Revisionsrapport Stadsrevisionen. Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa barnfamiljer. goteborg.

Transkript

1 Revisionsrapport Stadsrevisionen Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa barnfamiljer goteborg.se/stadsrevisionen

2 2 November 2016 Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa barnfamiljer Diarienummer: 0296/15 Stadsrevisionen i Göteborgs Stad Yrkesrevisorer: Carina Carresjö (projektledare), Linda Brunnegård-Gelzinger, Laila Värnestig och Charlotta Bjerhem

3 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER 3 Innehållsförteckning Inledning och läsanvisning 4 Läsanvisning 4 Sammanfattning 5 Iakttagelser och bedömningar 5 Bakgrund 7 Bostadslösa barnfamiljer i Göteborgs Stad 7 De granskade barnfamiljerna 8 Stadens arbete med bostadslösa barnfamiljer 8 Granskningens utgångspunkter 13 Revisionskriterier 13 Iakttagelser och bedömningar för stadsdelsnämnderna 18 Stadsdelsnämndernas arbete med bostadslösa barnfamiljer 18 Situationen i tillfälligt boende ur ett barnperspektiv 22 Iakttagelser och bedömningar för fastighetsnämnden 28 Utgångspunkter i granskningen av fastighetsnämnden 28 Behovet av bostäder för bostadslösa barnfamiljer 29 Fastighetsnämndens arbete med bostäder för bostadslösa barnfamiljer 30 Sammanfattande bedömning 34 Stadsrevisionens uppdrag och rapportering 39 Språkbruk och revisionstermer 40 STADSREVISIONEN

4 4 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER Inledning och läsanvisning Stadsrevisionens rapport Utan fast punkt en granskning av Göteborgs Stads arbete med bostadslösa barnfamiljer blev klar den 15 november år Till rapporten finns också ett rapportsammandrag. Rapporten syftar till att bedöma om nämndernas arbete med bostadslösa barnfamiljer sker på ett ändamålsenligt sätt. Granskningen omfattar stadsdelsnämnderna Angered och Östra Göteborg samt fastighetsnämnden. Läsanvisning Vi inleder med en sammanfattning av vad vi har granskat och vad vi har kommit fram till. Därefter beskriver vi utgångspunkterna för granskningen. På sidorna följer stadsrevisionens iakttagelser. Vi redovisar först vår granskning av stadsdelsnämnderna och därefter vår granskning av fastighetsnämnden. För varje del beskriver vi våra iakttagelser och vår bedömning. Vår sammanfattande bedömning finns på sidorna Rapporten, med diarienummer 0296/15, och rapportsammandraget finns tillgängliga på STADSREVISIONEN

5 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER 5 Sammanfattning Stadsrevisionen har granskat om Göteborgs Stads arbete med bostadslösa barnfamiljer sker på ett ändamålsenligt sätt. Med ändamålsenligt sätt menas att barnperspektivet beaktas i handläggning och insatser som rör barnen utifrån barnkonventionen, aktuell lagstiftning och Göteborgs Stads målsättningar. Arbetet med boendefrågor spänner över flera verksamhetsområden och flera av stadens nämnder och bolag är involverade på olika sätt. Den här granskningen omfattar stadsdelsnämnderna Angered och Östra Göteborg samt fastighetsnämnden. Stadsdelsnämnderna har det yttersta ansvaret för befolkningen, medan fastighetsnämnden har ansvaret för bostadsförsörjningen i staden. Granskningen omfattar barnfamiljer som vänder sig till socialtjänsten eftersom de saknar tak över huvudet. Deras huvudsakliga problem är alltså att de saknar bostad. Totalt har 41 bostadslösa barnfamiljer i stadsdelsnämnderna Angered och Östra Göteborg följts i granskningen. Iakttagelser och bedömningar Granskningen visar att stadsdelsnämnderna gör vad de kan inom ramen för sitt uppdrag och sina förutsättningar för att stötta familjerna i att hitta bostad. Trots det blir barnen i de bostadslösa familjerna kvar i en osäker boendesituation under allt för lång tid. Stadsrevisionens sammanfattande bedömning är att Göteborgs Stad inte lyckas leva upp till barnperspektivet. Barn behöver en stabil boendesituation Granskningen visar att barnen i de granskade barnfamiljerna bodde i tillfälliga boenden upp till ett år eller längre. Familjerna flyttade mellan olika tillfälliga boenden flera gånger under året, som mest upp till åtta gånger. Granskningen visar vidare att en osäker boendesituation upplevs som påfrestande för både barnen och föräldrarna. På hotell och vandrarhem bor familjen ofta i våningssängar i samma rum. Familjerna delar i många fall kök och badrum med andra boende. Det kan därmed vara svårt för barnen att få studiero och möjlighet till avskildhet. I vissa av boendena finns problem med ohyra och dålig lukt. De tillfälliga boendena kan även ligga långt ifrån den stadsdel där barnen går i förskola eller skola och där familjens nätverk finns. STADSREVISIONEN

6 6 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER De långa och osäkra placeringarna i tillfälligt boende är inte lämpliga för barn ur ett barnperspektiv. De barn som växer upp i bostadslösa familjer får inte sina grundläggande behov och rättigheter tillgodosedda. Barn behöver en stabil bostad för att få en god start i livet och goda uppväxtvillkor. Barn behöver även en stabilitet i relationen till exempelvis barnomsorg och kamratgrupp. Avsaknaden av eget hem riskerar att bli en markering av utanförskap för barnen. Stark styrning krävs för att leva upp till barnperspektivet Stadsrevisionen bedömer att det krävs en stark styrning och tydliga prioriteringar på kommunövergripande nivå för att stadens arbete med de bostadslösa barnfamiljerna ska kunna leva upp till barnperspektivet. Stadsrevisionen bedömer vidare att fastighetsnämnden inte har tagit tillräckliga initiativ för att säkra tillgången på bostäder för gruppen bostadslösa barnfamiljer. Det är dock viktigt att komma ihåg att arbetet med boendefrågor i staden spänner över flera verksamhetsområden och att flera av stadens nämnder och bolag är involverade på olika sätt. Värt att poängtera är därför att kommunstyrelsen, Förvaltnings AB Framtiden, Upphandlingsbolaget och social resursnämnd har ett avgörande inflytande över boendesituationen. För att möta behoven av bostäder för barnfamiljerna krävs ett samlat grepp från Göteborgs Stads sida. Bostadsbristen påverkar socialtjänstens arbete Stadsdelsnämnderna lägger i dagsläget omfattande ekonomiska och personella resurser på boende och stöd till familjer som egentligen inte bedöms ha andra behov utöver att de saknar bostad. Antalet familjer som sökt och beviljats bistånd utifrån bostadslöshet har ökat de senaste åren. Om den trenden fortsätter och bostadsfrågan för utsatta grupper inte ges en tydligare prioritet inom staden kan allt fler människor tvingas vända sig till socialtjänsten enbart utifrån att de saknar bostad. En sådan utveckling riskerar att påverka socialtjänstens möjligheter att fullgöra sitt uppdrag inom andra områden. STADSREVISIONEN

7 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER 7 Bakgrund I dagsläget råder en stark efterfrågan på lediga bostäder i Göteborg. Bostadsbristen drabbar flera grupper; hemlösa, ungdomar, studenter, växande barnfamiljer, äldre, nyanlända med flera. För många hushåll har det blivit svårt att ta sig in på bostadsmarknaden överhuvudtaget. Följden är att ett ökande antal vänder sig till socialtjänsten i stadsdelsnämnderna för att få hjälp med att hitta någonstans att bo. Den här granskningen handlar om bostadslösa barnfamiljer som vänder sig till socialtjänsten utifrån att de saknar tak över huvudet för sig och sina barn. Deras huvudsakliga problem är att de saknar en bostad. Det finns även familjer som förutom att de är bostadslösa har behov av annat stöd från socialtjänsten, exempelvis utifrån föräldrarollen eller för att sköta sitt boende. Dessa familjer omfattas inte av denna granskning. Vi inleder med att beskriva bostadslösa barnfamiljer och arbetet kring gruppen i Göteborgs Stad. Arbetet med boendefrågor i staden spänner över flera verksamhetsområden och flera av stadens nämnder och bolag som stadsdelsnämnderna, social resursnämnd, fastighetsnämnden, bostadsbolagen och Upphandlingsbolaget är involverade på olika sätt 1. Bostadslösa barnfamiljer i Göteborgs Stad I alla stadsdelar i Göteborgs Stad finns det bostadslösa barnfamiljer som tvingas vända sig till socialtjänsten. I april år 2015 fanns det 1558 barn i de totalt 664 familjer som registrerats som hemlösa eller utestängda från bostadsmarknaden i Göteborg Stad. 2 I april år 2016 hade antalet hemlösa barnfamiljer ökat jämfört med föregående år till 712 familjer. Det fanns då 1693 barn i familjer utan en stabil boendesituation i staden. Familjerna i hemlöshet var både familjer som hade behov av boende med stöd, och familjer som hade behov av boende utan stöd från socialtjänsten. 3 Vid en särskild kartläggning som fastighetskontoret genomfört, fanns det 246 familjer som var placerade i boende utan stöd i mars år 2016 i staden. I dessa familjer fanns det 641 barn som vistades med sina föräldrar i tillfälliga boenden som vandrarhem, hotell eller jourlägenheter. 1 Från och med även Göteborgs Stad inköp och upphandlingsnämnd 2 Rapporten Hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden april 2015 utgår från Boinvent - Fastighetskontorets kartläggning av bostadsbehoven för hushåll i Göteborg stad 3 Hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden april STADSREVISIONEN

8 8 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER De granskade barnfamiljerna I stadsdelsnämnden Angered fanns det drygt 40 ärenden med bostadslösa familjer i april 2015 i tillfälligt boende. I stadsdelsnämnden Östra Göteborg fanns det 30 ärenden med bostadslösa familjer vid samma tidpunkt. 4 Barnen och föräldrarna kommer till socialkontoret, ofta med sina resväskor, för att de saknar någonstans att bo. Socialtjänsten stöttar familjen med att boka hotellrum eller vandrarhem i några nätter, i väntan på att familjen ska lösa sin boendesituation. Om familjen fortfarande saknar någonstans att bo efter några nätter, beviljas familjen som regel stöd till boende i några nätter till, på ett hotell eller vandrarhem. Socialtjänsten beviljar bara tak över huvudet, när alla andra möjligheter för familjen att ordna sitt boende på egen hand, är uttömda. Om boendesituationen inte löser sig för familjen blir de tillfälliga boendena ofta mer långvariga för familjen. Familjerna i vår granskning kan vara ensamstående föräldrar med ett eller flera barn eller två föräldrar med ett eller flera barn. I många familjer finns fler än fyra barn. Barnen i familjerna är i olika åldrar, företrädelsevis är det små barn eller barn i skolåldern. Det finns även barn i granskningen upp till 18 år. Det är vanligt att familjen sedan tidigare har flyttat runt mellan tillfälliga lägenhetskontrakt. Det har i de ärenden vi granskat inte varit aktuellt med vräkningsförebyggande åtgärder utifrån att familjerna som regel inte haft ett förstahandskontrakt i sitt tidigare boende. Stadens arbete med bostadslösa barnfamiljer Vi kommer här att kort redogöra för stadens arbete som rör bostadslösa barnfamiljer. Arbetet sker som vi nämnt i flera olika delar av stadens verksamheter. Bostadsförsörjningen i staden Fastighetsnämnden har utifrån sitt reglemente ansvar för bostadsförsörjningen i staden. Nämnden arbetar med bostadsförsörjningen 4 Enkätundersökningen omfattar familjer med barn som är placerade av socialtjänsten i Göteborg. Det handlar om barnfamiljer som saknar behov av stöd och vars huvudsakliga problem är avsaknad av en bostad. STADSREVISIONEN

9 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER 9 främst genom markanvisning till nyproduktion. Det finns ingen särskild organisation för att arbeta med målgruppen bostadslösa barnfamiljer i fastighetsnämnden, utan bostadsförsörjningen för gruppen ingår i det större bostadsförsörjningsuppdraget. Samordning av kommunens insatser Fastighetsnämnden har också, enligt reglementet, ansvar för samordning av kommunens insatser på det bostadssociala området och anvisning av bostäder till hushåll med särskilda behov. Fastighetsdirektören leder en grupp av tjänstepersoner från olika förvaltningar i staden som kallas Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper. Gruppen startades på initiativ av fastighetskontoret och består av chefer inom fastighetskontoret, stadsdelsförvaltningarna, Boplats Göteborg, Framtiden AB, stadsledningskontoret, lokalsekretariatet, social resursförvaltning och Fastighetsägarna GFR. Gruppen utgör en plattform för att samordna stadens insatser på ledningsnivå i frågor som rör boende och hemlöshet. 5 Det finns också en grupp, kallad Bogruppen, som bereder strategiska frågeställningar till Ledningsgruppen för bostadsförsörjning för särskilda grupper. Bogruppen leds av fastighetskontoret och samordnar och analyserar behov och utbud kring bostäder för grupper inom socialtjänsten. Vidare har fastighetsnämnden en bostadsenhet som arbetar med 6 anvisning av lägenheter med kommunala kontrakt för bland annat bostadslösa barnfamiljer. Nuvarande hanteringsordning i staden innebär dock att bostadslösa barnfamiljer utan social och medicinsk problematik inte är föremål för att få kommunala kontrakt på lägenheter som lämnas till fastighetskontoret från Göteborgs Stads bostadsbolag. 5 Göteborgs Stads strategi och plan mot hemlöshet , sidan 8. 6 Hanteringsordning för kommunala kontrakt: Bostadsenheten vid fastighetskontoret anvisar bostäder till hushåll som av sociala eller medicinska skäl inte kan ordna en bostad. Ett samarbetsavtal mellan stadsdelsnämnderna, fastighetsnämnden och allmännyttan, men också privata bostadsföretag anger förutsättningarna för att få en bostad. Stadsdelsnämnden utreder behovet av en bostad med kommunalt kontrakt för den enskilde och lämnar en remiss till fastighetskontoret, som gör en bedömning som ska garantera att hushållets situation överensstämmer med de riktlinjer för bostadsanskaffning som anges i samarbetsavtalet. Bedömningen kring den enskilde meddelar fastighetskontoret stadsdelen som därefter fattar beslut om anskaffning av lägenhet med stöd utifrån socialtjänstlagen. Kommunalt kontrakt innebär att fastighetskontoret tecknar hyresavtalet och hyresgästen hyr sen i andra hand. Efter 18 månader påbörjar fastighetskontoret arbetet med överlåtelse till eget avtal, för hushållet. Källa: STADSREVISIONEN

10 10 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER Kartläggning av hemlösa personer och hushåll Vid fastighetsnämnden genomförs också årligen en kartläggning, kallad Boinvent, av antalet hemlösa personer och hushåll i staden. Kartläggningen sker genom att stadsdelarnas socialtjänst lämnar uppgifter till fastighetskontoret om de antal personer i olika grupper, som står utan adekvat boende. I Boinvent framkommer hur många barn i staden som saknar lämpligt boende. 7 Styrande dokument inom området Fastighetsnämnden har varit delaktig i arbetet med att ta fram Göteborgs Stads strategi mot hemlöshet samt Strategi för bostadsförsörjning för nyanlända som kommunstyrelsen beslutade år Fastighetsnämnden har också arbetat fram stadens riktlinjer för bostadsförsörjning som berör barnfamiljers behov i stort exempelvis utifrån trångboddhet och flyttmönster. Fullmäktige fattade beslut om riktlinjerna i april år Strategin för bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar har förberetts av fastighetsnämnden inför beslutet i kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen lämnade år 2014 uppdraget till Förvaltnings AB Framtiden att lämna lägenheter till stadsdelarna och till Boplats i en engångssatsning kallad 250x2, inom ramen för strategin för bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar. Satsningen berör bostadslösa barnfamiljer. Bostadsbolagen lämnar 500 lägenheter under en tvåårsperiod. Tak över huvudet-lösningar Bostadslösa barnfamiljer som står utan tak över huvudet placerar stadsdelsnämnderna som vi nämnt initialt ofta på vandrarhem eller hotell. Det finns ett ramavtal som Upphandlingsbolaget slutit för tillfälligt boende utan stöd, på vandrarhem, hotell och jourlägenheter där barnfamiljer kan placeras. Social resursförvaltning har också tagit fram tillfälliga boenden som liknar vandrarhem där bostadslösa barnfamiljer placeras. De tillfälliga boendena i form av jourlägenheter och vandrarhem/hotell är tänkta för en kortare boendetid på några veckor. Det är ofta rum med flera våningssängar och kök i korridoren. Under tiden som familjen bor i tillfälligt boende ska familjen aktivt söka bostad 7 Rapporten Hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden april 2015 utgår från Boinvent - Fastighetskontorets kartläggning av bostadsbehoven för hushåll i Göteborg stad 8 Göteborgs stads strategi och plan för hemlöshet är beslutad av kommunfullmäktige. Stadens mål är att halvera hemlösheten för akut hemlösa till år Strategi för bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar beslutades av kommunstyrelsen STADSREVISIONEN

11 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER 11 på egen hand. Stadsdelarna erbjuder som regel olika former av stöd till familjen för att söka boende, genom särskild utsedd personal eller genom att familjerna kan komma till öppet bosökeri för att få stöd och annan hjälp att söka bostad. Kostsamt för stadsdelarna Vi vill också som en bakgrund beskriva att vi i vår granskning sett att bostadslöshet generellt generar ett omfattande arbete och stora kostnader för socialtjänsten i staden. Bostadslösa barnfamiljer är således en grupp bland flera grupper i staden, som har en osäker bostadssituation. Tabell 1: Antal personer som beviljats bistånd till socialt boende utifrån orsak bostadslöshet i tio stadsdelarna. Källa: Stadsdelsnämnderna I stadsdelsnämnderna har socialtjänsten på senare år fått organisera sig med handläggare som arbetar mestadels med bostadsrelaterade ärenden. Det framkommer i vår granskning att stadsdelsnämnderna rapporterar ett generellt ökande antal hushåll som söker och beviljas bistånd utifrån bostadslöshet, under de senaste åren. Vidare har det framkommit i granskningen att de tio stadsdelarnas kostnader för sociala boendelösningar 9 har ökat de senaste åren. Tabell 2: De tio stadsdelarnas nettokostnader för socialt boende i miljoner kronor. Uppgifterna är hämtade från statsledningskontoret. Kostnaden för ett 4-bäddsrum varierar mellan 530 kronor per natt och 9 Med socialt boende avses olika typer av boendelösningar som har det gemensamt att de köps eller ordnas av Göteborgs Stad vid sidan av den ordinarie bostadsmarknaden och riktar sig till personer som har stora svårigheter att ordna sitt boende på egen hand. STADSREVISIONEN

12 12 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER 1000 kronor per natt. Källa: Upphandlingsbolagets ramavtal för boende utan stöd Kostnader för sociala boendelösningar i Göteborgs Stad för år 2015 var 727 miljoner kronor. Siffrorna omfattar sociala boendelösningar för nämnderna totalt, och inte specifikt barnfamiljer. Fortsätter utvecklingen i samma takt riskerar kostnaderna att de närmaste åren överstiga en miljard kronor årligen för staden som helhet. STADSREVISIONEN

13 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER 13 Granskningens utgångspunkter Stadsrevisionens granskning syftar till att bedöma om nämndernas arbete med bostadslösa barnfamiljer sker på ett ändamålsenligt sätt. Med bostadslösa barnfamiljer avser vi barnfamiljer som vänder sig till socialtjänsten utifrån att de saknar bostad. Ett ändamålsenligt sätt att arbeta med bostadslösa barnfamiljer betyder att barnperspektivet utifrån barnkonventionen, aktuell lagstiftning och stadens målsättningar beaktas i handläggning och insatser som berör barnen. Granskningen omfattar stadsdelsnämnderna Angered och Östra Göteborg. Även fastighetsnämnden har ingått i granskningen utifrån sitt ansvar för stadens bostadsförsörjning samt ansvaret för samordning av kommunens insatser på det bostadssociala området. Bedömningen tar sin utgångspunkt i följande revisionsfrågor: 1. Bedrivs planering, genomförande och uppföljning av arbetet gällande bostadslösa barnfamiljer i stadsdelsnämnderna på ett tillfredsställande sätt? 2. Bedrivs arbetet gällande bostadslösa barnfamiljer i stadsdelsnämnderna utifrån barnperspektivet i enlighet med gällande lagstiftningar och målsättningar på området? 3. Har fastighetsnämnden en tydlig bild av bostadslösa barnfamiljers behov av bostäder? 4. Har fastighetsnämnden tagit tillräckliga initiativ för att säkra tillgången på bostäder för bostadslösa barnfamiljer? Revisionskriterier Vi har i granskningen utgått ifrån barnperspektivet som det definieras i barnkonventionen för att granska Göteborgs Stads arbete med bostadslösa barnfamiljer. 10 Barnperspektivet utifrån barnkonventionen 10 FN:s konvention om barns rättigheter som ratificerats av Sverige anger i artikel 3.1: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet. STADSREVISIONEN

14 14 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER ska råda i staden enligt stadens budget för år Granskningen utgår också ifrån nämndernas uppdrag från kommunfullmäktige, som formulerats i reglementen för respektive nämnd. Stadsdelsnämnderna har enligt reglementet det yttersta ansvaret för befolkningen medan fastighetsnämnden har ansvaret i staden för bostadsförsörjningen. Barnperspektivet i arbetet med bostadslösa barnfamiljer Göteborgs Stad ska bedriva all sin verksamhet med respekt för den enskildes mänskliga rättigheter enligt de internationella konventionerna som Sverige åtagit sig att följa. Fullmäktiges budget år 2015 beskriver vidare att det är i verksamheterna som många av rättigheterna ska förverkligas. De mänskliga rättigheterna inbegriper bland annat rätten till social trygghet, bostad, bästa möjliga hälsa, utbildning, arbete och lika lön för lika arbete utan diskriminering. Budgeten anger att staden ska sträva mot att fullt ut omsätta FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna, funktionshinder-, barn- och kvinnokonventionerna i praktisk handling för alla som vistas i kommunen. Barnperspektivet slås även fast i flera av de riktlinjer, lagar och målsättningar som styr nämndernas och socialtjänstens arbete. Det är exempelvis beskrivet i socialtjänstlagen 12 samt i de riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat ska gälla för bistånd till boende i staden 13. Barnperspektivet är också betonat på nationell nivå, exempelvis i den nationella strategin för barnets rättigheter som anger att beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan. Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn. Beslut som rör barn ska följas 14 upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. I arbetet med att stärka barnets rättigheter är det också viktigt att det finns strukturer, 11 Kommunfullmäktiges budget för år 2015, sid Socialtjänstlagen anger i 1 kapitlet 2 att vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut och andra åtgärder som rör vård eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. 13 Riktlinjerna för bistånd till boende som kommunfullmäktige beslutat anger att handläggaren ska beakta barnperspektivet och analysera vilka följder olika beslut får för barnet. 14 Nationell strategi för att stärka barnets rättigheter Sverige(prop. 2009/10:232) anger att barn ska ges förutsättningar att uttrycka åsikter i frågor som rör dem samt att beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. STADSREVISIONEN

15 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER 15 tydliga beslut och administrativa rutiner. Det är också viktigt att följa upp det arbete man har beslutat. 15 Socialstyrelsens vägledning för boendelösningar för hemlösa En viktig utgångspunkt i granskningen är Socialstyrelsens vägledning för boendelösningar för hemlösa personer En fast punkt från år 2010 som riktar sig till landets kommuner. Socialstyrelsen konstaterar att utgångspunkten i ett barnperspektiv i arbetet med hemlösa familjer är att ett barn alltid behöver en bostad. 16 I vägledningen konstateras det vidare att barnets bästa innebär i fråga om tillgång till bostad bland annat att undvika ofrivilliga flyttningar och en osäker boendesituation. Barnets bästa kräver också stabilitet i relation till förskola, skola och kamratgrupp. Uppväxtplatsen har stor betydelse för oss enligt vägledningen. Det är här vi börjar utveckla vår förståelse för omvärlden. Tidsperspektivet är också annorlunda för barn. Ett år är en relativt kort tid i en vuxen persons liv, men i ett barns liv får tiden en helt annan innebörd. Socialstyrelsen pekar också i vägledningen på att för de barn som bor i tillfälliga boenden, blir avsaknaden av ett eget hem en markering av ett utanförskap, och barn kan uppleva detta som mycket påfrestande. I vägledningen beskrivs vidare att gruppen hemlösa personer är heterogen och behoven skiljer sig åt. Regelbundna kartläggningar är således en förutsättning för att få kunskap om hur gruppen hemlösa personer ser ut och för att kunna möta behoven av bostäder. 17 Lagstiftning och riktlinjer som rör boende för barnfamiljer Den lagstiftning som är aktuell i granskningen är lagen om bostadsförsörjningsansvar och socialtjänstlagen. I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anges att varje kommun med riktlinjer ska planera för bostadsförsörjningen. 18 Syftet med planeringen ska vara att 15 Handslaget en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter, socialdepartementet, bilaga till protokoll 1:20, En fast punkt, 2010, Socialstyrelsens vägledning om boendelösningar för hemlösa personer, sidorna 19 och En fast punkt, 2010, Socialstyrelsens vägledning om boendelösningar för hemlösa personer, sidan Lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar (2000:1383) 1. STADSREVISIONEN

16 16 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Stadsdelsnämnderna har utifrån socialtjänstlagen en uppgift att främja den enskildes rätt till arbete, bostad och utbildning. 19 Utgångspunkter i granskningen av stadsdelsnämnderna Utifrån revisionskriterierna har vi riktat in granskningen av stadsdelsnämndernas planering, genomförande och uppföljning av arbetet med bostadslösa barnfamiljer utifrån följande utgångspunkter: Planeringen av arbetet kräver målsättningar och främjande av den enskildes rätt till bostad. Det behövs också rutiner där barnens bästa beaktas. Genomförandet av arbetet kräver ett förebyggande arbete samt en organisation och samverkan med aktuella aktörer. Det krävs också att insatserna genomförs utifrån ett barnperspektiv. Uppföljningen av arbetet kräver att de beslut som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnperspektiv. Vår granskning av om arbetet med bostadslösa barnfamiljer bedrivs utifrån barnperspektivet i enlighet med gällande lagstiftning och målsättning i stadsdelsnämnderna utgår ifrån: Barnperspektiv i arbetet med hemlösa familjer är att ett barn alltid behöver en bostad. Det innebär vidare att man undviker ofrivilliga flyttningar och en osäker bostadssituation. Stabilitet är viktigt för barn i relation till skola, barnomsorg och socialt nätverk. Det är också viktigt att tiden i osäkert boende inte är för lång. Barnperspektiv ska tillämpas vid handläggning av insatser som rör barn. Det vill säga att barnens bästa ska beaktas och konsekvensanalyser ska genomföras inför beslut. Barnen ska ges möjlighet att höras i frågor som rör dem. Åtgärder som rör barn ska följas upp. Utgångspunkter i granskningen av fastighetsnämnden Utgångspunkterna i vår granskning av fastighetsnämnden är hur kunskapen om behoven av bostäder för bostadslösa barnfamiljer ser ut, hur man arbetat med frågan samt vad som är resultatet av det arbete som genomförts. 19 Socialtjänstlagen 3 kap 2 STADSREVISIONEN

17 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER 17 Arbetet kräver kartläggning av stadsdelarnas behov av boende för gruppen som tas om hand och omsätts i handling. Bostadsförsörjning för bostadslösa barnfamiljer kräver att tillgången på bostäder är tillräcklig för att inom rimlig tid skapa en stabil boendesituation. Metod och avgränsningar Granskningen omfattar bostadslösa barnfamiljer som vänder sig till socialtjänsten främst utifrån att de saknar tak över huvudet för sig och sina barn. Det är barnfamiljer som saknar behov av stöd och vars huvudsakliga problem är att de saknar en bostad. Det finns även familjer som förutom att de är bostadslösa har behov av annat stöd från socialtjänsten, exempelvis utifrån föräldrarollen eller för att sköta sitt boende. Dessa omfattas inte av denna granskning. Granskningen har genomförts genom intervjuer, granskning av dokumentation samt stickprov. Vi har intervjuat chefer och medarbetare inom socialtjänsten i stadsdelsförvaltningarna Angered och Östra Göteborg. Vi har också intervjuat chefer och medarbetare på fastighetskontoret. Stickprovsgranskningen omfattar 20 ärenden i Angered och 21 ärenden i Östra Göteborg där barnfamiljer placerats i tillfälliga boenden utifrån ett akut behov av boende. Stickprovsgranskningen har utgått från ärenden som var aktuella i april år Vi följde de slumpvis utvalda ärendena under år Vi har också besökt några av de boenden i staden där bostadslösa barnfamiljer placeras. Vår granskning har skett med utgångspunkt i ärenden som var aktuella inom socialtjänsten våren Det innebär att de nyanlända asylsökande som kom till Sverige hösten år 2015 inte omfattas av granskningen. STADSREVISIONEN

18 18 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER Iakttagelser och bedömningar för stadsdelsnämnderna I det här avsnittet redovisar vi iakttagelser och bedömningar av stadsdelsnämnderna. Först redovisar vi våra iakttagelser och vår bedömning av stadsdelsnämndernas planering, genomförande och uppföljning av arbetet med bostadslösa barnfamiljer. Därefter kommer vi att lämna våra iakttagelser och vår bedömning av om arbetet bedrivs utifrån barnperspektivet i enlighet med lagstiftning och målsättningar på området. Stadsdelsnämndernas arbete med bostadslösa barnfamiljer I stadsdelsnämndernas reglemente anger fullmäktige att nämnden har det yttersta befolkningsansvaret för invånarna inom stadsdelen. Det anges också att stadsdelsnämnden ansvarar för insatser till befolkningen inom socialtjänstens område. Stadsdelsnämnderna bedömer behov av och beviljar boende enligt socialtjänstlagen. Stadsdelsnämnderna arbetar med bostadslösa barnfamiljer inom ramen för sitt uppdrag Granskningen visar att stadsdelsnämnderna beskriver i sina mål- och inriktningsdokument att nämnden ska arbeta för att barn ska växa upp under trygga förhållanden. Det finns dock inte några specifika mål eller uppdrag just kring bostadslösa barnfamiljer i nämndernas mål- och inriktningsdokument. Vidare visar granskningen att barnperspektivet finns beskrivet i de handläggningsrutiner som rör ärenden inom socialtjänsten där det kan finnas barn. 20 Det framkommer i vår granskning att stadsdelsnämnderna under år 2015 har lyft det akuta behovet av fler bostäder i respektive stadsdel i uppföljningsrapportering till kommunstyrelsen. Stadsdelsnämnden i Östra Göteborg har också tidigare lyft frågan i sin årsrapport för 2014 och angivit att en stor brist på vanliga bostäder för invånarna leder till höga kostnader för köpt boende. Nämnden anger också att staden behöver 20 Att barnperspektivet ska beaktas finns beskrivet Rutin för akut bostadslöshet samt i stöddokumentet Vem gör vad, i stadsdelsnämnden Östra Göteborg. I stadsdelsnämnden Angered finns barnperspektivet beskrivet i Rutin Tak över huvudet, STADSREVISIONEN

19 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER 19 samordna sitt arbete i frågan. Stadsdelsnämnden Östra Göteborg beskriver att det vore en stor möjlighet att få tillgång till fler bostäder. Om förvaltningen får tillgång till 15 lägenheter under en treårsperiod beskrivs kostnaderna kunna minska med 40 miljoner kronor under perioden. I årsrapporten för år 2015 beskriver Östra Göteborg att de viktigaste framtidsfrågorna är hur vi skall kunna lösa boendefrågan tills stadsdelens invånare. Nämnden pekar inte specifikt på bostadslösa barnfamiljer men nämner utmaningen att bryta behovet av långvarigt försörjningsstöd, särskilt för barnfamiljer. 21 I Angered lyfter nämnden att bostadsbristen leder till höga kostnader för köpt boende. Inflyttningen till stadsdelen beskrivs vara högre än antalet lediga bostäder och antalet människor som, utan annan problematik, endast saknar tak över huvudet ökar. I uppföljningsrapport 1 beskrivs att antalet barnfamiljer som saknar tak över huvudet fördubblats sen samma period år I uppföljningsrapport 2 beskriver nämnden kostnaderna för köpt vård och boende som förvaltningens största utmaning. Även i uppföljningsrapport 3 lyfts att kostnaderna för boende ökar som ett led i att fler barnfamiljer har svårt att få bostad. Angereds stadsdelnämnd beskriver i sin årsrapport att den långsiktiga lösningen skulle vara en ökad tillgång på bostäder. Nämnden beskriver vidare att barnfamiljer tvingas flytta runt på vandrarhem och hotell, vilket nämnden anger inte är någon bra uppväxtmiljö för barnen. Stadsrevisionens granskning visar att de båda stadsdelsförvaltningarna rapporterar i Boinvent gällande behovet av boende för de grupper de möter inom socialtjänsten, och då även behovet av boende för bostadslösa barnfamiljer. I intervjuer framkommer att det är svårt för ekonomiskt svaga barnfamiljer att skaffa bostad utifrån vad socialtjänsten erfar. Situationen skapar stora problem för socialtjänsten både i Östra Göteborg och Angered. Verksamhetens företrädare beskriver i granskningen att det behövs fler bostäder. Det beskrivs vara problematiskt att barnfamiljer som inte i övrigt behöver stöd från socialtjänsten, ändå blir kvar i långvariga placeringar i tillfälligt boende. Stadsdelsnämnderna arbetar förebyggande Granskningen visar att det finns ett förebyggande arbete för att minska riskerna för vräkningar av barnfamiljer i de två stadsdelsnämnderna. Vår granskning visar dock att bostadssituationen varit osäker för familjerna 21 Stadsdelsnämnden Östra Göteborgs årsrapport år 2015 STADSREVISIONEN

20 20 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER redan tidigare. De har ofta bott i andrahand eller liknande även innan de kontaktade socialtjänsten utifrån att de akut saknar tak över huvudet för sig och sina barn. Vräkningsförebyggande arbete hade således ändå inte alltid nått den aktuella målgruppen, eftersom de sällan haft ett eget kontrakt initialt. Granskningen visar att det inom de båda granskade stadsdelsnämnderna finns ett aktivt arbete med att organisera sig kring boendefrågorna och att samverkan sker med hyresvärdar och bostadsbolag. Vid intervjuerna framkommer att man har utvecklat grupper av handläggare som jobbar med hushåll som inte har behov av stöd från socialtjänsten i övrigt men som är i behov av bostad. Tillfälliga lösningar blir långvariga Möjligheterna för familjerna att själva skaffa ett stabilt eget boende beskrivs vara begränsade, enligt vad som framkommer i våra intervjuer. Bostadsbristen anges vara den största orsaken. Ekonomiskt utsatta barnfamiljer beskrivs ha små chanser på den andrahandsmarknad som står till buds. Att få ett förstahandskontrakt är ovanligt och kräver som regel lång kötid på Boplats för familjen. Stadsdelsförvaltningarna anger att när familjerna vänder sig till socialtjänsten för att familjen inte har tak över huvudet, så eftersträvar socialtjänsten stabila lösningar i den mån det går. Det beskrivs dock vara svårt eftersom det beror på tillgången på platser i de olika typer av tak över huvudet-lösningar som finns lediga i staden. Om det inte finns plats på kommunens egna boenden blir vandrarhem, enkla hotell eller jourlägenheter tak över huvudet även fortsatt för familjen. De tillfälliga boendena kan ligga långt ifrån den stadsdel där familjen tidigare bott. Granskningen visar att det i stadsdelsnämnden Östra Göteborg, i de flesta ärenden, finns en arbetsplan och uppföljning kring stöd till familjen att söka bostad. Arbetsplanen beskriver hur den enskilde och socialtjänsten kommer arbeta för att familjen ska få en bostad. Stödet kan bestå av information om möjliga vägar att söka bostad, eller hjälp att hantera placeringen i kön på Boplats. I stadsdelsnämnden Angered finns det också en planering och uppföljning kring stöd till familjen att söka bostad. Även Angered arbetar med arbetsplaner, dock saknas arbetsplaner i hälften av de ärenden vi granskat. Det finns öppen verksamhet kallat Öppet bosökeri där familjerna kan få stöd i att söka boende. Trots att familjerna ofta får olika typer av stöd i att söka boende blir de ofta kvar i det tillfälliga boendet under lång tid. Verksamhetens företrädare beskriver att det är problematiskt att barnfamiljer som inte i grunden behöver stöd från socialtjänsten, ändå blir kvar i långvariga placeringar i tillfälligt boende. STADSREVISIONEN

21 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER 21 Uppföljning saknas utifrån barnperspektivet Granskningen visar att uppföljning av barnets situation inte sker i de enskilda ärenden vi granskat. Det sker dock kontinuerligt uppföljning av familjens arbete med att söka bostad. Granskningen visar att uppföljning för gruppen bostadslösa barnfamiljer, utifrån barnperspektivet specifikt, inte sker i de granskade nämnderna. Den uppföljning som görs sker inom ramen för den ekonomiska uppföljningen. Det finns också, som vi nämnt, beskrivningar i uppföljningsrapporteringen kring målgruppen. Angereds stadsdelsnämnd har också, sedan ett antal år tillbaka, ett barnbokslut där barnperspektiv beskrivs i olika verksamheter. Bokslutet behandlar inte gruppen barn i bostadslösa barnfamiljer. Granskningen visar dock att stadsdelsnämnderna lägger fokus på att lösa situationen utifrån de verktyg som finns tillgängliga, och det framkommer i intervjuer en medvetenhet om att de tillfälliga boenden som blir till långvariga placeringar, inte är lämpligt som en plats för barn att växa upp på. Granskade stadsdelarnas kostnader för tillfälliga boenden Stadsdelsnämnderna i granskningen har kostnader dels för boende för gruppen bostadslösa barnfamiljer utan behov av stöd i boendet och dels kostnader för handläggning och stöd i ärendena. Stadsdelsnämnden i Angered uppskattar att de hade kostnader på ungefär 12 miljoner kronor för boenden samt över en miljon kronor för personal under år För stadsdelnämnden i Östra Göteborg låg kostnaderna för boendeplaceringarna runt 19 miljoner kronor år Personalkostnader relaterade till handläggning och stöd låg på mellan två och tre miljoner kronor för året. Stadsrevisionens bedömning Stadsrevisionens bedömning är att stadsdelsnämndernas planering av arbetet med bostadslösa barnfamiljer i stort sker på ett tillfredsställande sätt. Stadsdelsnämndernas planering av arbetet med bostadslösa barnfamiljer sker på ett flertal områden. Det finns ett främjande arbete där behoven av bostäder lyfts. Stadsdelsnämnderna rapporterar in behoven till fastighetskontoret genom den så kallade Boinventmätningen. Det sker också ett förebyggande arbete i stadsdelarna för att minska risken för att barnfamiljer står utan bostad. Det finns också rutiner i stadsdelsnämnderna för att barnperspektivet ska beaktas i ärenden där barn berörs av insatserna. Bedömningen är vidare att stadsdelsnämnderna genomför arbetet med bostadslösa barnfamiljer på ett i huvudsak tillfredställande sätt. Stadsdelsnämnderna möter det akuta behovet av bostad genom att bevilja STADSREVISIONEN

22 22 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER familjerna tak över huvudet. Det finns även en organisation och arbetssätt i stadsdelarna för att arbeta med gruppen, som samverkar med andra aktörer och genomför förebyggande åtgärder. Stadsrevisionen bedömer även att uppföljningen av arbetet med bostadslösa barnfamiljer inte sker fullt ut tillfredsställande utifrån ett barnperspektiv. I de granskade ärendena sker ingen uppföljning av barnens situation. Det sker heller inte någon uppföljning av gruppen bostadslösa barnfamiljer som helhet utifrån barnperspektivet. Det som socialtjänsten fokuserar på att följa upp är hur familjernas sökande efter bostad går, vilket i förlängningen handlar om barnets situation. I nämndernas uppföljningsrapportering sker även en ekonomisk uppföljning och behovet av bostäder beskrivs. Situationen i tillfälligt boende ur ett barnperspektiv I det här avsnittet redovisar vi våra iakttagelser och vår bedömning av hur arbetet som de två stadsdelsnämnderna bedriver står i relation till den lagstiftning och de målsättningar som finns på området, utifrån barnperspektivet. Vi kommer att redogöra mer detaljerat för den granskning som vi genomfört av ärenden, utifrån de aspekter som lyfts för barnperspektivet i Socialstyrelsens vägledning om boendelösningar för hemlösa. Vi kommer därefter belysa vad vi sett gällande handläggning utifrån barnperspektivet i de granskade ärendena. Barnfamiljerna flyttar mellan olika tillfälliga boenden under boendetiden Socialstyrelsens vägledning om boendelösningar för hemlösa pekar på vikten av att undvika ofrivilliga flyttningar och en osäker boendesituation. Barnen som ingick i granskningen flyttade många gånger på kort tid. Vi följde ärendena under år 2015 och det framgår att familjerna flyttade minst tre gånger under året. Det fanns också ärenden där familjer flyttat upp till åtta gånger under året. Det kan handla om att familjen först placerats på vandrarhem, senare i ett av stadens egna boenden, sedan vidare till ett upphandlat boende och så vidare. Det var också vanligt att barnen flyttat flera gånger innan familjen blev tvungen att vända sig till socialkontoret för att få tak över huvudet. När familjen kommer till socialkontoret med sina resväskor är rutinen att de själva bokar in sig på ett vandrarhem eller hotell, genom en rekvisition från socialtjänsten. Om inte boendesituationen löst sig efter tio dagar kan de beviljas ytterligare tio dagar. Beroende på var det finns tillgängliga platser kan det bli ett annat boende som bokas in under den andra perioden. Därefter bokar socialtjänsten in familjen på ett boende i tre veckor för vidare handläggning av socialtjänsten om familjen inte kan lösa situationen på annat sätt. STADSREVISIONEN

23 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER 23 Granskningen visar att handläggarna försöker att se till att det blir stabila lösningar och få flyttar för barnfamiljerna, men att det i praktiken är mycket svårt. Tillgången på lediga akutboendeplatser för målgruppen vid den aktuella tidpunkten har stor betydelse. Tillgången har enligt verksamheterna förbättras i samband med att boende utan stöd upphandlats. Social resursförvaltning har också öppnat boenden utan stöd för bostadslösa barnfamiljer. Det kan dock fortfarande vara brist på akut boende för familjer i perioder och handläggarna får placera familjer på hotell eller vandrarhem genom direktupphandling. Familjerna bor länge i tillfälliga boenden Socialstyrelsens vägledning om boendelösningar för hemlösa uppmärksammar att tidsperspektivet är annorlunda för ett barn. Ett år är en relativt kort tid i en vuxen persons liv, men för ett barns liv får ett år en helt annan innebörd. Granskningen visar att den akuta placeringen som socialtjänsten gör för att familjen ska få tak över huvudet ursprungligen är tänkt att vara tillfällig i väntan på att familjen själv ska skaffa en lägenhet. Ramavtalet som tagits fram avser placeringar på cirka tre veckor. Stickprovsgranskningen visar att placeringarna i tillfälligt boende som regel pågår en längre tid, upp till ett år eller längre. De flesta familjerna i granskningen i stadsdelsnämnden Östra Göteborg har bott i olika typer av tillfälligt boende under större delen av år Det finns exempel i granskningen på barn som bott på hotell sedan december år 2014 och fortfarande gjorde så i januari år Det finns också barn som har bott i tillfälliga boenden sedan sommaren Vid årets slut hade två familjer ordnat ett andrahandskontrakt på egen hand i Östra Göteborg. En familj hade flyttat till en annan kommun. De flesta stickproven i stadsdelsnämnden Angered visar att familjerna bott en stor del av året i tillfälligt boende. Vid årets slut hade tio av familjerna från Angered löst sitt boende på egen hand genom att hyra lägenhet i andra hand eller genom att bo inneboende. En av familjerna hade fått ett förstahandskontrakt på egen hand. Två familjer hade blivit nominerade till den satsning på 250x2- lägenheter som Förvaltnings AB Framtiden har startat Kommunstyrelsen gav år 2014 Förvaltnings AB Framtiden i uppdrag att avsätta 500 lägenheter under en tvåårsperiod. Hälften av lägenheterna förmedlas via fastighetskontoret till bostadslösa familjer som stadsdelarna nominerat. Hälften av lägenheterna kan familjerna själva söka på Boplats. STADSREVISIONEN

24 24 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER Granskningen visar att det finns barn från båda stadsdelarna som har bott tillfälligt sedan födseln. Barnen har då flyttat runt mellan olika hotell, vandrarhem och andra tillfälliga boenden sedan de skrevs ut från BB. Boendemiljön Socialstyrelsens vägledning om boendelösningar för hemlösa lyfter att barnets bästa kräver stabilitet i relation till förskola, skola och kamratgrupp. Uppväxtplatsen har stor betydelse för ett barn. Det är här barnet börjar utveckla sin förståelse för omvärlden. Socialstyrelsen pekar också på att för de barn som bor i tillfälliga boenden, blir avsaknaden av ett eget hem en markering av utanförskapet, och barnet kan uppleva detta som mycket påfrestande. Granskningen visar att situationen i tillfälligt boende kan vara påfrestande för barnen. Det skiljer sig åt var de olika tillfälliga boendena ligger geografiskt i förhållande till stadsdelen som familjen kommer ifrån. I granskningen framkommer att det i vissa fall är lång väg för barnen och föräldrarna att åka varje dag för att komma till barnomsorg och skola i hemstadsdelen. Verksamhetens företrädare anger att det är vanligt att familjerna berättar att de helst vill bo kvar i Östra Göteborg eller Angered, där de ofta etablerat sig i fråga om barnomsorg, skola och socialt nätverk. De söker därmed ogärna långsiktigt boende utanför den egna stadsdelen. På hotell och vandrarhem bor familjen ofta i våningssängar i samma rum. Granskningen visar att familjerna i många fall delar kök och badrum med andra boende. Vid placering på hotell saknas möjlighet att laga egen mat för familjerna. Det framkommer också i granskningen att det kan bli trångt för familjerna i de tillfälliga boendena. Det kan därmed vara svårt för barnen att få studiero och möjlighet till avskildhet. Av de studiebesök vi gjort framgår att vissa av de tillfälliga placeringarna ligger i områden med hårt trafikerade vägar precis utanför boendet. Lekytorna i anslutning till en del av de tillfälliga boendena är begränsade. Tillfälligt boende finns också i form av jourlägenheter. De är inte alltid anpassade storleksmässigt till familjen, men verksamhetens företrädare anger att man försöker matcha så gott det går. Det framgår i både intervjuer och granskade stickprov att boendesituationen upplevs som påfrestande för barnen och föräldrarna. Vid ett av Östra Göteborgs tidigare boenden märkte handläggarna tydligt av att barnen for illa av miljön, då det bland annat blev konflikter på boendet. Det är ofta trångbott i de tillfälliga boenden, när hela familjen bor i samma rum under längre tid. Hotellmiljön kan också vara speciell, då där kan vistas personer med missbruk och psykisk ohälsa. STADSREVISIONEN

25 GÖTEBORGS STADS ARBETE MED BOSTADSLÖSA BARNFAMILJER 25 Situationen upplevs som påfrestande för familjerna då de känner ständig oro över var familjen ska ta vägen. Det framgår i intervjuerna att socialtjänsten märker att föräldrarna mår väldigt dåligt och att föräldrarnas oro då kan föras över på barnen. Det framgår vidare att det i vissa av boendena finns problem med ohyra och dålig lukt. Det rapporteras också i vissa fall om konflikter som uppstår mellan de boende. Det framkommer också att barn fått bevittna slagsmål mellan andra hotellgäster vid något tillfälle. Barnperspektiv i handläggningen Vi har även granskat hur barnperspektivet framkommer i dokumentationen i de stickprov som valts ut. Barnperspektivet slås fast i flera av de riktlinjer, lagar och målsättningar som styr nämndernas och socialtjänstens arbete. Det är exempelvis beskrivet i barnkonventionen och socialtjänstlagen samt i de riktlinjer som kommunfullmäktige beslutat ska gälla för bistånd till boende i staden. 23 Ett barnperspektiv innebär i det här sammanhanget att barns bästa beaktas och att konsekvenser av olika beslut som rör barnet analyseras. Det betyder också att barnet hörs och att åtgärder som rör barn följs upp. Det framgår i granskade ärenden att formuleringen barnperspektivet har beaktats används i beslutet att bevilja familjen tak över huvudet. Vid intervjuerna i granskningen beskrivs barnperspektivet vara att bevilja familjen tillfälligt boende för att barnen inte ska stå utan tak över huvudet. Utan barn i hushållet skulle de sökande troligtvis inte varit berättigade till bistånd enligt socialtjänstlagen i form av boende. Stickprovsgranskningen visar att rubriken barnperspektiv i de flesta fall finns med i utredningarna. Det som beskrivs är dock ofta fakta kring barnet av olika slag, exempelvis ålder eller hälsotillstånd. Det saknas som regel konsekvensanalyser utifrån barnets perspektiv, inför beslutet att bevilja boende. 23 FN:s konvention om barns rättigheter som ratificerats av Sverige anger i artikel 3.1: Vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vidtas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, administrativa myndigheter eller lagstiftande organ, ska barnets bästa komma i främsta rummet. Nationell strategi för att stärka barnets rättigheter Sverige(prop. 2009/10:232) anger att barn ska ges förutsättningar att uttrycka åsikter i frågor som rör dem samt att beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Socialtjänstlagen anger i 1 kapitlet 2 att vid åtgärder som rör barn ska barnets bästa särskilt beaktas. Vid beslut och andra åtgärder som rör vård eller behandlingsinsatser för barn ska vad som är bäst för barnet vara avgörande. Riktlinjerna för bistånd till boende som kommunfullmäktige beslutat anger att handläggaren ska beakta barnperspektivet och analysera vilka följder olika beslut får för barnet. STADSREVISIONEN