Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona

Transkript

1 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona Rapport 2016:85 Arkeologisk förundersökning 2015 Skåne, Landskrona kommun, Landskrona stad, kv Jäntan 2 och 3, fornlämning Landskrona 12:1 Adam Bolander med bidrag av Jonas Bergman, Torbjörn Brorsson, Felicia Hellgren, Pär Karlsson, Mikael Larsson, Stefan Larsson, Ola Magnell, Immo Trinks och Bengt Westergaard

2

3 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona Rapport 2016:85 Arkeologisk förundersökning 2015 Skåne, Landskrona kommun, Landskrona stad, kv. Jäntan 2 och 3, fornlämning Landskrona 12:1 Dnr Adam Bolander med bidrag av Jonas Bergman, Torbjörn Brorsson, Felicia Hellgren, Pär Karlsson, Mikael Larsson, Stefan Larsson, Ola Magnell, Immo Trinks och Bengt Westergaard

4 Arkeologerna Statens historiska museer Våra kontor Linköping Lund Mölndal Stockholm Uppsala Kontakt Arkeologerna Statens historiska museer Rapport 2016:85 Upphovsrätt, där inget annat anges, enligt Creative Commons licens CC BY. Villkor på Bildredigering: Henrik Pihl Layout: Henrik Pihl Omslag framsida: Annika Knarrström undersöker bebyggelselämningarna i schakt 5. Foto: Adam Bolander. Omslag baksida: Dagens parkeringsplats vid Österport. Foto: Adam Bolander. Tryck/utskrift: Arkitektkopia AB, 2016

5 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona 3 Innehåll Sammanfattning 5 Rapportens upplägg 7 Allmän bakgrund 7 Antikvariska förutsättningar 7 Arkeologi i staden 20 Forskningsläge och kunskapsbehov 20 Förundersökningens syfte 23 Georadarundersökning 24 Inledning 24 Metod och teknik 24 Genomförande och resultat 26 Sammanfattning av den arkeologiska prospekteringsundersökningen 29 Provgrävning metod och genomförande 33 Arkivstudier 33 Fältarbete 33 Dokumentation 33 Provgrävning resultat 34 Inledning 34 Schaktyta 1 34 Schaktyta 2 42 Schaktyta 3 44 Schaktyta 4 47 Schaktyta 5 49 Schaktyta 6 59 Fyndmaterial och analyser 61 Inledning 61 Fyndmaterial 61 Keramik 62 Djurbensmaterialet 67 Analyser av växtmakrofossil, pollen och parasitägg 71 Sammanfattning av undersökningsresultat 78 Måluppfyllelse 79 Källkritiska faktorer 79 Bevarandeförhållanden och analysförutsättningar _ 80 Kulturlager och fynd 80 Arkeobotanik 80 Osteologi 80 Arkeologisk och vetenskaplig potential 81 Antikvariska förutsättningar 81 Vetenskaplig potential 81 Förslag till fortsatta åtgärder 83 Referenser 84 Administrativa uppgifter 85 Bilagor 86 Bilaga 1. Georadarundersökningens djupskivor 86 Bilaga 2. Kontexttabell 86 Bilaga 3. Fyndtabell 89 Figur- och tabellförteckning 98 Äldre stenålder Yngre stenålder Yngre bronsålder Äldre bronsålder Nyare tid Efterreformatorisk tid Medeltid Vikingatid Yngre järnålder Äldre järnålder STENÅLDER BRONSÅLDER JÄRNÅLDER HISTORISK TID år

6 4 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona Figur 1. Läget för undersökningen markerat på utsnitt ur Terrängkartan, blad 504 Landskrona. Skala 1:

7 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona 5 Sammanfattning Landskrona stad avser att uppföra bebyggelse för handel, kontorsverksamhet och bostäder i kvarteret Jäntan. Ett underjordiskt parkeringsgarage ingår i planerna. Kvarteret Jäntan ligger inom såväl riksintresse som inom fast fornlämning, Landskrona medeltida stad (fornlämning Landskrona 12:1). Den yta som är aktuell för exploatering (Jäntan 2) uppgår till ca m 2. Arbetsföretaget är ett av de, till ytan, största planerade ingreppen i en stadsarkeologisk miljö. Förundersökningen genomfördes i tre, på varandra följande, moment: georadarundersökning, planundersökning av sex schaktytor samt grävning av tre provrutor. Genom georadarundersökningen kunde läget för den skolbyggnad som varit uppförd i kvarteret fastställas. Därtill kunde ges förslag på sträckning av den vallgrav som återges i historiskt kartmaterial och som varit en del av stadens befästning. Med ovanstående resultat som bakgrund placerades sex schaktytor ut, varpå omrörda massor schaktades ut ned till orörd kulturlagernivå. Tre provrutor om vardera ca 2 x 1 m placerades därefter ut och grävdes i botten med skärslev. Sammanlagt banades ca 304 m 2 av för plandokumentation, medan ca 6,5 m 2 (5,35 m 3 ) undersöktes genom provgropar. Detta utgör, ytmässigt, 5,4 % av det område som planeras för exploatering. Bebyggelselämningar dokumenterades dels i undersökningsområdets norra del och dels i den sydöstra delen, där den förmodades vara belägen utmed Östergatans medeltida sträckning. Spår efter och 1700-talens stadsodlingar dokumenterades i form av odlingslager i den östra delen av undersökningsområdet. I tre av schaktytorna påträffades 1700-talsvallgravenoch dess förmodade sträckning kunde modifieras något utefter resultaten. Fyndmaterialet var ordinärt till karaktären och, bortsett från metallerna, att betrakta som välbevarat. Mest anmärkningsvärt var en riklig förekomst av bränningsstöd som använts vid keramikframställning. Keramiken dateras från 1400-talet fram till modern tid, men den absoluta majoriteten av fynd har förlagts i och 1500-talen.

8 6 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona Larviplan Exercisfältet Norrevärnsplan Kanehög Ernst Ekstrands plan Kvarntorget Småbåtshamn Ödekyrkogård Koloniområde Nordkap Citadellet Kvarteret Jäntan Landskrona Kallbadhus Landskrona norra övre Nyhamn Jönsaplan Järnvägstorget Landskrona norra nedre Stora hamnbassängen Gråens naturreservat Kruttornet Gråen Koloniområde 500 m Undersökningsområde Fornlämning Landskrona 12 Figur 2. Undersökningsområdet och fornlämning 12, Landskrona stad, markerade på utsnitt ur Fastighetskartan, blad 61D 9gS Landskrona. Skala 1: Södra hamnbassängen

9 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona 7 Osteologiskt material var välbevarat, med inslag av såväl fisk, fågel och späddjur. Det föreligger goda förutsättningar för vidare analyser av exempelvis fiskkonsumtion och slakt- och avfallsgantering. Analys av såväl arkeobotaniskt material som parasitägg visar på god potential för fördjupade analyser. Däremot förefaller förutsättningarna för pollenanalyser vara något sämre. Arkeologerna bedömer att vidare undersökningar är nödvändiga inom cirka 4100 m 2, innan exploatering, förutsatt att lämningen inte kan bevaras. Om möjligt kan byggplanerna anpassas efter de områden som vi genom undersökningen identifierat som störda av sentida markingrepp, exempelvis läget för flickskolans grund. Rapportens upplägg I rapportens inledande avsnitt sammanfattas bakgrunden till ärendet, stadens historia och genomförda arkeologiska insatser. Denna bakgrund mynnar sedan ut i en utvärdering av forskningsläget och det gällande kunskapsbehovet. Utifrån det har syftet med undersökningen utkristalliserats och frågeställningar formulerats. Efter det inledande avsnittet följer en presentation av den genomförda undersökningen. Avsnittet har delats upp i två delar, där den första avhandlar georadarundersökningen och den andra den arkeologiska provgrävningen. Efter presentationen av resultaten från georadar- och den arkeologiska undersökningen följer ett avsnitt som belyser det tillvaratagna fyndmaterialet och de analyser som genomförts. Avslutningsvis sammanfattas undersökningen, resultaten och genomförandet utvärderas i relation till uppställda mål. Allmän bakgrund Som ett led i pågående stadsförnyelsearbete önskar Landskrona stad, genom ändringar i detaljplanen, stärka centrum och att låta uppföra bebyggelse för handel, kontorsverksamhet och bostäder i kvarteret Jäntan. Eftersom platsen idag används för parkering och då man önskar att behålla denna som angöringspunkt till centrum, avser man att uppfylla de fortsatta parkeringsbehoven genom ett underjordiskt garage på platsen. Planarbetet angavs i ansökan till Länsstyrelsen vara tidspressat. Antikvariska förutsättningar Kvarteret Jäntan ligger inom såväl riksintresse som inom fast fornlämning, Landskrona medeltida stad (RAÄ 12:1). Kvarteret avgränsas idag i alla väderstreck av gator med biltrafik i två riktningar. Kvarteret utgör en naturlig angöringspunkt in till centrum och anges av Landskrona kommun som en strategiskt viktig länk mellan stadsdelarna Centrum och Öster och som entré till Centrum. I kvarterets sydöstra

10 8 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona Figur 3. Det förmodade läget för den äldre stadsporten, Österport, är idag markerat i markplan med stora stenar. Foto från söder: Adam Bolander. Citadellet Kv Jäntan Medeltida strandlinje 500 m Figur 4. Översiktlig rekonstruktion av den ursprungliga topografin. Notera att det endast varit möjligt att sammanställa nivåuppgifter från stadens östra delar. Skala 1:

11 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona m Figur 5. Rektifierat parti av Lars Lindbloms geometriska karta från Det ursprungliga planområdet är markerat med lila linje. Tomter som är markerade i blekröd färg är redan avhysta inför kommande fortifikationsarbeten. Orange färg markerar bebyggelse och mörkgrön visar stadsodlingar/kålgårdar. Skala 1:2000. del är den äldre stadsporten, Österport, markerad i markplan (fig. 3). Denna togs fram och delundersöktes Fram till 1700-talets befästningsarbeten låg området i stadens östligaste del, omedelbart intill den medeltida vallgraven. Delar av den medeltida vallen, vars utseende inte är känd, bör finnas i kvarteret Jäntans östra del. En av stadens huvudgator, Østergade, har löpt diagonalt över det nuvarande kvarterets södra delar (jfr fig. 13). Äldre kartmaterial ger vid handen att det funnits bebyggelse på ömse sidor om gatan (se Jönsson 1993: 152, 192). Kvarterets norra delar har, enligt samma kartor, inte varit bebyggda under senare delen av 1600-talet och 1700-talets början. Området, som ligger lågt, har använts för odling (fig. 4). Huruvida detta förhållande gällt även under äldre tid är okänt. Fynden av husgrunder och stenrader tyder på bebyggelse.

12 10 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona Citadellet Kv Jäntan 500 m Figur 6. Äldre vallgravar och kända sentida utschaktningar i Landskrona stad. Skala 1: Lars Lindbloms geometriska karta från 1751 har kunnat rektifieras och visar att tomterna 23, 26 och 27 var belägna inom undersökningsområdets begränsningar (fig. 5). Kartan visar också att delar av området, vid tiden för kartans upprättande, var avhyst inför planerade omgestaltningar. I akterna kan vi läsa att handelsman Paul Åkerbom var skriven på tomt nr 23, medan tomt nr 26 omtalas som fru Wassmans byggningstomt och tomt nr 27 förfogas över av änkorna till svarvaren Petter Bolmerins respektive snickaren Asmund Dens. Under 1700-talet och in i 1800-talet fanns en vallgrav som zig-zackade genom kvarterets centrala delar (fig. 6). Lämningar efter denna vallgrav påträffades vid schaktningar i Östergatan (SR 57) och (Jacobsson 2001:11). Vallgraven är upp mot 20 meter bred och fyra meter djup. Kanterna är beklädda med stenkvadrar. Bakom stenkvadrarna fanns en kraftig packning med tegelskrot och marksten samt en tätning av blålera (Jacobsson 2001:11). Markarbetena i samband med vallgravens konstruktion kan ha varit omfattande, vilket i sådana fall kan ha förstört äldre lämningar. I vilken utsträckning så har varit fallet är inte känt.

13 Regeringsgatan Borgmästargatan Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona CITADELLSTADEN KARL XV : A Rådmansgatan JÄNTAN Östergatan CITADELLSTADEN 1:1 50 m ÖSTERPORT 1 Figur 7. Exploateringsområdet markerat på en situationsplan, så som det förmedlades inför fältstarten. Skala 1:1000. Området låg obebyggt fram till 1800-talets slut då det uppfördes ett allmänt läroverk ( flickskolan/österportsskolan ) på platsen. Skolbyggnaden var försedd med källare men denna tycks, enligt historiskt kartmaterial, ha legat över 1700-talsvallgraven. Skolan revs på talet och kvarteret har sedan dess använts som parkeringsplats. Kvarteret och det ursprungliga planområdet omfattar en yta om ca m 2. Den nordligaste delen, kvarteret Jäntan 3, flickskolans gamla gymnastiksal, är i privat ägo och omfattas emellertid inte av planerna på nybyggnation. Den yta som är aktuell för exploatering (Jäntan 2) uppgår till ca m 2 (fig. 7). I samband med efterbearbetningen meddelade Landskrona stad att utbredningen av det aktuella undersökningsområdet modifierats något, medan den omfattade arealen i grova drag förblev densamma (fig. 8). Y=108400

14 12 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona Ursprungligt planområde Exploateringsområde inför fältstart Exploateringsområde enligt Landskrona stad 50 m Figur 8. Orienteringsplan med det ursprungliga planområdet, exploateringsområdets utbredning inför fältstart och dess utbredning enligt meddelande från Landskrona Stad Kartunderlag från OpenStreetMaps. Skala 1:1000. Stadens historia Landskrona grundas sannolikt i början av 1400-talet. Stadsbebyggelsen var emellertid inte helt rotlös, då det på platsen funnits en by, Södra Säby, som inte minst hade Öresunds sillfiske som huvudsakliga näringsfång. I kung Valdemars jordebok från 1231 omnämns Säby som en av de kungsgårdar eller kongelev som utgjort grundstenar i kungamaktens organisatoriska och administrativa strukturering av riket. Detta system hade gamla anor och förmodas ha sina rötter i 1000-talet. Säby omnämns redan på 1160-talet i samband med att ärkebiskopen donerade en gård till domkyrkan i Lund. Således har såväl kung som ärkebiskop redan tidigt haft intressen i det område där den strategiskt viktiga staden Landskrona sedermera skulle komma att anläggas. Under 1300-tal omtalas för första gången ett

15 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona 13 Norra och ett Södra Säby, där det Norra förmodas vara identiskt med nuvarande Säby, medan det Södra har en direkt geografisk koppling till den blivande stadsbildningen (Anglert m.fl. 2010:13f). Landskrona stads privilegiebrev är utfärdat den 20 mars 1413, men det är inte osannolikt att arbetena med genomförandet av den ursprungliga stadsplanen påbörjats något eller några år tidigare. Exempelvis grundade Erik av Pommern, redan 1410, ett karmelitkloster på den plats där citadellet i sinom tid skulle komma att uppföras. Stadskyrkan, Sankt Johannes Baptistæ, började uppföras Kyrkan var på sätt och vis en symbol för den vardande stadens mäktighet. Dess storlek har exempelvis jämförts med Lunds domkyrka och utan tvekan har den varit ett dominerande inslag i stadssiluetten. Landskrona anlades som ett led i unionskungen Erik av Pommerns politik att, genom att nygrunda ett stort antal städer, söka bryta Hansans dominans över de merkantila nätverken. Istället för Hansan favoriserades de engelska och holländska köpmännen. Få av dessa nygrundningar blev emellertid framgångsrika. Landskrona utgör härvidlag ett undantag. Bakom grundandet fanns ursprungligen inga militära intentioner, vilket förklarar att det i den ursprungliga stadsbildningen inte ingick några befästningsplaner. Avsikten var istället att skapa en köpstad av ansenliga dimensioner. För ändamålet lämpade sig den djupa och naturliga hamnen, oöverträffad på Skånes västkust, synnerligen väl. Hamnen, belägen i Lundåkrabuktens norra del, har eroderat fram som ett resultat av Saxåns utflöde i Öresund, vilket resulterat i en djup och eftertraktad hamnbassäng. Sannolikt är det just den sistnämnda som var den huvudsakliga dragningskraften vid etablerandet av staden. Erik av Pommerns framfusiga tilltag mottogs emellertid som en provokation av Hansan och ett regelrätt handelskrig kunde inte avstyras. Hansestädernas flotta seglade följaktligen in i Öresund 1428, varpå Landskrona brändes och plundrades. Staden reste sig däremot omgående ur askan och det kan inte uteslutas att någon form av befästningsverk, efter den grymma erfarenheten, nu ingick i planerna även om det inte kunnat beläggas. Först 1476 omnämns en stadsomgärdande vallgrav med portar som förband bebyggelsen med omlandet. Under 1500-talets första hälft genomgicks en blomstringstid som bland annat tog sig uttryck i att Kristian II lät flytta landstinget från Lund till Landskrona. Staden, som nu efter Malmö var störst i Skåne, kunde räkna en befolkningsmängd av hela 1700 huvuden (Jönsson 1990: 12). Med dagens mått väcker siffran knappast någon uppmärksamhet, men som jämförelse kan nämnas att hela Skandinaviens befolkning vid denna tid endast uppgick till cirka 1 ½ miljon. Samtidigt som staden alltså blomstrade hamnade invånarna i kläm i det segdragna danska inbördeskriget som kom att innebära flera plågsamma belägringar av staden. Som ett resultat härav beslutade Christian III att, kring 1500-talets mitt, uppföra Landskrona slott (citadellet) med en tillhörande imponerande bastionsbefästning. I efterdyningarna av reformationen och en minskad utrikeshandel påbörjades därefter en tid av stagnation. Mot 1500-talets slut hade Landskrona degraderats till en medelstor dansk stad, vars invånare kunde räknas in under 1000-talet. Stagnationen skulle visa sig fortsätta in i 1600-tal, vilket vi återkommer till nedan. Landskrona blev tidigt en viktig spelbricka i det politiska maktspelet och var som sådan synnerligen utsatt allteftersom konflikthärden

16 14 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona Figur 9. Det äldsta kända kartografiska materialet över Landskrona stammar från 1580-talet då Anders Sørensen Vedel upprättade en enkel skiss. Notera det centralt belägna torget, forum som genom Østergade är förbundet med stadsporten, Österport, i öster. Originalet finns på det kongelige bibliotek i Köpenhamn. Figur efter Jönsson (1993:74). mellan Danmark och Sverige blossade upp. De båda krigsmakterna tillmätte försvarsanläggningen och staden ett stort strategiskt värde, där inte minst hamnens egenskaper var värdefulla ur militär synvinkel. Framförallt under 1600-talet genomleds flera härjningar och belägringar som fick ödesdigra konsekvenser för såväl försvarsanläggning som stad. För varje sådant tillfälle presenterades emellertid nya vidlyftiga ombyggnadsplaner som innefattade enorma arbetsinsatser. Flertalet av dem förblev däremot just planer och kom aldrig att förverkligas. För nu aktuellt undersökningsområde kan danskarnas genomgripande omgestaltningar av fästningsverken med start 1648 nämnas. I samband med uppförandet av flera bastioner flyttades också en del av stadsportarna, däribland den till undersökningsområdet gränsande Österport som fick ett nytt sydligare och mer välövervakat läge mellan två bastioner (Jönsson 1993:96). Efter 1670-talets krig mellan Danmark och Sverige fick svenskarna ta över en stad i ruiner, med ett invånarantal som sjunkit till rekordlåga nivåer. Svenskarna insåg snart att idén att göra Landskrona till Skånes huvudort var förknippad med en rad svåröverstigliga problem. Istället beslutades att staden skulle öppnas upp, vilket fick till följd att

17 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona 15 Figur 10. Johan Husman skildrade det danska intåget i Landskrona den 3 augusti 1676 i detta kopparstick. Figur efter Jönsson (1993:133). befästningsverken kring staden började raseras år Slottet var det enda i det vidlyftiga försvarssystemet som skulle skonas. Armodet fortlevde med krigshot, skatter och pest fram till 1700-talets mitt, då stadens öde åter väckte intresse på högsta regeringsnivå. En ny stadsplan fastställdes I den förklarades att ett nytt citadell skulle uppföras på ön Gråen och att staden skulle rivas för att återuppbyggas på utfyllnader i Öresund. När arbetena sattes igång kom den medeltida stadsbilden att förändras radikalt. Stora delar av bebyggelsen revs, däribland den voluminösa stadskyrkan Sankt Johannes Baptistæ som bedömdes ligga i vägen för de projekterade försvarslinjerna. Kyrkan hade från militärt håll sedan länge setts som en olägenhet. Kyrktornet var nämligen så resligt att det erbjöd en alltför vidsträckt utsikt över stad och befästningsverk för alla och envar som begav sig upp i det. Naturligtvis skulle det kunna utnyttjas av fienden som i praktiken erbjöds möjlighet till att upprätta situationsplaner att använda för planering av anfall och belägringar. Arbetet med utfyllnaderna i havet och beredandet av gravar och vallar visade sig emellertid vara av en övermänsklig omfattning. Resultaten stod inte i paritet till det kapital som ständigt tillfördes

18 16 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona Figur 11. Ett av Erik Dahlberghs förslag till ny stadsplan, bland annat innehållande två nya kyrkor och en synnerligen symmetrisk struktur, precis enligt tidens ideal. Originalet finns på krigsarkivet i Stockholm. Figur efter Jönsson (1993:171).

19 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona 17 Figur 12. Ett exempel på 1700-talets förslag till omstrukturering av stadsbebyggelsen och befästningsverken, signerat Claes Bödker och daterat Originalet finns på krigsarkivet i Stockholm. Figur efter Jönsson (1993: 206).

20 18 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona Citadellet St Hans kyrkoruin Kv Jäntan 500 m Figur 13. Den medeltida stadsplanen lagd över dagens stadsplan.skala 1: ur rikets kassa. År 1768 konstaterade den skånska befästningskommissionen att projektet blivit avsevärt dyrare än de ursprungliga beräkningarna och att det med rådande arbetstakt skulle ta 342 år att färdigställa den nya stads- och befästningsplanen. Därmed bedömdes att ett färdigställande låg långt bortom horisonten, närmare bestämt år Efter att ha fortsatt ytterligare några år avstannade arbetena i det närmaste år 1788 för att helt upphöra Först under 1800-talets första hälft skrevs områdets militära betydelse ned och såväl planerings- som omdaningsarbeten avstannade snabbt. Citadellet fick allteftersom andra användningsområden, bland annat såsom fabriksområde, fängelse och flyktingförläggning (se ex Jönsson 1990). Tillgängligt kartmaterial från 1800-talet avspeglar vallgravarnas fortsatta öde. Allt eftersom nya byggnader uppfördes, fylldes gravarna igen och en bit in i 1900-talet var, med få undantag, samtliga vallgravar dolda under mark. Endast i parkområdet norr om citadellet finns de fortsatt bevarade. De militära installationerna från tidigmodern tid har i synnerhet gått hårt åt den medeltida stadens västra delar. Dock är den ursprungliga, medeltida, stadsplanen fortsatt läsbar i dagens stadsrum (fig. 13). Utsträckningen av den medeltida stadsvallen definierar därtill den fasta fornlämningens utbredning (fig. 14). Stadens historia finns i mer utförliga ordalag beskriven i flera verk (Jacobsson 1983; Jönsson 1990; Jönsson 1993; Anglert m fl 2010).

21 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona 19 Citadellet Kv Jäntan 500 m Figur 14. Fornlämningsområdet utgörs av det ursprungliga stadsområdet och Citadellet. Skala 1: Citadellet Kv Jäntan 500 m Figur 15. Läget för arkeologiska undersökningar och observationer i Landskrona stad. Bilden är inte komplett. Notera att i en del fall är det exploateringsytan som är inlagd och att de faktiska undersökningarna endast omfattat en mindre del. Skala 1:

22 20 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona Arkeologi i staden Det har under årens lopp gjorts fler än 100 arkeologiska observationer och undersökningar i Landskrona stad. I stort sett samtliga har varit av begränsat omfång när det gäller ytor och arkeologiska insatser. En sammanställning av dittills gjorda observationer företogs inom ramen för Projekt Medeltidsstaden 1983 (Jacobsson 1983) och en förnyad översikt gjordes 2010 i samband med arbetena inför Landskrona museums utställning Landskrona 1413 stad i ny tid (Anglert m fl 2010). Det sammanställdes då ett grundgis över de undersökningar som gjorts av dåvarande RAÄ/UV samt de som sammanställts Detta GIS har under 2015 kompletterats av Joakim Frejd med senare undersökningar gjorda av Sydsvensk arkeologi AB. Under senare år har dock flera arkeologiska företag genomfört mindre arkeologiska undersökningar i Landskrona. Dessa undersökningar finns ej i GIS:et (fig. 15). Endast två mindre arkeologiska undersökningar har utförts i kvarteret Jäntan, (SR 57A, 57B). De gjordes 1956 i samband med framgrävningen av det medeltida läget av stadsporten Österport som under 1600-talet kom att flyttas till ett sydligare läge. De tillgängliga uppgifterna är knapphändiga. I det ena schaktet (SR 57A) framkom en husgrund med stenar och i det andra en stenrad (Jacobsson 1983). I Östergatan och teaterparken undersöktes, i samband med VA-arbeten 1997 och 1998, spår efter befästningsanläggningar från såväl den medeltida fasen som från och 1700-talen. Bland annat blottlades delar av vallgravarnas stenskoningar som kunde konstateras bestå av obearbetad gråsten samt huggna kvadrar som täckte de släntade sidorna i gravarna. Innanför stenskoningarna fanns en packning av tegelkross och småsten som i sin tur vilade mot ett tätskikt av blålera. Inom undersökningen identifierades också den östra portens läge mellan två av bastionerna i 1600-talsbefästningen. Läget avslöjades genom att en träbyggd bro påträffades och kunde konstateras korsa vallgraven i samma riktning som en i kartmaterialet återgiven väg som leder in mot stadens torg (Jacobsson 2001). Det arkeologiska kunskapsläget för Landskrona kan summeras som begränsat och fragmenterat. Forskningsläge och kunskapsbehov Landskrona stad blev, vilket ovan redogjorts för, redan tidigt en bricka i ett politiskt och militärt maktspel mellan Sverige och Danmark, som rent fysiskt gestaltade sig genom de otaliga fortifikatoriska omdaningarna. Förhållandet är välbelagt i en lång rad av historiska dokument från tiden. Med utgångspunkt i dem har Åke Jönsson utförligt beskrivit de händelseförlopp och bakomliggande orsaker som lett fram till dagens Landskrona (Jönsson 1990, 1993, 1995 och 1997). Kunskapen om stadens roll i den internationella politiska arenan är att betrakta som väl dokumenterad. Stadsområdets utformning och disposition är däremot endast känd i en mindre utsträckning. I historiskt källmaterial finns en närmast outsinlig källa av olika förslag, skisser och planritningar på hur vallar, bastioner, vallgravar och andra militära grundstenar skulle anpassas till den senaste ballistiska tekniken och moderniseras efter de senaste idealen

23 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona 21 Figur 16. Del av vallgravens stenkonstruktion samt den träbro som dokumenterades i samband med undersökningarna i Östergatan och teaterparken 1997 och 1998 (efter Jacobsson 2001). inom fortifikations- och belägringskonst. Utmaningen för dagens historiker och arkeologer ligger inte minst i att utröna vilka skisser som aldrig blev mer än förslag och vilka som verkligen realiserades. Svårigheterna är kanske framförallt förknippade med det medeltida vallgravssystemet, vars utsträckning i flera delar av staden är okänd eller osäker. Genom arkeologiska observationer har den påträffats på flera platser där den i det äldre kartmaterialet också återgivits, medan den på andra ställen där den skulle förväntas inte har varit möjlig att identifiera (Jacobsson 2001:9). Till viss del kan förhållandet förklaras med att och 1700-talens befästningsarbeten inneburit att spåren efter den medeltida vallgraven grävts bort, i alla fall på de ställen där deras utsträckning sammanfallit. Oklarheter kring vallgravens fysiska utformning föreligger också och försvårar arbetet med att fånga dess utsträckning ytterligare. Exempelvis finns noteringar om att den i kvarteret Slottsparken haft en bredd av

24 22 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona Figur 17. Modell över den medeltida stadsplanen som den har tolkats av Landskrona Museum. Notera bebyggelsen längs Østergade som leder från Österport och in till stadens torg. Efter torget fortsätter gatan västerut under namnet Vestergade och ansluter till karmelitklostret strax innanför den västra stadsporten. Figur efter Jönsson (1993: 24). endast sex meter, i korsningen av Norra Långgatan Trädgårdsgatan 8 10 meter och i Järnvägsgatan 16 meter, medan den i den norra delen av staden, utmed nuvarande Eriksgatan haft en bredd av hela 40 meter (Nagmér 1981; Sabo 1994: 8). När det gäller den medeltida stadsbebyggelsen måste arbetena med utförandet av 1749 års omvälvande stadsplan framhållas som den främsta anledningen till att en stor del för alltid gått förlorad. Som helhet har arkeologiska undersökningar i Landskrona medeltida stad endast bedrivits i mindre omfattning, med följden att det totala kunskapsläget är fragmenterat och begränsat. I den östra delen av staden finns en uppfattning om hur strukturer såsom tomter och gator gestaltat sig, medan motsvarande bild är än mer fragmenterad i den västra delen av staden. Därmed har det ännu inte varit möjligt att presentera en helhetsbild av stadens bebyggelseutveckling. Fram till 1979 utfördes de arkeologiska undersökningarna i staden främst av Landskrona Museum, med den starkt engagerade museichefen Harald Nilsson i spetsen. I museets arkiv finns ett omfattande dokumentationsmaterial från undersökningarna, medan regelrätta rapporter eller sammanställningar av resultaten nästan helt saknas. Från 1979 och fram till 2000-talets början utfördes undersökningarna huvudsakligen av dåvarande Riksantikvarieämbetet UV Syd, medan det under senare år förekommit en rad olika undersökande aktörer. Stadens tidiga arkeologiska historia och kunskapsläge sammanfattades i projektet Den tidiga urbaniseringsprocessens

25 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona 23 konsekvenser för nutida planering (Medeltidsstaden), presenterat av Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer (Jacobsson 1983). För kvarteret Jäntans del har endast två mindre arkeologiska undersökningar utförts, båda år 1956 (se ovan). Kunskapen om kvarteret bygger således till stor del på antaganden utifrån tolkningar av historiskt kart- och övrigt källmaterial. Exempelvis visar äldre kartmaterial att en av stadens huvudgator, Østergade, löpt över kvarteret och att det förefaller ha funnits bebyggelse på ömse sidor om gatan (se Jönsson 1993: 152, 192). Kvarteret är beläget i den medeltida stadens sydöstra utkant och representerar den enda stadsdel där befästningsarbeten utförts under såväl medeltid som och 1700-tal. Medeltidens vallgrav kompletterades under 1600-talet med nya bastioner och flyttad stadsport och under 1700-talet uppfördes nya vallar och vallgravar. Stadsporten, Österport, uppfördes ursprungligen rimligen redan under 1400-tal och dess grundplan finns idag markerad i markplan i det sydöstra hörnet av kvarteret Jäntan. När Österport flyttades under 1600-talets mitt kom en ny bastion att uppföras på dess ursprungliga läge, medan porten uppfördes på nytt i ett sydligare läge, mitt emellan två bastioner. Förundersökningens syfte Länsstyrelsens förfrågningsunderlag angav att syftet med den arkeologiska förundersökningen var att fördjupa kunskapen om fornlämningen och ge ett fullgott beslutsunderlag för Länsstyrelsen. Den skulle också utgöra underlag för vidare planering av arbetsföretaget och eventuella arkeologiska undersökningar. Länsstyrelsens förfrågningsunderlag angav vidare att undersökningen skulle ha en hög ambitionsnivå. Detta präglade förundersökningens samtliga moment, fältarbete, fynd- och analysstrategier samt rapporteringen. Avsikten var att förundersökningen skulle ge svar på: Fornlämningens bevarandegrad(er) och eventuella variationer. Fornlämningens karaktär, det vill säga typer av depositionsmönster inom undersökningsområdet. Fornlämningens tidsställning, det vill säga dateringar. Fornlämningens utbredning och omfattning i kvantitativa avseenden. Fornlämningens sammansättning och uppbyggnad, det vill säga stratigrafisk komplexitet. Fornlämningens innehåll av fynd och ekofakter per m 3, i såväl kvantitativa som kvalitativa avseenden. En samlad bedömning av områdets vetenskapliga potential redovisas tillsammans med en noggrann analys och utvärdering i rapporten som förslag till fortsatta åtgärder.

26 24 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona Georadarundersökning Bengt Westergaard, Pär Karlsson & Immo Trinks Inledning Teknikenheten vid Arkeologerna, Statens Historiska Museer fick i oktober 2015 en förfrågan om och en beställning att göra en prospekteringsundersökning i kvarteret Jäntan i Landskrona stad. Fältarbetet genomfördes den oktober Syftet med undersökningen var framför allt att undersöka om det fanns några spår av den vallgrav som en gång omgett staden, men också om där fanns spår av tidigare okänd bebyggelse i området. Arbetet genomfördes av tre arkeologer under tre dagar. Exploateringsytan omfattar en extensiv yta på ca 8500 kvadratmeter (kvarteret Jäntan 2 och 3). Av tillgänglighetsskäl, kom den prospekterade ytan att omfatta ca 4100 kvadratmeter (kvarteret Jäntan 2), fördelat på 344 mätprofiler. Georadarundersökningen visade på ett antal mätbara strukturer, bland annat det gamla Latinläroverket (se fig. 20). Den förväntade vallgraven kan också ha identifierats, om än med viss svårighet. Metod och teknik Georadarsystemet (fig. 19) fungerar i princip som ett ekolod. En sändarantenn sänder ut en elektromagnetisk signal. Signalen reflekteras från strukturer som stenar och skiktgränser mellan jordlager med olika fysiska egenskaper (till exempel fyllningen i diken eller gropar relativt den omgivande orörda undergrunden). För att en struktur ska vara mätbar krävs att det finns en tillräcklig fysikalisk konstrast mellan strukturen och den omgivande marken samt att strukturen är tillräckligt stor jämfört med mätprofilavståndet. Otillräcklig fysikalisk konstrast eller för liten storlek kan innebära att underjordiska strukturer vilka okulärt är mycket tydliga i samband med grävarbeten kan vara fullständigt osynliga för georadarantennen. Omvänt kan georadarantennen lokalisera strukturer i marken som med ögat annars vore omöjliga att identifiera. Penetreringsdjupet av georadarsignalen beror på markens fysiska egenskaper och signalens frekvens (Conyers & Goodman 1997). Genom mätningar längs många, tätt lagda parallella linjer kan man generera en 3-dimensionell digital datavolym. Traditionella analyser görs av enstaka vertikala georadarprofiler vilket är komplicerat samt resulterar mestadels i otillfredsställande databilder av ringa arkeologiskt värde. Bearbetning av en 3-dimensionell datavolym ger däremot möjlighet att ta fram bilder av hela den sammanhängande undersökta ytan från olika djup (så kallade djupskivor), vilket dramatisk ökar såväl förståelsen av insamlad data som de arkeologiska tolkningsmöjligheterna (Leckebusch 2003). Våra tidigare, arkeologiska georadarmätningar (till exempel vid vikingastaden Birka, Ås kloster i Varberg, franciskanerkonventet i Krokek och S:t Olofs konvent i Skänninge) har visat att mätningar med ett profilavstånd om 0,25 meter resulterar i hög datakvalité. Ett större profilavstånd är bara lämpligt för att kartlägga stora och sammanhängande strukturer, till exempel murar eller moderna ledningsschakt. I detta sammanhang är det väsentligt att påpeka att det inte bör förväntas att enstaka strukturer

27 Regeringsgatan Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona CITADELLSTADEN L XV : Rådmansgatan JÄNTAN Östergatan CITADELLSTADEN 50 m Figur 18. Den prospekterade ytan inom undersökningsområdet. Skala 1:1000. Figur 19. Georadarsystemet har vissa likheter med en barnvagn. Radarantennen är monterad på en glidplatta omedelbart ovanför markytan. På kontroll- och datauppteckningsenheten framför operatören visas vertikala profildata och viktiga mätparameter. För positionering av mätdata längst profillinjen finns ett distanshjul monterat på ett av vagnens hjul. Systemet körs längs med parallella profilsnören över undersökningsområdet (Foto: Bengt Westergaard, Arkeologerna, SHMM).

28 26 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona som är mindre i diameter än cirka det dubbla profilavståndet skall vara möjliga att identifiera och tolka i georadardata. Anledningen är att anomalier som endast är synliga på en profil är mycket svåra att skilja från till exempel en enskild, löst liggande sten i marken. De genomförda utgrävningarna baserade på georadarresultaten från S:t Olofs konvent i Skänninge 2004 (RAÄ UV Öst, Linköping) visade på en mycket bra överensstämmelse mellan prospekterade och grävda strukturer. ( Att identifiera och tolka långsträckta smala anomalier i mätprofilriktningen är vanskligt. Detta då dessa kan vara mycket svåra att skilja från anomalier som endast är förorsakade av tillfälliga antennstörningar. De här anomalierna exkluderas normalt från tolkningsplaner. Det medför att anomalier som till exempel är förorsakade av moderna ledningar eller rör, samt smala diken och grundmurar som råkar sammanfalla med mätprofilriktningen löper stor risk att exkluderas i tolkningen. För att en georadarmätning skall vara framgångsrik förutsätts att mätytan är relativt plan och till största delen fri från hinder och hög vegetation. Gräsbevuxna ytor bör vara klippta innan mätningen utförs. På grund av störande effekter från rötter och/eller ojämn topografi är det inte meningsfullt att göra georadarmätningar i områden som är tätt bevuxna med träd eller buskar. Mycket fuktig mark är också olämplig på grund av att fukten starkt begränsar penetreringsdjupet för signalen. Genomförande och resultat Arbetet utfördes av två arkeologer under tre (2,5) dagar. Den prospekterade ytan kom att omfatta en sammanhängande yta på ca 4100 kvadratmeter (kvarteret Jäntan 2), fördelat på 344 mätprofiler. Mätytan utgjordes av en plan, asfalterad parkering, ca 50 x 80 meter stor (se fig. 20). Tack vare den jämna markytan har data inte behövt korrigeras för lokal topografi. De enda hinder som fanns på ytan var två murade blomsterarrangemang samt en parkeringsautomat. Georadarmätningarna utfördes med ett Sensors & Software Noggin Plus 500 MHz georadar-system längs profillinjer med 2,5 centimeters georadar-spåravstånd. Mellan mätprofilerna var avståndet 25 centimeter. Signalens uppteckningstid var 74 ns. Under ideala geologiska förhållanden är 500 MHz georadar-systemets penetreringsdjup cirka 5 meter. För att öka datakvalitén staplades fyra georadarspår för varje registrerad mätning. Att stapla georadarspår betyder att varje lagrad mätpunkt motsvarar en medeltalsberäkning av flera mätningar på samma punkt. Hur mätprofilerna var orienterade inom mätytan framgår av figur 21. Undersökningsytan mättes in med RTK-GPS i rikets koordinatnät (Sweref 99 TM). Georefererade djupskivor presenteras som gråskaliga TIFF-bilder vilka har analyserats och tolkats i ett GIS (ESRI ArcMap 10.2). Reflektioner av georadarsignalen syns i djupskivorna som mörkgråa eller svarta strukturer. Vita fläckar i djupskivorna är områden med, relativt omgivningen, påtagligt låg reflektivitet. Ljusa strukturer i georadardata tyder på låg reflektivitet och därmed absorberande material, som ofta sammanfaller med ökad elektrisk ledningsförmåga av marken (t ex genom högre markfuktighet eller mark med hög andel lera). Dessa ljusa anomalier kan också

29 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona 27 Figur 20. Parkeringen på vilken undersökningen utfördes. Från SV. Foto: Jane Jansen, Arkeologerna, SHMM. vara förorsakade av igenfyllda gropar, vilket på grund av mindre jordkompakteringsgrad uppvisar en högre markfuktighet och därmed minskad reflektivitet. Stenar eller byggnadsrester i marken förorsakar vanligtvis en ökad reflektivitet av georadarsignalen, som uttrycker sig i form av mörka (mörkgrå eller svarta) anomalier i djupskivorna. Ett bra sätt att förstå och analysera georadardata är att bläddra snabbt fram och tillbaka mellan djupskivorna. På detta sätt blir strukturer, som syns som förändringar i reflektiviteten och strukturernas horisontella och vertikala utbredning, mest åskådlig. Snabba bildanimationer hjälper till att se sammanhängande strukturer på olika djupskivor. Resultatet av georadarmätningar i form av djupskivor presenteras i bilaga 1 (figur 1 35). Varje djupskiva visar georadarreflektioner från en horisontell cirka 0,1 meter tjock datavolym från angivet djup under markytan. Den samlade tolkningen av georadardata finns avbildad i figur 24. Det är svårt att inte börja en resultatredovisning av detta slag med den byggnad som framträder tydligt i radarskivorna från cirka centimeters djup (se bilaga 1: 7ff) och som så totalt dominerar intrycket av resultaten från georadarkörningen: Landskrona läroverk, Latinläroverket, Allmänna läroverket, Elementarläroverket och Flickskolan. Kärt barn har många namn. Byggnaden uppfördes under sent 1890-tal och revs på 1970-talet (se fig. 22). I övrigt syns ett flertal anomalier i data som tolkats som ledningar av olika slag, till och från läroverket, liksom kraftigare ledningsschakt utmed västra långsidan och södra kortsidan av kvarteret (fig. 24). Till läroverket hör också ett frigrävningsschakt runt hela byggnaden. Av arkeologiskt intresse framträder emellertid en intressant struktur på djupskivor från centimeter och neråt till centimeter (se bilaga 1: 6ff). Den framträder som en kraftig linje som förflyttas mot väster och in under läroverksbyggnaden med tilltagande djup. Strukturen har markerats jämte originalets djupskiva i komparativt syfte på figur 23. Denna linje skulle kunna tolkas som

30 28 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona Figur 21. Undersökningsområdet och mätprofiler samt profilriktning markerade (Sweref 99 TM).

31 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona 29 Figur 22. Bild tagen i samband med uppförandet av Latinläroverket i Landskrona år Fotoarkivet, Landskrona Museum. Fotograf: Anton Hagman. den sluttande kanten till en vallgrav, som i så fall skulle ha den sträckning som föreslås på figuren nedan. Den sista djupskiva som innehåller några synliga reflektioner är den på djupet cm (se bilaga 2:26). Där anas den norra gaveln till läroverksbyggnaden. Sammanfattning av den arkeologiska prospekteringsundersökningen Sammantaget kan det konstateras att den nu prospekterade ytan i kvarteret Jäntan 2 i Landskrona, innehåller ett stort antal geofysiskt mätbara anomalier i marken. Den genomförda georadarundersökningen torde således kunna betraktas som framgångsrik. Identifieringen av de många strukturerna kan fungera som intyg på att allt har fungerat som avsett, såväl tekniskt som metodiskt antennen fångade geofysiska förändringar helt enligt förväntan och de distinkta konturerna hos anomalierna på djupskivorna betyder att positioneringen har varit bra. Resultatet av georadarundersökningen ger ett lovande intryck vad gäller möjligheten att det finns bevarade lämningar av den eftersökta vallgraven (se fig. 23). I georadardata framträder inte minst den läroverksbyggnad som revs på 1970-talet (fig. 22). Många av de ledningar som kunnat identifieras kan med stor sannolikhet hänföras till denna byggnad. Andra bör vara av yngre datum, exempelvis de som leder fram till parkeringsautomater. Resultatredovisningen gör inte anspråk på att vara komplett i fråga om befintliga ledningar och deras belägenhet. Däremot ger den en vägledning inför eventuella schaktningsarbeten. Ett sätt att använda data från georadar är exempelvis att förlägga arkeologiska sökschakt i redan befintliga ledningsschakt, för att på så vis minimera de ingrepp och skador som obönhörligen uppstår vid förnyade schaktarbeten i potentiella kulturlager.

32 30 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona Figur 23a. Djupskiva

33 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona 31 Figur 23b. Djupskiva , jämte tolkningen av reflektionen som förmodas vara del av vallgraven som skall ha passerat genom kvarteret.

34 32 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona Figur 24. Samlad tolkning av georadardata.

35 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona 33 Provgrävning metod och genomförande Arkivstudier En genomgång av tillgängligt arkivmaterial företogs i samband med undersökningen. Huvudsakligen nyttjades material som var tillgängligt digitalt, nämligen i Lantmäterimyndigheternas respektive Lantmäteristyrelsens arkiv. Ett urval av äldre kartmaterial rektifierades och användes som underlag i presentationen ovan. Framförallt visade sig Lars Lindbloms geometriska karta från 1751 (fig. 5) vara användbar i ett sådant sammanhang. En översiktlig genomgång gjordes också av kartmaterial i Krigsarkivet, men detta visade sig vara alltför omfattande för att analyseras i sin helhet inom ramarna för förundersökningen. Fältarbete Behovet av helhetsgrepp och avsaknaden av arkeologisk kunskap från kvarteret Jäntan har styrt upplägget av den nu genomförda förundersökningen. Risken för att begränsade förundersökningsschakt i stadsmiljöer hamnar i områden med yngre ingrepp i form av brunnar, äldre källare eller ledningsschakt, och därmed skapar icke representativt kunskapsunderlag, är oberoende av vilka metoder som tillämpas. I det aktuella fallet utgjordes risken för detta av den yngre vallgraven. En intention var att undanröja detta problem genom att exponera och analysera större ytor i kombination med punktinsatser, relaterade till förundersökningens specifika frågeställningar. Förundersökningen genomfördes i tre, på varandra följande, moment: georadarundersökning, planundersökning av sex ytor samt grävning av tre provschakt. Syftet med georadarundersökningen var att precisera den yngre vallgravens läge och sträckning, ge indikationer på om det finns lämningar efter den medeltida vallen, samt ge indikationer på Østergades sträckning och eventuella äldre källare. Resultaten låg till grund för placeringen av de ytor som öppnades upp. Sex ytor om vardera cirka 5 10 meter togs upp med hjälp av grävmaskin. Ytornas lokalisering avgjordes utifrån resultaten av georadarundersökningen. Yngre bärlager banades av med hjälp av maskin så att äldre kulturlager kunde exponeras i plan. De exponerade ytorna mättes in med RTK-GPS, rensades, ritades och tolkades, varefter urval gjordes för lokaliseringen av provschakt och undersökningar av de stratigrafiska sekvensernas karaktär och komplexitet. Den vidare undersökningen utfördes för hand och dessa schakt planerades att omfatta cirka 2 4 m 2 i sin övre del. Omfattningen anpassades efter en bedömning utifrån plandokumentationen. Sammanlagt banades 304 m 2 av för plandokumentation, varav 6,5 m 2 (5,35 m 3 ) undersöktes närmare. Detta utgör, ytmässigt, 5,4 % av det område som planeras för detaljplaneläggning. Dokumentation Dokumentations- och undersökningsmetoderna valdes med utgångspunkt i lämningarnas förutsättningar, undersökningens syfte och ambitionsnivå och grundades i single context-metodik vilket innebär

36 34 Kvarteret Jäntan 2 och 3 Bebyggelselämningar och vallgravsanläggning vid Österport i Landskrona att lämningarna dokumenterades likvärdigt och integrerades i en sammanhållen stratigrafisk sekvens. Borttagande av respektive stratigrafisk enhet anpassades efter de individuella förutsättningarna och frågeställningarna. Komplext uppbyggda kulturlager grävdes med grävsked, sekundära depositioner som exempelvis grundläggnings- och utjämningslager togs bort med skyffel eller så kallad Norgehacka. Inmätning av spår och lämningar gjordes i Intrasis med hjälp av RTK-GPS. Vid behov kompletterades inmätningarna genom ritning. Ritningar scannades, georefererades och fördes in i Intrasis. Samtliga stratigrafiska enheter beskrevs på särskilt framtagen blankett, anpassad till de lokala förutsättningarna i Landskrona och registrerades i Intrasis. Den metadatamall som utvecklats för single context-baserade undersökningar tillämpades för registrering av stratigrafiska enheter. Fynd och prover relaterades till respektive stratigrafisk enhet. Blanketter, ritningar och inmätningar kontrollerades, kvalitetssäkrades och registrerades löpande under fältarbetets gång så att eventuella fel eller brister i dokumentationen kunde åtgärdas i realtid. All fotodokumentation gjordes med digital kamera. Allt fältdokumentationsmaterial kontrollerades och var översiktligt sammanställt när undersökningen avslutades i fält. Provgrävning resultat Inledning Utefter georadarresultaten togs fem provytor upp inom undersökningsområdet, helt enligt presenterad undersökningsplan. I samråd med Länsstyrelsen beslutades emellertid att en sjätte provyta skulle tas upp i den sydöstra delen, i förhoppningen om att fånga en del av Östergatans äldre sträckning och eventuell bebyggelse söder om densamma. Nedan presenteras resultaten från respektive schaktyta i en hög detaljeringsgrad. En mer övergripande sammanfattning står att finna i slutet av föreliggande rapport. Schaktyta 1 Schaktyta 1 placerades i den norra delen av undersökningsområdet och orienterades i en nordvästlig sydostlig riktning utmed det staket som omgärdade affärsverksamheten Petörs parkering åt norr. Läget motiverades utifrån en anomali i georadarresultaten, centralt belägen i schaktytans norra sida. Den nedschaktade ytan kom att omfatta ca 50 m 2. Fiberduk lades ut över ytan innan schaktet fylldes igen. Under asfalten framkom det omfattande planeringslager (202) som kändes igen från samtliga schaktytor och som sannolikt kan sättas i samband med markberedning inför flickskolans uppförande.