LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 13/06

Transkript

1 LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL 13/06 Lunds Tekniska Högskola Sammanträdesdatum Utbildningsnämnd Närvarande ledamöter: Kullberg, Rune Björkman Jonatan Bodenäs, Gustav Ek, Åsa Diehl, Stefan Hansson, Henric L Huillier, Anne Sternby, Jan Öwall, Viktor ordförande teknolog teknolog universitetslektor universitetslektor teknolog professor näringslivsrepresentant universitetslektor Övriga närvarande: Nilsson, Christer nämndsekreterare Mattisson, Nils teknolog Ugander, Johan teknolog Wöhrman, Christoffer teknolog från 91 Frånvarande ledamöter: Paulsson, Kerstin VD Runeson, Per professor 85 Val av justeringsperson Beslut: Johan Ugander utses att jämte ordföranden justera protokollet. 86 Meddelanden Kerstin Paulsson och Per Runesson har meddelat förhinder att delta i sammanträdet. 87 Föredragningslistan Beslut: Föredragningslistan godkänns. 88 Föregående protokoll Beslut: Protokollen 11/06 och 12/06 läggs till handlingarna. 89 Ordföranden informerar Kursutbudet 07/08. SLTH har beslutat om kurser som (med vissa undantag) skall ingå i kursutbudet för samtliga utbildningsprogram, Bilaga 89:A. (Kursen TNX040 Industriell marknadsföring och inköp är nerlagd och har av misstag kommit med på listan.) Wireless Communications. Rektor LU har beslutat att utbildningsprogrammet för masterexamen i Wireless Communications skall inrättas vid LTH från och med läsåret 07/08, Bilaga 89:B. (För konsekvenserna av beslutet, se Protokoll 11/06, 78.)

2 2 Nämndens remissvar. Nämnden har lämnat remissvar angående strategisk plan för LTH (Bilaga 89:C), syften för LTHs utbildningsprogram (Bilaga 89:D) samt kursplan för examensarbete (Bilaga 89:E). Yttranden till SLTH med anledning av skrivelser från PLI. Nämnden har avgett yttranden till SLTH angående harmonisering av den engelska benämningen på Industriell ekonomi (Bilaga 89:F) samt beredningsansvaret för kurser som ges av Nationalekonomi och Innovation (Bilaga 89:G). SLTH har beslutat att inte göra några förändringar i fråga om ansvarsfördelningen mellan utbildningsnämnderna i detta avseende, Bilaga 89:H. 90 Utvärdering av obligatoriet för Teknisk nanovetenskap En utvärdering av det obligatoriska blocket inom N-programmet har genomförts av Thomas Olsson och Ander Ahlberg, Genombrottet vid LTH. Teknologerna har inbjudits att delta i utvärderingen, Bilaga 90:A. I bilagan återfinns också ordförandens förslag till beslut. Thomas Olsson och Anders Ahlberg presenterar utvärderingen (Bilaga 90:B) och Knut Deppert, programledare N kommenterar resultatet. Diskussion. Beslut: Uppdras åt ordföranden att samråda med programledarna inom övriga program för eventuella framtida utvärderingar av utbildningarna. 91 Utbildningsbehovet inom numerik och beräkningsteknik vid LTH Utbildningsnämnden har uppdragit åt programledning F att kartlägga utbildningsbehovet inom numerik och beräkningsteknik vid LTH, se Protokoll 6/06 49 och Protokoll 8/ Daniel Sjöberg, biträdande programledare F, redovisar del A av uppdraget, Bilaga Hållbar utveckling, ekonomi, entreprenörskap Vid sammanträdet fattade utbildningsnämnden beslut om ett antal kurser som uppfyller minimikraven inom hållbar utveckling respektive ekonomi eller entreprenörskap, se Protokoll 11/ Vidare uppdrogs åt ordföranden att ge exempel på en kombination av obligatoriska kurser (för något program) som uppfyller minimikravet inom något av dessa områden och åt programledningarna att inkomma med förslag på andra kombinationer av kurser som uppfyller kraven enligt ovan. Ordföranden uppger att han haft en dialog med programledarna inom UN1 samt med personer inom LTHs ledningsgrupp och därvid avråtts från att medverka till att utbildningsnämnden fattar beslut på denna detaljnivå, Bilaga 92. Nämnden fattar inget ytterligare beslut om minimikrav inom hållbar utveckling respektive ekonomi eller entreprenörskap.

3 3 93 Tillgodoräknande av utlandsstudier Ragnar Bengtsson, programledaren F har inkommit med en skrivelse angående tillgodoräknande av utlandsstudier, Bilaga 93. Diskussion. Beslut: Uppdras åt ordföranden, Henric Hansson och sekreteraren att mot bakgrund av det individärende som Ragnar Bengtsson adresserar i en skrivelse till SLTH påkalla behovet av att LTHs ledning fastställer riktlinjer för värderingen av utbytesstudier för att härigenom skapa garantier för att alla utbildningsprogram vid LTH tillämpar samma principer. Beslutas att Tomas Karlsson skall tillgodoräknas 40 p för sina studier vid Imperial College i London. Kommentar till beslutet: Beslutet enligt den andra punkten ovan skall inte uppfattas så att utbildningsnämnden har tagit ställning i den principiella frågan om värderingen av utbytesstudier utan är uteslutande föranlett av de särskilda omständigheter som nämnden anser föreligga i det aktuella fallet. Beslutet var enhälligt. 94 Kinainriktningen för CDE Vid utbildningsnämndens förra sammanträde diskuterades nämndens roll inför etablerandet av en Kinainriktning inom CDE. Vice rektor Per Warfvinge, som är förhindrad att delta i sammanträdet, har förmedlat skriftlig information till nämnden, Bilaga 94. Ordföranden föreslår att utbildningsnämnden utser nämndledamöter att ingå i den referensgrupp som Per Warfvinge har för avsikt att tillsätta. Efter diskussion avstår nämnden från att nu utse ledamöter i en sådan referensgrupp. 95 Programmens läroplaner 07/08 Förslag till kursutbud 07/08 har inkommit från programmen C, D, E, F och N, Bilagorna 95:A E. Sekreteraren (föredragande) föreslår att utbildningsnämnden uppdrar åt ordföranden, en representant för studenterna och honom själv att fatta beslut om programmens läroplaner för läsåret 07/08. Beslut: Beslutas i enlighet med förslaget. Till representant för studenterna utses Nils Mattisson. 96 Specialiseringar i den nya utbildningsstrukturen Ordföranden har gjort en sammanställning av nuvarande fördjupningskrav inom LTHs civilingenjörsutbildningar, Bilagorna 96:A, B. I Bilaga 96:A finns ett förslag till beslut. Ordföranden presenterar ett dokument om Chalmers utbildningsstruktur (Bilaga 96:C) och ett utkast till specialiseringar inom UN1 (Bilaga 96:D).

4 4 Under diskussionen som följer meddelar ordföranden att han kommer att delta i ett rektorsmöte den 18 december då ytterligare direktiv angående specialiseringarna förväntas fastställas (utöver de som finns i SLTHs beslut om planeringsförutsättningarna för de nya examenskraven). Beslut: Uppdras åt ordföranden att vid rektorsmötet framföra nämndens uppfattning att valet av specialisering skall synas i examensbeviset att ge direktiv till programledningar och institutioner inom UN1s ämnesområde för det fortsatta arbetet med att ta fram förslag till specialiseringar 97 Ändring av fastställt kursutbud Programledningen för Industriell ekonomi har inkommit med en skrivelse om en ändring i fastställt kursutbud för VT 2007 avseende kursen TEK115 Mikroekonomi för tekniker, Bilaga 97. Institutionen för Nationalekonomi är införstådd med innehållet i skrivelsen. Beslut: Utbildningsnämnden tillstyrker ansökan. 98 Vårens sammanträdestider Beslut: 1 mars mars maj Övrigt Ordföranden avtackar Jonatan Björkman, Gustav Bodenäs, Henric Hansson, Nils Mattisson och Christer Nilsson som i och med årsskiftet lämnar arbetet i utbildningsnämnden. Vid protokollet Justeras Christer Nilsson Rune Kullberg Johan Ugander

5 Bilaga 89:A

6 Bilaga 89:B

7

8 Bilaga 89:C

9 Bilaga 89:D

10

11

12 Bilaga 89:E

13 Bilaga 89:F

14 BEGÄRAN PLI2006:7 Till: Utbildningsnämnd 1 Civilingenjörsutbildningen Industriell Ekonomi Programledningen Begäran om harmonisering av den engelska översättningen av utbildningsbenämningen för civilingenjörsutbildningen i Industriell ekonomi Civilingenjörsutbildningen i Industriell ekonomi vid Lunds Tekniska Högskola inrättades Den engelska översättningen av programmets benämning har sedan starten varit "Industrial Management and Engineering". I nationella och internationella sammanhang används nästan uteslutande benämningen "Industrial Engineering and Management" och förkortningen "IEM". Programledningen anser att en internationell harmonisering av programmets engelska benämning är av stor betydelse för såväl Lunds universitet, Lunds Tekniska Högskola, dess institutioner, avdelningar, lärare som studenter. Programledningen för Industriell ekonomi anmodar härmed Utbildningsnämnd 1 att ansöka hos Styrelsen för Lunds Tekniska Högskola (SLTH) om en harmonisering av den engelska utbildningsbenämningen genom att: ändra den engelska benämningen av civilingenjörsutbildningen i Industriell ekonomi till: INDUSTRIAL ENGINEERING AND MANAGEMENT, tillåta den internationellt vedertagna förkortningen IEM. Nina Reistad Jan Eric Larsson Bert Sjögren Programledare Biträdande programledare Programplanerare Dalia Benyamin Johan Marklund Henric Hansson Studievägledare Lärarrepresentant Studierådet I Viggo Wedborn Studierådet I Theodor Bäckström Studierådet I Postadress Box 118 Besöksadress Sölvegatan 14 Telefon dir , växel Telefax E-post nina.reistad@fysik.lth.se Internet

15 Bilaga 89:G

16 FÖRFRÅGAN PLI PLI Till Utbildningsnämnd 1 Civilingenjörsutbildningen Industriell Ekonomi Programledningen Nina Reistad, programledare Bert Sjögren, programplanerare FÖRFRÅGAN OM NÄMNDTILLHÖRIGHET De kurser, som ges av Nationalekonomiska institutionen och avdelningen för Innovation, och som till största delen läses av studenter från I-programmet, ligger f.n. inom UN3:s beslutsområde. Programledningen för I anser att detta har visat sig opraktiskt. Under våren har I fått förtroendet att förhandla med både Nationalekonomi och Innovation i kursfrågor, vilket har känts helt naturligt. De bilaterala samtal, med även någon person från UN3 inblandad, som befarades har alltså inte behövt äga rum. Detta har känts mycket bra och helt naturligt. Det bör även påpekas att dylika samtal, gärna med en och samma eller högst två personer från I-programmet, känns helt nödvändiga i koordinationsavseende. Nationalekonomiska institutionen följer ju inte samma rutiner som LTH i många fall. Med anledning av detta önskar därför programledningen för I att UN1 till LTH:s ledning framför att I-programmet även formellt skall erhålla beslutsansvaret för ovanstående kurser, dvs att kursansvaret för kurser givna av Nationalekonomiska institutionen och avdelningen för Innovation övergår till UN1. I tjänsten Nina Reistad Programledare Bert Sjögren Programplanerare Postadress Box 118 Besöksadress E-huset, Ole Römers väg 3 Telefon dir , växel Telefax E-post bert.sjogren@kansl.lth.se Internet

17 Bilaga 89:H

18 Bilaga 90:A Rune Kullberg Utvärdering av obligatoriska blocken inom de olika programmen En utvärdering av obligatoriska blocket inom N-programmet har genomförts. Thomas Olsson och Anders Ahlberg har genomförts utvärderingen. Nedan finns kopia av inbjudan till teknologerna att delta i utvärderingen. Thomas Olsson och Anders Ahlberg kommer att redogöra för resultaten av utvärderingen under nämndmötet. Programledaren Knut Deppert kommer att redogöra för åtgärder med anledning av utvärderingen. Förslag till beslut: Senast våren 2008 ska det inom övriga program inom UN1 genomföras en utvärdering av det obligatoriska blocket. Inbjudan: Utvärdering av N:s obligatoriska kursblock Denna inbjudan vänder sig till alla som lp vt var registrerade på kursen Projekt nanoingenjör. Bakgrund År 2003 startades en ny civilingenjörsutbildning i Teknisk nanovetenskap vid LTH. Utbildningsnämnden är angelägen om att utvärdera utbildningen. Liknande utvärdering har tidigare gjorts av Teknisk fysik (stora förändringar gjordes i utbildningsplanen för nybörjare fr o m 2002) och Teknisk matematik (ny utbildning som startades 2002). I ett första steg av utvärderingen inbjuds samtliga teknologer som lp vt var registrerade på kursen Projekt nanoingenjör. Uppdraget att göra utvärderingen har givits till resurspersoner inom LTH-projektet Genombrottet. Fokusgrupper Utvärderingen kommer att genomföras med fokuserade gruppintervjuer (fokusgrupper). Fokusgrupper är en vanlig kvalitativ undersökningsmetod som bygger på gruppdynamiken bland deltagarna. En fokusgrupp består av ca 10 deltagare och en moderator Varför behövs Din medverkan? Som student utgör Du och Dina intryck och erfarenheter av utbildningen en viktig resurs i kvalitetsarbetet. Dina åsikter tillsammans med de från LTHs personal är grunden för kvalitetsarbetet inom N-programmet. I regeringens proposition 1999/2000:28 kan vi läsa En bra utbildning skall resultera i att studenterna lärt sig kritiskt granska sitt eget lärande och sin arbetsmiljö och i första kapitlet i högskolelagen 4a Studenterna skall ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolan skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. Tider Du erbjuds att deltaga vid ett av nedanstående tillfällen. Vi bjuder på pastasallad och dricka. Onsdagen den 4/10 kl Torsdagen den 5/10 kl Fredagen den 6/10 kl För att få så stort deltagande som möjligt samt för att få ungefär lika stora grupper ber vi Dig svara på en separat anmälningslista vid vilka av de tre angivna tiderna du kan deltaga. Vi måste ha Ditt svar senast fredagen den 29 september. Studierådet ansvarar för att sprida informationen om att utvärderingen äger rum samt att administrera anmälningarna. Uppgifter om tid, lokal och gruppindelning meddelas den 2 oktober via studierådets anslagstavla. Vi hoppas att Du kommer att deltaga i utvärderingen! Rune Kullberg Knut Deppert Andreas Ahrens Ordförande i UN1 Programledare N Studierådet N

19 Bilaga 90:B Obligatoriet på Teknisk Nanovetenskap utvärdering med fokusgrupper Thomas Olsson Anders Ahlberg Lunds Tekniska Högskola Genombrottet 2006

20 Sammanfattande intryck Bredd och mångfald Röd tråd Intressant och varierande

21 Positivt Bredd (kompetens inom många områden; insyn i flera ämnen) Forskningsnära Röd tråd Många valmöjligheter Bra lärarkontakt - Skräddarsytt program inte LTH-standardiserat. - Kul att se skillnader mellan hur fysiker, biologer och kemister tänker och arbetar.

22 Negativt Tillräcklig spetskompetens? Finns jobb? Nytt program (barnsjukdomar) - Har vi tillräcklig spets i basämnen, t ex matematik? - Hinner vi få tillräcklig spetskompetens på slutet? - Vet företagen att vi är breda och inte smala? - De kanske hellre anställer rena biologer/ fysiker som de känner till?

23 Mål Tvärdisciplinärt Forskningsinriktat Bred bas med specialisering mot slutet - Vi ska vara truly interdisciplinary och det lyckas utbildningen med, vi klarar att hantera en bredd som specialisterna i ämnena inte behärskar. - Att vi ska kunna kommunicera med experter. - Dom [lärarna] sa att det fattas sådana ingenjörer [i yrkeslivet].

24 Mål generella färdigheter Olika kommunikationsformer Brygga mellan forskning och utveckling - för lite feedback ibland. - Det kunde vara striktare [normer] vid labrapportskrivning. - Prova på inom en forskargrupp. - Man läser mycket på engelska men talar för litet. - Vi har lärt oss hur man bildar företag och söker patent.

25 Undervisning och examination - Undervisningen har under utbildningen gradvis övergått från styrd till diskuterande, bra dock med ett visst språng efter första året. - Matematikundervisningen har inte alls samma pedagogiska inställning, de skulle behöva anstränga sig mer, har kört i samma spår länge När fysiker pratar matematik är det bättre. - Labbar är ofta demonstrationer då är labrapporter tröttsamma.

26 - Tentamen är ofta skriftlig men variation finns traditionella kurser har salstenta nya kurser har mera vågade varianter där man får visa att man tillgodogjort sig kunskapen. - Att klara sig och att lära sig kräver ofta olika [strategier]. - Det finns tentor man kan plugga till, med extentor, matte t ex. - I biologi är detaljfrågor vanliga. Principkunskaper från andra kurser kan inte användas där [som man kan i många andra kurser]. - Examinationen är varierad, bra. - Jag jobbar mer om tenta används, godkänd/ underkänd gör mig lat.

27 Helheten utgör delarna en helhet? - Bra planerat. - Bra ihakning kurserna emellan. - Tillbakakoppling till tidigare kurser är positiv, upplevs i åk 3. - Nano intro s symposium var nog bra men vi förstod det inte då - Parallelläsningen fungerar oftast väl, det finns en kommunikation mellan kurserna/lärarna två kurser parallellt är skönt. - Biologi elva föreläsare på en kurs, kommunikationen dem emellan blir lidande.

28 Arbetsbelastningen Ojämn belastningskurva Parallelläsning - Belastningskurvan var ojämn vilket den kan vara, det finns återhämtningsperioder och då går det hård belastning är i sig inte negativt. - Fyra parallella kurser förekommer i praktiken två är OK man släpper någon tenta. funkar om kurserna är relaterade sinsemellan, tungt annars.

29 - Cellens biologi var tungt, ett nytt sätt att plugga, läsa boken och kunna boken i detalj (alla enzymer, alla namn). - Kombinationen mat stat (som vi inte använder och som ger avhopp ), biologi och termodynamik var tung, troligen var lärarna på mat stat och biologi omedvetna om belastningen på den parallella kursen. - Projekt nano och systemteknik var slappt.

30 Förhoppningar och förväntningar Arbetsmarknaden Tillräcklig kunskap Spetskompetens Det finns en oro och själva oron kan vara ett problem i sig!

31 Råd till ansvariga Laborationer mm. - Labbar är oftast kokbokslab, andelen öppna labbar kunde ökas. - Lab X i cellbiologi var en demonstration, det bör vara labrapport etc. - Inför en rapportskrivningskurs i ettan som sedan tillämpas. - Mera engelska och mera feedback [på inlämnade alster] vore bra.

32 Litteraturen - Böcker underskattas, alltför många egna häften med småfel i. - Litteraturen är bra men används ej, kompendier ger mycket (det går fort att läsa; billiga) men är lite feltryckta. Bok som är bredare och pratigare hade gett mer (delade meningar om detta). Kurser mm. - Mat stat har vi inte sett någon användning för, borde ju kunna användas i kurserna beror på att vi inte kan det efter kursen.

33 Kurser mm (forts.) - Projekt nano inte värt 5 poäng. - Elektroniken i 3:an kunde varit i 2:an, man hann inte smälta inför de fria kursvalen. Övrigt - Obligatoriet borde ge bättre info (studievägledning) inför specialiseringen. - Det ska vara svårt, ett kvitto på att man klarar det.

34 Övrigt (forts.) - Strul med att gå med i forskningsgrupperna (sekretess/patent). - Delade åsikter om engelska som föreläsningsspråk. - Problem med labhandledare (doktorander) som talar dålig engelska.

35 Beräkningsteknik Bilaga 91 Ett utredningsuppdrag för UN1 Daniel Sjöberg, biträdande programledare F Achim Schroll, lärarrepresentant F

36 Uppdrag Del A: Vilka inslag finns i dagens obligatorium? Vilken kompetens är eftersträvansvärd? Del B: Hur bör grundkurser i numerisk analys utformas? (ej färdigt)

37 Resultat del A Inventering av inslag hos kursansvariga för obligatoriet (färdig) Fokusgruppundersökning av studenternas åsikter och upplevelser (färdig) Diskussion om eftersträvansvärd kompetens (genomförs på måndag)

38 Lärarundersökning Matlab för datapassning, plottning, och viss simulering (fysikkurser, matstat, reglerteknik, åk1 2), java i programmeringsteknik, adams i mekanik Datorlaborationer i grundläggande matematikkurser, demonstrerar teori (matlab, maple, femlab, åk 1 2) Skriva eget FEM program i Modellering och simulering inom fältteori (åk3) Numerisk analys, konstruktion och analys av beräkningsalgoritmer, veckovisa frivilliga datorövningar med matlab (åk 3)

39 Reflektioner kring lärarundersökning Vissa kurser (typ hållf, elektronik, mätteknik och i viss mån atom och kärnfysik) skulle tappa fokus om beräkningsteknik läggs in Matstat och regler ser möjligheter till mer datoranvändning: W studenterna har egen bärbar dator I åk3 verkar studenterna vara relativt hemtama med matlab (en del har givetvis problem)

40 Studentundersökning Tydligt bästa inslaget: FEM. Positivt med självständigt arbete i större projekt. Numerisk analys handlar om att räkna, inte att räkna. Kunde komma tidigare i utbildningen. Kompetensen mycket individuell. Intresse för vad som används i yrkeslivet (exempelvis efterfrågas excel).

41 Lärare kontra studenter Studenterna kunde (tillsammans) minnas det mesta som lärarna listat Studenterna upplever en progression Färdigskrivna program ger inte mycket, eget arbete i större projekt uppskattas Studenterna accepterar matlab som gemensamt verktyg, men efterlyser yrkeslivsanknytning

42 Erfarenheter för andra program Många små inslag i åk1 2 gör studenterna redo för större inslag i åk3 Finns ingen poäng i att ha beräkningsteknik i alla kurser Eget arbete förutsätter utrymme Ständig tillgång till datorer (bärbara eller undervisning i datorsal) ger nya möjligheter

43 Slutsatser Kompetensen att hantera datorn som verktyg (matlab) har en rimlig progression FEM projektet är framgångsrikt och bör vårdas Yrkeslivets krav och verktyg efterfrågas av studenterna Studenterna har fått viss insikt om möjligheter för beräkningsteknik, men finns insikt om begränsningar? Återstår att se om obligatoriet siktar mot rätt kompetens (diskuteras på måndag)

44 Bilaga 92 Minimikrav inom hållbar utveckling respektive ekonomi eller entreprenörskap Rune Kullberg Vid sammanträdet fattade UN1 beslut om ett antal kurser som uppfyller minimikraven inom hållbar utveckling respektive ekonomi eller entreprenörskap för har de som redan är antagna och som efter 1 juli 2007 önskar begära ut en examen om 200 p. Efter sammanträdet har jag haft dialog med programledarna inom UN1 om det inom programmen finns kurser som har tydligt utmärkta och separat examinerade delar av hållbar utveckling respektive ekonomi eller entreprenörskap inom det nuvarande obligatoriet. Jag belyser detta med ett exempel: Inom F-programmets obligatorium finns kursen EEM035 Ingenjörsutsikter och insikter, 5 p, som ges under vt 1 plus vt 2. Denna kurs innehåller inslag av såväl hållbar utveckling som entreprenörskap. F-programmets biträdande programledare har haft dialog med kursansvarig om kursens innehåll och examination inom hållbar utveckling respektive entreprenörskap. Inget av områdena kan bedömas nå upp till den lagda ribban på 4 p. En möjlighet vore att ändra i kursen så att ribban inom något av områdena nås. Det är dock inte försvarbart att med så kort varsel kräva att kursens innehåll ska ändras. En annan möjlighet är att lista ett antal kurser på minst tre poäng som tillsammans med kursen EEM035 uppfyller minimikraven. En tredje möjlighet att tillgodose olika önskemål skulle kunna vara att ändra kursens status från obligatorisk kurs till alternativobligatorisk kurs och då som alternativ till kursen EEM035 ange att en av kurserna FMI100 Teknisk miljövetenskap 5 p, FMI070 Internationell miljövård, Tematisk kurs 5 p, KII010 Industriellt miljöarbete 5 p, FMI040 Energisystemanalys; Förnybara energikällor 5 p, FMI050 Energisystemanalys; Energi, miljö och naturresurser 5 p plus en av kurserna MIO012 Industriell ekonomi 4 p, TNX170 Entreprenörskap och affärsutveckling 5 p, INN001 Introduktion till Innovation management 5 p, ETI280 Immaterialrätt 4 p måste ingå i examen för 180 p. Jag har testat ovanstående på personer inom LTH:s ledningsgrupp och då på det bestämdaste avråtts från att nämnden fattar beslut på denna detaljnivå för att tillgodose kravet från dem som önskar ta ut 200 p:s examen. Istället bör ställningstaganden liknande det som ges i exemplet ovan avgöras som individärendebeslut av berörd programledning. Därför föreslår jag att nämnden inte under sammanträdet 7 december fattar något ytterligare beslut om minimikrav inom hållbar utveckling respektive ekonomi eller entreprenörskap.

45 Bilaga Till UN1 Tillgodoräknande av utlandsstudier ett principiellt individärende Tomas Karlsson studerade under läsåret vid Imperial Collage i London. Han läste då kurser motsvarande 45 ECTS-poäng (30 LTH-poäng). Under de senaste åren har några studenter från D-programmet studerat vid Imperial Collage i London. De läste färre poäng än Tomas, men fick vid återkomsten till Lund tillgodoräkna sig 40 LTH-poäng. Jag vill nu att utbildningsnämnden tar ställning till hur många poäng Tomas skall få tillgodoräknade sig. För att förstå det principiellt viktiga i ärendet krävs en kort bakgrund. I engelskspråkiga länder används ett par olika begrepp för att ange en students aktivitetsgrad. Det första beskrivs med termer som a full academic year eller a complete academic year. Därmed avses den mängd kurser en student måste läsa under ett läsår för att bli färdig med sina studier på avsedd tid. Översatt till LTHförhållanden motsvarar det 40 LTH-poäng per läsår, vilket är vad som krävs för att ta en civilingenjörsexamen på fyra och ett halvt år. Det andra begreppet är full time studies eller full time student vilket betyder att en student anses vara heltidsstuderande. Gränsen för heltidsstudier är olika vid olika universitet, men ligger typiskt på mellan 60% och 80% av a full academic year. En student som har stipendier förutsätts normalt bedriva heltidsstudier och detta kan också vara ett krav för utländska studenter, som måste få sitt visum förlängt för att kunna fortsätta sina studier. Man skulle kunna jämföra gränsen för heltidsstudier med vad CSN kräver för att bevilja fortsatta studiemedel. Vid europeiska universitet håller nu ECTS-poäng på att införas i rask takt. Så har också skett vid Imperial College i London. Det är därmed klargjort att för att få 60 ECTS-poäng (motsvarande 40 LTH) krävs a full academic year. Det har vid flera utbildningsprogram på LTH närmast varit praxis att en student som nått upp till gränsen för heltidsstudier vid det utländska utbytesuniversitetet automatiskt fått tillgodoräkna sig 40 LTH-poäng. I många fall har hemvändande studenter för säkerhets skull haft med sig intyg från värduniversitetet om att de bedrivit heltidsstudier. I de fall jag känner till har ett sådant intyg alltid resulterat i 40 LTH-poäng. För Tomas Karlssons del gäller att han med hänsyn till tidigare praxis tveklöst borde få 40 LTH-poäng för sina utlandsstudier. Å andra sidan skulle ett sådant beslut fullständigt underminera ECTS-systemet med konsekvenser för framtiden som inte går att överblicka. Till exempel skulle en student i sitt examensbevis kunna ha 60 ECTS-poäng redovisade för utlandsstudier, samtidigt som betyget från det utländska universitetet endast redovisar kurser motsvarande 45 ECTS-poäng. Jag anmodar utbildningsnämnden att ta ställning till följande frågor: Skall tillgodoräknande av utlandsstudier baseras på värduniversitetets poängsättning i de fall värduniversitetet anger ECTS-poäng för sina kurser? Om avvikelser skall tillåtas, hur bör de då motiveras och hur stora kan de tillåtas vara?

46 Skall tillgodoräknande av utlandsstudier, i de fall då värduniversitetet inte anger ECTS-poäng på sina kurser, baseras på vad som gäller för a full academic year eller för full time studies? När Tomas Karlsson upprättade sin studieplan fanns inga ECTS-poäng tillgängliga för kurser vid Imperial College och det var svårt att avgöra vad som krävdes för a full academic year. Tomas lämnade in en studieplan, som tog upp 14 kurser plus 4 reservkurser. Jag gjorde bedömningen att detta var för många kurser och meddelade Tomas via mail den 26 augusti 2005 att jag med en generös bedömning kunde ge 40 LTH-poäng för 10 kurser. Den 10 november 2005 fick jag mail från Tomas, där han redogjorde för de 5 kurser han valt att läsa under höstterminen. Därefter hörde inte Tomas av sig. Under våren 2006 blev ECTS-poäng för kurser vid Imperial College tillgängliga. Det visade sig då att de i Tomas fall aktuella kurserna värderades till 5 ECTS-poäng och att således 12 kurser behövs för att nå upp till 60 ECTS-poäng eller 40 LTHpoäng. Mitt krav på 10 kurser får därför betecknas som mycket generöst och jag är inte beredd att sänka det. Tomas har läst 9 kurser och för detta kan jag inte ge honom mer än 36 LTH-poäng. Tomas menar att han bör ha 40 LTH-poäng och åberopar tidigare praxis. Enligt ECTS-systemet har Tomas läst kurser motsvarande 30 LTH-poäng. Jag lämnar härmed över till utbildningsnämnden att besluta hur många poäng Tomas Karlsson skall få tillgodoräkna sig för sina studier vid Imperial College. Nämnden bör speciellt beakta beslutets prejudicerande verkan. Ragnar Bengtsson Programledare, Teknisk fysik Bilaga: Skrivelse från Tomas Karlsson i ärendet.

47 Bilaga -----Original Message----- From: Tomas Karlsson Sent: Friday, October 27, :04 AM To: Maria Sörensson Cc: Subject: Hej Här kommer det jag skrev kring mina funderingar om vad som har hänt. Av någon outgrundlig anledning kan jag inte spara på mitt konto så jag skickar med texten som den är här. Studier vid Imperial College okt 2005 till juni 2006 Mitt kursval inför studierna diskuterades och stämdes av med ansvariga på LTH där ett brett urval av kurser godkändes så att jag skulle kunna välja bland dem när jag väl kom till Imperial College. Detta gjordes på grund av att Imperial inte kunde garantera att att samtliga kurser var tillgängliga när jag kom dit. Förutsättningen som duskuterades var dock att jag skulle välja kurser som motsvarade ett år, dvs. mitt fjärde år vid LTH. För att verkligen försäkra mig om vad som skulle krävas för ett fullt år kontaktade jag direkt vid ankomsten till Imperial College "the student coordinator" och fick då beskedet att 6-8 kurser per läsår är det normala. För att vara på säkra sidan valde jag då ut 9 kurser som jag också fullföljt och fått samtliga godkända. För att ytterligare försäkra mig om kraven som ställdes på mig så undersökte jag och fann att inga andra studerande jag träffade på Imperial College läste mer än 9 kurser per läsår, vilket kanske tyder på att det är det maximala man klarar av. Tidgare STARS-rapporter där man läst 6-8 kurser indikerar inte att någon missat sitt CSN-stöd, dvs. det tyder på att man fått nödvändiga poäng på enbart 6-8 kurser. Anledningen till att jag valde 9 kurser var ju givetvis i tron att 8 kurser var det som krävdes för att kunna tillgodogöra mig ett fullt år på LTH och eftersom tentamenstrukturen såg ut som den gjorde (9 tentor på 12 dagar) så valde jag en extra kurs för att åtminstone ha lite svängrum utifall att jag skulle missa en tenta. Här skall nämnas att under min tid i London så hade jag inställningen att eftersom tempot och svårighetsgraden var så pass mycket högre än vad den var på LTH hade jag som inställning att om jag klarade 6 kurser ansåg jag det vara godkänt (CSN-berättigad), 8 kurser var väl godkänt (fullt LTH-år) och 9 kurser mycket väl godkänt. Förstå min förvåning och chock när jag insåg att det jag 1

48 trodde var ett riktigt bra resultat, 9 godkända kurser och enligt mig 45 poäng, egentligen bara precis var tillräckligt för att få studiemedel av CSN, dvs. 30 poäng. Jag har förstått nu i efterhand att dessa tidigare LTH-studenter som studerat vid Imperial College har läst mindre än vad jag har men har fått mer poäng än vad jag kommer få (de flesta har läst 8 kurser och fått 40 poäng). Om jag hade missat en enda kurs (av de 9) hade jag inte varit kvalificerad för CSN-stöd påföljande år, vilket i princip skulle inneburit avslut på min civilingenjörsutbildning då omtentor inte existerar på Imperial College. Om jag skulle följt rekommendationen ovan på t.ex. 6 kurser som angavs som normalfall så hade detta värderats av LTH som ett halvt år. Är detta möjligt? Jag har inte informerats av någon att jag skulle ha behövt läsa dubbelt så mycket som normalfallet (12godkända kurser) för att få normala 40 LTH-poäng för ett läsår. Schemamässigt, tentamenmässigt och förmodligen rent arbetsmässigt hade detta varit en omöjlighet. Vid jämförelse med hemuniversitet och Imperial College är det, enligt min och många andra utländska studenters mening, betydligt mer krävande att studera vid Imperial College bland annat på grund av den högt uppdrivna studietakten och det betydligt tuffare tentamenssytemet. När det handlar om internationell ranking läste jag att när det gäller teknologi är Imperial College rankat som nr 2 i Europa och nr 8 i världen. Hur relevant och även exakt en sådan ranking är, därom tvistar de lärde, men det säger ändå något om skolan och dess studenter. Jag har satsat ett år i London på studier betydligt hårdare än i Lund och jag har även satsat mer ekonomiskt. Att detta ska avspegla sig negativt i mitt betyg känns väldigt märkligt. Om man ska följa ECTS-konverteringen (vilket Imperial College inte gör) värderas varje kurs som jag läst på Imperial College som 3.33 poäng. Detta skulle alltså innebär att den absoluta majoriteten av alla LTH s kurser har ett större och rikare innehåll än kurserna på Imperial College. Jag är nog ombedd att inte hålla med om detta. Jag ser givetvis min egen del i att det blivit som det blivit. Jag har kanske inte gjort tillräckligt för att få all information jag hade behövt för att agera på rätt sätt under min vistelse i London. Det verkar helt klart som att fel har begåtts mer eller mindre överallt i den här processen, från början till slut. Bristande kommunikation mellan mig och de ansvariga för mina utlandsstudier både på LTH och Imperial College samt misstag gjorda i samband med tidigare utbytesstudenter på andra institutioner på LTH har lett fram till den här situationen. Man kan lätt tycka att detta problem egentligen inte är ett problem. Jag har blivit erbjuden 36 poäng och fattas således 4 poäng för att få mitt fulla LTH-år. I viss mån håller jag med om det, men märk väl att när jag kom hem så gjorde jag det i tron att jag hade tagit 45 poäng och med tidigare bedömningar på LTH är det precis vad jag gjorde. Personligen vill jag inte att det här ska utvecklas till en skuldfråga. Jag förstår att jag har hamnnat mellan två typer av tillgodoräknande av poäng, jag förstår att misstag begåtts både här och där av både mig och andra och jag har även accepterat att så är fallet. Jag har absolut inga intentioner att leta rätt på någon skyldig som ska ställas till svars för varför det blivit som det blivit. Situationen är som den är. Jag tycker dock inte att jag borde ta smällen. Tomas Karlsson Kämnärsvägen 4 lgh Lund tel:

49 PM Bilaga 94 Diarienummer 1 Ledamöterna i UN1 inför 7/ Vice rektor för grundutbildningen Per Warfvinge Kinainriktningen på Datateknik, Elektroteknik och Informations- och kommunikationsteknik - lägesrapport LTH har nu börjar marknadsföra Kinainriktningen. Det har skett såväl i LTH:s utbildningskatalog, i en separat folder, i pressmeddelande, på LTH:s hemsida som i LTH-nytt. Från LTH:s lednings sida hoppas vi utbildningen skall bli attraktiv. Jag har personligen drivit planeringsarbetet. Det har skett i dialog med Rune Kullberg, programledningarna CDE, chefen för internationella enheten samt, inte minst, rektor. PÅ LTH:s hemsida finns en uppsättning FAQ. Dessa bifogas och utvecklar mycket kring utbildningen, såsom planeringsläget är för närvarande. Planeringen av Kinainriktningen är komplex. Huvudskälen är att inriktningen a) förutsätter aktiv avtalsbunden samverkan med minst ett utländskt universitet som vi inte har samverkat med tidigare, b) fordrar koordination mellan tre utbildningsprogram, c) lanseras mitt i ett i övrigt väldigt omfattande reformarbete och d) innefattar åtaganden från näringslivet. Det universitet där Kinainriktningen kommer genomföras blir sannolikt Zheijang University i Hangzhou, 2 timmars resa söder om Shanghai. Zheijang har allt; utmärkta institutioner, en framsynt ledning, bra infrastruktur och en fantastisk stadsmiljö. Men ännu är inte avtalen i hamn. Därför är det inte meningsfullt att nu fatta formella beslut om genomförandet. Det innebär samtidigt att marknadsföringen av Kinainriktningen innebär en (kalkylerad) risk. Jag ber att ledamöterna i UN1 ligger lågt med ovanstående undershandsinformation tills avtalen är tecknade. Till syvende och sidts är det Utbildningsnämnd 1 som beslutar om kurskraven för CDEexamina. Min ambition är att avtalet med vårt partneruniversitet skall vara i hamn så att det passar med UN1:s beslut om utbildningsplaner i mars Då kommer programledarna för CDE, som en del av beredningsarbetet, att presentera förslag till utbildningsplaner som inbegriper Kinainrktningen. I det sammanhanget kommer också teknikaliteter kring valfrihet, alternativobligorier etc ha funnit sin lösning. Jag tror att tiden är mogen att formalisera en referensgrupp för Kinainriktningen. Förutom chefen för internationella enheten och undertecknad bör gruppen inkludera PL för CDE samt de lärare och studenter som UN1 finner lämpliga. Dessutom bör representanter för de institutioner som skall ge kurser i Kina vara representerade. Om UN1 anser att en referensgrupp bör inrättas tar jag tacksamt emot alla förslag i saken. I förlängningen, då studenter antagits till Kinainriktningen, kan man tänka sig att referensgruppen knyts till UN1, men den frågan äger givetvis nämnden. Per Warfvinge

50 Bilaga 95:A HT 2007/VT Förslag till kursutbud Infocom C 1 (Obligatoriska kurser) Kurs Poäng Inriktning HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentar Förslag PLC EDA070 Datorer och datoranvändning 3 X Nedläggs ETS130 Kommunikationssystem 7,5 X Aktiv EDA016 Programmeringsteknik 7,5 X X Aktiv??1690 Endimensionell analys 15 X X X Ersätter FMA410 Aktiv FMA410 Endimensionell analys 12 Tentamen??1685 Människans samspel med tekniska system 7 X X Ersätter MAM095 Aktiv MAM095 Människans samspel med tekniska system 6 Läggs ned Nedlägges??1579 Programmeringsteknik - fördjupningskurs 7,5 X Ersätter EDA027 Aktiv EDA027 Algoritmer och datastrukturer 7,5 X X Läggs ned Tentamen EIT100 Informationsöverföring 7,5 X Aktiv??1617 Ingenjörsprocessen för programvaruutveckling - metodik 5 X Ersätter ETS141 Aktiv??1618 Ingenjörsprocessen för programvaruutveckling - samhällsaspekter 3 X Ersätter ETS141 Aktiv ETS141 Ingenjörsprocessen för programvaruutveckling 9 Tentamen C 2 (Obligatoriska kurser) Kurs Poäng Inriktning HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentar Förslag PLC EDA061 Objektorienterad modellering och design 4,5 X Aktiv ETS150 Datakommunikation 9 X X Aktiv FMA420 Linjär algebra 6 X Aktiv FMA025 Flervariabelanalys, inriktning bildbehandling 7,5 X Aktiv FAF210 Fysik optisk kommunikation 6 X X Aktiv EDA095 Nätverksprogrammering 7,5 X Aktiv ETI265 Signalbehandling i multimedia 7,5 X Aktiv FMS012 Matematisk statistik, allmän kurs 9 X Aktiv TEK210 Kognition 4,5 X Aktiv 61,5 C 2 Valfria kurser) Kurs Poäng Inriktning HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentar Förslag PLC TNX160 Teknikhistoria 4,5 X X Flyttas till åk 4!!! Aktiv C 3 (Obligatoriska kurser) Kurs Poäng Inriktning HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentar Förslag PLC EIT060 Datasäkerhet 7,5 X X Aktiv EIT070 Datorteknik 6 X Aktiv ETS075 Kösystem 4,5 X Aktiv ETT051 Digital kommunikation 7,5 X Aktiv FRT010 Reglerteknik 7,5 X Ny för C, Ersätter FRT065 Aktiv FRT065 Reglerteknik 7,5 X Nedläggs MAM061 Människa - datorinteraktion 7,5 X Aktiv

51 C 3 (Valfria kurser) Kurs Poäng Inriktning HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentar Förslag PLC EDA040 Realtidsprogrammering 6 Komsyst X X Förläggs i åk 4 i st f 3!!! Aktiv Kursen ges två gånger per år. Förläggs i åk 4 i st f EDA150 C-programmering 3 X X 3!!! Aktiv EDA216 Databasteknik 7,5 Breddkurs X Aktiv EDA180 Kompilatorteknik 7,5 X X Ny kurs för C? Aktiv EDA221 Datorgrafik 7,5 Breddkurs X Aktiv EDA260 Programvaruutveckling i grupp projekt 6 Mänteksyst X X Aktiv EIT050 Digitala bilder kompression 9 Infoöverf X Aktiv EIT080 Informationsteori 7,5 Infoöverf, Säkerhet X Aktiv EIT140 OFDM för bredbandskommunikation 7,5 Infoöverf X Aktiv ETI130 Digital IC-konstruktion 6 X Ny kurs för C? Aktiv ETI270 Digital signalbehandling i audio/video 6 Infoöverf X Aktiv ETS110 Internetprotokoll 7,5 Komsyst X Aktiv ETS190 Avancerad telekommunikation 9 Komsyst, Säkerhet X X Aktiv FAF112 Laserteknik 6 X Förläggs i åk 4 i st f 3!!! Aktiv FMA030 Linjär analys 9 Breddkurs X X Aktiv FMA091 Diskret matematik 6 Breddkurs X Aktiv FMI100 Teknisk miljövetenskap 7,5 X X Flyttats från VT till HT. Förläggs i åk 4 i st f 3!!! Aktiv FMS045 Stationära stokastiska processer 6 Breddkurs X Aktiv FMS047 Stationära stokastiska processer, projektdel 3 X Aktiv FMS180 Markovprocesser 6 Breddkurs X Aktiv??1600 Flervariabel reglering 7,5 X Aktiv FRT020 Digital reglering X Nedläggs MAM120 Användbarhetsutvärdering 7,5 Mänteksyst X Aktiv TEK280 Teknikstödd kommunikation 7,5 Mänteksyst X Aktiv C 4 (Valfria kurser) Kurs Poäng Inriktning HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentar Förslag PLC EDA031 C++ - programmering 7,5 X X Aktiv EDA046 Spelmotorteknologi 7,5 Mänteksyst X Aktiv EDA050 Operativsystem 4,5 Säkerhet X Aktiv??1584 Operativsystem - projekt 3 Säkerhet X Aktiv EDA055 Operativsystem med projekt 7,5 X Tentamen EDA075 Mobilgrafik 7,5 Mänteksyst X Aktiv EDA101 Avancerade renderingsmetoder 7,5 X Aktiv EDA171 Språkbehandling och datalingvistik 7,5 X X Aktiv EDA240 Konfigurationshantering 6 X Aktiv EDA270 Coachning av programvaruteam 9 X X Aktiv EDI042 Kodningsteknik 7,5 Infoöverf X Aktiv EDI051 Kryptoteknik 7,5 Infoöverf, Säkerhet X Aktiv EDI075 Matematisk kryptologi 6 Säkerhet X Aktiv EEM031 Sensorteknik 7,5 Breddkurs X Aktiv EEM050 Mikrosensorer 6 X Aktiv EEM070 Datorbaserade mätsystem 6 Breddkurs X Aktiv EIT010 Digitala transmissionsmetoder 7,5 Infoöverf X Aktiv EIT015 Säkra system och applikationer 7,5 Komsyst, Säkerhet X Aktiv EIT020 Digitalteknik 9 Breddkurs X X Aktiv

52 EIT031 Webb-intelligens 7,5 X Aktiv EIT090 Datorarkitektur 9 X X Aktiv EIT150 Internet inuti 7,5 Komsyst X Aktiv ETI031 Radio 6 X Flyttad från VT2 och åk 3 Aktiv ETI051 Radiosystem 6 X Flyttad från VT1 Aktiv ETI085 Kanalmodellering för trådlös kommunikation 6 Infoöverf X Flyttad från VT2 Aktiv ETI121 Algoritmer i signalprocessorer projektkurs 6 X Aktiv ETI160 Medicinsk signalbehandling 6 X Aktiv ETI280 Immaterialrätt 6 X Aktiv ETS032 Programvaruutveckling för stora system 7,5 Breddkurs X Aktiv ETS061 Simulering 7,5 Komsyst X Aktiv Mänteksyst, ETS170 Kravhantering 7,5 Säkerhet X Aktiv ETS200 Programvarutestning 7,5 Komsyst X Aktiv ETT042 Adaptiv signalbehandling 6 Infoöverf X Aktiv ETT055 Digital kommunikation, fortsättningskurs 9 Infoöverf X X Aktiv ETT062 Bandspridningsteknik 7,5 Infoöverf X Aktiv ETT074 Optimal signalbehandling 6 Infoöverf X Aktiv FAF095 Fotonik och optisk kommunikation 7,5 X Flyttad från åk 3 till åk 4 Aktiv FMA135 Geometri 6 X X Aktiv FMA170 Bildanalys 6 Breddkurs X Aktiv FMA175 Bildanalys, projektdel 3 X Aktiv FMA270 Matematik fortsättningskurs, datorseende 6 X Aktiv FMA272 Datorseende, projektdel 3 X Aktiv FMS065 Statistiska metoder för säkerhetsanalys 7,5 X Aktiv FMS150 Statistisk bildanalys 7,5 X Aktiv??1598 Realtidssystem 10 Komsyst X X Ersatt FRT031 Aktiv FRT031 Realtidssystem X X Nedlägges FRT041 Systemidentifiering 7,5 X X Aktiv FRT090 Projekt i reglerteknik 7,5 X Aktiv FRT100 Internationell projektkurs i reglerteknik 7,5 X X Aktiv KKK080 Förståelse och lärande 3 X X Aktiv MAM026 Arbetsorganisation 4,5 X Aktiv MAM032 Arbete-människa-teknik, projekt 7,5 Mänteksyst X X Aktiv MAM090 Människa, teknik, organisation och hantering av risker 7,5 Säkerhet X Aktiv MAM101 Virtual Reality i teori och praktik 7,5 Mänteksyst X X Aktiv??1577 Industriell ekonomi, allmän kurs 9 X X Ny kurs (utbyggd MIO012). Ges två gånger per år. Aktiv MIO012 Industriell ekonomi, allmän kurs 6 X Aktiv MIO022 Företagsorganisation 6 X Aktiv TNX006 Medicin för tekniker 6 X X Aktiv TNX011 Juridik för tekniker 7,5 X X X X Kursen ges två gånger per läsår. Aktiv TNX015 Svenska för tekniker 4,5 X X X X Kursen ges två gånger per läsår. Aktiv TNX020 Engelska för tekniker 7,5 X X X X Kursen ges två gånger per läsår. Aktiv TNX025 Tyska för tekniker 7,5 X X Aktiv??1681 Franska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, grundkurs 7,5 X X Ersätter TNX031 Aktiv TNX031 Franska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, 1 5 poäng X X Nedläggs??1682 Franska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, fortsättningskurs 7,5 X X Aktiv TNX032 Franska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, 6 10 poäng X X Nedläggs TNX035 Samhällsekonomi för tekniker 4,5 X Aktiv TNX097 Rehabiliteringsteknik 7,5 X X Aktiv

53 TNX153 Rehabiliteringsteknik och design 7,5 Mänteksyst X X Aktiv TNX170 Entreprenörskap och affärsutveckling 7,5 X Aktiv??1683 Spanska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, grundkurs 7,5 X X Ersätter TNX180 Aktiv??1684 Spanska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, fortsättningskurs7,5 X X Ersätter TNX185 Aktiv TNX180 Spanska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, 1 5 poäng X X Nedläggs TNX185 Spanska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, 6 10 poäng X X Nedläggs??1668 Fysisk ergonomi 6 X X Aktiv C 5 (Valfria kurser) Kurs Poäng Inriktning HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentar Förslag PLC EDA920 Examensarbete i datavetenskap 30 Aktiv EIT820 Examensarbete i informationsteknologi 30 Aktiv ETI920 Examensarbete i elektrovetenskap 30 Aktiv ETS720 Examensarbete i programvarusystem 30 Aktiv ETS921 Examensarbete i telekommunikation 30 Aktiv FAF820 Examensarbete i fysik 30 Aktiv FMA820 Examensarbete i matematik 30 Aktiv FMS820 Examensarbete i matematisk statistik 30 Aktiv FRT820 Examensarbete i reglerteknik 30 Aktiv MAM920 Examensarbete i ergonomi 30 Aktiv MIO920 Examensarbete i produktionsekonomi 30 Aktiv TEK821 Examensarbete i kognitionsforskning 30 Aktiv TMA820 Examensarbete i Technology Management 30 Aktiv TNS820 Examensarbete i rehabiliteringsteknik 30 Aktiv Övriga valfria kurser kopplade till C3 och C4 Kurs Poäng Inriktning HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentar Förslag PLC FMS161 Finansiell statistik 7,5 X Aktiv FMS170 Prissättning av derivattillgångar 9 X X Aktiv MIO015 Industriell management 6 X Aktiv MIO030 Material- och produktionsstyrning 4,5 X Aktiv MIO035 Tillämpad affärsanalys 6 X Aktiv MIO040 Industriell ekonomi, FK 6 X Aktiv MIO051 Produktionsledning 6 X Aktiv MIO060 Kvalitets- och underhållsstyrning 4,5 X Aktiv MIO090 Teknologistrategier 6 X Aktiv MIO140 Finansiell ekonomi 6 X Aktiv MIO150 Affärsmarknadsföring 6 X Aktiv MIO310 Optimering och simulering 6 X Aktiv MIO331 Styrning av produktionssystem och materialflöden 9 X X Aktiv??1635 Logistik 5 X X Aktiv MTT105 Logistik X X Nedläggs TEK180 Värdering och hantering av finansi... 7,5 X Aktiv TMA010 Teknologi, strategi och struktur 15 X X Aktiv TMA020 Marknadsdriven innovation och produktutveckling 15 X X Aktiv TMA035 Projektledarskap 7,5 X X Aktiv TMA037 Projektledarskap, fortsättningskurs 7,5 X X Aktiv TMA041 Teamwork och ledarskap 1,5 X X Aktiv??1708 Teamwork och ledarskap 1 2 X X Aktiv

54 TMA043 Teamwork och ledarskap 2 3 X X X X Aktiv??1664 Teamwork och ledarskap 3 3 X X X X Aktiv TMA045 Marknadsdriven produktutveckling 7,5 X X Aktiv TTM010 Strategi och styrsystem 15 X X Aktiv??1605 Innovation engineering - intraprenörskap i praktiken 10 X X Aktiv

55 Bilaga 95:B Studiehandboken HT07/VT08 - Förslag till kursutbud Datateknik D 1 (Obligatoriska kurser) Kurs Poäng Inriktning HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Förslag PLD EDA070 Datorer och datoranvändning 3 X Aktiv EDA016 Programmeringsteknik 7,5 X X Aktiv??1690 Endimensionell analys 15 X X X Ersätter FMA410 Aktiv FMA410 Endimensionell analys 12 Tentamen??1625 Datorer i system 9 X X Ersätter EDA021. Skall vara på 8 p Aktiv EDA021 Datatekniken i samhället X X Omexamination? Nedläggs??1579 Programmeringsteknik - fördjupningskurs 7,5 X Ersätter EDA027 Aktiv EDA027 Algoritmer och datastrukturer 7,5 X X Läggs ned, men borde det inte vara omtenta? Tenta???1658 Elektronik 8 X X Ersätter ETI190 Aktiv ETI190 Elektronik X X Nedläggs, men borde det inte vara omtentor? Tentamen? FMA420 Linjär algebra 6 X Aktiv??1617 Ingenjörsprocessen för programvaruutveckling - metodik 5 X Ersätter ETS141 Aktiv D 2 (Obligatoriska kurser) Kurs Poäng Inriktning HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Förslag PLD EDA061 Objektorienterad modellering och design 4,5 X Aktiv EDA260 Programvaruutveckling i grupp projekt 6 X X Aktiv EIT020 Digitalteknik 9 X X Aktiv EIT070 Datorteknik 6 X Aktiv ETS160 Metodik för programvaruutveckling 6 X Aktiv FMA030 Linjär analys 9 X X Aktiv FMS012 Matematisk statistik, allmän kurs 9 X Aktiv FAF106 Grundläggande fysik 10,5 X X Aktiv D 2 (Valfria kurser) Kurs Poäng Inriktning HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Förslag PLD Alternativobligatorisk. Antingen måste FMA030 Linjär analys eller både FMA036 Linjär analys och FMA037 Komplex FMA036 Linjär analys 7,5 X analys ingå i examen. Aktiv Alternativobligatorisk. Antingen måste FMA030 Linjär analys eller både FMA036 Linjär analys och FMA037 Komplex FMA037 Komplex analys 6 X analys ingå i examen. Aktiv FMA091 Diskret matematik 6 Breddkurs X Flyttas till D3!!! Aktiv TNX160 Teknikhistoria 4,5 X X Flyttas till D3!!! Aktiv D 3 (Obligatoriska kurser) Kurs Poäng Inriktning HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Förslag PLD EDA040 Realtidsprogrammering 6 X X Aktiv ETS052 Datorkommunikation 4,5 X Aktiv ETS075 Kösystem 4,5 X Skall ges för D i st f ETS065 Aktiv ETS065 Köteori 4,5 X Tentamen FMN011 Numerisk analys 6 X Aktiv FRT010 Reglerteknik, allmän kurs 7,5 X Aktiv TEK210 Kognition 4,5 X Aktiv

56 D 3 (Valfria kurser) Kurs Poäng Inriktning HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Förslag PLD EDA050 Operativsystem 4,5 X Aktiv??1584 Operativsystem - projekt 3 X Aktiv EDA055 Operativsystem med projekt 7,5 X Tentamen EDA095 Nätverksprogrammering 7,5 X Aktiv EDA115 Algoritmimplementering 4,5 X Aktiv EDA116 Algoritmimplementering projekt på multiprocessorer 3 X Aktiv EDA120 Funktionsprogrammering 6 Breddkurs X Aktiv EDA132 Tillämpad artificiell intelligens 7,5 X X Aktiv EDA145 Programspråksteori 7,5 Programvarusystem X Aktiv EDA150 C-programmering 3 X X Kursen ges två gånger per år Aktiv EDA160 Kommunicerande processer 6 Programvarusystem X Nedlagd EDA180 Kompilatorteknik 7,5 Breddkurs X X Aktiv EDA221 Datorgrafik 7,5 Breddkurs X Aktiv EDA270 Coachning av programvaruteam 9 Programvarusystem X X Aktiv Datorsystem, EDA380 Konstruktion av inbyggda system 6 Programvarusystem X Aktiv EDI021 Digitala projekt 7,5 X X X Kursen ges tre gånger per läsår Aktiv EDI022 Digitala projekt, större kurs 12 X X Aktiv EIT025 Datoraritmetik 7,5 Datorsystem X Aktiv EIT031 Webb-intelligens 7,5 X Aktiv EIT060 Datasäkerhet 7,5 Breddkurs X X Aktiv EIT080 Informationsteori 7,5 Breddkurs X Aktiv EIT090 Datorarkitektur 9 Breddkurs X X Aktiv ESS020 Analog elektronik 6 X X Aktiv ESS030 Komponentfysik 4,5 X Ny kurs för D? Aktiv ESS040 Digital signalbehandling 6 Breddkurs X Aktiv ESS070 Mätteknik 4,5 Breddkurs X Aktiv ETI200 Konstruktion av system på kisel 4,5 X Aktiv ETI220 Integrerade A/D och D/A omvandlare 6 X Aktiv ETS032 Programvaruutveckling för stora system 7,5 Breddkurs X Aktiv ETS190 Avancerad telekommunikation 9 Breddkurs X X Aktiv FAF112 Laserteknik 6 X Aktiv FMA022 Kontinuerliga system, allmän kurs 4,5 X Aktiv FMA111 Matematiska strukturer 6 X Aktiv FMA115 Matematik fortsättningskurs, datoralgebra 6 Programvarusystem X X Aktiv FMA120 Matematik fortsättningskurs, matristeori Bilder och grafik, Info o 6 systemteknik X X Aktiv FMA125 Matristeori, projektdel 3 X Aktiv FMA130 Matematik fortsättningskurs, analytiska funktioner 6 X X Aktiv FMA135 Geometri 6 Bilder och grafik X X Aktiv FMA190 Algebra 6 Telekommunikation X X Ges nästa gång VT2009 Periodiserad FMF090 Kaos inom naturvetenskap och teknik 6 X Aktiv FMF092 Projektarbete inom kaosteorin 3 X Aktiv FMI100 Teknisk miljövetenskap 7,5 X X Flyttad från VT Aktiv FMS045 Stationära stokastiska processer 6 Breddkurs X Aktiv FMS047 Stationära stokastiska processer, projektdel 3 X Aktiv FMS051 Matematisk statistik, tidsserieanalys Info o systemteknik, 7,5 Medicinska system X Aktiv FMS180 Markovprocesser 6 X Aktiv

57 ??1600 Flervariabel reglering 7,5 Breddkurs X Aktiv FRT020 Digital reglering 7,5 Breddkurs X Nedläggs FRT130 Reglerteori 3 X Aktiv MAM203 Arbete människa teknik, grundkurs 7,5 X X Aktiv TNX170 Entreprenörskap och affärsutveckling 7,5 X Aktiv D 4 (Valfria kurser) Kurs Poäng Inriktning HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Förslag PLD AAM010 Miljöpsykologi 7,5 X X Aktiv EDA031 C++ - programmering 7,5 X X Aktiv EDA046 Spelmotorteknologi Programvarusystem, 7,5 Bilder och grafik X Aktiv EDA075 Mobilgrafik 7,5 Bilder och grafik X Aktiv EDA101 Avancerade renderingsmetoder 7,5 Bilder och grafik X Aktiv EDA110 Algoritmteori 6 Programvarusystem X Aktiv EDA171 Språkbehandling och datalingvistik 7,5 X X Aktiv EDA190 Datamekatronik 7,5 Datorsystem X X Aktiv EDA216 Databasteknik 7,5 Breddkurs X Aktiv Datorsystem, EDA230 Optimerande kompilatorer 7,5 Programvarusystem X Aktiv EDA240 Konfigurationshantering 6 Programvarusystem X Aktiv EDA340 Constraint-programmering 6 Programvarusystem X Aktiv EDA385 Konstruktion av inbyggda system, fördjupningskurs 7,5 Datorsystem X Aktiv EDI042 Kodningsteknik 7,5 Telekommunikation X Aktiv EDI051 Kryptoteknik 7,5 Telekommunikation X Aktiv EDI075 Matematisk kryptologi 6 X Aktiv EDT081 Datorsystemkonstruktion 7,5 Datorsystem X Aktiv EEM031 Sensorteknik 7,5 X Aktiv EEM050 Mikrosensorer 6 Medicinska system X Aktiv EEM060 EMC, störningar och störningsbegränsning 6 Medicinska system X Aktiv EEM070 Datorbaserade mätsystem 6 X Aktiv EIE061 Projekt i industriell elektroteknik och automation 7,5 X X X X Ny kurs för D Nedläggs EIT010 Digitala transmissionsmetoder 7,5 Telekommunikation X Aktiv EIT015 Säkra system och applikationer 7,5 X Aktiv EIT050 Digitala bilder kompression 9 Bilder och grafik X Aktiv EIT120 Digitala strukturer på kisel 7,5 Datorsystem X Aktiv EIT130 VLSI-arkitektur 12 Datorsystem X X Aktiv EIT140 OFDM för bredbandskommunikation 7,5 X Aktiv EIT150 Internet inuti 7,5 Telekommunikation X Aktiv ETI031 Radio 6 X Flyttad från åk 3 Aktiv ETI051 Radiosystem 6 Telekommunikation X Flyttad från VT1 Aktiv ETI085 Kanalmodellering för trådlös kommunikation 6 X Flyttad från VT2 Aktiv ETI121 Algoritmer i signalprocessorer projektkurs 6 X Aktiv ETI130 Digital IC-konstruktion 6 Datorsystem X Aktiv ETI135 Avancerad digital IC-konstruktion 4,5 X Aktiv ETI160 Medicinsk signalbehandling 6 Medicinska system X Aktiv ETI180 DSP-design 6 X Aktiv ETI210 IC-projekt & verifiering 12 Datorsystem X X X Nedläggs ETI270 Digital signalbehandling i audio/video 6 X Aktiv ETI280 Immaterialrätt 6 X Aktiv ETS061 Simulering 7,5 Telekommunikation X Aktiv ETS110 Internetprotokoll 7,5 Telekommunikation X Aktiv

58 ETS170 Kravhantering 7,5 Programvarusystem X Aktiv ETS200 Programvarutestning 7,5 Programvarusystem X Aktiv ETT042 Adaptiv signalbehandling 6 Info o systemteknik X Aktiv ETT051 Digital kommunikation 7,5 Breddkurs X Aktiv Telekommunikation, Info ETT055 Digital kommunikation, fortsättningskurs 9 o systemteknik X X Aktiv Telekommunikation, Info ETT062 Bandspridningsteknik 7,5 o systemteknik X Aktiv ETT074 Optimal signalbehandling 6 Info o systemteknik X Aktiv Bilder och grafik, FAF141 Multispektral avbildning 6 Medicinska system X Aktiv FAF150 Medicinsk optik 7,5 Medicinska system X Flyttad från åk 3 Aktiv FAF240 Fysik Kvantfenomen och nanoteknologi 7,5 Breddkurs X Aktiv FMA051 Optimering 6 X Aktiv FMA140 Oinjära dynamiska system 6 X X Aktiv FMA145 Olinjära dynamiska system, projektdel 3 X Aktiv FMA170 Bildanalys 6 Breddkurs X Aktiv FMA175 Bildanalys, projektdel 3 X Aktiv FMA200 Variationskalkyl 6 X X Aktiv FMA240 Matematik fortsättningskurs, linjär och kombinatorisk optimering 6 Programvarusystem X Aktiv FMA250 Partiella differentialekvationer med distributionsteori 7,5 X X Aktiv FMA260 Funktionalanalys och harmonisk analys 7,5 X X Aktiv FMA270 Matematik fortsättningskurs, datorseende 6 Bilder och grafik X Aktiv FMA272 Datorseende, projektdel 3 X Aktiv FMN100 Numeriska metoder för datorgrafik 6 Bilder och grafik X Aktiv FMN145 Simuleringsverktyg 4,5 X Aktiv FMS072 Försöksplanering 7,5 X Aktiv FMS091 Monte Carlo-baserade statistiska metoder 7,5 X Aktiv FMS110 Olinjära tidsserier 7,5 X X Aktiv FMS150 Statistisk bildanalys 7,5 Bilder och grafik X Aktiv FMS155 Statistisk modellering av extremvärden 7,5 X Aktiv FMS161 Finansiell statistik 7,5 X Aktiv??1598 Realtidssystem 10 Programvarusystem, Info X X Ersatt FRT031 Aktiv FRT031 Realtidssystem 7,5 Omtenta? Nedläggs FRT041 Systemidentifiering 7,5 Info o systemteknik X X Aktiv??1601 Prediktiv reglering 7,5 X X Aktiv??1599 Olinjär reglering och servosystem 7,5 X Aktiv FRT050 Adaptiv reglering 7,5 Info o systemteknik Omtenta? Vilken Info o systemteknik skall vara istället? Nedläggs FRT075 Olinjär reglering och servosystem 6 X Omtenta? Nedläggs FRT090 Projekt i reglerteknik 7,5 X Aktiv FRT100 Internationell projektkurs i reglerteknik 4,5 X X Aktiv KII010 Industriellt miljöarbete 7,5 X Aktiv KKK080 Förståelse och lärande 3 X X Aktiv MAM026 Arbetsorganisation 4,5 X Aktiv MAM032 Arbete-människa-teknik, projekt 7,5 X X Aktiv MAM061 Människa - datorinteraktion 7,5 Breddkurs X Aktiv MAM101 Virtual Reality i teori och praktik 7,5 X X Aktiv MAM120 Användbarhetsutvärdering 7,5 X Aktiv MIE080 Automation 7,5 X Aktiv??1577 Industriell ekonomi, allmän kurs 9 X X Ny kurs (utbyggd MIO012). Ges två gånger per år. Aktiv MIO012 Industriell ekonomi, allmän kurs 6 Breddkurs X Aktiv MIO022 Företagsorganisation 6 X Aktiv TNX006 Medicin för tekniker 6 X X Aktiv

59 TNX011 Juridik för tekniker 7,5 X X X X Kursen ges två gånger per läsår. Aktiv TNX015 Svenska för tekniker 4,5 X X X X Kursen ges två gånger per läsår. Aktiv TNX020 Engelska för tekniker 7,5 X X X X Kursen ges två gånger per läsår. Aktiv TNX025 Tyska för tekniker 7,5 X X Aktiv??1681 Franska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, grundkurs 7,5 X X Ersätter TNX031 Aktiv TNX031 Franska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, 1 5 poäng X X Nedläggs??1682 Franska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, fortsättningsku 7,5 X X Ersätter TNX032 Aktiv TNX032 Franska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, 6 10 poäng X X Nedläggs TNX035 Samhällsekonomi för tekniker 4,5 X Aktiv TNX097 Rehabiliteringsteknik 7,5 X X Aktiv TNX153 Rehabiliteringsteknik och design 7,5 Medicinska system X X Aktiv??1683 Spanska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, grundkurs 7,5 X X Ersätter TNX180 Aktiv TNX180 Spanska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, 1 5 poäng X X Nedläggs??1684 Spanska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, fortsättningsku 7,5 X X Ersätter TNX185 Aktiv TNX185 Spanska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, 6 10 poäng X X Nedläggs??1668 Fysisk ergonomi 6 X X Ny kurs Nedläggs??1692 IC-projekt & verifiering 12 Datorsystem X X X Ny kurs Aktiv D 5 (Valfria kurser) Kurs Poäng Inriktning HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Förslag PLD EEM040 Medicinsk mätteknik 6 Medicinska system X Aktiv EEM080 Ultraljudsfysik och teknik 6 Medicinska system X Aktiv MIO040 Industriell ekonomi, fortsättningskurs 6 X X Aktiv EDA920 Examensarbete i datavetenskap 30 Aktiv EEM820 Examensarbete i elektrisk mätteknik 30 Aktiv EIE920 Examensarbete i Iindustriell elektronik 30 Aktiv EIT820 Examensarbete i informationsteknologi 30 Aktiv ETI920 Examensarbete i elektrovetenskap 30 Aktiv ETS720 Examensarbete i programvarusystem 30 Aktiv ETS921 Examensarbete i telekommunikation 30 Aktiv FAF820 Examensarbete i fysik 30 Aktiv FMA820 Examensarbete i matematik 30 Aktiv FMN820 Examensarbete i numerisk analys 30 Aktiv FMS820 Examensarbete i matematisk statistik 30 Aktiv FRT820 Examensarbete i reglerteknik 30 Aktiv MAM920 Examensarbete i ergonomi 30 Aktiv MIO920 Examensarbete i produktionsekonomi 30 Aktiv TMA820 Examensarbete i Technology Management 30 Aktiv TNS820 Examensarbete i rehabiliteringsteknik 30 Aktiv Övriga valfria kurser kopplade till D3 och D4 Kurs Poäng Inriktning VT1 VT2 Kommentar FMS170 Prissättning av derivattillgångar 9 X X Aktiv MIO015 Industriell management 6 X Aktiv MIO030 Material- och produktionsstyrning 4,5 X Aktiv MIO035 Tillämpad affärsanalys 6 X Aktiv MIO040 Industriell ekonomi, FK 6 X Aktiv MIO051 Produktionsledning 6 X Aktiv MIO060 Kvalitets- och underhållsstyrning 4,5 X Aktiv MIO090 Teknologistrategier 6 X Aktiv

60 MIO140 Finansiell ekonomi 6 X Aktiv MIO150 Affärsmarknadsföring 6 X Aktiv MIO310 Optimering och simulering 6 X Aktiv MIO331 Styrning av produktionssystem och materialflöden 9 X X Aktiv??1635 Logistik 5 X X Aktiv MTT105 Logistik 4,5 X X Nedläggs TEK180 Värdering och hantering av finansi... 7,5 X Ej inlämnad!! Aktiv TMA010 Teknologi, strategi och struktur 15 X X Aktiv TMA020 Marknadsdriven innovation och produktutveckling 15 X X Aktiv TMA035 Projektledarskap 7,5 X X Aktiv TMA037 Projektledarskap, fortsättningskurs 7,5 X X Aktiv

61 Studiehandboken 2007/ förslag till kursutbud Bilaga 95:C Elektroteknik E 1 (Obligatoriska kurser) Kurskod Namn Inriktning Hp HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Kl PL f Förslag??1578 Grundläggande Fysik 9 X Ersätter del 1 av FAF024. G1 N JA??1691 Matematik, endimensionell analys 15 X X Ersätter FMA410. G1 Pi JA EDA011 Programmeringsteknik 7,5 (X) (X) Nerlagd på E, ersätts av EDA017. NEJ EDA017 Programmeringsteknik 9 X X JA ESS010 Elektronik 15 X X X G1 E JA FAF024 Grundläggande Fysik 14 (X) (X) Nerlagd, ersätts av??1578. Endast tentamen. NEJ FMA410 Matematik, endimensionell analys 12 (X) (X) Nerlagd, ersätts av??1691. Endast tentamen. NEJ FMA420 Linjär algebra 6 X JA FMA430 Flerdimensionell analys 6 X JA E 1 (Valfria kurser) Kurskod Namn Inriktning Hp HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Kl PL f Förslag E 2 (Obligatoriska kurser) Kurskod Inriktning Hp HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Kl PL f Förslag EIT020 Digitalteknik 9 X X JA EIT070 Datorteknik 6 X JA ESS020 Analog elektronik 6 X X G2 E 1.15 JA ESS030 Komponentfysik 4.5 X JA ESS040 Digital signalbehandling 6 X Jmf ETT080 (6 hp f F, N, Pi, VT2) o ETI265 (6 hp f C, VT1). Skrivelse från inst VT05. G2 E JA FMA036 Linjär analys 7,5 X JA FMA037 Komplex analys 6 X FMA037 Komplex analys och FMA280 Funktionsteori är alternativobligatoriska. JA FMS012 Matematisk statistik, AK 9 X JA E 2 (Valfria kurser) Kurskod Namn Inriktning Hp HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Kl PL f Förslag EDA027 Algoritmer och datastrukturer 7,5 X H02 (69), H03 (51), H04 (44). JA ETI125 Konsumentelektronik 4,5 X X Ej tidigare inrättad på programmet. Får ej läsas av antagna 07/08. G1 E JA FAF112 Laserteknik 6 X Nerlagd efter beslut av UN NEJ FAF240 Fysik - Kvantfen o nanoteknologi 7,5 X V03 (2), V04 (3), H04 (8) JA FMA021 Kontinuerliga system 7,5 X X V03 (7), V04 (7), V05 (1), V06 (6). JA FMA022 Kontinuerliga system, allmän kurs 4.5 X V04 (1), V05 (0), V06 (2). 0.8 JA FMA091 Diskret matematik 6 X V03 (27), V04 (9), V05 (14). JA FMA280 Funktionsteori 7,5 X H04 (6), H05 (9), H06 (23). FMA037 o FMA280 är alternativobligatoriska. JA FMF061 Relativitetsteori 4.5 X 0.7 JA TNX160 Teknikhistoria 4.5 X X Flyttad från Åk 5. Nivåklassificering G2? G2 E JA Sida 1 E_0708_korrigerad_061207

62 E 3 (Obligatoriska kurser) Kurskod Namn Inriktning Hp HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Kl PL f Förslag ESS050 Elektromagnetisk fältteori för E 9 X X G2 E JA ESS060 Elenergiteknik 4.5 X G2 E JA ESS070 Mätteknik 4.5 X PLE ansvarar också för EEM007 Mätteknik (för F). G2 E JA ESS081 Ingenjörsmässig analys 6 X G2 E 1.15 JA ETS052 Datorkommunikation 4.5 X 0.8 JA FMN050 Numerisk analys 6 X Fyra kurser om 6 hp: FMN050 (E, I), FMN011 (D, L), FMN041(F), FMN140 (V). JA FRT010 Reglerteknik, AK 7,5 X JA E3 (Valfria kurser) Kurskod Namn Inriktning Hp HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Kl PL f Förslag??1577 Industriell ekonomi, allmän kurs 9 X X UN3. Ges två ggr per läsår. G1 I JA??1600 Flervariabel reglering 7,5 X Ersätter FRT020 (som ingår i breddkorgen). A F JA??1617 Ingenjörsproc f pvu - metodik 5 X G1 D JA JA??1618 Ingenjörsproc f pvu - samhällsasp 3 X G1 D JA JA EDA040 Realtidsprogrammering PVU, SSS 6 X X V04 (29), V05 (11). Ges numera endast en gång/år. Kursstart f E flyttad till HT. JA EDA061 Objektorienterad modellering o design PVU(2) 4.5 X f=1.0 (höjning 2004). JA EDA095 Nätverksprogrammering 7,5 X 0.8 JA EDA132 Tillämpad artificiell intelligens 7,5 X X JA EDA145 Programspråksteori 7,5 X H02 (0), H03 (2). Skrivelse (Periodiserad kurs.) JA EDA150 C-programmering 3 X X Ges 2 ggr/år (tidigare 4 ggr/år). 0.7 JA EDA380 Konstruktion av inbyggda system ELK, SSS 6 X V04 (20, SW 20), V05 (16, SW 12). f=1.0 (höjning 2004). 1.0 JA EDI021 Digitala projekt ELK 7,5 X X X Ges tre ggr per kalenderår. H02 (6), V03 (6), H03 (12), V04 (20, SW 1). JA EDI022 Digitala projekt, SK ELK 12 X X V03 (0), V04 (2), V05 (8). JA EEM031 Sensorteknik 7,5 X V03 (40), V04 (38), V05 (45). G2 E JA EEM050 Mikrosensorer ELK, SSS 6 X V04 (11, SW 4), V05 (12, SW 2). A E JA EIE070 Mekatronik 7,5 X X V03 (39), V04 (36), V05 (26). G2 E 1.0 JA EIT025 Datoraritmetik 7,5 X 0.8 JA EIT060 Datasäkerhet 7,5 X X V04 (6), V05 (5). JA EIT080 Informationsteori 7,5 X V03 (34), V04 (15), V05 (17). JA EIT090 Datorarkitektur ELK, PVU 9 X X f=0.9 (höjning 2004). JA ETE100 Antennteknik ELK, TK 6 X V04 (21), V05 (20). A E JA ETI015 Elektromagnetisk fältteori FK 6 X V03 (51), V04 (33), V05 (48). G2 E JA ETI022 Analoga projekt ELK 7,5 X X V04 (12), V05 (13). A E JA (ETI031) (Radio) 6 (X) V03 (66), V04 (47), V05 (30). f=0.9 (höjning 2004). Kurs i breddkorgen - flyttad till HT1 i Åk 4. G2 E 0.9 ETI130 Digital IC-konstruktion 6 X H02 (49), H03 (E 24, SW 23). A E JA ETI200 Konstruktion av system på kisel 4.5 X A E JA ETI220 Integrerade A/D och D/A omvandlare 6 X A E JA ETI270 Digital signalbeh i audio/video 6 X V03 (14), V04 (32), V05 (9). G2 E JA ETI290 Avancerad Analog Design 6 X V03 (52), V04 (9, SW 1), V05 (15, SW 1). A E JA ETS065 Köteori TK 4.5 X V 04 (8), V05 (5). Nerlagd, ersätts av ETS NEJ ETS075 Kösystem 4.5 Ersätter ETS065. JA ETS160 Metodik för programvaruutveckling 6 (X) V03 (0), V04 (0), V05 (0). Skrivelse Föreslås nerlagd på E. NEJ ETS190 Avancerad Telekommunikation 9 X X V04 (14), V05 (12). f=1.0 (höjning 2004). 1.0 JA Sida 2 E_0708_korrigerad_061207

63 E3 (Valfria kurser, forts) Kurskod Namn Inriktning Hp HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Kl PL f Förslag FAF093 Projektkurs i fotonik o optisk komm 3 X H04 (0). Nerlagd NEJ (FAF095) (Fotonik o optisk kommunikation) 7,5 (X) Kurs i breddkorgen - flyttad till VT1 i Åk 4. Jmf t ex?? (FAF150) (Medicinsk optik) SSS 7,5 (X) V04 (4), V05 (4). Flyttad till Åk 4. FHL055 Teknisk mekanik 7,5 X (X) UN3. V04 (23), V05 (16). Flyttad från VT2. Samordning med K - Rune K utreder. 0.7 JA FMA111 Matematiska strukturer 6 X V05 (0). JA FMA115 Matematik FK, datoralgebra 6 X X V04 (1). (Periodiserad kurs) 0.8 JA FMA120 Matematik FK, matristeori SSS(2) 6 X X V04 (9), V05 (9). 0.9 JA FMA125 Matristeori, projektdel 3 X V05 (1). JA FMA130 Matematik FK, analytiska funktioner 6 X X V04 (5). (Periodiserad kurs) JA FMA135 Matematik FK, geometri 6 X X JA FMA190 Matematik FK, algebra 6 (X) (X) Periodiserad JA FMF090 Kaos inom naturvetenskap och teknik 6 X H03 (1), H04 (0). JA FMF092 Projektarbete inom kaosteorin 3 X Rek förkunskapskrav: FMF090 (valfri i E3). JA FMI100 Teknisk miljövetenskap 7,5 X X V03 (3), V04 (4), V05 (4); totalt (16, 15, 17). Flyttad från VT1,2 till HT1, JA FMS045 Stationära stokastiska processer 6 X V03 (31), V04 (25), V05 (15). JA FMS047 Stationära stok proc, projektdel 3 X V05 (1, tot 7). JA FMS051 Matematisk statistik, tidsserieanalys 7,5 X V03(1), V04(5). JA FMS180 Markovprocesser 6 X H02 (31), H03 (29), V04 (15), H04 (3), V05 (3), V06 (KA: 3). JA (FRT020) (Digital reglering) 7,5 (X) V03 (35), V04 (68), V05 (34). Nerlagd, ersätts av??1600. NEJ FRT130 Reglerteori 3 X V04 (6), V05 (12). 0.7 JA MAM203 Arbete - människa - teknik, GK 7,5 X X V03 (12), V04 (8), V05 (10). JA MIE080 Automation 7,5 X V03 (26), V04 (41), V05 (40). JA MIO012 Industriell ekonomi AK 6 X JA MIO022 Företagsorganisation 6 X V04 (3), V05 (9). JA TEK210 Kognition 4.5 X V04 (15), V05 (11). JA TNX170 Entreprenörskap och affärsutveckling 7,5 X X JA E4 (Valfria kurser) Kurskod Namn Inriktning Hp HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Kl PL f Förslag??1584 Operativsystem - projekt 3 X Ersätter projektdelen av EDA055 som läggs ner. G2 D JA??1598 Realtidssystem ELK, SSS(2) 10 X X Uppdaterad och utökad version av FRT031 A F JA??1599 Olinjär reglering och servosystem 7,5 X Flyttad från VT1 till VT2. A F JA??1601 Prediktiv reglering 7,5 X X Uppdaterad version av FRT050 A F JA??1602 Numerisk linjär algebra 7,5 X A F JA??1615 Avanc processning av nanostrukt 7.5 X A N JA??1616 Lasrar 7.5 X Väldigt likt den gamla "Laserfysik". PLE föreslår att den ersätter FAF112 (HT1 i E2) som läggs ner. A F JA??1620 Optik och optisk design 7,5 X Är första kurs inom "Fotonik-programmet". G2 F JA??1647 Avancerade laser- och optiksystem 7,5 X Ers delar av: FAF071 Icke-linjär optik Fotonik och FAF095 Fotonik och Optisk kommunikation A F NEJ??1668 Fysisk ergonomi 6 X X UN2 ansvarig G2 JA??1681 Franska f tekniker, grundkurs 7,5 X X UN2. Ersätter TNX031 G1 JA??1681 Franska f tekniker, fortsättningskurs 7,5 X X UN2. Ersätter TNX032 G1 JA??1683 Spanska f tekniker, grundkurs 7,5 X X UN2. Ersätter TNX180 G1 JA??1684 Spanska f tekniker, fortsättningskurs 7,5 X X UN2. Ersätter TNX185 G1 JA AAM010 Miljöpsykologi 7,5 X X V03 (3), V04 (5), V05 (3). 0.7 JA AEB020 Solel - grundkurs i solcellsteknik 7,5 X V04 (19), V05 (3). 0.8 JA Sida 3 E_0708_korrigerad_061207

64 E4 (Valfria kurser, forts) Kurskod Namn Inriktning Hp HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Kl PL f Förslag EDA031 C++-programmering PVU 7,5 X X V04 (38, SW 1), V05 (22, SW 2). 0.8 JA EDA046 Spelmotorteknologi 7,5 X EDA045 Datorgrafik: V04 (2), V05 (3). EDA046: V06 (2). 0.8 JA EDA050 Operativsystem 4.5 X V03 (0), V04 (5), V05 (1), V06 (0). JA EDA055 Operativsystem med projekt PVU 7,5 X V03 (2), V04 (4), V05 (0), V06 (0). Endast tentamen. Projektdelen ersätts av??1584. NEJ EDA075 Mobilgrafik 7,5 X H05 (KA 2). 0.8 JA EDA101 Avancerade renderingsmetoder 7,5 X V03 (0), V04 (2). Skrivelse JA EDA110 Algoritmteori 6 X H02 (4), H03 (3), H04 (6). JA EDA120 Funktionsprogrammering 6 X JA (EDA160) (Kommunic processer (inb sys) ) SSS 6 (X) V03 (0), V04 (inställd). Föreslås periodiserad, gavs VT06, planeras ges jämna år. Nerlagd. NEJ EDA171 Språkbehandling och datalingvistik 7,5 X X H02 (2) [EDA170], H03 (0). Skrivelse JA EDA180 Kompilatorteknik (ind pvteknik) PVU 7,5 X X V03 (1), V04 (15). V05 (7). JA EDA190 Datamekatronik PVU 7,5 X X V04 (5), V05 (1), V06 (10). f=1.115 (höjning 2005). JA EDA216 Databasteknik (ind pvteknik) PVU 7,5 X JA EDA221 Datorgrafik 7,5 X H02 (15), H03 (11). JA EDA230 Optimerande kompilatorer ELK, PVU 7,5 X H03 (7), H04 (4). JA EDA240 Konfigurationshantering PVU(2) 6 X H02 (1), H03 (6). Periodiserad JA EDA340 Constraint-programmering 6 X V03 (3), V04 (4), V05 (1). Skrivelse JA EDA385 Konstr av inbyggda system, fk ELK, SSS 7,5 (X) H03 (1), H04 (1, SW 1). Periodiserad 07/08. Ges nästa gång HT08. JA EDI042 Kodningsteknik TK 5.0 X JA EDI051 Kryptoteknik TK 5.0 X 1.0 JA EDI075 Matematisk kryptologi 7,5 X V05 (0); totalt (7). 1.0 JA EDT081 Datorsystemkonstruktion ELK 7,5 X V05 (0, SW 3, tot 8) JA EEM040 Medicinsk mätteknik SSS 6 X G2 E JA EEM055 Mikrofluidik 7,5 A E JA EEM060 EMC, störningar o störningsbegr ELK,TK,SSS 6 X V04 (24), V05 (25). A E JA EEM070 Datorbaserade mätsystem SSS 6 X A E JA EEM080 Ultraljudsfysik och teknik SSS 6 X A E JA EIE015 Kraftelektronik - Komponenter, SSS 12 X X Ingår i Ind styrsystem. A E 1.15 JA Omvandlare, Reglering o Tillämpn JA EIE050 Elmaskinkonstruktion 6 X X V03 (2), V04 (1), V05 (12). Skrivelse A E JA EIE061 Projekt i ind elektroteknik o automation 7,5 X X X X H02 (0), V03 (2), H03 (0), V04 (4), H04 (9), V05 (5). Ges två ggr/år. Skriv A E 1.35 JA EIE075 Mekatronik FK 7,5 X X (X) (X) Utredning UN1 våren Tidigare enbart VT1, 2. A E 1.0 JA EIT010 Digitala transmissionsmetoder TK 7,5 X V04 (9), V05 (6). JA EIT015 Säkra system och applikationer 7,5 X H05 (KA 2). 1.0 JA EIT050 Digitala Förslagder - kompression TK 9 (X) (X) X H04 (3). Flyttad till VT2, ges under en lp. JA EIT120 Digitala strukturer på kisel 7,5 X H02 (44), H03 (25, SW 23). JA EIT130 VLSI-arkitektur ELK 12 X X H02 (5), H03 (7, SW 1), totalt H03 (14). JA EIT140 OFDM för bredbandskommunikation 7,5 X V05 (5). 0.8 JA EIT150 Internet inuti ELK 7,5 X JA ETE071 Elektromagnetisk vågutbredning ELK, TK 6 X H02 (6), H03 (18). A E JA ETE091 Mikrovågsteori TK 6 X H03 (25). (Periodiserad kurs.) A E JA ETI031 Radio 6 X (X) V03 (66), V04 (47), V05 (30). f=0.9 (höjning 2004). Tidigare i Åk3. Flyttad från VT2 till HT1. G2 E 0.9 JA ETI032 Radioelektronik ELK 9 (X) X X f=1.35 ( höjning 2004). Flyttad till HT2, VT1 (jmf ETI031). A E JA ETI041 Radioprojekt ELK 6 (X) X V04 (16), V05 (13). Flyttad till VT2 (jmf ETI031). A E JA ETI051 Radiosystem ELK, TK 6 X (X) V04 (17, SW 3), V05 (16, SW 15). Flyttad till HT2 (jmf ETI031). A E JA ETI063 Analog IC-konstruktion ELK(2) 6 X A E JA ETI085 Kanalmodellering f trådlös komm 6 X (X) V05 (3, tot 5), V06 (KA: 3, tot 3). Flyttad från VT2 till HT2 A E 0.8 JA Sida 4 E_0708_korrigerad_061207

65 E4 (Valfria kurser, forts) Kurskod Namn Inriktning Hp HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Kl PL f Förslag ETI121 Algoritmer i signalproc- projekt ELK, SSS(2) 6 X V05 (6, SW 13). A E 1.15 JA ETI135 Avancerad digital IC-konstruktion 4.5 X V05 (4, SW 13). A E 0.8 JA ETI160 Medicinsk signalbehandling SSS 6 X V04 (10, SW 10), V05 (5, SW 8). A E JA ETI170 Integrerad radioelektronik ELK 6 X V04 (10, SW 10), V05 (5, SW 8). A E JA ETI180 DSP-design ELK, SSS(2) 6 X A E JA ETI210 IC-projekt & verifiering ELK(2) 12 X X X A E JA ETI260 Elektromagnetiska beräkningar TK 6 X H02 (5), H04 (12). (Periodiserad kurs) A E JA ETI280 Immaterialrätt 6 X V04 (17, SW 24), V05 (9, SW 20).. G1 E JA ETS032 Programvaruutv för stora system 7,5 X (X) H02 (40), H03 (19), Ges enbart under HT1. JA ETS061 Simulering 7,5 X V05 (4, KA 14), totalt (38, KA 60). 1.0 JA ETS110 Internetprotokoll TK 7,5 X JA ETS170 Kravhantering PVU 7,5 X V04 (8), V05 (3). f=1.0 (höjning 2004). 1.0 JA ETS200 Programvarutestning PVU 7,5 X V04 (3), V05 (1). f=1.0 (höjning 2004). 1.0 JA ETT042 Adaptiv signalbehandling SSS 6 X H02 (46), H03 (30). A E JA ETT051 Digital kommunikation 7,5 X H04 (26). JA ETT055 Digital kommunikation, FK TK, SSS 9 X X JA ETT062 Bandspridningsteknik TK 7,5 X V04 (7), V05 (7). JA ETT074 Optimal signalbehandling SSS(2) 6 X A E JA FAF095 Fotonik o optisk kommunikation 7,5 X Kurs i breddkorgen - flyttad från HT1 i Åk 3. Jmf t ex?? JA FAF141 Multispektral avförslagdning 6 X JA FAF150 Medicinsk optik SSS 7,5 X V04 (4), V05 (4). Flyttad från Åk 3. Ingår i djupkorgen Medicinsk teknik. JA FFF021 Halvledarfysik ELK(2) 7,5 X H02 (0). H03 (1, SW 1), H04 (6, SW 3). JA FFF042 Fysiken för låg-dimensionella strukturer ELK 7,5 X F 1.15 JA FFF110 Process- och komponentteknologi ELK(3) 7,5 X H04 (3) JA FFF115 Höghastighetselektronik o kvantkomp ELK 7,5 X H04 (1). 0.8 JA FFF160 Nanoelektronik 7,5 X JA FFF165 Kvantmek f nanoelektroniska tillämpn X Förutsatta förkunskaper bl a FAF245 Kvantteori - ej inrättad på E. Jmf utredning Rune K våren JA FHL064 Finita elementmetoden, FK TK 7,5 X Har ersatt FHL065 (4 p) i elfältkorgen. 1.0 JA FKF100 Miljömätteknik SSS 7,5 X X V03 (0), V04 (0), V05 (1). JA FMA051 Optimering TK, SSS 6 X H02 (1), H03 (8). JA FMA140 Olinjära dynamiska system 6 X X H02 (1), H03 (3), H04 (0), H05 (KA 0). JA FMA145 Olinjära dynamiska system, projektdel 3 X 1.0 JA FMA170 Förslagdanalys SSS 6 X H02 (19), H03 (14), H04 (19). JA FMA175 Förslagdanalys, projektdel 3 X H02 (3), H03 (4), H04 (1). JA FMA200 Variationskalkyl 6 (X) (X) Periodiserad. 0.7 JA FMA240 Linjär o kombinatorisk optimering TK, SSS 6 X V03 (9), V04 (2), V05 (1). JA FMA250 Partiella diffekv m distributionsteori 7,5 X X JA FMA260 Funktionalanalys o harmonisk analys TK 7,5 X X H02 (2), H03 )2). JA FMA270 Datorseende 6 X V04 (2), V05 (1). JA FMA272 Datorseende, projektdel 3 X V05 (0). JA FMN135 Adaptiva metoder f diffekvationer 7,5 X Tidigare ej inrättad på E. NEJ från UNE 2005 (då kursen gavs för första gången). Förkunskaper: FMN130 A F JA FMN145 Simuleringsverktyg 4.5 X Inrättades Rek förk FMN130 Num metoder f differentialekvationer. 0.8 JA FMS072 Försöksplanering (sens o mät) SSS 7,5 X H02 (0), H04 (0). Periodiserad, ges JA FMS091 Monte Carlo-baserade stat metoder 7,5 X H02 (1), H03 (4). Skrivelse (f=1.0, höjning.) JA FMS110 Olinjära tidsserier (signalbeh) SSS 7,5 X X H02 (0), H03 (0), H04 (0). JA FMS150 Statistisk Förslagdanalys SSS 7,5 X H03 (3). JA Sida 5 E_0708_korrigerad_061207

66 E 4 (Valfria kurser, forts) Kurskod Namn Inriktning Hp HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Kl PL f Förslag FRT031 Realtidssystem ELK, SSS(2) 7,5 (X) (X) H03 (36), H04 (34). Nerlagd, ersätts av??1598. NEJ FRT041 Systemidentifiering SSS(2) 7,5 X X V04 (14), V (9). JA FRT050 Adaptiv reglering SSS 7,5 (X) (X) Nerlagd, ersätts av??1601. NEJ FRT075 Olinjär reglering och servosys SSS(2) 6 (X) V04 (26), V05 (19). Nerlagd, ersätts av??1599. NEJ FRT090 Projekt i reglerteknik 7,5 X V04 (4); F(3), M(1). 1.0 JA FRT100 Int projektkurs i reglerteknik SSS 4.5 X X H02 (4), H03 (4). JA KII010 Industriellt miljöarbete 7,5 X V03 (6), V04 (3), V05 (1). JA MAM026 Arbetsorganisation 4.5 X V04 (2), V05 (2). JA MAM032 Arbete-människa-teknik, projekt 7,5 X X 1.15 JA MAM061 Manniska - datorinteraktion 7,5 X JA MAM120 Andvändbarhetsutvärdering 7,5 X V04 (0, tot 11), V05 (1). 0.8 JA MIE090 Automation för komplexa system SSS 7,5 X V04 (23), V05 (29). A E 1.0 JA MIO040 Industriell ekonomi, FK 6 X X Ges två ggr per kalenderår. JA TNX006 Medicin för tekniker SSS 6 X X V04 (18), V05 (23). G2 E JA TNX011 Juridik för tekniker 7,5 X X X X Ges två ggr per kalenderår. JA TNX015 Svenska för tekniker 4.5 X X X X Ges två ggr per kalenderår. JA TNX020 Engelska för tekniker 7,5 X X X X Ges två ggr per kalenderår. JA TNX025 Tyska för tekniker 7,5 X X JA TNX031 Franska för tekniker 7,5 X X V04 (0), V05 (0). JA TNX032 Franska f tekniker, spr, kultur o samh 7,5 X X JA TNX035 Samhällsekonomi för tekniker 4.5 X V04 (3), V04 (5) JA TNX097 RehaFörslagiteringsteknik 7,5 X X JA TNX153 RehaFörslagiteringsteknik och design SSS 7,5 X X V03 (4), V04 (9), V05 (5). JA TNX180 Sp f tekniker, spr, kultur o samh, 1-5p 7,5 X X Nerlagd. Ersätts av??1683 NEJ TNX185 Sp f tekniker, spr, kultur o samh, 6-10p 7,5 X X V04 (4), V05 (2). Nerlagd. Ersätts av??1684 NEJ VTA030 Teknisk akustik 4.5 X H02(5), H03(5). JA VTA060 Strukturakustik 9 X X V03(4), V04 (4), V05 (4). JA E 5 (Valfria kurser) Kurskod Namn Inriktning Hp HT1 HT2 VT1 VT2 Kommentarer Kl PL f Förslag TNX160 Teknikhistoria 4.5 (X) (X) Föreslås flyttad till Åk 2. G2 E EDA920 Examensarbete i datavetenskap 30 JA EEM820 Examensarbete i elektrisk mätteknik 30 A E JA EIE920 Examensarb i ind elektro o automation 30 A E JA EIT820 Examensarbete i informationsteknologi 30 JA ETI920 Examensarbete i elektrovetenskap 30 A E JA ETS720 Examensarbete i programvarusystem 30 JA ETS921 Examensarbete i telekommunikation 30 JA FAF820 Examensarbete i fysik 30 JA FFF820 Examensarbete i fasta tillståndets fysik 30 JA FMA820 Examensarbete i matematik 30 JA FMN820 Examensarbete i numerisk analys 30 JA FMS820 Examensarbete i matematisk statistik 30 JA FRT820 Examensarbete i reglerteknik 30 JA MAM820 Examensarbete i arbetsmiljöteknik 30 JA MAM920 Examensarbete i ergonomi 30 JA MIO920 Examensarbete i produktionsekonomi 30 JA TNS820 Examensarbete i rehaförslagteringsteknik 30 JA VTA820 Examensarbete i teknisk akustik 30 JA Sida 6 E_0708_korrigerad_061207

67 Bilaga 95:D Teknisk fysik Kursutbud 07/08 (061127) Föreslagna nya kurser i fet stil Hp Ht lp1 Ht lp2 Vt lp1 Vt lp2 Ht lp1 Inr. Kommentarer PLED:s förslag Obligatoriska kurser årskurs 1??1626 Mekanik, projekt 1 x Ska ej finnas. Nedlagd??1629 Mekanik, statik och partikeldynamik 6 x Ersätter FME012. Ändra namn? Aktiv??1648 Fysik för Teknisk Fysik 9 x Ersätter FAF231. Ändra namn. Aktiv??1691 Endimensionell analys 15 x x Ersätter FMA410. Aktiv??1699 Fysik Kvantfenomen och nanoteknologi 9 Ersätter FAF240. Aktiv EDA017 Programmeringsteknik 9 x x Aktiv FAF231 Fysik Vågor och vågutbredning 7.5 x Ersätts av??1648. Tenta FAF240 Fysik Kvantfenomen och nanoteknologi 7.5 x Ersätts av??1699. Tenta FMA410 Matematik, endimensionell analys 12 x x Ersätts av??1691. Tenta FMA420 Linjär algebra 6 x Aktiv FMA430 Flerdimensionell analys 6 x Ersätter FMA435. Aktiv FMA435 Flerdimensionell analys med vektoranalys 7.5 x Ersätts av FMA430. Tenta FME012 Mekanik, grundkurs 10.5 x x Ersätts av??1629. Tenta Valfria kurser årskurs 1 FMA091 Diskret matematik 6 x Aktiv FMA135 Geometri 6 x x Aktiv Obligatoriska kurser årskurs 2??1631 Mekanik, Dynamik 6 x Ska ges ht08. Nedlagd EEM007 Mätteknik 4.5 x Aktiv ETE022 Elektronik 6 x Aktiv FFF100 Termodynamik och Elektroniska Material 10.5 x x Namnändring? Aktiv FHL105 Hållfasthetslära, grundkurs 4.5 x Aktiv FMA022 Kontinuerliga system, allmän kurs 4.5 x Kan bytas mot FMA021. Aktiv FMA036 Linjär analys 7.5 x Kan bytas mot FMA450. Aktiv FMA037 Komplex analys 6 x Kan bytas mot FMA280. Aktiv FMS012 Matematisk statistik, allmän kurs 9 x x Aktiv FRT010 Reglerteknik, allmän kurs 7.5 x Aktiv

68 Valfria kurser årskurs 2 EDA027 Algoritmer och datastrukturer 7.5 x Aktiv EDA150 C-programmering 3 x x Två kursstarter per år. Aktiv EIT070 Datorteknik 6 x x Två kursstarter per år. Aktiv ETI125 Konsumentelektronik 4.5 x x Aktiv FAF280 Experimentell fysik 4.5 x Aktiv FMA021 Kontinuerliga system 7.5 x x Aktiv FMA023 Kontinuerliga system, projektdel 3 x x Går över sommaren? Aktiv FMA280 Funktionsteori 7.5 x Aktiv FMA450 System och transformer 7.5 x Aktiv FME120 Dynamik, fortsättningskurs 7.5 x SM Nedlagd. Nedlagd FMF061 Relativitetsteori 4.5 x Aktiv FMI100 Teknisk miljövetenskap 7.5 x x Aktiv FRT130 Reglerteori 3 x Aktiv KKK080 Förståelse och lärande 3 x x Nedlagd TEK175 Genus i naturvetenskap och teknik 7.5 x x Aktiv TNX020 Engelska för tekniker 7.5 x x x x Två kursstarter per år. Aktiv TNX160 Teknikhistoria 4.5 x x Aktiv Obligatoriska kurser årskurs 3 EEM035 Ingenjörsutsikter och insikter 7.5 x x Valfri för antagna innan Aktiv ETE110 Modellering och simulering inom fältteori 16.5 x x Aktiv FAF270 Atom- och kärnfysik med tillämpningar 13.5 x x Aktiv FMN041 Numeriska metoder inom fysik och teknik 6 x Aktiv Valfria kurser årskurs 3??1577 Industriell ekonomi, allmän kurs 9 x x Två kursstarter per år. Obl. kurs på I och M. Aktiv??1600 Flervariabel reglering 7.5 x Ersätter FRT020. Aktiv??1661 Kontinuumsmekanik 8 x Ersätter FME021. Aktiv??1663 Mekaniska vibrationer 8 x Ersätter FME110. Aktiv??1681 Franska för tekniker; språk, kultur o samhällsliv, gk 7.5 x x Ersätter TNX031. Aktiv??1682 Franska för tekniker; språk, kultur o samhällsliv, fk 7.5 x x Ersätter TNX032 Aktiv??1683 Spanska för tekniker; språk, kultur o samhällsliv, gk 7.5 x x Ersätter TNX180. Aktiv??1684 Spanska för tekniker; språk, kultur o samhällsliv, fk 7.5 x x Ersätter TNX185. Aktiv EDA040 Realtidsprogrammering 6 x x PT Aktiv EDA061 Objektorienterad modellering och design 4.5 x PT Aktiv EDA095 Nätverksprogrammering 7.5 x Aktiv EDA115 Algoritmimplementering 4.5 x Aktiv EDA132 Tillämpad artificiell intelligens 7.5 x x Aktiv EDA145 Programspråksteori 7.5 x Aktiv

69 EDA380 Konstruktion av inbyggda system 6 x Aktiv EEM031 Sensorteknik 7.5 x SoM Aktiv EIE070 Mekatronik 7.5 x x Aktiv EIT020 Digitalteknik 9 x x Aktiv EIT060 Datasäkerhet 7.5 x x Aktiv EIT090 Datorarkitektur 9 x x Aktiv ESS040 Digital signalbehandling (1) 6 x Aktiv ETE100 Antennteknik 6 x Aktiv ETI130 Digital IC-konstruktion 6 x Aktiv ETS032 Programvaruutveckling för stora system 7.5 x Aktiv ETT080 Signaler och kommunikation (1) 6 x Aktiv FAF073 Laserfysik 7.5 x OL Nedlagd. Ersätts av??1616. Nedlagd FAF080 Atom-och molekylspektroskopi 7.5 x AM Aktiv FBR012 Grundläggande förbränning 7.5 x FsT Aktiv FHL064 Finita elementmetoden, fortsättningskurs 7.5 x Överlappar ETE110. Endast tentamen vt07. Nedlagd FHL090 Brottmekanik, fortsättningskurs 7.5 x Aktiv FKF021 Kärnfysik, fördjupningskurs 7.5 x SF Aktiv FKF075 Atmosfärsfysik och -kemi 4.5 x MiT Aktiv FMA111 Matematiska strukturer 6 x MA Aktiv FMA115 Datoralgebra 6 x x Periodiserad kurs. Aktiv FMA120 Matristeori 6 x x DB, MA Aktiv FMA125 Matristeori, projektdel 3 x Aktiv FMA130 Analytiska funktioner 6 x x Periodiserad kurs. Aktiv FMA190 Algebra 6 x x Periodiserad kurs. Periodiserad FMA200 Variationskalkyl 6 x x TvB Periodiserad kurs. Periodiserad FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering 6 x Aktiv FME021 Kontinuumsmekanik 7.5 x SM Nedlagd. Ersätts av??1661. Nedlagd FME110 Mekaniska vibrationer 7.5 x VU Nedlagd. Ersätts av??1663. Nedlagd FMF032 Kvantmekanik, fortsättningskurs, projekt 3 x TF Aktiv FMF033 Kvantmekanik, fortsättningskurs 7.5 x AM, TF Aktiv FMF090 Kaos inom naturvetenskap och teknik 6 x Aktiv FMF092 Projektarbete inom kaosteorin 3 x Aktiv FMF150 Termodynamik och statistisk fysik 7.5 x TF Aktiv FMF170 Komplex ekonomi 7.5 x Periodiserad kurs. Aktiv FMS045 Stationära stokastiska processer 6 x SS Aktiv FMS047 Stationära stokastiska processer, projektdel 3 x Nedlagd. Nedlagd FMS051 Matematisk statistik, tidsserieanalys 7.5 x SS Aktiv FMS180 Markovprocesser 6 x DB, SS Aktiv FRT020 Digital reglering 7.5 x RT Nedlagd. Ersätts av??1600. Nedlagd INN001 Introduktion till Innovation Management 7.5 x Aktiv

70 MAM203 Arbete - människa - teknik, grundkurs 7.5 x x Aktiv MIE080 Automation 7.5 x Aktiv MIO012 Industriell ekonomi, allmän kurs 6 x Aktiv MIO022 Företagsorganisation 6 x Aktiv MMT150 Robotteknik 7.5 x x Nedlagd MMV031 Värmeöverföring 7.5 x Aktiv MMV211 Strömningslära 7.5 x FsT Aktiv TNX031 Franska för tekniker; språk, kultur och samhällsliv, 1-5 p 7.5 x x Nedlagd. Ersätts av??1681. Nedlagd TNX032 Franska för tekniker; språk, kultur o samhällsliv, 6 10 p 7.5 x x Nedlagd. Ersätts av??1682. Nedlagd TNX035 Samhällsekonomi för tekniker 4.5 x Aktiv TNX097 Rehabiliteringsteknik 7.5 x x Aktiv TNX153 Rehabiliteringsteknik och design 7.5 x x Aktiv TNX170 Entreprenörskap och affärsutveckling 7.5 x Aktiv TNX180 Spanska för tekniker; språk, kultur o samhällsliv, 1 5 p 7.5 x x Nedlagd. Ersätts av??1683. Nedlagd TNX185 Spanska för tekniker; språk, kultur o samhällsliv, 6-10 p 7.5 x x Nedlagd. Ersätts av??1684. Nedlagd (1) Endast en av kurserna ESS040 och ETT080 får ingå i examen. Valfria kurser årskurs 4??1584 Operativsystem - projekt 3 x Ersätter projektdelen i EDA055. Aktiv??1592 Tillämpad subatomär fysik 7.5 x Ersätter FKF032. Aktiv??1593 Experimentella verktyg i subatomär fysik 7.5 x Ersätter FKF065. Aktiv??1598 Realtidssystem 10 x x Ersätter FRT031. Aktiv??1599 Olinjär reglering och servosystem 7.5 x Ersätter FRT075. Aktiv??1601 Prediktiv reglering 7.5 x x Ersätter FRT050. Aktiv??1602 Numerisk linjär algebra 7.5 x Aktiv??1615 Avancerad framställning av nanostrukturer 7.5 x Aktiv??1616 Lasrar 7.5 x Ersätter FAF073. Aktiv??1619 Ljus - materia växelverkan 7.5 x Ersätter FAF190. Aktiv??1620 Optik och optisk design 7.5 x Förkunskapskrav för FAF095. Aktiv??1647 Avancerade laser- och optiksystem 7.5 x Ersätter FAF071. Aktiv??1660 Flerkroppsdynamik 8 x Ersätter FME071. Aktiv??1675 Sim.metoder f energibehovsberäkn. i byggnader 7.5 x Nedlagd??1702 Partikelfysik och kosmologi 6 x x Ersätter FKF050. Två kursstarter per år Aktiv AEB010 Solenergi grundkurs i solvärmeteknik 7.7 x Aktiv AEB020 Solel - grundkurs i solcellsteknik 7.5 x Aktiv EDA031 C++ - programmering 7.5 x x PT Aktiv EDA046 Spelmotorteknologi 7.5 x Aktiv EDA050 Operativsystem 4.5 x Aktiv EDA055 Operativsystem med projekt 7.5 x Endast tentamen. Se??1584. Tenta EDA110 Algoritmteori 6 x PT Aktiv EDA120 Funktionsprogrammering 6 x PT Aktiv EDA171 Språkbehandling och datalingvistik 7.5 x x Aktiv EDA180 Kompilatorteknik 7.5 x x PT Aktiv

71 EDA216 Databasteknik 7.5 x Aktiv EDA221 Datorgrafik 7.5 x Aktiv EDA230 Optimerande kompilatorer 7.5 x Aktiv EDI051 Kryptoteknik 7.5 x Aktiv EEM040 Medicinsk mätteknik 6 x MT Aktiv EEM050 Mikrosensorer 6 x SoM Aktiv EEM055 Mikrofluidik 7.5 x Aktiv EEM060 EMC, störningar och störningsbegränsning 6 x SoM Aktiv EEM070 Datorbaserade mätsystem 6 x SoM Aktiv EEM080 Ultraljudsfysik och teknik 6 x MT Aktiv EIE061 Projekt i industriell elektroteknik och automation 7.5 x x x x Två kursstarter per år. Nedlagd EIT050 Digitala bilder kompression 9 x Aktiv ETE071 Elektromagnetisk vågutbredning 6 x VU Aktiv ETE091 Mikrovågsteori 6 x VU Periodiserad kurs. Aktiv ETI031 Radio 6 x Aktiv ETI135 Avancerad digital IC-konstruktion 4.5 x Nedlagd ETI160 Medicinsk signalbehandling 6 x Nedlagd ETI260 Elektromagnetiska beräkningar 6 x VU Periodiserad kurs. Periodiserad ETI280 Immaterialrätt 6 x Aktiv ETS052 Datorkommunikation 4.5 x Aktiv ETT042 Adaptiv signalbehandling 6 x Aktiv ETT051 Digital kommunikation 7.5 x Aktiv ETT074 Optimal signalbehandling 6 x Aktiv FAF071 Icke-linjär optik 7.5 x AM Nedlagd. Erätts av??1647. Nedlagd FAF085 Svepspetsmikroskopi 7.5 x Periodiserad kurs. Periodiserad FAF095 Fotonik och optisk kommunikation 7.5 x OL, SoM, VU Har "spetsats till".??1620 som krav. Aktiv FAF141 Multispektral avbildning 6 x DB, OL Aktiv FAF150 Medicinsk optik 7.5 x MT, OL Aktiv FAF190 Atomfysik, fortsättningskurs 7.5 x AM, TF Nedlagd. Ersätts av??1619. Nedlagd FBR024 Laserbaserad förbränningsdiagnostik 7.5 FsT,OL Aktiv FBR030 Molekylfysik 7.5 x AM Periodiserad kurs. Periodiserad FFF021 Halvledarfysik 7.5 x FtF Aktiv FFF042 Fysiken för låg-dim. strukturer och kvantkomponenter 7.5 x FtF Aktiv FFF051 Fasta tillståndets teori 7.5 x FtF, TF Aktiv FFF110 Process- och komponentteknologi 7.5 x FtF Aktiv FFF115 Höghastighetselektronik 7.5 x FtF Aktiv FFF160 Nanoelektronik 7.5 x Aktiv FFF165 Kvantmekanik för nanoelektroniska tillämpningar 7.5 x Aktiv FHL034 Dimensioneringsproblem, fortsättningskurs 7.5 x Aktiv FHL066 Finita elementmetoden - olinjära system 7.5 x SM, TvB Aktiv FHL072 Konstitutiv modellering, fortsättningskurs 7.5 x SM Aktiv FHL110 Biomekanik 7.5 x Aktiv FKF032 Experimentell och tillämpad kärnfysik 7.5 x x SF Nedlagd. Ersätts av??1592. Nedlagd FKF050 Elementarpartikelfysik 4.5 x Nedlagd. Ersätts av??1702 Nedlagd

72 FKF065 Acceleratorbaserade analysmetoder 7.5 x x MT, SF Nedlagd. Ersätts av??1593. Nedlagd FKF070 Modern subatomär fysik 7.5 x SF Aktiv FKF100 Miljömätteknik 7.5 x x MiT Aktiv FKM015 Konstruktionsmaterial, allmän kurs 7.5 x Aktiv FKM031 Högtemperaturmaterial, fortsättningskurs 6 x Periodiserad kurs. Periodiserad FKM070 Avancerad materialteknologi 7.5 x Aktiv FKM080 Pulverteknologi 6 x Aktiv FMA051 Optimering 6 x MA Aktiv FMA140 Olinjära dynamiska system 6 x x MA Aktiv FMA145 Olinjära dynamiska system, projektdel 3 x Aktiv FMA170 Bildanalys 6 x DB, MT Aktiv FMA175 Bildanalys, projektdel 3 x Aktiv FMA250 Partiella differentialekvationer med distributionsteori 7.5 x x MA Aktiv FMA260 Funktionalanalys och harmonisk analys 7.5 x x MA Aktiv FMA270 Datorseende 6 x DB Aktiv FMA272 Datorseende, projektdel 3 x Aktiv FME071 Mekanik, fortsättningskurs 7.5 x Nedlagd. Nedlagd FMF111 Astrofysik 6 x Periodiserad kurs. Aktiv FMF121 Matematisk fysik fortsättningskurs 1, kärnstrukturteori 7.5 x x SF, TF Namnbyte? Aktiv FMF160 Kvantkaos 7.5 x Periodiserad kurs. Periodiserad FMI040 Energisystemanalys; Förnybara energikällor 7.5 x x MiT Aktiv FMI050 Energisystemanalys; energi, miljö och naturresurser 7.5 x x Aktiv FMI051 Energisystemanalys; energi, miljö och naturresurser 4.5 x x MiT Aktiv FMI070 Internationell miljövård, tematisk kurs 7.5 x MiT Aktiv FMN091 Finita volymmetoder för chocklösningar 7.5 x FsT, TvB Periodiserad kurs. Periodiserad FMN110 Numeriska metoder i flerkroppsdynamik 7.5 x Periodiserad kurs. Aktiv FMN130 Numeriska metoder för differentialekvationer 7.5 x Aktiv FMN135 Adaptiva metoder för differentialekvationer 7.5 x TvB Periodiserad kurs. Aktiv FMN145 Simuleringsverktyg 4.5 x Aktiv FMS072 Försöksplanering 7.5 x SoM Periodiserad kurs. Periodiserad FMS091 Monte Carlo-baserade statistiska metoder 7.5 x SS Aktiv FMS110 Olinjära tidsserier 7.5 x x Aktiv FMS150 Statistisk bildanalys 7.5 x DB, SS Aktiv FMS155 Statistisk modellering av extremvärden 7.5 x Aktiv FRT031 Realtidssystem 7.5 x x RT Nedlagd. Ersätts av??1598. Nedlagd FRT041 Systemidentifiering 7.5 x x RT Aktiv FRT050 Adaptiv reglering 7.5 x x RT Nedlagd. Ersätts av??1601. Nedlagd FRT075 Olinjär reglering och servosystem 6 x RT Nedlagd. Ersätts av??1599. Nedlagd FRT090 Projekt i reglerteknik 7.5 x Aktiv FRT100 Internationell projektkurs i reglerteknik 4.5 x x Aktiv KII010 Industriellt miljöarbete 7.5 x Aktiv MAM061 Människa - datorinteraktion 7.5 x Nedlagd MAM242 Aerosolteknologi 7.5 x Aktiv MIE090 Automation för komplexa system 7.5 x Aktiv MMT125 Tillämpad FEM projektkurs 7.5 x Nedlagd

73 MMT195 Kretsloppsteknologi 7.5 x x Nedlagd MVK093 Förbränningsmotorns grunder 6 x Aktiv MVK106 Avancerad förbränningsmotorteknik 6 x Aktiv MVK140 Turbulens teori och modellering 7.5 x FsT Aktiv MVK150 Tillämpad numerisk strömningsmekanik 6 x Nedlagd TNX006 Medicin för tekniker 6 x x MT Aktiv TNX011 Juridik för tekniker 7.5 x x x x Två kursstarter per år. Aktiv TNX015 Svenska för tekniker 4.5 x x x x Två kursstarter per år. Aktiv TNX025 Tyska för tekniker 7.5 x x Aktiv VSM032 Programutveckling för tekniska tillämpningar 6 x TvB Aktiv VSM045 Teknisk-vetenskapliga beräkningar 7.5 x TvB Aktiv VTA030 Teknisk akustik 4.5 x Aktiv VTA060 Strukturakustik 9 x x VU Aktiv Valfria kurser årskurs 5 KFK920 Examensarbete i biofysikalisk kemi Aktiv TNS820 Examensarbete i rehabiliteringsteknik Aktiv ETI920 Examensarbete i elektrovetenskap Aktiv MAM720 Examensarbete i aerosolteknologi Aktiv MAM920 Examnesarbete i ergonomi Aktiv FAF820 Examensarbete i fysik Aktiv FBR820 Examensarbete i förbränningsfysik Aktiv FFF820 Examensarbete i fasta tillståndets fysik Aktiv FKF820 Examensarbete i kärnfysik Aktiv FMF820 Examensarbete i matematisk fysik Aktiv FHL820 Examensarbete i hållfasthetslära Aktiv EDA920 Examensarbete i datavetenskap Aktiv EEM820 Examensarbete i elektrisk mätteknik Aktiv EIT820 Examensarbete i informationsteknologi Aktiv FRT820 Examensarbete i reglerteknik Aktiv ETS720 Examensarbete i programvarusystem Aktiv FMA820 Examensarbete i matematik Aktiv FMS820 Examensarbete i matematisk statistik Aktiv FME820 Examensarbete i mekanik Aktiv FMI820 Examensarbete i miljö- och energisystem Aktiv FMN820 Examensarbete i numerisk analys Aktiv MIO920 Examensarbete i produktionsekonomi Aktiv VTA820 Examensarbete i teknisk akustik Aktiv EIE920 Examensarbete i industriell elektroteknik och automation Aktiv MVK920 Examensarbete i energivetenskaper Aktiv

74 Bilaga 95:E Teknisk nanovetenskap Kursutbud 07/08 (061130) Föreslagna nya kurser i fet stil Poäng Ht lp1 Ht lp2 Vt lp1 Vt lp2 Ht lp1 Inr. Kommentarer PLED:s förslag Obligatoriska kurser årskurs 1??1576 Nanovetenskap och nanoteknik en introduktion 7 x x Ersätter FFF150. Aktiv??1659 Fysik våglära, termodynamik och atomfysik 12 x x Ersätter FAF160. Aktiv??1690 Endimensionell analys 15 x x x Ersätter FMA410. Aktiv??1693 Allmän och oorganisk kemi 7.5 x Ersätter TEK285. Aktiv??1694 Organisk kemi 5 x Ersätter TEK285. Aktiv EDA011 Programmeringsteknik 7.5 x x Aktiv FAF160 Fysik våglära och atomfysik 9 x x Ersätts av??1659. Tenta FFF150 Nanovetenskap och nanoteknik en introduktion 7.5 x x x x Ersätts av??1576. Tenta FMA410 Matematik, endimensionell analys 12 x x Ersätts av??1690. Tenta FMA420 Linjär algebra 6 x Aktiv FMA430 Flerdimensionell analys 6 x Ska flyttas till åk 2 08/09. Tenta TEK285 Kemi - från allmän kemi till livets molekyler 12 x x Ersätts av??1693 och??1694. Tenta Obligatoriska kurser årskurs 2 FAF240 Fysik - Kvantfenomen och nanoteknologi 7.5 x Aktiv FFF100 Termodynamik och Elektroniska Material 10.5 x x Aktiv FFF155 Nanovetenskapliga tankeverktyg 9 x x Aktiv FMF180 Beräkningsverktyg 3 x Aktiv FMS012 Matematisk statistik, allmän kurs 9 x x Aktiv FRT110 Systemteknik 6 x Aktiv KOO095 Funktionella material 7.5 x Aktiv TEK295 Cellens biologi 7.5 x x Aktiv

75 Valfria kurser årskurs 2??1681 Franska för tekniker; språk, kultur osamhällsliv, gk 7.5 x x Ersätter TNX031. Aktiv??1683 Spanska för tekniker; språk, kultur o samhällsliv, gk 7.5 x x Ersätter TNX180. Aktiv??1684 Spanska för tekniker; språk, kultur o samhällsliv, fk 7.5 x x Ersätter TNX185. Aktiv EDA150 C-programmering 3 x x Kursen ges två gånger på läsår. Aktiv ETI125 Konsumentelektronik 4.5 x x Aktiv FMI100 Teknisk miljövetenskap 7.5 x x Hållbar. Aktiv TEK175 Genus i naturvetenskap och teknik 7.5 x x Aktiv TNX006 Medicin för tekniker 6 x x Aktiv TNX011 Juridik för tekniker 7.5 x x x x Kursen ges två gånger på läsår. Aktiv TNX015 Svenska för tekniker 4.5 x x x x Kursen ges två gånger på läsår. Aktiv TNX020 Engelska för tekniker 7.5 x x x x Kursen ges två gånger på läsår. Aktiv TNX025 Tyska för tekniker 7.5 x x Aktiv TNX031 Franska för tekniker; språk, kultur o samhällsliv, 1-5p 7.5 x x Nedlagd. Ersätts av??1681. Nedlagd TNX032 Franska för tekniker; språk, kultur o samhällsliv, 6 10 p 7.5 x x Nedlagd. Ersätts av??1682. Nedlagd TNX035 Samhällsekonomi för tekniker 4.5 x Aktiv TNX160 Teknikhistoria 4.5 x x Aktiv TNX170 Entreprenörskap och affärsutveckling 7.5 x Aktiv TNX180 Spanska för tekniker; språk, kultur o samhällsliv, 1 5 p 7.5 x x Nedlagd. Ersätts av??1683. Nedlagd TNX185 Spanska för tekniker; språk, kultur o samhällsliv, 6-10p 7.5 x x Nedlagd. Ersätts av??1684. Nedlagd Obligatoriska kurser årskurs 3 EEM045 Sensorer 7.5 x Aktiv ETE115 Ellära och elektronik 7.5 x Aktiv FAF052 Projekt nanoingenjör 7.5 x Aktiv FFF110 Process- och komponentteknologi 7.5 x Aktiv KOO105 Analys på nanoskalan 7.5 x Aktiv TEK015 Människans fysiologi 7.5 x Aktiv

76 Valfria kurser årskurs 3??1599 Olinjär reglering och servosystem 7.5 x Ersätter FRT075. Aktiv??1682 Franska för tekniker; språk, kultur osamhällsliv, fk 7.5 x x Ersätter TNX032. Aktiv EDA027 Algoritmer och datastrukturer 7.5 x Aktiv EDA216 Databasteknik 7.5 x Aktiv EEM035 Ingenjörsutsikter och insikter 7.5 x x Aktiv ESS020 Analog elektronik 6 x x E Aktiv ESS040 Digital signalbehandling 6 x E Aktiv ETI130 Digital IC-konstruktion 6 x E Inriktningsobligatorisk E. Aktiv FAF093 Projektkurs i fotonik och optisk kommunikation 3 x x Nedlagd. Nedlagd FFF042 Fysiken för låg-dim. strukturer och kvantkomponenter 7.5 x E+F Inriktningsobligatorisk E och F. Aktiv FHL055 Teknisk mekanik 7.5 x B+F+M Aktiv FKM031 Högtemperaturmaterial, fortsättningskurs 6 x M Periodiserad kurs. Periodiserad FMA021 Kontinuerliga system (1) 7.5 x x Aktiv FMA022 Kontinuerliga system, allmän kurs (1) 4.5 x E+F Inriktningsobligatorisk E och F. Aktiv FMA023 Kontinuerliga system, projektdel 3 x x E+F Går över sommaren. Aktiv FMA036 Linjär analys (2) 7.5 x Aktiv FMA037 Komplex analys (3) 6 x Aktiv FMA085 Matematisk kommunikation 4.5 x x x Aktiv FMA280 Funktionsteori 7.5 x Borde flyttas till åk 3 Aktiv FMA450 System och transformer 7.5 x Borde flyttas till åk 3 Aktiv FMF090 Kaos inom naturvetenskap och teknik 6 x Aktiv FMF092 Projektarbete inom kaosteorin 3 x Aktiv FMI040 Energisystemanalys; Förnybara energikällor 7.5 x x Hållbar. Aktiv FMI050 Energisystemanalys; energi, miljö o naturresurser 7.5 x x Hållbar. Aktiv FMS051 Matematisk statistik, tidsserieanalys 7.5 x Nedlagd FRT075 Olinjär reglering och servosystem 6 x F Nedlagd. Ersätts av??1599. Nedlagd INN001 Introduktion till Innovation Management 7.5 x Aktiv KII010 Industriellt miljöarbete 7.5 x Hållbar. Aktiv KKK080 Förståelse och lärande 3 x x Aktiv KOK032 Miljökemi 7.5 x Hållbar. Förkunskapskrav? Aktiv MAM203 Arbete - människa - teknik, grundkurs 7.5 x x Aktiv MIO012 Industriell ekonomi, allmän kurs 6 x Aktiv TEK287 Biokemi 15 x x B Inriktningsobligatorisk B. Ges två gånger per år. Aktiv (1) Endast en av kurserna FMA021 och FMA022 får ingå i examen (2) Endast en av kurserna FMA036 och FMA450 får ingå i examen (3) Endast en av kurserna FMA037 och FMA280 får ingå i examen

77 Valfria kurser årskurs 4??1592 Tillämpad subatomär fysik 7.5 x Ersätter FKF032 (finns ej på N). Nedlagd??1593 Experimentella verktyg i subatomär fysik 7.5 x Ersätter FKF065. Aktiv??1598 Realtidssystem 10 x x Ersätter FRT031. Aktiv??1600 Flervariabel reglering 7.5 x Ersätter FRT020. Aktiv??1615 Avancerad framställning av nanostrukturer 7.5 x Aktiv??1616 Lasrar 7.5 x Ersätter FAF073. Aktiv??1620 Optik och optisk design 7.5 x Förkunskapskrav för FAF095. Aktiv??1711 Kristalltillväxt och halvledarepitaxi 7.5 x Ersätter FAF041. Aktiv EEM040 Medicinsk mätteknik 6 x B Aktiv EEM050 Mikrosensorer 6 x B+E+F Aktiv EEM055 Mikrofluidik 7.5 x B+E+F Aktiv EEM060 EMC, störningar och störningsbegränsning 6 x Aktiv EEM070 Datorbaserade mätsystem 6 x B+E+F Aktiv EIE070 Mekatronik 7.5 x x E+F Aktiv ETI031 Radio 6 x E Aktiv ETI135 Avancerad digital IC-konstruktion 4.5 x Aktiv ETI280 Immaterialrätt 6 x Aktiv ETI290 Avancerad analog design 6 x E Aktiv ETS052 Datorkommunikation 4.5 x Aktiv ETS075 Kösystem 4.5 x Aktiv FAF041 Kristalltillväxt och halvledarepitaxi 6 x E+F+M Ersätts av??1711. Nedlagd FAF045 Nanostrukturers fysik och kemi 9 x x B+E+F+M Aktiv FAF073 Laserfysik 7.5 x F Nedlagd. Ersätts av??1616. Nedlagd FAF080 Atom- och molekylspektroskopi 7.5 x F+M Aktiv FAF085 Svepspetsmikroskopi 7.5 x F Periodiserad kurs. Periodiserad FAF095 Fotonik och optisk kommunikation 7.5 x Har "spetsats till".??1620 som förkunskapskrav. Aktiv FAF141 Multispektral avbildning 6 x Aktiv FAF150 Medicinsk optik 7.5 x B+F Aktiv FAF245 Kvantteori 4.5 x E+F Inriktningsobligatorisk F. Aktiv FFF021 Halvledarfysik 7.5 x E+F Aktiv FFF051 Fasta tillståndets teori 7.5 x F Aktiv FFF115 Höghastighetselektronik 7.5 x E+F Aktiv FFF160 Nanoelektronik 7.5 x E+F Aktiv FFF165 Kvantmekanik för nanoelektroniska tillämpningar 7.5 x E+F Aktiv FHL064 Finita elementmetoden, fortsättningskurs 7.5 x F Aktiv FHL066 Finita elementmetoden - olinjära system 7.5 x Nedlagd FHL072 Konstitutiv modellering, fortsättningskurs 7.5 x Nedlagd

78 FHL110 Biomekanik 7.5 x B+F+M Aktiv FKF065 Acceleratorbaserade analysmetoder 7.5 x x F+M Nedlagd. Ersätts av??1593. Nedlagd FKM070 Avancerad materialteknologi 7.5 x M Aktiv FKM080 Pulverteknologi 6 x M Aktiv FMF033 Kvantmekanik, fortsättningskurs 7.5 x E+F Aktiv FMI070 Internationell miljövård, tematisk kurs 7.5 x Hållbar. FMI100 förkunskapskrav. Nedlagd FMS065 Statistiska metoder för säkerhetsanalys 7.5 x Aktiv FMS072 Försöksplanering (5) 7.5 x Periodiserad. Periodiserad FMS210 Kemometri (5) 7.5 x Aktiv FRT020 Digital reglering 7.5 x B+E+F Nedlagd. Ersätts av??1600. Nedlagd FRT031 Realtidssystem 7.5 x x E Nedlagd. Ersätts av??1598. Nedlagd FRT041 Systemidentifiering 7.5 x x B+F Aktiv KAK016 Analytisk kemi 7.5 x M Aktiv KBT050 Bioanalys 7.5 x B Aktiv KFK025 Yt- och kolloidkemi 7.5 x B+M Aktiv KFK090 Molekylär växelverkan och dynamik 7.5 x M Aktiv KIM015 Immunteknologi (4) 7.5 x B Aktiv KOK085 Läkemedelskemi 7.5 x B Aktiv KOO022 Oorganisk kemi 7.5 x M Aktiv KOO045 Materialkemi 7.5 x M Inriktningsobligatorisk M. Aktiv KOO065 Mikroskopisk karaktärisering av material 7.5 x M Inriktningsobligatorisk M. Aktiv KPO010 Polymerfysik 7.5 x M Aktiv KTE080 Polymerkemi 7.5 x Johan Perssons förslag. Aktiv MAM242 Aerosolteknologi 7.5 x Aktiv TEK012 Genetik och mikrobiologi 15 x x B Kursen ges två gånger på läsår. Aktiv TEK017 Humanfysiologi 15 x x B Kursen ges två gånger på läsår. Aktiv TEK083 Sinnesbiologi 15 x B Aktiv TEK087 Växtbiologi 15 x B Aktiv TEK151 Eukaryot molekylär genetik 15 x B Ska ändra namn. Aktiv TEK153 Immunologi (4) 15 x x B Kursen ges två gånger på läsår. Aktiv TEK157 Farmakologi 15 x x B Kursen ges två gånger på läsår. Aktiv TEK159 Virologi 15 x B Aktiv TEK177 Ytfysik 7.5 x F+M Aktiv TEK265 Experimentell biofysik 15 x x B+E+F Aktiv TEK267 Teoretisk biofysik 7.5 x B+F Aktiv TEK297 Prokaryot molekylär genetik 15 x B Ska ändra namn. Aktiv TEK299 Toxikologi 15 x B Aktiv??1713 Mikrobiologi 15 B Aktiv (4) endast en av kurserna TEK153 Immunologi resp. KIM015 Immunteknologi får ingå i examen (5) endast en av kurserna FMS072 Försöksplanering och FMS210 Kemometri får ingå i examen Inriktningar: B=Nanobiomedicin, E=Nanoelektronik, F=Nanofysik, M=Nanomaterial

79 Valfria kurser årskurs 5 KFK920 Examensarbete i biofysikalisk kemi Aktiv KOK820 Examensarbete i organisk kemi Aktiv KBT820 Examensarbete i bioteknik Aktiv VBM820 Examensarbete i byggnadsmaterial Aktiv ETI920 Examensarbete i elektrovetenskap Aktiv MVK920 Examensarbete i Energivetenskaper Aktiv MAM720 Examensarbete i aerosolteknologi Aktiv FAF820 Examensarbete i fysik Aktiv FBR820 Examensarbete i förbränningsfysik Aktiv FFF820 Examensarbete i fasta tillståndets fysik Aktiv FKF820 Examensarbete i kärnfysik Aktiv FMF820 Examensarbete i matematisk fysik Aktiv FHL820 Examensarbete i hållfasthetslära Aktiv KIM820 Examensarbete i immunteknologi Aktiv KNL820 Examensarbete i industriell näringslära o livsmedelskemi Aktiv EDA920 Examensarbete i datavetenskap Aktiv EEM820 Examensarbete i elektrisk mätteknik Aktiv FRT820 Examensarbete i reglerteknik Aktiv ETS720 Examensarbete i programvarusystem Aktiv KET920 Examensarbete i kemiteknik Aktiv KLT920 Examensarbete i livsmedelsteknik Aktiv KLG820 Examensarbete i livsmedelsteknologi Aktiv KLG920 Examensarbete i läkemedelsteknologi Aktiv KOO920 Examensarbete i materialkemi Aktiv FKM820 Examensarbete i konstruktionsmaterial Aktiv FME820 Examensarbete i mekanik Aktiv MMT820 Examensarbete i mekanisk teknologi o verktygsmaskiner Aktiv KTE720 Examensarbete i polymerteknologi Aktiv KAK820 Examensarbete i teknisk analytisk kemi Aktiv KMB820 Examensarbete i teknisk mikrobiologi Aktiv KBK820 Examensarbete i tillämpad biokemi Aktiv

80 Bilaga 96:A Rune Kullberg Specialiseringar inom civilingenjörsutbildningen I rektors beslut Planeringsförutsättningar. (dnr LTH G /06) står bl a För civilingenjörsexamen krävs att studenten har minst 30 poäng inom en och samma djupkorg. Av dess poäng ska minst 20 vara kurser på avancerad nivå. Bifogat finns en sammanställning av nuvarande fördjupningskrav inom LTH:s civilingenjörsutbildningar. Jag har i sammanställningen inte tagit med Riskhantering eller de LTH-gemensamma avslutningarna. Enligt den information jag inhämtat om planeringsläget inom olika programledningar vill jag särskilt nämna att programledningarna för kemiteknik och bioteknik kommit fram till att den nuvarande strukturen för specialiseringar håller måttet även enligt den nya examensordningen. Inför diskussionen i UN1 om specialiseringar kan det därför vara särskilt intressant att noggrannare studera dessa. Rektor har bett organ som arbetar med forskningsfrågor inom LTH i uppgift att komma med förslag på specialiseringar inom starka forskningsområden. Jag håller på att försöka få fram skriftligt dokumentation över hur lång detta arbete kommit eftersom det kan vara en hjälp i nämndens arbete med specialiseringar. Tyvärr har jag ännu inte fått fram dokumentation som nu kan sändas till nämnden med hoppas kunna få fram sådan till nämndmötet. Inom flera institutioner pågår det arbete med att ta fram förslag till specialiseringar. Högt ställda krav på en specialisering är att såväl namn som innehåll är inomvetenskapligt korrekt, att den går att kommunicera med teknologer, som har att göra val, samt att den är attraktiv ur rekryteringssynpunkt. Det är rimligt att i flera fall inrätta specialiseringar som gäller för mer än ett program. a) Mitt förslag är att jag under nämndmötet presenterar ytterligare dokumentation, att vi därefter ägnar ca en timme åt diskussion om specialiseringar och därefter ger ordföranden i uppdrag att baserat på diskussionen i nämnden ge några ramar för specialiseringar samt be institutionerna att senast 25 januari komma in med en första version av förslag på specialiseringar. b) I rektors beslut Planeringsförutsättningar. (dnr LTH G /06) tas även frågan om statusen för avslutningen industriell ekonomi upp. UN1 har ansvaret för denna avslutning. Mitt förslag är att ordföranden ges i uppdrag att till nästa sammanträde ta in beslutsunderlag om den fortsatta statusen för avslutningen Industriell ekonomi.

81 Bilaga 96:B Sammanställning av fördjupningskrav för civilingenjörsutbildningarna vid LTH gällande för vt 2007./Rune Informationen i detta dokument är kopierad från utbildningsplanerna i studiehandboken för vt I del 1 finns en sammanfattning och i del 2 finns en utförligare beskrivning. Eftersom det är ett utdrag ur utbildningsplanen används den programspecifika terminologi som hittills funnits. I fortsättningen kommer terminologin att bli enhetlig inom LTH. I sammanfattningen har jag inte tagit med egen inriktning. Del 1 Sammanfattning s 2 Del 2 Utförligare beskrivning Program C s 3 Program D s 4 Program E s 5 Program F s 7 Program I s 9 Program N s 12 Program Pi s 14 Program M s 15 Program B s 16 Program K s 17 Program L s 17 Program V s 18 Program W s 20 1

82 Del 1 Sammanfattning Program C. Profiler: Informationsöverföring, Kommunikationssystem, Människa-tekniksystem, Säkerhet och tillförlitlighet. Program D. Djupkorgar: Datorsystem, Telekommunikation, Programvarusystem, Bilder och grafik, Informations- och systemteknik, Medicinska system. Program E. Djupkorgar finns inom fyra inriktningar. Inriktning Elektronikkonstruktion: Datorsystem, Radiokonstruktion, Digital mikroelektronik, Analog konstruktion, Nanoelektronik. Inriktning Telekommunikation: Nät, Informations- och kommunikationsteknologi, Elektromagnetiska fält och vågor. Inriktning Programvaruutveckling: Programvarusystem, Industriell programvaruteknik, Maskinrelaterad programmering. Inriktning System, sensorer och signaler: Inbyggda system, Reglerteknik, Industriella styrsystem, Sensorer och mätteknik, Medicinsk teknik, Signalbehandling. Program F. Inriktningar: Atomer och molekyler med tillämpningar, Digitala bilder, Fasta tillståndets fysik/nanoteknologi, Förbränning, strömning och turbulens, Matematiska analysverktyg, Medicinsk teknik, Miljöteknik, Optik och lasrar, Programvaruteknik, Reglerteknik, Sensorer och mätteknik, Solidmekanik, Stokastiska system, Subatomär fysik, Teknisk-vetenskapliga beräkningar, Teoretisk fysik, Vågutbredning. Program I. Teknikinriktningar: Industriell systemteknik, Matematisk modellering, Produktion och produktutveckling. Ekonomiinriktningar: Produktionsekonomi och logistik, Finansiering och risk, Affär och innovation. Program N. Inriktningar: Nanobiomedicin, Nanomaterial, Nanoelektronik och Nanofysik. Program Pi. Inriktningar: Beräkning & simulering, Biologisk modellering, Finansiell modellering, Signaler & system. Program M. Inriktningar: Värmeöverföring och strömningsteknik, Energiomvandling och energihushållning, Produktion, Teknisk logistik, Teknisk modellering, Produktutveckling, Mekatronik, Teknisk design Program B. Specialisering sig inom något av följande områden: Bioprocessteknik, Molekylär bioteknik, Livsmedel eller Läkemedel. Program K. Specialisering sig inom något av följande områden: Processdesign, Material eller Läkemedel. Program L. Specialiseringar: Fastighetsrätt/fastighetsteknik/samhällsbyggnad, Fastighetsekonomi/fastighetsförvaltning, Geomatik, Teknisk geomatik (från och med termin 5). Program V. Obligatoriska inriktningskurser inom Infrastruktur och Miljö eller Byggnader och byggnadsverk plus en synteskurs (finns i varje fördjupning). Fördjupningar: Vattenresurshantering, Stadsbyggnad, Trafikplanering, Vägplanering, Anläggningsteknik, Byggproduktion, Fastighetsförvaltning, Byggnader/Klimat och ljud, Byggnader/Bärande stomme, Byggnadsverk/Konstbyggnad, Strukturanalys, Integrerad design. Program W. Inriktningar: Den studerande komponerar, i samråd med programledningen en egen kompetensinriktning i årskurs 4. 2

83 Del 2. Utförligare beskrivning Program C. Profilerna Informationsöverföring I ett digitalt kommunikationssystem är nätverket beroende av att kommunikationen mellan noderna är tillförlitlig. När informationen skall skickas genom nätet, via t.ex. antenn eller kabel, skall en effektiv modulationsmetod väljas, dvs. den digitala informationen skall formas om till kontinuerliga vågformer som passar mediet. För att konstruera sändare och mottagare behövs metoder från signalbehandling. På kommunikationskanalen, kan det alltid uppkomma fel. För att minimera effekten av dessa kan någon typ av felrättande kod läggas till konstruktionen. Vidare bör informationen krypteras så den inte är läsbar för andra på nätet. Idag är det många som vill använda radiomediets tillgängliga bandbredd. Därför är det viktigt att den utnyttjas på ett effektivt sätt. Innan informationen skickas från en punkt till en annan skall den omformas till en kompakt beskrivning med hjälp av olika komprimeringsmetoder. EDI042 Kodningsteknik 5 EDI051 Kryptoteknik 5 EIT010 Digitala transmissionsmetoder 5 EIT050 Digitala bilder - kompression 6 EIT080 Informationsteori 5 EIT085 Kanalmodellering för trådlös kommunikation 4 EIT140 OFDM för bredbandskommunikation 5 ETI270 Digital signalbehandling i Audio/Video 4 ETT042 Adaptiv signalbehandling 4 ETT055 Digital kommunikation FK 6 ETT062 Bandspridningsteknik 5 ETT074 Optimal signalbehandling 4 Kommunikationssystem Inriktningen fokuserar mot studier av olika typer av kommunikationsnät ur en rad viktiga aspekter. Internet förväntas i allt större utsträckning användas för tjänster som ställer höga krav på nätet. För att realtids- och affärskritiska tillämpningar skall kunna användas krävs emellertid att högt ställda krav på tillgänglighet och tillförlitlighet uppfylls. Detta kräver en robust, säker och stabil nätinfrastruktur. Hög internetprestanda kräver bl.a. att trafik- och kapacitetsrelaterade problem noga beaktas, t.ex. genom att viktiga trafikströmmar alltid kan garanteras tillräckliga resurser. De framtida mobila näten kommer att vara IP-baserade och kan därmed integreras i ett globalt Internet. Viktiga områden i sammanhanget är routingprotokoll för Ad-hoc nät, skalbarhetsproblem och prestanda. EDA040 Realtidsprogrammering 4 EIT015 Säkra system och applikationer 5 EIT150 Internet inuti 5 ETS061 Simulering 5 ETS110 Internetprotokoll 5 FRT031 Realtidssystem 5 ETS190 Avancerad telekommunikation 6 ETS200 Programvarutestning 5 Människa-tekniksystem Inriktningen kan i stora drag sägas ligga inom området människa-maskinsystem och fokuserar speciellt emot dessa frågeställningar inom InfoCom -programmets centrala innehåll, dvs. tele- och datakommunikationssystem. Dock ger inriktningen goda möjligheter att komplettera den för telecombranschen ganska teknikdrivna utvecklingen med en mera användarbaserad. Där får systemutvecklingen en mer användarorienterad karaktär, med honnörsord som användbarhet och användbarhetstester. Utformningen av gränssnitt är i sammanhanget speciellt viktigt liksom att studera interaktionen mellan människa och maskin utifrån olika kognitionsteorier. I vidare mening är det viktigt att studera de tjänster som förmedlas via gränssnitten ur ett användar- och nyttoperspektiv, t.ex. de intelligenta tjänster som utvecklas inom olika delar av infocomområdet. En särskild utmaning utgör de ständigt föränderliga mobila kommunikationssystemen. EDA046 Spelmotorteknologi 5 EDA075 Mobilgrafik 5 EDA260 Programvaruutveckling i grupp - projekt 4 ETS170 Kravhantering 5 MAM031 Arbete, människa teknik projekt 5 MAM101 Virtual Reality i teori och praktik 5 MAM120 Användbarhetsutvärdering 5 TEK280 Teknikstödd kommunikation 5 TNX153 Rehabiliteringsteknik och design 5 Säkerhet och tillförlitlighet På senare tid har säkerhetsaspekter fått en påtagligt större roll vid design av kommunikationssystem. Dels gäller det aspekter ur ren datasäkerhet. Det finns många olika potentiella säkerhetsrisker i ett system som exempelvis är uppbyggt med en blandad miljö av olika datorsystem och blandade kommunikationslösningar med trådlös och trådbunden teknik. En viktig del av problemet är att öka medvetenheten om var och hur dessa säkerhetsrisker kan uppstå. Det gäller också att säkerställa att en användare verkligen är den han utger sig för att vara. Vidare är det viktigt att kunna ta reda på vad som har hänt när det väl har varit intrång. Säkerhetsaspekter rör också robustheten i systemet. Vid krissituationer är det till exempel viktigt att myndigheter och nyhetsbyråer klarar av en hög kapacitet på sina tele- och Internetanslutningar. Likaså skall en del kommunikationssystem fortfarande fungera även om en del länkar försvinner. 3

84 EDA050/055 Operativsystem/med projekt 3/5 EDI050 Kryptoteknik 5 EDI075 Matematisk kryptologi 4 EIT015 Säkra system och applikationer 5 EIT080 Informationsteori 5 ETS170 Kravhantering 5 ETS190 Avancerad telekommunikation 6 MAM090 Människa, teknik, organisation och hantering av risker 5 Program D. Djupkorgarna Krav: Minst 15 p från en av djupkorgarna Datorsystem EDA190 Datamekatronik 5 EDA230 Optimerande kompilatorer 5 EDA380 Konstruktion av inbyggda system 4 EDA385 Konstruktion av inbyggda system - fördjupningskurs 5 EDT081 Datorsystemkonstruktion 5 EIT025 Datoraritmetik 5 EIT120 Digitala strukturer på kisel 5 EIT130 VLSI-arkitektur 8 ETI130 Digital IC-konstruktion 4 ETI210 IC-projekt och verifiering 8 Summa 54 Telekommunikation EDI042 Kodningsteknik 5 EDI051 Kryptoteknik 5 EIT010 Digitala transmissionsmetoder 5 EIT150 Internet inuti 5 ETI051 Radiosystem 4 ETS061 Simulering 5 ETS110 Internetprotokoll 5 ETT055 Digital kommunikation, FK 6 ETT062 Bandspridningsteknik 5 FMA190 Algebra 4 Summa 49 Programvarusystem EDA046 Spelmotorteknologi 5 EDA110 Algoritmteori 4 EDA145 Programspråksteori 5 EDA160 Kommunicerande processer 4 EDA230 Optimerande kompilatorer 5 EDA240 Konfigurationshantering 4 EDA270 Coaching av programvaruteam 6 EDA340 Constraint- programmering 4 EDA380 Konstruktion av inbyggda system 4 ETS170 Kravhantering 5 ETS200 Programvarutestning 5 FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering 4 FMA115 Datoralgebra 4 FRT031 Realtidssystem 5 Summa 64 Bilder och grafik EDA046 Spelmotorteknologi 5 EDA075 Mobilgrafik 5 EDA101 Avancerade renderingsmetoder 5 EIT050 Digitala bilder, kompression 6 FAF141 Multispektral avbildning 4 FMA120 Matristeori 4 FMA135 Geometri 4 FMA270 Datorseende 4 FMS150 Statistisk bildanalys 5 FMN100 Numeriska metoder för datorgrafik 4 Summa 46 Informations- och systemteknik ETT042 Adaptiv signalbehandling 4 ETT055 Digital kommunikation, FK 6 ETT062 Bandspridningsteknik 5 ETT074 Optimal signalbehandling 4 FMA120 Matristeori 4 FMS051 Tidsserieanalys 5 FRT031 Realtidssystem 5 FRT041 Systemidentifiering 5 FRT050 Adaptiv reglering 5 Summa 43 Medicinska system EEM040 Medicinsk mätteknik 4 EEM080 Ultraljudsfysik och teknik 4 EEM060 EMC, störningar och störningsbegränsning 4 EEM050 Mikrosensorer 4 FAF141 Multispektral avbildning 4 FAF150 Medicinsk optik 5 4

85 FMS051 Tidsserieanalys 5 TNX153 Rehabiliteringsteknik och design 5 ETI160 Medicinsk signalbehandling 4 Summa 39 Program E. Kurser i djupkorgarna Den studerande skall läsa kurser omfattande minst 15 poäng inom ett visst fördjupningsområde. En detaljerad beskrivning av de olika fördjupningsområdena (eller djupkorgarna) finns på programmets hemsida ( Nedan listas de kurser som ingår i djupkorgarna. I anslutning till djupkorgen finns antecknat namnet på den institution som har huvudansvaret för det aktuella fördjupningsområdet. Djupkorgarna är grupperade inom fyra inriktningar, vilka avspeglar de centrala forskningsområdena inom elektroteknikområdet vid LTH: Elektronikkonstruktion, Telekommunikation, Programvarusystem samt System, sensorer och signaler. Efter godkännande av utbildningsnämnden finns möjligheten att uppfylla djupkravet genom ett eget urval av valfria kurser. Kurspaketet System på chips (se avsnitt 10) utgör en egen fördjupning, varför de studenter som väljer detta härigenom uppfyller djupkravet. De studenter som läser avslutningen Industriell ekonomi respektive Technology Management skall - utöver det obligatoriska blocket - läsa kurser motsvarande 20 poäng ur bredd och djupkorgarna i enlighet med vad som fastställs i en individuell studieplan I de fall en kurs som tidigare funnits i en djupkort lagts ner, finns en anteckning om detta i förteckningen nedan. I förekommande fall finns också antecknat vilken kurs som ersätter den nedlagda. En student som läst en kurs som nu är nerlagd, får räkna med den i sin fördjupning, men naturligtvis inte samtidigt med den kurs som den ersatts av. I djupkorgen Datorsystem inom inriktningen Elektronikkonstruktion ingår kursen EDT081 Datorsystemkonstruktion som varit nerlagd sedan 2002, men som nu åter finns inrättad på programmet. Samtidigt har kursen EDA385 Konstruktion av inbyggda system, fördjupningskurs utgått, men finns kvar i djupkorgen Inbyggda system inom inriktningen System, sensorer och signaler. Elektronikkonstruktion (inriktning): Datorsystem (Informationsteknologi) EIT150 Internet inuti 5 EDA230 Optimerande kompilatorer 5 ETI121 Algoritmer i signalprocessorer - projektkurs 4 FRT031 Realtidssystem 5 EIT090 Datorarkitektur 6 EDT081 Datorsystemkonstruktion 5 EIT025 Datoraritmetik 5 Summa 35 Radiokonstruktion (Elektrovetenskap) ETI032 Radioelektronik 6 ETI041 Radioprojekt 4 ETI063 Analog IC-konstruktion 4 ETI170 Integrerad radioelektronik 4 ETE071 Elektromagnetisk vågutbredning 4 ETE100 Antennteknik 4 ETI051 Radiosystem 4 Summa 30 Digital mikroelektronik (Elektrovetenskap) ETI180 DSP-design 4 ETI210 IC-projekt & verifiering 8 EIT130 VLSI-arkitektur 8 EDI021 Digitala projekt (eller EDI022) 5/8 EDA380 Konstruktion av inbyggda system 4 FFF110 Process- och komponentteknologi 5 Summa 34/37 Analog konstruktion (Elektrovetenskap) ETI022 Analoga projekt 5 ETI063 Analog IC-konstruktion 4 ETI210 IC-projekt & verifiering 8 FFF021 Halvledarfysik 5 EEM060 EMC, störningar och störningsbegränsning 4 EEM050 Mikrosensorer 4 FFF110 Process- och komponentteknologi 5 Summa 35 Nanoelektronik (Fasta tillståndets fysik) ETI063 Analog IC-konstruktion 4 FFF021 Halvledarfysik 5 FFF110 Process- och komponentteknologi 5 FFF115 Höghastighetselektronik 5 FFF042 Fysiken f låg-dimensionella strukturer o kvantkomponenter 5 Summa 24 5

86 Telekommunikation (inriktning): Nät (Telekommunikationssystem) ETS110 Internetprotokoll 5 ETS120 Nätverksmodellering 6 ETI051 Radiosystem 4 ETS065 Köteori 3 FMA051 Optimering 4 FMA240 Matematik FK, linjär och kombinatorisk optimering 4 Summa 26 Informations- och kommunikationsteknologi (Informationsteknologi) EDI042 Kodningsteknik 5 EDI051 Kryptoteknik 5 EDI061 Datanät 4 EIT050 Digitala bilder - kompression 6 ETT055 Digital kommunikation FK 6 EIT010 Digitala transmissionsmetoder 5 ETT062 Bandspridningsteknik 5 FMA240 Matematik FK, linjär och kombinatorisk optimering 4 Summa 40 Elektromagnetiska fält och vågor (Elektrovetenskap) ETE100 Antennteknik 4 ETE071 Elektromagnetisk vågutbredning 4 ETE091 Mikrovågsteori 4 ETI260 Elektromagnetiska beräkningar 4 EEM060 EMC, störningar och störningsbegränsning 4 FHL064 Finita elementmetoden, FK 5 FMA260 Matematik FK, funktionalanalys och harmonisk analys 5 Summa 30 Programvaruutveckling (inriktning): Programvarusystem (Telekommunikationssystem) ETS160 Metodik för programvaruutveckling 4 ETS170 Kravhantering 5 ETS200 Programvarutestning 5 EDA061 Objektorienterad modellering och design 3 EDA240 Konfigurationshantering 4 FRT031 Realtidssystem 5 Summa 26 Industriell programvaruteknik (Datavetenskap) EDA180 Kompilatorteknik 5 EDA040 Realtidsprogrammering 4 EDA031 C++- programmering 5 EDA061 Objektorienterad modellering och design 3 EDA216 Databasteknik 5 EDA240 Konfigurationshantering 4 Summa 26 Maskinrelaterad programmering (Datavetenskap) EDA040 Realtidsprogrammering 4 EDA180 Kompilatorteknik 5 EDA230 Optimerande kompilatorer 5 EDA055 Operativsystem med projekt 5 EIT090 Datorarkitektur 6 EDA190 Datamekatronik 5 Summa 30 System, sensorer och signaler (inriktning): Inbyggda system (Datavetenskap) EDA380 Konstruktion av inbyggda system 4 EDA385 Konstruktion av inbyggda system, fördjupningskurs 5 EDA040 Realtidsprogrammering 4 FRT031 Realtidssystem 5 ETI180 DSP-design 4 EDA160 Kommunicerande processer 4 ETI121 Algoritmer i signalprocessorer - projektkurs 4 FMA240 Matematik FK, linjär och kombinatorisk optimering 4 Summa 34 Reglerteknik (Reglerteknik) FRT075 Olinjär reglering och servosystem 4 FRT041 Systemidentifiering 5 6

87 FRT050 Adaptiv reglering 5 FRT031 Realtidssystem 5 FRT100 Internationell projektkurs i reglerteknik 3 FMA120 Matematik FK, matristeori 4 ETT074 Optimal signalbehandling 4 FMA051 Optimering 4 Summa 34 Industriella styrsystem (Industriell elektroteknik) EIE015 Kraftel Komp, Omvandlare, Reglering o Tillämpningar 8 EIE030 Elkraftsystem 4 FRT031 Realtidssystem 5 FRT075 Olinjär reglering och servosystem 4 MIE090 Automation för komplexa system 5 Summa 26 Sensorer och mätteknik (Elektrisk mätteknik) EEM070 Datorbaserade mätsystem 4 EEM060 EMC, störningar och störningsbegränsning 4 EEM050 Mikrosensorer 4 ETT074 Optimal signalbehandling 4 FKF100 Miljömätteknik 5 FMS072 Försöksplanering 5 Summa 26 Medicinsk teknik (Elektrisk mätteknik) TNX006 Medicin för tekniker 4 EEM040 Medicinsk mätteknik 4 ETI160 Medicinsk signalbehandling 4 FAF150 Medicinsk optik 5 EEM080 Ultraljudsfysik och teknik 4 FMA170 Bildanalys 4 FMS150 Statistisk bildanalys 5 TNX153 Rehabiliteringsteknik och design 5 Summa 35 Signalbehandling (Elektrovetenskap) ETT074 Optimal signalbehandling 4 ETT042 Adaptiv signalbehandling 4 ETI121 Algoritmer i signalprocessorer - projektkurs 4 FMA120 Matematik FK, matristeori 4 ETI180 DSP-design 4 ETT055 Digital kommunikation, FK 6 FRT041 Systemidentifiering 5 FMS110 Olinjära tidsserier 5 Summa 36 Program F. Inriktningar fastställda av utbildningsnämnden Minst 15 p måste väljas inom en inriktning. Observera att vissa kurser inom en inriktning kan förutsätta valfria kurser utanför inriktningen som förkunskapskrav. Studenterna rekommenderas att alltid kontrollera förkunskapskrav genom att studera kursplanerna för de enskilda kurserna, vilket också kan påverka i vilken ordning kurserna inom en inriktning bör läsas. Kursplanerna finns i KA-systemet, och finns även tillgängliga via inriktningsbeskrivningarna på Atomer och molekyler med tillämpningar FAF071 Icke-linjär optik (5p) FAF080 Atom- och molekylspektroskopi (5p) FAF190 Atomfysik, fortsättningskurs (5p) FBR030 Molekylfysik (5p) FMF033 Kvantmekanik, fortsättningskurs (5p) Digitala bilder FAF141 Multispektral avbildning (4p) FMA120 Matematik fortsättningskurs, matristeori (4p) FMA170 Matematik fortsättningskurs, bildanalys (4p) FMA270 Matematik fortsättningskurs, datorseende (4p) FMS150 Statistisk bildanalys (5p) FMS180 Markovprocesser (4p) Fasta tillståndets fysik/nanoteknologi FFF021 Halvledarfysik (5p) FFF051 Fasta tillståndets teori (5p) FFF110 Process - och komponentteknologi (5p) FFF115 Höghastighetselektronik (5p) FFF041 Mikroelektronikens fysik och teknologi (5p) Förbränning, strömning och turbulens FBR012 Grundläggande förbränning (5p) FBR024 Laserbaserad förbränningsdiagnostik (5p) FMN091 Finita volymmetoder för chocklösningar (5p) MMV211 Strömningslära (5p) MVK140 Turbulens - teori och modellering (5p) Matematiska analysverktyg 7

88 FMA051 Optimering (4p) FMA111 Matematiska strukturer (4p) FMA120 Matematik fortsättningskurs, matristeori (4p) FMA140 Matematik fortsättningskurs, Olinjära dynamiska system (4p) FMA250 Matematik fortsättningskurs, partiella differentialekvationer med distributionsteori (5p) FMA260 Matematik FK, Funktionsanalys och harmonisk analys (5p) Medicinsk teknik EEM040 Medicinsk mätteknik (4p) EEM080 Ultraljudsfysik och teknik (4p) FAF150 Medicinsk optik (5p) FKF065 Acceleratorbaserade analysmetoder (5p) FMA170 Matematik fortsättningskurs, bildanalys (4p) TNX006 Medicin för tekniker Miljöteknik FKF075 Atmosfärsfysik och -kemi (3p) FKF100 Miljömätteknik (5p) FMI040 Energisystemanalys: Förnybara energikällor (5p) FMI051 Energisystemanalys; energi, miljö och naturresurser (3p) FMI070 Internationell miljövård, tematisk kurs (5p) MAM242 Aerosolteknologi (5p) Optik och lasrar FAF073 Laserfysik (5p) FAF095 Fotonik och optisk kommunikation (5p) FAF141 Multispektral avbildning (4p) FAF150 Medicinsk optik (5p) FBR024 Laserbaserad förbränningsdiagnostik (5p) Programvaruteknik EDA031 C++-programmering (5p) EDA040 Realtidsprogrammering (4p) EDA061 Objektorienterad modellering o design (3p) EDA110 Algoritmteori (4p) EDA120 Funktionsprogrammering (4p) EDA180 Kompilatorteknik (5p) Reglerteknik FRT020 Digital reglering (5p) FRT031 Realtidssystem (5p) FRT041 Systemidentifiering (5p) FRT050 Adaptiv reglering (5p) FRT075 Olinjär reglering och servosystem (4p) Sensorer och mätteknik EEM031 Sensorteknik (5p) EEM050 Mikrosensorer (4p) EEM060 EMC, störningar och störningsbegränsning (4p) EEM070 Datorbaserade mätsystem (4p) FAF095 Fotonik och optisk kommunikation (5p) FMS072 Försöksplanering (5p) Solidmekanik FHL066 Finita Elementmetoden - Olinjära system (5p) FHL072 Konstitutiv modellering, fortsättningskurs (5p) FHL081 Stabilitet, fortsättningskurs (4p) FME021 Kontinuumsmekanik (5p) FME120 Dynamik, fortsättningskurs (5p) Stokastiska system FMS045 Stationära stokastiska processor (4p) FMS091 Monte Carlo-baserade statistiska metoder (5p) FMS150 Statistisk bildanalys (5p) FMS180 Markovprocesser (4p) FMS051 Matematisk statistik, tidsserieanalys (5p) Subatomär fysik FKF021 Kärnfysik, fördjupningskurs (5p) FKF032 Experimentell och tillämpad kärnfysik (5p) FKF065 Acceleratorbaserade analysmetoder (5p) FKF070 Modern subatomär fysik (5p) FMF121 Matematisk fysik fortsättningskurs 1, kärnstrukturteori (5p) Teknisk-vetenskapliga beräkningar VSM045 Teknisk-vetenskapliga beräkningar (5p) FHL066 Finita elementmetoden olinjära system (5p) FMA200 Matematik fortsättningskurs, variationskalkyl (4p) FMN091 Finita volymmetoder för chocklösningar (5p) FMN135 Adaptiva metoder för differentialekvationer (5p) VSM032 Programutveckling för tekniska tillämpningar (4p) Teoretisk fysik FAF190 Atomfysik, FK (5p) FFF051 Fasta tillståndets teori (5p) FMF033 Kvantmekanik, fortsättningskurs (5p) FMF032 Kvantmekanik, fortsättningskurs, projekt (2p) FMF150 Termodynamik och statistisk fysik (5p) FMF121 Matematisk fysik fortsättningskurs 1, kärnstrukturteori (5p) Vågutbredning ETE071 Elektromagnetisk vågutbredning (4p) ETE091 Mikrovågsteori (4p) 8

89 ETI260 Elektromagnetiska beräkningar (4p) FME110 Mekaniska vibrationer (5p) FAF095 Fotonik och optisk kommunikation (5p) VTA060 Strukturakustik (6p) Program I. Teknikinriktningar En teknikinriktning definieras via obligatoriska inriktningskurser. Övriga teknikkurser får väljas fritt. Sammanlagt krävs minst 23 poäng teknikkurser. Obligatoriska inriktningskurser Industriell systemteknik Denna inriktning behandlar teknikerna bakom de tekniska system som innehåller en kombination av hårdvara och mjukvara, alltså mjukvara, inbyggda datorsystem, automation och mekatronik. Denna typ av tekniska system är basen för en pågående revolution inom teknik- och produktutveckling. Fokus ligger både på hur sådana system fungerar och är uppbyggda, såväl som på utvecklingsprocessen bakom systemen. Inriktningen passar såväl för den som vill arbeta inom eller leda systemutveckling som för den som vill marknadsföra eller använda denna typ av system. I3 Industriell systemteknik EDA027 Algoritmer och datastrukturer 5 ETS032 Programvaruutveckling för stora system 5 MIE080 Automation 5 Summa 15 Rekommenderade fördjupningskurser: Programvaruinriktning: Leder in mot grundläggande datalogi och projektledning för stora mjukvaruprojekt. Det finns ett antal möjligheter att specialläsa kurser från C- och D-programmen: EDA216 Databasteknik 5 ETS032 Programvaruutveckling för stora system 5 ETS160 Metodik för programvaruutveckling 4 Datorteknikinriktning: Leder in mot utveckling av hårdvara och mjukvara för tekniska produkter och system. Det finns ett antal möjligheter att specialläsa kurser från D- och E-programmen: EIT090 Datorarkitektur 6 FRT031 Realtidssystem 5 FRT075 Olinjär reglering och servosystem 4 Reglerinriktning: Leder vidare mot reglerteknik och automation. Det finns ett antal möjligheter att specialläsa kurser från E- och F-programmen: FRT020 Digital reglering 5 FRT041 Systemidentifiering 5 FRT075 Olinjär reglering och servosystem 4 FRT130 Reglerteori 2 Automationsinriktning: Leder vidare mot automation och tillverkningssystem. Det finns ett antal möjligheter att specialläsa kurser från M- och F-programmen: MIE090 Automation för komplexa system 5 FRT075 Olinjär reglering och servosystem 4 Programvarukvalitetsinriktning: Leder in mot kvalitetstestning av stora mjukvaruprojekt. Man kan välja att fördjupa sig ytterligare med kurser från C- och D-programmen: ETS160 Metodik för programvaruutveckling 4 ETS032 Programvaruutveckling för stora system 5 ETS170 Kravhantering 5 ETS200 Programvarutestning 5 ETS061 Simulering 5 Matematisk modellering Denna inriktning ger en fördjupad förståelse för modelleringsprocessens principiella och praktiska aspekter. Detta handlar bland annat om beskrivning och analys av stokastiska förlopp och metoder för optimering, och öppnar möjligheterna för både avancerad bredd och djup inom det matematiska området. Inriktningen passar bra för den som vill fördjupa sin matematiska bas och skaffa sig en djupare inblick i metoderna för att skapa matematiska modeller av tekniska och ekonomiska system eller fenomen. I3 Matematisk modellering FMA051 Optimering 4 FMS045 Stationära stokastiska processer 4 FRT095 Matematisk modellering FK 3 FMN050 Numerisk analys 4 Summa 15 Rekommenderade fördjupningskurser: Generella kurser, vilka utvidgar den matematiska modelleringsbasen utan att för den skull ha någon gemensam nämnare: 9

90 FMA120 Matematik FK, Matristeori 4 FMS180 Markovprocesser 4 FMN130 Numeriska metoder för differentialekvationer 5 FRT130 Reglerteori 2 Optimering: Fördjupning inom såväl deterministisk som stokastisk optimering: FMA240 Matematik, linjär o kombinatorisk optimering 4 FMS091 Monte Carlo-baserade statistiska metoder 5 Empirisk och fenomenologisk modellering: Modellering baserad på data och processkunskap, dvs från black-box till whitebox modellering: FMS051 Matematisk statistik, Tidsserieanalys 5 FMS110 Olinjära tidsserier 5 FMS155 Statistisk modellering av extremvärden 5 FRT041 Systemidentifiering 5 FMA140 Matematik FK, Olinjära dynamiska system 4 FMA145 Olinjära dynamiska system, projektdel 2 Återkopplade system: Fördjupning av reglerspåret: FRT020 Digital reglering 5 FRT050 Adaptiv reglering 5 FRT130 Reglerteori 2 Produktion och produktutveckling Denna inriktning behandlar tekniker och metoder för produktion och utveckling av tekniska produkter, dels generellt, dels med inriktning mot maskintekniska tillämpningar. Den omfattar konstruktionsteknik, konstruktionsanalys och materialteknik, men studerar även produktions- och tillverkningssystem och processen bakom utveckling av nya produkter. Inriktningen passar för den som vill ägna sig åt design och utveckling av nya produkter och för den som vill syssla med ledning och analys av produktionssystem. I3 Produktion och produktutveckling FHL021 Hållfasthetslära AK 5 FKM060 Materialteknik 3 MMK110 Produktutveckling 3 MTT045 Tillverkningssystem 5 Summa 16 Rekommenderade fördjupningskurser: Produktionsteknik: MMT031 Produktionsteknik 5 FKM080 Pulverteknologi 4 MMT160 CAD/CAM/CAE 5 Mekanisk modellering: FHL034 Dimensioneringsproblem, FK 5 FHL064 Finita elementmetoden, FK 5 FHL090 Brottmekanik, FK 5 FME110 Mekaniska vibrationer 5 Produktframtagning: MMK095Konstruktionsteknik 5 MMK140 Datorbaserad konstruktionsanalys 1 3 MMK145 Datorbaserad konstruktionsanalys 2 3 Materialteknik: FKM031 Högtemperaturmaterial, FK 4 FKM070 Avancerad materialteknologi 5 FKM080 Pulverteknologi 4 MMT175 Kompositteknik 3 Automation: FME120 Dynamik, FK 5 FRT130 Reglerteori 2 MMT150 Robotteknik 5 Valfria teknikkurser (lång lista) Ekonomiinriktningar En ekonomiinriktning definieras via obligatoriska inriktningskurser. Övriga ekonomikurser får väljas fritt. Sammanlagt krävs minst 29 poäng ekonomikurser. Obligatoriska inriktningskurser Produktionsekonomi och logistik Denna inriktning behandlar värdekedjan från råvaror, via färdiga produkter till slutkund, särskilt analys och styrning av de produktions- och logistiksystem som kedjan innefattar. Inriktningen ger goda färdigheter i att använda grundläggande verktyg för analys av såväl operativa som strategiska problemställningar inom materialförsörjning, produk- 10

91 tionsstyrning, kvalitet, underhåll, lagring och distribution, inom både enskilda tillverkande företag och i hela förädlingskedjan från råvara till kund. Inriktningen passar för den som vill arbeta inom produktion, logistik och distribution. I4 Produktionsekonomi och logistik MIO060 Kvalitets- och underhållsstyrning 3 MIO331 Styrning av produktionssystem o materialflöden 6 MTT240 Logistik i försörjningskedjor 5 Summa 14 Rekommenderade fördjupningskurser: Intern logistik och materialhantering: Denna kurskedja fokuserar på utformning och styrning av det interna materialflödet i företaget: MTT051 Industriell anläggningsteknik 3 MIO240 Simulering av produktionssystem 4 MTT021 Materialhantering 3 MTT095 Materialhantering & arbetsorganisation, projekt 3 Ledning av produktion: Denna kurskedja fokuserar på utveckling och planering av produktionen. MIO051 Produktionsledning 4 MIO240 Simulering av produktionssystem 4 MTT021 Materialhantering 3 Extern logistik: Hela värdekedjan från råvara till slutkund betraktas, samt det enskilda företagets relationer med externa parter såsom leverantörer, distributörer och logistikföretag: MTT115 Industriellt inköp 5 MTT045 Internationell distributionsteknik 5 MTT070 Internationellt projekt - exportteknik 6 Organisation av produktion och logistik: Det är den mest kommersiella och managementorienterade av kedjorna, där tyngdpunkten ligger på försörjningskedjans processer och hur man leder dessa: MTT230 Processbaserad verksamhetsutveckling 3 MTT115 Industriellt inköp 5 MIO051 Produktionsledning 4 Produktionsstyrning: Denna kurskedja fokuserar på utveckling av analysverktyg och styrsystem för produktion och logistik: MIO240 Simulering av produktionssystem 4 FMA051 Optimering 4 MIO051 Produktionsledning 4 Finansiering och risk Denna inriktning behandlar den mest avancerade grenen av finansiell analys och beslutsfattande, vilket omfattar bedömning och värdering av risk i allmänhet och värdering av finansiella instrument i synnerhet. Fokus ligger på att ge goda färdigheter i att använda avancerade matematiska verktyg för analys av finansiella fenomen, särskilt värdering av finansiella instrument, samt hur man inkluderar begreppet risk i denna typ av problemställningar. Inriktningen ger en fördjupning inom matematik, matematisk statistik och finansiell ekonomi, och passar för den som vill arbeta inom finansiell analys, investering, samt strategisk ledning av större företag och organisationer. I4 Finansiering och risk FMS170 Prissättning av derivattillgångar 6 FMS161 Finansiell statistik 5 TEK180 Värdering och hantering av finansiell risk 5 Summa 16 På en grundläggande nivå kan man tänka sig att den som vill fördjupa sin metodikkunskap utan att läsa inriktningen mot finansiering och risk skulle kunna ta någon av kurserna: TEK190 Ekonometri 5 TEK103 Finansiell Ekonomi 5 TEK135 Mikroekonomisk Teori 7 Rekommenderade fördjupningskurser: Ekonometri: För den som vill skaffa sig ytterligare metodikkunskaper och komplettera sitt inriktningsobligatorium: TEK190 Ekonometri 5 TEK110 Empirisk finansiell ekonomi 5 TEK090 Information, risk och osäkerhet 5 FMS155 Statistisk modellering av extremvärden 5 Finansiell ekonomi: För den som vill såväl bredda som fördjupa sin syn på olika finansiella instrument och hantering av dessa: TEK103 Finansiell ekonomi, avancerad kurs 5 TEK110 Empirisk finansiell ekonomi 5 11

92 Mikroekonomi: Med inriktning mot en matematisk framställning av den mikroekonomiska teorin: TEK135 Mikroekonomisk teori 7 TEK137 Mikroekonomisk teori, allmän jämvikt 5 Industriell organisation och ekonomi: För den som vill kombinera en inriktning mot Finansiering och risk med breddning mot industriella problem: TEK140 Industriell organisation 5 MTT115 Industriellt inköp 5 MTT240 Logistik i försörjningskedjor 5 MIO331 Styrning av produktionssystem och materialflöden 6 Affär och innovation Denna inriktning sätter fokus på strategiskt och operativt beslutsfattande i industriella företag i Sverige och i övriga världen. Dagens och framtidens ledare och medarbetare måste ha en god förmåga att förstå och utveckla affärskoncept, organisation och nätverk. Inriktningen ger goda kunskaper och färdigheter i att använda verktyg och modeller för marknadsanalys, marknadsföring, service, teknologistrategi samt industriellt ledarskap och teamarbete. Framgångsfaktorer i morgondagens affärsliv är bl. a. förmågan till en kontinuerlig förnyelse av affärsidéer via olika slags innovationer. Dessa kan vara tekniska men också marknadsmässiga, organisatoriska, finansiella och servicebaserade. Inriktningen passar för den som vill bli medarbetare inom eller ansvarig för teknik- och produktutveckling, marknad eller strategisk ledning i svenska och internationella affärsenheter. I4 Affär och innovation MIO090 Teknologistrategier 4 MIO150 Affärsmarknadsföring 4 MIO035 Tillämpad affärsanalys 4 MIO015 Industriell management 4 Summa 16 Rekommenderade fördjupningskurser: MIO051 Produktionsledning 4 MTT115 Industriellt inköp 5 MTT230 Processbaserad verksamhetsutveckling 3 Innovation i praktiken 5 Valfria ekonomikurser (lång lista) INN001 Introduktion till Innovation management 5 INN010 INN005 Global innovation och teknologi-intensiva sektorer 5 Program N. Inriktningar För att tydliggöra att man skaffar sig ett ämnesmässigt djup inom civilingenjörsutbildningen, ska man välja en av fyra kompetensinriktningar: Nanobiomedicin, Nanomaterial, Nanoelektronik och Nanofysik. Varje inriktning består av inriktningsobligatoriska kurser (se 9.1.2) samt valfria kurser som kan väljas ur en s.k. inriktningskorg (se 9.1.3). Ett gemensamt krav för alla inriktningar är att studenten måste välja valfria kurser ur inriktningskorgen som tillsammans med de inriktningsobligatoriska kurserna omfattar minst 30 poäng. Examensarbetet om 20 poäng ger sedan den slutgiltiga spetsen inom utbildningen. Egen inriktning Utbildningsnämnden har beslutat att det ska finnas möjlighet för en enskild student att själv sätta samman sin inriktning. Denna måste godkännas av utbildningsnämnden innan inriktningskurserna börjar läsas! Ansökan om att få göra en egen inriktning görs skriftligt och ska innehålla en lista över kurser som avses ingå i inriktningen. Listan ska omfatta minst 30 poäng. Kurserna bör nivåmässigt svara mot fortsättningskurserna i årskurs 3 och 4, en väl genomtänkt motivering av den föreslagna inriktningen. Av motiveringen ska framgå på vilket sätt detta val av kurser ger ett djup inom utbildningen. Även de LTH-gemensamma avslutningarna Industriell ekonomi (INEK) och Technology Management (TM) kan räknas som inriktning på teknisk nanovetenskap. Se separata utbildningsplaner. Inriktningsobligatoriska kurser Nanobiomedicin TEK287 Biokemi (10p) Nanomaterial KOO045 Materialkemi (5p) KOO065 Mikroskopisk karaktärisering av material (5p) Nanoelektronik ETI130 Digital IC-konstruktion (4p) FFF042 Fysiken för låg-dimensionella strukturer och FMA022 Kontinuerliga system (3p) kvantkomponenter (5p) Nanofysik FAF245 Kvantteori (3p) FFF042 Fysiken för låg-dimensionella strukturer och 12

93 kvantkomponenter (5p) FMA022 Kontinuerliga system (3p) Valfria inriktningskurser Observera att vissa kurser inte följer läsårsindelningen eller har begränsat antal deltagare. Information om detta framgår ur respektive kursplan. Nanobiomedicin EEM040 Medicinsk mätteknik (4p) EEM050 Mikrosensorer (4p) EEM055 Mikrofluidik (5p) EEM070 Datorbaserade mätsystem (4p) FAF045 Nanostrukturers fysik och kemi (6p) FAF150 Medicinsk optik (5p) FHL055 Teknisk mekanik (5p) FHL110 Biomekanik (5p) FRT020 Digital reglering (5p) FRT041 Systemidentifiering (5p) KBT050 Bioanalys (5p) KFK025 Yt- och kolloidkemi (5p) KIM015 Immunteknologi (5p) KOK085 Läkemedelskemi (5p) TEK012 Genetik och mikrobiologi (10p) TEK017 Humanfysiologi (10p) TEK083 Sinnesbiologi (10p) TEK087 Växtbiologi (10p) TEK151 Eukaryot molekylär genetik (10p) TEK153 Immunologi (10p) TEK157 Farmakologi (10p) TEK159 Virologi (10p) TEK265 Experimentell biofysik (10p) TEK267 Teoretisk biofysik (5p) TEK297 Prokaryot molekylär genetik (10p) TEK299 Toxikologi (10p) Nanomaterial FAF041 Kristalltillväxt och halvledarepitaxi (4p) FAF045 Nanostrukturers fysik och kemi (6p) FAF080 Atom- och molekylspektroskopi (5p) FHL055 Teknisk mekanik (5p) FHL110 Biomekanik (5p) FKF065 Acceleratorbaserade analysmetoder (5p) FKM031 Högtemperaturmaterial, fortsättningskurs (4p) FKM070 Avancerad materialteknologi (5p) FKM080 Pulverteknologi (4p) KAK016 Analytisk kemi (5p) KFK025 Yt- och kolloidkemi (5p) KFK090 Molekylär växelverkan och dynamik (5p) KOO022 Oorganisk kemi (5p) KPO010 Polymerfysik (5p) TEK177 Ytfysik (5p) Nanoelektronik EEM050 Mikrosensorer (4p) EEM055 Mikrofluidik (5p) EEM070 Datorbaserade mätsystem (4p) EIE070 Mekatronik (5p) ESS020 Analog elektronik (4p) ESS040 Digital signalbehandling (4p) ETI031 Radio (4p) ETI290 Avancerad analog design (4p) FAF041 Kristalltillväxt och halvledarepitaxi (4p) FAF045 Nanostrukturers fysik och kemi (6p) FAF245 Kvantteori (3p) FFF021 Halvledarfysik (5p) FFF115 Höghastighetselektronik (5p) FFF160 Nanoelektronik (5p) FFF165 Kvantmekanik för nanoelektroniska tillämpningar (5p) FMA023 Kontinuerliga system, projekt (2p) FMF033 Kvantmekanik, fortsättningskurs (5p) FRT020 Digital reglering (5p) FRT031 Realtidssystem (5p) TEK265 Experimentell biofysik (10p) Nanofysik EEM050 Mikrosensorer (4p) EEM055 Mikrofluidik (5p) EEM070 Datorbaserade mätsystem (4p) EIE070 Mekatronik (5p) FAF041 Kristalltillväxt och halvledarepitaxi (4p) FAF045 Nanostrukturers fysik och kemi (6p) FAF073 Laserfysik (5p) FAF080 Atom- och molekylspektroskopi (5p) FAF085 Svepspetsmikroskopi (5p) FAF150 Medicinsk optik (5p) FFF021 Halvledarfysik (5p) FFF051 Fasta tillståndets teori (5p) FFF115 Höghastighetselektronik (5p) FFF160 Nanoelektronik (5p) FFF165 Kvantmekanik för nanoelektroniska tillämpningar (5p) FHL055 Teknisk mekanik (5p) FHL064 Finita elementmetoden, fortsättningskurs (5p) FHL110 Biomekanik (5p) FKF065 Acceleratorbaserade analysmetoder (5p) FMA023 Kontinuerliga system, projekt (2p) FMF033 Kvantmekanik, fortsättningskurs (5p) FRT020 Digital reglering (5p) FRT041 Systemidentifiering (5p) FRT075 Olinjär reglering och servosystem (4p) TEK177 Ytfysik (5p) TEK265 Experimentell biofysik (10p) 13

94 TEK267 Teoretisk biofysik (5p) Program Pi. Inriktningar och obligatoriska inriktningskurser För programmet finns fyra schemamässigt och temamässigt förberedda kompetensinriktningar: Beräkning & simulering, Biologisk modellering, Finansiell modellering, Signaler & system. Inriktningarna definieras av en kärna av inriktningskurser, ca 18p, omgiven av stödjande valfria kurser i matematiska, datavetenskapliga och tekniska ämnen. Utöver de fyra förberedda inriktningarna finns möjlighet att efter godkännande av utbildningsnämnd följa en individuell inriktning, konstruerad i samråd med ansvariga lärare och utbildningsledaren. Kriterier för utformning av sådan inriktning är att området skall vara möjligt för matematiskt/ datalogiskt teoretiserande, det skall finnas en kontaktyta av signifikant bredd mot världen utanför den akademiska. För den konkreta utformningen utgör de förberedda inriktningarna mall, såväl ifråga om omfattning (ca 18p) som bredd och djup av de obligatoriska inriktningskurserna. De fyra förberedda inriktningarna och deras respektive obligatoriska inriktningskurser är Beräkning och simulering Inom denna inriktning skaffar man sig verktyg för modellering av, analys av och beräkningar för komplexa system och fenomen. Detta skapar möjlighet till specialisering inom ett brett fält av teknikområden inom elektroteknik, maskinteknik, fysik, kemi, byggnadsteknik,. Inriktningskurserna utgörs av följande tre kurser FHL064 Finita elementmetoden FK 5 FMN145 Simuleringsverktyg 3 VSM045 Teknisk-vetenskapliga beräkningar 5 tillsammans med en av följande alternativa inriktningskurser profilerade mot Elektroteknik, Maskinteknik, Fysikalisk kemi, Kemiska processer resp Nanofysik: ETE071 Elektromagnetisk vågutbredning 4 FHL066 Finita elementmetoden - olinjära system 5 KFK090 Molekylär växelverkan och dynamik 5 KTE061 Reaktionsteknik FK 5 FFF100 Termodynamik och elektroniska material 7 Biologisk modellering Denna inriktning fokuserar på teori, simulering och beräkning inom livsvetenskaperna, av intresse för bl. a medicinsk industri och läkemedelsindustri. Ett aktuellt område är bioinformatik, där det idag finns ett stort behov av nya matematiska metoder för att söka och känna igen mönster i stora informationsmängder, t ex databaser av gener. KFK090 Molekylär växelverkan 5 TEK171 Kvantitativ humanfysiologi 5 FMS160 Statistisk genetik 3 TEK292 Biologiska system 5 Finansiell modellering Inom denna inriktning studeras de komplexa finansiella system som blir alltmer kvantitativa, t ex för banker och försäkringsbolag. Exempelvis spelar statistiska och matematiska metoder en viktig roll inom riskbeskrivning och prissättning av finansiella instrument som optioner. TEK135 Mikroekonomi 7 TEK100 Finansiell ekonomi 5 FMS170 Prissättning av derivattillgångar 6 Signaler och system Inom denna inriktning skaffar man sig systemtekniska verktyg och teori av universell karaktär. Dessa är användbara inom breda teknikområden, med kontaktytor även mot de andra inriktningarna. Specialiseringsmöjligheter finns mot t ex reglerteknik, signalbehandling, kommunikation, bildanalys och datorseende. EIT080 Informationsteori 5 FMA170 Bildanalys 4 ETT074 Optimal signalbehandling 4 FRT020 Digital reglering 5 Övriga valfria kurser Övriga valfria kurser utgör ca 30 poäng. Den studerande rekommenderas att bland dessa välja kurser som stöder eller breddar den valda kompetensinriktningen. Ett antal sådana kurser anges i Läro- och timplanen men det är normalt att kurser (efter beviljad ansökan) väljs även utanför denna lista. Vidare rekommenderas den studerande att ta del av det breda kursutbudet inom Lunds universitet. Uppdelat på inriktningar rekommenderas särskilt följande valfria kurser: Beräkning och simulering: ETE100 Antennteknik ETI260 Elektromagnetiska beräkningar FHL072 Konstitutiv modellering FK FMA051 Optimering FMA130 Analytiska funktioner FMA200 Variationskalkyl FMA250 Partiella differentialekvationer och distributioner FMA260 Funktionalanalys och harmonisk analys FME110 Mekaniska vibrationer FMF025 Kvantmekanik 14

95 FMF150 Termodynamik och statistisk fysik FMN110 Numeriska metoder i flerkropparsdynamik FMS072 Försöksplanering FMS210 Kemometri KFK080 Termodynamik Biologisk modellering: EDA216 Databasteknik FMA091 Diskret matematik FMA170 Bildanalys FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering FMF150 Termodynamik och statistisk fysik FMS051 Tidsserieanalys FMS110 Olinjära tidsserier FMS180 Markovprocesser FRT041 Systemidentifiering Finansiell modellering: FMA023 Kontinuerliga system, projektdel FMA140 Olinjära dynamiska system FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering FMF170 Komplex ekonomi FMS051 Tidsserieanalys FMS110 Olinjära tidsserier FMS161 Finansiell statistik MTT105 Logistik TEK110 Empirisk finansiell ekonomi TEK180 Värdering och hantering av finansiell risk Signaler och system: EDA110 Algoritmteori EDA216 Databasteknik EDI042 Kodningsteknik ETI270 Digital signalbehandling i audio-video ETS065 Köteori ETT051 Digital kommunikation FMA023 Kontinuerliga system, projektdel FMA130 Analytiska funktioner FMA190 Algebra FMA240 Linjär och kombinatorisk optimering FMA270 Datorseende FMS051 Tidsserieanalys FMS091 Monte Carlo-baserade statistiska metoder FMS150 Statistisk bildanalys FMS180 Markovprocesser FRT050 Adaptiv reglering FRT130 Reglerteori FMN091 Finita volymmetoder för chocklösningar FMN135 Adaptiva metoder för differentialekvationer FMS091 MonteCarlo-baserade statistiska metoder KAT061 Processimulering VSM032 Programutveckling för tekniska tillämpningar FMA051 Optimering FMA140 Olinjära dynamiska system FMA200 Variationskalkyl FMA270 Datorseende FMS047 Stationära stokastiska processer, projektdel FMS091 Monte Carlo-baserade statistiska metoder FMS150 Statistisk bildanalys FMS210 Kemometri TEK275 Teoretisk evolutionsbiologi FMA051 Optimering FMA200 Variationskalkyl FMA260 Funktionalanalys och harmonisk analys FMS047 Stationära stokastiska processer, projektdel FMS091 Monte Carlo-baserade statistiska metoder FMS155 Statistisk modellering av extremvärden FMS180 Markovprocesser TEK090 Information,risk och osäkerhet TEK137 Mikroekonomisk teori, allmän jämviktsproblem TEK145 Mikroekonomisk teori för individuella val samt spelteori EDA150 C-programmering EDA221 Datorgrafik EDI051 Kryptoteknik ETS052 Datorkommunikation ETT042 Adaptiv signalbehandling FAF141 Multispektral avbildning FMA051 Optimering FMA140 Olinjära dynamiska system FMA200 Variationskalkyl FMA260 Funktionalanalys och harmonisk analys FMS047 Stationära stokastiska processer, projektdel FMS072 Försöksplanering FMS110 Olinjära tidsserier FMS155 Statistisk modellering av extremvärden FRT041 Systemidentifiering FRT075 Olinjär reglering TEK171 Kvantitativ humanfysiologi Program M. Inriktningskurser Inriktningarna omfattar mellan 42 och 72 poäng. De inriktningskurser den studerande har att välja bland har hög relevans för sitt ämnesområde och ger fördjupade kunskaper och färdigheter inom detta. Av de nedan nämnda inriktningskurserna ska studenten ha minst 30 poäng inom en inriktning i examen. Dock gäller detta inte för inriktningen teknisk design där samtliga inriktningskurser ska ingå i examen. Inriktningen Värmeöverföring och strömningsteknik Strömningslära FK, 5p, Värmeöverföring, 5p, Grundläggande förbränning, 5p, Turbomaskinernas teori, 4p, Numerisk värmeöverföring, 6p, Turbulens - teori och modellering, 5p, Ång- och gasturbinteknik, 5p, Turbulent förbränning, 5p, Tillämpad numerisk strömningsmekanik, 4p, Värme- och massöverföring, 6p, Högtemperaturmaterial, 4p Inriktningen Energiomvandling och energihushållning 15

96 Förbränning i motorer, 3p, Förbränningsmotorer uppbyggnad och koncept, 3p, Värmeöverföring, 5p, Tillämpad termodynamik, 4p, Turbomaskinernas teori, 4p, Energianvändning, 4p, Energiförsörjning, 4p, Energigasteknik, 3p, Elkraftsystem, 4p, Ång- och gasturbinteknik, 5p, Projekt energiomvandling, 5p, Projekt energihushållning, 5p, Teknisk miljövetenskap, 5p Inriktningen Produktion Automation, 5p, Tillverkningssystem, 5p, Digitala fabriker, 5p, Produktionsteknik, 5p, Robotteknik, 5p, Kompositteknik, 5p, Produktionsledning, 4p, Avancerad materialteknologi, 5p, Formningsteknik, 5p, Pulverteknologi, 4p, Materialhantering, 4p, Material- och produktionsstyrning, 3p, Simulering av produktionssystem, 4p, Kvalitets- och underhållsstyrning, 3p, Modellering av förpackningssystem, 5p, Automation för komplexa system, 5p Inriktningen Teknisk logistik Materialhantering, 4p, Material- och produktionsstyrning, 3p, Industriell ekonomi FK, 4p, Simulering av produktionssystem, 4p, Industriell anläggningsteknik, 3p, Logistik i försörjningskedjor, 5p, Industriellt inköp, 5p, Kvalitets- och underhållsstyrning, 3p, Produktionsledning, 4p, Internationell distributionsteknik, 5p, Förpackningslogistik, 3p Inriktningen Teknisk modellering Dimensioneringsproblem, 5p, Konstitutiv modellering, 5p, Mekanik FK, 5p, Kontinuumsmekanik, 5p, Finita elementmetoden olinjära system, 5p, Utmattning ingenjörs- och materialaspekter, 5p, Mekaniska vibrationer, 5p, Dynamik, 5p, Strukturdynamik, 4p, Biomekanik, 5p, Brottmekanik, 5p Inriktningen Produktutveckling Utvecklingsmetodik, 6p, Finita elementmetoden, 5p, Datorbaserad produktmodelling och -simulering, 3p, Datorbaserad konstruktionsanalys I, 3p, Datorbaserad konstruktionsanalys II, 3p, Transmissioner - dimensionering, 5p, Mekaniska vibrationer, 5p, Utmattning - ingenjörs- och materialaspekter, 5p, Konstruktionsteknik, 5p, Avancerad materialteknologi, 5p, Tribologi FK, 5p Inriktningen Mekatronik Mekatronik, 5p, Datorbaserad konstruktionsanalys I, 3p, Industriell mätning och styrning, 6p, Realtidssystem, 5p, Realtidsprogrammering, 4p, Kompositteknik, 5p, Kraft- elektronik, 5p, Konstruktionsteknik, 5p, Olinjär reglering av servosystem 4p, Konstruktion av mobila robotar, 5p, Mekatronik FK, 5p, Konstruktion av inbyggda system, 4p Inriktningen Teknisk design Designerns yrkesredskap, 7p, Estetik I, 5p, Konstruktionsteknik från TD perspektiv, 4p, Datorbaserad produktmodellering, 5p, Estetik II, 6p, Produktinnovation för design, 5p, Produktsemiotik, 4p, Designmetodik, 5p, Ergonomiaspekter, 5p, Projekt teknisk design, 10p, Design management och teknisk framsyn, 5p Program B. Profilerad utbildning under fjärde läsåret Det fjärde läsåret skall de studerande specialisera sig inom något av följande områden: Bioprocessteknik, Molekylär bioteknik, Livsmedel eller Läkemedel. Var och en av dessa inriktningar omfattar 30 p kurser och avslutas med 20 p examensarbete. Efter diskussion med utbildningsledningen och efter beslut av utbildningsnämnden kan även teknologen utforma en individuell studieplan som läses inom eller utom landet. Det finns också möjlighet att läsa någon av de för LTH gemensamma inriktningarna Industriell ekonomi eller Technology Management. Utdrag ur 2006 års LoT: B 4 Livsmedel (alternativobligatoriska inriktningskurser) KLG085 Livsmedelsvetenskap: Produktionssystem 5 KLT031 Integrerat livsmedelsprojekt 10 KLT051 Mejeriteknologi 5 KNL031 Human nutrition - functional foods 5 KLG060 Livsmedelskemi för produktformulering 5 KMB023 Livsmedelsmikrobiologi 5 FRT081 Processreglering 5 KFK025 Yt- och kolloidkemi 5 KLG070 Probiotika 5 KLG080 Livsmedelsvetenskap: Komplexa livsmedel 5 B 4 Läkemedel (obligatoriska inriktningskurser) KLG027 Läkemedelsformulering 5 KOK085 Läkemedelskemi 5 B 4 Läkemedel (alternativobligatoriska inriktningskurser) FMS210 Kemometri 5 KAK050 Kromatografisk analys 5 KLG031 Läkemedelsformulering, projekt 10 KOK100 Projektkurs i läkemedelskemi 10 KPO010 Polymerfysik 5 KAK070 Kromatografisk bioanalys 5 KAT080 Partikelteknologi 5 KFK025 Yt- och kolloidkemi 5 KFK032 Biofysikalisk kemi 5 KMB031 Kvalitet och produktsäkerhet 5 KOK090 Läkemedelssyntes 5 KOK095 Beräkningskemi och strukturanalys 5 MAM242 Aerosolteknologi 5 B 4 Molekylär bioteknik (alternativobligatoriska inriktningskurser) KAK050 Kromatografisk analys 5 KFK095 Molekylspektroskopi 5 KMB040 Metabolic engineering 5 KAK070 Kromatografisk bioanalys 5 KBK075 Bioinformatik 5 KIM015 Immunteknologi 5 KBK050 Protein Engineering 5 KBT050 Bioanalys 5 16

97 KBK031 Enzymteknologi 5 KBK070 Cellbiologi 5 KBT060 Biotekniska separationsprocesser 5 KFK032 Biofysikalisk kemi 5 B 4 Bioprocessteknik (obligatoriska inriktningskurser) KTE071 Biokemisk reaktionsteknik 5 Biotekniska separationsprocesser 5 B 4 Bioprocessteknik (alternativobligatoriska inriktningskurser) KAT061 Processimulering 5 KBT042 Bioteknik, projektering 10 KBT080 Miljöbioteknik 5 KMB040 Metabolic engineering 5 KBK075 Bioinformatik 5 KIM015 Immunteknologi 5 KBK050 Protein Engineering 5 KBT050 Bioanalys 5 FRT081 Processreglering 5 KBK031 Enzymteknologi 5 KFK032 Biofysikalisk kemi 5 Program K. Profilerad utbildning under fjärde läsåret Det fjärde läsåret skall de studerande specialisera sig inom något av följande områden: Processdesign, Material eller Läkemedel. Var och en av dessa inriktningar omfattar 30 p kurser och avslutas med 20 p examensarbete. Det finns också möjlighet att läsa någon av de för LTH gemensamma avslutningarna Industriell ekonomi eller Technology Management. Efter diskussion med programledningen och efter beslut av utbildningsnämnden kan även teknologen utforma en individuell studieplan som läses inom eller utom landet. Utdrag ur 2006 års LoT: K 4 Material (obligatoriska inriktningskurser) KPO010 Polymerfysik 5 KOO045 Materialkemi 5 K 4 Material (alternativobligatoriska inriktningskurser) KFK095 Molekylspektroskopi 5 KAT080 Partikelteknologi 5 KPO021 Polymera material, projekt 5 KTE055 Katalys, utvidgad kurs 5 FHL100 Hållfasthetslära 5 KTE080 Polymerkemi 5 KFK025 Yt- och kolloidkemi 5 KOK090 Läkemedelssyntes 5 KOO065 Mikroskopisk karaktärisering av material 5 K 4 Processdesign (obligatoriska inriktningskurser) KET050 Projektering 10 K 4 Processdesign (alternativobligatoriska inriktningskurser) KAT061 Processimulering 5 KTE131 Processriskanalys 5 KAT080 Partikelteknologi 5 KTE055 Katalys, utvidgad kurs 5 FHL100 Hållfasthetslära 5 KAT051 Separationsprocesser, fortsättningskurs 5 KET040 Kemisk processteknologi 5 KTE071 Biokemisk reaktionsteknik 5 FMN130 Numeriska metoder för differentialekvationer 5 FRT081 Processreglering 5 KET010 Energi och miljö 5 KTE061 Kemsik reaktionsteknik, fortsättningskurs 5 B 4 Läkemedel (obligatoriska inriktningskurser) KLG027 Läkemedelsformulering 5 KOK085 Läkemedelskemi 5 B 4 Läkemedel (alternativobligatoriska inriktningskurser) FMS210 Kemometri 5 KAK050 Kromatografisk analys 5 KLG031 Läkemedelsformulering, projekt 10 KOK100 Projektkurs i läkemedelskemi 10 KPO010 Polymerfysik 5 KAK070 Kromatografisk bioanalys 5 KAT080 Partikelteknologi 5 KFK025 Yt- och kolloidkemi 5 KFK032 Biofysikalisk kemi 5 KMB031 Kvalitet och produktsäkerhet 5 KOK090 Läkemedelssyntes 5 KOK095 Beräkningskemi och strukturanalys 5 MAM242 Aerosolteknologi 5 Program L. Specialisering Utbildningsprogrammet har fyra olika specialiseringar och två LTH-gemensamma avslutningar samt möjlighet till dubbelexamen vid Aalborgs universitet i Danmark. Specialiseringarna är: Fastighetsrätt/fastighetsteknik/samhällsbyggnad Fastighetsekonomi/fastighetsförvaltning Geomatik Teknisk geomatik (från och med termin 5) För studerande som väljer Teknisk geomatik är den gemensamma delen endast de fyra första terminerna, varefter specialiseringen inom geomatik görs under fyra följande terminer med 40 poäng inriktningsobligatoriska kurser och 40 poäng valfria kurser. Av de valfria kurserna skall 10 poäng vara inriktningskurser inom teknisk geomatik. Av resterande 30 poäng skall minst 20 poäng väljas inom utbudet av valfria Lkurser. Se kursförteckningen i avsnitt 9. Specialisering kan dessutom ske genom de LTH-gemensamma avslutningarna TM - Technology Management 17

98 IE - Industriell Ekonomi Särskilt ansökningsförfarande gäller med begränsat antal platser. Examensarbete för teknolog inom TM- och IE-avslutningarna skall göras med anknytning till lantmäteriområdet. För studerande i TM- och IE-avslutningar gäller krav på de första 98 poängen obligatoriska L-kurser, dvs t o m tematermin 5 Fastighetsekonomi (VFT045) samt, förutom de obligatoriska inriktningskurserna inom TM eller IE, ytterligare 20 poäng L-kurser. Fastighetsrätt/fastighetsteknik/Samhällsbyggnad Utbildningen syftar till att ge kunskaper om vård och förändring av landets fastighetsindelning samt hanteringen av markresurser med ett integrerat synsätt i juridik, ekonomi, teknik, planering och miljö. Den skall vidare ge färdigheter i att genomföra komplicerade mark- och exploateringsprojekt i sin helhet. Dessutom skall civilingenjören L ha djupa kunskaper i det fastighetsjuridiska lagsystemet för att kunna arbeta självständigt med detta på avancerad nivå. Han eller hon kan verka som förrättningslantmätare men skall också kunna leda projekt inom samhällsbyggnadsprocessen på ett konstruktivt sätt tillsammans med andra yrkesgrupper i denna process, t ex arkitekter, planerare, ekonomer och byggare. Samhällsbyggnad är en variant av en fastighetsteknik, med mer betoning på planeringsämnen. Flera av kurserna läses tillsammans med A-studenter, och några även tillsammans med Vstudenter. Specialisering ger möjlighet att arbeta framför allt inom kommunernas planerings- och exploateringskontor, samt i konsultbolag som arbetar med uppdrag åt kommuner. En annan möjlighet är arbete på Boverket, Länsstyrelse eller annan statlig myndighet som arbetar med fysisk planering. Fastighetsekonomi/fastighetsförvaltning Utbildningen ger färdigheter i att lösa komplexa problem vid ekonomiska analyser av fastigheter och fastighetsföretagande i samband med projektering, byggande samt i förvaltningsskedet. Specialiseringen kan också innehålla Facility Managemenet. Analysförmågan baseras på tillämpning av finansiella analysmetoder, ekonomisk teori och metodik, och på kunskaper i teknik, juridik och statistik. Denna civilingenjör L ska kunna leda och medverka i projekt där fastighetsekonomisk kompetens krävs och samverka med olika yrkesgrupper, såsom byggare, arkitekter, ekonomer, jurister och fastighetsförvaltare. Geomatik och Teknisk geomatik Utbildningen syftar till utvecklingsverksamhet, produktionsledning och forskning inom geomatikområdet, dvs. mätningsteknik, kartframställning och geografisk informationsteknik. Denna civilingenjör L ska kunna leda och på ett konstruktivt sätt bidra i utvecklingen av tekniska system och produkter inom samhällsbyggnadsområdet. Han eller hon skall också kunna utveckla sin yrkeskompetens inom annan informationsvetenskaplig verksamhet. Området Teknisk geomatik innebär en djupare specialisering inom geomatik, matematiska och statistiska modeller samt datavetenskap. Avslutningarna Industriell ekonomi och Technology Management Industriell ekonomi och Technology Management är avslutningar öppna för studenter från alla program på LTH och ekonomihögskolan vid LU. Den specifika målsättningen utvecklas av de ansvariga för dessa avslutningar. Teknologer från L-programmet skall skaffa sig kunskaper och färdigheter inom dessa teknik- och industriella tillämpningar för att kunna bidra till utvecklingen av lantmäterianknutna verksamheter. Förslag till kombination av kurser för viss specialisering finns på Utbildningsservice. L 3 Teknisk geomatisk inriktning (obligatoriska inriktningskurser) TEK230 Algoritmer i geografisk informationsbehandling1 5 TEK240 Geografisk informationsbehandling via internet1 5 VGM021 Geodetisk mätningsteknik, fortsättningskurs2 6 L 3 (valfria kurser) FMN011 Numerisk analys 4 FMS045 Stationära stokastiska processer 4 FMS051 Matematisk statistik, tidsserieanalys 5 L 3 Teknisk geomatisk inriktning (valfria inriktningskurser) EDA031 C++ - programmering 5 FMA030 Linjär analys3 6 FMA120 Matristeori 4 FMS180 Markovprocesser 4 MIO012 Industriell ekonomi, allmän kurs 4 MTT105 Logistik 3 L 4 Geomatisk inriktning (obligatoriska inriktningskurser) TEK230 Algoritmer i geografisk informationsbehandling1 5 TEK240 Geografisk informationsbehandling via internet1 5 VGM021 Geodetisk mätningsteknik, fortsättningskurs2 6 Program V. Översikt över inriktningskurser. Obligatoriska inriktningskurser. Infrastruktur och Miljö Syftet med inriktningen är att ge studenten en förståelse för och kunskaper om helheten i projekt inom planering och utformning av infrastruktur och miljö samt få inblick i olika exportområden samt vilka frågeställningar som kommer upp i konkreta projekt. 18

99 VTG100 Projektmetodik och ingenjörsgeologi 11 VBB090 Infrastruktursystem 14 Byggnader och byggnadsverk Syftet med inriktningen är att ge studenterna fördjupade kunskaper om människors behov gällande bruk av byggnader och byggnadsverk för olika ändamål samt att ge fördjupade kunskaper om och färdigheter i att formulera och lösa relevanta tekniska uppgifter gällande projektering, konstruktion, utförande och ombyggnad av olika typer av byggnadsverk VBE110 Projektmetodik 4 VBM070 Byggnadsmaterialvetenskap 4 VSM150 Tekn modellering: Bärverksanalys 4 VBK055 Konstruktionsteknik, byggsystem 5 VTA070 Akustisk planering 3 VBF055 Byggnadsfysik och klimatsystem 5 Översikt över fördjupningsinriktningar inom utbildningsplan V02 På V-programmet finns stor frihet för studenten avseende val av valfria kurser i årskurs 4. För att uppnå en tillräcklig fördjupning för det framtida yrkeslivet skall studenten fullfölja minst en av V-programmets synteskurser. Synteskurserna ligger under vårterminen i årskurs 4 och har förkunskapskrav på omkring poäng valfria kurser för att säkerställa fördjupningsnivån. Nedan följer ett antal förslag på fördjupningar inom väg- och vattenbyggnadsprogrammet. Vid LTH finns också gemensamma avslutningar, Technology Management och Industriell ekonomi, som man kan välja som sin fördjupning. Fördjupningen kan också erhållas genom studier utomlands eller vid ett annat svenskt universitet. Detta görs i samråd med programledaren. För maximalt 20 poäng finns i princip inga begränsningar annat än att kursen skall ges på ett universitet eller teknisk högskola. Man kan exempelvis läsa språk, juridik, ekonomi eller programmering vid sidan av sin fördjupning. Allmänt gäller att det kan finnas möjlighet att följa alla fördjupningar oavsett vilken inriktning man läst i årskurs tre. Det gäller att man då kompletterar med kurser ur den inriktning som anges som förkunskapskrav nedan. För ytterligare information om kurser och förkunskapskrav se Vattenresurshantering Förkunskapskrav: följt kurserna i det obligatoriska blocket samt huvudinriktning Infrastruktur och miljö. För dem som läst huvudinriktning Byggnader och byggnadsverk krävs att man kompletterar med VVB100 Infrastruktursystem - vatten och avlopp 4p. Ingående kurser VVR140 Rurala vatten 5p VVA030 Urbana vatten 5p VTG070 Grundvatten och miljö 10p VVR130 Internationella vattenfrågor 5p (synteskurs) Stadsbyggnad Förkunskapskrav: följt kurserna i det obligatoriska blocket samt huvudinriktning Infrastruktur och miljö. För dem som läst huvudinriktning Byggnader och byggnadsverk krävs att man kompletterar med VVB095 Infrastruktursystem - gator och trafik 8p. Ingående kurser ASB170 Stadsbyggnad 5p ASB190 Stadsutformning 10p ABV060 Stadens utveckling 3p AAU260 Shelter Om begreppet tak över huvudet 1p VTT151 Trafikprojekt i tätort 5p (synteskurs) Trafikplanering Förkunskapskrav: följt kurserna i det obligatoriska blocket samt huvudinriktning Infrastruktur och miljö. För dem som läst huvudinriktning Byggnader och byggnadsverk krävs att man kompletterar med VVB095 Infrastruktursystem - gator och trafik 8p. Ingående kurser VVB027 Utformning av vägar och järnvägar 8p VTT131 Trafikens uppkomst och drivkrafter 5p VTT141 Trafikslagens förutsättningar och egenskaper 5p VTT151 Trafikprojekt i tätort 5p (synteskurs) Vägplanering Förkunskapskrav: följt kurserna i det obligatoriska blocket samt huvudinriktning Infrastruktur och miljö. För dem som läst huvudinriktning Byggnader och byggnadsverk krävs att man kompletterar med VVB095 Infrastruktursystem - gator och trafik 8p. Ingående kurser VVB027 Utformning av vägar och järnvägar 8p VVB071 Vägbyggnadsteknik 5p VGT021 Grundläggningsteknik 7p VTT151 Trafikprojekt i tätort 5p (synteskurs) Anläggningsteknik Förkunskapskrav: Denna inriktning kräver att studenten följer kurserna i det obligatoriska blocket. För dem som läst huvudinriktning Byggnader och byggnadsverk krävs att man kompletterar med VVB095 Infrastruktur - gator och trafik, 8p. Ingående kurser VVB027Utformning av vägar och järnvägar 8p VBK020 Betongbyggnad 4p VGT021 Grundläggningsteknik 7p VVB071 Vägbyggnadsteknik 5p VBK041 Brobyggnadsteknik 5p (synteskurs) 19

100 Byggproduktion Förkunskapskrav: följt kurserna i det obligatoriska blocket samt huvudinriktning Infrastruktur och miljö alternativt huvudinriktning Byggnader och byggnadsverk. Ingående kurser MTT202 Logistik i byggprocessen 4p VBE031 Fastighetsförvaltning 6p VBE024 Byggproduktion och produktionssystem 6p VBE040 Byggledning 5p (synteskurs) Fastighetsförvaltning Förkunskapskrav: följt kurserna i det obligatoriska blocket samt huvudinriktning Infrastruktur och miljö alternativt huvudinriktning Byggnader och byggnadsverk. Ingående kurser VBE031Fastighetsförvaltning 6p VBF050 Byggnadsteknik vid nybyggnad 5p alternativt VBF045 Byggnadsteknik-komplexa byggnader 5p alternativt VTA016 Byggnadsakustik 5p VFR081 Fastighetsföretagande och Facility management 10p (synteskurs) Byggnader/Klimat och ljud Förkunskapskrav: följt kurserna i det obligatoriska blocket samt huvudinriktning Byggnader och byggnadsverk. Ingående kurser VVBM031 Betong i livscykelperspektiv 4p VBF050 Byggnadsteknik vid nybyggnad 5p VBF045Byggnadsteknik - komplexa byggnader 5p VBK020 Betongbyggnad 4p alternativt VTA016 Byggnads-akustik 5p alternativt VBK032 Träbyggnadsteknik 4p VBM050 Skadeanalys 4p (synteskurs) Byggnader/Bärande stomme Förkunskapskrav: följt kurserna i det obligatoriska blocket samt huvudinriktning Byggnader och byggnadsverk. Ingående kurser VBK032 Träbyggnadsteknik 4p VBK020 Betongbyggnad 4p Minst två av följande kurser: VSM040 Finita elementmetoden 7p, VBM031 Betong i livscykelperspektiv 4p, VBK035 Stålbyggnadsteknik 3p, VSM091 Balkteori 3p, VGT021 Grundläggningsteknik 7p. VBM050 Skadeanalys 4p (synteskurs) Byggnadsverk/Konstbyggnad Förkunskapskrav: följt kurserna i det obligatoriska blocket samt huvudinriktning Byggnader och byggnadsverk. Ingående kurser VBK020Betongbyggnad 4p VBK035 Stålbyggnadsteknik 3p VBM031Betong i livscykelperspektiv 4p VSM040 Finita elementmetoden 7, alternativt VGT021Grundläggningsteknik 7p VBK041 Brobyggnadsteknik 5p (synteskurs) Strukturanalys Förkunskapskrav: följt kurserna i det obligatoriska blocket samt huvudinriktning Byggnader och byggnadsverk. Ingående kurser VSM040 Finita elementmetoden 7p alternativt FHL064 Finita elementmetoden FK 5p samt ytterligare 11 poäng på fortsättningskursnivå fördelade inom områdena hållfasthetslära, mekanik, konstruktionsteknik och tillämpad matematik. Exempel på lämpliga kurser för studenter på V-programmet är VBK035 Stålbyggnadsteknik 3p VSM091 Balkteori 3p samt VBK020 Betongbyggnad eller FMA062Tillämpad matematik (ges på våren i åk 3) 5p VSM051 Strukturdynamik 4p (synteskurs) Integrerad design Förkunskapskrav: följt kurserna i det obligatoriska blocket samt huvudinriktning Byggnader och byggnadsverk. Ingående kurser VSM040 Finita elementmetoden 7p alternativt FHL064 Finita elementmetoden FK 5p samt ytterligare 11 poäng på fortsättningskursnivå fördelade inom områdena hållfasthetslära, mekanik, konstruktionsteknik och tillämpad matematik. Exempel på lämpliga kurser för studenter på V-programmet är VBK035 Stålbyggnadsteknik 3p VSM091 Balkteori 3p samt VBK020 Betongbyggnad eller FMA062 Tillämpad matematik (ges på våren i åk 3) 5p VSM051 Strukturdynamik 4p AFO280 Integrerad design 4p (synteskurs) Program W. Inriktningar. Den studerande komponerar, i samråd med programledningen en egen kompetensinriktning i årskurs 4. Kompetensinriktningen kan variera från att vara brett orienterad till att ge ett utpräglat djup inom ett enskilt ämnesområde. Valet av kurser ska dock leda till en fördjupning. 20

101 Chalmers: Chalmers utbildningsstruktur Sida 1 av Bilaga 96:C En internationellt anpassad utbildning Kraven på arbetsmarknaden om att anställda ska kunna engelska flytande i tal och skrift och en ökad rörlighet över landsgränser både hos studenter och arbetskraft innebär också förändrade krav på Chalmers och våra utbildningar. Våra utbildningar måste anpassas för att vara konkurrenskraftiga även internationellt. Chalmers har därför infört ett nytt utbildningssystem som slår igenom fullt ut höstterminen För dig som student på Chalmers innebär vårt utbildningssystem bland annat att att det blir lättare för dig att läsa avslutningar på din utbildning på andra högskolor och universitet inom och utanför Sveriges gränser att du får en mer internationellt gångbar utbildning eftersom utbildningslängden, strukturen och examen på utbildningarna anpassas till liknande utbildningar utanför Sveriges gränser att avslutningarna på Chalmers utbildningar läses helt på engelska att det blir lättare att byta mellan högskoleingenjörs- och civilingenjörsutbildningarna i båda riktningarna. Civilingenjörs- och arkitektutbildning i två delar Ska du läsa en civilingenjörsutbildning sker detta i två steg. Du läser först en inledande/grundläggande del på 120 poäng (3 år) och sedan en avslutning, mastersprogram, på 80 poäng (2 år). Efter den grundläggande delen kan man ta ut en kandidatexamen och båda delarna tillsammans (3+2) ger en civilingenjörsexamen. Kandidatexamen underlättar för dig att läsa den avslutande delen av din utbildning någon annanstans, i eller utanför Sverige. Högskoleingenjörsutbildning med möjlighet till påbyggnad Ska du läsa en högskoleingenjörsutbildning får du din examen efter 120 poäng. Efter det har du möjlighet att läsa vidare och komplettera med antingen 20 poäng för att få ut en teknologie kandidatexamen eller poäng för att få ut en civilingenjörsexamen. Platsgaranti på mastersprogram Som student på Chalmers (arkitekt, civil- eller högskoleingenjör) har du platsgaranti på någon av de avslutningar, mastersprogram, som hör till din utbildning. Mastersprogrammen är öppna att söka även för studenter från andra universitet och högskolor både i Sverige och utomlands. Undervisningen på dessa program sker helt på engelska. Mer information om utbildningsstrukturen under "Jag är student" Chalmers tekniska högskola Uppdaterad: 28 June 2006 Ansvarig för sidan: Magdalena Malmström Utskriven: 14 December 2006

102 Chalmers: Påbyggnads- och masterutbildningar Sida 1 av Påbyggnads- och masterutbildningar Chalmers erbjuder förutom grundutbildningsprogram även påbyggnads- och masterutbildningar för dig som redan har en grundutbildning inom teknik omfattande minst 120 poäng (dvs 180 högskolepoäng = 180 ECTS). Påbyggnadsprogram International Project Management Nordic Master in Maritime Management Masterprogram Samtliga masterprogram ges på engelska och är öppna för såväl svenska som utländska studenter. Masterprogrammen omfattar två års studier. Advanced Engineering Materials Applied Mechanics Applied Physics Architecture Automotive Engineering Automotive Industrial Design Engineering Bioinformatics Biomedical Engineering Biotechnology Business Design Chemistry and Biosciences Communication Engineering Complex Adaptive Systems Design and Construction Project Management Design for sustainable development Electric Power Engineering Engineering Mathematics and Computational Science Environmental Measurements and Assessments Foundations of Computing: Algorithms and Logic Fundamental Physics Geo and Water Engineering Industrial Design Engineering Industrial Ecology Innovative and Sustainable Chemical Engineering Integrated Electronic System Design Interaction design Management and Economics of Innovation Materials and nanotechnology Microtechnology Microwave and Photonic Nanoscale Science and Technology Naval Architecture Networks and distributed systems Product Development Production Engineering Production Engineering Quality and Operation Management Radio and space science Secure and Dependable Computer Systems Software Engineering Sound and vibration Structural Engineering and Building Performance Design Supply Chain Management Sustainable Energy Systems Systems, control and mechatronics Chalmers tekniska högskola Uppdaterad: 13 November 2006 Ansvarig för sidan: Magdalena Malmström Utskriven: 14 December 2006

103 Chalmers: Systems, Control and Mechatronics Sida 1 av Systems, Control and Mechatronics Aim The aim of the programme is to provide a broad systems engineering base, suited for the engineering of complex, computerized (embedded) products and systems. Applications span a wide spectrum, from small consumer devices and medical apparatus to large systems for process and production control. The programme also offers specializations towards subtopics (control; automation; mechatronics) and/or fields of application. Career opportunities The programme leads to a wide range of career opportunities with emphasis on operation, design, development, and research of complex technical systems within virtually any branch of industry the generality of many of the methods learnt in fact gives great opportunities for choosing among many different application domains. The acquired skills are needed with manufacturing companies, suppliers, consulting firms, and utilities. In addition, other career opportunities may be found as academic researchers, technical advisors, project leaders and teachers at different levels. Programme plan The compulsory part of the programme is comprised of four courses during the three first quarters of the first year. The intention is that all students should acquire knowledge about computer based control systems, and some of the important phases during development of these. The focus is on the functions building up such systems, and hence the subject areas of control engineering and automation, but important links to computer engineering exist due to the implementation issues involved. The sequence of compulsory courses brings up the following topics: Modelling of dynamical systems is covered in the course Modelling and simulation. Modelling and simulation has become a widespread engineering tool for all systems oriented engineering, and the course provides basic tools for systematic modelling from physics and/or experiments. Computer tools introduced are used throughout the programme s courses. Modelling of discrete event systems requires its own modelling formalisms and tools and is covered by the course Introduction to discrete event systems. The course complements the basically physics driven approach in the previous course with formalisms needed to describe many man-made systems, and in particular systems with logic behaviour often met in production systems. The fundamental ideas behind feedback control systems, based upon the triplet sensing decision actuation, are pursued in the course Digital control, which focuses on model based control system design. The course thus naturally builds upon concepts dealt with in the first modelling course, but the course also brings up important aspects on sensing, estimation and digital implementation, the latter directly linking to the course Real-time control systems. The final course in the compulsory block, Real-time control systems, concerns real-time aspects on the implementation of control systems. The intention is that the student should know the principles and mechanisms used in the implementation of control and automation systems, and which are the implications for the system as a whole. More specialized aspects are covered by computer engineering courses. The compulsory part of the programme contributes to the programme s learning outcomes by providing a set of generic methods and tools, which are not tailored to a specific application area or industrial branch. The compulsory courses are, however, not sufficient to give the required proficiency and depth in the area for a Master s Degree. Therefore, a number of elective courses are offered within the programme. In order to guide the students in the selection of courses, three specializations are offered; an alternative is to follow a general curriculum with more freedom in the course selection. In summary, the following options are thus available: The Automation specialization (A) is focused on modelling and control of discrete event systems, and in particular production systems. The course Discrete event control and optimization is compulsory, and in addition at least two out of three specified courses should be chosen (see figure below). The diploma work should fall within the specialization. The Control specialization (C) is focused on general methods for control, signal processing, and optimization of systems, and can for example be combined with elective courses from a specific application domain or industrial branch. The course Nonlinear and adaptive control is compulsory, and in addition at least two out of three specified courses should be chosen (see figure below). The diploma work should fall within the specialization. The Mechatronics specialization (M) is focused on systems and control aspects of design and development of mechatronic products and systems, and thus represents a tight link with mechanical engineering. The course Applied Mechatronics is compulsory, and in

104 Chalmers: Systems, Control and Mechatronics Sida 2 av addition at least two out of three specified courses should be chosen (see figure below). The diploma work should fall within the specialization. It is also possible to refrain from a specialization, and instead follow a General track of the programme. There is no additional compulsory course with the general track, but in order to secure the necessary proficiency and depth within the area, there is a requirement to choose at least two courses from a set of six (see figure below). The parts of the programme that are compulsory, either for the programme as a whole, or for the specific specializations, are depicted below. In addition, there are recommended, elective courses and more advanced, research oriented courses, which are described in detail elsewhere. Legend: A: Automation specialization C: Control specialization M: Mechatronics specialization Shaded cell indicates compulsory part of the programme or specialization First year Quarter 1 Quarter 2 Quarter 3 Quarter 4 Modelling and simulation (5cr) Introduction to discrete event systems (5cr) Computer introduction (1cr) Digital control (5cr) C: Applied signal processing (5cr) C: Applied optimization (5cr) M: Rigid body dynamics (5cr) M: Computer based simulation (5cr) A: Production simulation (5cr) Real-time control systems (5cr) M: Applied mechatronics (5cr) Second year Quarter 1 Quarter 2 Quarter 3 Quarter 4 A: Discrete event control & optim. (5cr) Systems, control and mechatronics design project (5cr) Master thesis project (20 / 40 cr) C: Nonlinear and adaptive control (5cr) A: Robot systems (5cr) Special Entry Requirements BSc degree with Major in Automation & Mechatronics Engineering, Electrical Engineering, Mechanical Engineering, Computer Science & Engineering, Chemical Engineering, or Engineering physics Study location Campus Johanneberg Contact intsekr@chalmers.se Chalmers University of Technology Last modified: December 13, 2006 Responsible for this page: Bo Egardt Printed: December 14, 2006

105 Bilaga 96:D

106 ÄNDRING I KURSPLAN Bilaga 97 PLI Till UN1 Civilingenjörsutbildningen Industriell ekonomi Programledningen Begäran om ändring i befintlig kursplan inför vt 2007 Under flera års tid har I-programmet haft problem med en av de obligatoriska kurserna i årskurs 1, TEK115 Mikroekonomi för tekniker. Denna kurs har haft dåliga omdömen i flera avseenden, vilka inte tas upp här, men en viktig orsak till denna impopularitet och ibland också dåliga tentamensresultat tycks ha varit att teknologerna inte har tagit denna kurs på lika stort allvar som de övriga obligatoriska kurserna i årskurs 1. En viktig faktor härtill är enligt vittnesmål från många studenter, observerat vid ett flertal läsperiodmöten och CEQ-utvärderingar, att kursen endast betygsätts med U och G. En genomsnittlig I-teknolog är ganska betygsoch prestationsinriktad, till synes i högre grad än den genomsnittlige LTH-teknologen, vilket har gjort att, alldenstund en betygsmorot saknas, tentamens-resultatet för I- arna har blivit om inte väldigt dåligt, så åtminstone mediokert. I många fall har man antagligen helt enkelt lagt ner så mycket energi som har behövts för att klara tentamen, men inte mer. I akt och mening att råda bot på dessa problem har nationalekonomiska institutionen, som ger kursen, i samråd med programledningarna för I och Pi vidtagit vissa åtgärder, varav en innebär att byta kursansvarig lärare. En annan enkel åtgärd skulle kunna vara att ändra betygsskalan till den vanliga fyrgradiga, dymedelst ökande den genomsnittlige I-teknologens incitament att genomföra kursen på ett mera aktivt sätt. Denna tanke har även implementerats hos studentkåren, och nationalekonomiska institutionen önskar dessutom genomföra denna förändring. En flergradig betygsskala används nämligen ofta vid institutionen, och innebär således absolut inget merarbete. Även programledningen för Teknisk matematik, vilken i själva verket fick till stånd det möte vid vilket detta förslag framkom, har deltagit i denna process och ställer sig helt bakom denna förändring. Kursen i fråga ges som obligatorisk enbart på I och Pi. Med anledning av ovanstående yrkar därför programledningarna för I och Pi att betygsskalan för TEK115 ändras från nuvarande UG till TH, och att detta sker redan i kursplanen avseende vårterminen För Industriell ekonomi: Nina Reistad, programledare Jan Eric Larsson, vice programledare För Teknisk matematik: Gunnar Sparr, programledare Maria Sandsten, vice programledare Postadress Box 118 Besöksadress E-huset, Ole Römers väg 3 Telefon dir , växel Telefax E-post bert.sjogren@kansl.lth.se Internet