Musik Music Swedish Arts Council

Transkript

1 7 1 MUSIK

2 Musik Music Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Sofia Johansson, tel Printed in Sweden by Elanders Gotab AB, Stockholm ISSN ISBN Statens kulturråd, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: Webbplats: Grafisk form omslag: Bror Rudi Statens kulturråd 2007

3 Innehåll Musik Sida Sammanfattning/Summary 5 Diagram- och tabellförteckning 8 Beskrivning av material och innehåll 9 Områdesöversikt 11 Publik 12 Konserter 14 Personal 16 Intäkter 18 Kostnader 20 Barn och ungdom 22 Tabellbilaga 24 3

4 4

5 Sammanfattning Denna sammanställning bygger på uppgifter från 20 länsmusikorganisationer, 15 regionala/lokala orkesterinstitutioner samt 151 (2004) och 142 (2005) fria musikgrupper som erhållit statligt bidrag under 2004 eller Uppgifterna som redovisas rör främst antal besök, föreställningar, produktioner, årsverken samt kostnader och intäkter. I vissa län är den regionala musikverksamheten integrerad med orkesterverksamhet och/eller musikteater. Dessa organisationers uppgifter om ekonomi och personal avser år 2005 hela organisationens verksamhet (se även Teater och dans , Kulturen i siffror 2007:2). Av sammanställningen framgår att år 2005 genomförde länsmusikorganisationerna, orkesterinstitutionerna och de fria musikgrupperna som ingår i underlaget totalt , vilket är en ökning på 11 procent jämfört med året innan. Länsmusikorganisationerna stod för ungefär 70 procent av dessa och gav cirka 800 fler 2005 jämfört med året innan. Orkesterinstitutionerna genomförde drygt De fria musikgrupperna stod för år 2005, det vill säga något fler än Under 2005 hade de musikinstitutioner och fria grupper som ingår i sammanställningen sammanlagt drygt 3,4 miljoner besök, vilket innebar en ökning på 17 procent i förhållande till Det ska dock beaktas att i denna uppgift ingår skattningar av publikantalet, vilket särskilt berör de fria musikgrupperna. Runt 25 procent av de fria musikgruppernas spelningar ägde rum utomlands. Av de inhemska spelningarna ägde 20 procent rum i Stockholms län. Antalet skol har minskat de senaste åren men utgjorde 2005 ungefär en tredjedel av alla länsmusikorganisationers och orkesterinstitutioners. Skolkonsertpubliken utgjorde runt 20 procent av orkesterinstitutionernas och de fria musikgruppernas publik och knappt 30 procent av länsmusikorganisationernas publik. De totala kostnaderna för länsmusikorganisationerna, orkesterinstitutionerna och de fria musikgrupperna uppgick till miljoner kronor år Lönekostnaderna utgör mellan 56 och 65 procent av de totala kostnaderna. Därutöver har musikinstitutionerna höga kostnader för lokaler och de fria grupperna höga turnékostnader. Länsmusikorganisationerna och orkesterinstitutionerna hade under 2005 intäkter på drygt 500 miljoner kronor vardera, medan de fria musikgruppernas intäkter uppgick till 53 miljoner kronor. Spelintäkterna utgjorde ca 10 procent av musikinstitutionernas intäkter medan förhållandet var det omvända för de fria musikgrupperna vars spelintäkter stod för runt 80 procent av de totala intäkterna

6 Befolkningens musik- och kulturvanor redovisas inte här. Sådana uppgifter finns bland annat i Kulturbarometern 1. Enligt den senaste Kulturbarometern (2002) hade drygt hälften av de tillfrågade varit på konsert eller annat evenemang med levande musik under det senaste året. Störst andel konsertbesökare finns bland unga i åldrarna år, studerande, tjänstemän och personer med eftergymnasial utbildning. Enligt SOM-institutets undersökningar 2 av befolkningen i åldrarna år gick omkring 30 procent av befolkningen på pop-/rockkonsert någon gång under Andelen som köpte en CD-skiva någon gång under senaste året minskade från 68 procent 1999 till 60 procent En undersökning av befolkningens kulturvanor, t.ex. besök på olika kulturevenemang samt det egna kulturutövandet. Barometern genomförs med telefonintervjuer av ett representativt urval av befolkningen i åldrarna 9 79 år. Kulturbarometern och annan kulturstatistik finns att ladda ned eller beställa på Kulturrådets hemsida, 2 Samhälle Opinion Massmedia, Göteborgs universitet, 6

7 Summary This report is based on information from 20 regional music organisations, 15 regional/local orchestras as well as 151 (2004) and 142 (2005) independent music groups that received government funding in 2004 or The presentation focuses on number of visits, performances, productions, man years as well as costs and income. The presentation shows that in 2005 a total of concerts were performed by the units included in this report. This equals an increase of 11 percent compared to the previous year. The regional music organisations accounted for almost 70 percent of the total number of concerts and they gave around 800 more concerts in 2005 compared to The orchestras gave around concerts in The independent music groups gave concerts in 2005, which was a slight increase from These concerts were attended by a bit more than 3.4 million visitors, which meant an increase of 17 percent between 2004 and It should, however, be taken into account that this figure includes many estimates especially concerning the independent music groups attendance rates. Approximately 25 percent of the independent music groups performances took place abroad. Around 20 percent of the domestic concerts were performed in Stockholm county. The number of school concerts has decreased throughout the past years, but accounted for about a third of all concerts performed by the regional music organisations and the regional/local orchestras in Moreover, the audience at school concerts accounted for around 20 percent of the orchestras and the independent music groups audience and almost 30 percent of the regional music organisations total audience. The total costs for the regional music organisations, orchestras and the independent music groups amounted to SEK 1,132 million in Salaries and wages made up for between 56 and 65 percent of the total costs. Furthermore, the music organisations and orchestras have high venue costs, while the independent music groups touring costs are relatively high. In 2005, the regional music organisations and orchestras revenues totalled about SEK 500 million each, while the independent music groups generated a total income of SEK 53 million. Concert revenues accounted for around 10 percent of the music organisations and orchestras income, while the relation between concert revenues and public grants was the opposite for the independent music groups. Individuals cultural activities, e.g. in terms of concert attendance, are not presented in this report. That kind of information may for example be found in the Culture Barometer a statistical survey of a representative sample of the Swedish population between ages 9 and 79. According to the latest survey (2002) about half of the respondents had attended a live music concert during the past year. A full-text version of the report is available at Other data about music habits are also available from the SOM-institute at the University of Gothenburg ( 7

8 Diagramförteckning Sida 1. Totalt antal publik , tusental. Länsmusikorganisationer, 12 orkesterinstitutioner och fria musikgrupper 2. Totalt antal Länsmusikorganisationer, 14 orkesterinstitutioner och fria musikgrupper 3. Totalt antal årsverken Länsmusikorganisationer och 16 orkesterinstitutioner 4. Intäkter efter kostnadsslag 2005, procent. Länsmusikorganisationer Intäkter efter kostnadsslag 2005, procent. Orkesterinstitutioner Intäkter efter kostnadsslag 2005, procent. Fria musikgrupper Kostnader efter kostnadsslag 2005, procent. Länsmusikorganisationer Kostnader efter kostnadsslag 2005, procent. Orkesterinstitutioner Kostnader efter kostnadsslag 2005, procent. Fria musikgrupper Publik på skol , tusental. 22 Länsmusikorganisationer och orkesterinstitutioner 11. Antal skol Länsmusikorganisationer och 23 orkesterinstitutioner 12. Antal offentliga för barn/familj och ungdom Länsmusikorganisationer 23 Tabellförteckning Sida 1. Länsmusikorganisationer och orkesterinstitutioner efter län Konserternas och besökens geografiska fördelning Fria 13 musikgrupper 3. Konserter efter spelplats , procent. 15 Länsmusikorganisationer 4. Konserter efter spelplats , procent. Orkesterinstitutioner Personal efter kategori Årsverken samt antal personer. Länsmusikorganisationer och orkesterinstitutioner 17 8

9 Beskrivning av material och innehåll Föreliggande redovisning innehåller uppgifter om verksamhet, ekonomi och personal för institutioner och fria grupper på musikområdet, som erhållit bidrag från Kulturrådet under år 2004 eller 2005 den regionala musikverksamheten i 20 län, 15 lokala och regionala orkestrar, och 152 respektive 142 fria musikgrupper. Sammanställningen ger således inte någon heltäckande bild av det svenska musiklivet. Med verksamhet avses antal och publik. Med ekonomi och personal avses bland annat offentliga bidrag, spelintäkter, löne-, lokal- och produktionskostnader och antal årsverken. Sammanställningen grundar sig dels på redogörelser som inlämnats till Kulturrådet på särskild blankett, dels på institutionernas och länsmusikorganisationernas verksamhetsberättelser. Institutioner med integrerad verksamhet I vissa län är den regionala musikverksamheten integrerad med musikteater och/eller orkesterverksamhet. Institutionerna Sörmlands Musik & Teater, Värmlandsoperan och Västerbottensmusiken verkar både som länsmusikorganisationer och regionala/lokala musikteaterinstitutioner. Dessa verksamheter redovisas även i rapporten Teater och dans , Kulturen i siffror 2007:2. Länsmusikorganisationerna i Skåne och Kronobergs län bedriver från och med 2003 verksamhet i ett gemensamt produktionsbolag, Musik i Syd. Verksamheterna i dessa län redovisas därför gemensamt. Statens bidrag till länsmusiken i Skåne fördelas via Region Skåne. Åtta av 20 länsmusikorganisationer har också orkesterverksamhet med bidrag från Kulturrådet. Det gäller Norrbottensmusiken (Norrbottens Kammarorkester), Musik i Dalarna (DalaSinfoniettan), Musik i Uppland (Uppsala Kammarorkester), Västmanlandsmusiken (Västerås Sinfonietta), Musik för Örebro län (Svenska Kammarorkestern), Kalmar läns musikstiftelse (Camerata Nordica), Smålands Musik och Teater (Jönköpings Sinfonietta) och Musik i Syd (Musica Vitae). Samtliga av dessa länsmusikorganisationer utom Västmanlandsmusiken använder en del av länsmusikbidraget till orkesterns verksamhet. I flera län utför också respektive orkester en del av länsmusikuppdraget. Landstinget i Västernorrland har lagt ett länsmusikuppdrag på Sundsvalls Kammarorkester (numera Nordiska Kammarorkestern Sundsvall). Västra Götalandsregionen har fördelat länsmusikuppdraget på tre organisationer: Musik i Väst, Vara Konserthus samt Kultur Ungdom Väst. Uppgifterna i denna rapport som gäller Västra Götaland bygger på uppgifter från samtliga tre organisationer. 9

10 Tabell 1. Länsmusikorganisationer och orkesterinstitutioner efter län 2005 Län Länsmusikorganisation Orkesterinstitution Stockholm Länsmusiken i Stockholm Uppland Musik i Uppland 1 Uppsala Kammarorkester 1 Södermanland Sörmlands Musik & Teater 2 Östergötland Östgötamusiken Norrköpings Symfoniorkester Jönköping Smålands Musik och Teater 1 Jönköpings Sinfonietta 1 Kalmar Kalmar läns musikstiftelse 1 Camerata Nordica 1 Gotland Gotlandsmusiken Blekinge Musik i Blekinge Skåne Musik i Syd 1 Musica Vitae 1 Malmö Symfoniorkester Helsingborgs Symfoniorkester Halland Musik i Halland Västra Götaland Västra Götalandsregionen Stiftelsen GöteborgsMusiken Göteborgs Symfoniker Värmland Värmlandsoperan 2 Örebro Musik för Örebro Län 1 Svenska Kammarorkestern 1 Västmanland Västmanlandsmusiken 1 Västerås Sinfonietta 1 Dalarna Musik i Dalarna 1 Dalasinfoniettan 1 Gävleborg Musik Gävleborg Gävle Symfoniorkester Västernorrland Musik i Västernorrland Sundsvalls Kammarorkester 3 Jämtland Länsmusiken i Jämtlands län Västerbotten Västerbottensmusiken 2 Norrbotten Norrbottensmusiken 1 Norrbottens Kammarorkester 1 1. Integrerad med orkesterinstitutionen/länsmusikorganisationen i länet. 2. Verkar även som musikteaterinstitution. 3. Bytte hösten 2005 namn till Nordiska Kammarorkestern Sundsvall. Kvalitet och jämförbarhet De inlämnade uppgifterna har granskats och oklarheter kontrollerats till viss del, men en del felkällor är svåra att reda ut. Redovisningsblanketten kan exempelvis ha tolkats olika av verksamheterna. Uppgifter om antal besök/publik är ofta speciellt svåra att ange, särskilt för de fria grupperna. För deras del måste antal besökare ses som grova skattningar, liksom åldersfördelningen i publiken. Att underlaget avgränsats till Kulturrådets bidragsmottagare påverkar jämförbarheten mellan åren, främst för de fria grupperna, eftersom det inte är samma grupper som får bidrag från år till år. I vissa fall gäller uppgifter om personal och ekonomi för 2005 både länsmusik- och orkesterverksamheten. För underlag i enskilda uppgifter hänvisas till fotnoterna i tabellbilagan. Sörmlands Musik och Teater, Västerbottensmusiken och Värmlandsoperan verkar både som länsmusikorganisationer och regional musikteaterinstitution. Eftersom det inte alltid är möjligt att särredovisa personal- och ekonomiuppgifter för dessa olika delar av verksamheten, kan samma uppgift förekomma i denna rapport såväl som i Teater och dans , Kulturen i siffror 2007:2. 10

11 Med hemkommun menas för de fria musikgrupperna kontaktpersonens adress i bidragsansökan. En del underlag till tabeller och diagram redovisas inte i tabellbilagan. Om uppgift saknas eller ej är relevant markeras detta med en punkt (.). Avgiftsfria I samtliga tabeller och diagram över antal besökare på eller publik vid ingår icke-betalande publik om inte annat anges. Områdesöversikt Regional musikverksamhet Det statliga bidraget till den regionala musikverksamheten utgår till landsting/regionförbund som i de allra flesta fall utför uppdraget genom länsmusikorganisationen i länet. Länsmusikorganisationen i respektive län ser sinsemellan relativt olika ut. I några fall är de integrerade med teater- eller orkesterverksamhet, se Tabell 1. I Västra Götalandsregionen är det tre organisationer som utför länsmusikuppdraget. Samverkan med arrangörsledet och verksamhet för barn och ungdom är några av länsmusikens uppgifter. I vissa län är den regionala musikverksamheten integrerad med musikteater och/eller orkesterverksamhet, se avsnittet Institutioner med integrerad verksamhet. Länsmusikorganisationerna bedriver också verksamhet i projektform, till exempel konsulentverksamhet, barnkulturdagar, tonsättarprojekt, arrangörsfrämjande, fonogramutgivning, föreläsningar, kultur i vården och samarbete med amatörverksamhet. Största delen av projekten utgörs av skolaktiviteter och temadagar. Musikinstitutionerna Regeringen beslutar vilka institutioner som ska erhålla statligt bidrag för orkesterverksamhet. En förutsättning för statligt bidrag är att verksamheten också stöds av kommun och/eller landsting. Några av orkestrarna är en del av länsmusiken i respektive län, medan andra har en mer självständig organisation, se avsnittet Institutioner med integrerad verksamhet. Fria musikgrupper Kulturrådets bidrag till fria musikgrupper avser i första hand den turnerande verksamheten i landet. Bidragen fördelas i form av årliga verksamhets- och turnébidrag. Uppgifter om de fria musikgrupperna publicerades första gången 1998, med information om gruppernas ekonomi och konsertverksamhet. Grupper som enbart fått bidrag för turné utomlands ingår inte i redovisningen. 11

12 Publik Under 2005 hade de musikinstitutioner och fria musikgrupper som ingår i sammanställningen sammanlagt drygt 3,4 miljoner besök, vilket är en ökning med 17 procent jämfört med föregående år. I denna uppgift ingår då uppskattade uppgifter från de fria musikgrupperna. Dessa står också för en större del av ökningen. När det gäller den regionala musikverksamheten uppgick antalet besök år 2005 till knappt , en ökning med 5 procent från Av alla besök gjordes 28 procent på skol. För två institutioner med integrerad verksamhet finns dock inte publikuppgifter specificerade efter typ av konsert år Orkesterpubliken på de av Kulturrådet stödda orkesterinstitutionerna uppgick år 2005 till drygt personer, vilket är en ökning med 10 procent från År 2005 redovisade nio orkestrar en ökning av antalet besökare mot sex året innan. I 2005 års siffror ingår den regionala musikverksamhetens publikuppgift i respektive län för tre orkestrar, Camerata Nordica, Svenska Kammarorkestern och Dalasinfoniettan. I 2004 års siffror är det endast Dalasinfoniettans publikuppgift som inkluderar länsmusikorganisationen i länet. Diagram 1. Totalt antal publik , tusental. Länsmusikorganisationer, orkesterinstitutioner och fria musikgrupper Länsmusikorganisationer Orkesterinstitutioner Fria musikgrupper De fria musikgrupperna gör, som nämnts ovan, egna uppskattningar av besöken. Enligt dessa hade grupperna år 2005 en publik på drygt personer, jämfört med knappt året innan. I underlaget saknas dock publikuppgifter från 440 under De fria musikgrupperna hade, liksom tidigare år, flest och störst publik i Stockholms län. Drygt hälften av alla grupper finns också stationerade i Stockholms län, vilket dock inte behöver innebära att de har spelat alla sina i länet. Andelen i Stockholms län var 28 procent av de som spelades i Sverige. De fria musikgrupperna spelade minst antal i Gotlands och Örebro 12

13 län, men de ska då jämföras med det relativt stora antalet som ges av länsmusikorganisationer eller orkesterinstitutioner i dessa län. Närmare 26 procent av na ägde rum utomlands. Spelningar på stora festivaler utomlands bidrar till stora publiksiffror både absolut och relativt. Tabell 2. Konserternas och besökens geografiska fördelning Fria musikgrupper Konserter Publik 1 Därav under 25 år Antal grupper stationerade i resp. län 2 Konserter Publik 1 Därav under 25 år Antal grupper stationerade i resp. län 2 Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Östergötlands län Jönköpings län Kronobergs län Kalmar län Gotlands län Blekinge län Skåne län Hallands län Västra Götalands län Värmlands län Örebro län Västmanlands län Dalarnas län Gävleborgs län Västernorrlands län Jämtlands län Västerbottens län Norrbottens län Utomlands Totalt Saknas publikuppgifter för 777 år 2004 och 440 år Antal grupper med "hemadress" i respektive län 13

14 Konserter Under 2005 genomfördes totalt cirka av länsmusikorganisationerna, orkesterinstitutionerna och de fria musikgrupperna tillsammans, vilket är en ökning på 11 procent jämfört med Länsmusikorganisationerna stod för den största andelen av dessa, 71 procent eller under 2005, vilket var cirka 800 fler än året innan. Antalet skol har minskat de senaste åren. Från att år 1995 ha utgjort 44 procent av alla inom den regionala musikverksamheten, har andelen skol sjunkit till 36 procent år Två institutioner med integrerad verksamhet redovisade år 2005 inte sina efter konserttyp utan enbart totalt antal. Orkesterinstitutionerna framförde år 2005 sammanlagt 2 056, jämfört med Av dessa var 60 procent offentliga medan resterande 40 procent var skol, vilket innebär en större andel skol jämfört med Ett skäl till detta kan vara att den regionala musikverksamheten ingår i redovisningen av orkesterinstitutionerna i tre län år Andelen skol varierar mellan 0 och 65 procent av respektive institutions totala antal. Diagram 2. Totalt antal Länsmusikorganisationer, orkesterinstitutioner och fria musikgrupper Länsmusikorganisationer Orkesterinstitutioner Fria musikgrupper De fria musikgrupperna framförde totalt under 2005 jämfört med året innan. Antalet varierar stort mellan grupperna från några enstaka upp till drygt 100. Engagemangen via länsmusikorganisationerna har ökat, från 547 år 2004 till 602 år 2005 och utgjorde i genomsnitt 17 procent av de fria musikgruppernas konsertverksamhet år Totalt genomfördes 721 skol, vilket motsvarar 20 procent av det totala antalet. I genomsnitt framfördes 63 procent av länsmusikorganisationernas 2005 utanför hemkommunen. Relationen mellan antalet i hemkommunen och övriga länet har de senaste åren varit stabil på cirka 30 respektive 60 procent. 14

15 Konserterna utomlands motsvarar cirka 1 procent av länsmusikorganisationernas totala konsertverksamhet. Under 2005 har elva av de 17 länsmusikorganisationerna som redovisat efter spelplats haft verksamhet utomlands. För orkesterinstitutionerna var andelen i hemkommunen 54 procent (66 procent 2004), medan 4 procent av na ägde rum utomlands. Av de fria musikgruppernas framträdanden ägde 73 procent rum utanför hemkommunen (66 procent 2004). Med hemkommun menas här kontaktpersonens adress i bidragsansökan. Tabell 3. Konserter efter spelplats , procent. Länsmusikorganisationer Hemkommun Länet (utom hemkommunen) Utom länet Utomlands För 227 saknas geografisk redovisning. 2. För 939 saknas geografisk redovisning. Tabell 4. Konserter efter spelplats , procent. Orkesterinstitutioner Hemkommun Länet (utom hemkommunen) Utom länet Utomlands

16 Personal Länsmusikorganisationerna och orkesterinstitutionerna hade tillsammans årsverken under Ett årsverke är arbetstimmar och motsvarar ungefär en heltidsanställning. Motsvarande siffra för 2004 var 1 440, vilket innebär en ökning med 182 årsverken. Viktigt att notera är att år 2005 redovisade tre institutioner med integrerad verksamhet organisationens totala personal och ytterligare två länsmusikorganisationer inkluderade respektive orkesterinstitution i sina redovisningar. De fria musikgrupperna redovisar inte antal årsverken. Diagram 3. Totalt antal årsverken Länsmusikorganisationer och orkesterinstitutioner Orkesterinstitutioner Länsmusikorganisationer Totalt antal årsverken för länsmusikorganisationerna var 787 (647 år 2004), varav antalet fasta årsverken uppgick till 474 (434 år 2004) eller 60 procent. I övrigt kan man notera att antalet fasta årsverken har varierat under åren. Under perioden 1995 till 2001 var det en minskande trend, men denna bröts 2002 och antalet fasta årsverken har därefter med något undantag visat en ökning. Andelen konstnärlig personal (musiker, dirigenter/konstnärlig ledare och övrig konstnärlig personal) uppgick 2005 till 64 procent. Orkesterinstitutionerna redovisade för 2005 totalt 835 årsverken (793 året innan), där 694 eller 83 procent utfördes av fast anställd personal. Cirka 80 procent av alla årsverken utfördes av musiker eller övrig konstnärlig personal. För första gången redovisas år 2005 antal kvinnor och män i personalen (anställda och engagerade). Inom länsmusikorganisationerna och orkesterinstitutionerna utförs kring 60 procent av årsverkena av män. De fria musikgrupperna redovisar inte denna uppgift. 16

17 Tabell 5. Personal efter kategori Årsverken samt antal personer. Länsmusikorganisationer och orkesterinstitutioner. därav, % övrig Årsverken totalt musiker konstnärlig personal övrig personal tillsvidareanställda Antal män Antal kvinnor Länsmusikorganisationer Orkesterinstitutioner Samtliga

18 Intäkter Länsmusikorganisationerna och orkesterinstitutionerna hade under 2005 intäkter på drygt 500 miljoner kronor vardera, medan de fria musikgruppernas sammanlagda intäkter uppgick till drygt 53 miljoner kronor. Det innebär att dessa tre verksamheter hade sammanlagda intäkter på miljoner kr. Av denna summa var drygt 467 miljoner kronor statliga bidrag en ökning med cirka 9 procent jämfört med Det statliga bidraget består till största delen av verksamhetsbidrag. Det resterande statliga bidraget utgörs bland annat av utvecklingsbidrag från Kulturrådet och bidrag från Framtidens kultur och Länsarbetsnämnden. Övriga intäkter, regionala och kommunala bidrag, arrangörs- och biljettintäkter, var på närmare 606 miljoner kronor, vilket är en ökning med 95 miljoner kronor från året innan. Större delen av ökningen står posten Övrigt offentligt stöd till länsmusikorganisationer och orkesterinstitutioner för. Spelintäkterna utgör runt 10 procent av orkesterinstitutionernas och länsmusikorganisationernas intäkter. Detta kan jämföras med de fria musikgrupperna där spelintäkter och övriga intäkter (från radio/tv, musikinspelningar etc.) står för cirka 80 procent av deras totala intäkter. Det bör dock beaktas att underlaget skiljer sig mellan 2004 och Två institutioner med integrerad verksamhet har år 2005 redovisat institutionens totala intäkter och ytterligare två länsmusikorganisationers intäkter inkluderar även orkesterinstitutionens intäkter. Länsmusikorganisationernas intäkter år 2005 uppgick till drygt 547 miljoner kronor. De statliga bidragen utgjorde 54 procent av den totala finansieringen av den regionala musikverksamheten och 64 procent av det sammanlagda samhällsbidraget, det vill säga statliga, regionala och kommunala bidrag. Motsvarande andelar för 2004 var 57 respektive 68 procent. Diagram 4. Intäkter efter kostnadsslag 2005, procent. Länsmusikorganisationer. 6% 5% Bidrag från stat 13% 23% 54% Bidrag från landsting/regionförbund Spelintäkter Bidrag från kommun Övriga intäkter De totala intäkterna för orkesterinstitutionerna uppgick till cirka 570 miljoner kronor, av vilka drygt 160 miljoner kronor var statliga bidrag. Totalt finansierade stat, landsting, kommun och regionförbund 76 procent av verksamheten. Av de 15 18

19 orkesterinstitutionerna får 13 sina statliga bidrag direkt från Kulturrådet, medan orkestrarna i Skåne Malmö symfoniorkester och Helsingborgs symfoniorkester får sina bidrag fördelade via Region Skåne. Diagram 5. Intäkter efter kostnadsslag 2005, procent. Orkesterinstitutioner. 17% 10% 27% Bidrag från stat Bidrag från kommun Bidrag från landsting/regionförbund Övriga intäkter 18% 28% Spelintäkter De fria musikgruppernas intäkter uppgick till drygt 53 miljoner kronor Gruppernas huvudsakliga inkomst är spelintäkter och andra intäkter (se ovan) medan bidragen från Kulturrådet utgjorde knappt 20 procent. Mellan 2004 och 2005 minskade dessutom de fria musikgruppernas verksamhetsbidrag från Kulturrådet med runt 2 miljoner kronor. Eftersom merparten av musikgruppernas verksamhet äger rum utanför hemkommunen är det bara ett fåtal som får kommunala bidrag. Diagram 6. Intäkter efter kostnadsslag 2005, procent. Fria musikgrupper. 9% 1% 0.4% Spelintäkter 18% Bidrag från stat Övriga intäkter Bidrag från kommun 72% Bidrag från landsting/regionförbund 19

20 Kostnader De totala kostnaderna för länsmusikorganisationerna, orkesterinstitutionerna och de fria musikgrupperna uppgick till miljoner kronor år För samtliga står lönekostnaderna för en stor andel mellan 56 och 65 procent. För musikinstitutioner med fasta lokaler utgör lokalkostnaden en stor post, medan de fria musikgrupperna har höga kostnader för turnéverksamhet. Liksom uppgifterna gällande intäkter skiljer sig underlaget mellan 2004 och Två institutioner med integrerad verksamhet har år 2005 redovisat respektive institutions totala kostnader och ytterligare två länsmusikorganisationers kostnader inkluderar kostnader för orkesterinstitutionen. Länsmusikorganisationernas totala kostnader var 533 miljoner kronor år 2005 (456 miljoner kronor 2004). Lönekostnaderna utgjorde 61 procent, medan den näst högsta posten produktionskostnaderna stod för 16 procent. Diagram 7. Kostnader efter kostnadsslag 2005, procent. Länsmusikorganisationer. 9% 14% Lönekostnader Produktionskostnader 16% 61% Övriga kostnader Lokalkostnader Den totala kostnaden för de lokala och regionala orkesterinstitutionerna var 545 miljoner kronor år 2005 (494 miljoner kronor år 2004). Lönekostnaderna utgjorde den största utgiftsposten och låg i genomsnitt på 71 procent av de totala kostnaderna. Lokalkostnadernas andel var i genomsnitt 7 procent men varierade mycket mellan de olika institutionerna. 20

21 Diagram 8. Kostnader efter kostnadsslag 2005, procent. Orkesterinstitutioner. 7% 6% Lönekostnader 16% Övriga kostnader Lokalkostnader 71% Produktionskostnader De fria musikgrupperna hade under 2005 kostnader för sin verksamhet på drygt 53 miljoner kronor. Lönerna utgjorde drygt hälften av de totala kostnaderna, medan direkta turnékostnader som resor och uppehälle stod för 20 procent. Lokaler, övriga och administrativa kostnader utgjorde, liksom år 2004, 24 procent av de totala kostnaderna. Diagram 9. Kostnader efter kostnadsslag 2005, procent. Fria musikgrupper. 3% 20% Lönekostnader Övriga kostnader 56% Turnékostnader 21% Lokalkostnader 21

22 Barn och ungdom För länsmusikorganisationerna har antalet skol minskat genom åren, från år 1995 till år Publikantalet på dessa skol uppgick år 2005 till drygt barn och ungdomar, cirka 28 procent av det totala publikantalet. För 2005 finns dock inte publikuppgifter specificerade efter typ av konsert vid två institutioner och en länsmusikorganisations uppgifter inkluderar orkesterinstitutionen i länet. Mellan 1995 och 2003 redovisades endast antal skol och dess publik inom hemlänet. År 2004 och 2005 avser motsvarande uppgifter totalt antal skol och besök. Ålderskategorierna justerades något år 2000 så att åldrarna 0 14 år räknas som barn medan ungdomskategorin nu sträcker sig från år. För orkesterinstitutionerna år 2005 utgjorde skol för barn 31 procent av det totala antalet, en ökning med 7 procent från Andelen skol för ungdom ökade från 5 procent till cirka 10 procent. Dessa 832 skol nådde en publik på cirka barn och ungdomar, vilket innebär drygt 20 procent av det totala publikantalet och en ökning med 6 procent från år Det bör beaktas att samma publikuppgift har redovisats både för orkesterinstitutionen och länsmusikorganisationen vid ett tillfälle 2004 och i tre fall år Diagram 10. Publik på skol , tusental. Länsmusikorganisationer och orkesterinstitutioner Länsmusikorganisationer Orkesterinstitutioner 1. Länsmusikorganisationer: avser uppgifter endast publik på skol inom hemkommunen. 22

23 Diagram 11. Antal skol Länsmusikorganisationer och orkesterinstitutioner Länsmusikorganisationer Orkesterinstitutioner 1. Länsmusikorganisationer: avser uppgifter endast antal skol inom hemkommunen. Länsmusikorganisationerna genomför, förutom skol, offentliga riktade till barn och ungdom. Dessa har sedan 1999 särredovisats och uppgått till cirka 10 procent av det totala antalet. Diagram 12. Antal offentliga för barn/familj och ungdom Länsmusikorganisationer Offentliga för barn/familj Offentliga för ungdom avser uppgifter endast antal offentliga för barn/familj och ungdom inom hemkommunen. Publiken på dessa uppgick 2005 till drygt Det var en märkbar ökning mot 2004 då publiken uppgick till drygt , men ska även jämföras med 2003 års publiksiffra på De fria musikgrupperna genomförde totalt 721 skol år 2005, vilket motsvarar 20 procent av det totala antalet. 23

24 Tabellbilaga Länsmusikorganisationer och lokala och regionala orkesterinstitutioner Tabell Sida 1. Publik Konserter Konserter efter spelplats Personal Intäkter (1 000 kr) Kostnader (1 000 kr) 30 Fria musikgrupper Tabell Sida 7. Verksamhet Intäkter (1 000 kr) Intäkter (procent) Kostnader (1 000 kr) Kostnader (procent) 31 Kommentar Om uppgift saknas eller ej är relevant markeras detta med en punkt (.) 24

25 Tabell 1. Länsmusikorganisationer och lokala och regionala orkesterinstitutioner : Publik Table 1. Regional music organisations and local and regional orchestral institutions : Visits varav på varav på Länsmusikorganisation Total publik Offentliga Skol Konserter inom vård, äldreomsorg och övriga Total publik Offentliga Skol Konserter inom vård, äldreomsorg och övriga Musik i Västernorrland A Östgötamusiken Musik i Blekinge Kalmar läns musikstiftelse B Västra Götalandsregionen E Norrbottensmusiken Smålands Musik och Teater C Musik i Halland Länsmusiken i Jämtlands län Musik för Örebro Län C Musik i Dalarna C Sörmlands Musik & Teater Västerbottensmusiken Värmlandsoperan Västmanlandsmusiken Musik Gävleborg Musik i Syd Musik i Uppland Gotlandsmusiken D Länsmusiken i Stockholm Totalt A. Länsmusikdelen från Sundsvalls Kammarorkester ingår. D. Exkl (2004) respektive (2005) besök på "klassrumsspelningar". B. Gäller år 2005: Orkesterns verksamhet ingår i länsmusikens redovisning. E. Inkl beökande som inte kan specificeras efter typ av konsert. C. Orkesterns verksamhet ingår i länsmusikens redovisning. varav på varav på Skol för ungdomar Skol för ungdomar Orkesterinstitution Total publik Skol Skol- för barn Total publik för barn F Offentliga Offentliga Stiftelsen GöteborgsMusiken Gävle Symfoniorkester Helsingborgs Symfoniorkester Norrköpings Symfoniorkester Camerata Nordica G I. Musica Vitae Norrbottens Kammarorkester Jönköpings Sinfonietta Malmö Symfoniorkester Svenska Kammarorkestern G Sundsvalls Kammarorkester Västerås Sinfonietta Uppsala Kammarorkester Göteborgs Symfoniker Dalasinfoniettan H Totalt F. Inkl. ickebetalande publik som inte kan specificeras efter typ av konsert. G. Gäller år 2005: Länsmusikens verksamhet ingår i redovisningen. H. Länsmusikens verksamhet ingår i redovisningen. I. Totalt antal barn och ungdomar på skol. 25

26 Tabell 2. Länsmusikorganisationer och lokala och regionala orkesterinstitutioner : Konserter Table 2. Regional music organisations and local and regional orchestral institutions : Concerts 2004 varav 2005 varav Länsmusikorganisation Totalt antal Offentliga Skol Konserter inom vård, äldreomsorg och övriga Totalt antal Offentliga Skol Konserter inom vård, äldreomsorg och övriga Musik i Västernorrland A Östgötamusiken Musik i Blekinge Kalmar läns musikstiftelse B Västra Götalandsregionen Norrbottensmusiken Smålands Musik och Teater C Musik i Halland Länsmusiken i Jämtlands län Musik för Örebro Län C Musik i Dalarna C Sörmlands Musik & Teater Västerbottensmusiken Värmlandsoperan Västmanlandsmusiken Musik Gävleborg Musik i Syd Musik i Uppland Gotlandsmusiken D Länsmusiken i Stockholm Totalt A. Länsmusikdelen från Sundsvalls Kammarorkester ingår. B. Gäller år 2005: Orkesterns verksamhet ingår i länsmusikens redovisning. C. Orkesterns verksamhet ingår i länsmusikens redovisning. D. Exkl. 132 (2004) respektive 118 (2005) "klassrumsspelningar". varav på varav på Skol för barn Skol för ungdomar Skol för barn Skol för ungdomar Orkesterinstitution Totalt antal Offentliga Totalt antal Offentliga Stiftelsen GöteborgsMusiken Gävle Symfoniorkester Helsingborgs Symfoniorkester Norrköpings Symfoniorkester Camerata Nordica E Musica Vitae Norrbottens Kammarorkester Jönköpings Sinfonietta Malmö Symfoniorkester Svenska Kammarorkestern E Sundsvalls Kammarorkester Västerås Sinfonietta Uppsala Kammarorkester Göteborgs Symfoniker Dalasinfoniettan E Totalt E. Gäller år 2005: Länsmusikens verksamhet ingår i redovisningen. 26

27 Tabell 3. Länsmusikorganisationer och lokala och regionala orkesterinstitutioner : Konserter efter spelplats Table 3. Regional music organisations and local and regional orchestral institutions : Concerts by region I hemkommunen 2004 I hemkommunen I länet utom hemkommunen I länet utom hemkommunen Länsmusikorganisation Totalt antal Utom länet Utomlands Totalt antal Utom länet Utomlands Musik i Västernorrland A Östgötamusiken Musik i Blekinge Kalmar läns musikstiftelse B Västra Götalandsregionen Norrbottensmusiken Smålands Musik och Teater C Musik i Halland Länsmusiken i Jämtlands län Musik för Örebro Län C Musik i Dalarna C Sörmlands Musik & Teater Västerbottensmusiken Värmlandsoperan Västmanlandsmusiken Musik Gävleborg Musik i Syd Musik i Uppland Gotlandsmusiken D Länsmusiken i Stockholm Totalt A. Länsmusikdelen från Sundsvalls Kammarorkester ingår. B. Gäller år 2005: Orkesterns verksamhet ingår i länsmusikens redovisning. C. Orkesterns verksamhet ingår i länsmusikens redovisning. D. Exkl. 132 (2004) respektive 118 (2005) "klassrumsspelningar". varav 2005 varav Orkesterinstitution Stiftelsen GöteborgsMusiken Gävle Symfoniorkester Helsingborgs Symfoniorkester Norrköpings Symfoniorkester Camerata Nordica E Musica Vitae Norrbottens Kammarorkester Jönköpings Sinfonietta Malmö Symfoniorkester Svenska Kammarorkestern E Sundsvalls Kammarorkester Västerås Sinfonietta Uppsala Kammarorkester Göteborgs Symfoniker Dalasinfoniettan E Totalt E. Länsmusikens verksamhet ingår i redovisningen. 27

28 Tabell 4. Länsmusikorganisationer och lokala och regionala orkesterinstitutioner : Personal Table 4. Regional music organisations and local and regional orchestral institutions : Personnel 2004 därav årsverken utförda av 2005 därav årsverken utförda av Länsmusikorganisation Totalt antal årsverken Tillsvidareanställd personal Konstnärlig personal 1 Män Totalt antal årsverken Tillsvidareanställd personal Konstnärlig personal 1 Män Musik i Västernorrland A Östgötamusiken Musik i Blekinge Kalmar läns musikstiftelse B Västra Götalandsregionen Norrbottensmusiken Smålands Musik och Teater B Musik i Halland Länsmusiken i Jämtlands län Musik för Örebro Län Musik i Dalarna C Sörmlands Musik & Teater D Västerbottensmusiken D Värmlandsoperan D Västmanlandsmusiken Musik Gävleborg E Musik i Syd Musik i Uppland Gotlandsmusiken Länsmusiken i Stockholm Totalt Musiker, dirigenter/konstnärlig ledare och övrig konstnärlig personal. C. Orkesterns verksamhet ingår i länsmusikens redovisning. A. Länsmusikdelen från Sundsvalls Kammarorkester ingår. D. Gäller år 2005: Avser organisationens totala personal. B. Gäller år 2005: Orkesterns verksamhet ingår i länsmusikens redovisning. E. Exkl. okänt antal årsverken avseende frilansmusiker. Orkesterinstitution Stiftelsen GöteborgsMusiken Gävle Symfoniorkester Helsingborgs Symfoniorkester Norrköpings Symfoniorkester Camerata Nordica F Musica Vitae Norrbottens Kammarorkester Jönköpings Sinfonietta G Malmö Symfoniorkester Svenska Kammarorkestern GI Sundsvalls Kammarorkester Västerås Sinfonietta HI Uppsala Kammarorkester Göteborgs Symfoniker Dalasinfoniettan G Totalt F. Gäller år 2005: Länsmusikens verksamhet ingår i redovisningen. G. Länsmusikens verksamhet ingår i redovisningen. H. Gäller år 2004: Exkl. okänt antal årsverken för solister och övrig konstnärlig personal. I. Gäller år 2005: Exkl. okänt antal årsverken för övrig konstnärlig personal. 28

29 Tabell 5. Länsmusikorganisationer och lokala och regionala orkesterinstitutioner : Intäkter (1 000 kr) Table 5. Regional music organisations and local and regional orchestral institutions : Revenues (1 000 SEK) Länsmusikorganisation Summa intäkter Bidrag från stat 1 varav Övrigt offentligt bidrag 2 Spelintäkter 3 Summa intäkter Bidrag från stat 1 varav Övrigt offentligt bidrag 2 Spelintäkter 3 Musik i Västernorrland A Östgötamusiken Musik i Blekinge Kalmar läns musikstiftelse B Västra Götalandsregionen Norrbottensmusiken Smålands Musik och Teater B Musik i Halland Länsmusiken i Jämtlands län Musik för Örebro Län C Musik i Dalarna D Sörmlands Musik & Teater E Västerbottensmusiken F Värmlandsoperan F Västmanlandsmusiken Musik Gävleborg Musik i Syd Musik i Uppland Gotlandsmusiken Länsmusiken i Stockholm Totalt Bidrag från Kulturrådet, andra myndigheter, Framtidens kultur och Länsarbetsnämnden. D. Orkesterns verksamhet ingår i länsmusikens redovisning. 2. Bidrag från landsting/regionförbund, kommun, EU:s strukturfonder m.m. E. Avser organisationens totala intäkter. 3. Arrangörs- och biljettintäkter. F. Gäller år 2005: Avser organisationens totala intäkter. A. Länsmusikdelen från Sundsvalls Kammarorkester ingår. B. Gäller år 2005: Orkesterns verksamhet ingår i länsmusikens redovisning. C. Gäller år 2004: Orkesterns verksamhet ingår i länsmusikens redovisning. Orkesterinstitution Stiftelsen GöteborgsMusiken Gävle Symfoniorkester Helsingborgs Symfoniorkester Norrköpings Symfoniorkester Camerata Nordica G Musica Vitae Norrbottens Kammarorkester Jönköpings Sinfonietta Malmö Symfoniorkester Svenska Kammarorkestern H Sundsvalls Kammarorkester Västerås Sinfonietta Uppsala Kammarorkester Göteborgs Symfoniker Dalasinfoniettan H Totalt G. Gäller år 2005: Länsmusikens verksamhet ingår i redovisningen. H. Länsmusikens verksamhet ingår i redovisningen. 29

30 Tabell 6. Länsmusikorganisationer och lokala och regionala orkesterinstitutioner : Kostnader (1 000 kr) Table 6. Regional music organisations and local and regional orchestral institutions : Costs (1 000 SEK) Länsmusikorganisation 2004 varav Summa kostnader Löner 1 Lokal Produktion 2005 varav Summa kostnader Löner 1 Lokal Produktion Musik i Västernorrland A Östgötamusiken Musik i Blekinge Kalmar läns musikstiftelse B Västra Götalandsregionen Norrbottensmusiken Smålands Musik och Teater B Musik i Halland Länsmusiken i Jämtlands län Musik för Örebro Län C Musik i Dalarna D Sörmlands Musik & Teater D Västerbottensmusiken E Värmlandsoperan E Västmanlandsmusiken Musik Gävleborg Musik i Syd F Musik i Uppland Gotlandsmusiken Länsmusiken i Stockholm F Totalt Inkl. sociala avgifter. D. Orkesterns verksamhet ingår i länsmusikens redovisning. A. Länsmusikdelen från Sundsvalls Kammarorkester ingår. E. Gäller år 2005: Avser organisationens totala kostnader. B. Gäller år 2005: Orkesterns verksamhet ingår i länsmusikens redovisning. F. Inkl. kostnad för personal med F-skattsedel. C. Gäller år 2004: Orkesterns verksamhet ingår i länsmusikens redovisning. Orkesterinstitution Stiftelsen GöteborgsMusiken Gävle Symfoniorkester Helsingborgs Symfoniorkester Norrköpings Symfoniorkester Camerata Nordica GH Musica Vitae Norrbottens Kammarorkester Jönköpings Sinfonietta Malmö Symfoniorkester Svenska Kammarorkestern I Sundsvalls Kammarorkester Västerås Sinfonietta Uppsala Kammarorkester Göteborgs Symfoniker Dalasinfoniettan I Totalt G. Gäller för 2005: Länsmusikens verksamhet ingår i redovisningen. H. Gäller år 2004: Administrativa kostnaderoch lokalkostnader redovisas under länsmusiken. I. Länsmusikens verksamhet ingår i redovisningen. 30