Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
|
|
- Mona Lundgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 UV RAPPORT 2013:38 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg Västra Götalands län Göteborgs kommun Gamlestaden RAÄ 218 Dnr Pär Karlsson, Bengt Westergaard och Immo Trinks
2 UV RAPPORT 2013:38 ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg Västra Götalands län Göteborgs kommun Gamlestaden RAÄ 218 Dnr Pär Karlsson, Bengt Westergaard och Immo Trinks Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 1
3 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:38 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /951. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Pär Karlsson Foto RAÄ, UV Tryck/utskrift E-print, Stockholm 2013 Omslagsbild Del av undersökningsområde A. Foto RAÄ, UV. 2 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
4 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Syfte 8 Kulturmiljö 8 Metod och genomförande 8 Georadar metod och teknik 8 Genomförande 10 Resultat 12 Referenser 23 Litteratur 23 Kartor 23 Administrativa uppgifter 23 Bilaga 1. Djupskivor 24 Bilaga 2. Sammantagen tolkningsplan 55 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 3
5 Fig 1. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningen markerad. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
6 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk prospekteringsundersökning Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg Sammanfattning Under två dagar i september 2012 genomförda Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten en arkeologisk prospekteringsundersökning i Gamlestaden, Göteborg. Uppdragsgivare var Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Två ytor om sammanlagt cirka 1900 m² undersöktes med georadar i samband med genomförandet av arkeologiska förunderökningar i området. Syftet med undersökningen var att undersöka metodens lämplighet på platsen samt om möjligt bidra till ökad kunskap om arkeologin på platsen. På grund av de bevarade lämningarnas karaktär samt senare tiders markarbeten i form av storblockig utfyllnad och hård utschaktning bidrog den nu genomförda undersökningen med ringa arkeologisk kunskap om de två undersökta ytorna. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 5
7 ± Meter Fig 2. Utdrag ur digitala primärkartan med undersökningen markerad. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
8 Bakgrund Under två dagar i september 2012 genomförde Riksantikvarieämbetet, arkeologiska uppdragsverksamheten (RAÄ, UV) en arkeologisk prospekteringsundersökning i Gamlestaden i Göteborg. Uppdragsgivare var Länsstyrelsen i Västra Götalands län. Georadarundersökningens fältarbete genomfördes av arkeologerna Pär Karlsson och Bengt Westergaard, båda från RAÄ, UV. Bearbetningen och processeringen av mätdata är gjord av geofysiker Immo Trinks Dipl geophys, PhD, Key Researcher Archaeological Geophysical Prospection, Ludwig Boltzmann Institute for Archaeological Prospection and Virtual Archaeology i Wien/RAÄ, UV. Inmätning av undersökningsytorna med RTK-gps gjordes av mättekniker Nils Wattman, ÅF infrastruktur. Den arkeologiska tolkningen av mätresultaten är gjord i samråd mellan geofysiker Immo Trinks och arkeologerna Bengt Westergaard och Pär Karlsson i syfte att uppnå högsta möjliga såväl geofysiska som arkeologiska kvalitet. Pär Karlsson ansvarade för undersökningen och har också sammanställt föreliggande rapport. Syftet med georadarundersökningen var att undersöka georadarmetodens potential att på denna plats identifiera under mark dolda strukturer inför de kommande arkeologiska undersökningarna. Området som undersöktes med georadar utgörs av två intill varandra liggande gräsytor. Totalt omfattade georadarundersökningen en yta om cirka 1900 m² (fig 3). Georadarundersökningen visade på ett stort antal geofysiskt mätbara strukturer inom området. Tolkningen av strukturerna var bland annat ledningsschakt, nedgrävningar, fyllnadsmassor, förmodade utschaktningsspår samt geologiska strukturer (fig 46). ± Yta B Yta A Meter Fig 3. Utdrag ur digitala Primärkartan med undersökningsytorna A och B markerade. Yta A utgjorde parkmark och yta B fungerade som hundrastgård. Vid undersökningstillfället var båda ytorna välklippta gräsytor. Skala 1:550. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 7
9 Syfte Syftet med georadarundersökningen var att undersöka metodens potential att på denna plats identifiera under mark dolda strukturer inför de kommande arkeologiska undersökningarna. Stadsdelen Gamlestaden i Göteborg genomgår just nu en stor omvandlig vilket medför planerade, mycket omfattande schaktningsarbeten. Stora delar av de planerade markarbetena berör platsen för den senmedeltida-tidig moderna staden Nya Lödöse (RAÄ 218, Göteborgs kommun). Av det skälet har Länsstyrelsen i Västra Götalands län krävt att arbetena skall föregås av arkeologiska undersökningar. Som en del av de inledande arkeologiska förundersökningarna beslutade Länsstyrelsen även att en georadarundersökning skulle genomföras. Använd vid lämpliga förhållanden, det vill säga där topografin är lämplig och de under mark dolda strukturerna är av sådan fysisk beskaffenhet att tolkningsbara kontraster går att mäta upp, kan arkeologisk prospektering vara ett mycket värdefullt komplement till övriga arkeologiska metoder. De huvudsakliga fördelarna är att metoden möjliggör relativt snabba, heltäckande undersökningar av områden utan minsta ingrepp i eventuella fornlämningar. Kulturmiljö Georadarundersökningen berörde delar av Nya Lödöse, fram för allt platsen för den nu helt rivna stadskyrkan. Nya Lödöse etablerades på kungligt initiativ år Decennierna kring sekelskiftet 1600 blomstrade Nya Lödöse och var då en av Sveriges fyra största städer. Efter Göteborgs grundande år 1621 flyttade borgarna dit. De sista borgarna skall ha lämnat Nya Lödöse år 1624 var efter staden jämnades med marken ( Järpe 1986). Idag präglas området av industribyggnader, spårvagnsspår och trafikleder. Insprängt mellan ett spårvagnsspår och en trafikled ligger det nu aktuella undersökningsområdet, i form av parkmark och en hundrastgård. Metod och genomförande Georadar metod och teknik Georadarsystemet (fig 4) fungerar i princip som ett ekolod. En sändarantenn sänder ut en elektromagnetisk signal. Signalen reflekteras från strukturer som stenar och skiktgränser mellan jordlager med olika fysiska egenskaper (till exempel fyllningen i diken eller gropar relativt den omgivande orörda undergrunden). För att en struktur ska vara mätbar krävs att det finns en tillräcklig fysikalisk konstrast mellan strukturen och den omgivande marken samt att strukturen är tillräckligt stor jämfört med mätprofilavståndet. Otillräcklig fysikalisk konstrast eller för liten storlek kan innebära att underjordiska strukturer vilka okulärt är mycket tydliga i samband med grävarbeten kan vara fullständigt osynliga för georadarantennen. Omvänt kan georadarantennen lokalisera strukturer i marken som med ögat är omöjliga att identifiera. Penetreringsdjupet av georadarsignalen beror på markens fysiska egenskaper och signalens frekvens (Conyers & Goodman 1997). Genom mätningar längs många, tätt lagda parallella linjer kan man generera en tredimensionell digital datavolym. Traditionella analyser görs av enstaka vertikala georadarprofiler vilket är komplicerat samt resulterar mestadels i otillfredsställande databilder av ringa arkeologiskt värde. Bearbetning av en tredimensionell datavolym ger däremot möjlighet att ta fram 8 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
10 Fig 4. Georadarsystemet har vissa likheter med en barnvagn. Radarantennen är monterad på en glidplatta omedelbart ovanför markytan. På kontroll- och datauppteckningsenheten framför operatören visas vertikala profildata och viktiga mätparameter. För positionering av mätdata längst profillinjen finns ett distanshjul monterat på ett av vagnens hjul. Systemet körs längs med parallella profilsnören över undersökningsområdet. FOTO RAÄ, UV. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 9
11 bilder av hela den sammanhängande undersökta ytan från olika djup (s k djupskivor), vilket dramatisk ökar såväl förståelsen av insamlad data som de arkeologiska tolkningsmöjligheterna (Leckebusch 2003). Våra tidigare, arkeologiska georadarmätningar har visat att mätningar med ett profilavstånd om 25 centimeter resulterar i hög datakvalité. Ett större profilavstånd är bara lämpligt för att kartlägga stora och sammanhängande strukturer, till exempel murar eller moderna ledningsschakt. I detta sammanhang är det väsentligt att påpeka att det inte bör förväntas att enstaka strukturer som är mindre i diameter än cirka det dubbla profilavståndet skall vara möjliga att identifiera och tolka i georadardata. Anledningen är att anomalier som endast är synliga på en profil är mycket svåra att skilja från till exempel en enskild, löst liggande sten i marken. De genomförda utgrävningarna baserade på georadarresultaten från till exempel S:t Olofs konvent i Skänninge 2004 (RAÄ, UV Öst, Linköping) visade på en mycket bra överensstämmelse mellan prospekterade och grävda strukturer ( se/cms/arkeologiuv/tjanster_uv/prospektering/dataexempel/skanninge.html). För att en georadarmätning skall vara framgångsrik förutsätts att mätytan är så plan som möjligt och till största delen fri från hinder och hög vegetation. Gräsbevuxna ytor bör vara klippta innan mätningen utförs. På grund av störande effekter från rötter och/eller ojämn topografi är det inte meningsfullt att göra georadarmätningar i områden som är tätt bevuxna med träd eller buskar. Mycket fuktig mark är också olämplig på grund av att fukten starkt begränsar signalens penetreringsdjup. Genomförande Georadarundersökningen genomfördes av två personer under två dagar i september Undersökningområdet omfattade två intill varandra liggande ytor om sammanlagt cirka 1900 m², fördelat på 293 mätprofiler (fig 5). Yta A var cirka 930 m² och yta B var cirka 985 m². Båda ytorna utgjordes av gräsyta. Inom yta A fanns några hinder för en helt sammanhängande mätning i form av bland annat träd. Yta B, som nyttjades som hundrastgård, var fri från objekt som hindrade mätningen. Den ursprungliga planen för georadarundersökningen var att ytterligare ett område skulle undersökas. Ytan utgjorde en träd- och buskagebemängd gräsyta mitt i en trafikplats. Vid ankomsten till mätplatsen gjordes en besiktning av ytan varvid det kunde konstateras att endast mindre ytor var tillgängliga för mätning, och att den rikliga växtligheten skulle påverka mäteffektiviteten i stor utsträckning. I samband med besiktningen fattades i samråd med ansvarig projektledare för de arkeologiska förundersökningarna beslutet att låta ytan i trafikplatsen utgå. Georadarmätningarna utfördes med ett Sensors & Software Noggin Plus 500 MHz georadar-system längs profillinjer med 25 centimeter profilavstånd och 2,5 centimeter georadar-spåravstånd. Signalens uppteckningstid var 99 nanosekunder (ns). Under ideala geologiska förhållanden är 500 MHz georadar-systemets penetreringsdjup mellan 2 och 5 meter. För att öka datakvalitén staplades fyra georadarspår för varje registrerad mätning. Att stapla georadarspår betyder att varje lagrad mätpunkt motsvarar en medeltalsberäkning av flera mätningar på samma punkt. Mätprofilerna var orienterade i nordväst-sydöstlig riktning. Undersökningsområdet mättes in med Nätverks-GPS i rikets koordinatnät (SWEREF ). Georefererade djupskivor presenteras som gråskaliga TIFF-bilder vilka har analyserats och tolkats i ett GIS (ESRI ArcMap 10.0). Reflektioner av georadarsignalen syns i djupskivorna som mörkgråa eller svarta strukturer. Vita fläckar i djupskivorna är områden med, relativt omgivningen, påtagligt låg reflektivitet. 10 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
12 Ljusa strukturer i georadardata tyder på låg reflektivitet och därmed absorberande material, som ofta sammanfaller med ökad elektrisk ledningsförmåga av marken (till exempel genom högre markfuktighet eller mark med hög andel lera). Dessa ljusa anomalier kan vara förorsakade av igenfyllda gropar, vilket på grund av mindre jordkompakteringsgrad uppvisar en högre markfuktighet och därmed minskad reflektivitet. Stenar eller byggnadsrester i marken förorsakar vanligtvis en ökad reflektivitet av georadarsignalen, som uttrycker sig i form av mörka (mörkgrå eller svarta) anomalier i djupskivorna. Ett bra sätt att förstå och analysera georadardata är att bläddra snabbt fram och tillbaka mellan djupskivorna. På detta sätt blir strukturer, som syns som förändringar i reflektiviteten och strukturernas horisontella och vertikala utbredning, mest åskådlig. Snabba bildanimationer hjälper till att se sammanhängande strukturer på olika djupskivor. Resultatet av georadarmätningar i form av djupskivor presenteras i figurerna 15 till 45, bilaga 1. Varje djupskiva visar georadarreflektioner från en horisontell cirka 10 centimeter tjock datavolym från angivit djup under markytan. Notera dock att det faktiska djupet för anomalier och strukturer kan variera på grund av uppskattningen av djupkonverteringshastigheten till 10 cm/ns. Variationer upp till 50% i djup kan förkomma, men mest sannolikt är att angivit djup av djupskivor stämmer med cirka ±10 centimeter. Det relativa djupet av strukturer är dock alltid korrekt avbildat. En sammantagen tolkning av georadardata finns avbildad i figur 46, bilaga 2. Nedan följer en introduktion till läsning av djupskivorna. Observera att endast ett urval av alla de strukturer som är tolkningsbara beskrivs, och då i syfte att fungera som en vägledning till förståelse av materialet. I övrigt rekommenderas att ta del av tolkningsfigur 46 där fler strukturer finns definierade, men framför allt att själv studera djupskivorna. Notera också att de flesta nedan beskrivna strukturer återfinns på flera djupskivor då data från georadarundersökningen är 3-dimensionell. I den nedanstående introduktionen till undersökningsmaterialet betonas därför antingen den översta djupskiva där strukturen av bildas, eller den djupskiva som avbildar strukturen tydligast. I detta sammanhang är det väsentligt att påpeka att samtliga strukturer som framträder i data i samma riktning som mätprofilerna är exkluderade från vidare tolkning. Anledningen är att det oftast är omöjligt att skilja på linjära anomalier i mätriktningen avseende om de representerar faktiska, mätbara anomalier eller om de endast är en produkt av mättekniken. Nackdelen med detta förfarande är att eventuella smala linjära strukturer som råkar sammanfalla med mätprofilorienteringen exkluderas i tolkningen av data. Men, vi bedömer att den risken är betydligt mindre än de problem det skulle medföra för tolkningen av data och mätplatsen att inkludera mättekniskt genererade anomalier bland de faktiska fysiskt mätbara. I figur 5 redovisas samtliga 293 profiler i syfte att illustrera mätprofilorienteringen. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 11
13 ± Meter Fig 5. Utdrag ur digitala primärkartan med undersökningsytorna A och B samt samtliga 293 mätprofiler markerade. Notera profilorienteringen för att i tolkningen av djupskivorna kunna utesluta de anomalier som sammanfaller med mätriktningen. Skala 1:550. Resultat I de allra översta djupskivorna framträder ett antal moderna strukturer inom båda ytorna tydligt, särskilt ett antal sonderingsschakt som var gjorda inför den arkeologiska förundersökningen (fig 6). Likaså framträder vad som förefaller vara en rad mindre stenar i norra delen av yta B. Stenarnas ytliga läge samt närhet till ett av sonderingsschakten gör det möjligt att misstänka att det kan finnas ett samband dem emellan, det vill säga att stenarna kan ha placerats där av den eller de arkeologer som grävt schaktet och att stenarna vid georadarundersökningstillfället var lätt nedsjunkna i grästorven (fig 7). På djupskivan som representerar cirka centimeter under markytan framträder, särskilt i den norra delen av undersökningsområdet, ett antal mycket kraftigt reflekterande områden (fig 8). Anomalierna är svåra att tolka men skulle kunna representera koncentrationer av massor med hög reflektivitet, till exempel makadam, i i övrigt vad som framstår av data mycket blandade fyllnadsmassor, särskilt i de högre liggande västra delarna av området. I det fall tolkningen av georadardata är korrekt avseende tjocka, blandade fyllnadsmassor i områdets västra del medför det att möjligheterna att identifiera och tolka arkeologiska strukturer minskar avsevärt. Särskilt om det i fyllnadsmassorna finns ett stort inslag av större stenar, typ block. Förklaringen till detta är att då samtliga signaler måste passera fyllnadsmassorna såväl ner i marken som tillbaka till mottagarantennen, och att signalerna på sin väg reflekteras mot material med mycket varierande reflektivitet, från större stenblock till kanske luftfickor i hålrum, blir data i gråskalebilderna otydlig, och därmed svårtolkad. Särskilt gäller det eventuella arkeologiska strukturer under fyllnadsmassorna. 12 Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
14 Exempel på hur koncentrationer av massor med avvikande reflektivitet jämfört med omgivande massor som är enklare att tolka framträder på figur 9. I undersökningsområdets nordvästra del omfattade georadarundersökningen delar av en asfalterad trottoar. Såväl asfalten som de underliggande, sannolikt hårdgjorda, bärlagren framträder tydligt i mätdata. Notera gärna också att samma område i underliggande djupskivor framträder som tomt. Detta beror på att de kompakta ovanliggande lagren av asfalt och bärlager påverkar mätsignalens möjligheter att nå längre ner och därmed registrera strukturer på ett större djup, jämfört med omgivande område. På djupskiva centimeter under markytan framträder en tydlig, men svårtolkad anomali (fig 10). I nordsydlig riktning löper en svängd cirka två meter bred struktur. Strukturen återkommer på flera intill varandra liggande djupskivor, men med växlande hög och låg reflektivitet. Möjligen är detta ett ledningsschakt med mycket blandade massor som återfyllning. I data framträder ett antal klena, linjära anomalier som sannolikt kan tolkas som elledningar eller mindre rör (fig 11). På bland annat djupskiva centimeter under markytan framträder i öster djupa, breda ledningsschakt (fig 12). Schakten ansluter till en dagvattenbrunn i undersökningsområdets nordöstra del varför dessa anomalier är enkla att tolka som schakt för va. Som beskrivits ovan framstår undersökningsområdet som utfyllt i väster, med blandade massor bland annat innehållande större stenblock i georadardata. I undersökningsområdets östra del ger data däremot intryck av att området till stora delar är utschaktat. I föreliggande rapport illustraras detta med djupskiva cirka centimeter under markytan (fig 13). Vid animering av djupskivorna framträder fenomenet än tydligare, och då i form av vandrande anomalier från öster mot väster med tilltagande djup. Förklar ingen till detta fenomen i data är sannolikt att anomalierna förorsakas av geologiska strukturer, strukturer som är relativt horisontella. Georadarantennen registrerar alla mätvärlden relativt markytan. Då markytan sluttar mot öster registrerar antennen således horisonten som om den funnes på olika djup. Där av vandringen i animationen av data. Slutligen, djupt ner i georadardata återfinns en vag, diffus struktur som möjligen kan vara ett dike eller en ränna (fig 14). Anomalin avtecknar sig som en struktur med lägre reflektivitet, det vill säga ljusare än omgivande mark. I det fall denna struktur även går att återfinna och tolka arkeologiskt kan den vara en indikation på att det även under de tjocka fyllnadsmassorna i väster kan finnas bevarade arkeologiska strukturer. Linköping i februari 2013 Pär Karlsson Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 13
15 ± Meter ± Meter Fig 6. Djupskiva cirka 0 10 cm under markytan med moderna nedgrävningar markerade. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
16 ± Meter ± Meter Fig 7. Djupskiva cirka 0 10 cm under markytan med stenraden i anslutning till det förmodade sonderingsschaktet i norr markerad. Skala 1:550. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 15
17 ± Meter ± Meter Fig 8. Djupskiva cirka cm under markytan med områden med kraftig reflektivitet markerade. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
18 ± Meter ± Meter Fig 9. Djupskiva cirka cm under markytan med områden med kraftig reflektivitet markerade. I det här fallet utgör de hårdgjorda bärlager till den asfalterade trottoaren. Skala 1:550. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 17
19 ± Meter ± Meter Fig 10. Djupskiva cirka cm under markytan med en svängd cirka två meter bred anomali markerad. Möjligen är detta ett ledningsschakt med mycket blandade återfyllnadsmassor. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
20 ± Meter ± Meter Fig 11. Djupskiva cirka cm under markytan med möjliga ledningar markerade. Skala 1:550. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 19
21 ± "/ Meter ± Meter Fig 12. Djupskiva cirka cm under markytan med va-schakt markerade. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
22 ± Meter ± Meter Fig 13. Djupskiva cirka cm under markytan med området i öster som förefaller vara hårt utschaktat markerat. Skala 1:550. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 21
23 ± Meter ± Meter Fig 14. Djupskiva cirka cm under markytan med ett djupt liggande möjligt dike eller ränna markerat. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
24 Referenser Litteratur Conyers, L., Goodman D Ground-penetrating radar: an introduction for archaeologists. Walnut Creek, Calif., AltaMira Press. Järpe, A Medeltidstaden 60. Nya Lödöse. Rapport. Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Stockholm. Leckebusch, J Ground-penetrating Radar: A modern Three-dimensional Prospection Method. Archaeological Prospection, 10, Kartor Digitala fastighetskartan. Göteborgs stads primärkarta. Administrativa uppgifter Län: Västra Götaland Landskap: Västergötland Kommun: Göteborg Socken: Göteborg Plats: Gamlestadstorget Fornlämning: Göteborg 218:1 Undersökningens mittpunkt: N , E Koordinatsystem: SWEREF Höjdsystem: Riksantikvarieämbetet dnr: Länsstyrelsen dnr: Projektnummer: Rapportnummer: 2013:38 Ansvarig arkeolog: Pär Karlsson Personal: Bengt Westergaard Underkonsult: Nils Wattman, ÅF infrastruktur Beställare: Länsstyrelsen Västra Götaland Undersökningstid: September 2012 Undersökningsområde: 1900 m² Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 23
25 Bilaga 1. Djupskivor Fig 15. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
26 Fig 16. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 25
27 Fig 17. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
28 Fig 18. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 27
29 Fig 19. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
30 Fig 20. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 29
31 Fig 21. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
32 Fig 22. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 31
33 Fig 23. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
34 Fig 24. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 33
35 Fig 25. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
36 Fig 26. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 35
37 Fig 27. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
38 Fig 28. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 37
39 Fig 29. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
40 Fig 30. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 39
41 Fig 31. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
42 Fig 32. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 41
43 Fig 33. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
44 Fig 34. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 43
45 Fig 35. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
46 Fig 36. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 45
47 Fig 37. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
48 Fig 38. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 47
49 Fig 39. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
50 Fig 40. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 49
51 Fig 41. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
52 Fig 42. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 51
53 Fig 43. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
54 Fig 44. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 53
55 Fig 45. Georadardjupskiva ca cm djup. Skala 1: Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg
56 Bilaga 2. Sammantagen tolkningsplan Fig 46 Sammantagen tolkningsplan av georadardata. Skala 1:350. Georadarundersökning i Gamlestaden, Göteborg 55
Georadarundersökning i Saritslöv
RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET, ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING Georadarundersökning i Saritslöv Skåne län, Skurups kommun Pär Karlsson, Jane Jansen &
Läs merArkeologisk undersökning med georadar vid Tomarps kungsgård
RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET, ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING Arkeologisk undersökning med georadar vid Tomarps kungsgård Skåne län, Åstorps kommun,
Läs merFjärrkyla i Snickaregatan, kvarteret Duvan 21
UV RAPPORT 2014:85 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Fjärrkyla i Snickaregatan, kvarteret Duvan 21 Östergötland Linköpings stad och kommun Snickaregatan, kvarteret Duvan 21 RAÄ 153 Dnr 3.1.1-03010-2013 Marita
Läs merRyttarhagen - ledningsgrävning för fjärrvärme
UV RAPPORT 2011:97 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ryttarhagen - ledningsgrävning för fjärrvärme Intill RAÄ 264, RAÄ 231:1, 231:2 och RAÄ 241, Mjölby 40:4 Mjölby socken och kommun
Läs merKärna kyrka. grävning för en ny orgel. Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Kärna kyrka. Dnr
UV RAPPORT 2014:116 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Kärna kyrka grävning för en ny orgel Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Kärna kyrka Dnr 3.1.1-03710-2013 Rikard
Läs merUV RAPPORT 2011:32 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL. Södra Freberga 6:1
UV RAPPORT 2011:32 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Södra Freberga 6:1 Inför omläggning av spillvattenledning RAÄ 262 stenåldersboplats och RAÄ 89 plats med tradition Södra Freberga
Läs merKabelskåp i Linköpings innerstad
UV RAPPORT 2014:78 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Kabelskåp i Linköpings innerstad Östergötland Linköpings stad och kommun Inom RAÄ 153, medeltida stadslager Dnr 3.1.1-02355-2013
Läs merArkeologisk undersökning med georadar vid Skänninge hospital
RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET, ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING Arkeologisk undersökning med georadar vid Skänninge hospital RAÄ 2 Östergötlands län, Mjölby
Läs merEnsbo. Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län. Dnr Christina Helander
UV RAPPORT 2011:90 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Ensbo Sökschakt inom Tannefors 1:8 inför byggnation Linköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr 421-2268-2010 Christina Helander Ensbo 1 2 Ensbo UV
Läs merPlanerad cykelväg mellan Greby och Kimstad station
UV RAPPORT 2011:40 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Planerad cykelväg mellan Greby och Kimstad station Inom Ask 5:1 Kimstads socken, Norrköpings kommun Östergötlands län Dnr 422-2047-2010
Läs merSchaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg
UV RAPPORT 2011:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Schaktning för fjärrvärme vid Snipvägen 30, Berg Vreta Klosters socken, Linköpings kommun Östergötlands län Dnr 422-728-2010
Läs merKalmar domkyrka. RAÄ 93 Kalmar domkyrkoförsamling Kalmar stad Kalmar län. Dnr Göran Tagesson
UV RAPPORT 2011:89 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Kalmar domkyrka RAÄ 93 Kalmar domkyrkoförsamling Kalmar stad Kalmar län Dnr 422-1410-2010 Göran Tagesson Kalmar domkyrka 1 2 Kalmar domkyrka UV RAPPORT 2011:89
Läs merGöteborg Skeppsbron. Göteborgs kommun, Göteborgs Stad inom Vallgraven, kvarteret Verkstaden (51), RAÄ 216 Immo Trinks, Anders Biwall
UV TEKNIK, RAPPORT ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING Göteborg Skeppsbron Göteborgs kommun, Göteborgs Stad inom Vallgraven, kvarteret Verkstaden (51), RAÄ 216 Immo Trinks, Anders Biwall UV TEKNIK,
Läs merOptokabel vid Majstorp
RAPPORT 2015:53 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Optokabel vid Majstorp Östergötland Norrköpings kommun Krokeks socken Majstorp 2:8 Dnr 3.1.1-03366-2014 (RAÄ) Dnr 5.1.1-00387-2015
Läs merFossilt odlingslager vid Kimme storhög
UV RAPPORT 2013:6 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Fossilt odlingslager vid Kimme storhög Östergötland Boxholms kommun Rinna socken Kimme 2:2 RAÄ 261:5, fossil åker Dnr 422-01656-2012
Läs merFörundersökning vid Kyrkskolan, Norrköping
Förundersökning vid Kyrkskolan, Norrköping 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:52 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Förundersökning vid Kyrkskolan, Norrköping Östra
Läs merStora Sjögestad 20:1
UV RAPPORT 2011:131 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Stora Sjögestad 20:1 Förundersökning inför utvidgning av körbana för hästar Vreta Naturbruksgymnasium, Stora Sjögestad 20:1 Vreta kloster socken, Linköpings
Läs merSökschakt mellan Strandvägen och Dynudden
UV RAPPORT 2013:39 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Sökschakt mellan Strandvägen och Dynudden Östergötland Motala kommun Motala stad och Västra Stenby socken RAÄ 290 och 291 Motala stad RAÄ 110 Västra Stenby
Läs merSchaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning
RAPPORT 2015:60 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Schaktkontroll inför nedläggning av VA-ledning Inom RAÄ 312:1 och 358 på fastigheten Harvestad 9:1 Östergötland Linköpings kommun
Läs merKulturlager i Olai kyrkogata/skolgatan
Kulturlager i Olai kyrkogata/skolgatan 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:56 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Kulturlager i Olai
Läs merGeoradar och magnetometer prospektering inför byggandet av RV 50 Motala-Mjölby
RAPPORT FRÅN RIKSANTIKVARIEÄMBETET, ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) ARKEOLOGISK PROSPEKTERINGSUNDERSÖKNING Georadar och magnetometer prospektering inför byggandet av RV 50 Motala-Mjölby RAÄ Skänninge
Läs merGullestadgravfältet ombyggnad av ledningsnätet
UV RAPPORT 2011:34 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Gullestadgravfältet ombyggnad av ledningsnätet RAÄ 149:1 Östra Stenby socken, Norrköpings kommun Östergötlands län Dnr 422-1720-2008
Läs merSchakt i Snöveltorp Djurtorp
Schakt i Snöveltorp Djurtorp 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:49 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Schakt i Snöveltorp Djurtorp Schaktning inför breddning
Läs merSchaktning för fjärrvärmedragning i Tegellidsgatan och fastigheten Radiatorn
UV RAPPORT 2014:127 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Schaktning för fjärrvärmedragning i Tegellidsgatan och fastigheten Radiatorn Östergötland Mjölby kommun Skänninge stad Tegellidsgatan
Läs merHerstadberg 9:1. Objekt IV VI, Herstadberg 9:1 Kvillinge socken, Norrköpings kommun Östergötlands län
Herstadberg 9:1 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:62 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Herstadberg 9:1 Objekt IV VI, Herstadberg 9:1 Kvillinge socken, Norrköpings
Läs merLedningsdragning vid Askeby kloster
RAPPORT 2015:76 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Ledningsdragning vid Askeby kloster Östergötland Linköpings kommun Askeby socken Fastigheterna Askeby 1:6 och 1:8 Inom och invid
Läs merLedningsdragning vid Gammalkils kyrka
RAPPORT 2015:89 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Ledningsdragning vid Gammalkils kyrka Östergötland Linköpings kommun Gammalkils socken SHMM dnr 5.1.1-01029-2015 Rikard Hedvall
Läs merHällristningsinventering vid Fiskeby
Hällristningsinventering vid Fiskeby 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:48 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Hällristningsinventering
Läs merNormlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården
UV RAPPORT 2013:43 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Normlösa kyrka Ledningsgrävningar på kyrkogården Östergötland Mjölby kommun Normlösa kyrka och socken Dnr 422-03177-2010 Rikard Hedvall UV RAPPORT 2013:43
Läs merSentida odlingslämningar i Övre Vasastaden
UV RAPPORT 2011:17 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sentida odlingslämningar i Övre Vasastaden Linköpings stad och kommun Östergötlands län Dnr 421-2033-2004 Britt Ajneborn Sentida odlingslämningar i Övre
Läs merSökschakt vid Pilgrimen 14
UV RAPPORT 2013:17 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Sökschakt vid Pilgrimen 14 Östergötland Mjölby kommun Skänninge stad Pilgrimen 14 RAÄ 5 Dnr 422-03622-2012 Christina Helander
Läs merVindkraft i Lårstad och Fågelstad
uv öst rapport 2009:22 arkeologisk förundersökning Vindkraft i Lårstad och Fågelstad RAÄ 236, äldre färdväg Lårstad 1:5, Fågelsta 2:2 Västra Stenby socken, Motala kommun Östergötland Dnr 422-3600-2008
Läs merAvgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby
uv MITT, rapport 2010:24 arkeologisk förundersökning Avgränsning av gravfält vid Vallentuna-Åby Uppland; Vallentuna socken; Vallentuna-Åby 1:94; Vallentuna 40:1 Katarina Appelgren uv MITT, rapport 2010:24
Läs merÖstra trapptornet vid Vadstena slott
UV RAPPORT 2012:181 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Östra trapptornet vid Vadstena slott Östergötland Vadstena stad och kommun RAÄ 15 Dnr 422-04198-2007 Rikard Hedvall UV RAPPORT 2012:181 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Läs merSökschakt i Lilla Sidus
UV RAPPORT 2012:70 SÄRSKILD ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sökschakt i Lilla Sidus Östergötland Norrköpings kommun Dagsbergs socken Dnr 422-02683-2011 Christina Helander Sökschakt i Lilla Sidus 1 2 Sökschakt
Läs merNorra Vi Ombyggnad av elnätet
UV ÖST RAPPORT 2007:84 ARKEOLOGISK UTREDNING OCH FÖRUNDERSÖKNING Norra Vi Ombyggnad av elnätet RAÄ 54, RAÄ 203 Norra Vi socken, Ydre kommun Östergötland Dnr 421-3088-2006 Sofia Lindberg UV ÖST RAPPORT
Läs merSchakt vid Sidus 6:7 och Bråborg 1:1 och 1:4
Schakt vid Sidus 6:7 och Bråborg 1:1 och 1:4 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2010:1 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Schakt vid Sidus
Läs merNy sjösättningsramp i Hårstorpssjön
UV RAPPORT 2012:98 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Ny sjösättningsramp i Hårstorpssjön Östergötland Motala kommun och socken Kanaljorden 3:45, inom Holm 6:20 Dnr 421-01495-2010 Fredrik Molin Ny sjösättningsramp
Läs merUtbyggnad av fibernätet i Motala stad
UV RAPPORT 2012:32 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Utbyggnad av fibernätet i Motala stad Schaktövervakning på gatorna Strandvägen, Vattugränd, Ribbingsforsgatan, Markebogatan,
Läs merRöks skola. Kulvertering för biobränslepanna RAÄ 137, Röks skola Röks socken, Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr
uv öst rapport 2009:16 arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Kulvertering för biobränslepanna RAÄ 137, Röks socken, Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-2275-2007 Karin Sundberg uv
Läs merMultisportarena vid Himmelstalund
UV ÖST RAPPORT 2007:79 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Multisportarena vid Himmelstalund Himmelstalunds sportfält, Borg 11:1 Borgs socken, Norrköpings kommun Östergötland Dnr 421-523-2007 Per Nilsson UV
Läs merRiksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar
uv öst rapport 2008:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Heda i Ljungsbro Heda 11:1 och 7:1 Vreta Klosters socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-513-2008 Katarina Österström uv öst rapport 2008:17
Läs merNyby 1:15 Husbyggnation vid stenåldersboplats
Nyby 1:15 husbyggnation vid stenåldersboplats 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2009:55 ARKEOLOGISK UTREDNING Nyby 1:15 Husbyggnation vid stenåldersboplats RAÄ
Läs merPlanläggning vid Tallbacken i Ledberg
UV RAPPORT 2011:43 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Planläggning vid Tallbacken i Ledberg Del av Ledberg 6:11 Ledbergs socken, Linköpings kommun Östergötlands län Dnr 421-3889-2009 Annika Konsmar Planläggning
Läs merSökschakt vid Kvarns övningsområde
UV ÖST RAPPORT 2006:39 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sökschakt vid Kvarns övningsområde Kristbergs socken Motala kommun Östergötland Dnr 421-2656-2006 Göran Gruber UV ÖST RAPPORT 2006:39 ARKEOLOGISK UTREDNING,
Läs merUnder golvet i Värö kyrka
UV RAPPORT 2012:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Under golvet i Värö kyrka Halland, Värö socken, Värö kyrka Dnr 422-1035-2011 Christina Rosén UV RAPPORT 2012:44 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Under golvet
Läs merLedningsdragning vid Torsåkers gamla skola
UV RAPPORT 2014:82 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsdragning vid s gamla skola Södermanlands län; Södermanland; Gnesta kommun; s socken; s-sörby 1:6, 1:11 och 1:26; 21:1,
Läs merTallbohov. RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland. Karin Sundberg
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:35 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Tallbohov RAÄ-nr Järfälla 17:1, 17:2, 17:3, 101 samt objekt 9 och 15, Järfälla socken och kommun, Uppland Karin Sundberg Tallbohov ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merBoplats och åker intill Toketorp
uv öst rapport 2008:54 arkeologisk förundersökning Boplats och åker intill Toketorp RAÄ 238, Norrberga 1:294 Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-4623-2007 Katarina Sköld uv öst rapport
Läs merLekplats vid Slestadskolan
UV ÖST RAPPORT 2006:50 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Lekplats vid Slestadskolan Lambohov 2:20 Slaka socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-2588-2002 Karin Sundberg UV ÖST RAPPORT 2006:50 ARKEOLOGISK
Läs merSkärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats
RAPPORT 2015:9 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Skärvstenshög och boplatslämningar från stenålder på Malmens flygplats Östergötland Linköpings kommun Kärna socken Malmen 2:7 Dnr 3.1.1-03876-2014 (RAÄ) Dnr
Läs merUtkanten av en mesolitisk boplats
UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Utkanten av en mesolitisk boplats Halland, Torpa socken, Torpa-Kärra 7:28, 8:2, RAÄ 74 Ewa Ryberg UV VÄST RAPPORT 2007:15 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING
Läs merFörhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens
UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska boplatslämningar vid gården Bosens Halland, Tvååkers socken, Tvååker-Ås 2:8 Jörgen Streiffert UV VÄST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Förhistoriska
Läs merInför jordvärme i Bona
UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför jordvärme i Bona Småland Bredestad socken Aneby kommun Fastighet Bona 1:7 Dnr 3.1.1-03074-2014 Marita Sjölin UV RAPPORT 2014:150 ARKEOLOGISK UTREDNING Inför
Läs mertal i Bjälbogatan, Skänninge
UV RAPPORT 2013:5 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING 1800 1900-tal i Bjälbogatan, Skänninge Östergötland Mjölby kommun Skänninge Bjälbogatan RAÄ 5:1, stadslager Dnr 422-01472-2012
Läs merTörnevalla-Överby. Invid RAÄ 139 Törnevalla socken Linköpings kommun Östergötland. Dnr Clas Ternström UV ÖST RAPPORT 2007:14
UV ÖST RAPPORT 2007:14 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL -Överby Invid RAÄ 139 socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-3087-2006 Clas Ternström UV ÖST RAPPORT 2007:14 ARKEOLOGISK
Läs merSökschakt vid Malmens flygplats
UV ÖST RAPPORT 2006:40 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Sökschakt vid Malmens flygplats Malmens flygplats, Västra Malmskogen Linköpings stad, Slaka och Kärna socknar m fl Linköpings kommun Östergötland Dnr
Läs merElledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5
uv MITT, rapport 2010:13 arkeologisk förundersökning Elledningar i kvarteret Riksföreståndaren 5 Västmanland; Arboga stad; Riksföreståndaren 5; Arboga 34:1 Helmut Bergold uv MITT, rapport 2010:13 arkeologisk
Läs merSchaktning för servisledningar inom fornlämningsområde för gravfält vid Kullersbro
UV RAPPORT 2013:136 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Schaktning för servisledningar inom fornlämningsområde för gravfält vid Kullersbro Östergötland Linköpings kommun Björkebergs
Läs merPlanerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget
UV ÖST RAPPORT 2005:4 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Planerad borttagning av plankorsning på Stångådalsbanan vid Storängsberget Vists socken, Linköpings kommun Östergötland Dnr 421-987-2004 Anna Molin
Läs merSchaktgrävning i Nässja och Örberga
UV RAPPORT 2013:129 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktgrävning i Nässja och Örberga Östergötland Vadstena kommun Nässja och Örberga socknar Järnevid 1:1 och Örberga 6:1 RAÄ 9:1 och 10:1, Nässja socken
Läs merTomma ledningsschakt i Stenkvista
Tomma ledningsschakt i Stenkvista Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Våmtorp 1:7, Stenkvista sn, Eskilstuna kommun, Södermanlands län SAU rapport 2012:10 Anneli Sundkvist SAU rapporter
Läs merSkarphagen. Inför nyplanerad anslutning av bussgata Kv Skarphagen 1:1 och 1:2 Norrköping stad och kommun Östergötland.
uv öst rapport 2008:20 arkeologisk utredning, etapp 2 Skarphagen Inför nyplanerad anslutning av bussgata Kv Skarphagen 1:1 och 1:2 Norrköping stad och kommun Östergötland Dnr 421-4199-2007 Johan Stenvall
Läs merEtt gravfält vid Älgviken
uv MITT, rapport 2009:34 arkeologisk förundersökning Ett gravfält vid Älgviken Väg 73, delen Älgviken Fors Förundersökning i avgränsande syfte Södermanland; Ösmo socken; Björsta 2:34; AÄ 126 John Hamilton
Läs meruv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander
uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland, Botkyrka socken, Lindhov 15:24 Karin Neander uv mitt, rapport 2009:17 arkeologisk utredning, etapp 2 Skårdal Södermanland,
Läs merSchaktningsövervakning vid Snöromsvägen
RAPPORT 2015:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningsövervakning vid Snöromsvägen I samband med schaktning för vatten och spillvatten Östergötland Norrköpings kommun Krokeks socken RAÄ 109 Dnr 3.1.1-03453-2014
Läs merTuppenparken. Inom RAÄ 96, kvarteret Nordantill 1:1 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr Karin Lindeblad
UV RAPPORT 2011:142 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Tuppenparken Inom RAÄ 96, kvarteret Nordantill 1:1 Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr 422-1649-2011 Karin Lindeblad Tuppenparken 1 2 Tuppenparken
Läs merTägneby i Rystads socken
UV ÖST RAPPORT 2007:95 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Tägneby i Rystads socken Inför nyplanerade villatomter på gammal åkermark Inom och intill den medeltida bytomten i Tägneby Tägneby 3:4 och 4:6, Rystads
Läs merFiberkabel i Ekhammar och Korsängen
UV RAPPORT 2014:94 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Fiberkabel i Ekhammar och Korsängen Stockholms län; Uppland; Upplands-Bro kommun; Kungsängens socken; Ekhammar 4:268 och Korsängen
Läs merBronsålder i Hallinge
uv MITT, rapport 2009:32 arkeologisk förundersökning Bronsålder i Hallinge Södermanland; Salems socken; Hallinge 1:1; RAÄ 3:1, RAÄ 329:1 Louise Evanni uv MITT, rapport 2009:32 arkeologisk förundersökning
Läs merEn härd intill ett gravfält vid Tallebo
uv öst rapport 2008:23 arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll En härd intill ett gravfält vid Tallebo Gistads-Överby RAÄ 27, Gistads Överby 3:1 Gistads socken, Linköpings kommun Östergötland
Läs merRiksväg 32/50 Planerat brofäste vid Skepparpinans södra strand
UV RAPPORT 2011:4 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Riksväg 32/50 Planerat brofäste vid Skepparpinans södra strand RAÄ 144, Fålehagen 1:1 Västra Stenby socken, Motala kommun Östergötlands län Dnr 422-806-2010
Läs merSchaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna
Schaktningsövervakning inom fornlämning 195:1 i Sigtuna Arkeologisk förundersökning inom fornlämning RAÄ Sigtuna 195:1 i kvarteren Urmakaren, Humlegården m.fl., Sigtuna kommun & stad. Arkeologisk förundersökning
Läs merVarberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården
UV VÄST RAPPORT 2001:32 ARKEOLOGISK UTREDNING Varberg, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården Halland, Varberg stad, kvarteren Kyrkoherden och Trädgården Bengt Westergaard UV VÄST RAPPORT 2001:32 ARKEOLOGISK
Läs merUV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.
UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda
Läs merSchakt i kvarteret Jakob Större 13
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:37 Schakt i kvarteret Jakob Större 13 Arkeologisk förundersökning Fornlämning Stockholm 103:1 Kvarteret Jakob Större 13 Stockholm stad Stockholms kommun Uppland
Läs merLedningsarbeten i Svista
UV RAPPORT 2013:20 ARKEOLOGISK FÖRUNERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Ledningsarbeten i Svista Södermanland; Eskilstuna socken; Grönsta 2:2 2:5 och 2:6; Eskilstuna 519:1 3 Louise Evanni UV RAPPORT
Läs merSchakt på kvarteret Lotsen i Varberg
UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schakt på kvarteret Lotsen i Varberg Halland, Varbergs kommun, Getakärr 3:80, RAÄ 61 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2002:11 ARKEOLOGISK FÖ RUNDERSÖ
Läs merSchakt i Västra Husby
UV RAPPORT 2013:12 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Schakt i Västra Husby Östergötland Söderköpings kommun Västra Husby socken RAÄ 14, 16, 30, 182:1 2 och 241 Dnr 422-01348-2012
Läs merGatuschakt längs Hamngatan och Fleminggatan i Norrköping
UV RAPPORT 2012:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTÖVERVAKNING Gatuschakt längs Hamngatan och Fleminggatan i Norrköping Östergötland Norrköpings stad och kommun Kvarteren Vattenkonsten 2 och
Läs meruv mitt, rapport 2009:xx arkeologisk förundersökning Strandskolan Södermanland, Tyresö socken, Tyresö 1:544 och 1:758, RAÄ 74:1 Katarina Appelgren
uv mitt, rapport 2009:xx arkeologisk förundersökning trandskolan ödermanland, Tyresö socken, Tyresö 1:544 och 1:758, RAÄ 74:1 Katarina Appelgren uv mitt, rapport 2009:xx arkeologisk förundersökning trandskolan
Läs merRIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) Kvarteret Episteln
Kvarteret Episteln 1 RIKSANTIKVARIEÄMBETET ARKEOLOGISKA UPPDRAGSVERKSAMHETEN (UV) UV ÖST RAPPORT 2010:2 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Kvarteret Episteln Inför detaljplanearbete inom Kvarteret Episteln
Läs merHelgeberg. RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland. Dnr
uv öst rapport 2008:43 arkeologisk utredning Helgeberg RAÄ 82, plats med tradition Del av Såpkullen 1:1, 1:2 Norrköpings stad och kommun Östergötland Dnr 421-855-2008 Annika Helander uv öst rapport 2008:43
Läs merUV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING. Finakorset. Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson. Finakorset 1
UV SYD RAPPORT 2002:4 ARKEOLOGISK UTREDNING Finakorset Skåne, Ystad, Östra förstaden 2:30 Bengt Jacobsson Finakorset 1 Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Syd Åkergränden
Läs merLedberg 10:1. Östergötland Linköpings kommun Ledbergs socken Ledberg 10:1. Dnr Annika Helander
UV RAPPORT 2013:4 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2 Ledberg 10:1 Östergötland Linköpings kommun Ledbergs socken Ledberg 10:1 Dnr 421-03143-2012 Annika Helander UV RAPPORT 2013:4 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP
Läs merTre nya tomter i Ekängen
Rapport 2012:44 Arkeologisk förundersökning Tre nya tomter i Ekängen Stensätter 1:12 Rystad socken Linköpings kommun Östergötlands län Marie Ohlsén Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR
Läs merVästerhaninge 477:1 ARKEOLOGISTIK AB
Västerhaninge 477:1 Arkeologisk förundersökning i avgränsande syfte av boplats Västerhaninge 477:1 inom fastigheten Årsta 1:4, Västerhaninge socken, Haninge kommun, Stockholms län Göran Wertwein ARKEOLOGISTIK
Läs merBorgmästargatan Stora hotellet i Nora
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2015:47 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Borgmästargatan Stora hotellet i Nora Fornlämning 164:1, Lejonet 7, Nora socken och kommun, Västmanland Helmut
Läs merSchaktning vid Ekers kyrkogårdsmur
uv rapport 2012:54 särskild arkeologisk undersökning, schaktövervakning Schaktning vid Ekers kyrkogårdsmur Närke; Örebro stad; Eker 14:140 Lena Beronius Jörpeland uv rapport 2012:54 särskild arkeologisk
Läs merHärdar och kulturlager på Snipvägen
UV ÖST RAPPORT 2007:49 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Härdar och kulturlager på Snipvägen RAÄ 217:1, Berg, Vreta klosters socken Linköpings kommun Östergötland Dnr 422-3550-2006
Läs merSVK stolpe 241, 242, 246
UV RAPPORT 2013:15 KOMPLETTERANDE ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 2, FÖR SVK SVK stolpe 241, 242, 246 Östergötland Motala kommun Fornåsa och Lönsås socknar Dnr 421-02271-2011 Christina Helander UV RAPPORT
Läs merTrummenäs udde. Ramdala socken, Karlskrona kommun. Särskild arkeologisk utredning. Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg
Trummenäs udde Ramdala socken, Karlskrona kommun Särskild arkeologisk utredning Blekinge museum rapport 2008:4 Ylva Wickberg Bakgrund Med anledning av VA-arbeten gränsande till fornlämning RAÄ Ramdala
Läs merSchaktning vid S:ta Ursulas kapellruin
Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2018:48 Schaktning vid S:ta Ursulas kapellruin Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning Fornlämning Västerås 355:1 Västerås 1:13 Västerås domkyrkoförsamling
Läs merNy transformatorstation i Östertälje. Rapport 2019:9 Arkeologisk förundersökning
Ny transformatorstation i Östertälje Rapport 2019:9 Arkeologisk förundersökning Stockholms län, Södermanland, Södertälje kommun, Östertälje socken, fastigheterna Östertälje 1:15 och Karleby 2:7, fornlämning
Läs merGodsstråket Bergslagen, Hallsberg Mjölby
UV ÖST RAPPORT 2006:55 ARKEOLOGISK UTREDNING, ETAPP 1 OCH 2 Godsstråket Bergslagen, Hallsberg Mjölby Fem deponiplatser på sträckan Motala Mjölby Appelby 1:9, Sund 1:5, Götala 3:1, Stavgård 1:2 och Biskopsberga
Läs merBråfors bergsmansgård
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2015:56 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV SCHAKTNINGSÖVERVAKNING Bråfors bergsmansgård Bråfors bergsmansgård, Norberg 80:1 och Norberg 498:1, Norbergs socken och kommun,
Läs merSanering av förorenad mark på fastigheten Kristina 4:264 i Sala
ARKEOLOGGRUPPEN AB RAPPORT 2016:75 ARKEOLOGISK KONTROLL Sanering av förorenad mark på fastigheten Kristina 4:264 i Sala Fornlämning Sala stad 264:1 och Sala stad 265:1, Sala socken och kommun, Västmanlands
Läs merEtt schakt i Brunnsgatan
ARKEOLOGGRUPPEN AB, RAPPORT 2015:22 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING, SCHAKTÖVERVAKNING Ett schakt i Brunnsgatan RAÄ Nyköping 231:1, Väster 1:1 Nyköpings socken och kommun, Södermanland Tomas Ekman ARKEOLOGGRUPPEN
Läs merEkbackens gård. Arkeologisk förundersökning. Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt. Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland
Arkeologisk förundersökning Ekbackens gård Om- och tillbyggnation vid fd. Vångdalens kriminalvårdsanstalt Uppsala-Näs socken Uppsala kommun Uppland Robin Olsson Rapport 2005:21, avdelningen för arkeologisk
Läs merarkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll
uv öst rapport 2008:37 arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Fivelstad m fl Antikvariska kontroller i samband med förläggande av elkabel RAÄ 1:1 Sankt Per socken, RAÄ 13:1 Fivelstad
Läs mer