interna strukturerna har inte skett i samma utsträckning, eller önskad utsträckning för att det folkliga mandatet de nationella regeringarna har erhållit ska vara gällande även i EU. Ett glapp mellan politik och medborgare har vuxit fram, som skapat en demokratisk legitimitetskris, ett demokratiskt underskott i EU. 1 Robert Dahl, demokratiforskare vid Yale University, menar att internationella organisationer som EU aldrig kan bli demokratiska. Han menar att den delegering av makt som är nödvändig i stora organisationer, leder till att den folkliga kontrollen av dagordningen urholkas. Han ser också att utrikespolitiken ligger i händerna på eliter (folkvalda politiker), vilket gör den odemokratisk. 2 Det finns andra forskare som inte har en riktigt lika mörk bild av internationellt samarbete, men i den här studien ska jag utgå ifrån Robert Dahls resonemang. Robert Dahl har i sin bok Demokratin och dess antagonister (1989) ställt upp kriterier för en demokratisk process. Om man kan analysera EU:s interna beslutsprocess med hjälp av Dahl kriterier, kan man kanske få ett mått på var EU brister i den interna processen, eller om den brister över huvudtaget. 1.2 Syfte Studiens syfte är att undersöka om eller till vilken grad Europeiska unionens interna beslutsprocess lever upp till Dahls kriterier för en demokratisk process, och således huruvida den kan bli kallad för demokratisk eller inte. 1 M Cini (2003) kap. 23, Demokratirådets rapport (2003) & C karlsson (2001) kap SOU 1999:11 Bör demokratin avnationaliseras. 4

5 1.3 Frågeställningar Hur lever EU:s interna beslutsprocess upp till Dahls kriterier: Effektivt deltagande Lika rösträtt vid det slutliga avgörandet Kontroll över dagordningen 3 2 Teori och Bakgrund 2.1 Teori Grunden för min studie ligger i den teori om en demokratisk process som Robert A. Dahl ställer upp i boken Demokratin och dess antagonister (1989). I sin bok söker Dahl en process utifrån vilken en sammanslutning av människor kan anta regler och principer som ska vara bindande och gällande för hela sammanslutningen (styrelsebeslut). 4 Processen skall vara en demokratisk process, där människor som ska leva under de regler och principer som man beslutar om även skall vara med och besluta om dem. 5 Begreppet demokrati används i många sammanhang och som benämning på många olika typer av styrelseformer. 6 Men Dahl väljer att definiera demokrati som styre av ett demos. Demos i sig består inte av alla medborgare i en sammanslutning, utan deltagandet i styrelseprocessen är inskränkt till dem som är kvalificerade att se sitt eget bästa och ta beslut utifrån de preferenserna 7. Demokrati blir alltså i Dahls mening styre av en grupp. 8 Det är den definitionen av demokrati som jag kommer att använda i min studie. 3 Jag bortser ifrån två av Dahl kriterier. Se avsnittet Avgränsningar för förklaring. 4 Även kallat Kollektiva beslut. Dahl (1999) sid 129/ Dahl (1999) kap 6 6 Dahl (1999) kap Människor har i grunden kompetens eller kvalifikation att vara med i styret. Men i vissa fall saknas en sådan kompetens t ex barn eller förståndshandikappade. För en mer utförlig redogörelse se Dahl (1999) Dahl (1999) sid 130 5

6 Teorin om den demokratiska processen innehåller fem kriterier som en process ska uppfylla för att vara helt demokratisk. 9 Vi återkommer till själva kriterierna strax, först ska vi bara se på hur Dahl kommer fram till att en demokratisk process behöver dessa fem kriterier. Värt att nämna är också att Dahl själv ser kriterierna som en norm eller idealbild och en verklig process kommer ha svårt att helt uppfylla alla kriterierna. Kriterierna kan istället användas som värdemätare som kan ställas mot en verklig process för att bedöma processens demokratiska utformning. 10 Idén om kriterierna som värdemätare eller referenspunkter är central i min studie av EU, då min studie går ut på att använda Dahls kriterier för den demokratiska processen för att analysera EU:s beslutsprocess ur ett demokratiskt perspektiv. 2.2 Grundantaganden Dahl skapar inte sina kriterier för den demokratiska processen i ett vakuum, utan han ställer först upp några grundantaganden eller principer ur vilka han härleder de kriterier som processen består av. 11 Jag ska kort redogöra för vilka principer han ställer upp och vad de innebär. Principen om lika hänsyn: Bygger på idén om en inneboende jämlikhet hos människor eller en jämlikhet i sig. Alla har olika preferenser och syn på saker, och alla dessa skall vägas in vid kollektiva beslut. Man måste ta lika stor hänsyn till alla människors intressen, deras röst måste göras hörd i debatten. I en beslutsprocess förtjänar alltså alla människors intressen lika stor hänsyn. 12 All affected principle: Bygger på idén om självbestämmande. Alla som är underställda ett bindande beslut ska vara med och besluta om det. Ingen som är med och beslutar om ett beslut står över det. Ingen lagstiftare står över lagen 13 9 Dahl (1999) sid Dahl (1999) sid Dahl (1999) sid Dahl (1999) kap Dahl (1999) kap 6-8 6

7 Den starka jämställdhetsprincipen: Bygger på förutsättningen om personlig autonomi. I stort sett är alla medlemmar i en sammanslutning nog kompetenta och kvalificerade för att se sitt eget bästa/intressen. Man kan resonera sig fram till sitt eget och det allmännas bästa. Eftersom alla är lika kompetenta så förtjänar alla att delta i styrelseprocessen. Det finns dock undantag, alla kan faktiskt inte se sitt eget bästa och därmed kan de inte handla efter sina egna intressen. Ett exempel kan vara barn eller förståndshandikappade. Men för att utesluta någon ur ett styre måste man med stark bevisning kunna visa på varför den medlemmen ska uteslutas Kriterier för en demokratisk process Nu har vi kommit fram till själva kärnan i teorin om en demokratisk process. Dahl ställer som tidigare nämnt upp fem kriterier för en demokratisk process. Dessa kriterier är också kärnan i min studie. Kriterierna kommer att ligga till grund för min analys av EU:s beslutsprocess, jag kommer dock göra lite avgränsningar för min studie. Jag kommer avsiktligt att bortse från vissa faktorer eller frågeställningar som uppstår. En redogörelse för vilka frågeställningar och varför jag väljer att bortse ifrån dem kommer i metodkapitlet. Här följer de fem kriterierna för en demokratisk process i sin helhet. 15 Effektivt deltagande: Under hela beslutsprocessen fram till dess att ett bindande beslut är fattat, bör alla medborgare ha adekvata och lika möjligheter att uttrycka vilket slutgiltigt avgörande de föredrar. De måste ha adekvata och lika möjligheter både att föra upp frågor på dagordningen och att förespråka det ena avgörandet framför det andra. Detta kriterium bygger på principen om lika hänsyn. 16 Lika rösträtt vid det slutliga avgörandet: Under beslutsfattandet måste varje medborgare tillförsäkras lika möjligheter att uttrycka ett val som väger lika tungt som varje annan medborgares val. Vid det 14 Dahl (1999) kap 8 15 Kriterierna är inte sammanfattade utan direkt avskrivna. Se Dahl (1989) kap Dahl (1999) sid 170 7

8 slutliga avgörandet, utgör dessa val och de enbart, grunden för beslut. Bygger på principen om jämlikhet i sig och förutsättningen om personlig autonomi. 17 Upplyst förståelse: Varje medborgare bör ha adekvata och lika möjligheter att upptäcka och begrunda det val som bäst tjänar hans eller hennes intressen (inom den tidsram som tvånget att fatta beslut i frågan medger). 18 Kontroll över dagordningen: Demos måste ha exklusiv möjlighet att bestämma hur ärendet skall föras upp på den demokratiska beslutsprocessens dagordning 19 Demos kan välja att delegera denna kontroll till någon som de finner bättre lämpad, om detta beslut kan återkallas. Den slutliga kontrollen över dagordningen ska ligga hos demos 20 Demos måste vara inklusivt: Demos skall omfatta alla vuxna medlemmar som är underkastade sammanslutningens beslut. 21 Nämnda kriterier ska jag alltså försöka applicera på EU:s beslutsprocess för att försöka värdera den i demokratiska mått. Se metod kapitlet för utförligare beskrivning av tillvägagångssätt. 2.4 Bakgrund till studien, det demokratiska underskottet i EU Min studie kom till då jag vill studera vad som kallas det demokratiska underskottet i EU. Men samtidigt så ville jag försöka få en ny infallsvinkel på problemet med det demokratiska underskottet i EU. Det resulterade i studien du nu läser. Men vad är då det demokratiska underskottet i EU? 17 Dahl (1999) sid Dahll (1999) sid Dahl (1999) sid Eget förtydligande av Dahl resonemang 21 Dahl (1999) sid 188 8

9 Kort kan man säga att den uppbyggnad, eller maktfördelning mellan institutioner i EU har flera demokratiska brister. I nationella politiska system har folket delegerat den lagstiftande och verkställande makten till politiker som de genom val röstat fram. Om det uppstår missnöje över den förda politiken så kan folket vid nästa val avsätta regeringen. På samma sätt funkar det i helt mellanstatliga eller internationella organisationer. Regeringen representerar folket i organisationen, och folket har makten att frånta regeringen mandatet för styre vid nästa val (ansvarsutkrävande). 22 EU befinner sig i en gråzon mellan att vara en stat eller en mellanstatlig eller internationell organisation. Vad som började som ett internationellt samarbete har med åren utvecklats till att bli större och mer omfattande. EU har genom åren erhållit mer och mer befogenheter som tidigare enbart varit de enskilda staternas. 23 Delegeringen av befogenheter ifrån den nationella nivån till EU nivå, har inte mötts med en fördelning av makt inom EU som säkrar ansvarsutkrävande och representation för folket. 24 Beslut kan tas på EU-nivå utan att folket i medlemsländerna kan vara med och påverka på samma sätt som de i traditionell demokratisk mening kan., t ex ansvarsutkrävning. Möjligheterna finns dock för att göra EU mer demokratiskt. Men medlemsstaterna har inte omstrukturerat EU:s institutionella utformning, eller maktfördelning i samma takt som EU har knutit till sig befogenheter. 25 Tre aspekter i EU:s institutionella utformning som ligger till grund för det demokratiska underskottet i EU kan var värda att ta upp. I demokratirådets rapport ifrån 2003 belyser de dem som särskilt problematiska. Den första är det i jämförelse med de nationella parlamenten, svaga Europaparlamentet. Trots att Europaparlamentet är den enda direkt folkvalda institutionen i EU, så är det den svagaste institutionen när det kommer till lagstiftning. 26 Mer makt till Europaparlamentet i den lagstiftande processen skulle ge EU:s beslut en bättre demokratisk grund, en ståndpunkt som varit central för institutionalisters syn på det demokratiska underskottet Demokratirådets rapport (2003) kap Demokratirådets rapport (2003) kap M. Cini (2003) kap Demokratirådets rapport (2003) kap Demokratirådets rapport (2003) sid M. Cini (2003) kap. 23 9

10 En andra aspekt är den urholkade nationella kontrollen. De nationella regeringarna har tappat mycket kontroll över integrationen i takt med att användningen av majoritetsröstning har blivit allt vanligare. De nationella regeringarna kan bli överköra av EU (andra medlemsstater) och på så vis fastna med en politik som inte är nationellt förankrad. På vissa områden så har EU:s överstatliga institutioner ensam beslutskompetens, vilket leder till att dessa institutioner kan styra integrationsprocessen i den riktning de önskar. 28 Den tredje och sista aspekten av EU:s utformning som har stor del i det demokratiska underskottet är bristfällig öppenhet. EU:s förhandlingsprocesser har av tradition varit stängda för allmänheten. Då EU från början var en traditionell internationell organisation så lever den traditionella diplomat kulturen kvar, förhandlingar mår bäst av att inte stå under den offentliga strålkastaren. 29 Insynen har med åren dock blivit något bättre, men beslutsfattandet i Ministerrådet (rådet) och Europeiska rådet sker fortfarande bakom stängda dörrar, vilket ses som ett stort demokratiskt problem 30 3 Metod och material 3.1 Metod Jag har valt att använda mig av en metoden kvalitativ textanalys (litteraturanalys). Givet den teori jag kommer att använda mig av så ser jag valet att använda en kvalitativ textanalys som det mest effektiva. Jag vill beskriva EU:s beslutsprocess genom att ställa den mot de kriterier som Dahl ställer upp för en demokratisk process. 31 Valet att använda en beskrivande metod kändes självklar då teorin jag kommer använda i studien inte försöker förklara ett fenomen. Då Dahl redan har tagit fram idealtypen för en demokratisk 28 Demokratirådets rapport(2003) sid Demokratirådets rapport (2003) sid Demokratirådets rapport (2003) sid T Brydel (1985). Innehållsanalys som idé och metod. 10

11 process så kan jag bara använda hans konstruktion för att analysera EU:s beslutsprocess. 32 Genom att studera litteratur som beskriver EU:s institutioner och sedan ställa fakta mot de kriterier för en demokratisk process som Dahl ställer upp, så kommer jag förhoppningsvis att se likheter och avvikelser ifrån kriterierna och utefter det göra en analys av EU:s beslutsprocess. Mitt val av metod och teori kan visa sig vara ganska problematiskt. Det jag ser som det största problemet är att försöka tolka rätt när jag läser litteraturen. Eftersom jag kommer att analysera litteraturen utefter Dahls process kriterier, så måste jag försöka anpassa dem till den speciella kontext som EU faktiskt är. Jag har försökt att avhjälpa sådana misstolkningar genom att göra vissa avgränsningar eller utgångspunkter för min studie. Många frågor eller problem kommer att uppstå som jag helt enkelt inte kommer att ha plats att ta upp och därför väljer jag att bortse ifrån dem. 33 Jag kommer först kort beskriva EU:s institutioner, och vilken funktion de har i EU:s beslutsprocess. Efter att kort ha beskrivit institutionerna kommer jag att med hjälp av varje kriterium försöka att analysera EU:s beslutsprocess utefter litteraturen jag använder. Jag kommer alltså att skapa ett enskilt avsnitt för varje institution som jag valt att ha med i studien. Fördelen med att arbeta så är att jag mer effektivt kommer att kunna använda kriteriet för att analysera den del av processen som kriteriet behandlar. Ett alternativ till att göra på detta viset vore att utgå ifrån kriterierna och sedan skriva ett avsnitt för varje kriterium. Jag väljer att lägga upp arbetet med ett empiriskt avsnitt för varje institution för att försöka ge läsaren en god bild av hur EU är utformat och hur dess institutioner arbetar. Genom att utgå ifrån Europaparlamentet som bärare av folkets vilja kommer jag att kunna använda detsamma som en referenspunkt från vilken jag faktiskt kan analysera beslutsprocessen ur demokrati synpunkt Material Stora delar av materialet jag använder är tidigare kurslitteratur. Robert A. Dahls bok, Demokratin och dess antagonister är den bok som får ses som mest central. Trots att jag bara använder vissa delar av den så är det den boken som ligger till grund för min studie. Dahls bok och de böcker 32 Se Dahl (1999) kap Se avsnittet om Avgränsningar 34 Se avsnittet Avgränsningar för förtydligande. 11

12 jag har som beskriver EU:s uppbyggnad och institutioner är kärnan i min studie, sedan har jag flera kompletterande böcker och rapporter. Jag har tre böcker som beskriver EU, valda av skilda anledningar. Två av böckerna är tidigare kurslitteratur; European Union politics (M. Cini) och The institutions of the European Union (Peterson & Shackleton). Den tredje boken, Politics in the European Union använder jag efter tips ifrån min handledare. Informationen om det demokratiska underskottet i EU är hämtat ifrån många olika källor. I litteraturen om EU finns det ganska rikligt med information om just det demokratiska underskottet. Men jag har kompletterat med ytterligare källor, bl a Demokratirådets rapport 2003 och Democracy, Legitimacy and the European Union av Christer Karlsson (2001). 3.3 Källkritik Till en början kan det vara svårt att kritiskt granska den litteratur jag använt mig av. Självfallet kan man ju alltid studera litteratur utefter de källkritiska principerna, äkthet, oberoende, samtidighet och tendens. 35 Men då min litteratur till stor del behandlar vad man kan kalla hård fakta, kan det bli svårt att ge en kritisk bild av den, speciellt som jag haft korsreferenser till det mesta. Det man får försöka är att analysera det språk författaren har använt sig av för att återge fakta. Vem skriver och vad vill den säga? Ett exempel: En författare som är positiv till sin inställning till EU, kan ge en helt annan bild av dess utformning (Problem/möjligheter), än vad en författare med en negativ inställning till EU skulle göra. Det är inte litteraturens äkthet jag ifrågasätter, då jag har korsreferenser på de fakta som jag använder, utan vad författaren tagit med eller hur den framställt fakta (tendens). 3.4 Avgränsningar För att min studie ska bli möjlig och för att inte behöva avsätta extremt mycket plats åt förklaringar eller diskussioner kring områden, frågeställningar eller begrepp som min studie inte direkt handlar om har jag valt att göra avsiktliga inskränkningar i den teori jag använder. Jag har också gjort vissa antaganden eller börjat ifrån utgångspunkter som i en större studie skulle behöva utredas eller tas hänsyn till. Jag ska förklara närmare. 35 Esaiasson, Gilljam, Oscarsson och Wängnerud (2004) kap

13 I min studie har jag utgångspunkten att Europaparlamentet är folket, eller demos. Eftersom Europaparlamentet är tillsatt på mandat ifrån folket i EU:s medlemsländer, så ser jag dem som bärare av folkets vilja eller intressen. 36 Utan att ta upp diskussionen huruvida det finns ett europeiskt demos eller inte. Jag använder den här utgångspunkten av två anledningar. För det första, skulle jag utgå ifrån det Europeiska folket, eller medborgarna i EU:s medlemsländer, så är jag rädd att min uppsats skulle strypa sig själv. Jag skulle inte få plats att utföra studien. Jag väljer att undvika diskussionen huruvida det finns ett europeiskt demos, eller hur det skulle kunna skapas. Jag väljer alltså bort kriteriet om att demos måste vara inklusivt. 37 Det andra skälet för att jag använder min utgångspunkt är också delvis av utrymmesskäl. Skulle jag utgå ifrån folket som det enda rätta bäraren av dess intressen skulle jag först behöva analysera 25 EU länders politiska system för att slutligen komma fram till EU. Som ni själva förstår så skulle en sådan studie ta upp alldeles för mycket plats för att vara möjlig på B-nivå. Genom att jag gör den här avgränsningen så kommer jag inte att analysera EU:s beslutsprocess med hjälp av kriteriet att demos måste vara inklusivt. Samtidigt som jag tar bort det kriteriet så måste jag även ta bort kriteriet om upplystförståelse. Då detta kriterium riktar sig till demos, och då jag tänker borste ifrån demos, kan jag omöjligt göra en vettig analys utifrån det kriteriet. Jag kommer alltså bara använda mig av tre av de fem kriterierna i min analys: Effektivt deltagande, Lika rösträtt vid det slutliga avgörandet och Kontroll över dagordningen.. I min studie kommer jag även att inrikta mig på gemenskapsmetoden. Under vad som kallas första pelaren, eller gemenskapspelaren, är EU till stor del en överstatlig organisation. 38 Med överstatlig menas att makt har överförts från de nationella regeringarna till EU och dess institutioner. Under gemenskapsmetoden så skapas EU-lagstiftning för att ersätta, eller 36 M. Cini (2003) Kap Se teori avsnittet, Kriterier för en demokratisk process. 38 EU:s uppbyggnad beskriv ofta med hjälp av tre pelare. En överstatlig och två mellanstatliga. 13

14 komplettera den nationella. 39 När jag pratar om beslutsprocessen i min studie är det under gemenskapsmetoden jag menar, om inte annat uttrycks. 4 EU:s institutioner För att beskriva hur EU fungerar ska jag redogöra för de tre primära institutionerna, och hur desamma samspelar. De institutioner som jag kommer att beskriva är; Kommissionen, Europaparlamentet och Ministerrådet. Jag kommer även att ta upp den informella institutionen Europeiska rådet. Utöver dessa institutioner finns även Europadomstolen och revisionsrätten. 40 Efter att jag gått igenom institutionerna kommer jag ge en beskrivning av de olika beslutsförfaranden som finns. Beslutsförfarandena är regler för hur ett beslut ska tas, vilken uppgift de olika institutionerna har i beslutsprocessen. De olika beslutsförfarandena är väldigt viktiga för min analys, olika processer kommer att ge olika utfall i min analys Europaparlamentet Europaparlamentet (parlamentet) består av folkvalda representanter ifrån alla EU:s medlemsländer. Totalt så består parlamentet av 732 medlemmar, medlemmarna tillsätts efter val vart femte år. Men parlamentet har inte alltid bestått av folkvalda. Det tog nästan trettio år efter det att det bildades 1952 tills det första valet till Europaparlamentet hölls Europaparlamentet startade som en rådgivande församling i vad som då kallades Kol- och stålunionen. 42 Som enda folkvalda institution, kan tyckas att Europaparlamentet borde besitta en stor del av lagstiftning och initiativ till lagstiftningsmakt som är uppdelad mellan institutionerna. Men så är inte fallet. När Europaparlamentet bildades 1952 var det inte tänkt som någon lagstiftande makt, 39 Bomberg & Stubb (2003) kap Jag väljer att inte lägga så stort fokus på Europadomstolen då dess arbete främst sker efter verkställt beslut. M. Cini (2003) kap Bomberg & Stubb (2003) Kap Bomberg & Stubb (2003) Kap. 3 14

15 utan som en kontrollerande och rådgivande församling. Inflytandet över lagstiftningen var marginell, den bestod i att ge icke bindande åsikter om nya lagar och lagförslag. 43 Men Europaparlamentet har förändrats sedan dess och dess inflytande över beslutprocessen har blivit allt större. Efter valet 1979 så hade Europaparlamentet goda argument för att knyta till sig mer inflytande över beslutsprocessen, som enda institution med folkligt mandat blev det svårt att utesluta Europaparlamentet ur beslutprocessen. Så har också skett. I varje nytt fördrag eller fördragsändring sedan 1986 har man stärkt Europaparlamentets deltagande i beslutsprocessen. 44 Trots att Europaparlamentet är svagt i jämförelse med ett nationellt parlament i något av medlemsländerna, har det ändå visst inflytande och kontroll över integrationsprocessen. Man kan dela in parlamentets makt eller befogenheter i tre kategorier; övervakande (kontroll), lagstiftande och budgetmässig. 45 Jag ska förklara närmare. Europaparlamentets övervakande roll består främst av att det ifrågasätter och granskar Ministerrådet, Kommissionen och de rapporter som de båda institutionerna producerar. Över Ministerrådet har Europaparlamentet ingen långtgående makt, den yttrar sig främst i att parlamentet måste godkänna ett nytt medlemsland i samband med anslutningen till EU. Den lilla makt parlamentet har över rådet, kan delvis förklaras med att de nationella representanter som sitter där och deras regeringar, inte gärna underkastar sig parlamentets granskning. 46 Desto större makt har parlamentet i sin övervakning och kontroll över Kommissionen. Kommissionen i sig utses av medlemsländerna, men för att Kommissionen ska kunna antas krävs ett godkännande av parlamentet. Efter att parlamentet har hört ordförandekandidaten så sker en röstning som antingen godkänner eller underkänner hela den föreslagna Kommissionen. Parlamentets makt slutar inte när en kommission väl är tillsatt. Parlamentet har rätt att avsätta hela Kommissionen men hjälp av ett misstroendevotum. Ett misstroendevotum måste ske med stöd av en absolut majoritet av alla parlamentsledamöter (och två tredjedelar av avgivna röster). Värt 43 M Cini (2003) Kap M Cini (2003) Kap 11 & Bomberg & Stubb (2003) Kap 3 45 Bomberg & Stubb (2003) Kap 3 46 M Cini (2003) Kap 11 15

16 att notera är att parlamentet enbart kan avsätta hela Kommissionen. Ett misstroendevotum kan inte riktas mot en enskild individ i Kommissionen. 47 Som nämnt tidigare så hade Europaparlamentet till en början bara rätt att yttra sin åsikt på ett lagförslag. Men genom att nya beslutsförfaranden tillkommit, har parlamentet givits en större del i beslutsprocessen. 48 Jag kommer att gå igenom de olika beslutsförfarandena i avsnittet Beslutsförfaranden, men för att ge dig som läsare bättre förståelse så ska jag kort beskriva ett av dem nu. För den stora majoriteten av beslut som fattas inom EU används medbeslutandeproceduren. Enligt denna process så är det juridiska ansvaret för lagstiftningen delad mellan Europaparlamentet och Ministerrådet. De båda institutionerna måste komma överens för att ett lagförslag ska gå igenom som lagstiftning. Det här har gjort att rådet har varit tvungna att lyssna på parlamentet och gå dem till mötes för att ett förslag ska gå igenom. Vilket i sin tur har lett till att allt fler förslag ifrån parlamentet kommer med i lagarna som stiftas i EU. Medbeslutandeprocessen är det förfarande som gett parlamentet det största inflytandet i beslutsprocessen. Men den används inte på alla politikområden; i flera av de viktiga politikområdena i EU används ett annat förfarande, ett exempel på ett sådant område kan vara jordbrukspolitiken. 49 Den budgetära makten parlamentet har är relativt stor, men det saknar kompetens eller befogenheter på viktiga områden. Det stora inflytandet över budgeten ligger på utgiftssidan. Här måste parlamentet godkänna den årliga budgeten för att den ska kunna bli gällande. Det är parlamentets talman som skriver under budgetförslaget för godkännande. 50 Parlamentet har rätt till sista ordet på flera utgifts områden, t ex regionalstöd och socialpolitik. Men samtidigt som parlamentet åtnjuter en ganska stor makt på utgiftssidan har den en marginell makt i beslutsprocessen gällande intäktssidan. En av de vitigaste begränsningar som parlamentet har i budget frågor, är att de nästan helt uteslutits från beslutprocessen gällande jordbruksstödet. Med 47 Bomberg & Stubb (2003) Kap 3 48 M Cini (2003) Sid M Cini (2003) M Cini. Kap 11, 16 & Bomberg & Stubb (2003) Kap 3, 7 50 M Cini (2003) M Cini. Sid

17 tanke på att jordbruksstödet nästan tar upp hälften av budgeten är detta en minst sagt stor begränsning. 51 Om parlamentets interna struktur kan sägas att det inte är uppdelat efter nationalitet, utan efter parti, eller politiska grupper. De svenska socialdemokraterna i parlamentet är med i det europeiska socialdemokratiska partiet, kristdemokraterna i det europeiska kristdemokratiska partiet o s v. Trots att man oftast röstar efter partitillhörighet, hindrar dock inte parigrupperingen att man röstar efter nationell tillhörighet, vilket händer då och då. Ett exempel på detta är när alla parlamentsledamöter ifrån tyskland stödde en opposition ifrån den egna regeringen Ledarna för de politiska grupperna och talmännen gör upp dagordningen i parlamentet, men det största arbete bedrivs i de 17 kommittéer som finns. Kommittéerna är ordnade efter politikområden. 52 Antalet platser varje medlemsland har i Europaparlamentet, bestäms utifrån hur stor befolkningen är. Då parlamentet skulle bli alldeles för stort om man skulle tilldela länder, säg en plats, för varje hundratusen invånare, har man delat ut platser efter storlek, fast inte proportionellt. Detta har lett till att länder med stor befolkning, har blivit underrepresenterade i förhållande till länder som har en liten befolkning. Väl inne i parlamentet, väger dock varje enskild parlamentarikers röst lika tungt. 53 Jag kommer inte att gå in närmare på den interna strukturen av Europaparlamentet då jag inte anser det nödvändigt för min studie. Jag skulle även ha kunnat fördjupa mig i tilldelningen av platser i parlamentet, men givet de avgränsningar jag gjort väljer jag att inte göra detta. I en större studie hade en närmare beskrivning av arbetet i parlamentet kanske varit att föredra, men jag väljer att endast ge en ytlig bild av det för att ge läsaren en liten inblick/förståelse. Angående röstningsförfarandet i Europaparlamentet så kommer jag att ta upp det i avsnittet beslutsförfaranden. 51 Bomberg & Stubb (2003) Kap 3 & M Cini (2003) Kap M Cini (2003) Kap M Cini (2003) Kap

18 4.2 Europeiska Kommissionen Den Europeiska Kommissionen (Kommissionen) är det administrativa hjärtat i EU samarbetet. Här utformas de förslag som sedan går vidare för att bli lagstiftning, Eu-program eller andra politiska dokument. Men Kommissionen är mer än bara en administrativ institution, den har även en politisk del. I mycket av litteraturen som beskriver Kommissionen omnämns den som en hybridorganisation, den pendlar mellan att vara ett exekutivt organ och en byråkrati. Kommissionen utformar inte bara lagförslag m m, utan är även den institution som övervakar implementeringen av desamma i medlemsländerna. Detta har gjort att Kommissionen har kommit att kallas Fördragens väktare. 54 Jag ska nu titta närmare på både den administrativa och politiska delen av Kommissionen, för att sedan beskriva vilka uppgifter eller befogenheter Kommissionen har. Kommissionskollegiet är vad som brukar kallas den politiska delen av Kommissionen. Kollegiet består av 25 kommissionärer, en ifrån varje medlemsland. Kommissionärerna har ofta haft höga poster inom den nationella politiken innan de utnämns av den egna regeringen för att delta i arbetet i Kommissionen. Kommissionen leds av en president, vilken nomineras av medlemsländerna, men måste bli godkänd av Europaparlamentet. Var och en av kommissionärerna har en egen portfölj och ett eget kabinett. Värt att nämna är att Kommissionen arbetar kollegialt, vilken betyder att ett beslut som tagits av Kommissionen stöds av alla kommissionärer. Även om en kommissionär inte stöder t ex ett förslag så måste han eller hon göra det om det blir antaget. På samma sätt så kan man inte sparka en eller några kommissionärer utan hela kommissionskollegiet måste gå. 55 Portföljen tilldelas en kommissionär av Kommissionens president, en portfölj är ett politikområde som kommissionären tillsammans med sitt kabinett har i uppgift att arbeta med. Exempel på politikområden kan vara jordbruk eller socialpolitik. Kabinettet består av en grupp rådgivare eller medhjälpare. Kabinettets huvudsakliga uppgift är att hålla dess kommissionär uppdaterad om vad som händer inom det egna politikområdet och kommissionsbyråkratin Trots att kommissionärerna inte sitter som kommissionärer för sitt land, utan ska tillvarata det europeiska bästa, så har de fortfarande band till sitt land, och då funkar kabinettet som en 54 M Cini (2003). Kap. 9 & Peterson & Shakleton (2002). Kap4 55 M Cini (2003) Kap. 9 18

19 knytpunkt i kontakten med regeringen i det land varifrån kommissionären kommer. Men även andra intressen har kontakt med kabinettet, t ex intresseorganisationer eller andra kabinetter. 56 Till sin hjälp i att utforma politik inom sitt område, har varje kommissionär ett eller flera generaldirektorat (GD). Generaldirektoraten är den administrativa delen av Kommissionen, de kan jämföras med nationella departement. Generaldirektoraten är också uppdelade efter områden (sektoriella), alla de viktigaste politikområdena är representerade med ett eget direktorat. Men det finns även direktorat som inte är sektoriella utan jobbar över gränserna. Man kan t ex se GD Budget eller GD personal och administration som generaldirektorat som jobbar horisontellt. Kommissionens president har en egen administrativ del, generalsekretariatet. Generalsekretariatet hjälper presidenten med att utforma en sammanhängande politisk profil för hela Kommissionen. Presidentens uppgift är ju som nämnt tidigare att styra Kommissionen i den riktning som presidenten anser vara nödvändig. Generalsekretariatet sköter även mycket av kontakten mellan Kommissionen och andra institutioner, både innanför och utanför EU. 57 Den byråkratiska hierarkin inom Kommissionen är mer invecklad och djupare än såhär. Men jag hoppas att jag gett en något förtydligande bild av hur arbetet är uppdelat i Kommissionen. Nu ska jag gå över till att försöka beskriva vad det är Kommissionen gör, vad den har för befogenheter. Kommissionen har ett flertal viktiga uppgifter som den sköter. Kommissionen tar initiativ till ny lagstiftning och nya policys, den sköter övervakningen av implementeringen av olika policys och lagar. Kommissionen har även en stor roll i EU:s kontakt med länder och regeringar utanför EU, kort sagt EU:s utrikesrelationer. Men Kommissionen fungerar även som medlare mellan EU:s egna institutioner och medlemsländer. 58 Den för den här studien viktigaste funktionen i Kommissionens arbete, är den som initiativtagare till ny lagstiftning, eller som agenda sättare. 56 M Cini (2003) Kap. 9 & Bomberg & Stubb (2003) kap Peterson & Shakleton (2002) Kap7. 58 Peterson & Shakleton (2002) Kap7 & M Cini (2003). Kap. 9 19

20 Kommissionen stiftar inga lagar. Det gör Ministerrådet och Europaparlamentet. Vad Kommissionen däremot gör är att ta initiativ till och utformar nya lagförslag och policyprogram. De andra institutionerna får också ta initiativ till och föreslå ny lagstiftning, men det är upp till Kommissionen att bestämma om sådana förslag kommer att tas upp som riktiga förslag till ny lagstiftning. Kommissionens ensamrätt till att sätta agendan för lagstiftning gäller enbart i den första av EU:s pelare, gemenskapspelaren eller den överstatliga pelaren. 59 Häri ryms områden såsom handelspolitik, jordbrukspolitik, arbetsmarknadsfrågor, miljöpolitik och EMU-samarbetet m m. I de två mellanstatliga pelarna som rör polisiärt samarbete, en gemensam utrikes och säkerhetspolitik, har Kommissionen ingen exklusiv rätt att initiera formella lagförslag. 60 När väl ett lagförslag har gått igenom beslutprocessen och är godkänt som ny gällande lag, har Kommissionen återigen en viktig del i arbetet med implementeringen av lagen. De lagar som parlamentet och rådet stiftar är ofta väldigt grova ramverk eller politiska riktlinjer. Efter att ett lagförslag har blivit lag, så arbetar Kommissionen tillsammans med medlemsstaterna fram mer specifika regler, dessa regler kommer till uttryck i form av från Kommissionen yttrade direktiv eller restriktioner. Själva implementeringen av reglerna sköts av länderna själva. Men även här har Kommissionen en viktig uppgift. Kommissionen övervakar och kontrollerar så att medlemsländerna verkligen implementerar de regler och restriktioner som kommer ur EU samarbetet. Härav benämns ofta Kommissionen som Fördragens väktare. 61 Kommissionen fungerar också som nämnt tidigare som EU:s representant i EU:s utrikesrelationer. Kommissionen har flera EU-ambassader runt om i världen, och fungerar som förhandlare åt unionen i olika internationella organisationer, t ex i World trade organization. Men även inom EU fungerar Kommissionen som förhandlare och medlare. Efter att ett lagförslag blivit formellt skickat till Ministerrådet och Europaparlamentet för beslut, så har Kommissionen en plats i respektive beslutsarena för att kunna argumentera för sin sak, och för att medla mellan de båda institutionerna för att få igenom förslaget EU:s uppbyggnad beskriv ofta med hjälp av tre pelare. En överstatlig och två mellanstatliga. 60 M Cini (2003) Kap Peterson & Shakleton (2002). Kap7 & M Cini (2003). Kap M Cini (2003) Kap. 9 20

21 4.3 Ministerrådet Ministerrådet, eller Europeiska unionens råd, är definitivt en av de starkare institutionerna inom EU. Alla beslut om ny lagstiftning utförs av rådet, ibland deltar även Europaparlamentet i beslutprocessen, beroende på vilket beslutsförfarande som används. 63 Men vilket beslutsförfarande som än används så har alltid Ministerrådet (rådet) en central roll i beslutsprocessen. Alla lagförslag som Kommissionen skickar ut måste godkännas av rådet för att förslaget skall kunna antas som ny lag. 64 Ministerrådet är institutionen som är menad att representera de enskilda medlemsstaternas intressen. Rådets består av ministrar ifrån de nationella regeringarna i medlemsstaterna, ministrarna har befogenheten att handla i dess regerings ställe och binda regeringen eller nationen till de lagar som man beslutar om. Men rådet är inte ett råd utan består av fler olika sammansättningar av ministrar. Beroende på vilket politisktområde ett beslut gäller så ser rådets sammansättning olika ut, t ex vid finansfrågor så består rådet av finansministrar ifrån de olika regeringarna. Ministerrådet kan även ta formen av Europeiska rådet, vilket består av regeringscheferna ifrån varje medlemsland. Europeiska rådet är vägvisare för hela EU:s integrationsprocess. Men det finns även lägre instanser i Ministerrådet. Coreper är den permanenta representationen vilken består av tjänstemän ifrån medlemsstaterna. 65 Jag ska nu redogöra för hur Ministerrådet och Europeiska rådet ser ut strukturellt och vilka uppgifter och befogenheter de har. Om man bortser ifrån Europeiska rådet, och regeringscheferna ifrån varje medlemsland som sitter där, så är Ministerrådet (eller råden) den högsta instansen i institutionen. Det är ministrarna som har den formella rätten att för sina regeringar ta bindande beslut gällande EU:s politik. Ministrarna är nationella representanter som ska tillvarata sitt land/regerings intressen. Som nämnt tidigare så består rådet av flera råd, allt beroende på vilket politikområde som ett beslut eller fråga gäller. Exempel på råd kan vara ECOFIN (finans) som består av de nationella 63 Se avsnittet beslutsförfaranden för vilka som finns. 64 M Cini (2003) Kap M Cini (2003) Kap. 10 & Bomberg & Stubb (2003) kap. 3 21

22 finansministrarna, eller Agriculture som behandlar jordbruksfrågor och således består av ministrar som representerar sitt land i jordbruksfrågor. 66 Ministerrådets huvuduppgift är att besluta om de förslag som kommer ifrån Kommissionen. Besluten skall tas med röstning i rådet, själva röstningsförfarandet inträffar dock sällan. Istället vill man uppnå konsensus i rådet. Mötena där beslut tas är stängda för allmänheten, endast en representant ifrån Kommissionen deltar vid mötet. Som jag nämnt tidigare under avsnittet Det demokratiska underskottet i EU, så har det debatterats huruvida det är demokratiskt riktigt att ha ett slutet beslutsprocess, som är stängd för allmänheten. 67 Trots att man sällan faktiskt röstar om ett beslut, så är det ändå viktigt vilken typ av röstning ett beslut kräver, eller vilket form av utslag som behövs för att ett beslut ska antas. Den absolut vanligaste typen av röstning är Kvalificerad majoritetsröstning (QMW). Över tre fjärdedelar av all EU-lagstiftning efter år 2000, antogs med hjälp av denna röstningsprocedur. 68 Vid användning av kvalificerad majoritets röstning så tilldelas varje medlemsstat ett visst antal röster, rösterna varierar i antal beroende på folkmäng i medlemsstaten. Desto större folkmängd desto fler röster får landet, eller ministern. En annan röstningsprocedur är enkel majoritet, vid användandet av denna procedur får varje medlemsstat (minister) en röst var. När beslut rörande känsliga frågor, ex skattepolitik, skall tas, så använder man enhällighetsproceduren. Enhällighet ger varje minister chansen att blockera att ett beslut tas, då proceduren kräver att alla medlemsstater (ministrar) är överens. Trots att det är ministrarna i Ministerrådet som har den formella makten att ta beslut, så tas de flesta beslut innan ett förslag hamnat på bordet i Ministerrådet. De flest beslut tas av den ständiga representationen (Coreper). Coreper består av nationella ambassadörer. Dess arbete består främst i att förbereda rådets arbete. Ca procent av alla beslut tas redan på Coreper nivå, endast sådana frågor som är för känsliga, eller som man inte lyckats enas om på Coreper nivå går upp till 66 Peterson & Shakleton (2002). Kap 3 & M Cini (2003). Kap M Cini (2003) Kap Bomberg & Stubb (2003) kap. 3 22

23 Ministerrådet. 69 Coreper är uppdelat i två instanser, Coreper I och Coreper II. Det är i Coreper II som de permanenta ambassadörerna sitter. Deras huvudsakliga arbete går ut på att förbereda stora politiska, institutionella och budgetmässiga frågor. Coreper I består av ambassadörernas ställföreträdare, här hanteras de frågor som inte Coreper II sköter, t ex jordbruk och ekonomisk politik. 70 Under Coreper finns ett flertal arbetsgrupper och kommittéer. Deras arbete består i att granska Kommissionens förslag, och utföra ändringar eller tillägg. Deras arbete rör de mest tekniska detaljerna av ett förslag, och de försöker utarbeta överenskommelser innan förslaget går vidare upp till Coreper, för att slutligen hamna i Ministerrådet. De flesta besluten rörande ett förslag tas på arbetsgruppernas nivå, uppskattningsvis sker 70 procent av besluten i arbetsgrupperna. 71 Ordförandeskapet för rådet roterar bland medlemsstaterna. I sexmånaders intervaller har varje medlemsland hand om ordförandeskapet för Ministerrådet. Med ordförandeskapet kommer jobbet att planera och arrangera rådets möten och huvudansvaret för att samordna EU:s utrikespolitik. Det land som håller i ordförandeskapet, får under perioden inte fler befogenheter eller större direkt makt. Men chansen att öka sitt lands inflytande över den politik som förs blir större. Landet som håller i ordförandeskapet har rätt att bestämma dagordningen, och att bestämma vilka frågor som ska prioriteras, eller inte prioriteras. Förutom det kan ett ordförandeskap ge bra reklam för ett land eller regering, om ordförandeskapet varit lyckat. 72 Europeiska rådet består av regeringschefer och statsöverhuvuden från medlemsstaterna. Dess främsta uppgift är att leda hela EU i den riktning som medlemsländerna önskar. Men Europeiska råder fattar även beslut, i särskilt känsliga frågor eller där ministrarna inte klarat komma överens går beslutet upp till Europeiska rådet. Beslut om stora reformer av fördragen eller andra stora förändringar sker här. Europeiska rådet möts några gånger om året för att sätta upp riktlinjer för 69 Notera att Coreper inte har någon formell beslutsmakt, utan Ministerrådet godkänner självklart vad som förhandlats fram på Coreper nivå. 70 M Cini (2003) Kap. 10 & Bomberg & Stubb (2003) kap Även här gäller att det är ministrarna som har den formella beslutsmakten. Makten kan sägas vara delegerad ner till arbetsgrupperna, men ministrarna måste godkänna. 72 M Cini (2003) kap 10 23

24 det framtida samarbetet inom EU. Europeiska rådets möten är långt ifrån stängda, ett s k toppmöte brukar följas av en uppsjö av journalister och media Beslutsförfaranden Det finns ett flertal olika tillvägagångssätt (beslutsförfaranden) för EU:s institutioner att nå fram till beslut som blir bindande för dess medlemsländer. Beroende på vilket beslutsförfarande som används, så skiftar de olika institutionernas roll i beslutsprocessen. 74 Jag ska nu gå igenom vilka beslutsförfaranden som EU och dess institutioner använder sig av. 5.1 Samrådsförfarandet Samrådsförfarandet är det ursprungliga förfarandet för att nå ett bindande beslut. Det användes till större delen av lagstiftningen under EU:s tidiga år. Men nu används den mer sällan, endast på ett fåtal politikområden används detta förfarande. Exempel på områden där förfarandet fortfarande används kan vara, jordbrukspolitik och asylfrågor. Själva processen ser ut såhär; Kommissionen lägger fram ett förslag till lagstiftning. Förslaget läggs fram för Ministerrådet som ska besluta om förslaget. Ministerrådet måste inhämta Europaparlamentets åsikt gällande förslaget, men behöver inte bry sig om vad parlamentet anser om det. Europaparlamentet har alltså vid användningen av det här förfarandet en marginell roll i beslutsprocessen Samarbetsförfarandet Samarbetsförfarandet introducerades i mitten av 1980-talet, i samband med enhetsakten. Förfarandet ger Europaparlamentet en något större makt, men fortfarandet ingen reell makt över beslutprocessen. Som vid samrådsförfarandet så lägger Kommissionen även här fram ett förslag till Ministerrådet, och parlamentet har rätt att ge en åsikt på förslaget, föreslå eventuella förändringar eller andra synpunkter. Men till skillnad från vid samrådsförfarandet, så kan parlamentet kräva en andra läsning. Om parlamentet inte gillar vad Ministerrådet har gjort med deras synpunkt, om de ens har bytt sig om den. Så kan parlamentet kräva att få en andra 73 M Cini (2003) Kap. 10 & Bomberg & Stubb (2003) kap M Cini (2003) Kap & Bomberg & Stubb (2003) kap M Cini (2003) Kap & Bomberg & Stubb (2003) kap. 3 24

25 läsning, för att återigen gå igenom förslaget. Parlamentet kan på så sätt hindra, eller skjuta upp ett beslut. Men det slutliga beslutet, försenat eller ej, ligger hos Ministerrådet. Parlamentet har alltså vid användning av detta förfarande också en marginell roll i beslutsprocessen. Samarbetsförfarandets användning är väldigt begränsat, endast ett fåtal frågor inom det ekonomiska samarbetet EMU används förfarandet Medbeslutandeproceduren Medbeslutandeproceduren är det mest använda beslutsförfarandet inom EU, mer är tre fjärdedelar av alla lagstiftningsbeslut tas med hjälp av detta förfarande. Det är även det förfarande som ger Europaparlamentet en nyckelroll i beslutsprocessen. Som i de två tidigare genomgångna förfarandena så är det Kommissionen som lägger fram ett lagförslag. Men vid användningen av medbeslutandeproceduren, är beslutsmakten delad mellan Ministerrådet och Europaparlamentet. För att ett beslut skall kunna tas måste parlamentet och rådet vara överens om beslutet, om inte så måste direkta förhandlingar mellan de båda institutionerna starta. Om rådet och parlamentet trots förhandlingar inte kan enas, så faller förslaget. Europaparlamentet kan alltså lägga in ett veto mot lagförslag inom de områden som berörs. 77 Medbeslutandeproceduren har inte bara gett parlamentet direkt makt i vid själva beslutet, det har även fått större inflytande när nya lagförslag skall skapas. Kommissionen är medveten om att parlamentet kan stoppa ett förslag, och blir därmed tvungna att lyssna till och rätta sig efter parlamentets åsikter innan ett förslag läggs fram. 78 Vid användandet av detta förfarande har parlamentet en central roll. Dess närvaro i beslutsprocessen har växt ifrån att vara en åsiktsmaskin till att vara en av aktörerna som fattar beslutet. 5.4 Samtyckesförfarandet Det sista av förfarandena används vid beslut om nya länders anslutning till EU eller beslut gällande ändringar av fördragen. Vid användning av samtyckesförfarandet måste Europaparlamentet godkänna ett beslut. Inget beslut som kräver samtycke kan fattas utan parlamentets godkännande. Parlamentet har dock ingen rätt att föreslå förändringar i förslagen som ska beslutas om. Även vid detta förfarande åtnjuter parlamentet en stor makt i 76 M Cini (2003) Kap & Bomberg & Stubb (2003) kap M Cini (2003) Kap Bomberg & Stubb (2003) kap. 3 25

HUR KAN DU PÅVERKA I EU?

HUR KAN DU PÅVERKA I EU? HUR KAN DU PÅVERKA I EU? Det här är en broschyr som förklarar arbetet i EU. Den handlar om vem som fattar beslut inom EU, och hur det går till. Du får en kort beskrivning av EU-kommissionen, Europaparlamentet

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/sa-bildades-eu/ 1 EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 28 medlemsländer. Den största utvidgningen skedde under

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING

RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING RÖSTMÄKLARNA LÄRARHANDLEDNING 1 RÖSTMÄKLARNA SYFTE OCH MÅL Serien Röstmäklarna är ett av flera program i UR:s utbud som syftar till att väcka intresse för och ge kunskap om demokratifrågor. Studier visar

Läs mer

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning 21 maj 2014 Förslag till ny dataskyddsförordning (allmän uppgiftsskyddsförordning) Europaparlamentets och Rådets

Läs mer

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag

Du ska kunna resa, flytta och studera. EU i din vardag ! EU på 10 minuter 2 EU på 10 minuter EU på 10 minuter 3 EU i din vardag Visste du att ungefär 60 procent av besluten som politikerna i din kommun tar påverkas av EU-regler? Det kan till exempel handla

Läs mer

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU

Så fungerar EU. EU-upplysningen. Snabb, begriplig och opartisk information om EU ! eu-upplysningen EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad gör ministerrådet? Får EU bestämma om allt? Hur kommer ett direktiv till? Så fungerar EU FAKTABLAD FRÅN EU-UPPLYSNINGEN

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Sverige i EU. Svenska representanter i EU

Sverige i EU. Svenska representanter i EU ! EU-upplysningen Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EUfrågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU

Läs mer

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet

Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen och Europavalet Basfakta om Europeiska unionen och Europaparlamentet Europeiska unionen har en egen flagga som började användas år 1986. Den är blå med en ring av tolv guldfärgade stjärnor

Läs mer

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010

Sverige i EU. FAkTABlAD FRÅn EU- UPPlySnIngEn VID SVERIgES RIkSDAg MAJ 2010 FAKTA Snabb, begriplig och opartisk information om EU Vad innebär det att Sverige är med i EU? Hur arbetar regeringen och riksdagen med EU-frågor? Varför har inte Sverige euro? Sverige i EU FAkTABlAD FRÅn

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/

http://www.eu-upplysningen.se/om-eu/vad-eu-gor/schengen-och-fri-rorlighet-for-personer/ EU startade som ett samarbete mellan 6 länder (Västtyskland, Frankrike, Belgien, Nederländerna, Luxemburg och Italien). Numera består unionen av 27 medlemsländer. Den 1 juli 2013 blir Kroatien EU:s 28:e

Läs mer

INSYN I EU POLITIKEN. Så fungerar. Europeiska unionen. Guide till EU:s institutioner

INSYN I EU POLITIKEN. Så fungerar. Europeiska unionen. Guide till EU:s institutioner INSYN I EU POLITIKEN Så fungerar Europeiska unionen Guide till EU:s institutioner Europeiska unionen INSYN I EU POLITIKEN Den här broschyren ingår i serien Insyn i EU politiken, som beskriver vad EU gör

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen

EU-översättning i ett nötskal. Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen EU-översättning i ett nötskal Tina Young Generaldirektoratet för översättning, EUkommissionen SFÖ Gävle 4.5.2012 Innehåll Kort om språk och översättning i EU Översättning vid EU-kommissionen Kommissionens

Läs mer

Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser

Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser Den subnationella nivåns deltagande i EU:s beslutsprocesser Föredrag Norrstyrelsens visionsseminarium 2009-10-22 Fil. dr. Linda Berg Centrum för Europaforskning (CERGU) / Statsvetenskapliga institutionen

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Väktare av EU:s finanser

Väktare av EU:s finanser SV Väktare av EU:s finanser EUROPEISKA REVISIONSRÄTTEN Granskning av EU-medel i hela världen Europeiska revisionsrätten är en EU institution som grundades 1977 och ligger i Luxemburg. Revisionsrätten har

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Budgetkontrollutskottet 2009 PRELIMINÄR VERSION 2006/2074(DEC) 9.2.2007 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Proposition angående demokratiuppdraget

Proposition angående demokratiuppdraget Proposition angående demokratiuppdraget STYRELSEN FÖRESLÅR ATT STÄMMAN BESLUTAR - att lägga redovisningen av hur styrelsen arbetat vidare med förslaget till handlingarna, - att godkänna de föreslagna stadgeändringarna,

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå

Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå Handlingar Årsstämma 2013-05-28. Ekonomsektionen i Luleå MÖTESFORMALIA Beslutsmässighet Sektionsstämman är beslutsmässig när fem (5) medlemmar, exklusive sektionsstyrelsen, är närvarande på plats eller

Läs mer

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen

Läs mer

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov

Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Övergångsvis dokumenthantering vid flyttningar under punktskatteuppskov December 2009 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Lagtext...4 2.1 Förslag

Läs mer

Med vänliga hälsningar, Servicegruppen 5 september 2015

Med vänliga hälsningar, Servicegruppen 5 september 2015 Hej! Här kommer kallelsen till Servicekonferensen (SK) 14 november 2015. Servicekonferensen kommer att hållas i anslutning till att Vuxna barn i Stockholm organiserar Riksmötet. Inbjudan till Riksmötet

Läs mer

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014

BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR GIVARGUIDEN 2014 Demokrati Givarguiden har valt att betygsätta ideella föreningars och trossamfunds demokratiska nivå utifrån organisationernas stadgar. Givarguidens bedömning utgår

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

RP 11/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL. Finlands del således träder i kraft först när Utöver det nämnda beslutet har Europaparlamentet,

RP 11/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL. Finlands del således träder i kraft först när Utöver det nämnda beslutet har Europaparlamentet, RP 11/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen om godkännande av beslutet av företrädarna för regeringarna i Europeiska unionens medlemsstater om finansiering av konventet om Europeiska unionens

Läs mer

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS

ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Den institutionella delen SAMMANFATTANDE ANALYS Generaldirektoratet för kommunikation Enheten för uppföljning av den allmänna opinionen Bryssel den 21 augusti 2013 Europaparlamentets eurobarometer (EB79.5) ETT ÅR FÖRE VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA

STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA STADGAR FÖR FÖRENINGEN UNGDOMENS HUS I UPPSALA 1 Allmänt Innehåller de grunder på vilka föreningen vilar dess namn, säte, syfte och eventuella ideologiska ställningstaganden. Sida 2. 2 Medlemskap Innehåller

Läs mer

Val till Europarlamentet

Val till Europarlamentet För mer demokrati Mitt val För mer demokrati Val till Europarlamentet Studiecirkeln»Mitt val«ger alla väljare möjlighet att bli delaktiga i den svenska demokratin! Mitt val Sida 3 Mitt val Det här är

Läs mer

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare

Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare f r e d r i k bernd t & maria holme Något om särskilt kvalificerade beslutsfattare Den beslutsordning med särskilt kvalificerade beslutsfattare som infördes i och med införandet av skatteförfarandelagen

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

1 Inledning Den 7 juni 2009 är det val till Europaparlamentet. Det är då femton år sedan vi röstade om medlemskap i den Europeiska Unionen. Under valrörelsen 1994 försökte ja-sidan lansera EU som ett stort

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.1.2014 COM(2014) 28 final 2014/0012 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009

Läs mer

Bilaga 3 - Stadgar för Medicinska Föreningen Örebro

Bilaga 3 - Stadgar för Medicinska Föreningen Örebro Bilaga 3 - Stadgar för Medicinska Föreningen Örebro 1 Allmänt 1:1 Definition Medicinska Föreningen Örebro är en ideell förening i samarbete med Örebro studentkår. Medlem i föreningen är de som löst medlemskap

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar

Ökad finansiell integration - framtida utmaningar ANFÖRANDE DATUM: 2007-04-19 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Svante Öberg Konferens: Bank & Finans Outlook (Affärsvärlden), Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46

Läs mer

Definition av ideell förening

Definition av ideell förening 1 Att bilda förening Definition av ideell förening Alla ord som är i fet och kursiv stil hittar du vår Det finns ingen specifik lag som bestämmer hur en ideell förening ska ordlista. Ordlistan finns i

Läs mer

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET

Nämndledamöters. ansvar REVISIONSKONTORET Nämndledamöters ansvar REVISIONSKONTORET Avsikten med denna skrift är att belysa vilket ansvar det är som nämnden och dess ledamöter har det ansvar som granskas och prövas. Det är också att informera om

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen

Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen . Till: Social-och hälsovårdsministeriet Utlåtande gällande slutrapporten för revidering av handikapplagstiftningen Ålands handikappförbund r.f. är en samarbetsorganisation för handikapp- och patientföreningar

Läs mer

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD

PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD PRINCIPPROGRAM FÖR SVERIGES UNGDOMSRÅD 1. INLEDNING På s årsmöte 2009 valdes en styrelse på ett mandat att se över hur ungdomsråden i landet kunde utvecklas och bli starkare. För att komma dit behövde

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.8.2015 COM(2015) 391 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN om tillämpningen under 2014 av förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets,

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-09-20 Närvarande: F.d. regeringsrådet Rune Lavin, regeringsrådet Carina Stävberg och justitierådet Ella Nyström. Alkolås vid rattfylleri Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE INTERNT AVTAL MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, OM ÄNDRING AV DET INTERNA AVTALET AV DEN 18 SEPTEMBER 2000 OM ÅTGÄRDER OCH FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV AVS EG-PARTNERSKAPSAVTALET

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under

Samtal pågår även med Malmö stad och Scherazade (en EU-finansierad verksamhet) i syfte att ge ut en antologi med texter av fristadsförfattare under Datum 2011-09-12 Dnr 1100297 2 (3) Vid s inträde påbörjades arbetet med att etablera fler kommuner som fristadskommun bl.a. Landskrona, Helsingborg, Eslöv, Hörby, Sjöbo, Ystad, Kristianstad och Lund. Ett

Läs mer

Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen?

Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen? MEMO/06/173 Bryssel den 27 april 2006 Översättning inom kommissionen: Var står vi två år efter utvidgningen? EU har nu i två år haft 25 medlemsstater och 20 officiella språk och förbereder sig för att

Läs mer

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR

MOT ETT EUROPEISKT SAMHÄLLE FÖR ALLA ÅLDRAR SV ATT BEKÄMPA ÅLDERSDISKRIMINERING INOM EU OCH PÅ NATIONELL NIVÅ Åldersdiskriminering är ett komplicerat problem som genomsyrar samhället. Det är en svår uppgift att behandla problemet på ett effektivt

Läs mer

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt.

Jag är övertygad om att vi som jobbar med utredningen om nordiska framtidsscenarier fått många tankar och idéer att bita i, som kan föra oss framåt. Johan Strang Centrum för Norden Studier den 27 april 2012 Slutkommentarer vid seminariet om Helsingforsavtalet på Voksenåsen Tack så mycket till hela publiken, till alla talare, ambassadörer-moderatorer,

Läs mer

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd

Sammanträdesdatum 2011-05-31. Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd SALA KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT Sammanträdesdatum 2011-05-31 14 (33) 139 Dnr 2011/105 Skrivelse från kommunens revisorer angående handläggning av evenemangsstöd INLEDNING

Läs mer

Samarbetsgruppen presenterar. Bryssel, Brusse, Bruxelles

Samarbetsgruppen presenterar. Bryssel, Brusse, Bruxelles Samarbetsgruppen presenterar Bryssel, Brusse, Bruxelles Den 22-26/4 2015 Hej hallå alla kära PolRiksare! Nu åker vi till Bryssel i några dagar! Här kommer lite snabb information om resan, dess upplägg,

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala

Mats Odell talar vid regionkommitténs byråmöte i Uppsala http://kikaren.skl.se/artikel.asp?c=3985&a=62064 10.09.2009 Konferens Climate and Jobs Local solutions? Tisdagen den 8 september genomfördes en stor och lyckad konferens i Bryssel på temat Climate and

Läs mer

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar

Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar 1 (8) Liberala ungdomsförbundets förbundsstadgar Antagna vid kongressen i Uppsala den 11:e till 12:e augusti 2012. 1 Ändamål Liberala Ungdomsförbundet är en fristående organisation som verkar i anslutning

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Samstämmighet mellan inre och yttre politik:

Samstämmighet mellan inre och yttre politik: Europapolitisk analys JULI NUMMER 10-2008 Anna Michalski 1 Samstämmighet mellan inre och yttre politik: En utmaning för EU i rollen som global aktör Sammanfattning När ändringar i Lissabonfördraget diskuteras

Läs mer

Demokrati och medier

Demokrati och medier Demokrati och medier Demokratins grunder s. 8 12 1 Motsatsen till majoritet är minoritet. 2 Kompromissa innebär att personer eller partier som inte kommer överens försöker mötas på halva vägen. drar lott

Läs mer

Demokratirådets rapport 2011

Demokratirådets rapport 2011 Demokratirådets rapport 2011 Demokratirådets rapport 20 Jonas Tallberg Derek Beach Daniel Naurin Teija Tiilikainen makten i europa 11 sns förlag sns Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

Gränsöverskridande livssituationer i EU

Gränsöverskridande livssituationer i EU GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Gränsöverskridande livssituationer i EU En jämförande studie om civilståndshandlingar

Läs mer

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv

Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Artikel 103 EES i ett förvaltningsrättsligt perspektiv Jur.dr.des.(HSG), jur.kand. Magnus Schmauch Rättssekreterare Domare Páll Hreinsson EFTA-domstolen Detta föredrag uttrycker endast personliga åsikter

Läs mer

Kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU i fråga om automatiskt informationsutbyte för skatteändamål, KOM(2015) 135

Kommissionens förslag till ändring av direktiv 2011/16/EU i fråga om automatiskt informationsutbyte för skatteändamål, KOM(2015) 135 REMISSYTTRANDE Vår referens: 2015/03/012 Er referens: Fi2015/1644 1 (7) 2015-04-16 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Att. Linda Bolund Thörnell Via e-post till: fi.registrator@regeringskansliet.se

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Landstingets ärende- och beslutsprocess

Landstingets ärende- och beslutsprocess LANDSTINGET I VÄRMLAND REVISIONSRAPPORT Revisorerna AM/JM 2012-12-18 Rev/12017 Landstingets ärende- och beslutsprocess Sammanfattning Denna granskning har omfattat hantering enligt riktlinjen för landstingets

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning

Det svenska politiska systemet. Politik och förvaltning Det svenska politiska systemet Politik och förvaltning Uppläggning Centrala begrepp: byråkrati och offentlig förvaltning Teorier om förvaltningens roll Legitimitet och offentlig förvaltning Byråkrati ett

Läs mer

Assistent Policyfrågor Assistent Operationer Internrevision och utvärdering Informations- och säkerhetsansvarig Direktorat A POLICY- OCH LAGSTIFTNINGS- FRÅGOR SAMT RÄTTSLIGA FRÅGOR Direktör + personal:

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17. Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-12-17 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Johnny Herre. Nya administrativa sanktioner på finansmarknadsområdet

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson

PiteåPanelen. Rapport nr 13. Europaförslag. November 2010. Kommunledningskontoret. Eva Andersson PiteåPanelen Rapport nr 13 Europaförslag November 2010 Eva Andersson Kommunledningskontoret Europaförslag Europaparlamentet vill utöka möjligheten för Europas medborgare att påverka Europeiska unionen.

Läs mer

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen

Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Mer men bättre EU Akavas mål inför EU-valet och den nya kommissionen Rautatieläisenkatu 6 puh. 020 7489 400 00520 Helsinki www.akava.fi 1 (3) Mer men bättre EU 1. Akavas mål inför EU-valet och den nya

Läs mer

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden?

Nytänkande: kan innovation bli den nya revisionsstandarden? Sammanfattning Revisionen har en betydelsefull funktion på en kapitalmarknad som garant för kvaliteten i företagens finansiella information. Det är revisorernas uppgift att skapa förtroende för informationen,

Läs mer

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015

FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 FÖRSLAG TILL STADGAR FÖR CLASSIC CAR WEEK ATT FÖRSTA GÅNGEN BEHANDLAS AV FÖRENINGSSTÄMMAN DEN 15 MARS 2015 Förslaget har upprättats av Anders Klasson, Göran Wendelin och Jan Säbb 1 KAP ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer