Meddelande Dan Hessman och Sofie Nilsson har meddelat förhinder att delta i sammanträdet.
|
|
- Helena Ekström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 2/07 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum Programledningen för elektroteknik Närvarande ledamöter Almqvist, Monica Larsson, Bertil Nilsson, Christer Åkerberg, Ingemar Andersson, Peter Liljeblad, Martin Wolff, Carl Frånvarande ledamöter Hessman, Dan Lineke, Björn Nilsson, Sofie Wöhrman, Christoffer programledare biträdande programledare programplanerare studievägledare teknolog teknolog (suppleant) teknolog universitetslektor teknolog (suppleant) teknolog (suppleant) teknolog 6 Föredragningslistan Beslut: Beslutas att tider för kommande möten tas upp under punkten Övrigt ( 11)och att BL informerar om eventuella ändringar i kursplanen för ESS010 Elektronik under punkten Information ( 7). 7 Information Meddelande Dan Hessman och Sofie Nilsson har meddelat förhinder att delta i sammanträdet. Ny studievägledare Ingemar Åkerberg ersätter Annica Granath som i stället går över till Arkitekturprogrammet. Ingemar hälsas välkommen och presenterar sig själv - förutom ny studievägledare på E är han också studievägledare på W. Rekrytering Tekniskt Basår. 40 (av 43) studerande deltog. Från E-programmet deltog 4 teknologer förutom MA själv. Flickor på Teknis. Evenemang 29 mars BL åtar sig att engagera handledare. Lunarstorm. MA informerar om den pågående kampanjen. DreamHack. Datorspelfestival i Jönköping till sommaren. Annons om arbetsmarknaden för Data, Elektro och IT på DreamHacks hemsida (en gemensam satsning av svenska högskolor). Öppet hus LU söndagen den 18 mars och Öppet hus LTH lördagen den 31 mars. Kommunikationsservice engagerar teknologer från de olika programmen. Elektroniskt vykort. MA åtar sig att göra ett förslag på ett elektroniskt vykort. Med hjälp av studenterna inom programmet skall vykortet spridas till folk som på olika sätt kan tänkas bidra till rekryteringen av nya studenter. Hemvändare. Intresserade teknologer uppmanas att kontakta LU (se för närmare information).
2 Fadderverksamhet 2 Phöset. MA informerar om kontakterna med phöset nästa möte tisdagen den 20 mars. Internat. Medel har avsatts i programmets budget för ett internat i introduktionsveckan. ML med förankring inom scoutrörelsen åtar sig att sondera terrängen (paddling skulle kunna vara en del i arrangemanget). ESS010. Rune Kullberg, ordförande UN1, har till BL framfört synpunkter på kursplanen för ESS010 Elektronik, 15 hp angående möjlig poängproduktion under den första läsperioden: arbetsbelastningen omfattar 7 hp medan poängsatta delprov enbart utgör 1,5 hp Beslut: Uppdras åt BL att efter kontakt med Rune Kullberg slutgiltigt fastställa poängfördelningen mellan delproven i ESS Specialiseringar Förslag har lämnats till UN1 på innehållet i de specialiseringar som PLE önskar skall ingå i elektroteknikutbildningen, Bilaga 8:A. Institutionerna har inkommit med remissvar till utbildningsnämnden, Bilaga 8:B. MA sammanfattar remissvaren och presenterar ett reviderat förslag som BL, CN och hon själv utarbetat (efter förnyade kontakter med institutionsföreträdare och programledare), Bilaga 8:C. Ändringar har gjorts i specialiseringarna Medicinsk teknik, Bilder och grafik, Energi och miljö, Produktionsekonomi och entreprenörskap samt Signaler och sensorer. Christoffer Wöhrman har under sammanträdet per telefon meddelat avvikande mening om innehållet i Produktionsekonomi och entreprenörskap. Beslut: Beslutas enhälligt att stödja förslaget. Uppdras åt MA att kontakta PLF för samordning av specialiseringen Medicinsk teknik med avseende på kursen FAF141 Multispektral avbildning. Uppdras vidare åt MA och CN att till UN1 vidarebefordra PLEs förslag till specialiseringar tillsammans med kommentarer till remissvaren i enlighet med diskussionen under mötet. 9 Kursutbudet 07/08 komplettering CN presenterar ett förslag på kurser som inte är inrättade på programmet men som föreslagits ingå i specialiseringarna, Bilaga 9. Beslut: Beslutas att förslå UN1 att kurserna enligt Bilaga 9 inrättas på E-programmet. 10 Utbildningsplanen 07/08 Programmål Ett utkast till särskilda mål för civilingenjörsutbildningen i elektroteknik diskuterades vid PLEs sammanträde (se Bilaga 3:A). MA föreslår vissa ändringar för att målen skall framstå som mindre allmänna och mer programspecifika (i enlighet med planeringsförutsättningarna som dessa slutgiltigt fastställts, jmf nedan). Beslut: Uppdras åt MA att baserat på diskussionen vid mötet lämna ett slutgiltigt förslag till UN1. Mall för utbildningsplan 07/08 CN informerar om den arbetsgrupp, i vilken han själv ingått, som utarbetat ett förslag till utformning av utbildningsplaner för civilingenjörsprogrammen 07/08. Resultatet, som kommer
3 att ligga till grund för ett beslut av rektor, framgår av Bilaga 10. PLE uttryckte vid sammanträdet att studenternas rättigheter bäst tillvaratogs om examenskraven för redan antagna bibehölls och inte ändrades på grund av införandet av den nya femåriga utbildningen. Av bilagan framgår att så också blev fallet med undantag för antagna hösten Mötestider Beslut: Lunchmöte (för samtliga ledamöter och suppleanter) fredagen den 20 april kl Programledningsmöte fredagen den 4 maj kl Vid protokollet Justeras Christer Nilsson Monica Almqvist
4 Specaliseringar elektroteknik Bilaga 8:A Medicinsk teknik Bilder och grafik EEM031 Sensorteknik 7,5 G2 EDA046 Spelmotorteknologi 7,5 A EEM040 Medinsk mätteknik 6 G2 EDA075 Mobilgrafik 7,5 A EEM060 EMC 6 A EDA101 Avancerade renderingsmetoder 7,5 A EEM080 Ultraljudsfysik och teknik 6 A EIT050 Digitala bilder - kompression 9 G2 ETI160 Medicinsk signalbehandling 6 A FAF141 Multispektral avbildning 6 G2 FAF141 Multispektral avbildning 6 G2 FMA120 Matristeori 6 A FAF150 Medicinsk optik 7,5 A FMA135 Geometri 6 G1 FHL110 Biomekanik 7,5 A FMA270 Datorseende 6 A FKFN05 Experimentella verktyg i subatomär fysik 7,5 A FMS150 Statistisk bildanalys 7,5 A FMA170 Bildanalys 6 A FMN100 Numeriska metoder för datorgrafik 6 A FMS045 Stationära stokastiska processer 7,5 G FMA170 Bildanalys 6 A FMS150 Statistisk bildananlys 7,5 A ETI270 Digital signalbehandling i adio/video 6 G2??1712 Kvantitativ humanfysiologi 5??? EDA221 Datorgrafik 7,5 G2 TEK290 Biologisk översiktskurs 7,5 G2 ETI121 Algoritmer i signalprocessorer, projektkurs 6 A GEMF05 Medicin för tekniker (platsbegränsning) 6 G2 94,5 TNX097 Rehabiliteringteknik 7,5 G spec_un1_ xls
5 Specaliseringar elektroteknik Radio och nanoelektronik Kommunikationssystem EEM060 EMC 6 A EDI042 Kodningsteknik 7,5 A ETE071 Elektromagnetisk vågutbredning 6 A EDI051 Kryptoteknik 7,5 G2 ETE091 Mikrovågsteori 6 A EIT010 Digitala transmissionsmetoder 7,5 A ETE100 Antennteknik 6 A EIT150 Internet inuti 7,5 G2 ETI015 Elektromagnetisk fältteori, FK 6 G2 ETI051 Radiosystem 6 A ETI031 Radio 6 G2 ETI085 Kanalmodellering 6 A ETI032 Radioelektronik 9 A ETS061 Simulering 7,5 A ETI051 Radiosystem 6 A ETS075 Kösystem 4,5 G2 ETI063 Analog IC-konstruktion 6 A ETS110 Internetprotokoll 7,5 G2 ETI170 Integrerad radioelektronik 6 A ETS190 Avancerad telekommunikation 9 A ETI260 Elektromagnetiska beräkningar 6 A ETT051 Digital kommunikation 7,5 A ETI041 Radio projekt 6 A ETT055 Digital kommunikation, FK 9 G2 FAF240 Kvantfenomen och nanotekniknologi 7,5 G1 ETT062 Bandspridningsteknik 7,5 A FFF021 Halvledarfysik 7,5 A FMA190 Algebra 6 A FFF110 Process och komponentteknik 7,5 G2 FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering 6 A FFF115 Höghastighetselektronik 7,5 A FMS045 Stationära stokastiska processer 6 G2 FFF160 Nanoelektronik 7,5 A 112,5 G2 112,5 2 spec_un1_ xls
6 Specaliseringar elektroteknik Energi och miljö Design av processorer och system på chips AEB020 Solel 7,5 G2 EDA380 Konstruktion av inbyggda system 6 G2 EIE015 Kraftelektronik - komponenter, EDA385 Konstruktion av inbyggda systen, fk 7,5 A omvandlare, reglering o tillämpningar 12 A EDT081 Datorsystemkonstruktion 7,5 A EIE030 Elkraftsystem 6 A EEM060 EMC 6 A EIE050 Elmaskinkonstruktion 6 A EIT025 Datoraritmetik 7,5 G2 EIE061 Projekt i ind elektro o automation 7,5 A EIT090 Datorarkitektur 9 G2 FKF100 Miljömätteknik 7,5 A EIT120 Digitala strukturer på kisel 7,5 G2 FMI040 Energisystemanalys; förnybara energikällor 7,5 A ETI2n01 IC-projekt och verifiering alternativt 12 A FMI050 Energisystemanalys; energi, miljö o naturres 7,5 A EIT130 VLSI-arkitektur A FMI055 Miljösystemanalys 7,5 A ETI063 Analog IC-konstruktion 6 A??1701 Teknisk miljövetenskap 7,5 G2 ETI130 Digital IC-konstruktion 6 A MVK061 Energianvändning 6 A ETI135 Avancerad digital IC-konstruktion 4,5 A MVK071 Energiförsörjning 6 A ETI170 Integrerad radioelektronik 6 A MVK340 Energi och miljö NERLAGD 4 G1 ETI180 DSP-design 6 A TEK070 Juridik inom säkerhet, hälsa och miljö 7,5 G2 ETI200 Konstruktion av system på kisel 4,5 A (platsbegränsning på TEK070) ETI220 Integrerade A/D- och D/A-omvandlare 6 A 100 ETI290 Avancerad analog design 6 A FFF021 Halvledarfysik 7,5 A FFF110 Process- och komponentteknologi 7,5 G spec_un1_ xls
7 Specaliseringar elektroteknik Programvara i system Produktionsekonomi och entreprenörskap EDA031 C++-programmering 7,5 G2 MTTF01 Logistik 5 G2 EDA040 Realtidsprogrammering 6 G2 MTT115 Industriell inköp 7,5 A EDA050 Operativsystem 4,5 G2 MIO022 Företagsorganisation 6 G2 EDAF01 Operativsystem - projekt 3 G2 MIO030 Material-och produktionsstyrning 4,5 G2 EDA061 Objektorienterad modellering o design 4,5 G2 MIO040 Industriell ekonomi FK 6 G2 EDA110 Algoritmteori 6 A MIO051 Produktionsledning 6 A EDA145 Programspråksteori 7,5 A MIO090 Teknologistrategier 6 A EDA180 Kompilatorteknik 7,5 G2 MIO150 Affärsmarknadsföring 6 A EDA216 Databasteknik 7,5 G2 MIE080 Automation 7,5 G2 EDA230 Optimerande kompilatorer 7,5 A MIE090 Automation för komplexa system 7,5 A EDA240 Konfigurationshantering 6 A ETS032 Programvaruutveckling f stora sys 7,5 G2 EDA260 Programvarutvecklking i grupp - projekt 6 G2 FMA051 Optimering 6 A ETS160 Metodik f programvaruutveckling 6 G2 FMS045 Stationära stokastiska processer 6 G2 ETS170 Kravhantering 7,5 A FMS051 Tidsserieanalys 7,5 A ETS200 Programvarutestning 7,5 A FMS180 Markovprocesser 6 G2 FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering 6 G2 95 FRTN01 Realtidssystem 7,5 A spec_un1_ xls
8 Specaliseringar elektroteknik Signaler och sensorer Reglerteknik och automation EEM 031 Sensorteknik 7,5 G2 EIE015 Kraftelektronik 12 A EEM050 Mikrosensorer 6 A EIE030 Elkraftsystem 6 A EEM060 EMC 6 A EIE070 Mekatronik 7,5 G2 EEM070 Datorbaserade mätsystem 6 A EIE075 Mekatronik, FK 7,5 A ETI121 Algoritmer i signalprocessorer 6 A FMA051 Optimering 6 A ETI180 DSP-design 6 A FMA120 Mat. FK Matristeori 6 A ETT042 Adaptiv signalbehandling 6 A FMS110 Olinjära tidsserier 7,5 A ETT074 Optimal signalbehandling 6 A FRTN10 Flervariabel reglering (tidigare dig reg) 7,5 A FKF100 Miljömätteknik 7,5 A FRTN01 Realtidssystem 7,5 A FMS072 Försöksplanering 7,5 G2 FRT041 Systemidentifiering 7,5 A FMS110 Olinjära tidsserier 7,5 A FRTN15 Prediktiv reglering (tidigare adaptiv reg) 7,5 A FRTN01 Realtidssystem 7,5 A FRTN05 Olinjär reglering och servosystem 6 A FRT041 Systemidentifiering 7,5 A FRT090 Projekt i reglerteknik 7,5 A FRTN15 Prediktiv reglering (adaptiv) 7,5 A FRT100 Internationell projektkurs i reglerteknik 4,5 A 94,5 MIE080 Automation 7,5 G2 MIE090 Automation för komplexa system 7,5 A 115,5 5 spec_un1_ xls
9 3/13/2007 Bilaga 8:B 1 Fysiska Institutionen Prefekt Prof «Hälsningsrad» UN1 Bert Sjögren Programplanerare Industriell ekonomi Lunds Tekniska Högskola Tel: bert.sjogren@kansli.lth.se Fysiska Institutionens synpunkter på inriktningar inom UN1 s verksamhetsområde. Här följer fysiska institutionens samlade synpunkter på inriktningar inom F, N, I, C, Pi, D, m fl.. enligt edert önskemål från 5 mars. Svaret lämnas uppdelat i tre delar, del 1 innehåller en del allmänna reflektioner, del 2 reflekterar över inriktningar i mer detalj samt del 3 diskuterar mer specifikt utifrån fysiska institutionens perspektiv på enskilda program. Del 1: Övergripande allmänna reflektioner LTH vill ha specialiseringar: För att garantera djup (samt för att underlätta administrationens kontroll av att djupkravet är uppfyllt i samband med examen) För att marknadsföra utbildningen ("Kom till LTH så kan du specialisera dig inom...") För att vägleda studenterna i deras val av fortsättningskurser LTH är en stor aktör inom GU vid LU och utifrån det perspektivet bör det tas ett övergripande samhällsperspektiv- och ansvar för vår utbildning, dvs varför utbildar vi CI med olika specialiseringar eller inriktningar - första övergripande frågan är : kommer (alla) dessa inriktningar utifrån ett samhällsbehov, dvs finns det verkligen anställningsbarhet för dessa CI, eller kommer inriktningarna huvudsakligen inifrån våra verksamheter? Finns det en konflikt mellan anställningsbarhet och forskningsanknytning? Finns det en motsägelse i våra uppifrån ställda krav att vi skall specialisera oss och att vi ska se till att våra CI är behövda i industrin? Vi anser att vi måste värdera våra starka miljöer utifrån båda aspekterna. Vi måste erbjuda inriktningar/ specialiseringar som är knutna till det vi är excellenta på, (men kanske kan vi inte heller förvänta oss stora studentskaror på alla dessa). Bra specialiseringar är bra för studenterna, bra för LTH och bra för vår rekrytering till såväl grund- som forskarutbildning. Det är utomordentligt viktigt både som hjälp för studenterna och inte minst för LTHs möjligheter att rekrytera, och behålla, studenter att specialiseringarna är genomtänkta och kompletta och med tydliga kurskedjor. Postal address Box 118, Lund, Sweden Visiting address Sölveg. 16C Telephone Int , GSM: Int Telefax Int lars.montelius@ftf.lth.se Internet
10 En ytterligare möjlighet för LTH, vilken dock fordrar utvidgad problematisering, kan vara att tillåta att genomarbetade specialiseringar kan "säljas externt" som mastersprogram. Det skulle kunna ge ett välbehövligt tillskott av studenter, svenska såväl som internationella. 2 Del 2: Allmänna intrycket av de olika inriktningarna Det allmänna intrycket är att det finns det väldigt många kurser inom de olika inriktningarna. De flesta kurser förekommer dessutom endast en eller två gånger, vilket innebär att GU-ekonomin blir kraftigt ansträngd. Inriktningarna är också ofta starkt programbundna. Detta ger sammantaget ett splittrat intryck och premierar massproduktion av kurser med små individuella skillnader. I de olika programmen är det bra att inte ha för många specialiseringar, utan i stället ha starka sådana, där studenterna kan identifiera sig. Vi anser att det är viktigt att tänka i termer av "master-program" även om LTH inte vill göra det just nu. Vi tror även att det är mycket bra om med lämpliga kitt-kurser, med vilka man kan attrahera studenter från andra program (och från utlandet). Kurskedjor, där kurser bygger på varandra, är betydelsefullt för att kunna tränga djupare in i specialiseringsämnen. Inom flera inriktningar framgår det dock inte hur dessa kurskedjor ser ut. Principiellt är det inte något problem med många specialiseringar, det är antalet kurser (i förhållande till antalet studenter) som måste begränsas. Alltför många specialiseringar är dock självklart inte bra. Vi kan föreställa oss att man som teknolog blir förvirrad om man efter de tre första åren av obligatoriska kurser ställs inför de delvis otydliga, överlappande och spretiga specialiseringar som finns i förslaget på exempelvis F. En sammanslagning av några specialiseringar är definitivt på sin plats. Samtidigt måste vi dock påpeka att just F är en erkänt bred utbildning, och skall så vara, och att den därför måste ha relativt många specialiseringar. Skall olika program ha specialiseringar som är snarlika tematiskt men ändå olika i detalj? T ex så finns det ett flertal specialiseringar med inriktning mot "medicin/bio" inom de olika CI-programmen. Kanske skulle det vara bättre att ha en sådan inriktning som hette likadant på de olika programmen? Kanske har detta dock ingen reell betydelse - den enskilda teknologen ser ju förmodligen ändå bara specialiseringarna på just sitt program. Del 3: Angående de olika inriktningarna Allmänt anser vi att F- och N-inriktningarna med en fysikinriktning bör ge teknologerna såväl en grundläggande utbildning som gedigna natur-vetenskapliga kunskaper. Speciellt gäller detta inom ämnet kvantmekanik. Kvantmekaniken är idag ett ingenjörsämne och en gedigen kunskap i ämnet ger möjligheter till fortsatta specialiseringar inom flera fördjupningskurser, men även en möjlighet för den färdige civilingenjören att följa utvecklingen inom sitt fysikämne efter examen. Om vi vid LTH sätter ribban så lågt som att fysikingenjörer endast skall ha kvantmekanik i nivå med grundkursen, ligger vi klart efter fysikstudenterna på N-fak's nivå och F-studenter från andra högskolor.
11 3 Vi anser att de fyra specialiseringar som föreslagits på N är bra. När det gäller F framför vi följande förslag: Genom att lägga in Termodynamik och statistisk fysik samt Fasta tillståndets fysik i specialiseringen Atomär och subatomär fysik (nytt namn Kvantfysik?!) är alla kvantmekanikurser samlade i en specialisering. Dessa kvantmekanik-kurser är på sammanlagt nära 45 hp och därmed uppfyller den teoretiskt lagde F-aren djupkravet. Vill hon/han sedan komplettera med elektromagnetisk fältteori eller mekanik så går det alldeles utmärkt. De icke-kvantmekaniska kurserna i specialiseringen Teoretisk fysik borde kunna slås ihop med specialiseringarna Tillämpad matematik och Teknisk-vetenskapliga beräkningar till två eller kanske till och med en beräknings-specialisering. Samtidigt borde man inkludera Relativitetsteori FMF061 (3p) som obligatorisk (på Chalmers är den obligatorisk för alla på F). Inom inriktningen Teknisk-vetenskapliga beräkningar föreslår vi vidare att kursen Kaos inom naturvetenskap och teknik FMF090 bör ingå. Kursen ger en bred överblick och förståelse för uppkomsten av kaos, som är betydelsefullt för att kunna hantera teknisk-naturvetenskapliga beräkningar. Ovan föreslagna åtgärder skulle reducera antalet specialiseringar inom F-programmet till 7 eller 8 varav tre är renodlade fysikinriktningar: Kvantfysik, fotonik och nanofysik Det vore bra om Fotonik nämns som specialisering även i E och t o m även kanske inom C-programmet, eftersom det är av relevans för dessa program (Fotonik skapades tillsammans med Elektrovetenskap). E-programmet erbjuder för många specialiseringar (10 st, för < 50 studenter!). Ser mer ut som "djupkorgar" än som "masterprogram". Vi tycker t ex inte att "Produktionsekonomi och entreprenörskap " är en relevant specialisering för E- programmet. Kan "Nanoelektronik" (N) och "Radio och nanoelektronik" (E) samordnas? "Avancerade laser och optiksystem" skall inte finnas i "Atomär och subatomär fysik" specialiseringen. Övrigt: Civilingenjörsutbildningarna är breda. Den som funderar på att anställa exempelvis en F-are vet att han får en problemlösare med god teoretisk grund och bryr sig nog i allmänhet inte så mycket om specifika kurser. Även någon som har fokuserat på exempelvis teoretisk nanofysik är en anställningsbar civilingenjör (och är dessutom antagligen en hejare på programmering). Vi vågar nog dessutom påstå att de forskningsinriktningar som avspeglar sig i specialiseringarna är relevanta även utanför LTH. Fysikums kursutbud, då speciellt de nu aktuella kurserna, är under utredning/översyn och fysik måste förbehålla sig rätten att i framtiden lägga ner kurser som vi inte anser vara motiverade utan att därvid ta hänsyn till om kursen råkat hamna i en inriktning.
12 4 Vi är övertygade om att samhället behöver studenter med goda kunskaper i och om naturvetenskapliga verktyg och att fysik är bra på att utbilda inom detta område. Detta bör framhållas som varande en styrka både för LU/LTH och för studenterna och därmed för samhället. Lund som ovan Lars Montelius Prefekt, Prof.
13 Miljö- och energisystem (IMES) Remissvar: synpunkter på förslag till specialiseringar Miljö- och energisystem (IMES) har tagit del av de förslag till specialiseringar, som föreligger inför UN1:s sammanträde i mars. Teknisk matematik (Pi) har en specialisering kallad Miljö, risk, klimat. Vi vill fästa uppmärksamheten på att IMES sedan några år erbjuder kursen MIV220 Miljösystemanalys, Klimat som vetenskap och politik, 7,5 högskolepoäng, som fristående kurs. Inför Bolognareformen har vi föreslagit en något mindre omfattande programkurs för Ekosystemteknik (W): FMIN01 Miljösystemanalys, Klimat som vetenskap och politik, 6 högskolepoäng. Den mindre omfattningen motiveras av att ekosystemteknikerna redan har läst en del av kursinnehåller i den fristående kursen. Kursen ges på avancerad nivå, hösttermin. Om programledningen för Pi är intresserad, kan vi från i höst erbjuda platser på den fristående kursen. Kursplanen bifogas. Industriell ekonomi (I) har en specialisering mot Logistik och produktionsekonomi, där en kurs i livscykelanalys skulle tillföra resurs- och miljöperspektiv på de ämnen som redan ingår. Kursen MIV210 Miljösystemanalys, livscykelanalys, 7,5 högskolepoäng omfattar både teoretiska och tillämpade aspekter på detta. Den ges även som programkurs, för Ekosystemteknik. Kursplanen bifogas. Frågan om en energispecialisering riktad mot flera program vid LTH har aktualiserats, bland annat genom förslaget Energi och miljö för elektroteknik. Energisystemanalys föreslås även som specialisering för Ekosystemteknik, som tillhör UN2 (redan befintlig, som revideras). Vår inställning är, att den frågan bör diskuteras vidare, lämpligen med Energiportalen som samordnare tillsammans med programledningarna. LTH:s ledning har uppmanat till samordning, men denna har av förklarliga skäl inte kunnat göras fullt ut i detta skede. Detta remissvar bygger på synpunkter från Eva Leire, Lars J. Nilsson och Per Svenningsson. Lund som ovan Charlotte Malmgren Studierektor
14 6 Maskinteknologi Hej Bert Jag skulle vilja komplettera specialiceringarna enligt följande, eftersom kurserna naturligen faller inom de föreslagna inriktningarna: Specialiceringar för Teknisk matematik: Beräkning och simulering: FMEN01 Flerkroppsdynamik Specialiceringar för I-programmet: Produktutveckling (pu) FMEN01 Flerkroppsdynamik Specialiceringar för F: 5 Tillämpad matematik FMEN01 Flerkroppsdynamik FMEF05 Mekaniska vibrationer Dessutom har Kontinuumsmekanik kod FMEF01, det nummret saknas i Specialiceringar för F: 2.Teoretisk fysik, liksom numren för mekaniska vibrationer och flerkroppsdynamik. Hölsningar Solveig Melin Mekanik
15 7 Teknisk ekonomi och logistik Ett annat aber, om man jämför med de tre "kurskedjor" som linjerats ut för M (bifogas) innevarande år så finns ju inte MIO331 med där, och dessa kurskedjor känns ganska vettiga och att trycka in ytterligare 9hp där kan vara svårt. Dock ligger inte problemet i att inte MIO331 inte kan vara obligatorisk - jag ser möjlighter att trixa till detta, utan att ett M och I inte har samma förkunskapskrav och att man därför kanske inte kan ha identiska specialiseringar, kurskedjor och krav. Om du tittar på M:s spår har de t.ex MPS samt IndEk fk i specialiseringen, medan I-arna har det som obligatorium. För en I-are kan man då säkerligen ta bort dessa två kurser i inriktningen, och lägga in MIO331 som ett obligatorium tillsammans med MTT240. Men för M blir det svårare... Det kommer alltså att behövas en bättre koordinering med M än vad som nu verkar vara fallet - eller att vi tydligt är medvetna om de skillnader som måste finnas och att det trots samma namn på specialisering och kurskedjor kommer att finnas skillnad i vad som ingår och är obligatoriskt... Med vänlig hälsning Andreas PS: Notera att det jag skickar är som det ser ut nu - men M har inte föreslagit några förändringar mer än namnet på specialiseringen...
16 8
17 Institutionen för Datavetenskap UN1 Remissvar Ang: Om utbildningsplanen - särskilt specialiseringar /08. En starkt begränsad tid för beredning av ärenden har uppenbara nackdelar men också fördelen att svaren måste hållas korta och koncisa. Vi tar här upp bara de förslag där vi har konkreta synpunkter. 1 C-programmet 1.1 Användbarhet och design Här förslår vi att följande kurser tillförs specialiseringen: EDA180 Kompilatorteknik, 7,5hp, G2 EDA240 Konfigurationshantering, 6hp, A Kursen Kompilatorteknik innehåller ett grundläggande material som är viktigt för att förstå hur programspråk är uppbyggda och är inte minst relevant i användarsammanhang där olika former av programspråk oftast ingår. Kursen Konfigurationshantering är ett mycket viktigt material för den som skall studera problematiken runt utveckling av stora system där många arbetar parallellt och kursen kommer naturligt in i ett sammanhang av krav, utveckling och testning. Denna kurs bidrar också till att höja mängden A i specialiseringen. 1.2 Datasäkerhet och sårbarhet Här förslår vi att följande kurser tillförs specialiseringen EDA180 Kompilatorteknik, 7,5hp, G2 EDA240 Konfigurationshantering, 6hp, A EDA050 Operativsystem, 4,5hp, G2 För de två första kurserna se motivering ovan. Operativsystem knyter samman mellan de grundläggande säkerhetsteknikerna som ingår i kryptoteknikkurserna med säkerhet och skydd på systemnivån. Specialiseringen är lite tunn och dessa kurser skulle dessutom fylla upp den en aning. 2 D-programmet 2.1 Design av processorer och digitala system EDA190 Datamekatronik är en kurs som de senaste åren haft problem med dålig tillströmning av studenter. Vi överväger dess framtid och vill redan nu resa ett frågetecken för denna kurs' hemvist, frekvens och/eller form. EDA385 Konstruktion av inbyggda system - fördjupningskurs är en kurs med lågt deltagarantal och är redan nu periodiserad (om nu det spelar roll för specialiseringen). Postadress: Box Lund Gatuadress: Ole Römers väg 3 Lund Telefon: Fax:
18 Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Datavetenskap 2.2 Programvara i system EDA046 Spelmotorteknologi Kursen bygger på en grundläggande kurs, EDA221 Datorgrafik som är valfri. Hela kedjan av grafikkurser ingår i nästa specialisering, Bilder och Grafik, varför vi föreslår att kursen inte ingår i denna specialisering. EDA031 C++ - programmering, 7,5hp G2 Passar väl in i specialiseringen varför vi föreslår att den ingår. 3 I-programmet Vi utgår från att det förslag till specialiseringar som distribuerades är det aktuella och ersätter de två förslag som distribuerades Integrerad programvaruutveckling (ip) Två av kurserna är markerade Obl, vi är osäkra på innebörden av detta. EDA027 Algoritmer och datastrukturer 7,5hp, G1 Kursen är under omarbetning och byter då namn till: EDAA01 Programmeringsteknik, fördjupning 7,5hp, G1 Med vänliga hälsningar Boris Magnusson Enhetschef, professor 2
19 Till UN1, Bert Sjögren E l ec t r i ca l M ea s u r emen t s Jo h a n N i l s s o n, H e a d o f D ep a r t m e n t Remissvar Specialiseringar UN1, Elektrisk mätteknik Vi har tagit del av förslagen till specialiseringar för programmen under UN1 och har följande förslag på kompletteringar av kursutbudet: D: E: F: EEM060 EMC, störningar och störningsbegränsning i Design av processorer och digitala system Kunskaper inom EMC-området är väsentliga även för fysiskt små system när frekvenserna ökar. EEM040 Medicinsk mätteknik i Signaler och systemteknik Kursen ger en utmärkt överblick över högteknologiska system inom medicinen där datorerna är väsentliga delkomponenter. EEM031 Sensorteknik i Energi och miljö Sensorer är viktiga komponenter i framtida energiffektiva system. I specialiseringen Produktionsekonomi och entreprenörsskap är entreprenörskapet inte särskilt synligt i kursutbudet utöka kurserna inom detta område. EEM080 Ultraljudsfysik och teknik i Signaler och sensorer Kursen ger en bred genomgång av mät- och sensorteknik baserad på ultraljud med många tillämpningar utanför medicinen som materialprovning, sonar, avstånds- och flödesmätning. FAF112 Laserteknik i Signaler och sensorer Vi upplever att det saknas någon kurs mot detta viktiga område. Sensorteknik i Reglerteknik och automation Det är viktigt för en ingenjör inom regler och automation att ha kunskap om sensorer. EEM080 Ultraljudsfysik och teknik i Reglersystem och sensorer Kursen ger en bred genomgång av mät- och sensorteknik baserad på ultraljud med många tillämpningar utanför medicinen som materialprovning, sonar, avstånds- och flödesmätning. EEM055 Mikrofluidik i Förbränning och strömning Kursen handlar om hur flöden i mikroskopiska kanaler hanteras och utnyttjas bl a för biokemisk analys. Kompletterar specialiseringen genom sin inriktning mot små dimensioner. Postadress Box 118 Besöksadress Ole Römers väg 3 Telefon dir , växel Telefax E-post elmat@elmat.lth.se Internet
20 2 N: EEM055 Mikrofluidik Nanobiomedicin - Kursen handlar om hur flöden i mikroskopiska kanaler hanteras och utnyttjas bl a för biokemisk analys. Mikrofluidik utnyttjas readan idag inom många biomedicinska tillämpningar och förutspås spela en ännu större roll i framtiden, vilket framgår av den snabba ökningstakten i antalet vetenskapliga publikationer inom området. Med vänliga hälsningar, Johan Nilsson Prefekt
21 1 12 mars 2007 UN1 Matematikcentrum Matematik LTH Remissvar från Matematikcentrum på UN1-programmens förslag till specialiseringar för Magnus Fontes Ulla Holst Gunnar Sparr Prefekt Matematisk statistik Matematik Postadress Box 118, LUND Besöksadress Sölvegatan 18 Telefon dir , växel Telefax E-post Internet
22 Synpunkter på förslaget från F Vi ser svagheter i förslaget till specialiseringar på F, och då särskilt specialiseringen Tillämpad matematik. Denna har fått en karaktär av Övrigt, bildad genom sammanläggning av kärnkurserna i tre tidigare djupkorgar Matematiska analysverktyg, Stokastiska system och Digitala bilder. De tre djupkorgarna är sinsemellan mycket olika, där de två förstnämnda är ämnesorienterade och den tredje teknikorienterad. Ett skäl för en sammanslagning skulle kunna vara att komponenterna var för sig är små, och att man genom sammanläggning skapar kritisk massa. Kan detta vara skälet? Nej, knappast. Matematik är största examensarbetsämnet på F och Matematisk statistik är det femte största. Ser man till antalet exjobb sedan 2000 så har ämnena tillsammans mellan en tredjedel och en fjärdedel av totalantalet, och 40% av alla industriexjobb, se bilaga (tabell från HSV-utvärderingen). Även ifråga om antalet registrerade hst på de ingående kurserna är specialiseringen Tillämpad matematik störst bland de föreslagna, se bilaga. Ett minimikrav på en specialisering borde vara att den är så sammanhängande att studenter ser det som ett smörgåsbord att plocka intressanta kurser från, inte som ett hinder där man måste hitta 45 hp med liten valfrihet innan man kan gå till det man söker. Följer man förslaget är risken stor för det senare. Därför föreslår vi en omarbetning. Vi menar att: De matematiska vetenskaperna är och bör förbli en viktig del av F:s varumärke. Detta påverkas inte av tillkomsten av Teknisk matematik, som fokuserar på ickefysikberoende teknikområden. Ämnet matematik skall även i fortsättningen kunna framhållas som ett av programmets styrkeområden. F-program i Sverige har en stark tradition i att fostra matematiker, rena och tillämpade, inom industri och högskola. Teknisk fysik måste även i framtiden locka matematikbegåvade studenter, och ge dem goda möjligheter att utvecklas inom ämnet. Matematisk statistik har av tradition en mycket stark ställning inom F-utbildningen, vilket bla visas av det stora antalet examensarbeten. Det finns en stor arbetsmarknad för matematiska statistiker såväl utom som inom universiteten, även i andra forskningsdiscipliner. Under senare år har verksamheten inom finansiell modellering vuxit kraftigt, och en stor andel av dagens examensarbeten på F görs där, se bilaga. Detta bör påverka planeringen av de nya specialiseringarna. Numerisk analys och beräkningsmatematik är självklart mycket viktiga på tekniska högskolor, och kanske särskilt på F. Ämnet genomgår just nu en rekonsolidering vid LTH, såväl på GU-sidan genom en utredning inom UN1 som inom FFU genom ett LU-övergripande strategiarbete om teknisk-vetenskapliga beräkningar. Bild är ett teknikområde som i Lund råkar ha sitt starkaste fäste på Matematikcentrum (men som fördenskull inte är ett delområde av matematiken). Varje år görs examensarbeten inom bild i matematik eller matematisk statistik, i allmänhet med industrianknytning. Bild har blivit en viktig del av F:s profil vid LTH och många F:are har efter exjobb bidragit till att regionen blivit ledande i landet inom bildbaserad industri. Sammanfattningsvis menar vi att det liggande förslaget inte är optimalt för F-utbildningen, åtminstone inte för den närmare tredjedel som (mätt i antalet examensarbeten) orienterar sig mot matematiska områden. Det går inte att fånga upp alla dem inom två specialiseringar. Dessutom tycker vi att bildområdet måste synliggöras, som en av F:s starkaste länkar till industrin (mätt i antalet exjobb).
23 Vi föreslår alltså att antalet specialiseringar med matematikprofil ökas, det räcker inte med två. För föreslår vi att de två specialiseringarna Tillämpad matematik och Teknisk-vetenskapliga beräkningar i remissunderlaget ersätts med följande tre: Tillämpad matematik och beräkning, med kärna i ämnena matematik och numerisk analys, Stokastisk modellering, med kärna i matematisk statistik, Bildmodellering, med inslag från ett antal institutioner, och med inriktning mot matematikbaserade analysmetoder. Som led i implementeringen av de pågående utredningsarbetena förutser vi inom något år en bredare specialisering Teknisk-vetenskapliga beräkningar på F. Förslag på kurser: Tillämpad matematik och beräkning ETI260 Elektromagnetiska beräkningar 6 A FHL066 Finita element - olinjära system 7,5 A FMA051 Optimering 6 A FMA111 Matematiska strukturer 6 A FMA115 Datoralgebra 6 A FMA120 Matristeori 6 A FMA140 Olinjära dynamiska system 6 A FMA200 Variationskalkyl 6 A FMA250 Partiella differentialekvationer och distributioner 7,5 A FMA260 Funktionalanalys och harmonisk analys 7,5 A FMN110 Numeriska metoder i flerkropparsdynamik 7,5 A FMN130 Numeriska metoder för differentialekvationer 7,5 A FMN135 Adaptiva metoder för differentialekvationer 7,5 A FMN145 Simuleringsverktyg 4,5 A FMNN01 Numerisk linjär algebra 7,5 A FMS091 Monte Carlo-baserade statistiska metoder 7,5 A VSM045 Teknisk-vetenskapliga beräkningar 7,5 A 114 varav avancerade 114 FMA115, FMA200, FMN110 och FMN135 är periodiserade, går Alternerar med FMA190 Algebra 6 A FMA130 Analytiska funktioner 6 A FMN091 Finita volym metoder för chocklösningar 7,5 A
24 Stokastisk modellering FMA051 Optimering 6 A FMA120 Matristeori 6 A EDA027 Algoritmer och datastrukturer 7,5 G1 FMS180 Markovprocesser 6 G2 FMS045 Stationära stokastiska processer 6 G2 MAS203 Sannolikhetsteori 7,5 G(2) FRT095 Matematisk modellering, fortsättningskurs 4,5 A FMS091 Monte Carlo-baserade statistiska metoder 7,5 A FMS155 Statistisk modellering av extremvärden 7,5 A FMS051 Tidsserieanalys 7,5 A FMS110 Olinjära tidsserier 7,5 A FMS150 Statistisk bildanalys 7,5 A FMF170 Komplex ekonomi 7,5 G2 TEK180 Hantering och värdering av finansiell risk 7,5 A FMS170 Prissättning av derivattillgångar 9 A FMS161 Finansiell statistik 7,5 A 112,5 varav avancerade 78 Bildmodellering EDA221 Datorgrafik 7,5 G2 EIT050 Digitala bilder-kompression 9 G2 EIT080 Informationsteori 7,5 G2 ETT080 Signaler och kommunikation 6 G2 FAF141 Multispektral avbildning 6 G2 FMA051 Optimering 6 A FMA120 Matristeori 6 A FMA170 Bildanalys 6 A FMA175 Bildanalys, projektdel 3 A FMA260 Funktionalanalys och harmonisk analys 7,5 A FMA270 Datorseende 6 A FMA272 Datorseende, projektdel 3 A FMN100 Numeriska metoder för datorgrafik 6 A FMS045 Stationära stokastiska processer 6 G2 FMS091 Monte Carlo-baserade statistiska metoder 7,5 A FMS150 Statistisk bildanalys 7,5 A FMS180 Markovprocesser 6 G2 FRT095 Matematisk modellering fortsättningskurs 4,5 A 111 varav avancerade 63
25 Synpunkter på övriga föreslagna specialiseringar på F Vi bedömer följande kurser som mycket relevanta för resp specialisering. Teoretisk fysik: FMA260 Funktionalanalys och harmonis analys, FMA250 Partiella differentialekvationer och distributioner. Fotonik: FMA270 Bildanalys. (Här finns ett mångårigt samarbete mellan FMA270 och FAF141 Multispektral avbildning, med gästföreläsningar hos varandra.) Medicinsk teknik: FMS045 Stationära stokastiska processer. Reglersystem och sensorer: FMA120 Matristeori, FMA051 Optimering. Förbränning och strömning: FMN091 Finita volymmetoder för chocklösningar. Synpunkter på förslagen från C, D, E, I, N, Pi Vi bedömer följande kurser som mycket relevanta för resp specialisering. C-programmet Signaler och styrsystem: FMA029 Linjär analys finns inte, förmodligen avses FMA030 Linjär analys 9hp (D-kursen). Kommunikationssystem: FMA090 Algebra, FMA091 Diskret matematik Datasäkerhet och sårbarhet: FMA090 Algebra, FMA091 Diskret matematik D-programmet Design av processorer och digitala system: FMA091 Diskret matematik Kommunikationssystem: FMA090 Algebra och FMA091 Diskret matematik Programvara i system: FMA115 Datoralgebra Bilder och grafik: FMS045 Stationära stokastiska processer eller FMS180 Markovprocesser E-programmet Bilder och grafik: FMS045 Stationära stokastiska processer eller FMS180 Markovprocesser Programvara i system: FMA115 Datoralgebra Radio och nanoelektronik: FMA021 Kontinuerliga system Signaler och sensorer: FMA170 Bildanalys, FMS045 Stationära stokastiska processer I-programmet Logistik och produktionsekonomi: FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering, FMS180 Markovprocesser, FRT095 Matematisk modellering fortsättningskurs Finansiering och risk: FMA051 Optimering, FRT095 Matematisk modellering fortsättningskurs Produktion: FMA051 Optimering, FMS180 Markovprocesser Produktutveckling: FMS072 Försöksplanering, FMS065 Statistiska metoder för säkerhetsanalys N-programmet För några specialiseringar föreslås FMA022 Kontinuerliga system allmän kurs. Erfarenheten visar på problem med förkunskaper till denna kurs. FMA062 Tillämpad matematik kan vara ett alternativ (kommer att revideras på begäran av M). Pi-programmet Beräkning och simulering: FMA140 Olinjära dynamiska system
26 Från HSV:s utvärdering 2005 Antal Andel (%) Examensarbetsämnen på F under Totalt Utlandsförlgda Matematik ,1 1,35 58,1 10,8 Atomfysik ,4 10,9 5,45 41,8 Fasta tillståndets fysik ,25 12,9 25,8 12,9 Matematisk statistik , Reglerteknik ,67 10,5 68,4 15,8 Elektrovetenskaper ,78 12, Datavetenskap ,48 6,67 53,3 0 Matematisk fysik ,88 0 7,69 0 Kärnfysik ,28 36,4 0 0 Informationsteknologi , Elektrisk mätteknik , ,4 33,3 Technology management 8 8 2, Förbränningsfysik 7 2, Ergonomi- och aerosolteknik , ,3 Numerisk analys , Mekanik 5 2 1, Värme- och kraftteknik , Centrum för rehabiliteringsteknik ,9 0 33,3 33,3 Hållfasthetslära ,9 0 66,7 33,3 Miljö- och energisystem ,9 0 66,7 33,3 Produktionsekonomi ,9 33, Telekommunikationsteknik 3 1 0,9 0 33,3 0 Materialteknik 2 2 0, Bygg och arkitektur 1 0, Teknisk akustik 1 0, Industriell elektroteknik , Biofysikalisk kemi 1 0, Internat miljöinstitutet 1 1 0, Totalt ,06 39,7 16,1 Företagssamverkan Organisationer Totalt Utlandsförlgda Företagssamverkan Organisationer T.o.m
27 Antal ffg-registrerade F-are resp. alla program vt04-ht06 för kurserna i resp. specialisering hst v04-h06 hst per hp Specialisering hp F alla F alla 5. Tillämpad matematik ,45 1,72 3. Fotonik ,55 1,04 4. Reglersystem och sensorer ,37 2,16 8. Medicinsk teknik ,35 1,56 1. Atomär och subatomär fysik ,37 0,42 9. Teknisk-vetenskapliga beräkningar ,24 1,09 2. Teoretisk fysik ,26 0,69 7. Förbränning och strömning ,18 0,57 6. Nanofysik ,07 0,43
28 Matematikcentrum 9 mars 2007 UN 1 Finansiell Modellering Jag vill föreslå att UN 1 inrättar en inriktning mot finansiell modellering på civilingenjörsprogrammet för Teknisk fysik. Liknande inriktningar finns på redan KTH medan Stockholms Universitet, Chalmers och Uppsala har fristående kurser inom området. På LTH finns redan denna inriktning på Industriell ekonomi och Teknisk matematik-programmen, vilket möjliggör samläsning av kurser. Inriktningen mot finansiell modellering på LTH har varit mycket framgångsrik, med 22 examensarbetare förra (2006) året och 7 klara examensarbetare hittills i år (samt ytterligare 2 färdiga examensarbetare 15 mars). Detta gör oss tillsammans med KTH till klart störst i Sverige, något som säkert delvis kan förklaras av närheten till en huvudstad. Expansionen verkar fortsätta i år då vi har ca 10 teknologer fler i år på inriktningskurserna relativt Glädjande för inriktningen är att arbetsmarknaden är mycket god: nästan alla studenter har inriktningsrelevanta arbeten redan innan examen och ett flertal examensarbetare fick föregående år anställning utanför Skandinavien, företrädelsevis i London. Att man får jobb i London i konkurrens med andra studenter från hela världen visar tydligt att utbildningen håller god klass. Exempel på arbetsgivare och/eller examensarbetesföretag är SE-Banken, Svenskan Handelsbanken, Swedbank, Nordea (Stockholm och Köpenhamn), Aberdeen Property Investors, Sungard Front Arena, Öhman fondkommison, Systematiska Fonder, Länsförsäkringar, E.ON (tidigare Sydkraft) Energy Trading, Codan försäkring, If försäkringar, Danske bank (Köpenhamn), Saxo Bank (Köpenhamn), Simcorp(Köpenhamn), JP Morgan (London), Deutsche Bank (London), Barclay Global Investors (London), Goldman Sachs (London), BNP Paribas (London), ABN Ambro (London), Bank of America (London) osv. Vi har också haft ett par olycksfall i arbetet där studenterna har fått jobb hos prestigefyllda konsultbolag som McKinsey, RR Institute of Applied Economics, Keystone Advisors och Boston Consulting Group. Att våra studenter troligvis är de studenter från LTH som har högst ingångslöner visar också på att inriktningen är attraktiv. Varför skall då en inriktning i finansiell modellering överhuvudtaget finnas på teknisk fysikprogrammet, bortsett från den attraktiva arbetsmarknaden? Ett argument är att man tar tillvara programmets ursprungliga tanke (programmets rötter är från tidigt 1900-tal i Tyskland), genom att utbilda studenter som kan arbeta tillsammans med tekniker från Technischer Fachhochschulen (vilket med den föreslagna inriktningen kan tolkas som civilekonomer från handelshögskolor) såväl som med naturvetenskapliga grundforskare. En inriktning mot finansiell modellering är ingen blek kopia av en civilekonomutbildning utan en utbildning som bäst ges av en teknisk högskola. Modern finansiell modellering använder verktyg så som (ickelinjära, flerdimensionella)
29 partiella (integral) differentialekvationer, komplex analys, ickelinjär Kalmanfiltrering, måttbaserad sannolikhetsteori och stokastiska differentialekvationer. Matematik LTH har här genom bl.a. Sven Spannes böcker lagt en mycket bra grund att bygga vidare på. Vad krävs då för att en inriktning inom finansiell modellering skall bli lyckad? I diskusioner med företag och tidigare studenter har tre punkter regelbundet återkommit: Ekonomisk förståelse. Matematiska färdigheter. Förmåga att effektivt implementera programvara. Tekniska fysiker har en bra grund för de två sista kraven men behöver extra kunskaper inom alla områden för att bli attraktiva på arbetsmarknaden. För att bygga upp den ekonomiska förståelsen föreslås TEK115 Mikroekonomi för tekniker (4,5 HP/G1) FMF170 Komplex ekonomi eller MIO140 Finansiell ekonomi (7,5 HP/G2) TEK180 Hantering och värdering av finansiell risk (7,5 HP/A) TEK103 Finansiell ekonomi, avancerad kurs (7,5 HP/A) TEK110 Empirisk finansiell ekonomi (7,5 HP/A) FMS170 Prissättning av derivattillgångar (9 HP/A) För de matematiska färdigheterna är följande kurser lämpliga FMS045 Stationära processer (7,5 HP/G2) MAS203 Sannolikhetsteori fortsättningskurs (7,5 HP/G2) FMS051 Tidsserieanalys (7,5 HP/A) FMS155 Statistisk modellering av extremvärden (7,5 HP/A) FMS161 Finansiell statistik (7,5 HP/A) Och slutligen kommer EDAA01 Programmeringsteknik - fördjupningkurs (7,5 HP/G1) FMA051 Optimering (6 HP/A) ge studenterna förmåga att implementera de modeller som används i maskinvara. Vänliga hälsningar Erik Lindström 2
30 Specialiseringar elektroteknik Bilaga 8:C Medicinsk teknik Bilder och grafik EEM031 Sensorteknik 7,5 G2 EDA046 Spelmotorteknologi 7,5 A EEM040 Medicinsk mätteknik 6 G2 EDA075 Mobilgrafik 7,5 A EEM060 EMC, störningar och störningsbegränsning 6 A EDA101 Avancerade renderingsmetoder 7,5 A EEM080 Ultraljudsfysik och teknik 6 A EIT050 Digitala bilder - kompression 9 G2 ETI160 Medicinsk signalbehandling 6 A FAF141 Multispektral avbildning 6 G2 FAF150 Medicinsk optik 7,5 A FMA120 Matristeori 6 A FHL110 Biomekanik 7,5 A FMA135 Geometri 6 G1 FKFN05 Experimentella verktyg i subatomär fysik 7,5 A FMA270 Datorseende 6 A FMA170 Bildanalys 6 A FMS150 Statistisk bildanalys 7,5 A FMS045 Stationära stokastiska processer 7,5 G FMN100 Numeriska metoder för datorgrafik 6 A FMS150 Statistisk bildananlys 7,5 A FMA170 Bildanalys 6 A TEK171 Kvantitativ humanfysiologi 7,5 A ETI270 Digital signalbehandling i audio/video 6 G2 TEK290 Biologisk översiktskurs 7,5 G2 EDA221 Datorgrafik 7,5 G2 GEMF05 Medicin för tekniker 6 G2 ETT042 Adaptiv signalreglering 6 A TNX097 Rehabiliteringteknik 7,5 G2 ETT074 Optimal signalbehandling 6 A ETT074 Optimal signalbehandling 6 A FMS045 Stationära stokastiska processer 6 G2 109,5 106,5 1 forslag_un1_070315
31 Specialiseringar elektroteknik Radio och nanoelektronik Kommunikationssystem EEM060 EMC, störningar och störningsbegränsning 6 A EDI042 Kodningsteknik 7,5 A ETE071 Elektromagnetisk vågutbredning 6 A EDI051 Kryptoteknik 7,5 G2 ETE091 Mikrovågsteori 6 A EIT010 Digitala transmissionsmetoder 7,5 A ETE100 Antennteknik 6 A EIT150 Internet inuti 7,5 G2 ETI015 Elektromagnetisk fältteori, FK 6 G2 ETI051 Radiosystem 6 G2 ETI031 Radio 6 G2 ETI085 Kanalmodellering 6 A ETI032 Radioelektronik 9 A ETS061 Simulering 7,5 A ETI051 Radiosystem 6 A ETS075 Kösystem 4,5 G2 ETI063 Analog IC-konstruktion 6 A ETS110 Internetprotokoll 7,5 G2 ETI170 Integrerad radioelektronik 6 A ETS190 Avancerad telekommunikation 9 A ETI260 Elektromagnetiska beräkningar 6 A ETT051 Digital kommunikation 7,5 A ETI041 Radio projekt 6 A ETT055 Digital kommunikation, FK 9 G2 FAF240 Kvantfenomen och nanoteknologi 7,5 G1 ETT062 Bandspridningsteknik 7,5 A FFF021 Halvledarfysik 7,5 A FMA190 Algebra 6 A FFF110 Process och komponentteknik 7,5 G2 FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering 6 A FFF115 Höghastighetselektronik 7,5 A FMS045 Stationära stokastiska processer 6 G2 FFF160 Nanoelektronik 7,5 A 112,5 G2 112,5 2 forslag_un1_070315
32 Specialiseringar elektroteknik Energi och miljö Design av processorer och system på chips AEB020 Solel 7,5 G2 EDA380 Konstruktion av inbyggda system 6 G2 EIE015 Kraftelektronik - komponenter, EDA385 Konstruktion av inbyggda systen, fk 7,5 A omvandlare, reglering o tillämpningar 12 A EDT081 Datorsystemkonstruktion 7,5 A EIE030 Elkraftsystem 6 A EEM060 EMC 6 A EIE050 Elmaskinkonstruktion 6 A EIT025 Datoraritmetik 7,5 G2 EIE061 Projekt i ind elektro o automation 7,5 A EIT090 Datorarkitektur 9 G2 FKF100 Miljömätteknik 7,5 A EIT120 Digitala strukturer på kisel 7,5 G2 FMI040 Energisystemanalys; förnybara energikällor 7,5 A ETI2n01 IC-projekt och verifiering alternativt 12 A FMI050 Energisystemanalys; energi, miljö o naturres 7,5 A EIT130 VLSI-arkitektur A FMI055 Miljösystemanalys, livscykelanalys 7,5 A ETI063 Analog IC-konstruktion 6 A GEMF15 Teknisk miljövetenskap 7,5 G2 ETI130 Digital IC-konstruktion 6 A MVK061 Energianvändning 6 A ETI135 Avancerad digital IC-konstruktion 4,5 A MVK071 Energiförsörjning 6 A ETI170 Integrerad radioelektronik 6 A KII010 Industriellt miljöarbete 7,5 G2 ETI180 DSP-design 6 A TEK070 Juridik inom säkerhet, hälsa och miljö 7,5 G2 ETI200 Konstruktion av system på kisel 4,5 A EEM031 Sensorteknik 7,5 G2 ETI220 Integrerade A/D- och D/A-omvandlare 6 A 111 ETI290 Avancerad analog design 6 A FFF021 Halvledarfysik 7,5 A FFF110 Process- och komponentteknologi 7,5 G forslag_un1_070315
33 Specialiseringar elektroteknik Programvara i system Produktionsekonomi och entreprenörskap EDA031 C++-programmering 7,5 G2 MTTF01 Logistik 5 G2 EDA040 Realtidsprogrammering 6 G2 MTT115 Industriell inköp 7,5 A EDA050 Operativsystem 4,5 G2 MIO022 Företagsorganisation 6 G2 EDAF01 Operativsystem - projekt 3 G2 MIO030 Material-och produktionsstyrning 4,5 G2 EDA061 Objektorienterad modellering o design 4,5 G2 GEMA40 Entreprenörskap och affärsutveckling 7,5 G1 EDA110 Algoritmteori 6 A MIO012 Industriell ekonomi, AK 6 G1 EDA145 Programspråksteori 7,5 A MIO040 Industriell ekonomi FK 6 G2 EDA180 Kompilatorteknik 7,5 G2 MIO051 Produktionsledning 6 A EDA216 Databasteknik 7,5 G2 MIO090 Teknologistrategier 6 A EDA230 Optimerande kompilatorer 7,5 A MIO150 Affärsmarknadsföring 6 A EDA240 Konfigurationshantering 6 A MIE080 Automation 7,5 G2 EDA260 Programvarutvecklking i grupp - projekt 6 G2 MIE090 Automation för komplexa system 7,5 A ETS160 Metodik f programvaruutveckling 6 G2 ETS032 Programvaruutveckling f stora sys 7,5 G2 ETS170 Kravhantering 7,5 A FMA051 Optimering 6 A ETS200 Programvarutestning 7,5 A FMS045 Stationära stokastiska processer 6 G2 FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering 6 G2 FMS051 Tidsserieanalys 7,5 A FRTN01 Realtidssystem 7,5 A FMS180 Markovprocesser 6 G ,5 4 forslag_un1_070315
Teknisk matematik Kursutbud för 2007/2008
Teknisk matematik Kursutbud för 2007/2008 Röda kryss Läsperiod 2006/2007. Gula fält Förändringar. Kurskod Kursnamn Poäng LP1 LP2 LP3 LP4 Kommentarer Kl. Obligatoriska kurser årskurs 1 FM05 Matematik, endimensionell
Läs merAtt välja kurser på Datateknik år 4-5
Att välja kurser på Datateknik -5 Inledning På D-programmet är alla kurser i årskurs 1-3 obligatoriska. Efter det är alla kurser valfria. Det skapar möjligheter för dig att sätta din egen prägel på utbildningen
Läs merSpecialisering Beräkning och simulering Computation and Simulation
Specialisering Beräkning och simulering BS ny Computation and Simulation ETEN05 Elektromagnetisk vågutbredning 7,5 A x EDAN55 Avancerade algoritmer 7,5 A x FMNN01 Numerisk linjär algebra 7,5 A x FMAN15
Läs merLUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 2/10 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum Programledningen för elektroteknik
LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 2/10 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum 2010-10-28 Programledningen för elektroteknik Närvarande ledamöter Larsson, Bertil Almqvist, Monica Nilsson, Christer Åkerberg,
Läs merProgramramsbudget per kurs, kostnadsställe och institution 2002 (kkr): Designvetenskaper Informationsteknologi.
Programramsbudget per kurs, kostnadsställe och institution 2002 (kkr): Designvetenskaper Informationsteknologi. Kurs / Kostnadsställe / Inst Program Poäng Studenter Hst Faktor Anslag, kkr Institution:
Läs merAtt välja kurser på Datateknik år 4-5
Att välja kurser på Datateknik - 5 Inledning På D- programmet är alla kurser i årskurs 1-3 obligatoriska. Efter det är alla kurser valfria. Det skapar möjlighet- er för dig att sätta din egen prägel på
Läs merLUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 4/07
LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 4/07 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum Utbildningsnämnd 1 2007-03-25 Delegationsmöte Närvarande ledamöter: Kullberg, Rune ordförande Övriga närvarande: Sjögren, Bert
Läs merväsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området.
Civilingenjörsutbildningen i teknisk fysik Programkod: TATFY (300 hp), TTFYY (270 hp) Nivå: Avancerad Beslutsfattare: Utbildningsnämnd 1 Utbildningsplanens giltighet: 2010/2011 Utbildningsplanen fastställd:
Läs merGrundutbildning vid EIT. Lunds universitet
Grundutbildning vid EIT Lunds universitet Organisatoriskt 431 helårsstudenter i uppdrag 2010 71 kurser under 2010/2011 19 heltidsekvivalenter lärare (fördelat på totalt 93 lärare) 3 kursadministratörer
Läs merBeslut: Beslutas att förslaget från en arbetsgrupp till nya programhemsidor tas upp under punkten Övrigt.
LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 5/06 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum 2006-11-06 Programledningen för elektroteknik Närvarande ledamöter Almqvist, Monica Granath, Annica Hessman, Dan Larsson, Bertil
Läs merh) Fotonik (masterutbildning) i) Nanovetenskap (masterutbildning) j) System på Chips (masterutbildning) k) Trådlös kommunikation (masterutbildning)
1 2010-01-21 Ledamöter och suppleanter i utbildningsnämnd 1 Härmed kallas ledamöterna i UN1 till nämndens första sammanträde år 2010 Tid Fredagen den 29 januari kl 08:30-12:00 Plats Snack, Utbildningsservice
Läs merCN presenterar ett förslag till kursutbud. Diskussion, speciellt avseende nya kurser.
LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 3/08 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum 2008-10-22 Programledningen för elektroteknik Närvarande ledamöter Almqvist, Monica Nilsson, Christer Hessman, Dan Hjärpe, Oscar
Läs merLUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 7/07 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum Programledningen för elektroteknik. Närvarande ledamöter
LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 7/07 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum 2007-12-05 Programledningen för elektroteknik Närvarande ledamöter Almqvist, Monica Hessman, Dan Larsson, Bertil Nilsson, Christer
Läs merCivilingenjörsutbildningen i elektroteknik Utbildningsplanens giltighet: 2008/09 Utbildningsplanen fastställd: 2008-10-07
Civilingenjörsutbildningen i elektroteknik Utbildningsplanens giltighet: 2008/09 Utbildningsplanen fastställd: 2008-10-07 1 Syfte och mål 1.1 Syfte Avancerad elektroteknik har en enorm betydelse i samhället,
Läs merSpecialisering bem Beräkningsmekanik
Specialisering bem Beräkningsmekanik LP LP LP LP FHLN05 7,5 A Beräkningsbaserad materialmodellering FMEN20 7,5 A Kontinuumsmekanik från 8 till 7,5 hp MMV02 9 A Numerisk värmeöverföring 2 FKM070 7,5 A Avancerad
Läs merUtbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016
Utbildningsplan Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik för läsåret 2015/2016 Master Programme in Engineering Physics and Electrical Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2014-11-06 av Enhetschef
Läs merCN presenterar det förslag till utbildningsplan som i förväg skickats till samtliga ledamöter och suppleanter inom PLE, Bilaga 12:A.
LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 3/07 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum 2007-03-30 Programledningen för elektroteknik Närvarande ledamöter Almqvist, Monica Larsson, Bertil Nilsson, Christer Åkerberg,
Läs merFörhandsgranskning av kurs läsåret 2007/08
Bilaga 100 KA: U_GranskaKurs http://www.ka.lth.se/ka/utb_v5/u_granskakurs.cfm?u_kursid=14144 Sida 1 av 3 2006-12-13 Förhandsgranskning av kurs läsåret 2007/08 Bilaga 1 Kursplaner Energi- och miljöfysik??1672
Läs merLubasPP : LTH:s programutbud 2014/15
LubasPP : LTH:s programutbud 2014/15 Startsida Språk: svenska Logga in med Lucatkonto Kurs Ändringar Program Läro och timplan Html text info Välj program C Infocom Sök UtbStatusPROG = Periodiserad UtbStatusPROG
Läs merLUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 1/09 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum Programledningen för elektroteknik. Närvarande ledamöter
LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 1/09 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum 2009-03-04 Programledningen för elektroteknik Närvarande ledamöter Larsson, Bertil Almqvist, Monica Nilsson, Christer Danielsson,
Läs merStudiehandboken 2011/ PLE:s förslag till kursutbud: Elektroteknik
Studiehandboken 2011/2012 - PLE:s förslag till kursutbud: Elektroteknik För en förklaring till använda symboler och uttryck, se sista sidan. E 1 (Obligatoriska kurser) EDA017 Programmeringsteknik 9 X X
Läs merLubasPP : LTH:s programutbud 2014/15
LubasPP : LTH:s programutbud 2014/15 Startsida Språk: svenska Logga in med Lucatkonto Kurs Ändringar Program Läro och timplan Html text info Välj program D Datateknik Sök UtbStatusPROG = Periodiserad UtbStatusPROG
Läs merBeslut: Föredragningslistan godkänns med tillägget att mötestiderna under resten av våren tas upp under övrigt.
LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 2/08 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum 2008-04-02 Programledningen för elektroteknik Närvarande ledamöter Almqvist, Monica Larsson, Bertil Nilsson, Christer Åkerberg,
Läs merNAMAS, Masterprogram i matematisk statistik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematical Statistics, 120 credits
Naturvetenskapliga fakulteten NAMAS, Masterprogram i matematisk statistik, 120 högskolepoäng Master Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå / Second
Läs merCivilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik Inriktning: Beräkningsteknik och fysik Antagna Höst 2014
UTBILDNINGSPLAN LÄSÅRET 2016/2017 Civilingenjör Teknisk fysik och elektroteknik Inriktning: Beräkningsteknik och fysik Antagna Höst 2014 BESLUTSDATUM 2015-11-02 DIARIENUMMER 12-15 BESLUTSFATTARE Enhetschef
Läs merNAMAS, Masterprogram i matematisk statistik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematical Statistics, 120 credits
Naturvetenskapliga fakulteten NAMAS, Masterprogram i matematisk statistik, 120 högskolepoäng Master Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå / Second
Läs merL U N D S U N I V E R S I T E T INDUSTRIELL EKONOMI
L U N D S U N I V E R S I T E T INDUSTRIELL EKONOMI Civilingenjörsutbildningar, LTH STRUKTUR Grundblock (bredd) Specialisering (djup) Valfritt Examensarbete Kandidatexamen Mastersexamen Master of Science
Läs merIndustriell ekonomi TEKNIKPROFILER. Lunds Tekniska Högskola Industriell ekonomi
Industriell ekonomi TEKNIKPROFILER Programledningen Industriell ekonomi Programledare Eva Berg Studie- och karriärvägledare Karin Cherfils-Karlsson Programplanerare Thomas Lejdegård Industriell ekonomi,
Läs merSpecialiseringar InfoCom
Specialiseringar InfoCom INFORMATION FRÅN PROGRAMLEDNINGEN Paul Stankovski, Programledare Maria Kihl, Bitr. programledare Nora Ekdahl, Programplanerare Roger von Moltzer, Studie- och karriärvägledare Varför
Läs merInformation från programledningen
Information från programledningen Paul Stankovski, Programledare Göran Lindell, Bitr. programledare Nora Ekdahl, Programplanerare Roger Berlin, Studie- och karriärvägledare Svar: (Högskoleförordningen
Läs merLUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 3/10 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum Programledningen för elektroteknik
LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 3/10 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum 2010-12-02 Programledningen för elektroteknik Närvarande ledamöter Larsson, Bertil Almqvist, Monica Nilsson, Christer Bengtsson,
Läs merFakulteten för teknik och naturvetenskap. Utbildningsplan. Matematisk modellering
Fakulteten för teknik och naturvetenskap Utbildningsplan Matematisk modellering Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 120 Beslut om inrättande: NANAT Inriktningar FSGR, RESI, TIMA Matematisk
Läs merUtbildningsplaner för 2010/11
100317 Rune Kullberg Utbildningsplaner för 2010/11 Lunds Universitets rektor har beslutat om tillämpningsföreskrifter för utbildningsplaner vid Lunds universitet (Dnr I G221 5146/2006). LTHs rektor har
Läs merUtbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik Degree Programme in Microelectronics 270,0 högskolepoäng.
Utbildningsplan Civilingenjörsutbildning i mikroelektronik Degree Programme in Microelectronics 270,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT05. Utbildningens mål Kunskap och förståelse
Läs merSignaler och Sensorer
Specialiseringen Signaler och Sensorer Johan Nilsson, Leif Sörnmo Lund University Northern Campus Linking university research to industry via Ideon Science Park Gambro MX IV - ESS xis ctive Biotech Centre
Läs merRättelser till Studiehandboken 2002/2003 1
Rättelser till Studiehandboken 2002/2003 1 Program och sida Anmärkning Teknisk fysik sid 11 FMA425 Linjär algebra för F, 5p Kursen går i läsperiod 2. Timmar: 46 32 4 2 116. OBS inga delkurser. Elektroteknik
Läs merCivilingenjörsutbildningen i teknisk nanovetenskap Utbildningsplanens giltighet: 2008/09 Utbildningsplanen fastställd:
Civilingenjörsutbildningen i teknisk nanovetenskap Utbildningsplanens giltighet: 2008/09 Utbildningsplanen fastställd: 2008-10-07 1 Syfte och mål 1.1 Syfte Nanoteknologin är ett nytt och expansivt internationellt
Läs merSpecialiseringar läsåret 2014/2015 Teknisk matematik
Specialiseringar läsåret 2014/2015 Teknisk matematik Specialiseringen skall ge dig ett profilerat djup på din utbildning. Specialiseringsstudierna skall ge dig fördjupade kunskaper och färdigheter inom
Läs merKemiteknik LUND. Aktuell information. Michaël Grimsberg Programledningen BK
Kemiteknik LUND Aktuell information Michaël Grimsberg Programledningen BK Förändringar sedan juni 2011 Ny programledning Inga förändringar av programmet CI i Medicin och Teknik startade 2011 men inte apotekarutbildning
Läs merInnehållsförteckningen
Innehållsförteckningen 1 Allmänna föreskrifter och upplysningar 5 2.1 Teknisk fysik utbildningsplan 9 läro- och timplan 14 2.2 Elektroteknik utbildningsplan 20 läro- och timplan 27 2.3 Datateknik utbildningsplan
Läs merMeddelande Carl Wolff och Sofie Nilsson har meddelat förhinder att delta i sammanträdet.
LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 5/07 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum Programledningen för elektroteknik Närvarande ledamöter Almqvist, Monica Larsson, Bertil Nilsson, Christer Åkerberg, Ingemar Liljeblad,
Läs mer4.7 Utbildningsplan för masterprogrammet i matematik
4.7 Utbildningsplan för masterprogrammet i matematik 4.7.1 Beskrivning av programmet Kurserna inom programmet är på avancerad nivå. Efter genomgånget program kan studenten avlägga Masterexamen i matematik.
Läs merUtbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180
GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för kandidatprogram i fysik, 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor of Science in Physics 1. Beslut om fastställande Utbildningsplan
Läs merExamensarbeten och utlandsstudier inom civilingenjörsutbildning vid LTH 2000-2004
Examensarbeten och utlandsstudier inom civilingenjörsutbildning vid LTH 2000-2004 Sammanställning av enkätundersökning som underlag inför Högskoleverkets programutvärdering 2005 Gerd Olsson Per Warfvinge
Läs merIndustriell ekonomi: utbildningsplan. 1 Syfte och mål. 2 Utbildningens omfattning och kursnivåer
Civilingenjörsutbildningen i industriell ekonomi Programkod: TAINE (300 hp), TINEY (270 hp) Nivå: Avancerad Beslutsfattare: Utbildningsnämnd 1 Utbildningsplanens giltighet: 2011/2012 Utbildningsplanen
Läs merNAMAT, Masterprogram i matematik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematics, 120 credits
Naturvetenskapliga fakulteten NAMAT, Masterprogram i matematik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematics, 120 Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå / First
Läs merCivilingenjör i elektroteknik, 300 hp Master of Science in Electrical Engineering, 300 credits
1 (6) Utbildningsplan för: Civilingenjör i elektroteknik, 300 hp Master of Science in Electrical Engineering, 300 credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer TELTA Grundnivå
Läs merUtbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå
Naturvetenskapliga fakulteten Dnr G 2015/59 Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) Bachelor s Programme in Mathematics Grundnivå 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning Programmet benämns
Läs merUtbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2014/2015
Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2014/2015 Master Programme in Industrial and Management Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2013-10-29 av enhetschef Utbildning och
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden. Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) 1. Beslut om fastställande. 2.
GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för Matematikprogrammet (N1MAT) 180 högskolepoäng Grundnivå Bachelor Program in Mathematics 1. Beslut om fastställande Utbildningsplanen
Läs merUtbildningsplan för Matematiska vetenskaper, masterprogram (N2MAT), 120 hp
Dnr G 2015/309 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan för Matematiska vetenskaper, masterprogram (N2MAT), 120 hp 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning Matematiska vetenskaper, masterprogram,
Läs merFakulteten för teknik- och naturvetenskap. Utbildningsplan TGHEL, TGHME, TGHML
Fakulteten för teknik- och naturvetenskap Utbildningsplan Programkod: Beslut om inrättande: Programmets benämning: TGHEL, TGHME, TGHML Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för teknik- och
Läs merUtbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2015/2016
Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2015/2016 Master Programme in Mechanical Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2014-12-16 av Enhetschef för utbildnings- och forskningsenheten.
Läs merSpecialiseringar läsåret 2016/2017 Teknisk matematik
Specialiseringar läsåret 2016/2017 Teknisk matematik Specialiseringen skall ge dig ett profilerat djup på din utbildning. Specialiseringsstudierna skall ge dig fördjupade kunskaper och färdigheter inom
Läs merCivilingenjörsutbildning i datateknik Degree Programme in Computer Science and Engineering 300,0 högskolepoäng
Utbildningsplan Civilingenjörsutbildning i datateknik Degree Programme in Computer Science and Engineering 300,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT19. Utbildningens mål Civilingenjörsutbildningen
Läs merBilaga: Tentamensschema vårterminen Se 129
AEB010 Solenergi grundkurs i solvärmeteknik 21/8 AEB020 Solel grundkurs i solcellsteknik 8/3 18/8 BLT015 Enhetsoperationer för bioteknik- och livsmedelsindustrin 9/3 12/4 22/8 EDA011 Programmeringsteknik
Läs merUtbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016
Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016 Master Programme in Industrial and Management Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2015-10-20 av enhetschef utbildnings- och
Läs merBilaga: Tentamensschema Se Tentamina 2006 Se även och Tentor nedlagda kurser Annan
Bilaga: Tentamensschema 2006. Se http://schema.lth.se 154 AAH131 Arkitektur, baskurs A; Teknik för arkitekter 25/8 AAH135 Arkitektur, baskurs B; Teknik för arkitekter 2/6 25/8 12/1 AAH141 Arkitektur, baskurs
Läs merKandidatprogrammet i matematik
Kandidatprogrammet i matematik Pågående utvecklingsarbete EF-nämndens möte 2011-09-09 Innehåll 1. Förstahandssökande till kandidatprogram i matematik a) Ansökningstal b) Orsaker till minskning vid LiU
Läs merLINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA
Utdrag ur LITHs Studiehandbok Programspecifik infromation Matematik ht-1998 Studiehandboken finns på http://www.lith.liu.se/sh/ LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA c4 UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MATEMATIK, 120-160
Läs merCivilingenjör Industriell ekonomi Teknisk profil: Profil: Digitala system Antagna Höst 2015
UTBILDNINGSPLAN LÄSÅRET 2016/2017 Civilingenjör Industriell ekonomi Teknisk profil: Profil: Digitala system Antagna Höst 2015 BESLUTSDATUM 2016-06-27 DIARIENUMMER 12-15 BESLUTSFATTARE Rektor Luleå tekniska
Läs merUtbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2007/2008
Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2007/2008 MSc Programme in Mechanical Engineering Utbildningsplanen är fastställd 2006-11-16 av Dekanus Teknisk Fakultetsnämnd. Antagen H07 Denna
Läs merCivilingenjör i medicinsk teknik
DNR FST DEL 16-006 1(14) Civilingenjör i medicinsk teknik 300 hp Biomedical Engineering, M Sc in Engineering 6CMED Gäller från: 2016 VT Fastställd av Programnämnden för elektroteknik, fysik och matematik,
Läs merUtbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för läsåret 2016/2017
Utbildningsplan Civilingenjör Maskinteknik för et 2016/2017 Master Programme in Mechanical Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2016-05-31 av Chef för Utbildnings- och forskningsenheten. Denna utbildningsplan
Läs merCIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2072-10 Sid 1 (5) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: TEKNISK DATAVETENSKAP SPECIALISATION: COMPUTING SCIENCE AND ENGINEERING 1 Fastställande
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng. Master programme in Mathematics and Modelling, 120 ECTS Credits
Dnr: 1026/2006-510 Fakultetsnämnden för matematik, naturvetenskap och teknik UTBILDNINGSPLAN Masterprogram i matematik och modellering, 120 högskolepoäng Master programme in Mathematics and Modelling,
Läs merUtbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2011/2012
Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2011/2012 Denna Master Programme in Industrial and Management Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2011-02-08 av enhetschef Utbildning
Läs merUtbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016
Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016 Master Programme in Industrial and Management Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2015-06-08 av Rektor. Denna utbildningsplan
Läs merUtbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng
IT-FAKULTETEN Dnr G 2015/217 Utbildningsplan för Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng Computer Science, Bachelor s Programme, 180 higher education credits Grundnivå/programkod (N1COS) 1. Fastställande
Läs merCivilingenjör i teknisk design, 300 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i teknisk design, 300 hp Master of Science in Engineering - Industrial Design Engineering, 300 Higher Education Credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå
Läs merUtbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik Degree Programme in Medical Engineering 300,0 högskolepoäng.
Utbildningsplan Civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik Degree Programme in Medical Engineering 300,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT19. Utbildningens mål Programmet ska
Läs merdjupa kunskaper inom matematik och naturvetenskap samt teknik inom en vald teknikinriktning (avancerad nivå).
Utbildningsplan Civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik Degree Programme in Medical Engineering 300,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT16. Utbildningens mål Programmet ska
Läs merPROTOKOLL3 Sammanträdesdatum Utseende av ledamot att tillsammans med ordföranden justera dagens protokoll
PROTOKOLL3 TEKNAT 2017/170 1(3) Tid: Tisdagen den 10 september 2017 kl 13.15-16.30 Plats: Beurlingrummet, Ångströmlaboratoriet Närvarande ledamöter Greger Thornell Cecilia Gustavsson Roger Herbert Hans
Läs merCivilingenjör i elektroniksystem, 300 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i elektroniksystem, 300 hp Master of Science in Electronics Engineering, 300 higher education credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer
Läs merExamensarbete DATATEKNIK. Lunds Tekniska Högskola examensarbete
Examensarbete DATATEKNIK Vad är ett examensarbete? ingen vanlig kurs: fördjupning inom ett ämne större och längre arbete öppen frågeställning bidra med ny kunskap självständigt arbete exjobbet gör din
Läs merNATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN
NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Dnr GU 2019/1736 Matematikprogrammet, 180 högskolepoäng Bachelor's Programme in Mathematics, 180 credits Programkod: N1MAT 1. Fastställande Utbildningsplanen
Läs merdjupa kunskaper inom matematik och naturvetenskap samt teknik inom en vald teknikinriktning (avancerad nivå).
Utbildningsplan Civilingenjörsutbildning i medicinsk teknik Degree Programme in Medical Engineering 300,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT17. Utbildningens mål Programmet ska
Läs merExamensarbete DATATEKNIK. Lunds Tekniska Högskola examensarbete
Examensarbete DATATEKNIK Vad är ett exjobb ingen vanlig kurs: fördjupning inom ett ämne större och längre arbete öppen frågeställning bidra med ny kunskap självständigt arbete exjobbet gör din examen unik
Läs merExamensarbete DATATEKNIK. Lunds Tekniska Högskola examensarbete
Examensarbete DATATEKNIK Vad är ett examensarbete? ingen vanlig kurs: fördjupning inom ett ämne större och längre arbete öppen frågeställning bidra med ny kunskap självständigt arbete exjobbet gör din
Läs merUtbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT)
GÖTEBORGS UNIVERSITET Naturvetenskapliga fakultetsnämnden Utbildningsplan för Masterprogram i matematiska vetenskaper (N2MAT) 120 högskolepoäng Avancerad nivå Two-year Masters Program in Mathematical Sciences
Läs merStyr- och informationssystem
Styr- och informationssystem Martin Enqvist Reglerteknik Institutionen för systemteknik Linköpings universitet Styr- och informationssystem 1 / 18 Grundidé: En industrirelevant profil som kombinerar teori-
Läs merHögskoleverkets kvalitetsutvärderingar 2011 2014. Självvärdering
Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar 2011 2014 Självvärdering Lärosäte: Lund universitet Utvärderingsärende reg.nr 643-01844-12 Område för yrkesexamen: Teknisk Matematik Civilingenjörsexamen Inledning
Läs merUtbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2013/2014
Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2013/2014 Denna Master Programme in Industrial and Management Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2012-11-06 av enhetschef Utbildning
Läs merUtbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016
Utbildningsplan Civilingenjör Industriell ekonomi för läsåret 2015/2016 Master Programme in Industrial and Management Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2015-10-20 av Enhetschef utbildnings- och
Läs merLUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 13/06
LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 13/06 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum Utbildningsnämnd 1 2006-12-07 Närvarande ledamöter: Kullberg, Rune Björkman Jonatan Bodenäs, Gustav Ek, Åsa Diehl, Stefan Hansson,
Läs merNAMAT, Masterprogram i matematik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematics, 120 credits
Naturvetenskapliga fakulteten NAMAT, Masterprogram i matematik, 120 högskolepoäng Master Programme in Mathematics, 120 Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på grundnivå / First
Läs merPraktik omfattande minst 12 veckor rekommenderas, men är ej obligatorisk.
Utbildningsplan för Maskinteknik 180 poäng 2005/2006 Msc programme in Mechanical Engineering Utbildningsplanen är senast reviderad 2005-03-10 av chefen för utbildnings- och forskningsenheten. Kurser som
Läs merKursplaner Schema Kursanmälan. se Grundutbildning direkt: eller
Allmänna föreskrifter och upplysningar Kursplaner Schema Kursanmälan se http://www.lth.se Grundutbildning direkt: http://www.kansli.lth.se/gu/grundutb_s.html eller http://www.ka.lth.se AllmännaI UHVNULIWHURFKXSSO\VQLQJDU
Läs merKunskap och förståelse För civilingenjörsexamen skall studenten kunna identifiera de primära aktiviteter som ingår i produktframtagningsprocessen
Utbildningsplanens giltighet: 2009/10 Utbildningsplanen fastställd: 2009-03-19 Samhällsekonomin bygger på ett kontinuerligt utbyte av produkter i form av varor och tjänster. Kompetenser inom produktframtagning
Läs merInför valet vt18. Medieteknik TFE: MDI-inriktning Datavetenskap: Datavetenskap - Programvaruutveckling:
Inför valet vt18 Kurser markerade med grått går sannolikt under hösten -18 eller går inte det här läsåret. Kurserna är på 7,5 högskolepoäng (hp) om inte annat anges. PrKu står för programkurs och ska fyllas
Läs merSara Malmström utses att tillsammans med ordförande justera dagens protokoll.
PROTOKOLL 1 2016-11-29 Programledning IDA/IEA Närvarande: Ordinarie ledamöter med beslutsrätt Christin Lindholm, programledare Christian Nyberg, biträdande programledare IDA Sara Malmström, studentrepresentant
Läs merMASKINTEKNIK K ur sutbud för läsår et 2011/2012
MASKINTEKNIK K ur sutbud för läsår et 2011/2012 Alternativobligatorium 1, ÅK3 LP3. För ändr ingar Alternativobligatorium 2, ÅK3 LP4. Kursreg. Obligatoriska kurser årskurs 1 2011 2011 2012 2012 UN 04/05
Läs merTEKNISK FYSIK. 300 hp TEKNISK MATEMATIK. 300 hp
TEKNISK FYSIK 300 hp TEKNISK MATEMATIK 300 hp BLI EN MÅNGSIDIG PROBLEM- LÖSARE Är du redo att ta dig an framtidens problem? Som teknisk fysiker eller teknisk matematiker blir du tränad i att hela tiden
Läs merLINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA
Utdrag ur LITHs Allmänt Studiehandbok Studiehandboken finns på http://www.lith.liu.se/sh/ LINKÖPINGS TEKNISKA HÖGSKOLA 3 c4 UTBILDNINGSPROGRAMMET FÖR MATEMATIK, 120-160 poäng /Mathematics/ c4.1 Syfte PROGRAMSPECIFIK
Läs merKandidatprogram, informations- och kommunikationsteknik Bachelor's Programme in Information and Communication Technology 180,0 högskolepoäng
Utbildningsplan Kandidatprogram, informations- och kommunikationsteknik Bachelor's Programme in Information and Communication Technology 180,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m
Läs merUtbildningsplan för Matematiska vetenskaper, masterprogram (N2MAT), 120 hp
Dnr G 2016/574 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan för Matematiska vetenskaper, masterprogram (N2MAT), 120 hp Mathematical Sciences, Master s Programme, 120 credits Avancerad nivå/ Second cycle
Läs merDatavetenskapligt program, 180 högskolepoäng
GÖTEBORGS UNIVERSITET UTBILDNINGSPLAN IT-fakultetsstyrelsen 2013-02-14 Datavetenskapligt program, 180 högskolepoäng (Computer Science, Bachelor s Programme, 180 credits) Grundnivå/First level 1. Fastställande
Läs merUtbildningsplan. Civilingenjörsutbildning i elektroteknik Degree Programme in Electrical Engineering 300,0 högskolepoäng.
Utbildningsplan Civilingenjörsutbildning i elektroteknik Degree Programme in Electrical Engineering 300,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen fr o m HT19. Utbildningens mål Civilingenjörsutbildningen
Läs merCivilingenjör i teknisk design, 300 hp
1 (7) Utbildningsplan för: Civilingenjör i teknisk design, 300 hp Master of Science in Engineering - Industrial Design Engineering, 300 credits Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer
Läs merUtbildningsplan Civilingenjör Rymdteknik för läsåret 2008/2009
Utbildningsplan Civilingenjör Rymdteknik för läsåret 2008/2009 MSc Programme in Space Engineering Utbildningsplanen är reviderad 2007-11-15 av Enhetschefen Utbildnings- och forskningsenheten. Denna utbildningsplan
Läs mer