Kulturen i siffror 2010:2

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kulturen i siffror 2010:2"

Transkript

1 Scenkonst och musik Kulturen i siffror 2010:2

2 Scenkonst och musik Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Erik Peurell, tel ISSN ISBN Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: Fax: E-post: Webbplats:

3 FÖRORD Kulturrådet redovisar här en sammanställning av uppgifter om svensk scenkonst- och musikverksamhet 2007 och 2008, huvudsakligen baserad på uppgifter lämnade av Kulturrådets bidragsmottagare. De redovisade uppgifterna håller bättre kvalitet än på mycket länge, då Kulturrådet lagt ner mycket tid på att rensa siffrorna från dubbelredovisningar även retroaktivt. De tabeller och diagram som presenteras i denna rapport ger nu en mer korrekt bild av det offentligt finansierade scenkonst- och musiklivet än på många år. Kulturrådet avser att fullfölja detta arbete genom att ta fram motsvarande kvalitetssäkrade uppgifter för de år som nu saknas i tidsserierna. Samtidigt görs på Kulturrådets kansli insatser för att förenkla redovisningsrutinerna för bidragsmottagarna. Min förhoppning är därför att sammanställningarna av scenkonstoch musikverksamheternas uppgifter fortsättningsvis ska kunna publiceras mycket snabbare än tidigare. När man ser till de resultat som presenteras i Scenkonst och musik , är det glädjande att kunna konstatera att det aldrig har rapporterats så många föreställningar och konserter, och heller aldrig så många besökare till dessa, som 2008, det sista året i den publicerade tidsserien. Kulturrådet fördelar en stor del av sina bidrag till just scenkonst- och musikområdet och det är tillfredsställande att se att dessa bidrag genererar en ökande verksamhet som också får en större publik. Det återstår emellertid att göra fördjupade och mer kvalitativt inriktade studier om den bidragsfinansierade scenkonst- och musikverksamheten. Vad betyder det att det enligt SOM-institutet är en minskande andel av befolkningen som går på teater samtidigt som antalet besökare till den offentligt finansierade scenkonsten och musiken aldrig har varit större? Vilka är det egentligen som går på alla dessa föreställningar och konserter? Hur tillgodoses barns och ungas behov i storstäder och glesbygd? Resultaten av sådana studier skulle vara ett värdefullt bidrag i diskussionerna med de regioner som ska ingå i kultursamverkansmodellen och Kulturrådet hoppas kunna skapa utrymme för att komplettera de rena uppgiftssammanställningarna med den typen av analyser i framtiden. Kennet Johansson Generaldirektör

4 INNEHÅLL FÖRORD... 3 SAMMANFATTNING... 5 Föreställningar och konserter... 5 Besök... 5 Barn och unga... 5 Årsverken... 5 Arrangörer... 6 INLEDNING... 7 SAMMANSTÄLLNING AV UPPGIFTER... 8 Underlaget... 8 Underlagets förutsättningar... 8 RESULTAT OCH ANALYS Ingående enheter Personal Årsverken Kostnader och intäkter Föreställningar och konserter Besök Föreställningar och konserter för barn och unga Föreställningar och besök per län Arrangörer inom musik och dans Musik Dans... 21

5 SAMMANFATTNING Denna rapport innehåller uppgifter om de statligt stödda teater-, dans- och musikverksamheterna i Sverige 2007 och 2008, med jämförelser vartannat år Föreställningar och konserter Det totala antalet föreställningar och konserter som redovisas har under perioden varierat mellan ca och ca Antalet har under perioden inte varit större än 2008, då det redovisades föreställningar och konserter. Variationen har varit stor mellan åren, men sammantaget har ökningen skett i så gott som samtliga verksamhetskategorier. Besök Vid dessa föreställningar och konserter gjordes 2008 närmare 6,9 miljoner besök, vilket också är den högsta noteringen under perioden. Antalet redovisade besök vid föreställningar och konserter har ökat från 2001, då det föreligger jämförbara siffror för besök, till 2005, men minskade mellan 2005 och 2007 för att återigen öka Ökningen från 2001 har varit ca 1,3 miljon besök, eller ca 15 procent. Största delen av variationen mellan åren står att finna i de tre kategorierna regional musikverksamhet, fria dansgrupper samt fria musikgrupper. För dessa grupper hänger det naturligt samman med att även antalet redovisade konserter och föreställningar minskat eller ökat under samma period. Förändringar av populationerna inom de olika verksamhetskategorierna kan påverka resultaten, såväl av antalet föreställningar och konserter som för antalet besök, i synnerhet för de fria grupperna. Barn och unga Antalet föreställningar och konserter för barn och unga på teater-, dans- och musikområdet har, liksom besök av barn och unga till dessa, även de varierat under perioden Antalet föreställningar och konserter har pendlat mellan ca och , medan besöken har varierat mellan 1,5 miljoner och 2,3 miljoner. En förklaring till variationerna kan vara att det, inom institutioner, organisationer och grupper, vissa år har gjorts särskilda satsningar på att nå ut till målgruppen barn och unga. År 2008 redovisades föreställningar och konserter för barn och unga, vilka lockade drygt 2,3 miljoner besök, vilket är den högsta årssumman för perioden. Årsverken Antalet redovisade utförda årsverken inom den statligt finansierade scenkonst- och musikverksamheten har till 2008 minskat med ungefär en åttondel sedan Samtidigt har den sammanlagda omsättningen ökat med ca en fjärdedel mellan 1999 och Ökningen av intäkter och kostnader följs åt under 2000-talet för de flesta kategorier av verksamhet. Analysen visar dels att de nationella, regionala och övriga teater-, musikteater- och dansinstitutionerna har faktiska omsättningsökningar fram till 2008 oberoende av förändringar i populationer, dels att det offentligas ökade satsning på de fria dansgrupperna är tydlig i materialet. 5(22)

6 Arrangörer År 2007 var antalet redovisande arrangörer inom musikområdet totalt 53 stycken, varav sex stycken var bidragsmottagande riksorganisationer. De 53 arrangörerna stod 2007 för sammanlagt konserter, varav 301 för barn och unga. Till 2008 ökade såväl antalet redovisade konserter totalt (till 5443) som antalet barnkonserter (till 1115). År 2007 redovisade tio arrangörer inom dansområdet 572 föreställningar, varav 212 var för förskola, grundskola och familj. I 2008 års underlag är antalet bidragsmottagande dansarrangörer mer än dubbelt så många jämfört med året innan, beroende på att Dansnät Sverige ingår, vilket inte var fallet Detta resulterade i att såväl antalet föreställningar totalt som antalet barnföreställningar ökade (32 procent respektive 89 procent) mellan 2007 och (22)

7 INLEDNING Statens Kulturråd redovisar härmed uppgifter för statligt stödda teater-, dans- och musikverksamheter i Sverige 2007 och Underlaget till rapporten utgörs av de uppgifter som inhämtas i samband med att de som beviljats verksamhets- och produktionsbidrag från Kulturrådet redovisar sin verksamhet. Uppgifterna gäller bland annat personal (kön, anställningsform, yrke), ekonomi (intäkter, kostnader), biljettpriser, föreställningar, besök och produktioner. Det är viktigt att påpeka att de uppgifter som Kulturrådet inhämtar i samband med redovisningen av bidrag, och som alltså presenteras här och i Kulturrådets tidigare rapporter om teater, dans och musik, inte klassificeras som officiell statistik, utan är en sammanställning av redovisade uppgifter från bidragsmottagare. Problematiken kring detta material har framför allt att göra med att de enheter som har fått flera bidrag under året, t.ex. vid olika fördelningar, i sin återrapportering redovisar dessa tillsammans och inte skiljer dem åt, så som Kulturrådet anvisar. Andra svårigheter är att underlaget inhämtats på pappersblanketter, vilket gör att det kan saknas uppgifter, att helt andra uppgifter än de efterfrågade har lämnats, att uppgifter inte är korrekt omräknade eller att delsummor inte motsvarar den totala summan. Sådana problem undanröjs i takt med att Kulturrådets onlinetjänst för bidragsansökningar och redovisningar direkt via webben utvidgas. En ytterligare dimension av problematiken rör tidsserier och jämförbarhet mellan olika år. Materialet baseras på återrapporteringsblanketter för bidragen där de efterfrågade uppgifterna har förändrats genom åren. Eftersom populationen utgörs av bidragstagare förändras den också från år till år. Dessa två faktorer gör det svårt att dra slutsatser kring tidsserier och att göra jämförelser. 7(22)

8 SAMMANSTÄLLNING AV UPPGIFTER Underlaget Arbetet kring denna sammanställning av uppgifter inhämtningen, inmatningen och granskningen samt återkontakter och kompletteringen av uppgifter har varit omfattande. Totalt ingår uppgifter från tio återrapporteringsblanketter: - yrkesverksamma fria grupper teaterområdet - yrkesverksamma fria grupper dansområdet - fria musikgrupper/ensembler - teater-, musikteater- och dansinstitutioner - viss teaterverksamhet - landsting/regionförbund för regional musikverksamhet - regionala/lokala musikinstitutioner - arrangörer inom dans- och musikområdet (tre blankettyper) I ett försök att tidigarelägga publiceringen av 2007 års sammanställning, hämtades uppgifterna in i två omgångar, del 1 och del 2. I del 1 ingick uppgifter såsom repertoar, föreställningar, konserter och publik. Del 2 innehöll uppgifter om årsverken, intäkter och kostnader. Den delade insamlingen av uppgifter blir synlig i tabell 1 i denna rapport, eftersom uppgifterna för 2007 är uppdelade i två kolumner, del 1 och del 2. Denna insamlingsmetod möjliggjorde inte en snabbare publicering, varför allt material för 2008 inhämtades vid ett tillfälle. Sammanlagt sändes 698 blanketter in 2007 och 392 stycken inkom Blanketterna är mellan 3 och 22 sidor långa. Uppgifterna som presenteras i tabellerna gäller åren 1999, 2001, 2003, 2005, 2007 och Sammanställningen behandlar ingående enheter, antal årsverken, intäkter och kostnader, totalt antal föreställningar och konserter, totalt antal besök, antal föreställningar, konserter och besök för barn och unga, geografisk fördelning av antal föreställningar, konserter och besök (per län) samt musik- och dansarrangörer. Underlagets förutsättningar Att underlaget avgränsats till Kulturrådets bidragsmottagare påverkar jämförbarheten mellan åren och då främst för de fria grupperna eftersom det inte är exakt samma grupper som får bidrag från år till år. Delar av stödet till de fria teater- och dansgrupperna fördelas som enstaka produktionsbidrag, vilket kan innebära stora skillnader avseende exempelvis besök och föreställningar mellan olika år. Uppgifterna avseende besök och föreställningar visar till största delen den verksamhet som Kulturrådet har gett bidrag till, medan uppgifterna om personal och ekonomi även kan inkludera uppgifter om andra produktioner. Detta gäller främst för de fria grupperna, som kan erhålla enstaka produktionsbidrag. Deras återrapportering ska då egentligen enbart innehålla uppgifter gällande den beviljade produktionen, något som kan vara svårt att särskilja om gruppen bedrivit en större verksamhet med flera produktioner under året. 8(22)

9 De nationella teater-, musikteater- och dansinstitutionerna får inte bidrag från Kulturrådet, varför de inte heller har kravet på sig att redovisa sin verksamhet till Kulturrådet. I flera år har de trots detta frivilligt lämnat in uppgifter till Kulturrådet, men under senare år har de avstått från att göra detta. Kulturrådet har därför i denna sammanställning, så långt det är möjligt, kompletterat med uppgifter från årsredovisningar eller med imputerade värden från 2007 års uppgifter. I denna redovisning återfinns inte någon tabellbilaga såsom i tidigare rapporter. I tidigare rapporter ( ) förekom dubbelredovisningar från integrerade verksamheter. Med detta avsågs verksamheter där olika typer av bidragskategorier redovisades tillsammans. I denna rapport har vi valt att särredovisa integrerade verksamheter. Syftet är dels att undvika dubbelredovisningar, dels att göra uppgifterna jämförbara i varje kategori över åren. För att särredovisa verksamheterna, vilket medför att samtliga uppgifter bara förekommer i en enda kategori, har följande åtgärder vidtagits: Sörmlands Musik & Teater, Värmlandsoperan och Norrlandsoperan verkar både som teater/musikteater/dansinstitutioner och som länsmusikorganisationer. Respektive institution redovisar sina verksamheter på en samlad blankett. För att undvika dubbelredovisning kommer samtliga uppgifter att redovisas endast i kategorin regionala/lokala teater-, musikteater- och dansinstitutioner. Musik för Örebro län inklusive Svenska Kammarorkestern, Musik i Dalarna inklusive Dalasinfoniettan är organisationer med regionalt musikuppdrag som även rymmer en orkesterinstitution med statligt bidrag inom sin organisation. Samtliga uppgifter avseende dessa verksamheter förekommer tidigare både i kategorin regional musikverksamhet och i kategorin orkesterinstitutioner. Beträffande Musik för Örebro län och Svenska Kammarorkestern undviker man dubbelredovisning genom att låta Svenska Kammarorkestern redovisa alla uppgifter, dvs. i kategorin orkesterinstitutioner. Detta på grund av att verksamheten i huvudsak bedrivs av den institutionen. Det motsatta gäller för Musik i Dalarna och Dalasinfoniettan, där alla uppgifter kommer att redovisas av länsmusiken Musik i Dalarna i kategorin regional musikverksamhet. Anledningen till detta är att det är landstinget som är mottagare av bidraget. Smålands Musik & Teater inklusive Jönköpings Sinfonietta, Kalmar läns musikstiftelse inklusive Camerata Nordica och Musik i Syd inklusive Musica Vitae är också organisationer med regionalt musikuppdrag som rymmer en orkesterinstitution med statligt bidrag inom samma organisation. Uppgifterna i kategorin regional musikverksamhet har tidigare inkluderat orkesterinstitutioner, däremot råder inte det omvända förhållandet, det vill säga i kategorin orkesterinstitutionen har inte den regionala musikverksamheten inkluderats orkestern har redovisats för sig. Eftersom här finns en kategori med dubbelredovisade uppgifter och en kategori som redovisats för sig, kan man enkelt dra bort det som är dubbelredovisat. 9(22)

10 RESULTAT OCH ANALYS Det statliga anslaget till regionala och lokala scenkonst- och musikinstitutioner har under några år inte räknats upp i samma takt som kostnadsutvecklingen. Detta skulle kunna var en generell påverkande faktor till de förändringar som syns i resultaten. En annan faktor av betydelse för att förklara de förändringar som beskrivs i denna rapport har att göra med förändringarna i avdragsrätten för mervärdesskatt (moms). I regleringsbrevet för 2007 fick Kulturrådet i uppdrag att återrapportera och redovisa utfallet av de prioriteringar och bedömningar som Kulturrådet gjort vid bidragsgivningen inom anslagen 28:4, 28:6 och 28:7 för 2007, med särskild hänsyn tagen till momsfrågan. Mot bakgrund av att ett stort antal institutioner berördes av förändringarna i avdragsrätten för mervärdesskatt kom detta att ha stor betydelse för flertalet institutioners ekonomiska situation, med hänvisning till både betydande tillskott i form av retroaktivt återbetald moms och en minskning av bidragen för 2007 på grund av anpassningen. Kulturrådets bidrag sänktes med anledning av dessa utbetalningar med cirka 13 miljoner kr (Momsrapport. Kulturrådets skriftserie 2007:1, s. 6). Det sena beskedet innebar att många institutioner/organisationer reviderade sina verksamhetsplaner i ett mycket sent skede. Kostnader uppstod för många av dem oavsett om ambitionsnivån dragits ned eller inte på grund av att avtal redan träffats, exempelvis med medverkande. Kulturrådet konstaterar samtidigt att för de flesta innebar den förändrade avdragsrätten förhållandevis stora ekonomiska tillskott i form av retroaktivt utbetalad moms. Ingående enheter Tabell 1. Antalet enheter som ingår i redovisningen, A. Två institutioner hade inkommit med del 1, och endast en institution hade inkommit med del 2, varför kompletteringar utifrån årsredovisningar har skett. B. Ingen institution hade inkommit med några uppgifter om sin verksamhet. Kompletteringar har gjorts utifrån deras respektive årsredovisningar och med imputering från 2007 års uppgifter. År 2007 inhämtades, som tidigare nämnts, materialet i två omgångar. Detta påverkar tabellen avseende ingående enheter, eftersom vissa enheter, trots påminnelse, endast har besvarat den ena av de två delarna i tid. Framför allt gäller detta fria dansgrupper och fria musikgrupper. Under åren har antalet ingående enheter inte förändrats nämnvärt för de olika typerna av regionala verksamheter och institutioner. Däremot har de fria gruppernas population varierat i storlek. Den kategori där antalet ingående enheter varierat mest är fria musikgrupper, vilket får konsekvenser för resultaten. Men även om antalet enheter inte 10(22)

11 har förändrats, kan ingående enheter och deras verksamheter skilja sig åt år från år, vilket därmed kan påverka de redovisade resultaten. Sammanfattningsvis har antalet ingående enheter per kategori inte förändrats nämnvärt. Däremot kan de verksamheter som ingår ha förändrats, vilket helt är beroende av vilka som får bidrag. Störst skillnad återfinns inom de fria grupperna inom respektive område. Personal Årsverken Sedan 2006 definieras ett årsverke som arbetstimmar, tidigare definierades det som timmar. För att enkelt kunna jämföra uppgifterna för samtliga år har årsverken för tidigare år räknats om i tabell 2 till den nuvarande definitionen. Tabell 2. Antal årsverken A : Nationella, regionala/lokala samt övriga institutioner - inkl. "övrig personal". B : Fria teater- och dansgrupper - inkl. årsverken av personal med F-skattsedel. C. Fr.o.m är personal fördelad på flera kategorier än tidigare. Tabell 2 visar att det totala antalet utförda årsverken inom den statligt finansierade scenkonstverksamheten har minskat med ungefär en åttondel sedan År 2008 var det totala antalet årsverken 5 717, jämfört med år Inom de olika kategorierna har antalet årsverken varierat genom åren, även om den vikande trenden är tydlig för de flesta av kategorierna. Orsakerna till variationerna kan vara flera: effektiviserad verksamhet, att verksamheternas repertoar skiftar (beroende på typ av uppsättning eller turnéplan krävs olika stora personalinsatser olika år), eller att redovisningarna i skiftande omfattning innehåller uppgifter om verksamhetens hela personal och inte bara den personal som ingått i den del av verksamheten som Kulturrådet beviljat bidrag för (vilket är de uppgifter som egentligen ska återrapporteras). En specifik förklaring till skillnaderna för de fria teater- och dansgrupperna är att årsverken av personal med F-skattsedel inkluderades 2005, men inte övriga år. Detta blir särskilt tydligt i uppgifterna för fria dansgrupper. År 2005 var antalet årsverken för fria dansgrupper 150, medan antalet har legat mellan 50 och 90 för de övriga åren. När personal med F-skattesedel exkluderas inom fria teater- och dansgrupperna 2005 minskar antalet årsverken till 397 respektive 120. Detta påverkar i sin tur totala antalet årsverken 2005, vilket sjunker till Att det saknas uppgifter för de fria musikgrupperna beror på att de inte redovisar antal anställda på motsvarande sätt som övriga kategorier. 11(22)

12 Kostnader och intäkter Tabell 3. Intäkter, , 2008 års priser. Tusentals kronor. Tabell 4. Kostnader, , 2008 års priser. Tusentals kronor. A. Kostnader för tre grupper saknas Det som kan utläsas av jämförelser mellan tabell 3 och tabell 4 är att ökningen av intäkter och kostnader följs åt för alla kategorier av verksamhet utom en: övriga teater-, musikteater- och dansinstitutioner, som till 2007 ökat sina kostnader betydligt mer än sina intäkter, vilket förklaras av att en enskild verksamhet har redovisat en differens mellan kostnader och intäkter som motsvarar differensen för hela kategorin. Gruppen regional musikverksamhet har till 2007 istället ökat sina intäkter mer än sina kostnader. Här är ökningen spridd på ett antal olika verksamheter. Orsaken står att finna i den momskompensation som utbetalades Det är inte meningsfullt att jämföra de olika kategoriernas intäkter och kostnader sinsemellan, däremot kan man följa utvecklingen över tid för de respektive kategorierna. Vad som då kan sägas är att alla kategorier utom fria teatergrupper och fria musikgrupper visar en tydlig ökning av både intäkter och kostnader från 1999 till Omsättningsökningen för dessa kategorier är inte relaterad till att delpopulationerna har förändrats antalet institutioner som ingår är i princip desamma för respektive kategori av institutioner 1999 och 2008 dessutom är summorna omräknade till 2008 års priser, vilket ytterligare understryker utvecklingen. Beträffande de fria grupperna är det noterbart att det offentligas generella satsning på dansområdet blir synlig här. De fria dansgruppernas sammanlagda omsättning har mer än fördubblats sedan Under samma period har de fria teatergruppernas omsättning legat i stort sett stilla, men fortfarande har de fria teatergrupperna i snitt två och en halv gånger så stor omsättning per enhet som de fria dansgrupperna. De fria musikgruppernas omsättning har också ökat fram till 2007, men det har inte varit i samma takt som antalet fria musikgrupper som tillkommit i Kulturrådets bidragssystem har ökat, vilket alltså innebär att musikgruppernas omsättning per enhet har minskat något under perioden. 12(22)

13 För att kunna säga något om hur pengarna faktiskt används måste beräkningar göras av hur dyra föreställningarna är eller hur mycket institutionernas verksamhet kostar per besökare. Sådana beräkningar kräver mer detaljerade uppgifter om bland annat institutionernas repertoar och förändringar i ekonomin än vad Kulturrådet haft tillgängliga för denna rapport, varför en schablonberäkning har gjorts. Detta innebär att en beräkning av kostnader (inklusive lokalkostnader) per föreställning respektive antalet besökare har genomförts. Tabell 5. Kostnader per föreställning, , 2008 års priser. Kronor. Tabell 5 visar stora variationer i beräkningen av kostnad per föreställning för vissa kategorier, men inte heller här är det särskilt fruktbart eller rättvist att göra jämförelser kategorierna emellan. Den genomsnittliga kostnaden per föreställning har ökat med ca 10 procent under perioden Störst ökning visar uppgifterna för kategorin övriga teater-, musikteater- och dansinstitutioner som mer än fördubblat kostnaden per föreställning, men där spelar förändringen av vilka institutioner som igår i kategorin stor roll. De mest entydiga trenderna över tid visar annars uppgifterna för de fria dansgrupperna och orkesterinstitutionerna, vars kostnader per föreställning ökat med 75 procent respektive ungefär 45 procent under perioden. Tabell 6. Kostnader per besökare, , 2008 års priser. Kronor. Av tabell 6 framgår att kostnader per besökare också varierar en hel del mellan åren och det är svårt att se något entydigt mönster när man slår samman uppgifterna. På nivån för de enskilda kategorierna kan man dock se ökade kostnader per besökare för i första hand orkesterinstitutionerna (ökning med 61 procent mellan 1999 och 2008) och de fria dansgrupperna (+ 90 procent), men även för fria teatergrupper (+ 22), regionala/lokala institutioner (+ 19) och regional musikverksamhet (+ 19). Sammanfattningsvis har ökningen av intäkter och kostnader följts åt för alla kategorier av verksamhet, med undantag som förklaras av omständigheterna för en (1) enskild verksamhet. Analysen visar även att de nationella, regionala och övriga teater-, 13(22)

14 musikteater- och dansinstitutionernas intäkter och kostnader har ökat fram till 2007 men sedan minskat något mellan 2007 och 2008 och att det offentligas satsning på de fria dansgrupperna är tydlig i materialet, bland annat genom att kostnaden per föreställning och per besökare har ökat mest för de fria dansgrupperna under den aktuella perioden. Föreställningar och konserter Tabell 7. Antal föreställningar och konserter, Tabell 7 visar att det totala antalet föreställningar och konserter efter att ha ökat fram till 2005, visade en tillfällig svacka 2007, men var 2008 det högsta under hela perioden Det totala antalet föreställningar och konserter var år 2007 och år Ökningen av antalet föreställningar och konserter märks i alla kategorier, men några av kategorierna har sina toppår i slutet av perioden: de nationella scenerna, de regionala scenkonstinstitutionerna, de fria dansgrupperna och regional musikverksamhet dessa fyra har aldrig tidigare haft så många föreställningar och konserter som Även om variationen är ganska stor inom respektive kategori verkar det samlade mönstret för det offentligt finansierade scenkonst- och musiklivets utbud vara ett ökat publikintresse. Variationerna mellan åren är anmärkningsvärda för vissa av kategorierna. För de fria musikgruppernas del är en förklaring till det minskade antalet konserter 2007 att en så liten andel av grupperna faktiskt lämnade in redovisning för den del som avsåg föreställningar och konserter där saknas uppgifter för cirka en fjärdedel av de fria musikgrupperna. Variationer för de fria gruppernas antal föreställningar orsakas annars generellt sett av att antalet bidragstagare förändras mellan åren. Bilden blir därför delvis en annan när man fördelar antalet föreställningar/konserter per redovisande enhet, såsom i tabell 8. Tabell 8. Antal föreställningar och konserter per enhet (22)

15 Tabell 8 visar att det totala antalet konserter per enhet sjunkit något under perioden, som i det här fallet bör räknas , eftersom det saknas uppgifter för de fria musikgrupperna för Inom kategorierna övriga teater-, musikteater- och dansinstitutioner, regional musikverksamhet och orkesterinstitutioner har antalet konserter per enhet varierat mycket mellan åren, medan fria musikgrupper och fria dansgrupper haft relativt stabila nivåer under perioden. Den enda kategorin med en tydlig trend är fria teatergrupper, som stadigt minskat antalet föreställningar per enhet under perioden antalet föreställningar per enhet är ungefär en tredjedel färre 2008 jämfört med Sammanfattningsvis kan sägas att det totala antalet föreställningar och konserter har ökat något mellan 1999 och 2008 men att bilden blir något annorlunda vid en beräkning av antalet föreställningar/konserter per redovisande enhet. Den totala ökningen kan alltså förklaras av att det i slutet av perioden finns uppgifter från fler redovisande enheter än i början av perioden framför allt fria grupper av alla kategorier men dessa enheter har alltså i genomsnitt redovisat färre föreställningar och konserter per enhet i slutet av perioden jämfört med i början. Besök Tabell 9. Antal besök, Antalet besökare är ofta svårt för bidragstagarna att uppge, och då särskilt för de fria grupperna, varför antalet besökare i de kategorierna ska ses som grova skattningar. Svårigheterna med att uppge antalet besökare beror bland annat på att grupperna säljer hela föreställningar när de är på turné, och således inte får intäkter per såld biljett. Tabell 9 visar att det totala antalet besök har ökat till mitten av 2000-talet, men minskat mellan 2005 och 2007 och återigen ökat 2008 till det högsta antalet besökare som någonsin summerats. År 2008 var det totala antalet besök cirka 6,9 miljoner, jämfört med 6,2 miljoner året innan och 6,8 miljoner Detta beror framför allt på förändringar i kategorierna fria dansgrupper och fria musikgrupper samt regionala musikverksamheter. För dessa kategorier hänger det naturligt samman med att även antalet redovisade föreställningar och konserter ökat respektive minskat under samma period, vilket i fallet med fria musikgrupper i sin tur har att göra med förändringar i hur många enheter som ingår i denna kategori olika år. 15(22)

16 En annan förklaring till stora variationer är att uppgifterna om antalet besökande är mer eller mindre kompletta för olika år, till exempel saknas uppgifter om besökande till 696 konserter i den regionala musikverksamheten I vissa fall är dock variationerna mer svårförklarade, till exempel den kraftiga nedgången för fria dansgrupper 2007 som inte kan föras tillbaka till minskat antal föreställningar eller bristande redovisning. Här krävs en djupare analys av repertoar, spelplatser och sammansättningen av populationen för att finna en förklaring. Ett steg på den vägen är att undersöka hur många besök som gjorts per föreställning eller konsert, såsom redovisas i tabell 10. Tabell 10. Besökare per föreställning och konsert, Det visar sig då att de flesta kategorierna haft antingen en ganska stabil nivå på antalet besök per föreställning/konsert under 2000-talet eller en ökande trend som avbrutits Det senare gäller främst kategorierna övriga teater-, musikteater- och dansinstitutioner samt fria dansgrupper. Den enda kategori som visar en, om än svag, kontinuerlig uppåtgående trend under 2000-talet är nationella teater-, musikteater- och dansinstitutioner. Även fria musikgrupper verkar ha en positiv trend för besökare per konsert. Ytterligare ett sätt att beskriva besöksutvecklingen är att mäta antalet besök per enhet, vilket visas i tabell 11. Tabell 11. Antal besök per enhet Sedan 2001, då fria musikgrupper tillkom i sammanställningen, har det genomsnittliga antalet besök per enhet varit ganska stabilt. Utvecklingen varierar dock ganska mycket kategorierna emellan. Exempelvis har de fria teatergrupperna haft en minskande trend och ligger 2008 cirka 40 procent lägre än vid 2000-talets början. De regionala institutionerna och de fria dansgrupperna har haft uppåtgående trender under perioden fram till 2007, då båda kategoriernas positiva utveckling av besök per enhet avstannat. Intressant är att notera att de tre nationella institutionerna Dramaten, Operan och 16(22)

17 Riksteatern sammantaget har redovisat en ökning av besöksantalet med 16 procent under undersökningsperioden. I materialet för 2007 och 2008 återfinns, som tidigare nämnts, även uppgifter för antal besök som har skett utanför hemkommunen. Med undantag från den regionala musikverksamheten och fria teatergrupper har andelen besök utanför hemkommun ökat för samtliga kategorier mellan 2007 och Materialet visar att fria dansgrupper haft den största ökningen, medan inom de övriga har ökningen varierat mellan 2 och 8 procent. Däremot har andelen minskat med 24 procent inom regional musikverksamhet, medan för fria teatergrupper har ingen förändring ägt rum. Sammanfattningsvis har det sammanlagda antalet besök för den offentligt finansierade scenkonsten och musiken stadigt ökat under 2000-talets början, med en topp år De största enskilda ökningarna av besökare står att finna i kategorierna fria musikgrupper, regional musikverksamhet och nationella institutioner. För dessa kategorier hänger ökningen av antalet besök naturligt samman med att även antalet redovisade föreställningar och konserter ökat under samma period. Redovisningstekniska omständigheter kan vara en orsak till nedgångarna såväl för antalet föreställningar och konserter som för antalet besök, åtminstone för fria grupper. Kulturrådet har under senare år genom att förändra utförandet av redovisningsblanketterna och genom ökade kontroller av lämnade uppgifter strävat efter att sammanställa uppgifter om föreställningar och besök för precis de projekt som bidrag har fördelats till, och inte, som kan ha hänt tidigare, för hela verksamheten för de grupper som bara erhållit projektbidrag. Föreställningar och konserter för barn och unga Antalet föreställningar och konserter för barn och unga liksom antalet besök av barn och unga på teater-, dans- och musikområdet har varierat genom åren. En förklaring till variationerna kan vara att det, inom institutioner/organisationer/grupper vissa år har gjorts särskilda satsningar på att nå ut till målgruppen barn och unga. Enligt Kulturrådets årsredovisning för 2007 skedde under perioden en ökning av bidragen till kultur för barn och unga med nio procent (drygt 15 miljoner kronor), vilket speglar de satsningar och prioriteringar som gjorts från såväl Kulturrådets sida som övriga kulturlivet. Det är svårt att finna några generella förklaringar till förändringarna inom respektive kategori som redovisas i tabell 12 och tabell 13. Utvecklingstendenserna går åt olika håll och det krävs mycket fördjupade analyser för att finna några orsakssamband. 17(22)

18 Tabell 12. Antal föreställningar och konserter för barn och unga Mellan 1994 och 2003 avser uppgifterna endast skolkonserter inom länet för länsmusikorganisationer. A infördes familjeföreställningar som en kategori för teater och dans, vilken inkluderades i uppgifterna fr.o.m. detta år. B. Avseende en nationell institution (Riksteatern) har värdet för antalet föreställningar 2008 för barn och unga imputerats för att få denna summa. Tabell 12 visar att det totala antalet föreställningar och konserter för barn och unga har varierat mycket mellan åren. Variationen har varit särskilt stor i kategorin regional musikverksamhet. År 2008 var det totala antalet barnföreställningar och -konserter , vilket innebär en ökning med 13 procent jämfört med föregående år, men en minskning med 5 procent jämfört med Tabell 13. Antal besök av barn och unga A. Avser teater och dans: År 2001 infördes familjeförställningar som en kategori. Fr. o. m. detta år inkluderas besök på familjeföreställningar. B. Fr. o. m. 2004: Besök av barn och ungdom oberoende av typ av föreställning. C. Avseende en nationell institution (Riksteatern) har värdet för antalet föreställningar 2008 för barn och unga imputerats för att få denna summa. För barn och unga var det totala antalet besök 2,0 miljoner 2007 och 2,3 miljoner 2008, vilket är det högsta antalet besök av barn och ungdomar för perioden. Antalet besök har till skillnad från antal föreställningar ökat mellan 2005 och 2008 och resultaten för hela perioden visar inte lika stor variation som för antalet föreställningar och konserter utan mer av en stadig, positiv utveckling. Detta kan tolkas som ett resultat av de satsningar och prioriteringar som gjorts. Ett annat mått på utvecklingen för barn- och ungdomsverksamheten inom offentligt finansierad scenkonst och musik är hur stor andel av verksamheten som riktas till barn och unga respektive hur stor andel av den totala publiken som redovisas vara barn och unga. De nationella institutionerna har ökat sin andel föreställningar för barn och unga från ca 25 procent kring år 2000 till just under 40 procent 2007 och Denna positiva trend återfinns även för de regionala teater-, musikteater- och dansinstitutionerna, vars föreställningar under 2008 redovisats vara avsedda för barn och unga till 50 procent. 18(22)

19 Däremot har andelen föreställningar för barn och ungdomar inom den regionala musikverksamheten, som haft en nivå mellan 40 och 45 procent under perioden, sjunkit till strax under 40 procent Även inom orkesterinstitutionerna märks en vikande trend under de senaste åren. Orkesterinstitutionerna ökade stadigt andelen barn- och ungdomskonserter till nästan 50 procent 2005, men den sjönk till knappt 40 procent 2007 och till 30 procent Kategorin övriga teater-, musikteater- och dansinstitutionerna har minskat sin andel föreställningar för barn och unga från över 70 procent kring 2000 till under 60 procent Andelen har dock varierat mellan 30 och 70 procent under perioden. Detta beror på att denna kategori består av ett litet antal institutioner, vilket innebär att en enda institutions förändring av repertoaren kan få stort genomslag för hela kategorin. Fria teatergrupper har under 2000-talet haft mellan 70 och 80 procent av sina föreställningar riktade till barn och unga, medan motsvarande uppgift för fria dansgrupper legat mellan 50 och 60 procent. De fria musikgrupperna har däremot bara haft ca 20 procent av sin verksamhet riktad till barn och unga enligt återrapporteringarna från bidragsmottagarna. Sammanfattningsvis har antalet föreställningar och konserter för och besök av barn och unga på teater-, dans- och musikområdet varierat genom åren. En viktig förklaring till variationerna är att det, inom institutioner/organisationer/grupper har gjorts satsningar på att nå ut till målgruppen barn och unga. Av det totala antalet redovisade föreställningar och konserter har andelen som är riktade till barn och unga ökat under perioden för de nationella institutionerna samt för de regionala teater-, musikteater- och dansinstitutionerna. Däremot har andelen minskat något för den regionala musikverksamheten och för orkesterinstitutionerna. De fria gruppernas andel föreställningar för barn och unga har i praktiken varit oförändrad under perioden. Störst andel och jämnast nivå har de fria teatergrupperna haft, med mellan 70 och 80 procent av föreställningarna för barn och unga. Det totala antalet redovisade besök av barn och unga var 2,0 miljoner 2007 och 2,2 miljoner Antalet besök av barn och unga visar alltså inte samma minskning under perioden som antalet föreställningar för barn. Barns och ungas andel av det totala antalet besök har stadigt ökat från och med Föreställningar och besök per län Uppgifterna i detta avsnitt baseras på tabell 14 och stämmer inte överens med tabell 7 och 9. När totalt antal besök och totalt antal föreställningar beskrivs i detta avsnitt avses således uppgifter från de institutioner och fria grupper som redovisat föreställnings- och besöksuppgifter inom Sverige (exkl. utomlands) och per län. 19(22)

20 Tabell 14. Antal föreställningar och besök per län De tre storstadslänen Stockholms län, Skåne län och Västra Götalands län svarade för 44 procent av föreställningar och konserter 2008 och 46 procent Analysen av materialet visar för båda åren att de flesta teater- och dansföreställningarna ges i de tre storstadslänen, medan flest konserter ges i Blekinge län och Skåne län. Resultatet visar även att Blekinge län och Gotlands län har flest föreställningar och konserter per tusen invånare, 11,7 respektive 8,7 år 2008 jämfört med 15,3 respektive 10,4 år Storstadslänen svarade för 51 procent av besöken till föreställningar och konserter både 2007 och Flest besökare till konserter kom båda åren i Skåne, Västra Götalands och Stockholms län. Teater- och dansföreställningar fick båda åren flest besök i Stockholms, Västra Götalands och Skåne län. Det stora antalet föreställningar och konserter per tusen invånare i Blekinge och Gotland har sin motsvarighet även i beräkningen av antal besök per tusen invånare: 2007 är det Blekinge som haft störst relativt besökantal och 2008 är det Gotland. Arrangörer inom musik och dans Uppgifter kring arrangörer, inom områdena musik och dans, ingår nu i sammanställningen för första gången. 20(22)

21 Kulturrådet beslutar om verksamhetsbidrag till arrangörer för engagemang av fria grupper med stöd av förordningen (1974:452) om statsbidrag till teater-, dans- och musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper. Musik Enligt Kulturrådets praxis kan bidrag lämnas till arrangörer som har till uppgift att anordna offentliga konserter och som har en omfattande, permanent och regelbunden konsertverksamhet. Bidrag kan också utgå till flera arrangörer i samverkan samt till vissa riksorganisationer. Det statliga stödet är endast avsett att fungera som ett komplement till de bidrag som arrangören erhåller från kommun/landsting. Stödet gäller verksamhet som genomförs med yrkesverksamma musiker. Inom musikområdet finns ett antal riksorganisationer som fördelar de beviljade medlen vidare till drygt 250 medlemsföreningar. Dans Kulturrådet fördelar arrangörs- och turnéstöd inom ramen för rådets anslag 2:3 ap 1 (regleringsbrev 2009 för Kulturrådet). Inom anslaget ryms arrangörsstöd till juridiska personer i form av fria dansscener, nätverk och enskilda arrangörer av professionella dansföreställningar. Arrangörsstöd kan beviljas som - verksamhetsbidrag till arrangörer som har en regelbunden föreställningsverksamhet - till flera arrangörer i samverkan, i t.ex. nätverk och turnéslingor, som arrangerar offentliga föreställningar eller föreställningar inom ramen för förskola/skola. - projektbidrag till arrangörer som anordnar enstaka offentliga dansföreställningar. Tabell 15. Antal arrangörer 2007 och Tabell 16. Antal föreställningar och konserter 2007 och År 2007 var antalet arrangörer inom musikområdet som redovisat sin verksamhet till Kulturrådet 53 stycken, varav sex var riksorganisationer. Antalet redovisande arrangörer inom dansområdet var tio stycken. I underlaget för 2007 återfinns tolv enskilda arrangörer som inte erhållit något individuellt bidrag från Kulturrådet, vilket förklarar 21(22)

22 minskningen av antalet redovisade arrangörer inom musikområdet till Antalet dansarrangörer ökade däremot från 10 till 24, genom att Dansnät Sverige tillkommit i underlaget för Däremot har antalet redovisade föreställningar och barnföreställningar av arrangörer inom såväl musik som dans ökat mellan 2007 och År 2007 var det totala antalet redovisade konserter 697 för arrangörer inom musikområdet, varav 213 stycken konserter riktade till barn och unga. Samma år redovisade musikarrangörerna inom riksorganisationer 1435 konserter (varav 88 var riktade till barn och unga) och dansarrangörerna 572 konserter, varav 212 var för förskola, grundskola och familj. Till 2008 hade antalet redovisade föreställningar och konserter ökat väsentligt i alla de tre kategorierna, men särskilt i de två för musikområdet. Även de redovisade föreställningarna och konserterna för barn och unga hade ökat, och till yttermera visso hade andelen föreställningar och konserter för barn och unga ökat mellan åren. Framtiden får utvisa om detta är utslaget av en ändrad eller förbättrad rapportering eller om det har sin grund i en faktisk förändring. Slutsatserna som kan dras av en jämförelse mellan två år är mycket begränsade. 22(22)

MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8

MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8 MUSIK 2002 KULTUREN I SIFFROR 2003:8 Music 2002 Musik 2002 Swedish National Council for Cultural Affairs / Ansvarig utgivare: Kulturrådet Förfrågningar: Anita Jonsson, Kulturrådet, tel. 08 519 264 48 ISSN

Läs mer

kulturen i siffror musik #5

kulturen i siffror musik #5 kulturen i siffror musik2008#5 2006 Musik 2006 Music 2006 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Sofia Johansson, tel. 08 519 264 54 ISSN 1403-0276 ISBN 978-91-85259-60-1

Läs mer

Antal konserter efter anställningsform Totalt antal

Antal konserter efter anställningsform Totalt antal Tabell 1. Länsmusikorganisationer 2003: Antal konserter efter anställningsform. Antal konserter efter anställningsform fast anställda Fast + frilans Enbart frilans konserter Musik i Västernorrland A 79

Läs mer

Musik Music Swedish Arts Council

Musik Music Swedish Arts Council 7 1 MUSIK 2004 2005 Musik 2004 2005 Music 2004 2005 Swedish Arts Council Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Sofia Johansson, tel. 08 519 264 54 Printed in Sweden by Elanders Gotab AB,

Läs mer

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper

Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper 2005-06-28 KUR 2005:120 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Delrapportering av Kulturrådets översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivning till fria teater- och dansgrupper Kulturrådet fick i 2005

Läs mer

Kultur Skåne Datum 2015-03-03 Dnr 1500352 1 (4) Direktiv utredning och förslag på Region Skånes kulturnämnds långsiktiga satsningar med inriktning på musikområdet Sammanfattning Utredaren ska göra en översyn

Läs mer

MUSIK 2003 KULTUREN I SIFFROR 2004:5

MUSIK 2003 KULTUREN I SIFFROR 2004:5 MUSIK 2003 KULTUREN I SIFFROR 2004:5 Music 2003 Musik 2003 Swedish National Council for Cultural Affairs Ansvarig utgivare: Statens kulturråd Förfrågningar: Sofia Johansson, Statens kulturråd, tel. 08

Läs mer

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de

Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834, 801 30 Gävle. av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet. För 797 000 kronor av de KULTURRÅDET BESLUT 2015-01-29 82015:5 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2015 inom ramen för kultursamverkansmodellen Part Region Gävleborg, org.nr 232100-0198, Box 834,

Läs mer

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen

Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen 0 KULTURRADET BESLUT GD 2010:352 2010-10-04 Dnr KUR 2010/4183 Ärende Ansökan om bidrag för musikfrämjande insatser, andra fördelningen Sökande Stockholms Läns Blåsarsymfoniker, Nybrokajen 13, 111 48 Stockholm,

Läs mer

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2014:3. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2014:3 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2013 Regionala resultat Rapport 2014:3 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

STATISTIK OCH EKONOMI

STATISTIK OCH EKONOMI Genomlysning Dans & Teater Bilaga 2 Statistik och ekonomi sid 1 Genomlysning Dans & Teater 2001 Bilaga 2 STATISTIK OCH EKONOMI Genomlysning Dans & Teater Bilaga 2 Statistik och ekonomi sid 2 PUBLIKSTATISTIK...3

Läs mer

Anslag 28:6 Regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner

Anslag 28:6 Regional musikverksamhet samt regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner 1 (5) Bilaga till styrelsens beslut -02-16 AB Regionteatern Blekinge Kronoberg 10 978 000 1 104 000 0 285 000 285 000 0 10 693 000 AB Upsala Stadsteater 14 794 000 0 0 0 0 0 14 794 000 Borås Stadsteater

Läs mer

Provundersökning om dansstatistik

Provundersökning om dansstatistik Provundersökning om dansstatistik Kontaktuppgifter Institutionens/Gruppens/Koreografens namn Postadress Postnummer och ort Kontaktperson Telefonnummer E-postadress Produktion och repertoar 1. Produktioner

Läs mer

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17

Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 1 (10) Elever och personal i fritidshem läsåret 2016/17 I följande PM redovisas officiell statistik om elever och personal på fritidshemmen för läsåret 2016/17. Statistiken om fritidshem ingår i Sveriges

Läs mer

ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet

ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet ÅTERRAPPORTERING AV STATSBIDRAG 2009 Arrangörer inom Dansområdet 1 (8) Organisation (juridisk person) Adress (ange ev. c/o adress) Postnummer Ort Telefon Mobil Fax E-post Bidrag från Kulturrådet avseende

Läs mer

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG

Avtal 1 LÅNGSIKTIGT UPPDRAG Avtal mellan Stockholms läns landsting genom kulturnämnden, nedan kallat landstinget, och den ekonomiska föreningen Stockholms Läns Blåsarsymfoniker (SLB), rörande driften av regional musikverksamhet i

Läs mer

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE

Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE Scenkonst och musik UTDRAG UR REGIONAL KULTURPLAN FÖR SKÅNE 2016 2019 Detta är ett utdrag ur Regional kulturplan för Skåne 2016-2019, som är formad i samtal med Skånes kommuner, dess kulturliv och den

Läs mer

Företagsamheten Västernorrlands län

Företagsamheten Västernorrlands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Västernorrlands län Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna

Översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna Översyn av villkor och riktlinjer för bidragsgivningen till de fria teater- och dansgrupperna Statens kulturråd, Box 7843, 103 98 Stockholm Besök: Långa raden 4, Skeppsholmen Tel: 08 519 264 00 Fax: 08

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014

Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 2010-06-09 Beslutsbilaga S 2010:21 Kulturrådets strategi för att stärka den professionella dansen 2010 2014 Inledning Kulturrådet överlämnade Handlingsprogrammet för den professionella dansen (KUR 2005/2366)

Läs mer

Företagsamheten 2014 Kalmar län

Företagsamheten 2014 Kalmar län Företagsamheten 2014 Kalmar län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Kalmar län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Kalmar län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamheten Kalmar län

Företagsamheten Kalmar län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 län län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling... 6 Företagsamheten

Läs mer

Datum Ronny Johannessen (M) utses att jämte ordföranden justera protokollet.

Datum Ronny Johannessen (M) utses att jämte ordföranden justera protokollet. DAGORDNING Datum 2016-01-28 1 (6) Sammanträde i kulturnämnden Ledamöter och ersättare i kulturnämnden kallas till sammanträde. Tid: 2016-02-05 kl. 09.00 Plats: Arkitektskolan, Sölvegatan 24, Lund 1. Val

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Anmälningsärenden 2010

Anmälningsärenden 2010 Verksamhetsstöd Enheten för analys och statistik Rapport 2011-02-16 1 (20) Anmälningsärenden 2010 2 (20) Sammanfattning År 2010 tog Skolinspektionen och Barn- och elevombudet (BEO) mot närmare 2 260 nya

Läs mer

Företagsamheten Hallands län

Företagsamheten Hallands län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Fördubbla anslagen Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och

Läs mer

Subvention av teater, dans och nycirkusföreställningar inom grundskola och gymnasieskola (gäller ej kommunal vuxenutbildning)

Subvention av teater, dans och nycirkusföreställningar inom grundskola och gymnasieskola (gäller ej kommunal vuxenutbildning) Subvention av teater, dans och nycirkusföreställningar inom grundskola och gymnasieskola (gäller ej kommunal vuxenutbildning) Nuvarande regler 1. Subventionerna gäller för nycirkus, teater- och dansföreställningar

Läs mer

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat

Rapport 2017:2. Nationella trygghetsundersökningen Regionala resultat Rapport 2017:2 Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Nationella trygghetsundersökningen 2006 2016 Regionala resultat Rapport 2017:2 Brå centrum för kunskap om brott och åtgärder

Läs mer

STATISTIK I BLICKFÅNGET

STATISTIK I BLICKFÅNGET STATISTIK I BLICKFÅNGET Nr 1 Sökande och sökande per plats till utbildningar inom yrkeshögskolan 2015 2016 November 2016 Innehåll Sökande och sökande per plats 2015... 3 1 Antal sökande... 3 1.1 Kön...

Läs mer

Företagsamheten Dalarnas län

Företagsamheten Dalarnas län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 s län s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 4 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk utveckling...

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Gotlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Gotlands län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet

Villainbrott En statistisk kortanalys. Brottsförebyggande rådet Brottsförebyggande rådet Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrott En statistisk kortanalys Villainbrotten har ökat med 25 procent under den senaste treårsperioden jämfört med föregående tre

Läs mer

Konsekvensanalys. av kulturnämndens förslag till

Konsekvensanalys. av kulturnämndens förslag till av kulturnämndens förslag till Sametingets Kulturpolitiska handlingsprogram 2014-2017 Innehåll Utgångspunkter för förslag till handlingsprogram... 2 Kulturanslagets utveckling... 2 Definitionen av Samisk

Läs mer

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN

UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN UPPROP FÖR DEN FRIA SCENKONSTEN DEN FRIA SCENKONSTEN ÄR HOTAD Det svenska samhället står idag inför stora utmaningar. Konsten och kulturen erbjuder en arena för dialog och fördjupade samtal som kan bidra

Läs mer

Provundersökning om dansstatistik

Provundersökning om dansstatistik Provundersökning om dansstatistik Under 2006/2007 har ett arbete inletts med syfte att utveckla en nationell dansstatistik. Mer information om bakgrunden för initiativet finns i bifogad broschyr. För att

Läs mer

Arbetsmarknadsläget augusti 2013

Arbetsmarknadsläget augusti 2013 INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Arbetsmarknadsläget augusti 2013 Närmare 45 000 fick arbete Av samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen var det under augusti närmare 45 000 som påbörjade någon form

Läs mer

Scenkonstens omställnings- och karriärväxlingsavtal

Scenkonstens omställnings- och karriärväxlingsavtal PROTOKOLLSBILAGA 1 Scenkonstens omställnings- och karriärväxlingsavtal 1 Omfattning Detta avtal omfattar anställda inom angivna konstnärliga yrkesgrupper vid offentligt finansierade teater-, dans- och

Läs mer

Tillsvidareanställda. Tillsvidareanställda

Tillsvidareanställda. Tillsvidareanställda Hallands konstmuseum 214 Ekonomi Intäkter (kr) Kostnader (kr) Personal Verksamhetsbidrag från landsting/region Statligt bidrag enligt Kultursamverkans-förordningen Statligt bidrag (ej enligt Kultur-samverkans-förordningen)

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län

Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Företagsamheten 2014 Västernorrlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västernorrlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västernorrlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

KULTURRÅDET RAPPORT Dnr KUR 2005/2081 Sten Månsson Besöksutfall t. o. m. mars 2005 vid statliga museer omfattade av frientréreformen

KULTURRÅDET RAPPORT Dnr KUR 2005/2081 Sten Månsson Besöksutfall t. o. m. mars 2005 vid statliga museer omfattade av frientréreformen KULTURRÅDET RAPPORT Dnr KUR 2005/2081 Sten Månsson 2005-04-22 Utbildnings- och kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Besöksutfall t. o. m. mars 2005 vid statliga museer omfattade av frientréreformen I Kulturrådets

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (2003:56) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning; SFS 2010:559 Utkom från trycket

Läs mer

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan

Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan Analyser av utbildningar och studerande med fokus på: Svensk och utländsk bakgrund hos studerande inom yrkeshögskolan yhmyndigheten.se 1 (13) Datum: 2011-11-17 Analyser av utbildningar och studerande

Läs mer

Villkor för bidraget framgår av beslutsbilaga l.

Villkor för bidraget framgår av beslutsbilaga l. KULTURRÅDET BESLUT 2014-12-12 Dnr KUR 2014/7087 Ärende Fördelning av bidrag till läsfrämjande insatser till projekt Sommarboken 2015, KUR 2014/7087. Sökande Kultur i Väst, org.nr. 232 100-0131, Rosenlundsgatan

Läs mer

Upprop för den fria scenkonsten

Upprop för den fria scenkonsten Upprop för den fria scenkonsten inbjudan till dialog Den fria professionella scenkonsten är idag en självklar del av det svenska kulturlivet som bidrar till en dynamisk, högklassig och varierande scenkonst.

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Västernorrlands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Västernorrlands län................................................... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet...

Läs mer

RAPPORT STATISTIK 2013

RAPPORT STATISTIK 2013 RAPPORT STATISTIK 2013 Teatercentrum samlar varje år in uppgifter från medlemmarna rörande bl.a. publik, föreställningar, turné och personal. Svaren gällande 2013 är nu sammanställda. Vi kan se att de

Läs mer

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten

Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-08-20 Bilaga projektbeskrivning Ansökan till Statens kulturråd om regionala utvecklingsmedel www.kulturplankronoberg.se Projektbeskrivning Kronoberg Blekinge utvecklar scenkonsten 2012-2014 Projektets

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län februari 2012 Företagsamheten 2012 Kronobergs län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Kronobergs län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer

EKONOMISKT UTFALL Det är obligatoriskt att redovisa de ekonomiska uppgifterna i redovisningsblanketten. Ange samtliga belopp i hela kronor.

EKONOMISKT UTFALL Det är obligatoriskt att redovisa de ekonomiska uppgifterna i redovisningsblanketten. Ange samtliga belopp i hela kronor. REDOVISNING ARRANGÖRER INOM DANSOMRÅDET SISTA REDOVISNINGSDAG: 26 APRIL 2013 ANVISNINGAR FÖR REDOVISNINGEN Observera Denna onlineblankett är optimerad för webbläsaren Internet Explorer version 6 eller

Läs mer

INNEHÅLL. Bild omslag: Ögonblick av opera, Scenkonst Västernorrland. Foto: Lia Jacobi.

INNEHÅLL. Bild omslag: Ögonblick av opera, Scenkonst Västernorrland. Foto: Lia Jacobi. STATLIGA KULTURUTGIFTER I REGIONALT PERSPEKTIV 2013 2014 INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 5 Bakgrund... 5 Disposition... 5 Metodfrågor... 5 Omfång... 6 STATLIGA KULTURUTGIFTER I REGIONALT PERSPEKTIV

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB

RF Kommunundersökning Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010 Maj 2010 Genomförd av CMA Research AB RF Kommunundersökning 2010, sid 1 Innehåll Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Kommunens totala stöd 4 Föreningsbidrag 12 Lokalt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1991:1427) om tjänstepension och tjänstegrupplivförsäkring för vissa arbetstagare med icke-statlig anställning; SFS 2002:10 Utkom från trycket

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet

Spela samman - En ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet Spela samman - En ny modell for statens stöd till regional kulturverksamhet Sida 1 av 2 dh 1'1 ---::R-=E~G~E R~I-:-:N GS KA:--:-":N"=-S~LI"'::':ET=- 0204 Spela samman - En ny modell för statens stöd till

Läs mer

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent).

Av de företagsamma i Blekinge utgör kvinnorna 25,6 procent, vilket är klart lägre än riksgenomsnittet (28,3 procent). Företagsamhetsmätning - Blekinge Län Johan Kreicbergs Våren 2009 Blekinge Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Redovisning av statsbidraget för karriärtjänster 2016

Redovisning av statsbidraget för karriärtjänster 2016 Senast uppdaterad: 2017-02-21 1 (13) Redovisning av statsbidraget för karriärtjänster Sammanfattning Under betalade Skolverket ut drygt 1,2 miljarder kronor i statsbidrag till huvudmän som inrättat karriärtjänster

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 2012-03-13 Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av februari 2012 Arbetsmarknadens läge Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög i Stockholms län. Totalt anmäldes under februari

Läs mer

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010

Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Dnr: 1.1 2009/294720 Dnr: 052245-2010 Uppföljning av de personer som uppnådde maximal tid i sjukförsäkringen vid årsskiftet 2009/2010 Återrapportering enligt regleringsbrevet för 2010 Uppdaterade siffror

Läs mer

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863

2005:7. Assistansersättning åren 2000 2004 ISSN 1652-9863 25:7 Assistansersättning åren 2 24 ISSN 1652-9863 Statistikinformation försäkringsstatistik Assistansersättning åren 2 24 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten för statistik

Läs mer

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011

Statistisk analys. Fortsatt många helårsstudenter Marginellt färre helårsstudenter 2011 Statistisk analys Marie Kahlroth Analysavdelningen 08-563 085 49 marie.kahlroth@hsv.se www.hsv.se 2012-03-13 2012/5 Reg.nr: 63-17-2012 Fortsatt många helårsstudenter 2011 En sammanställning av lärosätenas

Läs mer

Södertörns nyckeltal 2008 Förskolan

Södertörns nyckeltal 2008 Förskolan Södertörns nyckeltal 2008 Förskolan 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Fortsatt arbete... 6 Barn... 7 Antal barn i förskola och andel små barn... 7 Servicegrad...

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt nationell taxa 2002 Sammanställning av uppgifter avseende läkare och sjukgymnaster med ersättning enligt lag om läkarvårdsersättning

Läs mer

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart 2016:6 2016-04-05 Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt

Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt Privata läkare och sjukgymnaster i öppen vård med ersättning enligt 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund... 4 Redovisning...

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Fredrik Mörtberg Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Örebro län oktober månad 2016 Utrikes födda kommer ut i arbete Av samtliga personer som var inskrivna på

Läs mer

Företagsamheten 2014 Uppsala län

Företagsamheten 2014 Uppsala län Företagsamheten 2014 län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Budget fördelning av anslag

Budget fördelning av anslag Bildnings- och kulturförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 2016-02-19 1(2) KN160085 Kulturnämnden Budget 2016 - fördelning av anslag Förslag till beslut 1. Kulturnämnden beslutar i enlighet med förslag om fördelning

Läs mer

Studieförbundens ekonomi

Studieförbundens ekonomi Studieförbundens ekonomi 2009 Inledning Folkbildningsrådet har sedan 2005 sammanställt uppgifter om studieförbundens samlade ekonomi på samtliga organisationsnivåer: nationell, regional- och lokal nivå.

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 02/ Dnr SKL 14/0495 Jessica Bylund

Ekonomi Nytt. Nr 02/ Dnr SKL 14/0495 Jessica Bylund Ekonomi Nytt Nr 02/2014 2014-01-27 Dnr SKL 14/0495 Jessica Bylund 08-452 77 18 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län februari 2012 Företagsamheten 2012 Örebro län Företagsamheten 2012 Örebro län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Örebro län.... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet....

Läs mer

Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Den budget som har godkänts av bidragsgivaren skall följas.

Bidragsmottagare är den som söker eller får bidraget. Den budget som har godkänts av bidragsgivaren skall följas. Bilaga 2 Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. Förvaltningsavdelningen Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. 1 Tillämpning Dessa villkor reglerar bidrag

Läs mer

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd

Bedömning, behov och stöd. En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Bedömning, behov och stöd En enkätundersökning om särskilt utbildningsstöd Innehållsförteckning Inledning... 1 Fördelning av bidraget... 1 Enkäten... 2 Andel deltagare med funktionsnedsättning... 2 Stödperson...

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012

Privata läkare och sjukgymnaster i. öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om. ersättning för sjukgymnastik 2012 öppen vård som verkar enligt lag om läkarvårdsersättning respektive lag om 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Läkare... 3 Sjukgymnaster... 3 Inledning... 4 Redovisningens innehåll och syfte... 4 Bakgrund...

Läs mer

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09

Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Sammanfattning av Socialförsäkringsrapport 2011:09 Populationen i föreliggande undersökning består av de 5,13 miljoner individer, 20 år och äldre, som besökt tandvården en eller flera gånger under perioden

Läs mer

Manual till den ekonomiska mallen

Manual till den ekonomiska mallen MANUAL 1(7) Avdelning Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fyra blad, Resultaträkning, Ekonomiska

Läs mer

Hur många platser finns det i högskolan?

Hur många platser finns det i högskolan? STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2013-12-10 / 13 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 Marie.kahlroth@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2013-09-12 KUN 2013/344

Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2013-09-12 KUN 2013/344 KUN 2013-09-26, p 11 Enheten för kultur- och föreningsstöd TJÄNSTEUTLÅTANDE Diarienummer: 2013-09-12 KUN 2013/344 Handläggare: Margaretha Häggroth Yttrande över Motion 2013:6 av Robert Johansson och Gizela

Läs mer

KULTURRÅDET. Utbetalning av statsbidraget sker kvartalsvis, utan rekvisition, till det plus- eller bankgirokonto som angivits i framställan.

KULTURRÅDET. Utbetalning av statsbidraget sker kvartalsvis, utan rekvisition, till det plus- eller bankgirokonto som angivits i framställan. KULTURRÅDET BESLUT 2014-01-29 32014:16 Ärende Fördelning av vissa statsbidrag till regional kulturverksamhet 2014 inom ramen för kultursamverkansmodellen. Part Region Västerbotten, org.nr 222000-2436,

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 07/

Ekonomi Nytt. Nr 07/ Ekonomi Nytt Nr 07/2015 2015-03-06 Dnr SKL 15/1299 Jessica Bylund 08-452 77 18 Lennart Tingvall 08-452 77 01 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer

Läs mer

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning

Bidrag till funktionshinderrörelsen En översikt över landstingens bidragsgivning Bidrag till funktionshinderrörelsen 2014 En översikt över landstingens bidragsgivning HSO Skåne rapport 2014:2 Detta är en rapport över Sveriges landstings och regioners bidragsgivning till funktionshinderrörelsen

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Hallands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Hallands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Hallands län Johan Kreicbergs Våren 2009 Halland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Statens musikverk Regeringsbeslut 35 Kulturdepartementet 2012-12-13 Ku2012/1317/KO, Ku2012/1898/RFS (delvis) Statens musikverk Box 16326 10326 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret avseende Statens musikverk Riksdagen

Läs mer

Lönerapport 2010 Juli 2011

Lönerapport 2010 Juli 2011 Lönerapport 21 Juli 211 Inledning I denna rapport redovisas lönestatistik för Livsmedelsarbetareförbundet. Statistiken avser i första hand år 21 men innehåller även jämförelser med tidigare år. Den statistik

Läs mer

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar

Statistik över konst- och kulturutbildningar. Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Statistik över konst- och kulturutbildningar Beslut efter ansökan om överföring från kompletterande utbildningar Februari 2015 1 (7) Datum: 2015-03-02 Inledning Konst- och kulturutbildningar 1 är en eftergymnasial

Läs mer

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016

Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Peter Nofors Analysavdelningen Arbetsmarknadsläget i Hallands län februari månad 2016 Svagt minskad arbetslöshet i februari Arbetslösheten har varit oförändrad i

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Tjänsteskrivelse. Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869 SIGNERAD Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (3) Datum 2013-12-09 Vår referens Anna Lyrevik kulturstrateg anna.lyrevik@malmo.se Tjänsteskrivelse Förslag till Kulturpolitiskt program för Malmö Live KN-KFÖ-2013-03869

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN

VERKSAMHETSPLAN VERKSAMHETSPLAN 2015-2017 RIKSTEATERN KRONOBERG (RK) Inledning Riksteaterns vision: Scenkonst som sätter tankar och känslor i rörelse - för alla överallt. (kongressbeslut 2011) Övergripande uppdrag för

Läs mer

Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet.

Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. Bidragsgivare är regeringen eller Regeringskansliet. Bilaga till beslut om bidrag Version 2011:2 Allmänna villkor för bidrag till föreningar, stiftelser m.fl. 1. Tillämpning Dessa villkor reglerar bidrag enligt beslut av regeringen eller Regeringskansliet

Läs mer

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län

februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län februari 2012 Företagsamheten 2012 Hallands län Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning Hallands län... 3 Företagsamheten... 4 Ung företagsamhet... 4 Kvinnors företagsamhet.... 4 Historisk toppnotering

Läs mer