Kursplaner för Grekiska och Bysantinologi Grekiska A D, Bysantinologi C D, utökade kurser och orienteringskurser

Transkript

1 Institutionen för lingvistik och filologi Kursplaner för Grekiska och Bysantinologi Grekiska A D, Bysantinologi C D, utökade kurser och orienteringskurser Vårterminen 2004 Målbeskrivningar/Aims Grekiska 3 Greek Bysantinologi 4 Byzantine studies Baskurser/Elementary courses Grekiska I, 10 poäng 5 Greek I, 10 points Grekiska II, 10 poäng 8 Greek II, 10 points Grekiska koiné (nytestamentlig grekiska), 10 poäng 13 Koine (New Testament Greek), 10 points Orienteringskurser/General courses Grekiska med filosofisk inriktning, 10 poäng 15 Greek for Philosophy, 10 points Antik grekisk litteratur från Homeros till Plutarchos, 10 poäng 17 Ancient Greek Literature from Homer to Plutarch, 10 points Bysantinsk litteratur, 10 poäng 19 Byzantine literature, 10 points Fortsättningskurser/Intermediate courses Grekiska B, 20 poäng 21

2 Greek B, 20 points Grekiska C1, 20 poäng 29 Greek C1, 20 points Grekiska C2, 20 poäng 31 Greek C2, 20 points Bysantinologi C1, 20 poäng 34 Byzantine studies C1, 20 points Bysantinologi C2, 20 poäng 37 Byzantine studies C2, 20 points Grekiska D1, 20 poäng 40 Greek D1, 20 points Grekiska D2, 20 poäng 42 Greek D2, 20 points Bysantinologi D1, 20 poäng 44 Byzantine studies D1, 20 points Bysantinologi D2, 20 poäng 46 Byzantine studies D2, 20 points Utökade kurser/advanced courses Grekisk prosa, 20 poäng 51 Greek prose, 20 points Grekisk poesi, 20 poäng 53 Greek poetry, 20 points Referenslitteratur/Works of reference Kurserna i Grekiska 55 The courses in Greek Kurserna i Bysantinologi 60 The courses in Byzantine studies Möjliga kurskombinationer för Grekiska och Bysantinologi C D Grekiska C1 Grekiska D1 Grekiska C1 Grekiska D2 (D2: 10 p. examensarbete) Grekiska C2 Grekiska D1 (C2: 10 p. examensarbete) Grekiska C2 Grekiska D2 (C2+D2: p. examensarbete) Samma kurskombinationer finns för Bysantinologi C D. För filosofie kandidatexamen krävs ett examensarbete om 10 poäng. För filosofie magisterexamen krävs två examensarbeten om vardera 10 poäng. Observera att det inte är möjligt att kombinera examensarbeten från två olika ämnen till magisterexamen. Se för övrigt kapitlet Examen i Uppsala universitets utbildningskatalog. 2

3 3

4 MÅLBESKRIVNING för Grekiska Aim of the studies in Greek Inom ämnet grekiska studeras främst litterära, men också andra texter från hela den antika perioden ur såväl språkvetenskaplig som litteratur- och idéhistorisk synvinkel. Grekiskan som tidigt spreds från moderlandet åt olika håll kan uppdelas på olika dialekter och till några av dem kom traditionen att binda olika litterära genrer. Grekisk kultur och grekiskt språk spreds inte bara österut; i Rom och de västliga delarna av det växande romerska imperiet blev grekiskan språket för den bildade klassen. Kunskapsmål De första kurserna inom utbildningen ger kunskaper om den rikt skiftande och oöverträffat uttrycksfulla klassiska attiskan. Därefter kommer de andra arterna av grekiska in. Studierna ger en värdefull förstahandskunskap om en litteratur som rymmer en väsentlig del av det främsta vår kultur kan erbjuda både estetiskt och tankemässigt. Språkstudierna ger möjlighet att stifta direkt bekantskap med det tänkande som är ursprunget för vår humanistiska och naturvetenskapliga kultur. Grekiska ger dessutom användbara och ibland nödvändiga bas- och ramkunskaper för studier i andra ämnen, t.ex. teologi, filosofi, historiskt inriktad språkforskning och litteraturvetenskap. Färdighetsmål Utbildningens mål för baskurserna är att ge elementära kunskaper i den klassiska grekiskans formlära, syntax och ordförråd samt viss färdighet i textinterpretation. Fortsättningskurserna skall ytterligare befästa dessa kunskaper samt dessutom successivt introducera studenten i vetenskaplig metod och självständigt arbete med grekiska texter. De utökade kurserna i prosa och poesi är främst avsedda att erbjuda den beläsenhet som är nödvändig för fortsatta studier i grekiska på forskarutbildningsnivå. Det är av stor betydelse att när ha goda kunskaper i allmän grammatik när man börjar läsa grekiska eftersom studierna inledningsvis främst är inriktade på det grekiska språkets uppbyggnad. Rätt snart kommer även engelskspråkig kurslitteratur (t.ex. lexika) att användas, varför förmåga att läsa engelska är av största vikt. På högre nivåer är kunskaper i tyska nödvändiga. 4

5 MÅLBESKRIVNING för Bysantinologi Aim of the studies in Byzantine studies Inom kurserna i bysantinologi studeras texter tillkomna i det bysantinska riket (c:a ), särskilt från 500-talet och framåt. Denna huvudsakligen grekiskspråkiga stat var under senantiken identisk med östra halvan av Romarriket och var under stora delar av medeltiden en dominerande makt i östra Medelhavsområdet. I förhållande till den antika grekiska litteraturen visar den bysantinska både kontinuitet och förändring. Somliga antika litteraturgenrer fortlever, ibland starkt förändrade, andra försvinner och nya tillkommer. Antika språkformer hålls vid liv i den lärda litteraturen, medan det levande språkets utveckling mot tidiga former av nygrekiska påverkar lägre skikt av litteraturen i skiftande grad. Bysantinologi innefattar därför en mångfald olika språkformer. Kunskapsmål Studium av representativa texter från olika perioder och genrer syftar till att ge kunskaper dels om olika former av bysantinsk grekiska och bysantinsk litteratur, dels om den medeltida bysantinska kulturen sådan den avspeglas i texterna. Denna delvis mycket sofistikerade kultur (som bl.a. förde det antika grekiska arvet vidare) bars upp av en stat som upphörde att existera 1453, men dess påverkan på den kulturella, religiösa och sociala utvecklingen i östra Europa, inkl. Grekland, är påtaglig långt därefter. Kunskaper om den är därför viktiga för förståelsen av medeltidens och den nya tidens historia i denna del av världen. Kunskaper i bysantinologi kan dessutom vara en värdefull eller nödvändig bas för studier i ämnen som teologi och slavistik. Färdighetsmål De kunskaper i antik grekiska som kurserna i Bysantinologi utgår ifrån gör de studerande relativt väl förberedda för att studera bysantinska texter på antikiserande språk. De konfronteras dock snart med språkformer där ordförråd, formlära och syntax är mer främmande. Oavsett den språkliga formen präglas innehållet i bysantinska texter av deras medeltida ursprung. Att uppöva den förmåga att interpretera bysantinska texter som är kursernas mål förutsätter därför dels en breddning och fördjupning av de språkliga färdigheterna, dels en orientering i den bysantinska kulturmiljön. Som förberedelse för forskarutbildningen i bysantinologi skall kurserna dessutom förmedla insikter i bysantinologins mål och metoder. 5

6 Kursplan för BASKURS Grekiska I, 10 poäng Elementary course Greek I, 10 points Kurskod: 5GR Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden Kursen avser den första terminens inledande studier i ämnet Grekiska. För ämnesfördjupning till filosofie kandidatexamen krävs ytterligare 50 poäng (Grekiska II, Grekiska B och Grekiska C2/Bysantinologi C2). För ämnesfördjupning till filosofie magisterexamen krävs därutöver ytterligare 20 poäng (Grekiska D2/Bysantinologi D2). 2. Syfte Utbildningens mål är att ge elementära kunskaper i den klassiska grekiskans formlära, syntax och ordförråd samt viss färdighet i textinterpretation. 3. Innehåll och uppläggning Med utgångspunkt från en nybörjarbok inläres den klassiska attiskans formlära, det viktigaste av syntaxen och ordbildningsläran samt ett centralt ordförråd. Viss färdighet i interpretation av antika texter inövas. Undervisning ges i form av lektioner. Kunskapskontroll sker genom kontinuerlig kunskapsredovisning i samband med undervisningen kombinerad med ett eller flera skriftliga prov. Studerande som inte deltar i undervisningen redovisar kunskaperna enligt examinators bestämmande. 4. Examination Examination sker skriftligt samt genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. 6

7 Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs, förutom grundläggande behörighet för högskolestudier, särskilda förkunskaper i svenska och B- eller C-språk enligt standardbehörighet C.3. Programgymnasiet/nya vuxenutbildningen: Svenska B/Svenska B2, lägst C- språk kurs B Linjegymnasiet: Svenska 3 åk. HSENT, 2 åk. B-språk el. 3 åk. C-språk Komvux (äldre vuxenutbildning): Svenska etapp 3, ett språk etapp 3 6. Begränsning av rätten att ta med kursen i examen Grekiska I kan inte ingå i examen tillsammans med Grekiska A, inte heller tillsammans med Teologiska institutionens nybörjarkurs i grekiska. 7. Övriga föreskrifter och anvisningar (även gällande för övriga kurser) Det ligger i den studerandes eget intresse att noga följa den undervisning som meddelas inom de olika delkurserna, även om i princip undervisningen inte är obligatorisk. De studerande rekommenderas att på ett tidigt stadium uppsöka institutionens studerandeexpedition, där viss kurslitteratur säljes och där man kan fråga om råd och hjälp. De studerande bör också göra sig förtrogna med institutionsbiblioteket, där texter, kommentarer, översättningar och handböcker finns tillgängliga (hemlån medges inte). 8. Kurslitteratur och övriga läromedel Pontén, Fritiof, Grekisk läsebok för nybörjare. 9:e uppl. (Stockholm: Almqvist & Wiksell 1965, el. Köpenhamn: Akademisk forlag 1974 el. senare). eller Cavallin, Bertil & Niklasson, Ingmar, Hellenika. Nybörjarbok i grekiska, 3 häften (Lund: Gleerup 1973 el. senare). Blomqvist, Jerker & Jastrup, Poul Ole, Grekisk/græsk grammatik (Köpenhamn: Akademisk forlag 1991 el. senare). 7

8 Ljung, Magnus & Ohlander, Sölve, Allmän grammatik (Lund: Gleerup 1971). eller Florby, Gunilla & Fält, Erik, Grammatiskt ABC (Uppsala: Scripta textproduktion 1998). eller Stroh-Wollin, Ulla, Koncentrerad nusvensk formlära och syntax (Lund: Studentlitteratur 1998). Stroh-Wollin, Ulla, Övningar i grammatik (Lund: Studentlitteratur 1998). 8

9 Kursplan för BASKURS Grekiska II, 10 poäng Elementary course Greek II, 10 points Kurskod: 5GR Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden och senast ändrad av språkvetenskapliga fakultetsnämnden Kursen avser den senare delen av första terminens studier i ämnet Grekiska. För ämnesfördjupning till filosofie kandidatexamen krävs ytterligare 40 poäng (Grekiska B och Grekiska C2/Bysantinologi C2). För ämnesfördjupning till filosofie magisterexamen krävs därutöver ytterligare 20 poäng (Grekiska D2/Bysantinologi D2). 2. Syfte Utbildningens mål är att ge en viss färdighet i interpretation av lättare antika grekiska prosatexter och dessutom någon kännedom om grekisk kultur, historia och samhällsförhållanden. Tillsammans med Baskurs Grekiska I, 10 poäng (eller motsvarande kunskaper) avses kursen ge en grund för vidare studier i grekiska och riktar sig även till den, som för studier eller forskningsarbete inom andra ämnesområden behöver elementära kunskaper i grekiska. 3. Innehåll och uppläggning Kursen består av följande två delkurser: Delkurs 1. Attisk prosa, 8 poäng Genom läsning av c:a 65 sidor centrala attiska prosatexter, vari texter av Xenofon, Platon och Lysias skall ingå, befästes och fördjupas kunskaperna i attisk formlära, kunskaperna i syntax vidgas, ordförrådet utökas och färdigheten i språklig, saklig och litterär interpretation uppövas. Texterna läses intensivt under noggrant aktgivande på förekommande grammatiska företeelser. Dessutom läses c:a 300 sidor prosaverk i översättning. Undervisning ges i form av lektioner. 9

10 Kunskapskontroll sker genom kontinuerlig kunskapsredovisning i samband med undervisningen kombinerad med muntligt eller skriftligt slutprov. Studerande som inte deltar i undervisningen redovisar kunskaperna enligt examinators bestämmande. Delkurs 2. Historia och kulturhistoria, 2 poäng Elementära kunskaper om den grekiska kulturen och historien och om grekiska samhällsförhållanden under hela antiken inhämtas ur översiktliga framställningar. Särskild vikt lägges vid den klassiska perioden. Delkursen inhämtas på egen hand. Kunskapskontroll sker genom muntligt eller skriftligt slutprov. 4. Examination Examination sker muntligt eller skriftligt samt genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Särskilda förkunskapskrav Grekiska I eller motsvarande kunskaper som prövas av examinator. 6. Begränsning av rätten att ta med kursen i examen Grekiska II kan inte ingå i examen tillsammans med Grekiska A eller motsvarande. 7. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1. Attisk prosa, 8 poäng Anm.: I allmänhet läses de fyra här nedan anförda texterna. Efter överenskommelse med examinator får de helt eller delvis utbytas mot andra. 10

11 Texter: Xenofon, Anabasis. I urval av Arvid Svensson, hft. 2, Vägen tillbaka [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 11] (Lund: Gleerup 1962). eller Xenofon, Hågkomster om Sokrates. Urval av Birger Edmar [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 7] (Lund: Gleerup 1937), tillsammans med Plato, Phaedo. Utg. av John Burnet (Oxford: Clarendon Press 1911), 115 b 118. Platon, Sokrates försvarstal. Utg. av Ingemar Düring, hft. 1, Text, hft. 2, Kommentar [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 34 & 34a] (Lund: Gleerup 1963). Platon, Kriton. Med inledning och anmärkningar av Gunnar Rudberg & Ragnar Höistad. 3:e uppl. [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 6] (Lund: Gleerup 1963). Lysias första tal ( Om mordet på Eratosthenes ), kan läsas i Cavallin, Bertil. & Niklasson, Ingmar, Hellenika (Lund: Gleerup 1963), eller Lysias, Quatre discours. Utg. av Marcel Bizos (Paris: Presses universitaires de France 1967), eller Greek Orators, vol. 1 (Antiphon & Lysias). Utg. av Michael Edwards & Stephen Usher (Warminster: Aris & Phillips 1986), och eller Lysias, Selected speeches. Utg. av Christopher Carey [Cambridge Greek and Latin classics] (Cambridge: Cambridge UP 1989), och Grammatik: Blomqvist, Jerker & Jastrup, Poul Ole, Grekisk/græsk grammatik (Köpenhamn: Akademisk forlag 1991 el. senare). Specialordlistor till de rekommenderade texterna: Hedberg, Torsten, Ordlista till Kriton och Anabasis (i urval av A. Svensson). 2:a uppl. [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 28] (Lund: Gleerup 1961 el. senare). 11

12 Cavallin, Bertil, Ordförteckning till Sokrates försvarstal [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 34b] (Lund: Gleerup 1967). Som lexika för denna och övriga textkurser rekommenderas: Liddell, Henry G. & Scott, Robert, An Intermediate Greek English Lexicon (Oxford: Clarendon Press 1889 el. senare). Menge, Hermann & Güthling, Otto, Enzyklopädisches Wörterbuch der griechischen und deutschen Sprache, del 1, Griechisch Deutsch (Berlin, München & Zürich: Langenscheidt 1913 el. senare). Översättningar: Platon, Skrifter. Övers. av Claes Lindskog, 5 vol. (Stockholm: Geber ), el. reviderad och kommenterad av Holger Thesleff (Lund: Doxa ). Platon, Om kärleken och döden (Gästabudet, Försvarstalet, Faidon). Övers. av Jan Stolpe (Lund/Stockholm: Studentlitteratur/Natur & kultur 1993). Platon, Staten. Övers. av Magnus Dalsjö & David Tabachovitz (Stockholm: Wahlström & Widstrand 1969). Thukydides, Kriget mellan Sparta och Athen. Övers. av Sture Linnér, 2 vol. (Stockholm: Forum 1978). Xenofon, Kyrosexpeditionen (Anabasis). Övers. av Ebbe Linde (Stockholm: Forum 1972). Demosthenes Kranstal, i Tre politiska tal. Övers. av Bertil Cavallin (Stockholm: Forum 1973). Herodotos, Historia. Övers. av Claes Lindskog & Gerhard Bendz, 2 vol. (Stockholm: PAN/Norstedts 1968 el. senare). Delkurs 2. Historia och kulturhistoria, 2 poäng Furuhagen, Hans, Grekernas värld [Bonniers världshistoria, 3] (Stockholm: Bonniers 1982). eller 12

13 Nilsson, Martin P:n, Forntidens historia. 4:e uppl. rev. av Krister Hanell (Stockholm: Almqvist & Wiksell 1958 el. senare), och Kitto, Humphrey D.F., The Greeks (Harmondsworth: Penguin 1957 el. senare). 13

14 Kursplan för BASKURS Grekiska koiné (nytestamentlig grekiska), 10 poäng Elementary course Koiné (New Testament Greek), 10 points Kurskod: 5GR Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionens utbildningsnämnd och senast ändrad Syfte Utbildningen syftar till att ge kunskaper i koiné-grekiskans, speciellt den nytestamentliga grekiskans, formlära, syntax och ordförråd samt färdighet i interpretation av lättare prosatexter från den hellenistiska perioden och från tidig kejsartid. 3. Innehåll och uppläggning Läsning av c:a 100 sidor text från den aktuella perioden. Undervisning ges i form av lektioner, dock endast när resurser finns. Kunskapskontroll sker genom kontinuerlig kunskapsredovisning i samband med undervisningen kombinerad med muntligt eller skriftligt slutprov. Studerande som inte deltar i undervisningen redovisar kunskaperna enligt examinators bestämmande. 4. Examination Examination sker muntligt eller skriftligt samt genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 14

15 5. Särskilda förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs Grekiska I eller motsvarande kunskaper som prövas av examinator. 6. Kurslitteratur och övriga läromedel Novum testamentum Graece. Utg. av Eberhard Nestle, Kurt Aland & alii. 26:e uppl. (Stuttgart 1979 el. senare). eller The Greek New Testament. Utg. av Kurt Aland, Matthew Black & alii. 3:e uppl. (Stuttgart 1975 el. senare). Wifstrand, Albert, Kring Nya testamentet, hft. 1, Text, hft. 2, Kommentar [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 46a & 46b] (Lund: Gleerup 1956 el. senare). Wifstrand, Albert, Nytestamentlig grammatik i sammandrag [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 53] (Lund: Gleerup 1966 el. senare). Blomqvist, Jerker & Jastrup, Poul Ole, Grekisk/græsk grammatik (Köpenhamn: Akademisk forlag 1991 el. senare). Heikel, Ivar & Fridrichsen, Anton, Grekisk svensk ordbok till Nya testamentet och de apostoliska fäderna (Uppsala: Lundequistska bokhandeln 1934 el. senare). 15

16 Kursplan för ORIENTERINGSKURS Grekiska med filosofisk inriktning, 10 poäng General course Greek for Philosophy, 10 points Kurskod: 5GR Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsstyrelsen och senast ändrad av språkvetenskapliga sektionsnämnden Syfte Utbildningen syftar till att ge kunskaper i grekisk formlära, i grekisk syntax och i grekiskt, främst filosofiskt, ordförråd samt viss färdighet i att interpretera filosofiska texter skrivna på grekiska. 3. Innehåll och uppläggning Med utgångspunkt från en nybörjarbok inläres grekisk formlära, syntax och ett centralt ordförråd. Viss färdighet i interpretation inövas. Undervisning ges i form av lektioner, dock endast när resurser finns. Kunskapskontroll sker genom kontinuerlig kunskapsredovisning i samband med undervisningen kombinerad med skriftligt slutprov. Studerande som inte deltar i undervisningen redovisar kunskaperna enligt examinators bestämmande. 4. Examination Examination sker skriftligt samt genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 16

17 5. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. 6. Begränsning av rätten att ta med kursen i examen Kursen får ej medtas i examen tillsammans med Grekiska I, Grekiska A eller Teologiska institutionens nybörjarkurs i grekiska. 7. Kurslitteratur och övriga läromedel Ebbesen, Sten, Filosofgræsk, 2 hft. (Köpenhamn: Museum Tusculanum 1982 el. senare). Blomqvist, Jerker & Jastrup, Poul Ole, Grekisk/græsk grammatik (Köpenhamn: Akademisk forlag 1991 el. senare). 17

18 Kursplan för ORIENTERINGSKURS Antik grekisk litteratur från Homeros till Plutarchos, 10 poäng General course Ancient Greek literature from Homer to Plutarch, 10 points Kurskod: 5GR Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga fakultetsnämnden och senast ändrad Syfte Utbildningens syftar till att ge kunskaper i grekisk litteraturhistoria och kännedom om centrala verk inom den grekiska litteraturen, med tyngdpunkten lagd vid den arkaiska och den klassiska perioden. 3. Innehåll och uppläggning I föreläsningsform presenteras de viktigaste genrerna inom den antika grekiska litteraturen med hänsyn tagen särskilt till nyare forskning. I samband härmed läses och behandlas enskilda verk i översättning i textseminarier. Kursen består av följande två delkurser: Delkurs 1. Poesi, 5 p. Behandlar den grekiska poesin från Homeros till den hellenistiska perioden. Delkurs 2. Prosa, 5 p. Behandlar den grekiska prosalitteraturen från den klassiska periodens början till tidig romersk kejsartid. 4. Examination Examination sker skriftligt samt genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För studerande som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. 18

19 En studerande som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. Kunskaper i grekiska språket fordras ej. 6. Kurslitteratur och övriga läromedel I. Obligatorisk kurslitteratur: Saïd, Suzanne & Trédé, Monique, A Short History of Greek Literature (London & New York: Routledge 1999). Material som tillhandahålls i samband med undervisningen. II. Övriga hjälpmedel: Dihle, Albrecht, Griechische Literaturgeschichte. Von Homer bis zum Hellenismus. 2:a uppl. (München: C.H. Beck 1991) engelsk övers. av Clare Krojzl, A history of Greek literature. From Homer to the Hellenistic period (London & New York: Routledge 1994). Dihle, Albrecht, Die griechische und lateinische Literatur der Kaiserzeit. Von Augustus bis Justinian (München: C.H. Beck 1989) engelsk övers. av Manfred Malzahn, Greek and Latin literature of the Roman Empire. From Augustus to Justinian (London & New York: Routledge 1994). The Cambridge History of Classical Literature, vol. 1, Greek Literature, utg. av Patricia E. Easterling & Bernard M.W. Knox (Cambridge: Cambridge UP 1985). Lesky, Albin, Geschichte der griechischen Literatur. 3:e uppl. (Bern & München: Francke 1971) engelsk övers. av James Willis & Cornelis de Heer, A history of Greek literature (London: Methuen 1966 el. senare). 19

20 Kursplan för ORIENTERINGSKURS Bysantinsk litteratur, 10 poäng General course Byzantine literature, 10 points Kurskod: 5GR Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga fakultetsnämnden och senast ändrad Syfte Utbildningen syftar till att ge kunskaper om den bysantinska grekiska litteraturen, framför allt från perioden fr.o.m. 500-talet, kännedom om representativa texter inom de viktigaste genrerna och orientering om den kulturmiljö i vilken de kom till. 3. Innehåll och uppläggning I föreläsningsform presenteras den bysantinska litteraturen i kronologiskt ordnade block under hänvisning till relevanta historiska och kulturhistoriska kontexter och med hänsyn till nyare forskning. Enskilda texter läses i översättning och behandlas i seminarieform. Kursen består av följande två delkurser: Delkurs 1. Från 500-talet till c:a 1000, 5 p. Behandlar litteraturen under den tidigbysantinska perioden, det s.k. mörka århundradet, bildstriden och det encyklopediska 900-talet. Delkurs 2. Från 1000-talet till Konstantinopels fall, 5 p. Behandlar litteraturen under perioden från 1000-talets början till det bysantinska rikets undergång. 4. Examination Examination sker skriftligt samt genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. 20

21 För studerande som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. En studerande som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs grundläggande behörighet för högskolestudier. 6. Kurslitteratur och övriga läromedel I. Obligatorisk kurslitteratur: Rosenqvist, Jan Olof, Bysantinsk litteratur från 500-talet till Konstantinopels fall 1453 (Skellefteå: Norma 2003). Ševčenko, Ihor, Three Byzantine Literatures. A Layman s Guide (Brookline MA: Hellenic College Press 1985). Ett urval bysantinska texter i svensk resp. engelsk översättning (tillhandahålls i samband med undervisningen). II. Referensarbeten och övriga hjälpmedel: The Oxford Dictionary of Byzantium. Utg. av Alexander P. Kazhdan, 3 vol. (Oxford & New York: Oxford UP 1991). The Oxford History of Byzantium. Utg. av Cyril Mango (Oxford: Oxford UP 2002). Beck, Hans-Georg, Geschichte der byzantinischen Volksliteratur [Byzantinisches Handbuch, 2:3] (München: C.H. Beck 1971). Hunger, Herbert, Die hochsprachliche profane Literatur der Byzantiner, 2 vol. [Byzantinisches Handbuch, 5:1 2] (München: C.H. Beck 1978). Kazhdan, Alexander & Constable, Giles, People and Power in Byzantium. An Introduction to Modern Byzantine Studies (Washington DC: Dumbarton Oaks 1982). Mango, Cyril, Byzantium. The Empire of New Rome (London: Weidenfeld & Nicolson 1980 el. senare). 21

22 Kursplan för FORTSÄTTNINGSKURS Grekiska B, 20 poäng Intermediate course Greek B, 20 points Kurskod: 5GR Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionens utbildningsnämnd och senast ändrad Kursen avser andra terminens studier i ämnet Grekiska. För ämnesfördjupning till filosofie kandidatexamen krävs ytterligare 20 poäng (Grekiska C2/Bysantinologi C2). För ämnesfördjupning till filosofie magisterexamen krävs därutöver ytterligare 20 poäng (Grekiska D2/Bysantinologi D2). 2. Syfte Utbildningen syftar till att ge den studerande fördjupade och vidgade språkliga insikter och färdigheter, så att han/hon på ett tillfredsställande sätt självständigt kan interpretera lättare grekiska texter, att ge grundläggande kunskaper om centrala litterära verk och genrer och att ge vidgade kunskaper om grekisk litteratur-, idé- och kulturhistoria under hela antiken. Kursen vänder sig särskilt till den som bedriver studier eller forskning inom ämnesområden som latin, antikens kultur och samhällsliv, filosofi, idé- och lärdomshistoria, litteraturvetenskap eller vissa teologiska ämnen, där kunskaper om den grekiska kulturen kan vara väsentliga. 3. Innehåll och uppläggning Kursen består av följande fem delkurser: Delkurs 1. Grammatik med textstudium, 6 poäng Den klassiska attiskans formlära inläres till aktivt behärskande under beaktande av den språkhistoriska aspekten. Syntaxen inläres systematiskt och stilistiken behandlas kortfattat under samtidig läsning av c:a 25 sidor attisk prosa. Översättning till grekiska övas. Undervisning ges i form av lektioner. Delkurs 2. Jonisk prosa, 4 poäng 22

23 C:a 40 sidor jonisk prosa, valda t.ex. ur Herodotos och Hippokrates, läses under noggrant aktgivande på förekommande språkliga företeelser och med analys av innehåll och form. Undervisning ges i form av lektioner. Delkurs 3. Epik och lyrik, 4 poäng Av Homeros läses i original c:a 1200 vers, av lyriken c:a 200; dessutom Iliaden eller Odysséen i översättning. Huvuddragen av den grekiska metriken inläres och en översikt av den grekiska mytologien inhämtas. Originaltexterna studeras såväl ur språkhistorisk som litteraturvetenskaplig synvinkel. Undervisning ges i form av lektioner. Delkurs 4. Det attiska dramat, 4 poäng En valfri tragedi (t.ex. Hippolytos, Medea, Backanterna, Antigone eller Kung Oidipus) läses i original samt en tragedi och en komedi i översättning. Kunskaperna i metrik fördjupas och vidgas. Undervisning ges i form av lektioner. Delkurs 5. Litteratur- och idéhistoria, 2 poäng Huvuddragen av den antika litteratur- och idéhistorien inläres ur översiktliga framställningar. Särskilt studeras de texter som tidigare lästs och de perioder och genrer som dessa tillhör. Delkursen inhämtas på egen hand. Delkurs 1 4: Kunskapskontroll sker genom kontinuerlig kunskapsredovisning i samband med undervisningen kombinerad med muntligt slutprov på varje delkurs. Studerande som inte deltar i undervisningen redovisar kunskaperna enligt examinators bestämmande. Delkurs 5: Kunskapskontroll sker genom kortfattad skriftlig redovisning, baserad på kurslitteraturen, av delproblem, valt i samråd med examinator, samt muntligt slutprov. 4. Examination Examination sker muntligt eller skriftligt samt genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. 23

24 Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Särskilda förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs minst 5 poäng (motsv.) i baskurs Grekiska II resp. minst 15 poäng i baskurs Grekiska A (enl. äldre best.) eller motsv. 6. Kurslitteratur och övriga läromedel Delkurs 1. Grammatik med textstudium, 6 poäng Blomqvist, Jerker & Jastrup, Poul Ole, Grekisk/græsk grammatik (Köpenhamn: Akademisk forlag 1991 el. senare). Artikeln Griechisch, i Lexikon der alten Welt (Zürich & Stuttgart: Artemis Verlag 1965), spalt Artikeln Dialects, Greek, i The Oxford Classical Dictionary. 2:a uppl. (Oxford: Clarendon Press 1970), Visst stencilerat material tillhandahålles i samband med undervisningen. Som lexika vid översättning till grekiska rekommenderas: Woodhouse, Sidney C., English Greek Dictionary. A vocabulary of the Attic language (London: Routledge & Kegan Paul 1959 el. senare). Menge, Hermann & Güthling, Otto, Enzyklopädisches Wörterbuch der griechischen und deutschen Sprache, del 2, Deutsch Griechisch (Berlin, München & Zürich: Langenscheidt 1910 el. senare). Linder, Carl Wilhelm & Walberg, Carl August, Svenskt grekiskt lexikon (Uppsala: Lundequistska bokhandeln 1862, omtryck 1985 och 1993). Text: Lysias tolfte tal ( Mot Eratosthenes ), kan läsas i Lysias, Quatre discours. Utg. av Marcel Bizos (Paris: Presses universitaires de France 1967), eller 24

25 Greek Orators, vol. 1 (Antiphon & Lysias). Utg. av Michael Edwards & Stephen Usher (Warminster: Aris & Phillips 1986), och eller Lysias, Orationes XVI. Utg. av Evelyn S. Shuckburgh (London: Macmillan 1882 el. senare), och Delkurs 2. Jonisk prosa, 4 poäng Herodotus, Historiae, 9 vol. Utg. av Carl Hude. 2:a uppl. [Oxford Classical Texts] (Oxford: Clarendon Press 1912 el. senare). Herodotus, Book II. Utg. av William G. Waddell (London: Methuen 1939 el. senare). Herodotus, Book VIII. Utg. av J. Enoch Powell. 2:a uppl. (Cambridge: Cambridge UP 1956 el. senare). How, Walter W. & Wells, Joseph, A commentary on Herodotus, 2 vol. (Oxford: Clarendon Press 1928 el. senare). Hippokrates, Die hippokratische Schrift Über die heilige Krankheit. Utg. av Hermann Grensemann [Ars medica. 2. Abteilung. Griechisch lateinische Medizin, 1] (Berlin: W. de Gruyter 1968). Delkurs 3. Epik och lyrik, 4 poäng A. Texter Homerus, Opera, 4 vol. Utg. av David B. Monro & Thomas W. Allen. 2:a uppl. [Oxford Classical Texts] (Oxford: Clarendon Press 1902 el. senare). Homeros, Iliaden. Övers. av Erland Lagerlöf, rev. av Gerhard Bendz (Lund: Gleerup 1957 el. senare). Homeros, Odysséen. Övers. av Erland Lagerlöf, rev. av Gerhard Bendz (Lund: Gleerup 1957 el. senare). Kirk, Geoffrey S. & alii, The Iliad. A commentary, 6 vol. (Cambridge: Cambridge UP ). 25

26 Homeros, Iliaden. I urval av Carl Theander. 2:a uppl. omarb. av Anders Cavallin. Med bifogad separat kommentar [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 14] (Lund: Gleerup 1963). Hedberg, Torsten, Ordlista till Iliaden i urval av Carl Theander. 2:a uppl. [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 27] (Lund: Gleerup 1956). Homer, Iliad. Book IX. Utg. av Jasper Griffin (Oxford: Clarendon Press 1995). Homer, Iliad. Book XXIV. Utg. av. Colin W. Macleod [Cambridge Greek and Latin classics] (Cambridge: Cambridge UP 1982). Homeros, Odysséen. Övers. av Ingvar Björkeson (Stockholm: Natur & kultur 1995 el. senare). Heubeck, Alfred & alii, A commentary on Homer s Odyssey, 3 vol. (Oxford: Clarendon Press ). Homer, Odyssey. 1 and 2. Utg. av Peter V. Jones (Warminster: Aris & Phillips 1991). Homer, Odyssey. Books VI VIII. Utg. av Alexander F. Garvie [Cambridge Greek and Latin classics] (Cambridge: Cambridge UP 1994). Homer, Odyssey. Books XIX and XX. Utg. av Richard B. Rutherford [Cambridge Greek and Latin classics] (Cambridge: Cambridge UP 1992). Düring, Ingemar, Grekisk lyrik. 3:e uppl. Med bifogad separat kommentar och ordlista [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 2] (Lund: Gleerup 1963). Campbell, David A., Greek lyric poetry. A selection of early Greek lyric, elegiac and iambic poetry (London: Macmillan 1967 el. senare). Björck, Gudmund, Grekisk metrik (Uppsala: Inst. f. klassiska språk 1994). Raven, David S., Greek metre. An introduction (London: Faber & Faber 1962). West, Martin L., Introduction to Greek metre (Oxford: Oxford UP 1987). Wifstrand, Albert, Grekisk metrik (Lund: Gleerup 1965). 26

27 Söderström, Gunnar, Den olympiska gudavärlden och dess återspegling i den svenska diktningen (Stockholm: Almqvist & Wiksell 1974 el. senare). Delkurs 4. Det attiska dramat, 4 poäng. I. Texter: Euripides, Hippolytos, hft. 1, Text, hft. 2, Inledning och kommentar. Utg. av Albert Wifstrand [Skrifter utgivna av Svenska klassikerförbundet, 43a & 43b] (Lund: Gleerup 1954 el. senare). Härtill ordlista utgiven av institutionen. Euripides, Medea. Utg. av Denys L. Page (Oxford: Clarendon Press 1938 el. senare). Euripides, Bacchae. Utg. av Eric R. Dodds. 2:a uppl. (Oxford: Clarendon Press 1960 el. senare). Härtill ordlista utgiven av institutionen. Sophocles, Antigone. Utg. av Richard C. Jebb & Evelyn S. Shuckburgh (Cambridge: Cambridge UP 1902 el. senare. Sophocles, Antigone. Utg. av Andrew Brown (Warminster: Aris & Phillips 1987). Sophocles, Oidipus tyrannus. Utg. av Richard C. Jebb (Cambridge: Cambridge UP 1885 el. senare). Härtill ordlista utgiven av institutionen. Sophocles, Oedipus rex. Utg. av Roger D. Dawe [Cambridge Greek and Latin classics] (Cambridge: Cambridge UP 1982 el. senare). Björck, Gudmund, Grekisk metrik (Uppsala: Inst. f. klassiska språk 1994). Raven, David S., Greek metre. An introduction (London: Faber & Faber 1962). West, Martin L., Introduction to Greek metre (Oxford: Oxford UP 1987). Wifstrand, Albert, Grekisk metrik (Lund: Gleerup 1965). II. Översättningar: a. Tragedi 27

28 Aischylos, Orestien. Övers. av Emil Zilliacus (Stockholm: Geber 1947 el. senare). Aischylos, Fyra sorgespel. Övers. av Emil Zilliacus (Stockholm: Geber 1948). Sofokles, Antigone, Filoktetes. Övers. av Björn Collinder (Stockholm: Forum 1965). Sofokles, Kung Oidipus, Elektra. Övers. av Björn Collinder (Stockholm: Forum 1972). Sofokles, Oidipus i Kolonos, Ajax, Kvinnorna i Trachis. Övers. av Björn Collinder (Stockholm: Forum 1974). Antigone, Alkestis, Medea, Hippolytos. Fyra grekiska dramer övers. av Hjalmar Gullberg (Stockholm: Norstedt 1960 el. senare). Euripides, Orestes, Backanterna. Övers. av Tord Bæckström (Stockholm: Forum 1958). Euripides, Ifigenia i Aulis, Ifigenia i Taurien. Övers. av Tord Bæckström (Stockholm: Forum 1965). Euripides, Herakles, Ion. Övers. av Tord Bæckström (Stockholm: Forum 1966). Euripides, Backanterna. Övers. av Göran O. Eriksson & Jan Stolpe (Stockholm: Atlantis 1987). b. Komedi Aristofanes, Två komedier. Fåglarna, Lysistrate. Övers. av Hjalmar Gullberg & Ivar Harrie (Stockholm: Geber 1954). Aristofanes, Kvinnornas sammansvärjning, Grodorna. Övers. av Tord Bæckström (Stockholm: Forum 1957). Aristofanes, Getingarna, Freden. Övers. av Tord Bæckström (Stockholm: Forum 1962). Aristofanes, Riddarna, Lysistrate. Övers. av Tord Bæckström (Stockholm: Forum 1968). 28

29 Delkurs 5. Litteratur- och idéhistoria, 2 poäng Wifstrand, Albert, Den grekiska litteraturen, i Eugen N. Tigerstedt (utg.), Bonniers allmänna litteraturhistoria, vol. 1, Israel, Hellas, Rom (Stockholm: Bonnier 1959), eller Bendz, Gerhard, Den grekiska litteraturen, i Fredrik J. Billeskov Jensen & alii (utg.), Litteraturens världshistoria, vol. 1, Forntiden (Stockholm: Norstedt 1971), Aspelin, Gunnar, Tankens vägar. En översikt av filosofiens utveckling, vol. 1 (Stockholm: Almqvist & Wiksell/Geber 1958 el. senare),

30 Kursplan för FORTSÄTTNINGSKURS Grekiska C1, 20 poäng Intermediate course Greek C1, 20 points Kurskod: 5GR Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsstyrelsen och ändrad av språkvetenskapliga sektionsnämnden Kursen avser tredje terminens studier i ämnet Grekiska. För ämnesfördjupning till filosofie kandidat- eller magisterexamen skall Grekiska C2 väljas. 2. Syfte Utbildningen syftar till att på grundval av Grekiska B ytterligare vidga och fördjupa kunskaperna om grekisk litteratur och att ytterligare uppöva förmågan till textinterpretation. 3. Innehåll och uppläggning En utförligare framställning av den grekiska litteraturens historia studeras i samband med textläsningen med hänsyn tagen inte bara till de enskilda författarna och verken utan även till perioder och genrer. Kursen består av följande fyra delkurser: Delkurs 1. Attisk prosa, 5 poäng C:a 150 sidor attisk prosa utöver vad som tidigare lästs, valda bl.a. ur Thukydides, Platon och Demosthenes, läses under noggrant aktgivande på förekommande språkliga företeelser och under analys av innehåll och litterär form. Viss undervisning ges i form av lektioner, men merparten av delkursen inhämtas på egen hand. Delkurs 2. Jonisk och efterklassisk prosa, 5 poäng C:a 150 sidor prosa utöver vad som tidigare lästs, valda bl.a. ur Herodotos, Hippokrates och Nya testamentet samt författare som Plutarchos, Dion från 30

31 Prusa, Epiktetos, Marcus Aurelius och Lukianos, läses under noggrant aktgivande på förekommande språkliga företeelser och under analys av innehåll och litterär form. Viss undervisning ges i form av lektioner, men merparten av delkursen inhämtas på egen hand. Delkurs 3. Epik och lyrik, 5 poäng C:a 2200 vers Homeros och c:a 300 vers lyrik utöver vad som tidigare lästs läses för fördjupning av kunskaper uppnådda under grundkursen. Viss undervisning ges i form av lektioner, men merparten av delkursen inhämtas på egen hand. Delkurs 4. Det attiska dramat, 5 poäng C:a 2500 vers drama utöver vad som tidigare lästs läses för fördjupning av tidigare uppnådda kunskaper. En tragedi läses i sin helhet. Resten kan hämtas från tragedien eller komedien. Viss undervisning ges i form av lektioner, men merparten av delkursen inhämtas på egen hand. Delkurs 1 4: Kunskapskontroll sker genom muntligt slutprov på varje delkurs. 4. Examination Examination sker muntligt samt genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Förkunskapskrav För tillträde till kursen krävs genomgången baskurs Grekiska I II och minst 15 poäng i fortsättningskurs Grekiska B. 6. Kurslitteratur och övriga läromedel Litteraturlistan bestämmes i samråd med examinator. 31

32 Kursplan för FORTSÄTTNINGSKURS Grekiska C2, 20 poäng Intermediate course Greek C2, 20 points Kurskod: 5GR Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsstyrelsen och senast ändrad av språkvetenskapliga fakultetsnämnden Kursen avser tredje terminens studier i ämnet Grekiska och ger den ämnesfördjupning som krävs för filosofie kandidatexamen. För ämnesfördjupning till filosofie magisterexamen krävs därutöver ytterligare 20 poäng (Grekiska D2). 2. Syfte Utbildningen syftar till att på grundval av Grekiska B ytterligare vidga och fördjupa kunskaperna om grekisk litteratur, att ytterligare uppöva förmågan till textinterpretation, samt att förmedla insikter i vetenskaplig metodik. 3. Innehåll och uppläggning En utförligare framställning av den grekiska litteraturens historia studeras i samband med textläsningen med hänsyn tagen inte bara till de enskilda författarna och verken utan även till perioder och genrer. Den studerande väljer två kurser av delkurs 1 3 och anpassar delkurs 4 (examensarbete) efter detta val. Kursen består av följande fyra delkurser: Delkurs 1. Attisk prosa, 5 poäng C:a 150 sidor attisk prosa utöver vad som tidigare lästs, valda bl.a. ur Thukydides, Platon och Demosthenes, läses under noggrant aktgivande på förekommande språkliga företeelser och under analys av innehåll och litterär form. Viss undervisning ges i form av lektioner, men merparten av delkursen inhämtas på egen hand. Delkurs 2. Jonisk och efterklassisk prosa, 5 poäng 32

33 C:a 150 sidor prosa utöver vad som tidigare lästs, valda bl.a. ur Herodotos, Hippokrates och Nya testamentet samt författare som Plutarchos, Dion från Prusa, Epiktetos, Marcus Aurelius och Lukianos, läses under noggrant aktgivande på förekommande språkliga företeelser och under analys av innehåll och litterär form. Viss undervisning ges i form av lektioner, men merparten av delkursen inhämtas på egen hand. Delkurs 3. Epik, lyrik, drama, 5 poäng C:a 2500 vers utöver vad som tidigare lästs. En tragedi i sin helhet, c:a 150 vers lyrik och resten Homeros läses under noggrant aktgivande på förekommande språkliga företeelser och under analys av innehåll och litterär form. Viss undervisning ges i form av lektioner, men merparten av delkursen inhämtas på egen hand. Delkurs 4. Examensarbete, 10 poäng Ämne för examensarbetet väljes från det område, som inte är representerat av de två övriga delkurserna. Examensarbetet utgörs av ett skriftligt arbete baserat på ett studium av texter och vetenskaplig litteratur. Arbetet, som kan utformas på olika sätt, skall uppvisa att studenten skaffat sig kunskaper om vetenskapliga metoder och redskap samt har förmåga att använda dem. Individuell handledning. Delkurs 1 3: Kunskapskontroll sker genom muntligt slutprov på varje delkurs samt genom fortlöpande bedömning. Delkurs 4: Examensarbetet behandlas vanligen vid en seminarieövning. 4. Examination Examination sker muntligt samt genom fortlöpande bedömning. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Förkunskapskrav 33

34 För tillträde till kursen krävs genomgången baskurs Grekiska I II och minst 15 poäng i fortsättningskurs Grekiska B. 6. Kurslitteratur och övriga läromedel Litteraturlistan bestämmes i samråd med examinator. 34

35 Kursplan för FORTSÄTTNINGSKURS Bysantinologi C1, 20 poäng Intermediate course Byzantine studies C1, 20 points Kurskod: 5GR Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden och senast ändrad av språkvetenskapliga fakultetsnämnden Kursen avser specialisering efter två terminers studier i ämnet Grekiska. För ämnesfördjupning till filosofie kandidat- eller magisterexamen skall Bysantinologi C2 väljas (se för övrigt Bysantinologi C2). 2. Syfte Utbildningen syftar till att med utgångspunkt i de kunskaper i grekiska som godkänt betyg på kursen Grekiska B representerar ge insikter i olika former av bysantinsk grekiska, förmåga att interpretera bysantinska texter av måttlig svårighetsgrad, grundläggande kunskaper om bysantinsk litteratur, kultur och historia samt någon insikt i den bysantinologiska forskningens mål och metoder. 3. Innehåll och uppläggning Kursen består av följande fyra delkurser: Delkurs 1. Introduktion till Bysans historia, kultur och språk, 5 poäng I delkursen inhämtas grunddragen i Bysans politiska historia samt kultur- och litteraturhistoria ur översiktliga framställningar. I anslutning till litteraturhistorien studeras grunddragen av det grekiska språkets olika utvecklingslinjer från senantiken till medeltidens slut. Dessutom läses c:a 25 sidor text med särskild relevans för någon aspekt av kulturhistorien, exempelvis Konstantinopels topografi och arkitektur, bildstriden eller den s.k. encyklopediska rörelsen på 900-talet. Viss undervisning ges i form av lektioner, men merparten av delkursen inhämtas på egen hand. Delkurs 2. Historieskrivning, 7 poäng 35

36 Delkursen omfattar läsning av c:a 140 sidor ur bysantinska historieskrivare från olika tider och av olika språklig och stilistisk karaktär. Textläsningen kompletteras med c:a 200 sidor bysantinsk historiografi i översättning. I anslutning till textläsningen studeras de relevanta historiska och litteraturhistoriska kontexterna. Viss undervisning ges i form av lektioner, men merparten av delkursen inhämtas på egen hand. Delkurs 3. Hagiografi och annan teologisk litteratur, 5 poäng Delkursen omfattar läsning av c:a 100 sidor ur bysantinska hagiografiska och andra teologiska texter av olika språklig och stilistisk karaktär, främst från perioden fr.o.m. 500-talet. Representerade bland de lästa texterna bör finnas både någon helgonbiografi och (urval ur) någon mirakelsamling. Textläsningen kompletteras med läsning av en längre helgonbiografi i översättning. I anslutning till textläsningen studeras de relevanta historiska och litteraturhistoriska kontexterna. Viss undervisning ges i form av lektioner, men merparten av delkursen inhämtas på egen hand. Delkurs 4. Hymnografi och profandiktning, 3 poäng Delkursen omfattar läsning av c:a 1000 vers ur poetiska texter, däribland någon hymn av Romanos, ett parti ur Digenes Akritas och ett parti ur någon versroman. I anslutning till textläsningen studeras de relevanta historiska och litteraturhistoriska kontexterna. Viss undervisning ges i form av lektioner, men merparten av delkursen inhämtas på egen hand. Delkurs 1 4: Kunskapskontroll sker fortlöpande i samband med undervisningen samt genom muntligt slutprov på varje delkurs. 4. Examination Examination sker genom fortlöpande bedömning i samband med undervisningen samt genom muntligt slutprov på varje delkurs. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. För student som ej godkänts i ordinarie prov anordnas ett nytt provtillfälle inom rimlig tid efter det första. Student som underkänts i visst prov tre gånger har rätt att få antingen annan examinator eller annan examinationsform. 5. Förkunskapskrav 36

37 För tillträde till kursen krävs genomgången baskurs Grekiska I II och minst 15 poäng i fortsättningskurs Grekiska B. 6. Kurslitteratur och övriga läromedel Litteraturlistan bestäms i samråd med examinator. 37

38 Kursplan för FORTSÄTTNINGSKURS Bysantinologi C2, 20 poäng Intermediate course Byzantine studies C2, 20 points Kurskod: 5GR Beslut Kursen är en fristående kurs. Kursplanen är fastställd av språkvetenskapliga sektionsnämnden och senast ändrad av språkvetenskapliga fakultetsnämnden Kursen avser specialisering efter två terminers studier i ämnet Grekiska och ger den ämnesfördjupning som krävs för filosofie kandidatexamen. För ämnesfördjupning till filosofie magisterexamen krävs därutöver ytterligare 20 poäng (Bysantinologi D2). 2. Syfte Utbildningen syftar till att med utgångspunkt i de kunskaper i grekiska som godkänt betyg på kursen Grekiska B representerar ge insikter i olika former av bysantinsk grekiska, förmåga att interpretera bysantinska texter av måttlig svårighetsgrad, grundläggande kunskaper om bysantinsk litteratur, kultur och historia samt insikter i den bysantinologiska forskningens mål och metoder. 3. Innehåll och uppläggning Den studerande väljer två av delkurserna 1 3 och anpassar innehållet i delkurs 4 (examensarbete) efter detta val. Kursen består av följande fyra delkurser: Delkurs 1. Introduktion till Bysans historia, kultur och språk, 5 poäng I delkursen inhämtas grunddragen i Bysans politiska historia samt kultur- och litteraturhistoria ur översiktliga framställningar. I anslutning till litteraturhistorien studeras grunddragen av det grekiska språkets olika utvecklingslinjer från senantiken till medeltidens slut. Dessutom läses c:a 25 sidor text med särskild relevans för någon aspekt av kulturhistorien, exempelvis Konstantinopels topografi och arkitektur, bildstriden eller den s.k. 38

39 encyklopediska rörelsen på 900-talet. Viss undervisning ges i form av lektioner, men merparten av delkursen inhämtas på egen hand. Delkurs 2. Historieskrivning, 5 poäng Delkursen omfattar läsning av c:a 100 sidor ur bysantinska historieskrivare från olika tider och av olika språklig och stilistisk karaktär. Textläsningen kompletteras med c:a 175 sidor bysantinsk historiografi i översättning. I anslutning till textläsningen studeras de relevanta historiska och litteraturhistoriska kontexterna. Viss undervisning ges i form av lektioner, men merparten av delkursen inhämtas på egen hand. Delkurs 3. Hagiografi och annan teologisk litteratur, 5 poäng Delkursen omfattar läsning av c:a 100 sidor ur bysantinska hagiografiska och andra teologiska texter av olika språklig och stilistisk karaktär, främst från perioden fr.o.m. 500-talet. Representerade bland de lästa texterna bör finnas både någon helgonbiografi och (urval ur) någon mirakelsamling. Textläsningen kompletteras med läsning av en längre helgonbiografi i översättning. I anslutning till textläsningen studeras de relevanta historiska och litteraturhistoriska kontexterna. Viss undervisning ges i form av lektioner, men merparten av delkursen inhämtas på egen hand. Delkurs 4. Examensarbete, 10 poäng Delkursen omfattar ett examensarbete vars ämne väljs från det område som inte representeras av de övriga valda delkurserna. Examensarbetet utgörs av ett skriftligt arbete baserat på ett studium av texter och vetenskaplig litteratur. Arbetet skall visa att den studerande har tillägnat sig kunskaper om vetenskaplig metodik och vetenskapliga hjälpmedel och har förmåga att använda dem. Individuell handledning. Delkurs 1 3: Kunskapskontroll sker fortlöpande i samband med undervisningen samt genom muntligt slutprov på varje delkurs. Delkurs 4: Examensarbetet behandlas vanligen vid en seminarieövning. 4. Examination Examination sker genom fortlöpande bedömning i samband med undervisningen samt genom muntligt slutprov på varje delkurs. Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. 39