magasin Campus USÖ Forskare kartlägger plasthotet i Östersjön ungdomar och politik Örebro universitet Från flykt till forskning

Transkript

1 Nº Örebro universitet magasin stor studie om ungdomar och politik när roboten flyttade in Forskare kartlägger plasthotet i Östersjön toppchef & äventyrare Från flykt till forskning Campus USÖ Nytt medicinarcampus för studenter och forskare

2 Inledare E tt universitet kan karaktäriseras som en smältdegel. Här finns en stor mångfald av aktörer, intressenter och verksamheter. Det finns en klar och tydlig kärna vår grundutbildning och vår forskning. Kärnan utvidgas hela tiden. Från den centrala kärnan springer det strukturer och tentakler till en mängd verksamheter i samhället utanför universitetet. Att universitetet blir mer integrerat i samhället och tvärtom är påtagligt. Det finns ett stort intresse för verksamheten på universitetet och universitetet är i sin tur intresserat av mycket av det som händer i vårt samhälle. På så vis kan vi utveckla en dynamisk, intressant och framåtriktad verksamhet som utmanar sanningar och skapar ny kunskap. Utan det stannar samhället. Det var inte mycket som var bättre förr, jag tror särskilt detta gäller Örebro en stad som växer och just passerat invånare. Vi måste hjälpas åt att utveckla staden och universitetet tillsammans för att skapa morgondagens samhälle och ta ansvar för den utvecklingen. D et nya numret av magasinet innehåller flera saker som anspelar på detta. Vi har invigt ett nytt medicinarcampus, vi kommer att göra en expedition i Östersjön som tar avstamp i att undersöka föroreningar i vårt närmaste hav och vi presenterar Johan Dennelind en framgångsrik alumn från Örebro universitet. Vidare belyser vi hur ungdomar ställer sig till det kommande valet i höst, en oerhört viktig demokratisk fråga som påverkar oss alla oavsett ålder. Jag hoppas att du hittar flera artiklar som fångar ditt intresse och som också speglar den starka utvecklingen som Örebro universitet genomgått under senare år. Jens Schollin Rektor Professor i pediatrik Örebro universitet magasin riktar sig till dem som intresserar sig för verksamheten vid Örebro universitet; alumner, näringsliv, politiker och högskolesektorn. Adress: Kommunikationsavdelningen Örebro universitet Örebro Redaktör Johan Stenegård Ansvarig utgivare Sofia Larsen Grafisk form Jesper Johanson Skribenter i detta nummer: Linda Harradine Anna Kärrman Martin Larsson Johan Stenegård Lars Westberg Tryck: Ineko Upplaga: ex. Foto framsida: Kicki Nilsson Modell, Isabella Kongstad

3 Innehåll Forskarexpedition i Östersjön i sommar Baltic Sea Expedition Svenska forskare ska kartlägga omfattning av plastskräp i vårt nära innanhav. 6 Så väljer ungdomarna politik Här genomförs världens största studie om ungdomar och politik. 12 Campus USÖ ger nya möjligheter Ett nytt medicinarcampus ger plats för 500 läkarstudenter och medicinska forskare. 18 Johan Dennelind toppchef med äventyret som drivkraft Möt Johan Dennelind, VD och koncernchef för Telia Sonera. 20 Från Bosnien till forskarvärlden Systrarna Selma och Samira Salihovic promoverades på samma dag nya professorer och doktorer Årets akademiska högtid vid Örebro universitet hade närmare 600 gäster. 24 Smarta robotar i vanliga hem En robot som fått namnet Axel har flyttat in till Uno, tillsammans med ny teknik som rörelsesensorer och larm. 26 Krönika: Varför allt ståhej kring en plastpåse? Ingen vill ha plast i haven i hundratals år. I sommar ska forskare från Örebro universitet ta prover i Östersjön. Vet vi mer kan forskarna föreslå effektiva åtgärder. 27 Populära mässor ökar jobbchanserna Över 150 utställare kom när Örebro universitet anordnade rekryteringsmässor för sina studenter.

4 NOTISER Stämbandsskada bakom Jenny Linds stjärnstatus? Var det en skada på stämbanden som låg bakom den hyllade operastjärnan Jenny Linds framgångar? Det menar Örebroforskaren Ingela Tägil, som under sökt röstens betydelse för den svenska näktergalens identitet. Jenny Lind slog igenom 1838 och blev en världssensation. Rösten var naturligtvis en stor del av hennes stjärnstatus, en röst som ansågs som påtagligt kvinnlig, men svag. Medan hennes beundrare kallade den beslöjad talade kritikerna om den som hes. Under sin uppväxt drabbades Jenny Lind av röstproblem, som sannolikt utvecklades till ärr på stämbanden. Det gav rösten en luftig och skör klang, säger Ingela Tägil. har forskningsrådet Formas beviljat till forskning om hormonstörande ämnen. Örebro universitet är ett av nio svenska universitet som bygger en nationell plattform för att ta reda på hur kemikalierna i vår vardag påverkar miljö och hälsa. Det är ett steg mot att förverkliga Swetox Research Center i AstraZenecas tidigare anläggning i Södertälje. ORU CareerGate ny mötesplats för studenter och arbetsgivare Nu får arbetsgivare och studenter lättare att hitta varandra. Örebro universitet har lanserat webbportalen ORU CareerGate som förenklar kontakten mellan studenter och arbetsgivare. ORU CareerGate är ett praktiskt verktyg både för dem som söker arbetskraft och dem som söker jobb och vi hoppas detta kommer att underlätta matchningen mellan dessa båda målgrupper, säger Anders Bromsjö vid Örebro universitet. ORU CareerGate är en del av Graduateland som består av karriärportaler för studenter och nyutexaminerade inom intresseorganisationer, samt skandinaviska- och internationella universitet. Genom webbportalen har studenterna möjlighet att lägga upp en personlig profil och exponera sig själva mot arbetsgivare. Här kan de till exempel söka jobb, sommarjobb, och praktik. De har också möjlighet att följa arbetsgivare de är intresserade av. Arbetsgivarna får enklare att komma i kontakt med studenter. Det finns möjlighet att rikta sina erbjudanden till specifika målgrupper och därmed kommunicera mer effektivt, säger Anders Bromsjö. Karriärdagar rustar studenter Karriärdagarna på Örebro universitet ger studerande tips och lärdomar inför arbetslivet. I två dagar erbjöds bland annat inspirationsföreläsningar, CV-skola, intervjuträning och rådgivning. Framför allt vill vi skapa möten vilka ger arbetsgivare möjligheter till bra rekryteringar och studenterna ytterligare en möjlighet till exempelvis jobb eller praktikplatser, säger Anna Andréasson, karriärsamordnare vid Örebro universitet. 4 ÖU magasin

5 NOTISER Sverker Regborn Forskningsexpedition i Östersjön i sommar Ö stersjön är ett av världens mest förorenade ekosystem. Det behövs mer kunskap om hur vi påverkar vårt innanhav och hur vi kan bryta den negativa utvecklingen. I sommar sjösätts därför projektet Baltic Sea Expedition 2014 för att identifiera och mäta halterna av plastskräp i Östersjön. Bakom satsningen står Örebro universitets forskningscentrum Människa Teknik Miljö, där ett av FN:s referenslaboratorier inom miljöprogrammet UNEP finns. Plast är ett oerhört starkt material. När det kommer ut i naturen och ekosystemet blir det kvar och påverkar miljön under lång tid. Med plasten följer kemikalier som är skadliga för djur och växter. Vi vet att Öster- sjön innehåller mycket stora mängder partiklar och fibrer och antagligen också en stor del plast, men vi vet alldeles för lite. Vi behöver veta mer för att kunna föreslå vad som behöver göras, säger Anna Kärrman, forskare på Örebro universitet. Under perioden 3 till 23 augusti äntrar forskarna havsseglaren Sea Dragon för att med hjälp av provtagning och ny teknik se hur det står till med Östersjön. Sea Dragon opereras av Pangaea Exploration och har de senaste åren seglat i Atlanten och Stilla havet för att hjälpa forskare, beslutsfattare och medborgare att på nära håll se de hot världshaven står inför. Du kan läsa mer på höga halter av miljögift i fågelägg från vänern Halterna av miljögift i fågelägg vid Vänern är bland de högsta forskare har hittat. Örebroforskaren Marcus Nordén har undersökt ägg från skarv och gråtrut. Vi hade visserligen förväntat oss att hitta kemikalier i äggen, men inte i den här omfattningen. Det är oroande. Det finns en risk att miljögifterna påverkar fortplantningen, säger Marcus Nordén, forskare i biologi vid Örebro universitet. Läs mer på www. oru.se Här får både elitidrott och studier en chans Martin Regborn, 21, studerar inte bara till biomedicinsk analytiker, han är elitidrottare också. Som ung lovande orienterare har han en fjärdeplats på junior-vm och två JSM-guld i bagaget. Nu inne på sin fjärde termin vid Örebro universitet har han redan siktet inställt på VM i Sverige om två år, något som sammanfaller med när han planerar att ta examen. Martin Regborn är elitorienterare som kombinerar träning och tävling med studier på Örebro universitet. Men hur går elitsatsning och studier ihop? Hur räcker tiden till? Jag har ett avtal med universitetet som gör det möjligt att anpassa studierna och ibland också studietakten, säger Martin Regborn. Jag har till exempel kunnat flytta vissa tentor när de krockat med idrotten, fått hjälp med viss schemaanpassning och den verksamhetsförlagda delen av utbildningen så att det fungerar. Örebro universitet har sedan flera år arbetat för att underlätta för elitidrottare att kombinera träning och tävling med studierna. Genom nära kontakt med studievägledare och kursansvariga kan studenterna få hjälp med att hitta lösningar i form av exempelvis anpassad studietakt, anpassade scheman, tid för examination, tentamina och verksamhetsförlagd utbildning. För mig är det en trygghet att få den här hjälpen. Även om jag älskar orienteringen så är det ingen idrott som jag kan försörja mig på i framtiden. En bra utbildning är därför en framtidsförsäkring. Dessutom är min utbildning till biomedicinsk analytiker väldigt intressant och inget val jag ångrar det minsta. ÖU magasin

6 FORSKNING 6 ÖU magasin

7 Så väljer ungdomarna politik FORSKNING Så väljer ungdomarna politik På Örebro universitet genomförs just nu världens största studie om ungdomar och politik. Målet är att få veta mer om hur yngre utvecklar politiska kunskaper och värderingar. ÖU magasin

8 FORSKNING Så väljer ungdomarna politik Detta år kallas för supervalåret eftersom vi ska gå till valurnorna både i maj för EU-valet och i september för valet till riksdag, regioner, landsting och kommuner. Valet är själva grunden för vår representativa demokrati, det är då vi kan göra oss av med politiker vi inte är nöjda med, släppa fram nya eller visa tilltro till de gamla. Men det finns också en oro för att minskande politiskt engagemang, val deltagande och medlemsantal i de politiska partierna är ett hot mot demokratin. Därför är den forskning om hur unga utvecklar sina politiska kunskaper och värderingar högintressant. Forskargruppen Youth & Society (YeS), som bildades tack vare ett sjuårigt anslag från Riksbankens jubileumsfond, har nått halvtid och på allvar börjat publicera resultat som bör vara intressanta inte minst för politiska partier och kandidater. Forskningen har också fått utmärkta omdömen i de halvtidsutvärderingar som gjorts. Det här är världens största studie om ungdomar och politik. Vi följer personer mellan 13 och 30 år, två av deras kompisar och även deras föräldrar, berättar professor Erik Amnå som leder den del av forskningen inom YeS som handlar just om ungdomars politiska intresse och samhällsintresse. Han berättar att i samband med årets val kommer man att ställa frågor till de av ungdomarna som är förstagångsväljare både före och efter valdagarna. De kommer att få frågor om det politiska intresset och hur de röstat. Hur ungdomar ser på politik formas till stor del i hemmet och sammanfattningsvis kan man säga att de som blir delaktiga i uppmuntrande diskussioner blir intresserade men inte de som får höra jeremiader med klagomål på politiker och politiken. Tydligt mönster Genom de undersökningar man gjort hittills sedan studien startade 2009 ser Erik Amnå ett tydligt mönster för olikheter i ungdomars samhällsengagemang. Forskarna menar att det finns fyra olika grupper, dels en aktiv, dels tre passiva, och de tre är passiva på olika sätt. De desillusionerade är ointresserade och fientligt inställda till politik, har inga planer på att engagera sig och vill inte diskutera politik i hemmet eller skolan. En stabil grupp. De oengagerade har inget emot politik, men ser inget eget engagemang och de flesta i den gruppen förblir oengagerade, andra blir desillusionerade och några få aktiva. Så har vi en grupp som liksom ligger i stand byläge, har en beredskap och ett intresse för politik men som förblivit passiva i offentligheten. Men de har en stark tro på att kunna göra skillnad, de deltar i politiska vardagsdiskussioner och hänger med i nyhetsförmedling, även på internet. Vi kan också, under den treårsperiod vi undersökt, se att en del av dem valt att gå in och delta i politiken. Socialt kontrakt Det som förmår ungdomar att ta steget in i politiken måste ju vara av största intresse för partierna och Erik Amnå ger själv en målande beskrivning av vad det är: Den första är Plikten man bör. Som medborgare har man liksom ett socialt kontrakt om vad man måste göra för att det hela ska fungera, som står över egenintressets kalla kalkyler som enbart tvingar ut en i försvar när en varg hotar ens djur eller när Borg äventyrar ens jobb- 8 ÖU magasin

9 Så väljer ungdomarna politik FORSKNING Erik Amnå professor i statskunskap vid Örebro universitet skatteavdrag. Men bland många ungdomar finns också ett mer lustfyllt medborgarskap där deras egna möjligheter att uttrycka sig och förverkliga sig själva står i centrum. Det leder till nya former av nätverkande, frivilligarbete och politisk konsumtion snarare än traditionellt partiarbete. Granne med plikten bor Vikten jag måste. Jag blir så berörd, så upprörd när jag ser in i isbjörnarnas ögon att jag helt enkelt inte kan låta bli att engagera mig. Så mycket av politik handlar om känslor. Av upprördhet, av medkänsla. Antipatier och sympatier. Jag tänker på de skogspojkar som bor där bruken har stängt, Konsumföreståndaren har sjappat och deras systrar har dragit ner till residensstäderna för att läsa på högskolan. Men själva samlas de på sina Epa-traktorer runt en ännu existerande korvkiosk, odlar där sina usla folkhälsotal och sin hatiska hållning till politik i allmänhet och politiker i synnerhet. Men inte heller de är oföränderliga, kanske i synnerhet en sak förmår att förvandla dem från desillusionerade medborgare till samhällsengagerade aktivister: vargarna. Stockholmarna bryr sig mer om vargarna än om oss menar de och fyller den sedan länge utkylda hembygdsgården till brädden när vargfrågan ska debatteras. En känsla av kontroll Det tredje som behövs är Förmågan jag kan. Som hos två av Astrid Lindgrens sagofigurer, Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter, är det fundamentalt att ha en känsla av kontroll. En självtilltro som i deras fall handlar om en oberoende, frihetslängtande och snarast anarkistisk form av samhällsengagemang. I andra fall, som för den sexårige pojken Emil i Lönneberga, kan det vara en förberedelse för en mer kollektivt, konventionellt utstakad kommunalpolitisk karriär. Det fjärde är att någon frågar efter och uppmuntrar mig jag behövs. Som kanaliserar den latenta hållningen till något manifest. Som för den från undervattensläge upp till ytan. Trots frågornas komplexitet och tendensernas okuvligt mörka logik, kan jag vara med och göra skillnad. Någon erbjuder mig och föreslår en handlingsväg. En pappa eller mamma, en lärare, en kompis eller Facebook-kompis. Här är internets samspel med andra former av deltagande oerhört fascinerande. Göra skillnad Men det behövs också en femte komponent: Effektiviteten Jag måste övertygas om att den erbjudna handlingsvägen är ett effektivt sätt att göra skillnad. Inte minst handlar det om att tro att det finns några därute och däruppe som faktiskt lyssnar på vad jag och vi vill säga. Det väcker också hopp. Men det handlar också om något ganska annorlunda, ett slags meningsfullhet som inte främst är en medlemsrabatt, även om det för somliga kan vara en trigger. En feelgood-känsla. Inte bara medborgarplikten utan förpliktelsen och ansvaret det innebär att vara människa säger Erik Amnå. Som Jonathans ansvarstagande för sin lillebror Skorpan i Astrid Lindgrens Bröderna Lejonhjärta. Det finns saker man är tvungen att göra, för annars, som han säger, annars är man ingen människa utan bara en liten lort. ÖU magasin

10 FORSKNING Så väljer ungdomarna politik Tre forskare om ungdomars val Tre av doktoranderna som är knutna till YeS-projektet fördjupar sig på olika sätt i ungdomars sätt att förhålla sig till politik. Sofia Sohl undersöker varifrån ungdomar hämtar sin uppfattning om vad de kan åstadkomma i politiken, Ali Abdelzadeh vilka orsaker ungdomars missnöje med politiken har och Viktor Dahl vad det är som driver ungdomar som är positiva till olaglig politisk verksamhet. Att se missnöjda ungdomar som enbart oengagerade eller med bristande tro på demokratin är alldeles för enkelt menar Ali. Den största gruppen ungdomar är, trots missnöjet, ändå nöjda med hur det politiska systemet fungerar. Så finns en grupp som består av kritiska medborgare, de som är missnöjda men ändå tror på demokratin. En tredje grupp är de ambivalenta, personer som är kritiska mot många demokratiska institutioner men ändå rätt nöjda med hur samhället fungerar. Den minsta gruppen är den fientliga, som kan tänka sig att bryta mot lagen även om andra kommer till skada. Missnöje en drivkraft Det politiska missnöjet kan vara en bra drivkraft till förändringar i samhället. De som är missnöjda behöver inte vara ett hot mot demokratin, bland de kritiska finns en stor resurs för förändringar, menar Ali Abdelzadeh. Det är ett stort demokratiskt uppdrag för skolan, att eleverna inte enbart ska ha fokus på kunskaper utan också känna sig rättvist behandlade och tro på demokrati. Även Sofia Sohl ser skolan som en viktig resurs i att stimulera ungdomars politiska självtilltro för att öka den politiska jämlikheten. Hon har undersökt vilken betydelse den här tron på att själv kunna åstadkomma politiska resultat har för att de ska engagera sig aktivt i politiken, var de hämtar den här politiska självtilltron och vilken roll skolan spelar för det. Jag har funnit att många hämtar tron på politiken i hemmet. Finns det en stämning av misstro mot politik och politiker, ärver ungdomar den i stor utsträckning. Men finns det en positiv attityd till att engagemang kan betyda något, har det stor betydelse och det behöver inte alls vara så att ungdomarna delar föräldrarnas partipolitiska uppfattningar. Från vänster Ali Abdelzadeh, Viktor Dahl och Sofia Sohl Det politiska missnöjet kan vara en bra drivkraft till förändring i samhället. Vänner har stor betydelse Viktor Dahl menar att ungdomar som väljer att sympatisera med olaglig politisk verksamhet egentligen söker vägar att göra sig hörda utan att få svar. Det behöver inte enbart handla om politiska frågor, det kan också vara en förklaring till att man söker sig till kriminella strukturer. Vännerna har stor betydelse för vilken väg ungdomarna väljer. De är viktiga för att bygga sociala relationer och det är processer som kan gå i båda riktningarna, säger han. Å ena sidan tenderar man att bli som vännerna, å andra sidan letar man upp likasinnade, som blir ens vänner. När det gäller de som sysslar med illegala aktiviteter växer vännernas betydelse. De använder tvivelaktiga metoder, som sällan är något man skyltar med öppet. Därför kan den illegala verksamheten mera vara ett sätt att följa åsikter och beteenden som stärker tillhörigheten till kompisarna i gruppen än ett missnöje med politiska institutioner. Text: Lars Westberg foto: Jesper Johanson, Anders Liljenbring illustrationer: Jesper Johanson 10 ÖU magasin

11 Hanna Victoria Mörck NOTISER Dan Lindberg Andreas Ohlin vann Forskar Grand Prix A ndreas Ohlin, medicinforskare från Örebro universitet och Universitetssjukhuset Örebro, är bäst i Sverige. När den svenska finalen av Forskar Grand Prix avgjordes på rockklubben Debaser Medis i Stockholm röstades Andreas Ohlin fram som segrare av publiken och en expertjury. Det är helt otroligt, en fantastisk känsla! Jag visste att jag hade något bra, men inte att jag skulle gå så här långt, säger Andreas Ohlin, som förutom publikens jubel fick ta emot en stor pokal och en resecheck. Forskar Grand Prix är en nationell tävling där forskare från hela landet tävlar om att på mycket kort tid göra den tydligaste och mest engagerande populärvetenskapliga presentationen av sin egen forskning. Jag har lärt mig förstå dramaturgins betydelse för att nå ut med viktiga budskap om min forskning. Andreas Ohlin är barnläkare och berättade i tävlingen om en studie som visar hur sjukvården kan förhindra att för tidigt födda barn drabbas av infektioner som orsakas av vanliga hudbakterier. Bakterierna är ofarliga för friska människor men kan ge skador på för tidigt födda barn om de kommer in i blodomloppet. Andreas Ohlin berättade att när han i Örebro införde en enkel spritrengöring försvann nästan alla infektioner. Som barnläkare träffar jag dagligen barn som är för tidigt födda. I dag har de, tack vare sjukvårdens framsteg, en god prognos och goda chanser att växa upp utan handikapp eller följdsjukdomar. Fakta om Forskar Grand Prix Forskar Grand Prix är en nationell tävling i konsten att tala om forskning. På tre minuter ska forskaren berätta om sin forskning på ett så fängslande, inspirerande och pedagogiskt sätt som möjligt. Publiken och en jury bestämmer tillsammans vem som vinner. Finalisterna kvalificerade sig genom att vinna någon av de nio deltävlingar som arrangerades runtom i Sverige. Läs mer på www. oru.se skuggning träffade rätt Jessica Bäversten tog chansen att bekanta sig med Campus Örebro inför sin ansökan till högre studier. Genom att följa en Örebrostudent under en dag fick hon insyn i en students vardag och studiemiljö. Då gick jag sista året på naturvetenskapliga programmet på Rudbeckianska gymnasiet i Västerås och hade många frågor kring högskolestudier och val av universitet. När Örebro universitet erbjöd mig att skugga en student för att ta reda på mer skickade jag in en intresseanmälan och fick svar redan samma vecka, berättar Jessica. När vill du komma? frågade studentguiden Jakob, som då var inne på sitt andra år på civilekonomprogrammet. Han mötte mig på stationen, minns Jessica. Under en dag visade han mig runt på campus och jag fick följa med på föreläsningar och äta lunch i en av restaurangerna. Jag hade många frågor och Jakob hade dessutom många tips att ge. Idag läser Jessica tredje terminen på Civilekonomprogrammet på Örebro universitet. Och jag känner att jag har träffat helt rätt! mobilapp ger patienter bättre koll I Sverige genomförs cirka en miljon dagkirurgiska operationer årligen och dessa följs inte upp systematiskt. Det vill Ulrica Nilsson, professor i hälso- och vårdvetenskap vid Örebro universitet, råda bot på. Hon håller på att utveckla en ny mobilapp som ska ge patienter tillgång till information om vad som är normalt efter operation och narkos, samt ge svar på olika frågor som uppstår under återhämtningsprocessen. Dessutom ska appen kunna larma om patientens inrapporterade värden ligger utanför normalgränserna så att patienten får hjälp och stöd direkt. ÖU magasin

12 REPORTAGE Campus USÖ ger nya möjligheter Den 27 februari invigdes Örebro universitets nya medicinarcampus i Örebro Campus USÖ. Anläggningen ger plats för läkarstudenter och medicinska forskare. Äntligen är vårt Campus USÖ på plats. Det har varit en lång resa och är resultatet av många engagerade människors arbete, sa Örebro universitets rektor Jens Schollin vid invigningen. Sedan 2011 erbjuder Örebro universitet läkarutbildning. Fullt utbyggt omfattar programmet 700 studenter. Som ett led i den satsningen står nu den nya utbildnings- och forskningsanläggningen Campus USÖ klar i direkt anslutning till Universitetssjukhuset Örebro. Närheten till sjukhuset är ett led i att skapa en praktik- och forskningsnära miljö som gynnar studenter, lärare, forskare, sjukhusets läkare och vårdpersonal. Vi lägger stor vikt vid studenternas professionella närhet till patienter och vårdkollegor. Campus USÖ är ett stort steg på vägen för att åstadkomma den närhet till yrket som vi vill ge, säger Örebro universitets rektor Jens Schollin. får tillgång till bland annat träningssalar, forskningslaboratorier och medicinskt bibliotek. Den nya anläggningen får också stor betydelse för medicinforskningen. Här kan forskare från universitetet och landstinget arbeta tillsammans vilket kommer att underlätta samarbeten och tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Flera forskare är dessutom delaktiga i läkarutbildningen som lärare vilket kommer att öka samspelet mellan forskningen och utbildningen, säger Jens Schollin. Universitetskansler Lars Haikola klippte bandet. Text: Johan Stenegård, Martin Larsson foto: Kicki Nilsson Illustration: White arkitekter Universitet och landsting Studenter på läkarutbildningen kommer att gå sina tre första terminerna i Bilbergska huset på universitets campusområde i Örebro för att sedan flytta till Campus USÖ den fjärde terminen. Det kommer då att vistas runt 520 läkarstudenter i lokalerna som 12 ÖU magasin

13 Vision 2016 PorträttetREPORTAGE Alumn ÖU magasin

14 Reportage Campus USÖ Att ett nära samarbete mellan Örebro universitet och Örebro läns landsting har många styrkor är något som landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson instämmer i. Campus USÖ förstärker ytterligare den nära samverkan som finns mellan landstinget och universitetet om läkarutbildning och forskning. Läkarstudenternas närhet till vårdmiljön på Universitetssjukhuset Örebro ger många fördelar för såväl studenterna som sjukhuset, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson. Campus USÖ har en lokalarea på kvadratmeter fördelad på tre våningsplan och en källarvåning. Här finns hörsalar, grupparbetsplatser, medicinskt bibliotek, restaurang/café, kontor, träningscentrum, grundutbildnings- och forskningslaboratorier. Byggherre är Landstingsfastigheter Örebro Läns Landsting. Byggnaden är ritad av arkitektbyrån White arkitekter. Läkarstudenternas närhet till vårdmiljön på Universitetssjukhuset Örebro ger många fördelar för såväl studenterna som sjukhuset. Forskningsavdelningen där stora delar av den biomedicinska forskningen vid universitetet och i landstinget bedrivs. Medicinska biblioteket som är till för såväl studenter, universitetspersonal som landstingets personal. Kliniska träningsavdelningen där studenterna tränar praktiska färdigheter. Basgruppsrummen där studenterna genomför gruppövningar flera gånger i veckan. Basgrupps arbetet är en central del i problembaserat lärande, PBL, den pedagogik vi använder i läkarutbildningen. Hörsalar framför allt för föreläsningar och disputationer. Studentexpeditionen som är spindeln i läkarprogrammets nätverk. Restaurang Spring 14 ÖU magasin

15 Campus USÖ REPORTAGE tre röster om campus usö ÖU magasin

16 Alumn Porträttet tre röster om campus usö Martin Gunnarsson Universitetslektor och enhetschef för enheten Neuro-Rörelse/Sinne-Psyke vid läkarprogrammet Överläkare vid Neurokliniken, universitetssjukhuset Det är väldigt roligt med den här utvecklingen av sjukhusområdet. Jag blev ganska snabbt involverad i uppbyggnaden av undervisningen på läkarprogrammet och nu när huset står färdigt känner jag en stor glädje. Lokalerna är mycket ändamålsenliga och huset går dessutom att bygga ut om det skulle behövas. Vad blir fördelarna med närheten till USÖ? Campus USÖ blir en viktig del för att stärka engagemanget på sjukhusets kliniker. Jag tror att det blir ett helt annat driv i samarbetet mellan sjukhus och universitet i och med Campus USÖ. Nya möjligheter till spontana möten kommer också att stärka den medicinska forskningen. Hur ser en typisk dag ut som lärare vid läkarutbildningen? Undervisning, handledning och studenternas professionella utveckling är basen för mig som lärare. I uppbyggnadsskedet handlar det också mycket om att knyta ihop kontakter mellan universitetet och de tre landsting som samarbetar kring utbildningen. Hur tycker du att arbetet med uppbyggnaden av läkarutbildningen har gått så här långt? Nu kan vi mer och mer titta på vad vi faktiskt har gjort så här långt. Att sätta ihop en lång utbildning kräver stor framförhållning och överblick. Det är en väldigt dynamisk process som involverar väldigt många människor. Innehållsmässigt tycker jag att uppbyggnaden fungerar väldigt bra. Elisabet Tina Avdelningschef för Kliniskt forskningscentrum (KFC) vid Örebro läns landsting, Campus USÖ Leg biomedicinsk analytiker, filosofie doktor Det är svårt att ta till sig detta! Jag har varit med och skissat på de nya labben med linjal på ett blankt papper. Jag vet ju precis hur vi tänkte då och därför är det smått overkligt att huset står här nu. Allt är nytt och fint och ljust och fräscht och framför allt anpassat för vår verksamhet. Lokalerna är dessutom så mycket större än våra tidigare, så det tar en stund att vänja sig. Vad blir fördelarna med närheten mellan USÖ och universitetet? Det kommer att bli många fler naturliga möten. Jag tycker att möten och rörelse redan kännetecknar huset, vilket vi kommer att kunna dra stor nytta av. Doktoranderna som tidigare är vana vid landstingets lokaler upplever att de nu kan kliva in i en universitetsmiljö. Det är mycket positivt! Hur ser en typisk arbetsdag ut för dig? Spontana möten med forskare och doktorander beskriver en arbetsdag väl, där den ena dagen aldrig är den andra lik. Jag kommer framöver att jobba hårt för att upprätthålla goda förbindelser med klinikerna på sjukhuset. Vi vill ju att alla ska komma till Campus USÖ och känna sig bekväma här. Jag som tillhör landstingets organisation i de nya lokalerna får en viktig roll att skapa nätverk och att ha en helhetssyn. Isabella Kongstad Läkarstudent på termin 7 27 år från Lund Det känns jätteroligt att Campus USÖ nu står färdigt. Som student tycker jag att miljön är mycket stimulerande. Vi har ett bra bibliotek och gott om mötesoch studieplatser. Vilka blir fördelarna med närheten till USÖ? Om man gör sin praktik på universitetssjukhuset är det väldigt bra att kunna gå till Campus USÖ parallellt med praktiken för att plugga. Dessutom är det positivt att vi nu befinner oss i en miljö som är så präglad av medicinsk forskning och utbildning och samtidigt har en sådan naturlig närhet till den kliniska verksamheten. Hur ser en typisk dag som läkarstudent ut på Campus USÖ? Vi som har hunnit till termin 7 har väldigt mycket praktik. Annars har vi föreläsningar och pluggar som alla andra studenter. Vi har också våra basgruppsträffar, där 8 9 studenter träffas och går igenom olika patientfall och delar våra erfarenheter från praktiken. Däremellan är det kurser och tentor som ska klaras av. Hur uppfattar du läkarutbildningen så här långt? Det är en välplanerad och modern utbildning när det till exempel gäller fokus på samtidens hälsofrågor och hur man som läkare bör arbeta även med ledarskap och kommunikation. En positiv sak är att man som student känner att man är med och bygger upp verksamheten. Våra synpunkter tas verkligen till vara, det finns en närhet till lärare och programansvariga och det är högt i tak. 16 ÖU magasin

17 Karl Produktioner NOTISER Andreas Lundgren Jean Bernard Sveriges mest sökta kandidatprogram i kemi byggs ut Till höstterminen 2013 hade kemiutbildningen i forensik (kriminalteknik) 168 sökande till 20 platser. Nu vidareutvecklar Örebro universitet det framgångsrika konceptet genom att komplettera utbildningen med ett påbyggnadsprogram på masternivå. Det sker i nära samarbete med industri och myndigheter. Målet är att masterutbildningen ska ta emot sina första studenter höstterminen Här blir Arvid Europas bästa sommelier Arvid Rosengren, utbildad sommelier vid Örebro universitets Restaurang- och hotellhögskola i Grythyttan, är bäst i Europa. Det stod klart när mästerskapet avgjordes i San Remo, Italien. Tävlingen arrangerades av den internationella sommelierföreningen ASI. Som nybliven Europamästare tar han nu sikte på världsmästerskapen i Agentina toppforskare till strategisk satsning. Örebro universitet satsar på att stärka forskningen. Målet är att rekrytera 15 lovande forskare till speciella meriteringsanställningar för att de ska etablera sin forskning vid universitetet. 50 år fyllde örebro studentkår Örebro studentkår har firat 50 år med en jublande fest. På plats fanns både kårens förste ordförande från starten, Lars Lodmark, och nuvarande ordförande Louise Hammar. Firandet genomfördes i form av en så kallad Kåraktivassittning med inbjudna gamla kårrävar och kåraktiva studenter. Lars Lodmark och Louise Hammar. filmer engagerar för studiemiljön Med budskapet Ta kontrollen över din vardag engagerar Örebro universitet studenterna i arbetet med att förbättra studiemiljön. I tre 20 sekunder långa webbfilmer visas tre exempel på åtgärder som redan har genomförts. Vår förhoppning är att fler studenter ska se att man kan påverka sin studiemiljö genom att delta i våra studentmiljöundersökningar, säger Carolina Wittenfelt ansvarig för studentenkäten Nöjd Studentindex genomfördes den omfattande enkäten första gången. De närmare svaren visade att studenterna i stort sett har ett bra studentliv, de är stolta över att tillhöra Örebro universitet och skulle gärna rekommendera andra att studera där. Enkätsvaren resulterade i en lista med ett fyrtiotal planerade åtgärder varav flertalet har genomförts. Här är några av dem: Förstärkning av det trådlösa nätverket Bekvämare stolar i studiesalarna (Prismahuset) Förbättrade rutiner inom lokalvården Ombyggnad i biblioteket med bland annat fler studieplatser Förbättringar i Blackboard (webbaserat utbildningsverktyg) Näringslivet får skräddarsydd forskarutbildning KK-stiftelsen satsar 16 miljoner på en ny typ av forskarutbildning ett samarbete mellan Örebro universitet, Kungliga tekniska högskolan och Blekinge tekniska högskola. Utbildningen sker i samarbete med industrin och ska leda till en ingenjörsexamen, som kallas professionell licentiat. ÖU magasin

18 ALUMN Johan Dennelind toppchef med äventyret som drivkraft Han har civilekonomexamen från Örebro universitet. I september förra året tillträde han som VD och ny koncernchef för Telia Sonera. Möt Johan Dennelind, en företagsledare som trots många internationella toppjobb inte säger sig vara särskilt karriärinriktad. porträttet Namn: Johan Dennelind Ålder: 44 år (född december 1969) Aktuell: VD och koncernchef, Telia Sonera. Examen: Civilekonom 1994 Text: Johan Stenegård foto: Jörgen Nilsson I höstas började du som ny VD och koncernchef för Telia Sonera. Är jobbet vad du tänkt dig? Både ja och nej. Det är ett fantastiskt bolag i en intressant bransch och med många inspirerande industrimässiga utmaningar på nya marknader. Den inspirerande delen av jobbet har varit lika rolig som jag förväntade mig, men det har också funnits en mindre rolig del som lett till en betydligt tuffare höst än jag kunnat ana. Du fick ärva en pågående polisutredning om misstänkta mutbrott i samband med bolagets licensaffärer i Uzbekistan? Ja, det har varit oerhört jobbigt och krävande och har tagit mycket av min tid. Ärendet utvecklade sig på ett sätt som jag inte kunde förutse. Det har tagit mycket kraft. Varför tog du jobbet? Därför att det är kul och spännande och i en bransch som jag älskar och kan. När jag fick erbjudandet kändes det ganska givet. Här har jag möjlighet att driva viktiga frågor på nya och befintliga marknader med stora konkurrensutmaningar. Hade du siktet inställt på en chefskarriär redan från början? Nej, jag har aldrig varit någon chefspostjagare. Jaga karriär tycker jag är fel inställning att ha, istället har mina drivkrafter varit äventyret, människorna, att förändra och förbättra. Möjligheterna har så att säga dykt upp på vägen. Hur har den vägen sett ut? Efter min civilekonomexamen i Örebro 1994 var arbetsmarknaden väldigt dålig, det fanns i stort sett inga jobb att söka, så jag och en studiekamrat startade ett konsultbolag inom management. Vi hade bland annat ett lyckat uppdrag för dåvarande Haldex Garphyttan Wire vilket handlade om att effektivisera deras produktionslinje fick jag en traineeplats på Telia Sverige, som sedermera ledde till flera positioner på Telia fram till 1999 då jag gick till Telenor. Jag hade olika befattningar på Telenor innan jag 2010 blev chef för sydafrikanska Vodacom och efter det kom jag förra året hit till Telia Sonera i min nuvarande befattning. Hur viktig är din utbildningsbakgrund för dig? Den har naturligtvis varit väldigt viktig, inte minst för att det var tack vare den jag och min studiekamrat kunde starta vårt konsultbolag. Vi skrev en D-uppsats i linjär programmering och hur man kan optimera produktionsprocesser. Det var ingången till vårt konsultjobb, som handlade om att genomföra delar av det i praktiken. Dessutom lärde studietiden mig kritiskt granskande och att tänka strukturerat vilket jag har haft stor nytta av. Några minnen från studietiden? Bara goda minnen (skratt). Studietiden var frihet och ansvar kombinerat med mycket kul. Jag kommer ihåg invigningen av det då nybyggda kårhuset, studier och fester med mina kurskamrater. Många studiekompisar har jag fortfarande bra kontakt med. Vad ger du för råd till dem som står inför utbildningsval idag? Vänta med att välja, om du inte är helt säker. Jag tror inte det är bra att gå in i en specialistroll innan man är helt klar med vad man vill ägna sig åt. Dessutom vinner man på att vara nyfiken och orädd. Själv har jag vuxit både som yrkesman och människa när jag tagit på mig uppgifter lite större än vad jag egentligen trott mig klara av. 18 ÖU magasin

19 Johan Dennelind Alumn ÖU magasin

20 UTBILDNING Samira och Selma Salihovic 20 ÖU magasin

21 Från Bosnien till forskarvärlden utbildning Från Bosnien till forskarvärlden Från krigets Bosnien till den akademiska universitetsvärlden i Sverige. Systrarna Samira och Selma Salihovic har en svindlande livsresa bakom sig. I februari blev de båda promoverade doktorer. Ifebruari promoverades de till doktorer i kemi respektive psykologi efter en resa som började våren 1992 när de lämnade Sarajevo i ett Bosnien, som stod inför upptrappat krig. Det var vår i Sarajevo, men fortfarande snö på marken, minns Selma, den äldre av systrarna. Det var då, i april 1992, som barrikaderna restes i Sarajevo. Jugoslavien var i upplösning och nu inleddes den långa belägringen av Sarajevo. Selma var nio år och lillasyster Samira skulle få fira sin sjuårsdag på flyktingförläggningen på ett hotell i Västerås. Vi förstod inte så mycket av vad kriget var, säger Selma. Jag minns att pappa en kväll tog med mig ut och vi tittade på skottlossningen mellan bergen runt Sarajevo, kulorna ristade röda och gula streck över himlen. Kvinnor och barn fick lämna Sarajevo, männen skulle stanna i kriget. Makedonien kunde ta emot och systrarna hamnade med mamma i ett katolskt nunnekloster i huvudstaden Skopje. Flyktingström- Hon tog en telefonkatalog och letade rätt på ett bosniskt namn och, visst, vi kunde få använda henne som referenskontakt fast vi inte kände henne alls! men var strid. Från Skopje gick resor mot Spanien och Italien, dit de flesta ville, på lördagar och mot norra Europa på söndagar. I klostret fanns en kvinna som hade kontakter i Sverige, det fanns plats på bussen, familjen lånade pengar och det bar i väg på det som för Selma och Samira mest var som en spännande resa. Selma minns mötet med Ystad Det var grönt och platt, väldigt platt när man jämför med bergen i Sarajevo. Vi kom så småningom till Fiskeboda vid Hjälmaren, en idyll jämfört med klostret. Vi fick hjälp att köpa mat och kläder, men det var bara en tillfällig förläggning. Bosnien var långt borta och vi hade få kontakter med pappa. Efter ytterligare några flyktingförläggningar fick familjen uppehållstillstånd och skulle då hitta någonstans att bo. Hade man någon kontakt på en ort fick man önska sig dit. Vi hade ju inte det, kände ingen. Men mamma hade varit i Örebro, hon tyckte det verkade vara en lagom stor stad. Hon tog en telefonkatalog och letade rätt på ett bosniskt namn och, visst, vi kunde få använda henne som referenskontakt fast vi inte kände henne alls! Selma minns hur de packade sina få tillhörigheter, mest kläder, i svarta sopsäckar och satte sig i en gul minibuss och blev skjutsade till bostadsområdet Oxhagen. Vi hamnade i en tom lägenhet, hade ingenting, hittade ingenstans och visste inte var vi kunde handla mat eller möbler till lägenheten. Så vi fick ta till samma knep en gång till, vi tog en promenad i Oxhagen och letade bosniska namn bland grannarna. Familjen kunde börja etablera sig, mamma började läsa svenska för invandrare och flickorna började i förberedelseklass. ÖU magasin

22 utbildning Från Bosnien till forskarvärlden Skolan var fantastiskt rolig, tänk vilken insats lärarna gjorde när man inte förstod ett ord av vad som sades, säger Samira, som aldrig gick i skolan i Bosnien och aldrig hann börja läsa sitt eget språk innan hon skulle lära ett nytt. Hon minns särskilt sin första lärare i tredje klass, som försökte förmedla sin kärlek till Claude Monet och andra konstnärer och författare. Selma, som hade erfarenhet av den hårt disciplinerade skolan i hemlandet med betygsjakt från första klass, fick bra kontakt med kamrater redan från början när hon fick hoppa in i en vanlig klass i årskurs fyra. Socialt nätverk Det var i vecka 42, jag minns så tydligt hur nervös jag var och hur stort det kändes just med vecka 42, som skulle medföra så stor förändring! Men jag fick kompisar direkt, kontakter som varade i många år. Svenskundervisningen hjälpte mamman att få ett socialt nätverk och hon kunde så småningom börja arbeta i hemtjänsten. Men det skulle dröja några år innan också pappa fanns på plats i Örebro och så småningom fick arbete som metallarbetare, samma yrke som han haft i Sarajevo. För våra föräldrar var det väldigt viktigt att komma ut på arbetsmarknaden och få ett jobb. Det fanns ingen tradition av universitetsstudier, men mamma och pappa ville att vi skulle skaffa oss utbildning för att få arbete. Både Selma och Samira har mest goda minnen av skolan, men beskriver sig som olika. Samira hade bättre skoldisciplin och jag fick kanske andra intressen än skolan i gymnasiet, men det var en fantastiskt rolig tid. Jag hade inte en tanke på akademiska studier, tänkte mer på att bli egenföretagare. Under gymnasietiden spelade jag basket, berättar Samira, som samtidigt var ambitiös i skolarbetet och läste läxor under bussresorna med basketlaget. Jag hade planer på att ge mig ut i världen men började på universitetet i stället och läste olika kurser, pedagogik, medie- och kommunikation och psykologi, berättar Selma och säger att Samira var ett stöd när hon försökte hitta sin egen väg. Alla tyckte ju att du var så omhändertagande och skulle passa bra inom vården, men jag visste hur bra du var på att uttrycka dig i skrift och hoppades på att du en dag också skulle få användning för det, säger Samira. Fristående kurser Selma lyckades inte komma in på psykologprogrammet, men fångades av ämnet och började i stället läsa fristående kurser. När jag läste C-kursen var det en lärare, som frågade om jag inte ville bli doktorand. Jag visste knappt vad en sådan gör, men bara den lilla frågan ledde till att jag nu, sju år senare, har doktorerat. Hon arbetar i forskningsmiljön CDR, Center for Developmental Research, och hennes forskning handlar om hur tonåringar utvecklar antisocialt beteende, särskilt den grupp som dessutom visar tecken på drag av psykopati. Hon har funnit att det går att påverka den utvecklingen, resultat som väckte uppmärksamhet när de publicerades i fackpress och det är det hon vill fortsätta att forska om. Andelen ungdomar som begår brott har minskat de senaste decennierna, men den andel som begår riktigt allvarliga brott är oförändrad. En gemensam nämnare för den gruppen verkar vara just 22 ÖU magasin

23 NOTISER När jag läste C-kursen var det en lärare, som frågade om jag inte ville bli doktorand. Jag visste knappt vad en sådan gör, men bara den lilla frågan ledde till att jag nu, sju år senare, har doktorerat. psykopatiska personlighetsdrag och jag är nyfiken på de bakomliggande processerna hos den gruppen. Lillasyster Samira hade fångats av naturvetenskapen på gymnasiet och gillade särskilt att laborera i kemi, inspirerad av en bra kemilärare. Jag ville ha ett jobb och att gå en forskarutbildning visste jag inte så mycket om förrän Selma började. Det verkade kul och när jag gjorde min D-uppsats, som handlade om att undersöka aromatiska ämnen i ekfat, som användes till vin och whisky, vaknade lusten att designa och testa olika undersökningar. Blod och miljögifter D-uppsatsen blev tillsammans med inspiration från Selma inträdesbiljetten till forskarutbildningen. Hennes avhandling beskriver metodutveckling för analys av miljögifter i små mängder blod tillämpad i en stor epidemiologisk studie vid Uppsala universitet. Inom den studien har man ett stort material av blodprover tagna under en följd av år och Samira har fått möjligheter att fortsätta sin forskning där. Vi utsätts dagligen för en rad olika miljögifter och hur det påverkar oss vet vi fortfarande för lite om. Jag hoppas att vi med bättre metoder kan göra fler studier och undersöka sambanden mellan miljögifter och vanligt förekommande folksjukdomar som till exempel diabetes och hjärt-kärlsjuklighet. I samband med den akademiska högtiden vid Örebro universitet fick systrarna sina lagerkransar som bekräftelse på sina doktorsgrader och de stortrivs med att få fortsätta att bedriva forskning inom sina respektive områden. Vi har hela tiden fått uppmuntran och stöd, både av lärare och omgivning, säger Selma. Det är det människor behöver, möjligheter att hitta sin egen väg och utveckla nya förmågor. Utbildningsystemet i Sverige är bra på det sättet och åtminstone för oss har det öppnat många dörrar. 73 nya professorer och doktorer när Örebro universitet jubilerade Under högtidliga former installerades 15 nya professorer när Örebro universitet 15-årsjubilerade och firade sin akademiska högtid den 7-8 februari. Vid högtiden promoverades dessutom 58 nya doktorer. Årets akademiska högtid vid Örebro universitet hade närmare 600 gäster. Evenemanget sträckte sig över två dagar och innehöll festkonsert, öppna föreläsningar, installations- och promotionshögtid och bankett. Traditionsenligt genomfördes den sedvanliga högtiden med professorsinstallation och doktorspromotion på Konserthuset i Örebro. De nya professorerna är: Magnus Boström (sociologi), Ole Fröbert (medicin, adjungerad), Mårten Gulliksson (matematik), Ann-Britt Ivarsson (arbetsterapi), Dan Johansson (nationaleko- Marianne Molin, arbetsmarknadsminister Elisabeth Svantesson, Lars O. Molin. nomi), Gunnar Klein (ehälsa), Michał Krzyzanowski (medie- och kommunikationsvetenskap), Achim Lilienthal (datavetenskap), David Machin (medie- och kommunikationsvetenskap), Per Nilsson (matematik), Jan Olsson (statskunskap), Eva Särndahl (medicin), Agneta Yngve (måltidskunskap), Joachim Åström (statskunskap) och Åsa Öström (måltidskunskap). Hedersdoktorer som installerades var: Yolanda Bergel Sainz de Baranda, professor i privaträtt vid Universidad Carlos III de Madrid, Spanien. Och Willem M. de Vos, föreståndare för Avdelningen för Mikrobiologi vid universitetet i Wageningen, Nederländerna, professor i molekylär mikrobiologi vid Helsingfors universitet, Finland, samt akademiprofessor vid Finska Vetenskapsakademien. Erik von Mansvelt, Karl-Olof Hammarkvist, Handelshögskolan och Marie-Louise Hammarkvist, Moira von Wright, Södertörns högskola. Text: Lars Westberg foto: Kicki Nilsson Carl Jan Granqvist, Birgitta Ewerlöf, Göran Olofsson. Hans Rimmerfors, Atlas Copco och Afsane Jafari. ÖU magasin

24 FORSKNING Smarta robotar i vanliga hem Uno Sundberg bor i ett inte alldeles vanligt radhus i utkanten av Örebro. En robot som fått namnet Axel har flyttat in tillsammans med ny teknik som rörelsesensorer och larm. giraffplus Professor Silvia Coradeschi, som nyligen avled, var projektledare för Giraffplus. Giraffplus, som samordnas av Örebro universitet, omfattar tolv samarbetspartner i sju europeiska länder. De svenska samarbetspartnerna är Örebro läns landsting, Mälardalens högskola, Lunds universitet, samt de två företagen Tunstall AB och Giraff AB. Projektet stöds även av Robotdalen och Örebro kommun. Europeiska partner är ISA IntelliCare, XLAB Research, Azienda Sanitaria Locale Roma, Consiglio Nazionale delle Ricerche ISTC, Consiglio Nazionale delle Ricerche ISTI. GiraffPlus finansieras av EU:s sjunde ramprogram. Uno Sundberg är med i forskningsprojektet Giraffplus. Han hjälper forskare att testa och utvärdera hjälpmedel för äldre som vill bo kvar hemma. Kom och hälsa på Axel, säger Uno. Axel är en blå så kallad giraffrobot. Han har en stor skärm, högtalare, en lång hals och hjul. Namnet har han fått efter Unos pappa. EU-projektet Giraffplus leds av forskare vid Örebro universitet. Projektet tar fram tekniska lösningar för äldre och är ett samarbete mellan användare som Uno, företag och forskare. Just nu testas tekniken i två hem i Örebro. Inom kort ska ytterligare tre hem läggas till. Detsamma händer i Spanien och i Italien. Jag såg ett anslag på vårdcentralen om att projektet sökte äldre deltagare som hade problem att röra sig eller som kanske hade drabbats av till exempel stroke. Jag tyckte att det lät kul att vara med och det är det, säger Uno. Uno är 82 år och bor kvar hemma i sitt radhus. Projektets mål är att hitta lösningar som underlättar för äldre som precis som Uno vill bo kvar hemma och giraffen är bara en del av systemet. I Unos hem finns ett nätverk av sensorer. Högst upp på ett vitrinskåp står en diskret vit sensor mellan två vackert dekorerade urnor. Ovanför en dörr och i olika hörn skymtas fler. I Unos säng ligger en trycksensor. Medan sängsensorn registrerar tryck registrerar sensorerna i de olika rummen rörelse. Genom att kombinera registreringarna kan systemet till exempel upptäcka om Uno ligger stilla ovanligt länge eller plötsligt ramlar. När systemet är färdigutvecklat är förhoppningen att det ska kunna larma snabbt i akuta situationer men också användas för en långsiktig utvärdering av äldres hälsa. Det kan till exempel finnas ett behov av att kartlägga en persons sömnmönster eller av att mäta aktiviteten i lägenheten under natten. Systemet ger en bra överblick både för patienten och vårdgivaren och det kan bli lättare att sätta in rätt insatser, säger Amy Loutfi, forskare vid Centrum för tillämpade autonoma sensorsystem, AASS, vid Örebro universitet, som samordnar EU-projektet. Besök via datorn Uno skrattar när han får frågan om han tycker att det känns som om någon spionerar på honom. Nej, han känner sig inte övervakad. Han lyfter istället fördelen med framför allt giraffroboten. Med hjälp av giraffen Axel kommer både Unos barn och barnbarn på besök. De använder sin dator för att ringa upp och kan inte bara se och höra Uno utan dessutom röra sig i hans hus. Både barnen och barnbarnen hör ofta av sig. De tycker att det är roligt och det är kul så klart även om jag är uppvuxen på ett annat sätt. Vi pratade inte i telefon så mycket som man gör i dag, säger Uno.