Folkhälsorapport Lunds kommun 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Folkhälsorapport Lunds kommun 2005"

Transkript

1 Folkhälsorapport Lunds kommun 2005

2 Folkhälsorapport 2005 har utarbetats av: Kommunkontoret Hälsa, Trygghet, Säkerhet, Annica Dahl och Felix Ekman Foto: Informationsavdelningen Tryck: Grahns Tryckeri AB, mars

3 FOLKHÄLSORAPPORT LUNDS KOMMUN INLEDNING...5 SAMMANFATTNING...6 Resultat i korthet... 6 BAKGRUND...9 Folkhälsa och folkhälsoarbete MEDELLIVSLÄNGD SOM EN SPEGLING AV HÄLSAN...11 RISK- OCH OHÄLSODATA SOM ETT MÅTT PÅ HÄLSA...12 Ohälsotal Stadsdelsvis Dödlighet Hjärtsjukdom Diabetes, typ Lungcancer Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Skador och förgiftningar Alkoholrelaterad dödlighet Olyckor och skador Bostadsmiljö Idrottsmiljö Skolmiljö Trafikmiljö Alkoholrelaterade olyckor Aborter Sjuklighet Öppen vård Sluten vård Alkoholrelaterad sjuklighet BARN OCH UNGA...23 Tobaksrök Låg födelsevikt Amning Vaccinationer Tandhälsa Barnhälsoindex Olyckor och skador bland barn och unga Skademiljö Dödlighet i skador Alkohol, tobak och andra droger (ATAD) Aborter och sexuellt överförda sjukdomar Självrapporterad hälsa Hälsoaspekter Levnadsvanor

4 ÄLDRES HÄLSA...30 Dödlighet på grund av sjukdom Lungcancer Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Hjärtsjukdom Diabetes Skador och förgiftningar Skador på grund av olycksfall Skademiljö Självrapporterad hälsa Ekonomiska, psykosociala och fysiska riskfaktorer Levnadsvanor och livsstil BEFOLKNINGSDATA, EN SPEGLING AV HÄLSAN...36 Sammanfattande spindeldiagram Hälsa Psykisk hälsa Självskattad hälsa Stressad i vardagen Tandhälsa Långvarig sjukdom och läkemedel Levnadsvanor och livsstil Riskkonsumtion av alkohol Tobaksbruk Övervikt och fetma Fysisk aktivitet Arbetslöshet och hälsa Född i annat land än Sverige och hälsa Ekonomisk stress och hälsa BILAGA 1 STATISTIK FRÅN ÖPPEN OCH SLUTEN SJUKVÅRD. REGION SKÅNE Diagnoser BILAGA 2 REFERENSER OCH DEFINITIONER Rapporter Program Policydokument Lagar Statistik Internet Definitioner

5 Folkhälsorapport Lunds kommun 2005 Inledning Enligt intentionen i Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun sammanställs en första folkhälsorapport för Lunds kommun. Syftet är att bilda underlag för diskussion och planering vad gäller inriktning av det kommunövergripande folkhälsoarbetet under kortare och längre period. Denna folkhälsorapport redovisar levnadsvanor samt risk- och ohälsodata för att ge en tydligare bild av folkhälsan i Lunds kommun. Fram träder en bild av en kommun med generellt god folkhälsa (när jämförelser görs med länet, riket och Malmö, Helsingborg och Kristianstad). Där statistik finns på kommundelsnivå framträder skillnader. Skillnader finns också mellan kvinnor och män, olika åldersgrupper och mellan arbetslösa och icke arbetslösa samt mellan de som är födda i Sverige eller ej födda i Sverige. Kommuninvånarnas hälsa påverkas till stor del av livsvillkoren i lokalsamhället. De starka sambanden mellan befolkningens sociala förhållanden, livsvillkor och hälsa är väl dokumenterade i den vetenskapliga litteraturen. Det finns ett ömsesidigt samband mellan välfärd och hälsa. En god folkhälsa är en viktig del i välfärden. En god välfärd skapar i sin tur gynnsamma förutsättningar för en god hälsa. En god folkhälsa är ett välfärdsmål för samhället och en bestämningsfaktor för den sociala och ekonomiska tillväxten. Statens Folkhälsoinstitut slår fast att En god folkhälsa är både en indikator på och förutsättning för en hållbar samhällsutveckling. De initiativ som tas för att förbättra folkhälsan måste studeras över långa tidsperioder innan olika effekter av åtgärder kan utläsas. Dagens beslutsfattare måste ta hand om konsekvenserna av de beslut som fattades för flera decennier sedan. Dagens beslut innebär konsekvenser för den framtida folkhälsan. Insatser för att främja en god folkhälsa skall därför ses som en investering för framtiden, en investering som ger utdelning på flera sätt. För individen genom att år med hälsa och livskvalitet läggs till livet, för samhället genom att en befolkning som är frisk och mår bra skapar bättre förutsättningar för välstånd och bidrar till samhällets sociala och ekonomiska utveckling. Ytterst handlar folkhälsan om vilket samhälle vi skapar att leva i. Det kommunala folkhälsoarbetet utgår från den nationellt fastställda folkhälsopolitiken vars mål är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor. Folkhälsopolitiken utgår från hälsans bestämningsfaktorer det vill säga de faktorer och strukturer i samhället och människors livsvillkor och levnadsvanor som bidrar till hälsa eller ohälsa. De fastslagna elva nationella målområdena är integrerade i Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun och arbete bedrivs inom alla elva målområden av olika aktörer och på olika nivåer. När Statens Folkhälsoinstitut sammanställde en översikt av den svenska folkhälsopolitiken 2005 listades prioriterade områden. En genomgång av dessa visar för Lunds kommun att arbete är igång inom en majoritet av de prioriterade områden som listades. 5

6 Sammanfattning Fokus i denna rapport ligger mer på levnadsvillkor och levnadsvanor än strukturella samhällsfaktorer. Till stora delar speglas folkhälsan med hjälp av statistik som beskriver risker och ohälsa. Samhälleliga faktorer och förutsättningarna för en god hälsa beskrivs mer i Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2004 där välfärdsområden viktiga för hälsan såsom sysselsättning, inkomst, utbildningsnivå och jämställdhet redovisas. För att spegla levnadsvillkor, levnadsvanor och hälsa/ohälsa har nationell, regional och lokal statistik från såväl databaser som befolkningsundersökningar sammanställts. Där det är möjligt har statistiken grupperats efter genus och geografiska områden. Vad gäller viss statistik från Region Skåne samt från Statens Folkhälsoinstituts Kommunala basfakta görs jämförelse med Malmö, Helsingborg och Kristianstad. Denna statistik går ej att få på kommundels- eller stadsdelsnivå. Statistiken i denna folkhälsorapport ger en bild av folkhälsan i Lunds kommun men visar också på områden där statistik saknas eller är bristfällig. Vidare visar sammanställningen på olika möjliga framtida fördjupningsstudier som till exempel socioekonomisk bakgrund, genus, etnicitet eller olika åldersgrupper och hälsa. Intressant vore också att kunna studera hur hälsa på lika villkor ter sig på stadsdelsnivå i kommunen. Sammanfattningsvis kan noteras att det är betydligt fler kvinnor än män som uppger att de upplever sin fysiska och psykiska hälsa som dålig. Andelen, både kvinnor och män, som upplever sin fysiska hälsa som dålig har ökat mellan 2000 och Andelen som uppger riskkonsumtion av alkohol har ökat, främst bland kvinnor och är för både män och kvinnor högre än för länet. Dödligheten i diabetes och KOL är högre i Lund än i länet. Det är fler ungdomar, både flickor och pojkar som har provat narkotika än motsvarande för riket. Skador på grund av olycksfall ökar. Skadeincidensen i trafikmiljö är högre i Lund än i länet för de som är 65 år och äldre. Personer som uppger att de lever under ekonomisk stress uppger också i större utsträckning, än de som inte upplever ekonomisk stress, en rad ohälsoproblem. Lundabor i åldersgruppen år uppger i högre utsträckning, än lundaborna totalt, att de känner sig osäkra i bostadsområdet och att de har svagt emotionellt och praktiskt stöd. Resultat i korthet Medellivslängden är längre för både kvinnor och män i Lunds kommun än i länet och riket. För kvinnor drygt 83 år, för män nästan 80 år. Ohälsotalet för både kvinnor och män är lägre i Lunds kommun än i länet och riket. Tidigare års ökning verkar ha stannat av. Ohälsotalet för kvinnor är nästan dubbelt så högt som för män. Tydliga skillnader finns mellan olika stadsdelar. Dödlighet i hjärtinfarkt minskar för både kvinnor och män. För både kvinnor och män ökar alkoholrelaterad dödlighet i Lunds kommun men är lägre än i länet. Dödlighet i lungcancer har minskat något för kvinnor men ökat för män. Dödlighet i lungcancer är högre för män i Lunds kommun än vad den är för män i länet. Dödlighet i diabetes och KOL har ökat för både kvinnor och män och är högre än motsvarande för länet. 6

7 Antal skadade på grund av olycksfall ökar i alla åldersgrupper men är generellt lägre än i länet. Största andelen olyckor totalt sett sker i bostadsmiljön. Kvinnor 75 år och äldre skadar sig i störst utsträckning på grund av olyckor, oftast fallolyckor, i bostadsmiljön. Barn och unga skadar sig på grund av olyckor i bostads-, skoloch idrottsmiljö. I trafikmiljön är det framför allt unga män mellan år och kvinnor mellan år som skadar sig. Den alkoholrelaterade sjukligheten är i stort oförändrad för män, något sjunkande för kvinnor men totalt sett lägre än i länet. Alkoholrelaterade singelolyckor med motorfordon har ökat men är också lägre än för länet. Vanligaste anledningen för både kvinnor och män mellan år, att uppsöka sjukvårdens öppenvård är på grund av infektioner i övre luftvägarna. Kvinnor, under 65 år, söker även för förstämningssyndrom, stressrelaterade besvär och urinvägsbesvär. Män, under 65 år, söker också för stressrelaterade besvär, förstämningssyndrom och diabetes. Med stigande ålder, 65 år och äldre, ökar andelen som söker för led och muskelvärk både för kvinnor och män. Andelen med stressrelaterade besvär minskar markant efter 64 års ålder men är fortfarande högre för kvinnor än för män. För kvinnor ökar andelen med högt blodtryck och för män andelen med sjukdomar i könsorgan ex besvär från prostata. Andelen vuxna som vårdas på sjukhus ökar med stigande ålder. Vanligaste diagnosen för kvinnor mellan år är tumör i bröstkörtel och ledsjukdomar. För de kvinnor och män som är 65 år och äldre dominerar hjärtsjukdomar, både ischemiska* och icke ischemiska**, sjukdomar i hjärnans kärl samt speciellt för kvinnor skador på höft och lår. Rädda Barnens barnhälsoindex visar att Lunds kommun ligger strax under gränsen för de 10 kommuner i landet med högst, det vill säga bäst, hälsoindexvärde. Vanligaste orsaken för barn att besöka öppenvården är infektioner i övre luftvägarna och i mellanörat. Vanligaste diagnosen bland barn som läggs in på sjukhus är influensa och lunginflammation. Pojkar har även vårdats på grund av tumörer i blodbildande vävnad och för skador på huvudet. Alkoholkonsumtionen bland elever i årskurs 9 (2003) är högre än riksgenomsnittet. Fler pojkar än flickor dricker alkohol. Andelen som dricker sig berusad när de dricker har ökat bland både flickor och pojkar. Andelen rökare är lägre än riksgenomsnittet. Det är lika stor andel flickor som pojkar som provat narkotika. Och Lund ligger över motsvarande genomsnitt för riket. Bland elever i årskurs 8 och i gymnasiet årskurs 2 (2005) är det fler flickor än pojkar som uppger att de har olika hälsobesvär och som känner sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan. Det är fler pojkar än flickor som konsumerar alkohol och som uppger att de testat andra droger. Antalet aborter har ökat något bland 15 till 19 åringarna i kommunen under Region Skånes befolkningsenkät 2000 och 2004 visar att andelen lundabor som uppger att de upplever sin hälsa som dålig har ökat mellan 2000 och Totalt uppger fler kvinnor * Med ischemisk hjärtsjukdom menas hjärtsjukdom orsakad av otillräcklig blodtillförsel till hjärtmuskeln till exempel hjärtinfarkt och kärlkramp. ** Med icke ischemisk hjärtsjukdom menas hjärtsjukdom som orsakas av till exempel hjärtsvikt, infektion i hjärtats vävnader eller på grund av klaffel. 7

8 än män att de har en dålig fysisk hälsa. Det är också fler kvinnor än män som uppger sin psykiska hälsa som dålig och Lund ligger över genomsnittet för länet. Fler kvinnor än män känner sig stressade i sin vardag och för kvinnor i Lund är genomsnittet högre än i länet. Samma förhållande gäller för besvär med karies. Andelen med psykisk ohälsa, stress och besvär med karies är högst i åldrarna år. Lunds kommun ligger klart över genomsnittet för länet vad gäller riskkonsumtion av alkohol. Andelen med riskkonsumtion har ökat mellan 2000 och Ökningen är störst bland kvinnorna. Högsta andelen med riskkonsumtion finns i åldersgruppen år. Andelen rökare är lägre än genomsnittet för länet och har sjunkit mellan 2000 och Åldersgruppen år har den högsta andelen rökare. Totalt minskar andelen överviktiga och är lägre än genomsnittet för länet. Andelen med övervikt ökar med stigande ålder. Detsamma gäller för fysiskt inaktiva. Personer som uppger att de är arbetslösa anger i högre utsträckning, än de som inte är arbetslösa, sin fysiska och psykiska hälsa som dålig. De uppger också i högre utsträckning övervikt, låg fysisk aktivitet, daglig rökning, riskkonsumtion av alkohol (framför allt män) och besvär med karies (framför allt kvinnor). Personer som inte är födda i Sverige anger i högre utsträckning än de som är födda i Sverige att de upplever sin hälsa som dålig, framför allt den psykiska hälsan. Detsamma gäller för övervikt, låg fysisk aktivitet, daglig rökning (framför allt män), besvär med karies och stress i vardagen (framför allt kvinnor). Av de som upplever ekonomisk stress är andelen som upplever sin fysiska och psykiska hälsa som dålig markant större än motsvarande för de som inte upplever ekonomisk stress. Det är en högre andel av de som är födda i annat land än Sverige och de som är arbetslösa som upplever ekonomisk stress. Dödlighet i sjukdom ökar med stigande ålder. Lunds kommun ligger över länsgenomsnittet för dödlighet bland de som är 65 år och äldre när det gäller KOL och diabetes. Dödlighet, bland kvinnor 65 år och äldre, på grund av skador och förgiftning har ökat och är också högre än för länet. Skadeincidensen i trafikmiljö är högre i Lund än i länet för åldersgruppen 65 år och äldre. Skador på grund av olycka i bostadsmiljö ökar för åldersgruppen 75 år och äldre och är dubbelt så hög för kvinnor som för män. I Region Skånes befolkningsenkät 2004 uppger en större andel av lundaborna i åldersgruppen år att de känner sig osäkra i det egna bostadsområdet, har svagt emotionellt och praktiskt stöd samt ett lågt socialt deltagande jämfört med Lund totalt. Det är en större andel med övervikt och fetma i åldersgruppen jämfört med kommungenomsnittet, det är också en högre andel som har en låg fysisk aktivitet i denna åldersgrupp. 8

9 Bakgrund I regeringsformens 1 kapitel 2 tas utgångspunkten för all offentlig verksamhet upp. Alla människors lika värden skall respekteras och; Det skall särskilt åligga det allmänna att trygga rätten till hälsa, arbete, bostad och utbildning samt att verka för social omsorg och trygghet I den av riksdagen tagna propositionen 2002/03:35 Mål för folkhälsan fastslås ett nationellt folkhälsomål att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen. Detta ska vägleda folkhälsoarbetet på alla nivåer i det svenska samhället. Målet med kommunens folkhälsoarbete är att finna strategier att verka för det nationellt fastslagna folkhälsomålet och utveckla ett långsiktigt hållbart lokalsamhälle med god livsmiljö i vilken jämlika förutsättningar för en god hälsa främjas. Kommunala verksamheter ska utifrån kunskap om hälsans bestämningsfaktorer verka för: Stödjande miljöer och säkra och trygga uppväxtvillkor God fysisk miljö, god arbetsmiljö och trygg och säker kommun Hälsofrämjande levnadsvanor (ur Policy för folkhälsoarbete i Lunds kommun) Hälsa En god hälsa är en viktig resurs för den enskilda människan att förverkliga sina mål i livet. Hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom utan beror även på den egna känslan av sammanhang, meningsfullhet och att livet är hanterbart. Hälsa innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Natur Hälsans bestämningsfaktorer är samhällsförhållanden, livsvillkor och levnadsvanor som påverkar människors hälsa och som det går att påverka genom politiska beslut och på individnivå. Folkhälsoarbetet bör inriktas på dessa grundläggande förutsättningar och faktorer. Arbetet med att påverka människors beteende går hand i hand med arbetet att skapa goda förutsättningar för hälsosamma val. 9

10 Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa är ett uttryck för det allmänna hälsotillståndet i en befolkning och tar hänsyn till både nivå och fördelning av hälsan. En god folkhälsa handlar därför både om att hälsan bör vara så bra som möjligt och så jämlikt fördelad som möjligt. Folkhälsan påverkas av strukturer i samhället och av levnadsvanor i befolkningen. Elva nationella målområden med utgångspunkt i hälsans bestämningsfaktorer 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomisk och social trygghet 3. Trygga och goda uppväxtvillkor 4. Ökad hälsa i arbetslivet 5. Sunda och säkra miljöer och produkter 6. En mer hälsofrämjande hälsooch sjukvård 7. Gott skydd mot smittspridning 8. Trygg och säker sexualitet och en god reproduktiv hälsa 9. Ökad fysisk aktivitet 10. Goda matvanor och säkra livsmedel 11. Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande Den nationella folkhälsopolitiken utgår från elva målområden för att förverkliga det övergripande folkhälsomålet. I dessa målområden ingår de flesta av hälsans bestämningsfaktorer som på olika sätt har betydelse för folkhälsan. De första sex målområdena handlar om strukturella faktorer, förhållanden i samhället och omgivningen som det går att fatta politiska beslut om på olika nivåer. De fem sista målområdena rör mer individuella levnadsvanor men som strukturer i samhället påverkar förutsättningarna för. Folkhälsoarbete utgår från detta breda hälsoperspektiv och är ett hälsofrämjande och förebyggande arbete för att åstadkomma en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Det innebär både att skapa för hälsan gynnsamma förutsättningar och miljöer och att förmedla kunskap och öka medvetenheten om samband mellan levnadsvanor och hälsa. Folkhälsoarbete innefattar därför hela skalan av åtgärder från ekonomisk politik och lagstiftning till hälsoupplysning. Fokus i det kommunala folkhälsoarbetet ligger dock på insatser riktade mot samhällsstrukturer och levnadsförhållanden som kan påverka befolkningens levnadsvanor. En hälsoinriktad kommunalpolitik som främjar gynnsamma och jämlika förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen är en förutsättning för ett framgångsrikt folkhälsoarbete. Den statistik som valts för att beskriva folkhälsoläget i Lunds kommun gör inte anspråk på att vara heltäckande. När det gäller statistik för folkhälsoproblem och folksjukdomar är ofta statistik på kommunnivå begränsad. Ännu svårare är att få fram sådan statistik på kommundeleller stadsdelsnivå. Den statistik som finns med i denna folkhälsorapport finns med på grund av att den varit tillgänglig via olika databaser samt genom Lunds kommuns utökade deltagande i Region Skånes befolkningsenkät. 10

11 Medellivslängd som en spegling av hälsan Vi lever allt längre men frågan är om vi får fler år med god hälsa eller om vi lever längre med olika grad av ohälsa. Medellivslängden är ett sätt att mäta den generella hälsan i samhället. Medellivslängden är beroende av hur många barn, unga och medelålders som dör. Medellivslängd vid födelsen, efter län, kommun, kön och tid. Medelvärde för perioden. kvinnor män Lund 83,4 83,6 79,3 79,4 Malmö 81,5 81,7 76,1 76,6 Helsingborg 81,6 81, ,3 Kristianstad 82,5 82, ,3 Skåne län 82,3 82,4 77,5 77,8 Riket 82,1 82,3 77,5 77,8 Källa: Kommunala basfakta. Statens Folkhälsoinstitut Nationell och regional statistik indikerar att den generella hälsan är god. Medellivslängden för både kvinnor och män i Lunds kommun är längre än den för länet och riket samt för Malmö, Helsingborg och Kristianstad. 11

12 Risk- och ohälsodata som ett mått på hälsa Ohälsotal Ohälsotalet bär med sig information om hälsa i arbetslivet men ger också en spegling av den totala livssituationen. Ohälsotalet är beroende av hur regler för ersättning ändras eller används. Ohälsotal, ohälsodagar per person och år efter kön, ålder och tid Ålder Lund Kvinnor Män Kvinnor Män ,2 2,9 4,4 3, ,2 7,3 12,9 9, ,3 16,3 29,7 17, ,7 28,1 48, ,5 58,3 79,6 56, ,2 19,9 34,3 22,4 Länet ,7 6,9 9,1 8, ,8 10,6 20,5 13, ,3 20,5 39,9 23, ,8 35,3 65,4 41, ,4 78,9 107,8 76, ,1 31,6 53,1 35,4 Riket ,2 7 11,3 9, ,6 11,5 23,2 13, ,1 22,2 42,4 24, ,1 38,4 65,8 42, ,7 80,5 108,5 78, ,2 33,2 55,2 36,6 Källa: Kommunala basfakta. Statens Folkhälsoinstitut Ohälsotalet i Skånes kommuner enligt definitionen Lund 23,1 25,4 26,5 26,5 26,4 Malmö 35,9 39,0 41,3 41,3 40,8 Helsingborg 38,5 42,1 44,4 45,0 44,1 Kristianstad 37,6 40,8 43,0 43,7 43,0 Skåne län 35,3 38,5 40,8 41,4 41,0 Källa: Region Skånes uträkningar baserade på uppgifter från Riksförsäkrinsverket (RFV) Ohälsotalet är generellt högre för kvinnor än för män. I Lunds kommun är skillnaden mellan kvinnor och mäns ohälsotal mindre än motsvarande skillnad i länet och i riket. För både kvinnor och män ökar ohälsotalet med stigande ålder. Ohälsotalet för både kvinnor och män är lägre i Lunds kommun än i länet och riket. Även vid jämförelse med Malmö, Helsingborg och Kristianstad är ohälsotalet lägre för Lunds kommun. 12

13 Stadsdelsvis Som framgår av tabellen varierar ohälsotalet mycket mellan de olika stadsdelarna i kommunen. Lägst ohälsotal har Tuna och Järnåkra/Nilstorp. Högst ohälsotal finns på Linero, Klostergården, Gunnesbo och i Veberöd. Ohälsotalet har inte förändrats nämnvärt mellan 2004 och Tidigare års ökning av ohälsotalet verkar ha stannat av och i några stadsdelar till och med minskat. Ohälsotal och antal dagar med sjukpenning för personer år, stadsdelsvis efter kön i Lunds kommun 2004 och 2005 Stadsdel Ohälsotal Sjukpenning Ohälsotal Sjukpenning kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män Centrala staden Möllevången Norra Fäladen Tuna Östra Torn/Mårtens Fälad Linero Järnåkra/Nilstorp Klostergården Väster Värpinge Kobjer Gunnesbo Nöbbelöv Vallkärratorn/Stångby Torns glesbygd Södra Sandby Dalby Veberöd Genarp Lunds kommun, totalt Källa: Lunds kommun, Kommunkontoret, Staben 13

14 Dödlighet Dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (hjärtinfarkt) (åldersstandardiserat) efter kön och år. Medelvärden för perioder. Totalt 15 år-w kvinnor män Lund 187,6 176,7 257,7 254 Malmö 220,5 220,1 315,2 305,8 Helsingborg 269,4 261,6 320,7 302,8 Kristianstad 259,3 271,5 344,9 336,6 Skåne län 251,8 244,7 313,4 303,4 Riket 251,4 247, ,4 Per invånare. Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Hjärtsjukdom Både risken att insjukna och dö i hjärtinfarkt har minskat över tid, för både kvinnor och män. Trenden är klart synlig i hela västvärlden. Riskfaktorer för hjärtinfarkt är bland annat stigande ålder, tobaksbruk, högt blodtryck, höga blodfetter och fysisk inaktivitet. En förklaring till att färre insjuknar kan vara ökad kunskap om just dessa riskfaktorer och förändrade levnadsvanor som minskad rökning och bättre kostvanor. En del av förklaringen till den minskade dödligheten är också att de som insjuknar nu överlever i större utsträckning än tidigare. Bättre akut omhändertagande och behandlingsmetoder inom vården har starkt bidragit till detta. När det gäller dödlighet i hjärtinfarkt så ligger Lunds kommun klart under genomsnittet för länet, riket och de tre övriga stora kommunerna i Skåne. Dödlighet i diabetes typ 2 (åldersstandardiserat) efter kön och år. Medelvärde för perioder. Totalt 15 år-w kvinnor män Lund 21,9 24, Malmö 7,8 9,6 11,2 12,3 Helsingborg 14,2 12,3 14,4 14 Kristianstad 23,6 25,5 23,4 24 Skåne län 17,8 18,1 17,7 17,9 Riket 20,2 20,5 18,4 19,2 Per invånare. Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Diabetes, typ 2 Dödlighet i diabetes innefattar här ej insulinberoende diabetes det vill säga diabetes typ 2. Den typ av diabetes som uppstår när insulinproduktionen inte längre räcker till för kroppens behov. Ärftliga faktorer spelar roll för sjukdomen men också en livsstil med fysisk inaktivitet och kostvanor som leder till övervikt. Som framgår av tabellen ligger Lunds kommun över genomsnittet för länet, riket och de tre övriga stora kommunerna i Skåne. Dödligheten i diabetes för kvinnor har ökat något över tid. 14

15 Dödlighet i lungcancer (åldersstandardiserat) efter kön och år). Medelvärde för perioder. Totalt 15 år-w kvinnor män Lund 34,8 29,1 59,9 62,2 Malmö 45,8 47,1 80,3 73,4 Helsingborg 48,6 43,9 80,4 79,6 Kristianstad 30,2 34,6 49,2 48,3 Skåne län 38,3 39,6 64,4 62,2 Riket 33,6 34,8 50,4 50,6 Per invånare. Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Lungcancer Risken att utveckla lungcancer ökar med stigande ålder. Trenden nationellt när det gäller insjuknande är minskning bland män och ökning bland kvinnor. Cirka åtta lungcancerfall av tio orsakas av rökning och ökningen av lungcancer bland kvinnor beror till stor del på de förändrade rökvanorna bland kvinnor. En annan viktig orsak till lungcancer är radon och den kombinerade risken av rökning och radon. Lungcancer är en av de cancersjukdomar som har sämst prognos. Även när det gäller dödlighet i lungcancer ses, regionalt, en minskning bland männen men motsvarande sänkning syns inte bland kvinnorna. Dödligheten i lungcancer i Lunds kommun ser lite annorlunda ut med en sänkning för kvinnor och en ökning för män. Totalt sett ligger Lunds kommun under genomsnittet för länet, riket, Malmö och Helsingborg. Dödlighet i KOL (åldersstandardiserat) efter kön och år. Medelvärde för perioder. Totalt 15 år-w kvinnor män Lund 25,3 28,3 33,2 33,9 Malmö 26,4 25,9 33,9 36,2 Helsingborg 28,8 30,6 38,5 37,6 Kristianstad 18,3 23,8 33,7 30,1 Skåne län 25,1 26,3 32,7 33,4 Riket 23,4 25,4 28,5 29,7 Per invånare. Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) KOL är ett sjukdomstillstånd som försvårar luftflödet till lungorna. Så småningom förstörs de små lungblåsorna och en sämre syresättning blir följden. Andning och orken försämras. I långt framskridet stadium är dödligheten stor. Den avgjort största riskfaktorn för KOL är rökning. Dödligheten i KOL ökar för både kvinnor och män i Lunds kommun. Ökningen för kvinnor är större än den för män. Genomsnittet för död i KOL i Lunds kommun ligger över genomsnittet både för länet och riket. För kvinnor ligger genomsnittet högre i Lunds kommun än motsvarande för Malmö och Kristianstad. 15

16 Skador och förgiftningar Nationellt är skador den fjärde största dödsorsaken och den vanligaste bland personer under 45 år. Dödligheten i skador ökar generellt med stigande ålder med en kraftig ökning för kvinnor efter 75 års ålder. Dödlighet i skador och förgiftningar per invånare efter ålder och kön år år 65 år - kvinnor män kvinnor män kvinnor män kvinnor män Lund 0 0 7,2 32,5 20, ,4 142,9 Malmö 2,8 2,7 10,1 38,7 28,8 79,2 142,9 174,8 Helsingborg 2 1,9 18,6 37,8 30,9 74,8 153,1 168 Kristianstad 3 5, ,3 27, ,9 165,4 Skåne län 2,6 2,5 12,9 45,2 23,4 64,8 124,2 167,4 Riket 2,5 4,2 14,7 42,3 26,4 69,1 125,2 183,6 Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut För Lunds kommun visar statistiken att under tidsperioden dog fler män under 45 år i skador än den totala dödligheten för män i diabetes och nästan lika många som dog i KOL. I Lund dör i genomsnitt fler kvinnor 65 år och äldre av skador och förgiftning än i Skåne eller Sverige som helhet. Generellt dör fler män än kvinnor på grund av skador och förgiftningar. Alkoholrelaterad dödlighet efter kön och år. Antal döda pga alkoholdiagnos per kvinnor män Lund 0,67 0,81 2,11 2,36 Malmö 1,38 1,38 5,75 6,12 Helsingborg 1,2 1,25 5, Kristianstad 0,96 0,97 3,1 3,1 Skåne län 0,96 0,92 4,15 4,36 Riket 0,88 0,88 3,61 3,63 Källa: Statens Folkhälsoinstituts alkoholstatistik. Alkoholrelaterad dödlighet Statistiken för den alkoholrelaterade dödligheten grundar sig på Socialstyrelsens alkoholindex och innehåller en rad diagnoser på underliggande och bidragande orsaker. För Lunds kommun har den alkoholrelaterade dödligheten ökat över tid för både kvinnor och män. Generellt är dödligheten högre för män än för kvinnor. Genomsnittet för Lund ligger under länet, riket och de tre övriga större kommunerna i Skåne. 16

17 Olyckor och skador Den 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor (2003:778) i kraft. Den nya lagen utgår från det nationella målet att ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor utifrån lokala förhållanden ska uppnås i landet. I lagen slås fast att alla kommuner ska upprätta särskilda handlingsprogram för det olycksförebyggande arbetet. I Statens Folkhälsoinstituts sammanställning över folkhälsopolitiken 2005 listas det skadeförebyggande arbetet som ett prioriterat område med specifik prioritet för bostads- och fritidsmiljö samt för gruppen äldre. Skador pga. olycksfall är den vanligaste dödsorsaken bland barn, ungdomar och yngre vuxna. Förutom det stora personliga lidande som det innebär för de drabbade och deras anhöriga, medför skadorna även stora kostnader för samhället. Generellt skadas fler män än kvinnor på grund av olyckor men om de olika miljöerna och åldersgrupperna jämförs syns en annan bild av skade- och olycksmönstret. Fördelning av antalet olycksfallsskador, Lunds kommun efter år och åldersgrupper Källa: Skador på grund av olycksfall i Skåne Social-medicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne Lund Antal skadade pga olycksfall totalt per 1000 invånare och år. Fördelat på kön, kommun och Skåne totalt, aktuell nivå 2004 samt procentuell förändring män förändring kvinnor förändring totalt förändring nivå 2004 % nivå 2004 % nivå 2004 % Lund 37,2-3,1 35,1 4,5 36,1 0,6 Malmö 54,6-0,7 44,2-4,1 49,2-2,2 Helsingborg 62, ,6-21,7 56,6-23,3 Kristianstad 67,1-8,5 51,7-6,2 59,2-7,4 Skåne län 56,3-2,9 46,1-0,2 51,1-1,7 Källa: Skador på grund av olycksfall i Skåne Social-medicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne. Karta. Medelincidens för skador pga olycksfall fördelat på kommuner i högre, medel- och lägre risk ( ). (Högre/lägre risk = 10% över/under genomsnittet) Källa: Skador på grund av olycksfall i Skåne Social-medicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne. 17

18 Olycksfallsskador per 1000 invånare (incidens) efter kön, år och skademiljö Lund kvinnor män kvinnor män kvinnor män Totalt alla miljöer 33,7 38,4 35,1 37,2 36,5 40,4 Bostadsmiljö 14,8 11,2 15,5 11,5 14,9 11,9 Idrottsmiljö 4,5 9,6 5,2 9,2 5,4 9,9 Skolmiljö ( 0-19 år) 7,4 8,5 6,8 6,6 6,7 8,3 Trafikmiljö 4,6 5,3 5,3 4,9 5,4 5,4 Fri natur 3,2 2,9 2,9 2,7 4,3 3,9 Arbetsmiljö 1,2 2,8 1,1 3,2 1,3 3,3 Nöjesmiljö 1,1 1,9 1,1 1,4 1 1,4 Självtillfogad skada 0,2 0,1 0,6 0,5 1,4 0,9 Våldsskador 0,1 0,7 0,2 0,6 0,2 0,7 Servicemiljö 0,3 0,2 0,4 0,2 0,3 0,3 Källa: Skador på grund av olycksfall i Skåne Social-medicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne Bostadsmiljön står för den största andelen skador för både män och kvinnor. Totalt sett ses en högre skadeincidens bland män jämfört med kvinnor. När det gäller skador i bostadsmiljö och fri natur är fördelningen den omvända. I bostadsmiljön är det framförallt barn och äldre som skadar sig. Bland barnen är det fler pojkar än flickor och bland de äldre fler kvinnor än män som råkar ut för olycksfallsskador. I idrottsmiljö skadar sig framförallt barn och unga. Bland barnen är det i stort sett lika många flickor som pojkar som skadar sig men längre upp bland äldre ungdomar och unga vuxna är det framför allt männen som skadar sig. Bostadsmiljö Idrottsmiljö Skadeincidens bostadsmiljö efter kön, ålder och år kvinnor män Lund ,4 12,8 10,8 13,8 12,7 16, ,1 7,1 8,0 10,8 9,9 9, ,1 8,1 6,2 7,8 8,2 8, ,8 11,0 11,1 9,0 9,5 9, ,4 17,5 15,7 11,0 14,8 14, ,2 73,7 76,1 37,3 39,5 37,2 Totalt 14,8 15,5 14,9 11,2 11,5 11,9 Skåne 23,9 23,7 25,1 22,1 21,9 23,1 Källa: Skador på grund av olycksfall i Skåne Socialmedicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne Skadeincidens idrottsmiljö efter kön, ålder och år kvinnor män Lund ,9 10,6 12,0 11,4 11,6 11, ,6 11,2 10,9 22,1 21,6 22, ,5 3,5 4,4 9,1 9,0 10, ,0 1,9 1,1 3,2 2,2 2, ,6 0,9 1,2 1,8 0,7 0,7 75-0,9 1,2 0,5 0,9 0,4 0,0 Totalt 4,5 5,2 5,4 9,6 9,2 9,9 Skåne 4,7 5,0 5,4 10,1 10,1 10,4 Källa: Skador på grund av olycksfall i Skåne Socialmedicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne 18

19 Skadeincidens skolmiljö efter kön, ålder och år kvinnor män Lund ,6 2,4 4,3 2,7 2,6 2, ,9 9,4 6,4 10,5 8,6 10, ,1 11,1 12,4 16,0 10,8 15, ,1 4,0 3,5 3,6 4,2 4,7 Totalt 7,4 6,8 6,7 8,5 6,6 8,3 Skåne 9,9 10,6 9,8 14,0 12,9 13,2 Källa: Skador på grund av olycksfall i Skåne Socialmedicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne Skolmiljö Skador i skolmiljö redovisas med en annorlunda åldersindelning. Bland de små barnen är det fler flickor än pojkar som skadar sig. Störst andel skador ses mellan 5-14 år och det är fler pojkar än flickor som råkar ut för olycksfallsskador. Skadeincidens trafikmiljö efter kön, ålder och år kvinnor män Lund ,0 2,9 1,2 3,1 1,8 3, ,9 6,4 7,3 8,6 7,2 8, ,9 5,1 4,6 5,3 5,5 5, ,3 6,1 6,0 5,0 4,4 4, ,2 5,2 9,6 2,6 5,8 6,6 75-5,9 5,4 7,0 5,1 5,0 5,4 Totalt 4,6 5,3 5,4 5,3 4,9 5,4 Skåne 7,2 7,2 7,5 8,0 7,6 7,9 Källa: Skador på grund av olycksfall i Skåne Socialmedicinska enheten, Universitetssjukhuset MAS, Region Skåne Trafikmiljö Som väntat är det en högre andel unga vuxna som skadar sig i trafikmiljön, fler män än kvinnor. Men den stora andelen skador i trafiken återfinns bland de äldre kvinnorna. Alkoholrelaterade olyckor med personskada, efter kommun och år. Antal nattliga singelolyckor med motorfordon per inv Lund 0,3 0,3 0,98 Malmö 0,69 0,9 1,11 Helsingborg 0,76 1 1,31 Kristianstad 0,54 1,33 1,45 Skåne län 0,9 1,04 1,41 Riket totalt 0,96 1,22 1,42 Källa: Statens Folkhälsoinstituts alkoholstatistik. Alkoholrelaterade olyckor Trots en väl dokumenterad hög riskkonsumtion av alkohol bland kommuninvånarna ligger genomsnittet för Lunds kommun, när det gäller alkoholrelaterade singelolyckor i trafiken, under motsvarande för länet, riket och de tre övriga stora kommunerna i Skåne. 19

20 Aborter Aborter efter ålder och tid (per 1000 kvinnor) Medelvärde för perioder år Lund 17,8 18,4 17,2 16,7 12,4 11,3 Malmö 24,5 32,2 33,2 31,3 18,2 17,9 Helsingborg 21 20,3 28,6 25,5 14,4 13,8 Kristianstad 14 21,3 20,3 21,9 13,4 13,2 Skåne län 16,8 22,2 23,8 24,4 13,5 13,4 Riket 18 23, ,1 14,2 14,2 Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Antal aborter och födslar samvarierar det vill säga de ökar eller minskar under samma tidsperiod. Sedan den nu gällande abortlagen trädde i kraft 1975 har antalet aborter i riket legat ganska konstant mellan aborter per 1000 kvinnor i ålder år. Aborter i åldersgruppen år har sedan 1995 ökat för att nu vara på ungefär samma nivå som Studier som har gjorts visar att det är främst sexualvanor och relationsmönster som påverkar risken för oönskade graviditeter. Användning och tillgång till säkra preventivmedel spelar också roll. I Lunds kommun är antalet aborter, i alla tre åldersgrupperna, lägre än den för länet och riket under åren Sjuklighet Ett annat sätt att mäta hälsa/ohälsa på, för att få en bild av hälsoläget, är att se vilka sjukdomar eller besvär som lundaborna söker vård för. Genom statistik från Region Skåne över de vanligaste diagnoserna inom öppen och sluten vård framgår att bland de absolut vanligaste orsakerna till besök är symtom av olika slag där diagnos inte blivit ställd. Av de diagnostiserade sjukdomar som lundaborna söker vård för ser mönstret olika ut inom öppen och sluten vård men även för vilka sjukdomar som kvinnor respektive män vårdas. Sjukdomsbilden ser även olika ut för olika åldersgrupper. Generellt är det en något större andel kvinnor än män som kontaktar sjukvården detsamma gäller för vård på grund av symtom utan diagnos. Vanligaste diagnoser inom öppna vården. Per 1000 kvinnor 0 -w år i Lunds kommun och Skåne län Kvinnor Lund Skåne Akuta infektioner i de övre luftvägarna Förstämningssyndrom, ex depression Ledsjukdomar, ex reumatiska sjkd, artros Sjukdomar i urinorganen, ex urinvägsinfektion Sjukdomar i mjukvävnader såsom muskler Neurotiska, stressrelaterade sjukdomar ex ångest, fobier Ryggsjukdomar, ex värk Sjukdomar i mellanörat, ex öroninflammation Hypertonisjukdomar, ex högt blodtryck Källa: Region Skåne och Lunds kommun, Kommunkontoret, Staben Öppen vård För både kvinnor och män som sökt till den öppna vården är den vanligaste diagnosen akuta infektioner i de övre luftvägarna. Det är framförallt barn och unga som står för den största andelen liksom för sjukdomar i mellanörat. Bekymmersamt är att det i Lunds kommun är en större andel med diagnosen förstämningssyndrom i åldersgrupperna år och år jämfört med Skåne. Sjukdomar i leder och muskler ökar med stigande ålder liksom hypertonisjukdomar. Stressrelaterade sjukdomar minskar med stigande ålder. 20

21 Vanligaste diagnoser inom öppna vården. Per 1000 män 0 -w år i Lunds kommun och Skåne län Män Lund Skåne Akuta infektioner i de övre luftvägarna Sjukdomar i mellanörat, ex öroninflammation Ledsjukdomar, ex reumatiska sjkd, artros Diabetes Sjukdomar i mjukvävnader såsom muskler Förstämningssyndrom, ex depression Ryggsjukdomar, ex värk Sjukdomar i könsorgan ex prostataförstoring Andra sjukdomar i övre luftvägar Källa: Region Skåne och Lunds kommun, Kommunkontoret, Staben Andelen män i Lunds kommun med diabetes, i åldrarna 45 år och uppåt, är större än motsvarande andel för Skåne. Detsamma gäller för diagnosgruppen förstämningssyndrom i åldergruppen år. Sluten vård Den vanligaste orsaken för kvinnor att vårdas på sjukhus är på grund av förlossning. Då detta inte kan klassas som sjukdom redovisas inte förlossningar i denna tabell. Vanligaste diagnoser inom slutna vården. Per 1000 kvinnor 0 -w år i Lunds kommun och Skåne län Kvinnor Lund Skåne Ej ischemisk hjärtsjukdom ex klaffel, inflammationer 6 9 Malign tumör i bröstkörtel 5 6 Ledsjukdomar 4 6 Ischemisk hjärtsjukdom ex infarkt, kärlkramp 4 5 Sjukdomar i gallblåsa, gallvägar och bukspottskörtel 3 4 Sjukdomar i hjärnans kärl ex hjärninfarkt, hjärnblödning 3 4 Skador på höft och lår 3 4 Källa: Region Skåne och Lunds kommun, Kommunkontoret, Staben För samtliga diagnoser gäller en ökad andel med stigande ålder. Speciellt markant är detta för diagnosen skador på höft och lår där kvinnor över 75 år står för den största andelen, med en markant ökning för åldergruppen 85 år och äldre. Olika typer av hjärtsjukdomar ökar också markant i åldergruppen 65 år och äldre. I åldersgrupperna år samt år ses en större andel med diagnosen malign tumör i bröstkörtel i Lunds kommun jämfört med i Skåne. 21

22 Vanligaste diagnoser inom slutna vården. Per 1000 män 0 -w år i Lunds kommun och Skåne län Män Lund Skåne Ej ischemisk hjärtsjukdom ex klaffel, inflammationer 6 11 Ischemisk hjärtsjukdom ex infarkt, kärlkramp 6 10 Sjukdomar i hjärnans kärl ex hjärninfarkt, hjärnblödning 3 6 Influensa och lunginflammation 3 5 Ledsjukdomar 2 5 Maligna tumörer i könsorgan ex prostatacancer 2 4 Psykiska störningar och beteendestörningar ex pga alkohol, droger 2 4 Källa: Region Skåne och Lunds kommun, Kommunkontoret, Staben När det gäller hjärtsjukdomar både ischemiska och icke ischemiska så är det i åldersgruppen 75 år och äldre som den största andelen återfinns. Detsamma gäller för sjukdomar i hjärnans kärl och maligna tumörer i manliga könsorgan. Andelen män 75 år och äldre i Lund som vårdas för dessa diagnoser är större än motsvarande andel i Skåne. Alkoholrelaterad sjuklighet Lunds kommun kännetecknas av en hög andel med riskkonsumtion av alkohol framför allt bland de unga vuxna. Likaså finns en tillåtande attityd till alkohol. ATAD Prevention Center* (Alkohol, Tobak och Andra Droger) beskriver i nulägesrapport Läget i Lunds kommun 2005 Lunds kommun som en kommun där man dricker betydligt mer alkohol och på ett skadligare sätt än i riket. Av den alkoholrelaterade sjukligheten är alkoholförgiftning en mer direkt spegling av alkoholvanorna men som framgår av tabellen ligger Lund under motsvarande siffror för riket, länet och de tre övriga större städerna i Skåne. Detsamma gäller för alkoholrelaterad sjuklighet i form av leversjukdom som mer är en spegling av alkoholvanor under en längre tid.. Alkoholrelaterad sjuklighet efter kön och år. Antal vårdade för alkoholförgiftning per invånare. kvinnor män Lund 2,58 2,44 7,2 7,44 Malmö 3,62 3,81 7,42 8,36 Helsingborg 5,12 5,03 11,29 10,43 Kristianstad 5,89 6,34 8,86 8,96 Skåne län 4,15 4,22 8,75 9,2 Riket totalt 6,85 7,07 14,28 14,57 Källa: Statens Folkhälsoinstituts alkoholstatistik. Alkoholrelaterad sjuklighet efter kön och år. Antal vårdade för leversjukdom per kvinnor män Lund 1,32 1,21 2,8 2,85 Malmö 2,53 2,48 5,54 5,55 Helsingborg 2,66 2,79 4,88 5,17 Kristianstad 2,05 2,2 3,32 3,72 Skåne län 1,85 1,92 4,15 4,3 Riket totalt 1,72 1,79 3,62 3,73 Källa: Statens Folkhälsoinstituts alkoholstatistik. * ATAD Prevention Center är en del av Lunds kommun och sorterar under Kultur- och Fritidsförvaltningen. 22

23 Barn och unga Våra grundläggande värderingar, levnadsvanor, utbildningsnivå och andra förutsättningar för ett gott liv skapas under den tid vi är barn och unga. Hälsokonsekvensen av insatser eller brist på insatser märks först långt senare i livet. Barn och ungas levnadsvillkor är till stor del beroende av de vuxnas livsvillkor. Statistik från Statens Folkhälsoinstituts databas, Kommunala basfakta, ger en positiv bild för Lunds kommun jämfört med länet, riket och de tre övriga stora kommunerna i Skåne. Tobaksrök Rökande blivande mödrar. Andel (%) av gravida vid inskrivning till mödravårdscentral Lund 6,7 Malmö 13,2 Helsingborg 13,7 Kristianstad 12,4 Skåne län 13,4 Riket 11,2 Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Rökande spädbarnsföräldrar efter barnets ålder, person i hushållet och barnets födelseår Barn 1-4 veckors ålder Mamma Pappa Någon i hushållet Lund 4,1 5,2 10,1 7,9 12,3 11 Malmö 10,5 9,2 24,2 22,8 28,4 26,6 Helsingborg 12,1 9,7 19,3 17,7 23,4 21,6 Kristianstad 8,4 8,1 14,8 16,3 18,2 20,8 Skåne län 10,5 9, , ,8 Riket 7,9 6,9 13,4 12, ,3 Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Enligt uppgifter från mödravården sjunker antalet rökande blivande mödrar i Lunds kommun. Låg födelsevikt Amning Barn med låg födelsevikt (mindre än 2500g) per 1000 födda barn, efter kommun och tid. Medelvärde för perioden Lund 43,6 37,6 Malmö 42,2 35 Helsingborg 47 43,4 Kristianstad 29,7 36,8 Skåne län 42,6 38,6 Riket 42,8 39,2 Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Andel barn som ammats helt eller delvis vid 6 månaders ålder Lund 74,6 78,6 Malmö 66,4 66,8 Helsingborg 69,4 69,5 Kristianstad 61,7 64,6 Skåne län 66,4 67,7 Riket 72,2 72,4 Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut Andelen barn som föds med en födelsevikt under 2500 g har minskat över tid och är lägre i Lund än i länet, riket, och Helsingborg. Risken att barn ska födas med låg födelsevikt är högre i socialt utsatta områden. Andelen barn som ammas helt eller delvis vid 6 månaders ålder har ökat. 23

24 Barnvaccinationer efter tid och sjukdom i januari 2005 bland barn födda 2002 stelkramp kikhosta MPR* Lund 99 98,9 93,7 Malmö 98,8 98,8 94,5 Helsingborg 98,7 98,7 95,2 Kristianstad 98,7 98,7 96,3 Skåne län 98,9 98,8 94,5 Riket 98,7 98,6 94,5 Källa: Kommunala basfakta, Statens Folkhälsoinstitut *MPR står för mässling, påssjuka och röda hund Vaccinationer Vaccinationstäckningen är hög i Lunds kommun. När det gäller vaccinering mot mässling, påssjuka och röda hund är andelen vaccinerade barn lägre i Lund än i länet, riket och de tre övriga större kommunerna i Skåne Tandvårdens ohälsotal 2004 avseende karies hos barn och ungdom 3-19 år efter patientens boendekommun Lagade tänder (DT) Antal patienter Ohälsotal Lund ,32 Malmö ,53 Helsingborg ,45 Kristianstad ,49 Skåne län ,43 Källa: Region Skåne, EPI 2003 Tandhälsa Tandhälsan har allt mer kommit att spegla det socioekonomiska läget. Nationella studier visar att tandhälsan hos barn i socioekonomiskt svaga grupper blir allt sämre. Statistik på kommunnivå visar att tandhälsan i Lunds kommun bland barn och unga är bättre jämfört med länet och de tre övriga stora kommunerna i Skåne. I Välfärdsbeskrivning Lunds kommun 2004 där tandhälsa redovisades på stadsdelsnivå syntes tydliga skillnader mellan olika stadsdelar. Stadsdelar med sämst tillgång på välfärdsfaktorer hade också en sämre tandhälsa bland barn och unga än de stadsdelar med bättre tillgång på välfärdsfaktorer. Totala antalet kariesskadade tänder per 19 årig patient, år 2004 Kariesskadade tänder (DFT) Patienter (19 år) DFT/Patient (19år)* Lund ,07 Malmö ,60 Helsingborg ,68 Kristianstad ,71 Skåne län ,51 Källa: Region Skåne, EPI

25 Barnhälsoindex Rädda Barnens hälsoindex är en sammanställning av indikatorer som speglar viktiga områden för barns och ungas hälsa. Enskilda indikatorer och barnhälsoindex för 1990-perioden (5 indikatorer) Där 100 är det högsta värdet och 0 det lägsta. Skadade av yttre orsaker Utsatta för tobak i fosterlivet Låg födelsevikt. (under 2500g) Barn som ammas helt eller delvis vid 4 månader Vaccinering Tonårs aborter Kommun Index Lund 91,2 83,2 95,7-92,5 98,3 92,2 Malmö 87,9 69,1 94,0-91,7 97,2 88,0 Helsingborg 87,6 70,2 95,1-92,6 97,9 88,7 Kristianstad 86,1 74,6 95,3-96,2 98,5 90,1 Källa: Rädda Barnens Barnhälsoindex från Barns hälsa i Sveriges kommuner 2004 Bland de tio kommuner i Sverige med högst indexvärde varierar värdet mellan 94,4 och 92,5. Bland de tio kommuner med lägst indexvärde varierar värdet mellan 86,5 och 88,0. Enskilda indikatorer och barnhälsoindex för 2000-perioden (6 indikatorer) Där 100 är det högsta värdet och 0 det lägsta. Skadade av yttre orsaker Utsatta för tobak i fosterlivet Låg födelsevikt. (under 2500g) Barn som ammas helt eller delvis vid 4 månader Vaccinering Tonårs aborter Kommun Index Lund , ,8 92,5 98,5 90,6 Malmö 88,5 84,8 95,3 63,3 95,7 97,7 87,5 Helsingborg 90,2 85,2 94,9 68,5 95, ,7 Kristianstad 87,8 86, ,8 98,1 98,5 88,4 Källa: Rädda Barnens Barnhälsoindex från Barns hälsa i Sveriges kommuner 2004 Bland de tio kommuner i Sverige med högst indexvärde varierar värdet mellan 93,0 och 91,7. Bland de tio kommuner med lägst indexvärde varierar värdet mellan 83,5 och 85,6. De indikatorer som används är; barn skadade på grund av yttre orsaker och vårdats på sjukhus finns med som spegling av en allvarliga händelser som kan förebyggas genom bland annat samhälleliga åtgärder barns exponering för tobak i fosterlivet är ett allvarligt hälsohot. Allt mer kunskap samlas om tobaksrökens skadliga effekter på omogna och växande organismer barn med låg födelsevikt finns med då låg födelsevikt kan vara kopplat till pressade socioekonomiska familjeförhållanden och ökar också risken för framtida medicinska komplikationer barn som ammas. Amning innebär en positiv faktor för hälsa och välmående vaccinationstäckning hos barn. Vaccination är det mest använda och mest kostnadseffektiva metoderna att förebygga sjukdom. Vaccinationstäckning beskriver hur väl infektionsskyddet är i den aktuella barnpopulationen tonårsaborter är ett tecken på effektiviteten av förebyggande insatser framförallt i skola och på ungdomsmottagningar Ett hälsoindex har skapats genom att resultatet för varje indikator läggs ihop och divideras med sex. Målet att nå är 100 det vill säga inga barn har vårdats på sjukhus för skador eller samtliga barn ammas helt eller delvis vid 4 månaders ålder. Räknesättet innebär att indexvärden mellan 0 och 100 kan erhållas. De enskilda indikatorerna har inte vägts utan tillmäts samma vikt. Som framgår av tabellerna så ligger Lunds kommun på ett högre indexvärde än de övriga tre större kommunerna i Skåne. Det är endast för indikatorn vaccinering som Lund har ett lägre indexvärde än de övriga tre under 2000-perioden. 25

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom

Hälsan. i Kalmar län. Barn och ungdom Hälsan i Kalmar län Barn & ungdom - Lennart Hellström Folkhälsocentrum i Oskarshamn Hälsan i Kalmar län Barn ungdom En sammanställning av hälsoindikatorer för uppföljning av den Folkhälsopolitiska planen

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoredovisning

Välfärds- och folkhälsoredovisning Välfärds- och folkhälsoredovisning Lunds kommun 2013 Jämförande matriser välfärdsfaktorer, referenser och förklaringar Kommunkontoret Innehåll Jämförande matriser, välfärdsfaktorer i urval på stadsdelsnivå

Läs mer

(O)hälsoutmaning: Norrbotten

(O)hälsoutmaning: Norrbotten (O)hälsoutmaning: Norrbotten Vi har mer hjärtinfarkt, stroke och högt blodtryck än i övriga riket. 61% av männen och 47 % kvinnorna är överviktiga/feta i åldern16-84 år. Var fjärde ung kvinna visar symptom

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

FOLKHÄLSOPROFIL 2010

FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 FOLKHÄLSOPROFIL 2010 Riksdagen beslutade år 2003 om en ny nationell folkhälsopolitik med det övergripande målet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa för hela befolkningen.

Läs mer

Verksamhetsplan för år 2014

Verksamhetsplan för år 2014 Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4

Läs mer

Folkhälsopolitiskt program

Folkhälsopolitiskt program Folkhälsopolitiskt program Flens kommun Förslag 2008-2011 Innehållsförteckning Inledning Folkhälsa och folkhälsoarbete Folkhälsa och hälsa Folkhälsoarbete Hälsans bestämningsfaktorer Risk och skyddsfaktorer

Läs mer

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007

VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN 2007 VÄLFÄRDSBOKSLUT HÄRRYDA KOMMUN Folkhälsorådet Innehåll Inledning s. 1 Självupplevd hälsa s. 2 1. Delaktighet och inflytande i samhället s. 2 Valdeltagande s. 2 2. Trygga och goda uppväxtvillkor s. 2 Förvärvsfrekvens

Läs mer

FOLKHÄLSORAPPORT 2011

FOLKHÄLSORAPPORT 2011 FOLKHÄLSORAPPORT 2011 KORTVERSION ESLÖVS KOMMUN Inledning Riksdagen antog 2003 det övergripande nationella folkhälsomålet att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1

Regional konferens i Södermanland. Anita Linell. 23 september 2011. 2011-09-27 Sid 1 Regional konferens i Södermanland Anita Linell 23 september 2011 2011-09-27 Sid 1 Uppdraget från regeringen Beskriva utvecklingen med fokus på 2004 2009. Redovisa genomförda åtgärder. Föreslå framtida

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Åldrande med livskvalitet Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Åldrande med livskvalitet Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2

Läs mer

Möjliga indikatorer för Örebro län

Möjliga indikatorer för Örebro län Möjliga indikatorer för Örebro län Riket Antal invånare 9481000 Socioekonomisk situation Länet 280 230 Exempel från några kommuner Örebro 135 460 4 931 Ljusnarsberg Askersund 11 278 Barnfattigdom* Andel

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun

Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Policy för socialt hållbar utveckling i Bjuvs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2011-05-26, 37 Inledning För att uppnå en social hållbar utveckling och tillväxt i Bjuvs kommun är en god folkhälsa en

Läs mer

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun

Folkhälsa. Folkhälsomål för Umeå kommun Folkhälsa Folkhälsomål för Umeå kommun Inledning I Umeå kommun vill vi arbeta för ett långsiktigt hållbart samhälle. Kommunens övergripande mål är att skapa en attraktiv kommun där människor har förutsättningar

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Goda levnadsvanor Välfärdsbokslut 211 Utdrag: Goda levnadsvanor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning 1.1.2 Inkomst

Läs mer

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014

Folkhälsorapport. Landskrona stad. Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Folkhälsorapport Landskrona stad Landskronabornas hälsa och välfärd 2014 Framtagen av Landskrona stads folkhälsosamordnare Landskrona stad, Fritid och Kultur, 2014 2 Innehållsförteckning Sammanfattning...

Läs mer

Innehållsförteckning:

Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 6 Innehållsförteckning: Hälsa på lika villkor? - Norrbotten 6 Sammanfattning...1 Bakgrund...3 Genomförande...3 Redovisning...3 Allmänt hälsotillstånd...4 Fysisk hälsa...4

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

Ett socialt hållbart Vaxholm

Ett socialt hållbart Vaxholm 2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

T",., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18

T,., VÄSTRA. Karlsborgs kommun GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. kl 08.30-12.00 20-21 2015-09-18 Karlsborgs kommun T",., VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN Y SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Folkhälsorådet Sammanträdesdatum: 2015-09-18 Sida 23 Paragraf nr 18-25 Plats och tid Kommunhuset, Karlsborg, fredag 18 september

Läs mer

Robertsfors folkhälsopolitiskt program

Robertsfors folkhälsopolitiskt program Robertsfors folkhälsopolitiskt program 2014-2016 Innehåll 1. Varför behövs ett folkhälsopolitiskt program... 1 2. Hållbar utveckling och folkhälsa... 1 3. Vilket är målet för folkhälsoarbete i Sverige

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Trygga och goda uppväxtvillkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar 1.1.1 Utbildning

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer

Drogpolitiskt program

Drogpolitiskt program Drogpolitiskt program Föreslaget av Rådet för folkhälsa och trygghet Antaget av Kommunfullmäktige den 16 februari 2015 KS/2014/639 Sidan 1(7) Datum Sidan 2(7) INLEDNING Med droger avses tobak, alkohol,

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun

öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun öppenhet omtanke handlingskraft FOLKHÄLSOPROFIL 2010 En beskrivning av folkhälsan i Ängelholms kommun Ängelholms kommun Kommunledningskontoret Enheten för samhällsplanering och utveckling Folkhälso- och

Läs mer

Om Barn och Ungdom (0-24 år)

Om Barn och Ungdom (0-24 år) Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson

Helsingborgs stad juni 2005 Arbetsmaterial Kerstin Månsson Helsingborgs stad juni 2005 Kerstin Månsson Arbetsmaterial Inledning Begreppet hälsa skall här läsas och förstås i sitt allra vidaste sammanhang, vilket gör att begrepp som folkhälsa, välfärd och hållbar

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04

Folkhälsoplan 2013. Folkhälsorådet Vara. Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Folkhälsoplan 2013 Folkhälsorådet Vara Antagen av Folkhälsorådet 2012-10-04 Inledning En god folkhälsa är en angelägenhet för såväl den enskilda individen som för samhället. Invånarnas hälsa är en förutsättning

Läs mer

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa Helsingborg 25 februari 15 Hur ser det ut statistik från Region Skånes folkhälsoenkäter Peter Groth 1 Rapport från folkhälsoinstitutet 8 Onödig ohälsa En stor

Läs mer

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81

Folkhälsoplan 2014. Grästorp. Fastställd av folkhälsorådet 2013 10-21, 81 Folkhälsoplan 214 Grästorp Fastställd av folkhälsorådet 213 1-21, 81 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Folkhälsorådets sammansättning... 3 3 Folkhälsomål 214... 4 3.1 Ökad trygghet och inflytande...

Läs mer

Hälsa på lika villkor

Hälsa på lika villkor Hälsa på lika villkor Resultat från nationella folkhälsoenkäten Cecilia Wadman Katarina Paulsson Gunnel Boström Innehåll Levnadsvanor Psykisk ohälsa Fysisk ohälsa Läkemedel Vårdkontakter, ej ungdomsmottagning

Läs mer

Folkhälsopolitiskt. program

Folkhälsopolitiskt. program Folkhälsopolitiskt program 1 2 Alla har rätt till ett gott liv En god hälsa är för de flesta av oss något som vi värdesätter mycket högt. Alltför ofta är den goda hälsan något som vi tar för givet ända

Läs mer

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012

Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Ett gott liv i Mora Folkhälsoprogram 2010-2012 Alla har lika rätt till god hälsa För att skapa förutsättningar för en god hälsa i Mora kommun krävs samarbete mellan kommunala verksamheter, hälso- och sjukvård,

Läs mer

Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för

Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för Välfärdsredovisning 2009 Välfärdsredovisningen för Malmö stad 2009 har sammanställts av stadskontorets folkhälsoenhet i samarbete med bland andra avdelningen för samhällsplanering. Ett stort tack riktas

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Hälsoatlas 2013 Ale kommun

Hälsoatlas 2013 Ale kommun Hälsoatlas 2013 Ale kommun Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Det tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. En god folkhälsa bör således innebära att hälsan

Läs mer

Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010

Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010 Folkhälsorådet 1(6) Datum Handläggare 2009-10-16 Sandra Beletic Prioriterade områden för folkhälsoarbetet 2009-2010 Bakgrund Under våren 2009 beslutades det att folkhälsorådet skulle ta fram en arbetsplan

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik?

Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? Hur skall vi få barn och ungdomar att må bra genom en aktiv folkhälsopolitik? En rapport från från Liv och Hälsa ung 2005 Åsa Fichtel, Kerstin Bünsow Foto: Johan Wahlgren HUR SKALL VI FÅ BARN OCH UNGDOMAR

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Om äldre (65 och äldre)

Om äldre (65 och äldre) Om äldre (65 och äldre) Självupplevd hälsa Förekomst av sjukdom Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 De äldres hälsa (65 år eller äldre) Åldrandet i sig är ingen sjukdom men i det

Läs mer

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9

Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning... 6 Befolkningsstruktur... 8 Målområde 1: Delaktighet och inflytande... 9 Antagen av kommunfullmäktige 6, 12 februari 214 1 Innehåll Inledning... 4 Definitioner... 4 Så här är välfärdsbokslutet uppbyggt... 5 Koppling till kommuns mål... 5 Statistiska källor... 5 Sammanfattning...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? 2014

Hälsa på lika villkor? 2014 Hälsa på lika villkor? 2014 Rapport Anna Stamblewski 2015-06-15 Innehåll SAMMANFATTNING... 2 Allmän hälsa... 2 Psykisk hälsa och välbefinnande... 2 Riskabla levnadsvanor... 2 Stöd till beteendeförändring...

Läs mer

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv

Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Rapport: Behov av hälso- och sjukvård i Norrbottens län utifrån ett befolkningsperspektiv Syfte: Rapporten är en beskrivande sammanställning och innefattar jämförelser på riks/läns- och kommunnivå (2013).

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET

PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET 2011 10 27 Kommunledningskontoret Sara Anderhov 46-413 - 626 97 PROTOKOLL - RÅDET FÖR HÄLSA OCH TRYGGHET Tid: Torsdag den 20 oktober, klockan 13:00 16:00 Lokal: Stadshuset, Sal Albert Sahlin och Emanuel

Läs mer

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD

GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD GULLSPÅNGS KOMMUNS FOLKHÄLSORÅD Verksamhetsplan 2012 GULLSPÅNGS KOMMUN INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 FOLKHÄLSA... 3 FOLKHÄLSOARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN... 3 FOLKHÄLSORÅDET... 5 FOLKHÄLSORÅDETS UPPGIFT...

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor

Välfärdsbokslut 2011. Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Välfärdsbokslut 2011 Utdrag: Förutsättningar för god hälsa på lika villkor Innehåll Inledning Sammanfattning 1 Förutsättningar för god hälsa på lika villkor 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård 2006-2010 Omfattar flera delprojekt i primärvården som - Barnhälsovård - Mödrahälsovård - Distriktssköterskor/mottagningssköterskor

Läs mer

Fokusområden ett steg till

Fokusområden ett steg till Handlingsplan Fokusområden ett steg till År 2020 har Västerbotten världens bästa hälsa och världens friskaste befolkning. Det är landstingets vision som antogs år 2000. Landstinget hade då länge arbetat

Läs mer

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen Tobaksbruk 2,3 miljoner Ca 19 tusen Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut 2011 Dagligrökning 16-84 år nationellt 2 Vilka är det då som röker? Utbildningsnivå,

Läs mer

Folkhälsoplan Bergs kommun

Folkhälsoplan Bergs kommun Folkhälsoplan Bergs kommun Augusti 2006 December 2010 2006-05-21 Innehållsförteckning Förord 3 Inledning 4 Övergripande vision för Bergs kommun 5 Målområde - Delaktighet och inflytande 6 Målområde - Trygga

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad

Tillsammans kan vi göra skillnad Tillsammans kan vi göra skillnad Folkhälsorapport Blekinge 2014 3 Förord Folkhälsa är ett begrepp som beskriver hälsa, sjuklighet och dödlighet liksom levnadsvanor, risker och skyddsfaktorer för hälsan

Läs mer

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa betyder

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Irene Nilsson Carlsson 2013-11-22 Huvuddragen i riktlinjerna De nationella riktlinjerna 2013-11-22 3 Varför riktlinjer

Läs mer

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr

Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr Modul I - det ofödda barnet Salut-satsningen - resultat från fyra pilotområden i Västerbotten Eva Eurenius 1,2, Hälsoutvecklare, Med dr 1 FoUU-staben, VLL 2 Epidemiologi, Inst. för Folkhälsa och klinisk

Läs mer

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län

Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa. Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Folkhälsopolitik för en jämlik hälsa Resultat från befolkningsundersökningen Liv & hälsa i Uppsala län Kenneth Berglund, Bo Brantefors, Inna Feldman, Åsa Fichtel, Eva Jonason, Christina Lindberg Rapporten

Läs mer

Hälsan i Sörmland Äldre

Hälsan i Sörmland Äldre Hälsan i Sörmland Äldre Foto: www.fotoakuten.se FoU i Sörmland Statistikrapport 214:1 Hans Eriksson 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 Bakgrund... 4 Material och metoder... 4

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Planeringsförutsättningar 2016

Planeringsförutsättningar 2016 1 Planeringsförutsättningar 2016 10 utmaningar för Landstinget Blekinge Helene Kratz Anna Lindeberg Planeringsavdelningen 2 Vad är Planeringsförutsättningar 2016? Kartläggning av omvärldsfaktorer som påverkar

Läs mer

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014

FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 FOLKHÄLSA GÄVLEBORG En sammanställning av kartläggningar i länet och landet Emma Mårtensson, Samhällsmedicin Landstinget Gävleborg Gävle 14 mars 2014 Innehåll Förord 1. Beskrivning av uppdraget 1.1. Utgångspunkter

Läs mer

Framtidens hälsoundersökning redan idag

Framtidens hälsoundersökning redan idag Framtidens hälsoundersökning redan idag Din hälsa är din största tillgång Vi använder den senaste generationens magnetkamerateknik (MR) från Philips Medical Systems för bästa bildkvalitet och patientkomfort.

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA

KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA 48 KULTUR OCH UPPLEVELSER HÄLSA HÄLSA En befolknings hälsotillstånd avspeglar både medborgarnas livsstil och hälsooch sjukvårdens förmåga att förebygga och bota sjukdomar. När det gäller hälsa och välfärd

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Tillhör du en riskgrupp?

Tillhör du en riskgrupp? Tillhör du en riskgrupp? Vaccinera dig gratis mot årets influensa Vaccinet gör gott Varför ska jag vaccinera mig? Cirka 100 000 personer i Stockholms län smittas årligen av säsongsinfluensa. Influensan

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Hälsans. och arv hälsan.

Hälsans. och arv hälsan. Kommunkartläggning 2011 Bilden inspirerad av Haglund och Svanströms i "Folkhälsovetenskap - en introduktion", 1992 Hälsans bestämningsfaktorer Hälsans bestämningsfaktorer visar de påverkbara faktorer som

Läs mer

Barnhälsorapport 2012. Kartläggning av barns och ungas hälsa i Västerbottens län

Barnhälsorapport 2012. Kartläggning av barns och ungas hälsa i Västerbottens län Barnhälsorapport 2012 Kartläggning av barns och ungas hälsa i Västerbottens län Förord Alla barn och unga har rätt till en god fysisk och psykisk hälsa, en trygg tillvaro och bra utbildning! En god folkhälsa

Läs mer

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013

Folkhälsan i Sverige. Årsrapport 2013 Folkhälsan i Sverige Årsrapport 213 Du får gärna citera Socialstyrelsens och Folkhälsoinstitutets texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö

Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa i Malmö Martin Lindström Birgit Modén Mathias Grahn Maria Fridh Maria Rosvall Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö Författare

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202

Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun. Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 Alkohol- och drogpolitiskt program för Eda kommun Antaget av kommunfullmäktige 2001-06-27, 64 Reviderat 2012-11-28, 202 2 Bakgrund I Eda kommun verkar samverkansgruppen Edas Ansvar, vilken är tvärsektoriell

Läs mer

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Nacka

Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Nacka Öppna jämförelser folkhälsa 2009 Nacka En sammanfattning av rapporten och en presentation av Nackas siffror jämfört med kommuner i länet med liknande befolkningsmängd I den här rapporten sammanfattas delar

Läs mer

Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv

Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv Politikerutbildning 18 oktober 2013 Eslöv Vad är folkhälsopolitik? Befolkningens hälsa på samhällsnivå folkhälsan påverkas av en rad faktorer, och de flesta av dem har en politisk dimension. Det finns

Läs mer

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15

Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Folkhälsoplan för Lekebergs kommun 2014-15 Det övergripande målet för folkhälsa är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Vad är folkhälsa? Folkhälsa

Läs mer