Folkhälsorapport Lunds kommun 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsorapport Lunds kommun 2005"

Transkript

1 Folkhälsorapport Lunds kommun 2005

2 Folkhälsorapport 2005 har utarbetats av: Kommunkontoret Hälsa, Trygghet, Säkerhet, Annica Dahl och Felix Ekman Foto: Informationsavdelningen Tryck: Grahns Tryckeri AB, mars

3 FOLKHÄLSORAPPORT LUNDS KOMMUN INLEDNING...5 SAMMANFATTNING...6 Resultat i korthet... 6 BAKGRUND...9 Folkhälsa och folkhälsoarbete MEDELLIVSLÄNGD SOM EN SPEGLING AV HÄLSAN...11 RISK- OCH OHÄLSODATA SOM ETT MÅTT PÅ HÄLSA...12 Ohälsotal Stadsdelsvis Dödlighet Hjärtsjukdom Diabetes, typ Lungcancer Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Skador och förgiftningar Alkoholrelaterad dödlighet Olyckor och skador Bostadsmiljö Idrottsmiljö Skolmiljö Trafikmiljö Alkoholrelaterade olyckor Aborter Sjuklighet Öppen vård Sluten vård Alkoholrelaterad sjuklighet BARN OCH UNGA...23 Tobaksrök Låg födelsevikt Amning Vaccinationer Tandhälsa Barnhälsoindex Olyckor och skador bland barn och unga Skademiljö Dödlighet i skador Alkohol, tobak och andra droger (ATAD) Aborter och sexuellt överförda sjukdomar Självrapporterad hälsa Hälsoaspekter Levnadsvanor

4 ÄLDRES HÄLSA...30 Dödlighet på grund av sjukdom Lungcancer Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Hjärtsjukdom Diabetes Skador och förgiftningar Skador på grund av olycksfall Skademiljö Självrapporterad hälsa Ekonomiska, psykosociala och fysiska riskfaktorer Levnadsvanor och livsstil BEFOLKNINGSDATA, EN SPEGLING AV HÄLSAN...36 Sammanfattande spindeldiagram Hälsa Psykisk hälsa Självskattad hälsa Stressad i vardagen Tandhälsa Långvarig sjukdom och läkemedel Levnadsvanor och livsstil Riskkonsumtion av alkohol Tobaksbruk Övervikt och fetma Fysisk aktivitet Arbetslöshet och hälsa Född i annat land än Sverige och hälsa Ekonomisk stress och hälsa BILAGA 1 STATISTIK FRÅN ÖPPEN OCH SLUTEN SJUKVÅRD. REGION SKÅNE Diagnoser BILAGA 2 REFERENSER OCH DEFINITIONER Rapporter Program Policydokument Lagar Statistik Internet Definitioner

5 Folkhälsorapport Lunds kommun 2005 Inledning Enligt intentionen i Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun sammanställs en första folkhälsorapport för Lunds kommun. Syftet är att bilda underlag för diskussion och planering vad gäller inriktning av det kommunövergripande folkhälsoarbetet under kortare och längre period. Denna folkhälsorapport redovisar levnadsvanor samt risk- och ohälsodata för att ge en tydligare bild av folkhälsan i Lunds kommun. Fram träder en bild av en kommun med generellt god folkhälsa (när jämförelser görs med länet, riket och Malmö, Helsingborg och Kristianstad). Där statistik finns på kommundelsnivå framträder skillnader. Skillnader finns också mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper och mellan arbetslösa och icke arbetslösa samt mellan de som är födda i Sverige eller ej födda i Sverige. Kommuninvånarnas hälsa påverkas till stor del av livsvillkoren i lokalsamhället. De starka sambanden mellan befolkningens sociala förhållanden, livsvillkor och hälsa är väl dokumenterade i den vetenskapliga litteraturen. Det finns ett ömsesidigt samband mellan välfärd och hälsa. En god folkhälsa är en viktig del i välfärden. En god välfärd skapar i sin tur gynnsamma förutsättningar för en god hälsa. En god folkhälsa är ett välfärdsmål för samhället och en bestämningsfaktor för den sociala och ekonomiska tillväxten. Statens Folkhälsoinstitut slår fast att En god folkhälsa är både en indikator på och förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. De initiativ som tas för att förbättra folkhälsan måste studeras över långa tidsperioder innan olika effekter av åtgärder kan utläsas. Dagens beslutsfattare måste ta hand om konsekvenserna av de beslut som fattades för flera decennier sedan. Dagens beslut innebär konsekvenser för den framtida folkhälsan. Insatser för att främja en god folkhälsa skall därför ses som en investering för framtiden, en investering som ger utdelning på flera sätt. För individen genom att år med hälsa och livskvalitet läggs till livet, för samhället genom att en befolkning som är frisk och mår bra skapar bättre förutsättningar för välstånd och bidrar till samhällets sociala och ekonomiska utveckling. Ytterst handlar folkhälsan om vilket samhälle vi skapar att leva i. Det kommunala folkhälsoarbetet utgår från den nationellt fastställda folkhälsopolitiken vars mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Folkhälsopolitiken utgår från hälsans bestämningsfaktorer det vill säga de faktorer och strukturer i samhället och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa. De fastslagna elva nationella målområdena är integrerade i Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun och arbete bedrivs inom alla elva målområden av olika aktörer och på olika nivåer. När Statens Folkhälsoinstitut sammanställde en översikt av den svenska folkhälsopolitiken 2005 listades prioriterade områden. En genomgång av dessa visar för Lunds kommun att arbete är igång inom en majoritet av de prioriterade områden som listades. 5

6 Sammanfattning Fokus i denna rapport ligger mer på levnadsvillkor och levnadsvanor än strukturella samhällsfaktorer. Till stora delar speglas folkhälsan med hjälp av statistik som beskriver risker och ohälsa. Samhälleliga faktorer och förutsättningarna för en god hälsa beskrivs mer i Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2004 där välfärdsområden viktiga för hälsan såsom sysselsättning, inkomst, utbildningsnivå och jämställdhet redovisas. För att spegla levnadsvillkor, levnadsvanor och hälsa/ohälsa har nationell, regional och lokal statistik från såväl databaser som befolkningsundersökningar sammanställts. Där det är möjligt har statistiken grupperats efter genus och geografiska områden. Vad gäller viss statistik från Region Skåne samt från Statens Folkhälsoinstituts Kommunala basfakta görs jämförelse med Malmö, Helsingborg och Kristianstad. Denna statistik går ej att få på kommundels- eller stadsdelsnivå. Statistiken i denna folkhälsorapport ger en bild av folkhälsan i Lunds kommun men visar också på områden där statistik saknas eller är bristfällig. Vidare visar sammanställningen på olika möjliga framtida fördjupningsstudier som till exempel socioekonomisk bakgrund, genus, etnicitet eller olika åldersgrupper och hälsa. Intressant vore också att kunna studera hur hälsa på lika villkor ter sig på stadsdelsnivå i kommunen. Sammanfattningsvis kan noteras att det är betydligt fler kvinnor än män som uppger att de upplever sin fysiska och psykiska hälsa som dålig. Andelen, både kvinnor och män, som upplever sin fysiska hälsa som dålig har ökat mellan 2000 och Andelen som uppger riskkonsumtion av alkohol har ökat, främst bland kvinnor och är för både män och kvinnor högre än för länet. Dödligheten i diabetes och KOL är högre i Lund än i länet. Det är fler ungdomar, både flickor och pojkar som har provat narkotika än motsvarande för riket. Skador på grund av olycksfall ökar. Skadeincidensen i trafikmiljö är högre i Lund än i länet för de som är 65 år och äldre. Personer som uppger att de lever under ekonomisk stress uppger också i större utsträckning, än de som inte upplever ekonomisk stress, en rad ohälsoproblem. Lundabor i åldersgruppen år uppger i högre utsträckning, än lundaborna totalt, att de känner sig osäkra i bostadsområdet och att de har svagt emotionellt och praktiskt stöd. Resultat i korthet Medellivslängden är längre för både kvinnor och män i Lunds kommun än i länet och riket. För kvinnor drygt 83 år, för män nästan 80 år. Ohälsotalet för både kvinnor och män är lägre i Lunds kommun än i länet och riket. Tidigare års ökning verkar ha stannat av. Ohälsotalet för kvinnor är nästan dubbelt så högt som för män. Tydliga skillnader finns mellan olika stadsdelar. Dödlighet i hjärtinfarkt minskar för både kvinnor och män. För både kvinnor och män ökar alkoholrelaterad dödlighet i Lunds kommun men är lägre än i länet. Dödlighet i lungcancer har minskat något för kvinnor men ökat för män. Dödlighet i lungcancer är högre för män i Lunds kommun än vad den är för män i länet. Dödlighet i diabetes och KOL har ökat för både kvinnor och män och är högre än motsvarande för länet. 6

7 Antal skadade på grund av olycksfall ökar i alla åldersgrupper men är generellt lägre än i länet. Största andelen olyckor totalt sett sker i bostadsmiljön. Kvinnor 75 år och äldre skadar sig i störst utsträckning på grund av olyckor, oftast fallolyckor, i bostadsmiljön. Barn och unga skadar sig på grund av olyckor i bostads-, skoloch idrottsmiljö. I trafikmiljön är det framför allt unga män mellan år och kvinnor mellan år som skadar sig. Den alkoholrelaterade sjukligheten är i stort oförändrad för män, något sjunkande för kvinnor men totalt sett lägre än i länet. Alkoholrelaterade singelolyckor med motorfordon har ökat men är också lägre än för länet. Vanligaste anledningen för både kvinnor och män mellan år, att uppsöka sjukvårdens öppenvård är på grund av infektioner i övre luftvägarna. Kvinnor, under 65 år, söker även för förstämningssyndrom, stressrelaterade besvär och urinvägsbesvär. Män, under 65 år, söker också för stressrelaterade besvär, förstämningssyndrom och diabetes. Med stigande ålder, 65 år och äldre, ökar andelen som söker för led och muskelvärk både för kvinnor och män. Andelen med stressrelaterade besvär minskar markant efter 64 års ålder men är fortfarande högre för kvinnor än för män. För kvinnor ökar andelen med högt blodtryck och för män andelen med sjukdomar i könsorgan ex besvär från prostata. Andelen vuxna som vårdas på sjukhus ökar med stigande ålder. Vanligaste diagnosen för kvinnor mellan år är tumör i bröstkörtel och ledsjukdomar. För de kvinnor och män som är 65 år och äldre dominerar hjärtsjukdomar, både ischemiska* och icke ischemiska**, sjukdomar i hjärnans kärl samt speciellt för kvinnor skador på höft och lår. Rädda Barnens barnhälsoindex visar att Lunds kommun ligger strax under gränsen för de 10 kommuner i landet med högst, det vill säga bäst, hälsoindexvärde. Vanligaste orsaken för barn att besöka öppenvården är infektioner i övre luftvägarna och i mellanörat. Vanligaste diagnosen bland barn som läggs in på sjukhus är influensa och lunginflammation. Pojkar har även vårdats på grund av tumörer i blodbildande vävnad och för skador på huvudet. Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 (2003) är högre än riksgenomsnittet. Fler pojkar än flickor dricker alkohol. Andelen som dricker sig berusad när de dricker har ökat bland både flickor och pojkar. Andelen rökare är lägre än riksgenomsnittet. Det är lika stor andel flickor som pojkar som provat narkotika. Och Lund ligger över motsvarande genomsnitt för riket. Bland elever i årskurs 8 och i gymnasiet årskurs 2 (2005) är det fler flickor än pojkar som uppger att de har olika hälsobesvär och som känner sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan. Det är fler pojkar än flickor som konsumerar alkohol och som uppger att de testat andra droger. Antalet aborter har ökat något bland 15 till 19 åringarna i kommunen under Region Skånes befolkningsenkät 2000 och 2004 visar att andelen lundabor som uppger att de upplever sin hälsa som dålig har ökat mellan 2000 och Totalt uppger fler kvinnor * Med ischemisk hjärtsjukdom menas hjärtsjukdom orsakad av otillräcklig blodtillförsel till hjärtmuskeln till exempel hjärtinfarkt och kärlkramp. ** Med icke ischemisk hjärtsjukdom menas hjärtsjukdom som orsakas av till exempel hjärtsvikt, infektion i hjärtats vävnader eller på grund av klaffel. 7

8 än män att de har en dålig fysisk hälsa. Det är också fler kvinnor än män som uppger sin psykiska hälsa som dålig och Lund ligger över genomsnittet för länet. Fler kvinnor än män känner sig stressade i sin vardag och för kvinnor i Lund är genomsnittet högre än i länet. Samma förhållande gäller för besvär med karies. Andelen med psykisk ohälsa, stress och besvär med karies är högst i åldrarna år. Lunds kommun ligger klart över genomsnittet för länet vad gäller riskkonsumtion av alkohol. Andelen med riskkonsumtion har ökat mellan 2000 och Ökningen är störst bland kvinnorna. Högsta andelen med riskkonsumtion finns i åldersgruppen år. Andelen rökare är lägre än genomsnittet för länet och har sjunkit mellan 2000 och Åldersgruppen år har den högsta andelen rökare. Totalt minskar andelen överviktiga och är lägre än genomsnittet för länet. Andelen med övervikt ökar med stigande ålder. Detsamma gäller för fysiskt inaktiva. Personer som uppger att de är arbetslösa anger i högre utsträckning, än de som inte är arbetslösa, sin fysiska och psykiska hälsa som dålig. De uppger också i högre utsträckning övervikt, låg fysisk aktivitet, daglig rökning, riskkonsumtion av alkohol (framför allt män) och besvär med karies (framför allt kvinnor). Personer som inte är födda i Sverige anger i högre utsträckning än de som är födda i Sverige att de upplever sin hälsa som dålig, framför allt den psykiska hälsan. Detsamma gäller för övervikt, låg fysisk aktivitet, daglig rökning (framför allt män), besvär med karies och stress i vardagen (framför allt kvinnor). Av de som upplever ekonomisk stress är andelen som upplever sin fysiska och psykiska hälsa som dålig markant större än motsvarande för de som inte upplever ekonomisk stress. Det är en högre andel av de som är födda i annat land än Sverige och de som är arbetslösa som upplever ekonomisk stress. Dödlighet i sjukdom ökar med stigande ålder. Lunds kommun ligger över länsgenomsnittet för dödlighet bland de som är 65 år och äldre när det gäller KOL och diabetes. Dödlighet, bland kvinnor 65 år och äldre, på grund av skador och förgiftning har ökat och är också högre än för länet. Skadeincidensen i trafikmiljö är högre i Lund än i länet för åldersgruppen 65 år och äldre. Skador på grund av olycka i bostadsmiljö ökar för åldersgruppen 75 år och äldre och är dubbelt så hög för kvinnor som för män. I Region Skånes befolkningsenkät 2004 uppger en större andel av lundaborna i åldersgruppen år att de känner sig osäkra i det egna bostadsområdet, har svagt emotionellt och praktiskt stöd samt ett lågt socialt deltagande jämfört med Lund totalt. Det är en större andel med övervikt och fetma i åldersgruppen jämfört med kommungenomsnittet, det är också en högre andel som har en låg fysisk aktivitet i denna åldersgrupp. 8

9 Bakgrund I regeringsformens 1 kapitel 2 tas utgångspunkten för all offentlig verksamhet upp. Alla människors lika värden skall respekteras och; Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet I den av riksdagen tagna propositionen 2002/03:35 Mål för folkhälsan fastslås ett nationellt folkhälsomål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen. Detta ska vägleda folkhälsoarbetet på alla nivåer i det svenska samhället. Målet med kommunens folkhälsoarbete är att finna strategier att verka för det nationellt fastslagna folkhälsomålet och utveckla ett långsiktigt hållbart lokalsamhälle med god livsmiljö i vilken jämlika förutsättningar för en god hälsa främjas. Kommunala verksamheter ska utifrån kunskap om hälsans bestämningsfaktorer verka för: Stödjande miljöer och säkra och trygga uppväxtvillkor God fysisk miljö, god arbetsmiljö och trygg och säker kommun Hälsofrämjande levnadsvanor (ur Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun) Hälsa En god hälsa är en viktig resurs för den enskilda människan att förverkliga sina mål i livet. Hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom utan beror även på den egna känslan av sammanhang, meningsfullhet och att livet är hanterbart. Hälsa innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Natur Hälsans bestämningsfaktorer är samhällsförhållanden, livsvillkor och levnadsvanor som påverkar människors hälsa och som det går att påverka genom politiska beslut och på individnivå. Folkhälsoarbetet bör inriktas på dessa grundläggande förutsättningar och faktorer. Arbetet med att påverka människors beteende går hand i hand med arbetet att skapa goda förutsättningar för hälsosamma val. 9

10 Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa är ett uttryck för det allmänna hälsotillståndet i en befolkning och tar hänsyn till både nivå och fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar därför både om att hälsan bör vara så bra som möjligt och så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsan påverkas av strukturer i samhället och av levnadsvanor i befolkningen. Elva nationella målområden med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Den nationella folkhälsopolitiken utgår från elva målområden för att förverkliga det övergripande folkhälsomålet. I dessa målområden ingår de flesta av hälsans bestämningsfaktorer som på olika sätt har betydelse för folkhälsan. De första sex målområdena handlar om strukturella faktorer, förhållanden i samhället och omgivningen som det går att fatta politiska beslut om på olika nivåer. De fem sista målområdena rör mer individuella levnadsvanor men som strukturer i samhället påverkar förutsättningarna för. Folkhälsoarbete utgår från detta breda hälsoperspektiv och är ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Det innebär både att skapa för hälsan gynnsamma förutsättningar och miljöer och att förmedla kunskap och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor och hälsa. Folkhälsoarbete innefattar därför hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning. Fokus i det kommunala folkhälsoarbetet ligger dock på insatser riktade mot samhällsstrukturer och levnadsförhållanden som kan påverka befolkningens levnadsvanor. En hälsoinriktad kommunalpolitik som främjar gynnsamma och jämlika förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen är en förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Den statistik som valts för att beskriva folkhälsoläget i Lunds kommun gör inte anspråk på att vara heltäckande. När det gäller statistik för folkhälsoproblem och folksjukdomar är ofta statistik på kommunnivå begränsad. Ännu svårare är att få fram sådan statistik på kommundeleller stadsdelsnivå. Den statistik som finns med i denna folkhälsorapport finns med på grund av att den varit tillgänglig via olika databaser samt genom Lunds kommuns utökade deltagande i Region Skånes befolkningsenkät. 10

11 Medellivslängd som en spegling av hälsan Vi lever allt längre men frågan är om vi får fler år med god hälsa eller om vi lever längre med olika grad av ohälsa. Medellivslängden är ett sätt att mäta den generella hälsan i samhället. Medellivslängden är beroende av hur många barn, unga och medelålders som dör. Medellivslängd vid födelsen, efter län, kommun, kön och tid. Medelvärde för perioden. kvinnor män Lund 83,4 83,6 79,3 79,4 Malmö 81,5 81,7 76,1 76,6 Helsingborg 81,6 81, ,3 Kristianstad 82,5 82, ,3 Skåne län 82,3 82,4 77,5 77,8 Riket 82,1 82,3 77,5 77,8 Källa: Kommunala basfakta. Statens Folkhälsoinstitut Nationell och regional statistik indikerar att den generella hälsan är god. Medellivslängden för både kvinnor och män i Lunds kommun är längre än den för länet och riket samt för Malmö, Helsingborg och Kristianstad. 11

12 Risk- och ohälsodata som ett mått på hälsa Ohälsotal Ohälsotalet bär med sig information om hälsa i arbetslivet men ger också en spegling av den totala livssituationen. Ohälsotalet är beroende av hur regler för ersättning ändras eller används. Ohälsotal, ohälsodagar per person och år efter kön, ålder och tid Ålder Lund Kvinnor Män Kvinnor Män ,2 2,9 4,4 3, ,2 7,3 12,9 9, ,3 16,3 29,7 17, ,7 28,1 48, ,5 58,3 79,6 56, ,2 19,9 34,3 22,4 Länet ,7 6,9 9,1 8, ,8 10,6 20,5 13, ,3 20,5 39,9 23, ,8 35,3 65,4 41, ,4 78,9 107,8 76, ,1 31,6 53,1 35,4 Riket ,2 7 11,3 9, ,6 11,5 23,2 13, ,1 22,2 42,4 24, ,1 38,4 65,8 42, ,7 80,5 108,5 78, ,2 33,2 55,2 36,6 Källa: Kommunala basfakta. Statens Folkhälsoinstitut Ohälsotalet i Skånes kommuner enligt definitionen Lund 23,1 25,4 26,5 26,5 26,4 Malmö 35,9 39,0 41,3 41,3 40,8 Helsingborg 38,5 42,1 44,4 45,0 44,1 Kristianstad 37,6 40,8 43,0 43,7 43,0 Skåne län 35,3 38,5 40,8 41,4 41,0 Källa: Region Skånes uträkningar baserade på uppgifter från Riksförsäkrinsverket (RFV) Ohälsotalet är generellt högre för kvinnor än för män. I Lunds kommun är skillnaden mellan kvinnor och mäns ohälsotal mindre än motsvarande skillnad i länet och i riket. För både kvinnor och män ökar ohälsotalet med stigande ålder. Ohälsotalet för både kvinnor och män är lägre i Lunds kommun än i länet och riket. Även vid jämförelse med Malmö, Helsingborg och Kristianstad är ohälsotalet lägre för Lunds kommun. 12

13 Stadsdelsvis Som framgår av tabellen varierar ohälsotalet mycket mellan de olika stadsdelarna i kommunen. Lägst ohälsotal har Tuna och Järnåkra/Nilstorp. Högst ohälsotal finns på Linero, Klostergården, Gunnesbo och i Veberöd. Ohälsotalet har inte förändrats nämnvärt mellan 2004 och Tidigare års ökning av ohälsotalet verkar ha stannat av och i några stadsdelar till och med minskat. Ohälsotal och antal dagar med sjukpenning för personer år, stadsdelsvis efter kön i Lunds kommun 2004 och 2005 Stadsdel Ohälsotal Sjukpenning Ohälsotal Sjukpenning kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män Centrala staden Möllevången Norra Fäladen Tuna Östra Torn/Mårtens Fälad Linero Järnåkra/Nilstorp Klostergården Väster Värpinge Kobjer Gunnesbo Nöbbelöv Vallkärratorn/Stångby Torns glesbygd Södra Sandby Dalby Veberöd Genarp Lunds kommun, totalt Källa: Lunds kommun, Kommunkontoret, Staben 13

14 Dödlighet Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) (åldersstandardiserat) efter kön och år. Medelvärden för perioder. Totalt 15 år-w kvinnor män Lund 187,6 176,7 257,7 254 Malmö 220,5 220,1 315,2 305,8 Helsingborg 269,4 261,6 320,7 302,8 Kristianstad 259,3 271,5 344,9 336,6 Skåne län 251,8 244,7 313,4 303,4 Riket 251,4 247, ,4 Per invånare. Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Hjärtsjukdom Både risken att insjukna och dö i hjärtinfarkt har minskat över tid, för både kvinnor och män. Trenden är klart synlig i hela västvärlden. Riskfaktorer för hjärtinfarkt är bland annat stigande ålder, tobaksbruk, högt blodtryck, höga blodfetter och fysisk inaktivitet. En förklaring till att färre insjuknar kan vara ökad kunskap om just dessa riskfaktorer och förändrade levnadsvanor som minskad rökning och bättre kostvanor. En del av förklaringen till den minskade dödligheten är också att de som insjuknar nu överlever i större utsträckning än tidigare. Bättre akut omhändertagande och behandlingsmetoder inom vården har starkt bidragit till detta. När det gäller dödlighet i hjärtinfarkt så ligger Lunds kommun klart under genomsnittet för länet, riket och de tre övriga stora kommunerna i Skåne. Dödlighet i diabetes typ 2 (åldersstandardiserat) efter kön och år. Medelvärde för perioder. Totalt 15 år-w kvinnor män Lund 21,9 24, Malmö 7,8 9,6 11,2 12,3 Helsingborg 14,2 12,3 14,4 14 Kristianstad 23,6 25,5 23,4 24 Skåne län 17,8 18,1 17,7 17,9 Riket 20,2 20,5 18,4 19,2 Per invånare. Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Diabetes, typ 2 Dödlighet i diabetes innefattar här ej insulinberoende diabetes det vill säga diabetes typ 2. Den typ av diabetes som uppstår när insulinproduktionen inte längre räcker till för kroppens behov. Ärftliga faktorer spelar roll för sjukdomen men också en livsstil med fysisk inaktivitet och kostvanor som leder till övervikt. Som framgår av tabellen ligger Lunds kommun över genomsnittet för länet, riket och de tre övriga stora kommunerna i Skåne. Dödligheten i diabetes för kvinnor har ökat något över tid. 14

15 Dödlighet i lungcancer (åldersstandardiserat) efter kön och år). Medelvärde för perioder. Totalt 15 år-w kvinnor män Lund 34,8 29,1 59,9 62,2 Malmö 45,8 47,1 80,3 73,4 Helsingborg 48,6 43,9 80,4 79,6 Kristianstad 30,2 34,6 49,2 48,3 Skåne län 38,3 39,6 64,4 62,2 Riket 33,6 34,8 50,4 50,6 Per invånare. Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Lungcancer Risken att utveckla lungcancer ökar med stigande ålder. Trenden nationellt när det gäller insjuknande är minskning bland män och ökning bland kvinnor. Cirka åtta lungcancerfall av tio orsakas av rökning och ökningen av lungcancer bland kvinnor beror till stor del på de förändrade rökvanorna bland kvinnor. En annan viktig orsak till lungcancer är radon och den kombinerade risken av rökning och radon. Lungcancer är en av de cancersjukdomar som har sämst prognos. Även när det gäller dödlighet i lungcancer ses, regionalt, en minskning bland männen men motsvarande sänkning syns inte bland kvinnorna. Dödligheten i lungcancer i Lunds kommun ser lite annorlunda ut med en sänkning för kvinnor och en ökning för män. Totalt sett ligger Lunds kommun under genomsnittet för länet, riket, Malmö och Helsingborg. Dödlighet i KOL (åldersstandardiserat) efter kön och år. Medelvärde för perioder. Totalt 15 år-w kvinnor män Lund 25,3 28,3 33,2 33,9 Malmö 26,4 25,9 33,9 36,2 Helsingborg 28,8 30,6 38,5 37,6 Kristianstad 18,3 23,8 33,7 30,1 Skåne län 25,1 26,3 32,7 33,4 Riket 23,4 25,4 28,5 29,7 Per invånare. Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) KOL är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna. Så småningom förstörs de små lungblåsorna och en sämre syresättning blir följden. Andning och orken försämras. I långt framskridet stadium är dödligheten stor. Den avgjort största riskfaktorn för KOL är rökning. Dödligheten i KOL ökar för både kvinnor och män i Lunds kommun. Ökningen för kvinnor är större än den för män. Genomsnittet för död i KOL i Lunds kommun ligger över genomsnittet både för länet och riket. För kvinnor ligger genomsnittet högre i Lunds kommun än motsvarande för Malmö och Kristianstad. 15

16 Skador och förgiftningar Nationellt är skador den fjärde största dödsorsaken och den vanligaste bland personer under 45 år. Dödligheten i skador ökar generellt med stigande ålder med en kraftig ökning för kvinnor efter 75 års ålder. Dödlighet i skador och förgiftningar per invånare efter ålder och kön år år 65 år - kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män Lund 0 0 7,2 32,5 20, ,4 142,9 Malmö 2,8 2,7 10,1 38,7 28,8 79,2 142,9 174,8 Helsingborg 2 1,9 18,6 37,8 30,9 74,8 153,1 168 Kristianstad 3 5, ,3 27, ,9 165,4 Skåne län 2,6 2,5 12,9 45,2 23,4 64,8 124,2 167,4 Riket 2,5 4,2 14,7 42,3 26,4 69,1 125,2 183,6 Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut För Lunds kommun visar statistiken att under tidsperioden dog fler män under 45 år i skador än den totala dödligheten för män i diabetes och nästan lika många som dog i KOL. I Lund dör i genomsnitt fler kvinnor 65 år och äldre av skador och förgiftning än i Skåne eller Sverige som helhet. Generellt dör fler män än kvinnor på grund av skador och förgiftningar. Alkoholrelaterad dödlighet efter kön och år. Antal döda pga alkoholdiagnos per kvinnor män Lund 0,67 0,81 2,11 2,36 Malmö 1,38 1,38 5,75 6,12 Helsingborg 1,2 1,25 5, Kristianstad 0,96 0,97 3,1 3,1 Skåne län 0,96 0,92 4,15 4,36 Riket 0,88 0,88 3,61 3,63 Källa: Statens Folkhälsoinstituts alkoholstatistik. Alkoholrelaterad dödlighet Statistiken för den alkoholrelaterade dödligheten grundar sig på Socialstyrelsens alkoholindex och innehåller en rad diagnoser på underliggande och bidragande orsaker. För Lunds kommun har den alkoholrelaterade dödligheten ökat över tid för både kvinnor och män. Generellt är dödligheten högre för män än för kvinnor. Genomsnittet för Lund ligger under länet, riket och de tre övriga större kommunerna i Skåne. 16

17 Olyckor och skador Den 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) i kraft. Den nya lagen utgår från det nationella målet att ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor utifrån lokala förhållanden ska uppnås i landet. I lagen slås fast att alla kommuner ska upprätta särskilda handlingsprogram för det olycksförebyggande arbetet. I Statens Folkhälsoinstituts sammanställning över folkhälsopolitiken 2005 listas det skadeförebyggande arbetet som ett prioriterat område med specifik prioritet för bostads- och fritidsmiljö samt för gruppen äldre. Skador pga. olycksfall är den vanligaste dödsorsaken bland barn, ungdomar och yngre vuxna. Förutom det stora personliga lidande som det innebär för de drabbade och deras anhöriga, medför skadorna även stora kostnader för samhället. Generellt skadas fler män än kvinnor på grund av olyckor men om de olika miljöerna och åldersgrupperna jämförs syns en annan bild av skade- och olycksmönstret. Fördelning av antalet olycksfallsskador, Lunds kommun efter år och åldersgrupper Källa: Skador på grund av olycksfall i Skåne Social-medicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne Lund Antal skadade pga olycksfall totalt per 1000 invånare och år. Fördelat på kön, kommun och Skåne totalt, aktuell nivå 2004 samt procentuell förändring män förändring kvinnor förändring totalt förändring nivå 2004 % nivå 2004 % nivå 2004 % Lund 37,2-3,1 35,1 4,5 36,1 0,6 Malmö 54,6-0,7 44,2-4,1 49,2-2,2 Helsingborg 62, ,6-21,7 56,6-23,3 Kristianstad 67,1-8,5 51,7-6,2 59,2-7,4 Skåne län 56,3-2,9 46,1-0,2 51,1-1,7 Källa: Skador på grund av olycksfall i Skåne Social-medicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne. Karta. Medelincidens för skador pga olycksfall fördelat på kommuner i högre, medel- och lägre risk ( ). (Högre/lägre risk = 10% över/under genomsnittet) Källa: Skador på grund av olycksfall i Skåne Social-medicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne. 17

18 Olycksfallsskador per 1000 invånare (incidens) efter kön, år och skademiljö Lund kvinnor män kvinnor män kvinnor män Totalt alla miljöer 33,7 38,4 35,1 37,2 36,5 40,4 Bostadsmiljö 14,8 11,2 15,5 11,5 14,9 11,9 Idrottsmiljö 4,5 9,6 5,2 9,2 5,4 9,9 Skolmiljö ( 0-19 år) 7,4 8,5 6,8 6,6 6,7 8,3 Trafikmiljö 4,6 5,3 5,3 4,9 5,4 5,4 Fri natur 3,2 2,9 2,9 2,7 4,3 3,9 Arbetsmiljö 1,2 2,8 1,1 3,2 1,3 3,3 Nöjesmiljö 1,1 1,9 1,1 1,4 1 1,4 Självtillfogad skada 0,2 0,1 0,6 0,5 1,4 0,9 Våldsskador 0,1 0,7 0,2 0,6 0,2 0,7 Servicemiljö 0,3 0,2 0,4 0,2 0,3 0,3 Källa: Skador på grund av olycksfall i Skåne Social-medicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne Bostadsmiljön står för den största andelen skador för både män och kvinnor. Totalt sett ses en högre skadeincidens bland män jämfört med kvinnor. När det gäller skador i bostadsmiljö och fri natur är fördelningen den omvända. I bostadsmiljön är det framförallt barn och äldre som skadar sig. Bland barnen är det fler pojkar än flickor och bland de äldre fler kvinnor än män som råkar ut för olycksfallsskador. I idrottsmiljö skadar sig framförallt barn och unga. Bland barnen är det i stort sett lika många flickor som pojkar som skadar sig men längre upp bland äldre ungdomar och unga vuxna är det framför allt männen som skadar sig. Bostadsmiljö Idrottsmiljö Skadeincidens bostadsmiljö efter kön, ålder och år kvinnor män Lund ,4 12,8 10,8 13,8 12,7 16, ,1 7,1 8,0 10,8 9,9 9, ,1 8,1 6,2 7,8 8,2 8, ,8 11,0 11,1 9,0 9,5 9, ,4 17,5 15,7 11,0 14,8 14, ,2 73,7 76,1 37,3 39,5 37,2 Totalt 14,8 15,5 14,9 11,2 11,5 11,9 Skåne 23,9 23,7 25,1 22,1 21,9 23,1 Källa: Skador på grund av olycksfall i Skåne Socialmedicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne Skadeincidens idrottsmiljö efter kön, ålder och år kvinnor män Lund ,9 10,6 12,0 11,4 11,6 11, ,6 11,2 10,9 22,1 21,6 22, ,5 3,5 4,4 9,1 9,0 10, ,0 1,9 1,1 3,2 2,2 2, ,6 0,9 1,2 1,8 0,7 0,7 75-0,9 1,2 0,5 0,9 0,4 0,0 Totalt 4,5 5,2 5,4 9,6 9,2 9,9 Skåne 4,7 5,0 5,4 10,1 10,1 10,4 Källa: Skador på grund av olycksfall i Skåne Socialmedicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne 18

19 Skadeincidens skolmiljö efter kön, ålder och år kvinnor män Lund ,6 2,4 4,3 2,7 2,6 2, ,9 9,4 6,4 10,5 8,6 10, ,1 11,1 12,4 16,0 10,8 15, ,1 4,0 3,5 3,6 4,2 4,7 Totalt 7,4 6,8 6,7 8,5 6,6 8,3 Skåne 9,9 10,6 9,8 14,0 12,9 13,2 Källa: Skador på grund av olycksfall i Skåne Socialmedicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne Skolmiljö Skador i skolmiljö redovisas med en annorlunda åldersindelning. Bland de små barnen är det fler flickor än pojkar som skadar sig. Störst andel skador ses mellan 5-14 år och det är fler pojkar än flickor som råkar ut för olycksfallsskador. Skadeincidens trafikmiljö efter kön, ålder och år kvinnor män Lund ,0 2,9 1,2 3,1 1,8 3, ,9 6,4 7,3 8,6 7,2 8, ,9 5,1 4,6 5,3 5,5 5, ,3 6,1 6,0 5,0 4,4 4, ,2 5,2 9,6 2,6 5,8 6,6 75-5,9 5,4 7,0 5,1 5,0 5,4 Totalt 4,6 5,3 5,4 5,3 4,9 5,4 Skåne 7,2 7,2 7,5 8,0 7,6 7,9 Källa: Skador på grund av olycksfall i Skåne Socialmedicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne Trafikmiljö Som väntat är det en högre andel unga vuxna som skadar sig i trafikmiljön, fler män än kvinnor. Men den stora andelen skador i trafiken återfinns bland de äldre kvinnorna. Alkoholrelaterade olyckor med personskada, efter kommun och år. Antal nattliga singelolyckor med motorfordon per inv Lund 0,3 0,3 0,98 Malmö 0,69 0,9 1,11 Helsingborg 0,76 1 1,31 Kristianstad 0,54 1,33 1,45 Skåne län 0,9 1,04 1,41 Riket totalt 0,96 1,22 1,42 Källa: Statens Folkhälsoinstituts alkoholstatistik. Alkoholrelaterade olyckor Trots en väl dokumenterad hög riskkonsumtion av alkohol bland kommuninvånarna ligger genomsnittet för Lunds kommun, när det gäller alkoholrelaterade singelolyckor i trafiken, under motsvarande för länet, riket och de tre övriga stora kommunerna i Skåne. 19

20 Aborter Aborter efter ålder och tid (per 1000 kvinnor) Medelvärde för perioder år Lund 17,8 18,4 17,2 16,7 12,4 11,3 Malmö 24,5 32,2 33,2 31,3 18,2 17,9 Helsingborg 21 20,3 28,6 25,5 14,4 13,8 Kristianstad 14 21,3 20,3 21,9 13,4 13,2 Skåne län 16,8 22,2 23,8 24,4 13,5 13,4 Riket 18 23, ,1 14,2 14,2 Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Antal aborter och födslar samvarierar det vill säga de ökar eller minskar under samma tidsperiod. Sedan den nu gällande abortlagen trädde i kraft 1975 har antalet aborter i riket legat ganska konstant mellan aborter per 1000 kvinnor i ålder år. Aborter i åldersgruppen år har sedan 1995 ökat för att nu vara på ungefär samma nivå som Studier som har gjorts visar att det är främst sexualvanor och relationsmönster som påverkar risken för oönskade graviditeter. Användning och tillgång till säkra preventivmedel spelar också roll. I Lunds kommun är antalet aborter, i alla tre åldersgrupperna, lägre än den för länet och riket under åren Sjuklighet Ett annat sätt att mäta hälsa/ohälsa på, för att få en bild av hälsoläget, är att se vilka sjukdomar eller besvär som lundaborna söker vård för. Genom statistik från Region Skåne över de vanligaste diagnoserna inom öppen och sluten vård framgår att bland de absolut vanligaste orsakerna till besök är symtom av olika slag där diagnos inte blivit ställd. Av de diagnostiserade sjukdomar som lundaborna söker vård för ser mönstret olika ut inom öppen och sluten vård men även för vilka sjukdomar som kvinnor respektive män vårdas. Sjukdomsbilden ser även olika ut för olika åldersgrupper. Generellt är det en något större andel kvinnor än män som kontaktar sjukvården detsamma gäller för vård på grund av symtom utan diagnos. Vanligaste diagnoser inom öppna vården. Per 1000 kvinnor 0 -w år i Lunds kommun och Skåne län Kvinnor Lund Skåne Akuta infektioner i de övre luftvägarna Förstämningssyndrom, ex depression Ledsjukdomar, ex reumatiska sjkd, artros Sjukdomar i urinorganen, ex urinvägsinfektion Sjukdomar i mjukvävnader såsom muskler Neurotiska, stressrelaterade sjukdomar ex ångest, fobier Ryggsjukdomar, ex värk Sjukdomar i mellanörat, ex öroninflammation Hypertonisjukdomar, ex högt blodtryck Källa: Region Skåne och Lunds kommun, Kommunkontoret, Staben Öppen vård För både kvinnor och män som sökt till den öppna vården är den vanligaste diagnosen akuta infektioner i de övre luftvägarna. Det är framförallt barn och unga som står för den största andelen liksom för sjukdomar i mellanörat. Bekymmersamt är att det i Lunds kommun är en större andel med diagnosen förstämningssyndrom i åldersgrupperna år och år jämfört med Skåne. Sjukdomar i leder och muskler ökar med stigande ålder liksom hypertonisjukdomar. Stressrelaterade sjukdomar minskar med stigande ålder. 20

21 Vanligaste diagnoser inom öppna vården. Per 1000 män 0 -w år i Lunds kommun och Skåne län Män Lund Skåne Akuta infektioner i de övre luftvägarna Sjukdomar i mellanörat, ex öroninflammation Ledsjukdomar, ex reumatiska sjkd, artros Diabetes Sjukdomar i mjukvävnader såsom muskler Förstämningssyndrom, ex depression Ryggsjukdomar, ex värk Sjukdomar i könsorgan ex prostataförstoring Andra sjukdomar i övre luftvägar Källa: Region Skåne och Lunds kommun, Kommunkontoret, Staben Andelen män i Lunds kommun med diabetes, i åldrarna 45 år och uppåt, är större än motsvarande andel för Skåne. Detsamma gäller för diagnosgruppen förstämningssyndrom i åldergruppen år. Sluten vård Den vanligaste orsaken för kvinnor att vårdas på sjukhus är på grund av förlossning. Då detta inte kan klassas som sjukdom redovisas inte förlossningar i denna tabell. Vanligaste diagnoser inom slutna vården. Per 1000 kvinnor 0 -w år i Lunds kommun och Skåne län Kvinnor Lund Skåne Ej ischemisk hjärtsjukdom ex klaffel, inflammationer 6 9 Malign tumör i bröstkörtel 5 6 Ledsjukdomar 4 6 Ischemisk hjärtsjukdom ex infarkt, kärlkramp 4 5 Sjukdomar i gallblåsa, gallvägar och bukspottskörtel 3 4 Sjukdomar i hjärnans kärl ex hjärninfarkt, hjärnblödning 3 4 Skador på höft och lår 3 4 Källa: Region Skåne och Lunds kommun, Kommunkontoret, Staben För samtliga diagnoser gäller en ökad andel med stigande ålder. Speciellt markant är detta för diagnosen skador på höft och lår där kvinnor över 75 år står för den största andelen, med en markant ökning för åldergruppen 85 år och äldre. Olika typer av hjärtsjukdomar ökar också markant i åldergruppen 65 år och äldre. I åldersgrupperna år samt år ses en större andel med diagnosen malign tumör i bröstkörtel i Lunds kommun jämfört med i Skåne. 21

22 Vanligaste diagnoser inom slutna vården. Per 1000 män 0 -w år i Lunds kommun och Skåne län Män Lund Skåne Ej ischemisk hjärtsjukdom ex klaffel, inflammationer 6 11 Ischemisk hjärtsjukdom ex infarkt, kärlkramp 6 10 Sjukdomar i hjärnans kärl ex hjärninfarkt, hjärnblödning 3 6 Influensa och lunginflammation 3 5 Ledsjukdomar 2 5 Maligna tumörer i könsorgan ex prostatacancer 2 4 Psykiska störningar och beteendestörningar ex pga alkohol, droger 2 4 Källa: Region Skåne och Lunds kommun, Kommunkontoret, Staben När det gäller hjärtsjukdomar både ischemiska och icke ischemiska så är det i åldersgruppen 75 år och äldre som den största andelen återfinns. Detsamma gäller för sjukdomar i hjärnans kärl och maligna tumörer i manliga könsorgan. Andelen män 75 år och äldre i Lund som vårdas för dessa diagnoser är större än motsvarande andel i Skåne. Alkoholrelaterad sjuklighet Lunds kommun kännetecknas av en hög andel med riskkonsumtion av alkohol framför allt bland de unga vuxna. Likaså finns en tillåtande attityd till alkohol. ATAD Prevention Center* (Alkohol, Tobak och Andra Droger) beskriver i nulägesrapport Läget i Lunds kommun 2005 Lunds kommun som en kommun där man dricker betydligt mer alkohol och på ett skadligare sätt än i riket. Av den alkoholrelaterade sjukligheten är alkoholförgiftning en mer direkt spegling av alkoholvanorna men som framgår av tabellen ligger Lund under motsvarande siffror för riket, länet och de tre övriga större städerna i Skåne. Detsamma gäller för alkoholrelaterad sjuklighet i form av leversjukdom som mer är en spegling av alkoholvanor under en längre tid.. Alkoholrelaterad sjuklighet efter kön och år. Antal vårdade för alkoholförgiftning per invånare. kvinnor män Lund 2,58 2,44 7,2 7,44 Malmö 3,62 3,81 7,42 8,36 Helsingborg 5,12 5,03 11,29 10,43 Kristianstad 5,89 6,34 8,86 8,96 Skåne län 4,15 4,22 8,75 9,2 Riket totalt 6,85 7,07 14,28 14,57 Källa: Statens Folkhälsoinstituts alkoholstatistik. Alkoholrelaterad sjuklighet efter kön och år. Antal vårdade för leversjukdom per kvinnor män Lund 1,32 1,21 2,8 2,85 Malmö 2,53 2,48 5,54 5,55 Helsingborg 2,66 2,79 4,88 5,17 Kristianstad 2,05 2,2 3,32 3,72 Skåne län 1,85 1,92 4,15 4,3 Riket totalt 1,72 1,79 3,62 3,73 Källa: Statens Folkhälsoinstituts alkoholstatistik. * ATAD Prevention Center är en del av Lunds kommun och sorterar under Kultur- och Fritidsförvaltningen. 22

23 Barn och unga Våra grundläggande värderingar, levnadsvanor, utbildningsnivå och andra förutsättningar för ett gott liv skapas under den tid vi är barn och unga. Hälsokonsekvensen av insatser eller brist på insatser märks först långt senare i livet. Barn och ungas levnadsvillkor är till stor del beroende av de vuxnas livsvillkor. Statistik från Statens Folkhälsoinstituts databas, Kommunala basfakta, ger en positiv bild för Lunds kommun jämfört med länet, riket och de tre övriga stora kommunerna i Skåne. Tobaksrök Rökande blivande mödrar. Andel (%) av gravida vid inskrivning till mödravårdscentral Lund 6,7 Malmö 13,2 Helsingborg 13,7 Kristianstad 12,4 Skåne län 13,4 Riket 11,2 Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Rökande spädbarnsföräldrar efter barnets ålder, person i hushållet och barnets födelseår Barn 1-4 veckors ålder Mamma Pappa Någon i hushållet Lund 4,1 5,2 10,1 7,9 12,3 11 Malmö 10,5 9,2 24,2 22,8 28,4 26,6 Helsingborg 12,1 9,7 19,3 17,7 23,4 21,6 Kristianstad 8,4 8,1 14,8 16,3 18,2 20,8 Skåne län 10,5 9, , ,8 Riket 7,9 6,9 13,4 12, ,3 Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Enligt uppgifter från mödravården sjunker antalet rökande blivande mödrar i Lunds kommun. Låg födelsevikt Amning Barn med låg födelsevikt (mindre än 2500g) per 1000 födda barn, efter kommun och tid. Medelvärde för perioden Lund 43,6 37,6 Malmö 42,2 35 Helsingborg 47 43,4 Kristianstad 29,7 36,8 Skåne län 42,6 38,6 Riket 42,8 39,2 Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Andel barn som ammats helt eller delvis vid 6 månaders ålder Lund 74,6 78,6 Malmö 66,4 66,8 Helsingborg 69,4 69,5 Kristianstad 61,7 64,6 Skåne län 66,4 67,7 Riket 72,2 72,4 Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Andelen barn som föds med en födelsevikt under 2500 g har minskat över tid och är lägre i Lund än i länet, riket, och Helsingborg. Risken att barn ska födas med låg födelsevikt är högre i socialt utsatta områden. Andelen barn som ammas helt eller delvis vid 6 månaders ålder har ökat. 23

24 Barnvaccinationer efter tid och sjukdom i januari 2005 bland barn födda 2002 stelkramp kikhosta MPR* Lund 99 98,9 93,7 Malmö 98,8 98,8 94,5 Helsingborg 98,7 98,7 95,2 Kristianstad 98,7 98,7 96,3 Skåne län 98,9 98,8 94,5 Riket 98,7 98,6 94,5 Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut *MPR står för mässling, påssjuka och röda hund Vaccinationer Vaccinationstäckningen är hög i Lunds kommun. När det gäller vaccinering mot mässling, påssjuka och röda hund är andelen vaccinerade barn lägre i Lund än i länet, riket och de tre övriga större kommunerna i Skåne Tandvårdens ohälsotal 2004 avseende karies hos barn och ungdom 3-19 år efter patientens boendekommun Lagade tänder (DT) Antal patienter Ohälsotal Lund ,32 Malmö ,53 Helsingborg ,45 Kristianstad ,49 Skåne län ,43 Källa: Region Skåne, EPI 2003 Tandhälsa Tandhälsan har allt mer kommit att spegla det socioekonomiska läget. Nationella studier visar att tandhälsan hos barn i socioekonomiskt svaga grupper blir allt sämre. Statistik på kommunnivå visar att tandhälsan i Lunds kommun bland barn och unga är bättre jämfört med länet och de tre övriga stora kommunerna i Skåne. I Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2004 där tandhälsa redovisades på stadsdelsnivå syntes tydliga skillnader mellan olika stadsdelar. Stadsdelar med sämst tillgång på välfärdsfaktorer hade också en sämre tandhälsa bland barn och unga än de stadsdelar med bättre tillgång på välfärdsfaktorer. Totala antalet kariesskadade tänder per 19 årig patient, år 2004 Kariesskadade tänder (DFT) Patienter (19 år) DFT/Patient (19år)* Lund ,07 Malmö ,60 Helsingborg ,68 Kristianstad ,71 Skåne län ,51 Källa: Region Skåne, EPI

25 Barnhälsoindex Rädda Barnens hälsoindex är en sammanställning av indikatorer som speglar viktiga områden för barns och ungas hälsa. Enskilda indikatorer och barnhälsoindex för 1990-perioden (5 indikatorer) Där 100 är det högsta värdet och 0 det lägsta. Skadade av yttre orsaker Utsatta för tobak i fosterlivet Låg födelsevikt. (under 2500g) Barn som ammas helt eller delvis vid 4 månader Vaccinering Tonårs aborter Kommun Index Lund 91,2 83,2 95,7-92,5 98,3 92,2 Malmö 87,9 69,1 94,0-91,7 97,2 88,0 Helsingborg 87,6 70,2 95,1-92,6 97,9 88,7 Kristianstad 86,1 74,6 95,3-96,2 98,5 90,1 Källa: Rädda Barnens Barnhälsoindex från Barns hälsa i Sveriges kommuner 2004 Bland de tio kommuner i Sverige med högst indexvärde varierar värdet mellan 94,4 och 92,5. Bland de tio kommuner med lägst indexvärde varierar värdet mellan 86,5 och 88,0. Enskilda indikatorer och barnhälsoindex för 2000-perioden (6 indikatorer) Där 100 är det högsta värdet och 0 det lägsta. Skadade av yttre orsaker Utsatta för tobak i fosterlivet Låg födelsevikt. (under 2500g) Barn som ammas helt eller delvis vid 4 månader Vaccinering Tonårs aborter Kommun Index Lund , ,8 92,5 98,5 90,6 Malmö 88,5 84,8 95,3 63,3 95,7 97,7 87,5 Helsingborg 90,2 85,2 94,9 68,5 95, ,7 Kristianstad 87,8 86, ,8 98,1 98,5 88,4 Källa: Rädda Barnens Barnhälsoindex från Barns hälsa i Sveriges kommuner 2004 Bland de tio kommuner i Sverige med högst indexvärde varierar värdet mellan 93,0 och 91,7. Bland de tio kommuner med lägst indexvärde varierar värdet mellan 83,5 och 85,6. De indikatorer som används är; barn skadade på grund av yttre orsaker och vårdats på sjukhus finns med som spegling av en allvarliga händelser som kan förebyggas genom bland annat samhälleliga åtgärder barns exponering för tobak i fosterlivet är ett allvarligt hälsohot. Allt mer kunskap samlas om tobaksrökens skadliga effekter på omogna och växande organismer barn med låg födelsevikt finns med då låg födelsevikt kan vara kopplat till pressade socioekonomiska familjeförhållanden och ökar också risken för framtida medicinska komplikationer barn som ammas. Amning innebär en positiv faktor för hälsa och välmående vaccinationstäckning hos barn. Vaccination är det mest använda och mest kostnadseffektiva metoderna att förebygga sjukdom. Vaccinationstäckning beskriver hur väl infektionsskyddet är i den aktuella barnpopulationen tonårsaborter är ett tecken på effektiviteten av förebyggande insatser framförallt i skola och på ungdomsmottagningar Ett hälsoindex har skapats genom att resultatet för varje indikator läggs ihop och divideras med sex. Målet att nå är 100 det vill säga inga barn har vårdats på sjukhus för skador eller samtliga barn ammas helt eller delvis vid 4 månaders ålder. Räknesättet innebär att indexvärden mellan 0 och 100 kan erhållas. De enskilda indikatorerna har inte vägts utan tillmäts samma vikt. Som framgår av tabellerna så ligger Lunds kommun på ett högre indexvärde än de övriga tre större kommunerna i Skåne. Det är endast för indikatorn vaccinering som Lund har ett lägre indexvärde än de övriga tre under 2000-perioden. 25

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Inledning och resultat i korthet Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel,

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version) Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2008 MUNKEDAL Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2007 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 5 028 90-94 5 228 776 735 90-94 770 563 4 619 006 90-94

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen

Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Faktablad 2010 vår SKELLEFTEÅ Bakgrundsfakta om invånarna och kommunen Folkmängd 31 december 2009 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 805 90-94 35 965 128 743 90-94 129 805 4 691 668

Läs mer

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24

21 601 1 055 390 90-94 1 036 083 4 756 021 90-94 4 726 834 80-84 80-84 70-74 70-74 60-64 50-54 60-64 50-54 50-54 40-44 40-44 40-44 30-34 30-34 20-24 Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 727 9-94 21 61 1 55 39 9-94 1 36 83 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program 1(5) Kommunledningskontoret Antagen av Kommunfullmäktige Diarienummer Folkhälsopolitiskt program 2 Folkhälsa Att ha en god hälsa är ett av de viktigaste värdena i livet. Befolkningens välfärd är en betydelsefull

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Tillsammans för en god och jämlik hälsa

Tillsammans för en god och jämlik hälsa Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Tillsammans för en god och jämlik hälsa Hälsa brukar för den enskilda människan vara en av de mest värdefulla sakerna i livet. Det finns ett nära samband

Läs mer

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan 2014-2019 Varför har vi en folkhälsoplan? Att människor mår bra är centralt för att samhället ska fungera både socialt och ekonomiskt. Därför är folkhälsoarbete

Läs mer

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

12 852 136 912 90-94 136 903 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 965 9-94 12 852 136 912 9-94 136 93 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Delaktighet och inflytande i samhället

Delaktighet och inflytande i samhället Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 844 9-94 16 99 88 48 9-94 86 676 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

38 172 122 513 90-94 126 923 4 830 507 90-94 4 814 357 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 213 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 211 9-94 38 172 122 513 9-94 126 923 4 83 57 9-94 4 814 357 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24

Läs mer

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4

17 683 801 494 90-94 798 953 4 789 988 90-94 4 765 905 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44 30-34 20-24 10-14 0-4 Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 212 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 54 9-94 17 683 81 494 9-94 798 953 4 789 988 9-94 4 765 95 8-84 7-74 6-64 5-54 4-44 3-34 2-24 1-14

Läs mer

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge

Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Norrbottningar är också människor, men inte lika länge Livsmedelsstrategimöte nr 1 den 14 oktober 2015 Annika Nordstrand chef, Folkhälsocentrum Utvecklingsavdelningen Landstingsdirektörens stab En livsmedelsstrategi

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Kommunkontoret 4 Kartläggningens olika delar A. Inledning och resultat i korthet B. Resultatdel, välfärd C. Resultatdel, folkhälsa D. Jämförande matriser

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Jämförande matriser välfärdsfaktorer, referenser och förklaringar Kommunkontoret Innehåll Jämförande matriser, välfärdsfaktorer i urval på stadsdelsnivå

Läs mer

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun

Policy för Folkhälsoarbete. i Lunds kommun Policy för Folkhälsoarbete i Lunds kommun Reviderad med anledning av den av riksdagen tagna propositionen 2007/08:110 En förnyad folkhälsopolitik samt på grund av kommunala beslut. Antagen av kommunstyrelsens

Läs mer

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län

Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Ann-Sofie Lagercrantz 2013-11-06 KS 2013/0267 50163 Kommunfullmäktige Folkhälsopolitisk plan för Kalmar län 2013-2016 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår

Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår Andel (procent) som för det mesta mår ganska eller mycket bra, elever i Norrbotten, Jämtland och Västernorrland, läsår 27-28 Flickor Pojkar Norrbotten Jämtland Västernorrland Norrbotten Jämtland Västernorrland

Läs mer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Ockelbo: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer

Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Nordanstig: Hälsoläge och bestämningsfaktorer Denna beskrivning av hälsoläget och bestämningsfaktorer för hälsan baseras på ett flertal registeroch enkätuppgifter. Beskrivningen uppdateras årligen av Samhällsmedicin,

Läs mer

Lid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 23 812 90-94 22 490 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Folkhälsoplan Essunga kommun 2015 Dokumenttyp Plan Fastställd 2014-11-24 av kommunfullmäktige Detta dokument gäller för Samtliga nämnder Giltighetstid 2015 Dokumentansvarig Folkhälsoplanerare Dnr 2014.000145

Läs mer

Hä Bakgrundsfakta Folkmängd 31 december 211 Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 17 344 9-94 17 5 796 624 9-94 793 98 4 756 21 9-94 4 726 834 8-84 8-84 8-84 7-74 7-74 7-74 6-64 6-64 6-64

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 14 180 90-94 14 682 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Fa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 519 90-94 6 767 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 49 804 90-94 49 073 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Pa Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 424 90-94 18 553 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Da Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 576 90-94 15 845 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tre Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 21 649 90-94 21 710 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Jä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 36 098 90-94 36 331 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Ny Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 610 90-94 13 890 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 35 616 90-94 36 415 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sk Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 353 90-94 9 358 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Tid Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 266 90-94 6 403 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

En Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 753 90-94 21 140 177 483 90-94 176 681 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ha Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 801 90-94 48 151 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 3 757 90-94 3 650 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Bro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 172 90-94 6 341 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 814 90-94 16 032 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2014 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 446 90-94 6 611 117 265 90-94 118 333 4 875 115 90-94 4 872 240 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 468 339 90-94 455 177 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Lill Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 6 346 90-94 6 832 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ör Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 73 162 90-94 71 038 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

No Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 29 150 90-94 29 519 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Tro Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 28 440 90-94 28 652 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 16 911 90-94 16 995 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ma Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 163 619 90-94 158 955 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

La Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 029 90-94 21 932 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 75 516 90-94 77 450 221 348 90-94 224 313 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lin Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 621 90-94 11 941 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 20 336 90-94 20 771 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 72 786 90-94 72 432 131 710 90-94 132 566 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Va Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 30 534 90-94 30 496 157 523 90-94 157 261 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Vä Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 014 90-94 18 035 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 776 90-94 13 009 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 815 90-94 9 968 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

So Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 1 177 90-94 1 339 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 948 90-94 47 254 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Sö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 8 491 90-94 8 669 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Le Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 7 637 90-94 7 689 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ös Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 260 90-94 29 806 63 191 90-94 64 185 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 45 332 90-94 43 913 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015

Invånare efter födelseland 2015 Familjer efter antal barn < 18 år 2015 Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 31 964 90-94 33 416 76 780 90-94 79 473 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 33 231 90-94 32 473 118 074 90-94 119 605 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ka Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 15 188 90-94 15 095 145 593 90-94 145 419 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 4 447 90-94 4 498 137 654 90-94 138 250 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

He Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 69 916 90-94 67 993 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hö Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 12 969 90-94 12 641 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Es Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 51 093 90-94 50 972 141 883 90-94 141 829 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Mo Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 9 968 90-94 10 133 139 317 90-94 141 711 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ali Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 19 913 90-94 19 689 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ve Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 13 191 90-94 13 682 172 834 90-94 175 003 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 22 958 90-94 23 152 1 120 812 90-94 1 110 627 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54

Läs mer

Su Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 48 845 90-94 48 788 121 243 90-94 122 654 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 37 512 90-94 38 576 122 298 90-94 127 435 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Lu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 58 748 90-94 58 086 655 350 90-94 648 277 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Hu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 18 529 90-94 18 446 140 281 90-94 141 534 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Gu Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 564 90-94 2 665 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Sto Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 2 931 90-94 3 012 130 448 90-94 132 930 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Ulr Bakgrundsfakta % Folkmängd 31 december 2015 Riket Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män Kvinnor Ålder Män 11 592 90-94 11 902 823 020 90-94 825 662 4 920 051 90-94 4 930 966 80-84 70-74 60-64 50-54 40-44

Läs mer

Folkhälsoplan Åstorps kommun

Folkhälsoplan Åstorps kommun Folkhälsoplan Åstorps kommun www.astorp.se Folkhälsoplan Åstorps kommun Dnr 2014/111 Antagen av Folkhälsorådet 2015.04.14 Upplaga: 3 1 Miljö Samhällsekonomiska strategier Trafik Sömnvanor Utbildning Fritid

Läs mer

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX

Folkhälsoplan Folkhälsorådet Vara. Fastställd av Folkhälsorådet Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Folkhälsoplan 2015 Folkhälsorådet Vara Fastställd av Folkhälsorådet 2014-10-09 Hälso- och sjukvårdsnämnden västra Skaraborg 20XX-XX-XX Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1

FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 FOLKHÄLSORAPPORT Örkelljunga kommun 2012 1 SAMMANFATTNING Detta är Örkelljunga kommuns första sammanställda rapport över folkhälsoläget i kommunen. För att få en övergripande bild över folkhälsoläget i

Läs mer

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas

Tabeller i rapporten där folkhälsan i Tyresö redovisas Datum 2009-10-05 1 (8) Öppna jämförelser 2009 folkhälsa Rapport för kommuner och landsting 2009-10-12 SKL, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen Syftet med Öppna Jämförelser 2009 - öka insyn och

Läs mer

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1

Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken. 2011-09-20 Sid 1 Kommunala Basfakta - paketresa till folkhälsostatistiken 2011-09-20 Sid 1 Folkhälsoinstitutets databaser: paketresor med all-inclusive till alla som vill njuta av tillvaron Varför paketresor? Vilka resmål

Läs mer

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet 2017 Vad är folkhälsa? Folkhälsa handlar om människors hälsa i en vid bemärkelse. Folkhälsa innefattar individens egna val, livsstil och sociala förhållanden

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år

Hälsan. i Kalmar län. 16-84 år Hälsan i 16-84 år - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i 16-84 år En sammanställning av hälsoindikatorer uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen Befolkningsenkäten 2005 Hälsa på

Läs mer

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar

Rapport. Hälsan i Luleå. Statistik från befolkningsundersökningar Rapport Hälsan i Luleå Statistik från befolkningsundersökningar 2014 1 Sammanfattning Folkhälsan i Luleå har en positiv utveckling inom de flesta indikatorer som finns i Öppna jämförelser folkhälsa 2014.

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer